Utvärdering med förslag för den fortsatta …¶cker...• Vittnesstödsverksamhetens ekonomi bör förbättras. Brottsofferfonden föreslås också i fortsättningen spela en central

VITTNESSTÖDUtvärdering med förslag förden fortsatta verksamheten

Ju2006/5404/KRIMBROTTSOFFERMYNDIGHETENBox 470, 901 09 UMEÅ

E-post: registrator@brottsoffermyndigheten.sewww.brottsoffermyndigheten.se

DOMSTOLSVERKET551 81 JÖNKÖPING

E-post: [email protected]

�

utvärdering med förslag för den fortsatta verksamheten


Brottsoffermyndigheten • Domstolsverket

�

vittnesstöd

BrottsoffermyndighetenBox 470 90� 09 Umeå

Domstolsverket55� 8� Jönköping

Produktion Grafisk design: Kombi Marketing AB Tryck: Åströms Tryckeri AB, Umeå �008

ISBN 978-91-977205-3-3

�


INNEHÅLLSFÖRTECKNING

SammaNFaTTNING......................................................................................................5

1. REGERINGSuppdRaGET .........................................................................................7Genomförande..........................................................................................................7

2. BaKGRuNd................................................................................................................9Witness.Service.i.Storbritannien.............................................................................9Vittnesstödsverksamhetens.utveckling.i.Sverige................................................ 10

3. ORGaNISaTION OCH aNSvaR................................................................................12Brottsoffermyndigheten.........................................................................................12Domstolsverket...................................................................................................... 14Domstolarna............................................................................................................15Brottsofferjourernas.Riksförbund........................................................................ 16Brottsofferjourerna.och.andra.ideella.föreningar............................................... 16

4. FINaNSIERING av vITTNESSTÖdSvERKSamHETEN........................................ 18

5. uTväRdERING av vITTNESSTÖdSvERKSamHETEN........................................ 19Kartläggning.av.vittnesstödsverksamheten.2008............................................... 19Enkät.till.utvalda.ideella.organisationer...............................................................23Enkät.till.utvalda.domstolar..................................................................................25Temadag.för.vittnesstödssamordnare.................................................................27Brukarundersökning..............................................................................................27Enkät.till.aktiva.vittnesstöd....................................................................................29Intervjuer.med.åklagare.........................................................................................31Intervjuer.med.brottmålsadvokater......................................................................32Synpunkter.från.Brottsofferjourernas.Riksförbund...........................................34Möte.med.representanter.från.domstolarna,.Åklagarmyndigheten,.Sveriges.advokatsamfund.och.Brottsofferjourernas.Riksförbund....................37Möte.med.Stödcentrum.för.unga.brottsoffer.i.Stockholms.län.........................38

6. SLuTSaTSER OCH FÖRSLaG.................................................................................40En.stabil.grund.för.vittnesstödsverksamheten...................................................40Utveckling.av.vittnesstödsverksamheten.............................................................46

4

vittnesstöd

7. KOSTNadSKONSEKvENSER.................................................................................49

BILaGOR.......................................................................................................................53Bilaga.1..Enkäter.för.kartläggning.av.vittnesstödsverksamheten

Bilaga.2..Enkät.till.utvalda.verksamheter

Bilaga.3..Enkät.till.utvalda.domstolar

Bilaga.4..Enkät.till.målsägande.och.vittnen

Bilaga.5..Enkät.till.aktiva.vittnesstöd

Bilaga.6..Intervjufrågor.till.åklagare

Bilaga.7..Intervjufrågor.till.advokater

Bilaga.8..Förkortat.diskussionsunderlag.inför.möte.med.representanter.från.. domstolarna,.Åklagarmyndigheten,.Sveriges.advokatsamfund.och.. Brottsofferjourernas.Riksförbund

5


SammaNFaTTNING

Syftet med denna rapport är att presentera en utvärdering av vittnesstöds-verksamheten och lämna förslag för den fortsatta verksamhetens utveckling i enlighet med det uppdrag Brottsoffermyndigheten och Domstolsverket fick av regeringen i juli �006.

Ett vittnesstöd är en person vars främsta uppgift är att, i samband med rätte-gång, informera målsägande och vittnen om rättsprocessen och fungera som medmänskligt stöd. Vittnesstödsverksamheten förutsätter ett nära samarbete mellan Brottsoffermyndigheten, Domstolsverket, de enskilda domstolarna, Brottsofferjourernas Riksförbund och de ideella organisationer, främst brotts-offerjourer, som bedriver de lokala verksamheterna.

Brottsoffermyndigheten och Domstolsverket har genomfört en kartlägg-ning av vittnesstödsverksamheten i form av enkäter till samtliga domstolar och vittnesstödssamordnare. Ytterligare enkätundersökningar har riktats till brukarna, dvs. målsägande och vittnen, och till aktiva vittnesstöd. Där-utöver har telefonintervjuer genomförts med brottsofferansvariga åklagare och brottmålsadvokater. En kompletterande enkätstudie riktad till domstolar och vittnesstödsverksamheters styrelser vid ett antal orter har genomförts. Information och synpunkter har även inhämtats från Brottsofferjourernas Riksförbund, representanter från domstolarna, Åklagarmyndigheten, Sveri-ges advokatsamfund och Stödcentrum för unga brottsoffer i Stockholm.

Utvärderingen visar att vittnesstödsverksamhet finns på samtliga tingsrätter och hovrätter och bidrar till lugnare och tryggare målsäganden och vittnen. De känner sig bättre förberedda inför domstolsförhandlingen efter mötet med vittnesstöden och anser att stödet har varit betydelsefullt. Också rätts-väsendets representanter, advokater och de ideellt verksamma vittnesstöden anser att verksamheten är värdefull. Enligt utvärderingen fungerar vittnes-stödsverksamheten väl. De förslag på förbättringar som framkommit rör i de flesta fall information, exempelvis förbättrad information om vittnes-stödsverksamheten till målsägande och vittnen och bättre informationsutbyte mellan domstolarna och vittnesstödsverksamheterna.

Brottsoffermyndigheten och Domstolsverket anser att vittnesstödsverksam-heten ska bedrivas i nuvarande form, men att det är av avgörande betydelse för utvecklingen att ge den en stabil grund när det gäller organisation, ansvar och ekonomi

6

vittnesstöd

Följande förslag presenteras i rapporten:

• Vittnesstödsverksamheten bör bli permanent.

• Vittnesstödsverksamheten bör även fortsättningsvis bygga på ideella krafter men resurser måste tillföras för samordning av de lokala verk-samheterna och för utbildnings- och informationsinsatser.

• Vittnesstödsverksamhetens ekonomi bör förbättras. Brottsofferfonden föreslås också i fortsättningen spela en central roll i grundfinansiering-en av vittnesstödsverksamheten och bör förstärka bidraget till Brottsof-ferjourernas Riksförbund genom att möjliggöra en anställning av en person med särskilt ansvar för vittnesstödsverksamheten.

• Brottsoffermyndigheten bör även fortsättningsvis ha ett nationellt ansvar för utbildningsfrågor, kvalitetsutveckling och kvalitetssäkring av vittnes-stödsverksamheterna. Domstolsverket bör även fortsättningsvis verka för att det finns praktiska förutsättningar för att bedriva verksamheten samt delta i utformandet av nationella riktlinjer. Brottsofferjourernas Riksförbund bör ansvara för att grund- och vidareutbildning av vittnes-stöd genomförs utifrån överenskomna riktlinjer och kvalitetskrav.

• Nationella mål och riktlinjer bör utformas för vittnesstödsverksam- heten.

• Särskilda kontaktpersoner rörande vittnesstödsverksamheten bör finnas vid Brottsoffermyndigheten, Domstolsverket och Brottsofferjourernas Riksförbund liksom vid de enskilda domstolarna. Vid vittnesstödsverk-samheterna ska samordnaren ha funktionen som kontaktperson.

• Fler vittnesstöd behöver rekryteras. En större mångfald avseende ålder, kön och etnisk tillhörighet är önskvärd.

• Samarbetet mellan domstolarna och de ideella organisationerna bör utvecklas ytterligare, främst genom förbättrad information.

7


1. REGERINGSuppdRaGET

Den 6 juli �006 fick Brottsoffermyndigheten och Domstolsverket i uppdrag av regeringen att gemensamt verka för att vittnesstödsverksamhet bedrivs vid landets samtliga tingsrätter och hovrätter. I framställningen av uppdraget angavs också följande.

Brottsoffermyndigheten ska ha det övergripande ansvaret för verksamheten genom att verka för att rekrytering och utbildning genomförs och genom att kvalitetssäkra vittnesstödsverksamheten. Dessa uppgifter ska genomföras i samarbete med Brottsofferjourernas Riksförbund och de övriga ideella orga-nisationer som bedriver vittnesstödsverksamhet. Organisationerna ska svara för den faktiska rekryteringen av vittnesstöd i så stor utsträckning som möj-ligt. Domstolsverket ska verka för att det finns praktiska förutsättningar för genomförandet av verksamheten. Avsikten är att domstolarna ska förmedla för vittnesstödsverksamheten relevant information om kommande förhand-lingar och i största möjliga utsträckning tillhandahålla särskilda rum för målsägande, vittnen och vittnesstöd. De bör dessutom i eller i samband med kallelser till förhandling informera om möjligheten till vittnesstöd. En väl fungerande vittnesstödsverksamhet förutsätter ett nära och väl fungerande samarbete mellan Brottsoffermyndigheten, Domstolsverket, domstolarna samt brottsofferjourerna och andra ideella organisationer. Utgångspunkten bör även i fortsättningen vara att det faktiska arbetet utförs av de ideella organisationerna.

Inom ramen för uppdraget ska Domstolsverket och Brottsoffermyndigheten redovisa en gemensam utvärderande rapport med förslag för den fortsatta verksamhetens utveckling senast den � oktober �008.

GenomförandeBrottsoffermyndigheten och Domstolsverket har kontinuerligt verkat för att vittnesstödsverksamhet bedrivs vid landets samtliga tingsrätter och hov- rätter. Arbetet har skett i samarbete med domstolarna, Brottsofferjourernas Riksförbund och de ideella organisationer som bedriver verksamheterna.

Arbetet med att utvärdera vittnesstödsverksamheten inleddes med en insam-lingsfas. Brottsoffermyndigheten och Domstolsverket genomförde under-sökningar i olika former för att få synpunkter från dem som är verksamma i eller kommer i kontakt med verksamheten. Utöver den årligt återkommande kartläggningen av vittnesstödsverksamheten, som riktas till alla vittnes-stödssamordnare och domstolar, genomfördes en brukarundersökning och

8

vittnesstöd

en enkätundersökning riktad till aktiva vittnesstöd. Därutöver utfördes två undersökningar genom telefonintervjuer, en med brottsofferansvariga åkla-gare och en med brottmålsadvokater. Vidare genomfördes en kompletterande enkätstudie riktad till domstolar och vittnesstödsverksamheters styrelser (eller motsvarande för verksamheter som inte bedrivs av en förening) vid ett antal utvalda orter. Brottsoffermyndighetens årliga temadag för vittnes-stödssamordnare hade år �007 temat Vittnesstödsverksamheten i framtiden och dagen ägnades till stor del åt att diskutera hur verksamheten kan förbättras. Information och synpunkter inhämtades också genom ett flertal möten med Brottsofferjourernas Riksförbund och genom kontakt med Stödcentrum för unga brottsoffer i Stockholms län. Utöver detta har synpunkter kontinuerligt fångats upp vid samtal med företrädare för vittnesstödsverksamheterna.

Den information som inkom under insamlingsfasen bearbetades. Ett antal frågeställningar identifierades som centrala för vittnesstödsverksamhetens framtida utveckling. Frågeställningarna diskuterades med Brottsofferjour-ernas Riksförbund och därefter vidare vid ett möte med Brottsofferjourernas Riksförbund, Göta hovrätt, Solna tingsrätt, Åklagarmyndighetens Utveck-lingscentrum Umeå och Sveriges advokatsamfund.

9


2. BaKGRuNd

Vittnesstödsverksamhet bedrivs idag i princip vid samtliga tingsrätter och hovrätter och kan anses etablerad. Verksamheten fyller en viktig funktion och utgörs av ideellt verksamma personer (vittnesstöd) som erbjuder målsägande och vittnen medmänskligt stöd och praktisk information i samband med en rättegång. Syftet är att skapa en större trygghet för målsägande och vitt-nen i samband med en domstolsförhandling. Vittnesstöden har genomgått grundutbildning i såväl bemötandefrågor som rättsprocessen och bedömts vara lämpliga för uppdraget. De har avlagt ett moraliskt bindande tystnads-löfte och identifieras genom att de bär en namnskylt med texten Vittnes-stöd. Till skillnad mot brottsofferjourernas stödpersoner ska vittnesstöd inte samtala med vittnen eller målsägande om själva händelsen. En stödperson är en medmänniska, som genom samtal kan hjälpa ett brottsoffer att reda ut sina känslor och upplevelser i samband med ett brott och på andra sätt hjälpa personen tillrätta efter händelsen. Stödpersonen kan även följa med brottsoffret till rättegången. Vittnesstödens uppdrag begränsar sig enbart till förhandlingstillfället.

En central roll för vittnesstödsverksamheten har den person som samordnar verksamheten vid respektive domstol, vittnesstödssamordnaren. Samord-narens arbete består främst i att ta emot eller hämta information om för-handlingar från domstolen, fördela uppdragen mellan vittnesstöden, ordna vittnesstödsträffar, arrangera och genomföra vittnesstödsutbildningar och ha kontinuerlig kontakt med domstolen. Vissa samordnare arbetar ideellt medan andra får ersättning för sitt arbete.

Witness Service i StorbritannienVittnesstödsverksamheten i Storbritannien startade som ett pilotprojekt �989 av organisationen Victim Support, vilken närmast kan jämföras med Brotts-offerjourernas Riksförbund. När projektet med Witness Service utvärderades efter två år var resultatet så bra att man valde att permanenta verksamheten. Sedan �995 finns det Witness Service vid samtliga Crown Courts och sedan �00� vid samliga Magistrates Courts. När vittnesstödsverksamheten började etableras i Sverige var den brittiska verksamheten en viktig förebild.

Idag finns 6 500 volontärer knutna till Victim Support, varav ca � 000 är verksamma som vittnesstöd. Syftet med verksamheten är, liksom i Sverige, att ge brottsoffer och vittnen information om hur en rättegång går till, med-mänskligt stöd och praktisk hjälp. De ska även kunna erbjudas en avskild

�0

vittnesstöd

plats i domstolen att vänta på. Vittnesstöden genomgår en sex dagar lång grundutbildning. Därefter måste de blivande volontärerna ”gå bredvid” ett erfaret vittnesstöd och observera arbetet som utförs. Slutligen följer en pe-riod då de själva är aktiva som vittnesstöd, men står under observation av erfarna vittnesstöd eller annan personal från Victim Support. Victim Support finansieras till 74 procent av statliga medel, cirka �8 miljoner brittiska pund per år. Utöver de statliga anslagen får organisationen in pengar genom välgö-renhet och bidrag ur olika fonder. Vid de flesta domstolar är vittnesstödssam-ordnaren anställd av Victim Support. Vittnesstöden erbjuds ersättning för resekostnader och enklare lunch, vilket dock sällan utnyttjas. Victim Sup-port bedömer att samarbetet med domstolarna generellt sett är bra. De flesta vittnesstödssamordnare deltar i regelbundna möten med domstolens Court User Group. Victim Support har nyligen utvärderat Witness Service, bland annat genom en brukarundersökning. Genom utvärderingen kunde ett antal områden i behov av utveckling identifieras. Victim Supports ambition är att genom Witness Service ge mer stöd till målsägande och vittnen efter förhand-lingen, utveckla stödet till unga och särskilt utsatta målsägande och vittnen samt uppnå en större mångfald bland volontärerna. De vill även arbeta mer för att nå försvararens vittnen och överväger slutligen möjligheten att erbjuda Witness Service vid fler typer av domstolar än brottmålsdomstolar. Ännu idag är verksamheten i Storbritannien inspirerande då den funnits längre än den svenska och därmed hunnit etableras och utvecklas i högre utsträckning.

vittnesstödsverksamhetens utveckling i SverigeUnder �995 startade Brottsofferjouren i Växjö den första vittnesstödsverk-samheten i Sverige. Verksamheten spred sig sedan snabbt till andra orter i landet. Det finns nu ett antal organisatoriska modeller, men kärnverksam-heten är densamma.

För att förbättra informationen till och bemötandet av målsägande och vitt-nen vid landets domstolar, fastslogs i prop. �000/0�:79 Stöd till brottsoffer s. �5 att vittnesstödsverksamhet borde finnas vid landets samtliga tingsrätter och hovrätter inom tre år. Brottsoffermyndigheten och Domstolsverket fick därefter i uppdrag dels att ta fram en plan för hur vittnesstödsverksamheten skulle kunna anordnas och bedrivas vid de tingsrätter och hovrätter där sådan verksamhet ännu inte bedrevs, dels att medverka till att vittnesstödsverksam-het inrättades vid de domstolar som då saknade sådan.

Den första delen av uppdraget genomfördes �00� och låg till grund för en handlingsplan som upprättades och redovisades till regeringen i januari �00�. Den andra delen av uppdraget redovisades slutligt år �004 i rapporten

��


Vittnesstöd (Ju �00�-47�6/KRIM). I slutrapporten angavs att vittnesstöds-verksamheten, som då fanns på i stort sett alla domstolar, fungerade för- hållandevis väl och gav goda resultat när det gäller att förbättra situationen för målsägande och vittnen i samband med rättegång. De brister och pro-blem som hade uppmärksammats var till stor del av praktisk karaktär och gällde samordning eller kommunikation mellan domstol och vittnesstöds-verksamhet. Brottsoffermyndigheten och Domstolsverket ansåg att vittnes-stödsverksamhet även fortsättningsvis skulle bedrivas på ideell basis men föreslog några förändringar. Myndigheterna ansåg att samordningen vid tingsrätterna i Stockholm, Göteborg och Malmö borde få en enhetlig lösning genom heltidsanställda vittnesstödssamordnare, att de små och medelstora domstolarnas delaktighet borde ökas genom att de gentemot vittnesstödsverk-samheten fick ett informationsansvar avseende kommande förhandlingar, att samtliga domstolar borde informera målsägande och vittnen redan i kallelsen om att det finns möjlighet att träffa ett vittnesstöd i samband med rättegången, att vittnesstödsrum borde inrättas på domstolar där sådant saknas, att ideella föreningar som bedriver vittnesstödsverksamhet borde få ett årligt bidrag för att underlätta samordning och skapa gynnsammare förhållanden för verksamheten samt att Brottsoffermyndigheten borde få ett nationellt ansvar för rekrytering, utbildning samt kvalitetssäkring av vittnes-stödsverksamheten.

Regeringen beslutade år �00� att tillsätta en särskild utredare som skulle göra en översyn av Brottsoffermyndigheten och av Brottsofferfonden. Utredningen lämnade sitt betänkande En översyn av Brottsoffermyndigheten (SOU �004:6�) i maj �004. I betänkandet föreslog utredaren att vittnesstödsverksamheten skulle bygga på samarbete mellan domstolarna och frivilligorganisationerna och att Domstolsverket borde få ansvar för att domstolarna har förutsättningar för att ha vittnesstöd. Utredaren ansåg inte att Brottsoffermyndigheten skulle ha något övergripande ansvar för vittnesstödsverksamheten.

Brottsoffermyndigheten och Domstolsverket fick i juli �004 i uppdrag av regeringen att tills vidare gemensamt verka för att vittnesstödsverksamhet bedrivs vid landets samtliga tingsrätter och hovrätter. I uppdraget nämndes rapporten Vittnesstöd och betänkandet En översyn av Brottsoffermyndigheten samt att regeringen efter att betänkandet remissbehandlats skulle komma att ta ställning till de olika förslagen som lämnats om vittnesstödsverksam-heten.

��

vittnesstöd

3. ORGaNISaTION OCH aNSvaR

BrottsoffermyndighetenBrottsoffermyndigheten har det övergripande ansvaret för vittnesstödsverk-samheten och ska verka för att rekrytering och utbildning genomförs och dessutom kvalitetssäkra verksamheten. Arbetet genomförs i samarbete med Domstolsverket, Brottsofferjourernas Riksförbund och de ideella organisa-tioner som bedriver vittnesstödsverksamhet. För att fullfölja uppdraget har Brottsoffermyndigheten en anställd som särskilt arbetar med vittnesstöds-frågor.

Utbildning

Brottsoffermyndigheten har arrangerat utbildning för nya vittnesstöd på många orter och även, i samarbete med Brottsofferjourernas Riksförbund, bistått med stöd och praktisk hjälp till verksamheterna. I takt med att de lokala vittnesstödsverksamheterna blivit mer etablerade har de i högre grad själva organiserat rekrytering och utbildning av nya vittnesstöd samt vidare-utbildning för aktiva vittnesstöd. Myndigheten har de senaste åren framför allt gett stöd till de verksamheter som inte bedrivs av brottsofferjourer, men föreläser regelbundet på utbildningar som arrangeras av dessa. I Uppsala, där verksamheten bedrivs av juridikstudenter, har myndigheten t.ex. hjälpt till att anordna grundutbildning av nya vittnesstöd en gång per år. Under hösten �007 anordnade myndigheten också på prov en regional vidareutbildning för aktiva vittnesstöd i Växjö, Kalmar, Jönköping och Eksjö.

Brottsoffermyndigheten har i samarbete med Brottsofferjourernas Riksför-bund tagit fram en handbok för vittnesstöd med tillhörande studiehandled-ning. Syftet med studiehandledningen är att på ett konkret sätt bistå med kunskap, information och tips, främst rörande utbildning av vittnesstöd. I studiehandledningen ges även råd om hur vittnesstödsverksamhet kan organiseras.

Dessutom arrangerar Brottsoffermyndigheten årligen en temadag för landets vittnesstödssamordnare. Detta utbildningstillfälle erbjuder aktuell fortbild-ning och fungerar som ett forum för erfarenhetsutbyte.

Information

Att sprida information om vittnesstödsverksamheten ingår som en naturlig del av Brottsoffermyndighetens utåtriktade arbete. Detta sker bl.a. genom myndighetens webbplats och den brottsofferportal på Internet som admi-

��


nistreras av myndigheten. Andra kanaler som används är föreläsningar och myndighetens allmänna informationsmaterial. Dessutom sprids kunskap om vittnesstödsverksamheten genom Brottsofferfondens arbete. Myndig-heten har aktuella kontaktuppgifter för samtliga vittnesstödssamordnare och svarar regelbundet på förfrågningar, i första hand om hur man blir vittnesstöd men även om hur man kan få hjälp av ett vittnesstöd. Vidare skickar myndigheten några gånger per år ett nyhetsblad med den senaste informationen om vittnesstödsverksamheten till landets samtliga vittnes-stödssamordnare. Myndighetens nyhetsbrev har i varje nummer information om vittnesstödsverksamheten. Myndigheten distribuerar också för vittnes-stödsverksamheten relevant informationsmaterial, framför allt Vittnesstöds-handboken. Utöver den finns en broschyr med kortfattad information om vittnesstödsverksamheten.

Brottsoffermyndigheten lanserade i början av �007 Rättegångsskolan på webben där information om vittnesstödsverksamheten finns som ett inslag. Rättegångsskolan på webben är ett internetbaserat utbildningsmaterial som den som ska till rättegång själv kan använda för att förbereda sig. Den främsta målgruppen är brottsoffer som kallats till rättegång som målsägande, men även vittnen och tilltalade kan använda produkten. Tanken är att man kan förbereda sig för rättegången i lugn och ro i sitt hem, men produkten kan också användas av ideella föreningar eller av målsägandebiträden som vill förbereda sina klienter.

Kvalitetsarbete

Brottsoffermyndigheten genomför årligen en kartläggning av vittnes-stödsverksamheten. Uppgifter samlas in genom att en enkät skickas ut till samtliga vittnesstödssamordnare samt till lagmännen i tingsrätterna och presidenterna i hovrätterna. Enkätsvaren ger bl.a. uppgifter om antalet aktiva vittnesstöd och indikationer på hur väl vittnesstödsverksamheten fungerar. Dessa uppgifter är värdefulla för utvecklingen av arbetet med såväl vittnes-stödsverksamheten som Brottsofferfondens arbete med att fördela medel till verksamheterna. Genom att myndighetens personal ofta föreläser vid bl.a. vittnesstödsutbildningar och genom Brottsofferfondens utåtriktade arbete besöker myndigheten ett f lertal vittnesstödsverksamheter varje år. Det ger myndigheten en bild av hur väl verksamheterna fungerar och möjlighet att fånga upp synpunkter från verksamheterna.

Under år �007 tog Brottsoffermyndigheten fram en folder med vägledning om hur kvalitetsarbete kan bedrivas av enskilda vittnesstödsverksamheter. Foldern har distribuerats till samtliga verksamheter och inspirerat till mindre utvecklingsprojekt i verksamheterna.

�4

vittnesstöd

Brottsoffermyndigheten och Brottsofferjourernas Riksförbund har regel-bundna möten för att bl.a. diskutera vittnesstödsverksamheten. Under det senaste året har också Domstolsverket funnits representerat vid dessa möten. Vid den temadag som Brottsoffermyndigheten arrangerar för landets vitt-nesstödssamordnare får dessa möjlighet att diskutera verksamheten med varandra och föra en dialog med myndigheten, Domstolsverket och Brottsof-ferjourernas Riksförbund. Temadagen fyller på det sättet en kvalitetsutveck-lande funktion.

domstolsverket Domstolsverket verkar för att det ska finnas praktiska förutsättningar för att bedriva vittnesstödsverksamhet genom att arbeta med frågor som rör bl.a. vittnesstödsrum, utbildning och utveckling av domstolarnas databaserade verksamhetsstöd Vera. Domstolsverket samverkar också i stor utsträckning med Brottsoffermyndigheten och för dialog med Brottsofferjourernas Riks-förbund.

Vittnesstödsrum

Domstolsverket arbetar för att det ska finnas vittnesstödsrum på alla dom-stolar där så är möjligt. När nya domstolslokaler byggs planeras alltid utrym-men för vittnesstödsverksamheten. Avsikten är att rummen ska ha en så ändamålsenlig placering som möjligt. Idag saknas vittnesstödsrum helt eller delvis på fyra domstolar: Svea hovrätt (finns i två av de fyra byggnaderna), Hovrätten för Övre Norrland, Hovrätten över Skåne och Blekinge och Upp-sala tingsrätt. Detta beror i vissa fall på att byggnaderna är K-märkta och att det därför är mycket svårt att åstadkomma sådana rum där. I andra fall pågår eller planeras ny- eller ombyggnation av domstolens lokaler och när dessa är klara kommer vittnesstödsrum att finnas i lokalerna. Vid Uppsala tingsrätt finns inga särskilda vittnesstödsrum men det finns flera rum som kan användas för att ta emot vittnen och målsäganden.

Utbildning

I utbildningen för domstolssekreterare finns det som regel med ett inslag om vittnesstödsverksamheten. Inslaget utelämnas dock om domstolssekre-terarna uppgett att de väl känner till verksamheten.

Verksamhetsstöd

Domstolarnas gemensamma verksamhetsstöd kallas för Vera och är ett verk-tyg för målhantering, planering och uppföljning. I systemet hanteras alla uppgifter som är knutna till ett mål, dvs. uppgifter från det att målet kommer in till domstolen och registreras till dess att det avslutas och arkiveras.

�5


Vid många domstolar idag kan allmänheten hämta viss information om för-handlingar från en datorterminal (allmänhetens terminal) i väntrummen. Från terminalen kan därför vittnesstödssamordnarna erhålla viss informa-tion om kommande förhandlingar. Det är dock inte möjligt för samordnarna att ta fram all information som de efterfrågar, t.ex. information om inställda förhandlingar. Nästa år kommer dock allmänheten och därmed också sam-ordnarna att kunna söka dagens, morgondagens och kommande veckans förhandlingar från allmänhetens terminal. Det kommer då också att vara möjligt att få fram uppgifter om aktörer. Samordnarna kommer alltså själva att kunna ta fram relevant information om kommande och inställda förhand-lingar i Vera. Idag krävs det en särskild behörighet, som kan ges till anställda på domstolen, för att kunna ta del av all relevant information.

Vera kan också vara ett stöd för domstolarna när de ska informera vittnen och målsägande om möjligheten till vittnesstöd i eller i samband med kallelser till förhandling. Det saknas idag ett enhetligt system i Vera, som underlättar för domstolarna att lämna vittnesstödsinformation. Under nästa år kommer det emellertid att bli möjligt att bifoga informationsblad till samtliga kallel-semallar. Syftet med informationsbladen är bl.a. att domstolarna ska kunna ge lokal information om vittnesstödsverksamheten. Informationsbladen ska kunna skapas både lokalt och centralt.

domstolarnaDet finns idag 5� tingsrätter och 6 hovrätter i landet. När samtliga beslu-tade förändringar i tingsrättsorganisationen är genomförda kommer antalet tingsrätter att vara 48. Vid vissa tingsrätter finns det särskilda kansliorter och tingsställen. Genom de förslag som beslutats kommer det framöver endast att finnas fem särskilda tingsställen i Norrland kvar av de �6 som finns där idag. Domstolsverket har därutöver föreslagit, i skrivelser till regeringen, att elva av övriga tolv särskilda tingsställen bör avvecklas. Vidare finns idag fyra särskilda kansliorter och beslut har fattats att två av dessa kommer att läggas ned. Det kommer därutöver att finnas två kansliorter i Skaraborgs län under en övergångsperiod. Det bedrivs idag vittnesstödsverksamhet vid samtliga tingsrätter och hovrätter. På vissa särskilda kansliorter och tingsställen sak-nas det dock sådan verksamhet.

Tingsrätternas och hovrätternas uppgift är att förmedla relevant information för vittnesstödsverksamheten om kommande förhandlingar, i största möjliga utsträckning tillhandahålla särskilda rum för vittnen och vittnesstöd samt i eller i samband med kallelser till förhandling informera om möjligheten till vittnesstöd. Domstolarna arbetar kontinuerligt med dessa uppgifter.

�6

vittnesstöd

Brottsofferjourernas Riksförbund Vittnesstödsverksamheten är integrerad i Brottsofferjourernas Riksförbunds verksamhet och finns inkluderad i stadgarna. På de flesta orter drivs vitt-nesstödsverksamheten av den lokala brottofferjouren. En viktig uppgift för Brottsofferjourernas Riksförbund är att stödja och underlätta de lokala jour-ernas verksamhet.

Utbildning

Under år �007 tog Brottsofferjourernas Riksförbund i samråd med Brottsof-fermyndigheten fram ett studiematerial för grundutbildning av vittnesstöd och stödpersoner. Det har på många håll kommit att ersätta den vittnes-stödshandbok som tidigare tagits fram. Inom Brottsofferjourernas Riksför-bund har det bildats ett antal regioner, som bland annat anordnar regionala grund- och vidareutbildningar för vittnesstöd och stödpersoner. Riksförbun-det utbildar även styrelseledamöter, kontaktpersoner och samordnare från de olika jourerna.

Kvalitetsarbete

Brottsofferjourernas Riksförbund har tagit fram en policy för stödpersoner och vittnesstöd med riktlinjer och krav för vittnesstöd som verkar inom brottsofferjourerna. Policyn innehåller bl.a. utbildningskrav, former för god-kännande och skriftlig förbindelse samt krav på medlemskap i föreningen. Brottsofferjourernas Riksförbund har också bl.a. anordnat gemensamma konferenser för samordnare inom stödpersons- och vittnesstödsverksamhe-ten. Vidare har riksförbundet ökat sin tillgänglighet för brottsoffer genom att inrätta Brottsofferjourernas telefoncentral, som är en nationell hjälptelefon för brottsoffer. Indirekt innebär telefoncentralen också en ökad tillgänglighet för vittnesstödsverksamheten, eftersom telefoncentralen kan vidareförmedla brottsoffer och vittnen till den lokala vittnesstödsverksamheten.

Brottsofferjourerna och andra ideella föreningarDet praktiska genomförandet av vittnesstödsverksamheten sker ideellt vid alla tingsrätter och hovrätter i landet. Verksamheten bedrivs på de flesta orter av den lokala brottofferjouren. Vid 6 av landets 5� tingsrätter organiseras verk-samheten på annat sätt; i Norrtälje bedrivs den av Rotary, i Mariestad av Röda Korset samt i Skövde och Lidköping av särskilt bildade vittnesstödsföreningar. I Malmö och Uppsala saknas ansvariga föreningar, varför vittnesstödssam-ordnarna där istället har olika typer av anställningar vid Brottsoffermyn-digheten. I Uppsala bedrivs vittnesstödsverksamheten av juridikstudenter. I Malmö är vittnesstödsgruppen blandad som på de flesta andra orter med

�7


skillnaden att vittnesstöden inte tillhör någon förening. I skrivande stund arbetar dock vittnesstöden i Uppsala med att bilda en vittnesstödsförening.

Varje vittnesstödsverksamhet har en vittnesstödssamordnare som bokar in vittnesstöd på pass i domstolen i samband med brottmålsrättegångar, anord-nar utbildningar och vittnesstödsträffar, planerar och genomför kvalitetshö-jande projekt osv. De lokala föreningarna genomför i allt större utsträckning rekrytering och utbildning av nya vittnesstöd på egen hand utifrån den stu-dievägledning för vittnesstödsutbildning som Brottsoffermyndigheten och Brottsofferjourernas Riksförbund har tagit fram. Många brottsofferjourer anordnar gemensamma utbildningar för stödpersoner och vittnesstöd ef-tersom det finns gemensamma beröringspunkter dem emellan. Delar av utbildningarna skiljer sig dock åt beroende på om de riktar sig till blivande vittnesstöd eller stödpersoner, eftersom deras roller trots allt är olika. Gemen-samma utbildningar förespråkas också av Brottsofferjourernas Riksförbund. Enligt �008 års kartläggning av vittnesstödsverksamheten arbetar ca 60 pro-cent av samordnarna ideellt. Ungefär �5 procent är anställda (ofta deltid) och resten har någon form av arvodering. Av de verksamheter som har anställda samordnare (�� st) har 7 fått bidrag från Brottsofferfonden till anställningen. I de flesta resterande fall har samordningen möjliggjorts genom kommunala bidrag. Samordnaren är i dessa fall oftast anställd som brottsofferassistent vid brottsofferjouren och samordnar vittnesstödsverksamheten inom den tjänsten.

�8

vittnesstöd

4. FINaNSIERING av vITTNESSTÖdS- vERKSamHETEN

En betydande del av vittnesstödsverksamheten finansieras genom bidrag från Brottsofferfonden. Ideella organisationer kan ansöka om verksamhetsbidrag för hela den verksamhet som organisationerna bedriver. Bidraget kan exem-pelvis användas till inköp av arbetsmaterial, lokalhyra och telefonkostnader. Dessutom kan organisationer med vittnesstödsverksamhet ansöka om ett särskilt vittnesstödsbidrag, pengar som ska komma vittnesstöden till godo. Det kan t.ex. ske genom att vittnesstöden får ersättning för parkering, resa, lunch eller andra utgifter i samband med vittnesstödsuppdraget. Det kan också röra sig om stimulerande aktiviteter som studiebesök eller en jullunch. Bidragets storlek bestäms utifrån vittnesstödsverksamhetens omfattning. Om föreningen planerar att genomföra något utöver den löpande verksamhe-ten kan den ansöka om projektbidrag för det. Det kan t.ex. gälla grund- eller vidareutbildning för vittnesstöd, vittnesstödsträffar, utvecklings- och kvali-tetsarbete, utåtriktade arrangemang eller framställning av informations- och utbildningsmaterial. En organisation har också möjlighet att ansöka om pro-jektbidrag för att anställa en vittnesstödssamordnare. Ansökan om verksam-hetsbidrag och vittnesstödsbidrag kan göras en gång per år, medan ansökan om projektbidrag kan göras två gånger per år. Beviljade projektbidrag måste redovisas till Brottsofferfonden.

År �007 fördelades ca � miljoner kr från Brottsofferfonden till vittnes-stödsverksamheterna. En dryg tredjedel av vittnesstödsverksamheterna har dessutom finansiering från andra aktörer, oftast från kommunen. Enligt en undersökning genomförd av Brottsofferjourernas Riksförbund, som be-svarades av 67 av �06 brottsofferjourer, ger kommunerna i snitt �,�9 kr per kommuninvånare i bidrag till de lokala brottsofferjourerna. Dessa medel är avsedda för jourens totala verksamhet. Ibland räcker bidraget till att anställa en brottsofferassistent, vilket är en person som administrerar och planerar brottsofferjourens operativa arbete. Det är inte ovanligt att brottsofferassis-tenten även sköter samordningen av vittnesstödsverksamheten. Det är svårt att uppskatta hur stor andel av de kommunala bidragen som går till just vittnesstödsverksamheten. En grov uppskattning är att ca 400 000 kr av kommunernas bidrag når vittnesstödsverksamheten.

�9


5. uTväRdERING av vITTNESSTÖdS- vERKSamHETEN

Brottsoffermyndigheten och Domstolsverket genomförde under hösten �007 och våren �008 en rad undersökningar i syfte att utvärdera vittnesstödsverk-samheten. Resultaten presenteras nedan. De frågeformulär som användes finns som bilagor i slutet av rapporten. Detaljerade resultat finns att tillgå hos Brottsoffermyndigheten.

Kartläggning av vittnesstödsverksamheten 2008Enkät riktad till vittnesstödssamordnare

Kartläggningen visar att det finns vittnesstödsverksamhet vid samtliga tingsrätter och hovrätter i Sverige. Totalt finns ca 850 aktiva vittnes-stöd. Drygt 70 procent är kvinnor och hälften är 65 år eller äldre. Drygt 60 procent av verksamheterna har inga vittnesstöd med utländsk bak-grund. Kvalitetskontroller av olika slag vid rekrytering av nya ideella görs vid samtliga verksamheter. En dryg tredjedel av verksamheterna har ekonomiska bidrag från andra än Brottsofferfonden, oftast från kommu-nen. Bidraget från fonden används vanligen till att ersätta vittnesstöden för utlägg. De flesta, 60 procent, av vittnesstödssamordnarna arbetar ideellt, �5 procent har en anställning. Majoriteten av verksamheterna har för avsikt att finnas på domstolen i samband med i princip alla förhandlingar med målsägande och vittnen. Alla lyckas dock inte alltid uppnå målet, vilket oftast beror på att de har för få vittnesstöd. Verksam-heterna ger samarbetet med domstolen gott betyg. Informationen som domstolen tillhandahåller kan dock förbättras, liksom informationen till målsägande och vittnen om vittnesstödsverksamheten. Ungefär 60 procent av verksamheterna har möten med domstolens representanter för att utvärdera och utveckla verksamheten.

I juni �008 skickade Brottsoffermyndigheten en enkät till vittnesstödssam-ordnarna vid samtliga vittnesstödsverksamheter i Sverige för att kartlägga hur verksamheten fungerar. Samliga verksamheter svarade. Av svaren framgick att det finns vittnesstöd vid samtliga tingsrätter och hovrätter i Sverige. Dess-utom fanns det vid tiden för kartläggningen 4 särskilda kansliorter och �8 särskilda tingsställen och vittnesstödsverksamhet bedrevs då vid alla kansli-orter och �0 tingsställen. Verksamheten bedrivs av totalt 67 organisationer.

�0

vittnesstöd

Vittnesstöden

Totalt finns nära 850 aktiva vittnesstöd i Sverige. Av dessa är 7� procent kvinnor. Drygt hälften av vittnesstöden är 65 år eller äldre. En fjärdedel är 45-64 år och ca �5 procent är �8-�9 år. En majoritet, nästan 60 procent, av verksamheterna har inga vittnesstöd med utländsk bakgrund. Drygt �0 pro-cent uppgav att de har en till tre personer i vittnesstödsgruppen med utländsk bakgrund.

Utbildning och rekrytering

Drygt hälften av verksamheterna uppgav att de har ett rekryteringsbehov. En majoritet, ca 60 procent, har anordnat grundutbildning för nya vittnesstöd under det senaste året och två tredjedelar planerar grundutbildning under det kommande året. Alla verksamheter gör i samband med rekryteringen någon form av kvalitetskontroll av de blivande vittnesstöden. De flesta gör det genom intervjuer med personerna inför utbildningen och avslutar också utbildningen med enskilda samtal. Ungefär 60 procent begär att få se ett utdrag ut personens belastningsregister och ca �0 procent svarade ”Annat”, vilket i f lera fall innebär att man begär referenser eller känner till personen genom kontakter.

Ekonomi

På frågan om verksamheterna har annan finansiering för vittnesstödsverk-samheten än Brottsofferfondens vittnesstödsbidrag svarade en dryg tredjedel ja. Det allra vanligaste är ekonomiskt stöd från kommunen, men även tings-rätten och välgörenhetsorganisationer nämndes som bidragsgivare. Bidraget från Brottsofferfonden används av de flesta (9� procent) till att ersätta vitt-nesstöden för utlägg de haft i samband med sina uppdrag som vittnesstöd och till kostnader som kan uppkomma vid anordnandet av vittnesstödsträf-far. Tre fjärdedelar av verksamheterna ger reseersättning till vittnesstöden, drygt hälften ger ersättning för lunch (vanligtvis vid heldagsuppdrag). Drygt 40 procent av verksamheterna använde även bidraget till utbildningar och studiebesök, liksom till sociala aktiviteter som jullunch, kick-off och årsav-slutning. Några av verksamheterna, �� procent, ger ingen form av ersättning till vittnesstöden.

Samordning

En majoritet av vittnesstödssamordnarna, 60 procent, arbetar helt ideellt medan �7 procent har en anställning och resterande � procent får arvode. Vid Stockholms-, Göteborgs- och Solna tingsrätt arbetar samordnarna heltid med vittnesstödssamordning och i Malmö arbetar samordnaren 75 procent, medan snittet i övriga landet är ca 6 timmar per vecka.

��


Verksamheten

För att få en uppfattning om hur vittnesstödsverksamheterna planerar sitt arbete ombads samordnarna beskriva i vilken utsträckning vittnesstöden är tillgängliga på domstolarna. De flesta, 60 procent, svarade att de har för avsikt att närvara i domstolen i samband med i princip alla brottmål med målsägande och vittnen. En femtedel önskar uppfylla detta, men lyckas inte alltid. Det beror vanligen på att de har för få vittnesstöd, men i drygt vart tredje fall även på att de inte får tillräckliga uppgifter från domstolen för att samordna verksamheten så att alla brottmålsförhandlingar täcks. Vid hov- rätterna är det vanligast att vittnesstöden endast kommer om de bokas i förväg eller om någon aktör indikerar att det finns behov av hjälp.

Samarbetet med domstolen

Av enkätsvaren att döma har den övervägande majoriteten av verksamheterna ett väl fungerande samarbete med domstolen. Cirka 75 procent av verksam-heterna ger samarbetet med domstolen betyget 4 eller 5 på en femgradig skala. Det som skulle kunna förbättras rör i de flesta fall informationen som domstolen tillhandahåller t.ex. information om kommande och inställda förhandlingar och om vad som i övrigt händer på domstolen. Andra åter-kommande önskemål var att det oftare borde skickas ut information om vittnesstödverksamheten i kallelserna.

Verksamheterna ombads gradera i vilken utsträckning de får tillräckliga uppgifter om kallade målsägande och vittnen på en skala från � till 5. Cirka 60 procent valde 4 eller 5. De ombads även uppskatta i vilken utsträckning domstolen bifogade information med kallelserna. Information bifogas alltid kallelsen enligt �7 procent av verksamheterna, �4 procent svarade Oftast och �5 procent svarade Sällan. Knappt � procent, vilket motsvarar två verksamhe-ter, uppgav att domstolen aldrig skickar information om vittnesstödsverksam-heten med kallelsen. Cirka 60 procent av verksamheterna har möten med representanter från tingsrätten för att utvärdera och utveckla vittnesstöds-verksamheten. Av dem som inte har regelbundna möten med tingsrätten anser en övervägande majoritet (8� procent) att det finns behov av sådana. Hälften av föreningarna som bedriver verksamhet vid hovrätterna har möten med hovrättens representanter och av de verksamheter som inte har sådana möten önskar två ha det. Två verksamheter angav att de har ett skriftligt avtal med tingsrätten gällande villkoren för vittnesstödsverksamheten. En av dessa har även ett sådant avtal med hovrätten.

��

vittnesstöd

Enkät riktad till domstolarna

Kartläggningen riktad till domstolarna bekräftar att vittnesstödsverk-samhet finns vid samtliga tingsrätter och hovrätter. Det skulle enligt domstolarna behövas verksamhet vid ytterligare fyra särskilda tingsstäl-len. Majoriteten anger att de Alltid eller Oftast skickar information om verksamheten i kallelserna, vilket vanligen sker genom att ett separat informationsblad bifogas. En övervägande majoritet av domstolarna lämnar information till vittnesstödssamordnaren om kommande för-handlingar och det sker oftast via telefon eller fax. Två tredjedelar av tingsrätterna och två hovrätter informerar om inställda förhandlingar. I princip alla domstolar känner till vem som är vittnesstödssamordnare. 70 procent av tingsrätterna men ingen hovrätt har en kontaktperson gentemot vittnesstödsverksamheten. De flesta domstolar anger att de träffar vittnesstödsverksamhetens representanter för att utvärdera och utveckla verksamheten. Domstolarna är i de flesta fall nöjda med sam-arbetet med vittnesstödsverksamheten, men några vill förbättra kom-munikationen dem emellan.

I juni �008 skickades enkäter till samtliga tingsrätter (5� st) och hovrätter (6 st) i Sverige i syfte att kartlägga hur de anser att vittnesstödsverksamheten fungerar. Samtliga domstolar svarade. Enligt svaren bedrivs vittnesstöds-verksamhet vid alla tingsrätter och hovrätter i landet och vid alla 4 särskilda kansliorter och �0 av �8 särskilda tingsställen, vilket överensstämmer med de uppgifter som lämnats av vittnesstödsverksamheterna. Enligt domstolarnas svar skulle vittnesstöd behövas vid ytterligare fyra särskilda tingsställen. 5� domstolar uppgav att det finns vittnesstödsrum på domstolen.

Information

Ungefär 60 procent av tingsrätterna angav att de alltid skickar information om vittnesstödsverksamheten i kallelserna till målsägande och vittnen. Drygt �0 procent svarade Oftast på samma fråga medan ca 8 procent svarade Sällan eller Aldrig. Av hovrätterna svarade två att de alltid skickar ut information med kallelserna, två att de oftast gör det och två att de sällan gör det. Det vanligaste sättet att informera vittnen och målsägande är genom att bifoga ett separat informationsblad, vilket ca 80 procent av tingsrätterna gör. Tre hovrätter bifogar separata informationsblad. Övriga tingsrätter och hovrätter stämplar eller fäster en klisterlapp i kallelsen med information.

Alla domstolar utom en lämnar information till vittnesstödssamordnarna om kommande förhandlingar. Det vanligaste sättet att göra det på är via

��


telefon eller fax. Informationen förmedlas även via post, e-post eller genom att samordnaren själv hämtar den på domstolen. Ofta kombineras metoderna. Domstolarna lämnar olika uppgifter till verksamheterna. Vanligast är att samordnarna får uppgifter om tider, antal målsägande och vittnen och vilken typ av mål det är. Två tredjedelar av tingsrätterna och två hovrätter lämnar information om inställda förhandlingar. Ett flertal domstolar meddelar också om målsägandebiträde finns (55 procent) och om de kallade är unga (�� procent). Domstolarna tillfrågades även om de anser att de fått tillräcklig information om vittnesstödsverksamheten, vilket 90 procent av tingsrätterna och drygt 80 procent av hovrätterna svarade ja på.

Samarbetet med vittnesstödsverksamheten

Samtliga domstolar utom en uppgav att de känner till vem som är vittnesstöds-samordnare. Många av tingsrätterna, 70 procent, men ingen av hovrätterna har utsett en särskild kontaktperson gentemot vittnesstödsverksamheterna. På frågan om domstolen brukar träffa representanter för vittnesstödsverk-samheten för att utvärdera och utveckla verksamheten svarade 9� procent av tingsrätterna och hälften av hovrätterna ja. En övervägande majoritet av tingsrätterna, 94 procent, gav samarbetet med vittnesstödsverksamheten betyget 4 eller 5 på en femgradig skala. Fyra av sex hovrätter gav samma svar. De förslag på förbättringar som framkom gällande samarbetet rörde främst kommunikationen. Vidare önskade några domstolar fler och yngre vittnes-stöd, liksom fler vittnesstöd med annan bakgrund än svensk.

Enkät till utvalda ideella organisationer

De utvalda verksamheterna anser att vittnesstödsverksamheten i stort fungerar bra. De flesta respondenter anser vidare att dagens ansvarsför-delning är bra. Hälften tyckte även att rollfördelningen är bra som den är, medan andra menade att myndigheternas roller bör begränsas till att ge ekonomiska bidrag till verksamheten och att rollfördelningen bör tydliggöras. Hälften ansåg att vittnesstödssamordnarna bör anställas av någon myndighet. Utbildningen av vittnesstöd bör skötas av respektive verksamhet, enligt hälften av respondenterna. Förslag på förbättringar som framkom var att det behövs fler yngre vittnesstöd, att det i större utsträckning bör skickas information om verksamheten till målsägande och vittnen, att verksamheten behöver bättre ekonomiska förutsättning-ar och att vittnesstödens roll behöver förtydligas.

Brottsoffermyndigheten och Domstolsverket genomförde under våren �008 en enkätstudie riktad till styrelserna för de organisationer som bedriver vitt-

�4

vittnesstöd

nesstödsverksamhet. Enkäten skickades till verksamheter på tolv utvalda or-ter (tio tingsrätter och två hovrätter). Orterna valdes ut med hänsyn till storlek och geografisk spridning. Vid tre av de utvalda orterna bedrivs vittnesstöd på annat sätt än av en brottsofferjour och besvarades därför av vittnesstöds-samordnaren istället för av en styrelse. Tio svar inkom. Syftet med enkäten var att samla in synpunkter om det sätt på vilket vittnesstödsverksamheten bedrivs idag och förslag till förbättringar.

Ansvars- och rollfördelning

Respondenterna tillfrågades inledningsvis om de ansåg att ansvaret för verksamheten borde se annorlunda ut. Majoriteten (80 procent) ansåg att det är bra som det är idag. Två verksamheter föreslog förändringar. Det ena förslaget var att hela ansvaret läggs på Brottsofferjourernas Riksförbund och det andra var att Brottsoffermyndigheten har det övergripande ansvaret för riktlinjer och kvalitetskrav, medan Brottsofferjourernas Riksförbund bör ta fram policyprogram och kvalitetssäkra verksamheten.

Angående vilken roll respektive myndighet och organisation bör ha ansåg hälften av de tillfrågade att man bör ha samma rollfördelning som idag. Två respondenter ansåg att myndigheternas roller bör begränsa sig till att fördela ekonomiska medel till verksamheterna och ett förslag var att Domstolsverket också borde bidra ekonomiskt. Önskemål om tydligare rollfördelning fram-fördes, liksom att domstolarnas ansvar skärps.

Samordning

På frågan om vittnesstödssamordnarna bör anställas av någon myndighet svarade hälften av respondenterna ja och föreslog Brottsoffermyndigheten, tingsrätten eller kommunen som lämpliga arbetsgivare. Värt att kommentera är att alla tre verksamheter i undersökningen som drivs på annat sätt än av en brottsofferjour svarade ja på frågan.

Utbildning

På frågan om vilka som bör ansvara för utbildningen av vittnesstöd sva-rade knappt hälften att den bör skötas av respektive verksamhet. Av dessa specificerade två att det bör ske utifrån ”centrala direktiv och krav”, respektive utifrån det utbildningsmaterial som Brottsofferjourernas Riksförbund tagit fram. Två respondenter uppgav att ansvaret bör ligga hos Brottsofferjourernas Riksförbund. De tre verksamheter som inte bedrivs av en brottsofferjour ansåg att Brottsoffermyndigheten borde ansvara för utbildningen.

Övriga synpunkter

Bland övriga synpunkter som var frågan om vittnesstödsverksamhetens eko-

�5


nomiska situation återkommande. En kommentar var att en mer långsiktig fördelning av resurser behövs för att skapa trygghet i verksamheten och för att främja utveckling och kvalitet. Andra synpunkter som lämnades var att vittnesstödsrollen behöver förtydligas och att vittnesstöd bör rikta sig till alla, även tilltalade.

Enkät till utvalda domstolar

De tillfrågade domstolarna anser att ansvars- och rollfördelningen mellan domstolarna och verksamheterna i stort sett är bra som den är idag. Ungefär en tredjedel anser vidare att vittnesstödssamordnarna bör anställas av någon myndighet, medan en fjärdedel inte tycker det. Flera domstolar uppgav att samarbetet med vittnesstödsverksamheten fungerar bra eller mycket bra. Bland de förbättringar som föreslogs åter-finns framför allt att verksamheten borde få bättre ekonomiska förut-sättningar, men också att domstolarna och vittnesstödsverksamheterna oftare bör ha möten tillsammans och att vittnesstöden bör få bättre information om inställda förhandlingar.

Brottsoffermyndigheten och Domstolsverket genomförde under våren �008 en enkätstudie riktad till lagmännen vid tio utvalda tingsrätter och presiden-terna vid två utvalda hovrätter. Orterna var desamma som för enkäten till utvalda ideella organisationer. Elva svar inkom. Syftet med enkäten var att samla in synpunkter om det sätt på vilket vittnesstödsverksamheten bedrivs idag och förslag till förbättringar.

Ansvars- och rollfördelning

En inledande fråga handlade om hur domstolarna tycker att ansvaret för vittesstödsverksamheten bör se ut. Tio domstolar tyckte att det är bra som det är idag. En domstol tyckte att det är olämpligt att verksamheten vilar på ideell basis eftersom den då blir för sårbar.

På frågan om vilken roll respektive myndighet och organisation bör ha sva-rade tio domstolar att dagens rollfördelning är bra, medan en domstol svarade att de lokala verksamheterna måste få bättre stöd, antingen av Brottsofferjour-ernas Riksförbund eller av Brottsoffermyndigheten. Det bästa är förmodligen att Brottsoffermyndigheten tar ett mer direkt ansvar, ansåg denna domstol.

Samordning

Vidare tillfrågades domstolarna om de ansåg att samordnarna borde vara an-ställda av någon myndighet. Ungefär en fjärdedel av respondenterna svarade nej och en tredjedel svarade ja. Av den sistnämnda gruppen föreslog några

�6

vittnesstöd

att Brottsoffermyndigheten skulle stå för en sådan anställning. En domstol förordade istället domstolen som lämplig arbetsgivare. Ett par domstolar sva-rade ”möjligen” och resterande besvarade inte frågan.

Vittnesstödens tillgänglighet

Respondenterna tillfrågades om hur tillgängliga vittnesstöden är vid aktuell domstol. Ungefär hälften av domstolarna svarade att vittnesstöden finns vid alla relevanta förhandlingar. Ytterligare ett par lämnade samma svar, men med tillägget att det inte alltid uppfylls på grund av att det råder brist på vittnesstöd. Vid en domstol finns vittnesstöd på domstolen fyra dagar per vecka. Hovrätterna uppgav att vittnesstöd kommer då de kallas.

Övriga synpunkter

De förslag på förbättringar som lämnades var fler träffar mellan vittnes-stödsverksamheten och domstolens personal, bättre information om in-ställda förhandlingar till vittnesstöden, att vittnesstöden bör profilera sig bland domstolens personal genom att finnas i domstolens lokaler oftare och återkommande grundutbildningar av vittnesstöd för att få en kontinuitet i verksamheten.

Några ytterligare synpunkter lämnades. Ungefär en tredjedel av svaren rörde finansieringen av vittnesstödsverksamheten. Vittnesstöden bör få ersättning för sina utlägg, ansåg domstolarna. Någon menade att vittnes-stöden bör arvoderas likt nämndemännen. En annan domstol ansåg vidare att vittnesstödsverksamheten borde ha en anställd med tjänsterum i eller i anslutning till domstolens lokaler. Ett förslag var att Brottsoffermyndighe-ten, Brottsofferjourernas Riksförbund och domstolarna bör ha ett löpande samråd för att förbättra den information som ges inför huvudförhandlingar. En synpunkt var att vittnesstödsverksamheten borde ha mer karaktär av ett uppdrag, vilket förutom arvodering även skulle innebära en överenskom-melse om tjänstgöringsskyldighet. En domstol påpekade att vittnesstöd är särskilt påkallat i ungdomsmål. Slutligen underströk några domstolar att de har positiva erfarenheter av vittnesstödsverksamheten och någon menar att den är ovärderlig.

Temadag för vittnesstödssamordnare

Vittnesstödssamordnarna diskuterade under temadagen �007 vittnes-stödsverksamhetens framtid. Slutsatserna var att ansvarsfördelningen behöver förtydligas och att samverkan mellan de ansvariga bör utvecklas. Medel behöver tillföras för samordningen av verksamheten. Rutinerna för arbetet måste bli mer likvärdiga och vidareutbildning önskades.

�7


Ämnet för �007 års temadag för vittnesstödssamordnare var Vittnesstöds-verksamheten i framtiden, vilket gav samordnarna möjlighet att bidra till ut-värderingen av vittnesstödsverksamheten och komma med idéer för den framtida verksamheten. Då samordnarna också utvärderar verksamheten genom den årliga kartläggningen, vilken redovisats ovan, återges här endast gruppdiskussionerna kring verksamhetens framtid.

Vid gruppdiskussionerna som fördes under dagen framkom tydligt att sam-ordnarna anser att dagens ansvarsfördelning mellan myndigheterna och Brottsofferjourernas Riksförbund är bra, men att ansvarsområdena behöver tydliggöras. Dessutom skulle samverkan mellan myndigheterna och Brotts-offerjourernas Riksförbund behöva utvecklas, menade någon grupp. Det framfördes också synpunkter på att samordningen måste få kosta, med hän-syn till vittnesstödsverksamhetens kontinuitet och hållbarhet. Samordnarna behöver alltså avlönas i någon form. Vidare framfördes önskemål om likvär-diga rutiner för landets vittnesstödsverksamheter, så att alla har liknande förutsättningar att bedriva sin verksamhet. Det uttrycktes också önskemål om att få delta i vidareutbildningar med nämndemän och poliser samt att den årliga temadagen för vittnesstödssamordnare ska fortsätta att anordnas.

Brukarundersökning

Enkätsvaren visade tydligt att vittnesstöden har en viktig funktion på tingsrätterna. De flesta vittnen och målsägande ansåg att de blivit hjälpta av mötet med vittnesstöden. Det är tydligt att många vittnen och målsägande upplever situationen som ovan och att den praktiska infor-mationen som vittnesstöden lämnar därför blir mycket betydelsefull. Framför allt betonade många att hjälpen från vittnesstöden bidrog till att de kände sig lugnare och tryggare inför förhandlingen.

Brottsoffermyndigheten genomförde en enkätstudie med vittnen och mål-sägande som kommit i kontakt med vittnesstödsverksamheten för att få en uppfattning om hur de upplever verksamheten. Enkäten skickades under hösten �007 till vittnesstödssamordnarna på tio utvalda orter. Urvalet gjordes med hänsyn till orternas storlek och geografiska spridning. Varje samordnare fick i uppdrag att fördela tjugo enkäter. Av de totalt �00 utskickade enkäterna besvarades �45 stycken. Av de målsägande och vittnen som besvarade enkäten var något fler än hälften män. Medelåldern var �4 år.

Information

För att få en uppfattning om hur vanligt förekommande det är att domstolar-na bifogar information om vittnesstödsverksamheten i kallelserna till vittnen

�8

vittnesstöd

och målsägande efterfrågades hur många som mottagit sådan information. En majoritet (70 procent) av de tillfrågade angav att de fått information om vittnesstödsverksamheten i kallelsen till förhandlingen. Ungefär en femte-del uppgav att de inte fått sådan information och ett fåtal att de inte visste huruvida de blivit informerade eller inte. Av dem som uppgav att de mottagit information om vittnesstödsverksamheten i kallelsen ansåg de allra flesta (94 procent) att informationen var tillräcklig. Ungefär en fjärdedel av de tillfrågade uppgav att de hade kontaktat vittnesstödsverksamheten innan förhandlingsdagen. Denna grupp inkluderar även vittnen och målsägande som inte fick någon information om vittnesstödsverksamheten i kallelsen. Av dem som fick information om verksamheten i kallelsen uppgav mer än var tredje att de hade sökt kontakt med vittnesstödsverksamheten före för-handlingsdagen.

Stöd och hjälp

Nästan samtliga tillfrågade (96 procent) svarade att de blev erbjudna stöd och hjälp när de kom till domstolen på förhandlingsdagen. Vanligast var att vittnen och målsägande blev uppsökta av vittnesstöden på domstolarna, men det förekom också att vittnen och målsägande själva tog kontakt med vittnesstöden. Drygt två femtedelar angav att de valde att vänta i ett vittnes-stödsrum före förhandlingen. De flesta av dessa, 9� procent, uppgav att de fick kännedom om vittnesstödsrummet via vittnesstödet. Endast ett fåtal, 6 procent, angav att de hittade vittnesstödsrummet själva. Av dem som sva-rade att de inte valde att vänta i vittnesstödsrummet angav drygt hälften att skälet för det var att de inte ville och över en fjärdedel att de inte kände till vittnesstödsrummet.

Nästintill samtliga vittnen och målsägande (9� procent) uppgav att de fick den information de behövde av vittnesstödet och 66 procent ansåg också att mötet med vittnesstödet var till hjälp vid förhandlingstillfället. Av kommentarerna till svaren framkom att många upplevde att den praktiska informationen som vittnesstöden förmedlade var betydelsefull. Ett vittne uppgav följande: ”Jag fick klara besked om hur en förhandling går till och hur min roll som vittne fungerar. Mycket bra, det finns ju viss oro för hur man ska uppträda”. Många beskrev också att mötet med vittnesstödet gjorde att de kände sig lugnare och tryggare i situationen. En person berättade: ”Jag kände mig lugnare när jag fått veta hur allt skulle gå till i salen. Skönt med stöd, man känner sig ganska ensam och utsatt”. Flera lyfte fram vittnesstödens stödjande funktion. Någon förklarade: ”Det kändes lugnande bara med närvaron, jag var ganska trygg i vad som skulle hända men det var bra att det fanns någon där”. Ungefär en tiondel svarade att de inte blev hjälpta av mötet med vittnesstöden. Av kom-

�9


mentarerna till svaren framgick att några av dessa var kallade som vittnen i sina yrkesroller och därför inte var i behov av hjälp.

De allra flesta av de tillfrågade, 94 procent, angav att de inte skulle ha önskat ytterligare hjälp än den de fick av vittnesstöden. Några uppgav dock att de hade önskat sig ytterligare hjälp, bl.a. efterfrågades bättre information om vittnesstödsverksamheten före domstolsbesöket.

Enkät till aktiva vittnesstöd

Enligt enkätsvaren finner sig vittnesstöden i huvudsak väl tillrätta med sina uppdrag. Många ansåg att uppdragen både är givande för egen del och att verksamheten är till stor nytta för målsägande och vittnen. Det var få vittnesstöd som upplevt hotfulla eller otrygga situationer, däremot hade många någon enstaka gång upplevt känslomässigt jobbiga eller betungande situationer. En klar majoritet ansåg att vittnesstödsutbild-ningen gav tillräcklig kunskap, men några underströk att kunskaperna kontinuerligt behöver uppdateras genom vidareutbildning och repeti-tion. Det framkom tydligt av enkätsvaren att vittnesstöden värnar om verksamheten och har ett stort engagemang.

För att få veta mer om hur vittnesstöden upplever sina uppdrag och vad de har för synpunkter på vittnesstödsverksamheten riktade Brottsoffermyndigheten en enkät till vittnesstöd på tio utvalda orter i Sverige. De utvalda orterna var desamma som för brukarundersökningen. Enkäten skickades under hösten �007 till tio vittnesstöd på respektive ort. Av de totalt �00 utskickade enkä-terna besvarades 9� stycken.

Vittnesstöden

Av de tillfrågade vittnesstöden var en femtedel män och resterade del kvinnor. Medelåldern var 64 år och nästan tre fjärdedelar av vittnesstöden var 6� år eller äldre. Över hälften av de tillfrågade vittnesstöden hade varit vittnesstöd i tre år eller mer och majoriteten uppgav att de lägger ner mellan fyra till tio timmar i månaden på sitt uppdrag.

Vittnesstödsuppdraget

Nästan samtliga vittnesstöd (95 procent) uppgav att de trivdes bra eller mycket bra i rollen som vittnesstöd. I kommentarerna till enkätsvaren framkom att många ansåg att det är givande att vara vittnesstöd och att det är tillfreds-ställande att kunna hjälpa människor i en ovan eller svår situation. En stor del av vittnesstöden var övertygade om att uppdraget är meningsfullt och betydelsefullt och de upplevde att de kan bidra till att lugna oroliga vittnen

�0

vittnesstöd

och målsäganden. En nackdel med uppdraget som några vittnesstöd beskrev är att det är vanligt med långa stunder av väntan och sysslolöshet, exempelvis när förhandlingar drar ut på tiden eller mål ställs in.

Svåra situationer

Tre femtedelar av vittnesstöden uppgav att de någon enstaka gång, vid upp-drag på tingsrätten, har upplevt situationer som är känslomässigt svåra eller betungande. Övriga vittnesstöd angav att de aldrig gjort det. Däremot svarade de allra flesta (87 procent) att de aldrig har upplevt någon situation som hotfull eller otrygg vid uppdrag på tingsrätten. Ett fåtal (�� procent) uppgav att de har gjort det någon enstaka gång.

Utbildning

En majoritet av vittnesstöden, 86 procent, ansåg att grundutbildningen gav tillräcklig kunskap för att klara av uppdraget som vittnesstöd. Några efter-frågade dock fler praktiska moment i utbildningen, bland annat framfördes önskemål om ökad närvaro vid domstolsförhandlingar under utbildningen. Många vittnesstöd lyfte också fram betydelsen av fortbildning och repetition av kunskaper.

Övriga synpunkter

Utöver enkätfrågorna framförde vittnesstöden också flera synpunkter. En synpunkt som presenterades var att informationen om vittnesstödsverk-samheten till vittnen, målsägande och allmänhet måste förbättras. Många vittnesstöd berättade att de flesta som de tar emot i tingsrätterna inte visste att verksamheten existerade. Det framkom också att det förekommer brister i kommunikationen med tingsrätterna beträffande exempelvis uppskjutna och inställda förhandlingar. Något vittnesstöd beskrev att det har hänt att det rest flera mil för att komma till tingsrätten och väl där upptäckt att förhand-lingen ställts in. Några av de tillfrågade lade också fram önskemål om att få ersättning för resekostnader till och från tingsrätterna.

Intervjuer med åklagare

Undersökningen visade tydligt att åklagarna i huvudsak ställer sig positiva till vittnesstödsverksamheten. De ansåg att verksamheten har stor informerande och stöttande betydelse för vittnen och målsägande. Åklagarna ansåg att förbättringar av verksamheten bl.a. skulle kunna göras genom ökad kontakt och kommunikation mellan olika aktörer och genom att verksamheten på olika sätt utökades.

��


För att få en uppfattning om vad åklagarna har för synpunkter på vittnes-stödsverksamheten genomförde Brottsoffermyndigheten telefonintervjuer med landets brottsofferansvariga åklagare. Telefonintervjuerna genomfördes under oktober �007 med brottsofferansvariga åklagare vid �0 av �4 åklagar-kammare. Fyra åklagare kunde inte intervjuas pga. föräldra- eller tjänstledig-het eller att de inte gick att kontakta under intervjuperioden.

Kontakt med vittnesstödsverksamheten

Samtliga tillfrågade åklagare hade kommit i kontakt med vittnesstödsverk-samheten på något sätt. Först och främst uppgav åklagarna att de träffade vittnesstöden på tingsrätterna. Dessutom hade många åklagare också med-verkat i utbildning av vittnesstöd. Fyra åklagare angav särskilt att de brukar upplysa om vittnesstödsverksamheten när de blir kontaktade av vittnen och målsäganden som har frågor eller är oroliga.

Verksamhetens betydelse

En klar majoritet av åklagarna (77 procent) ansåg att vittnesstödsverksam-heten har stor eller mycket stor betydelse för vittnen och målsäganden. De flesta åklagare lyfte fram vittnesstödsverksamhetens informerande funktion. Åklagarna betonade betydelsen av att vittnesstöden informerar om dom-stolsförhandlingen och domstolslokalerna samt ger svar på praktiska frågor. Många av de tillfrågade ansåg att det är av stor betydelse att vittnesstöden tar emot och tar hand om vittnen och målsägande. Vidare framhölls vikten av att vittnen och målsägande har möjlighet att sitta avskilt i ett vittnesstödsrum och att de har någon att prata med under väntetider. Många åklagare beskrev att vittnesstöden kan avlasta åklagaren som ofta har flera förhandlingar i rad och inte alltid hinner prata med vittnen och målsägande före domstolsför-handlingen.

Flera av åklagarna menade att vittnesstöden är ett medmänskligt och per-sonligt stöd för vittnen och målsäganden. En stor del av de intervjuade ansåg också att vittnesstöden gör att vittnen och målsägande blir lugnare och tryg-gare i förhandlingssituationen.

Övriga synpunkter

De flesta av de tillfrågade åklagarna hade förslag på hur vittnesstödsverk-samheten skulle kunna förbättras. Flera efterfrågade en utökning av verk-samheten så att vittnesstöd alltid kan finnas på plats i domstolen när det är domstolsförhandling och behov finns. Någon ansåg att f ler yngre vittnesstöd borde utbildas för att uppnå en bättre åldersmässig spridning bland vittnes-stöden. Andra hade synpunkter på vittnesstödens placering i domstolen. Det

��

vittnesstöd

ansågs viktigt att vittnesstöden är synliga i anslutning till entrén. En åsikt som flera av de tillfrågade framförde var att statens ekonomiska ansvar för vittnesstödsverksamheten borde utökas. Några menade att det borde finnas statligt anställda vittnesstöd medan andra ansåg att vittnesstöden borde få arvode eller att verksamheten borde få större anslag.

Flera åklagare påpekade att kontakten mellan vittnesstöden och andra aktörer behöver förbättras. Några menade att det förekommer brister i kommunika-tionen mellan domstolarna och vittnesstödsverksamheten beträffande infor-mation om inställda förhandlingar och andra förändringar. Sådana brister innebär att vittnesstöd ibland kommer till domstolen i onödan. En uppfatt-ning som uttalades av flera åklagare var att vittnen och målsägande borde ges bättre möjligheter att komma i kontakt med vittnesstödsverksamheten redan före förhandlingsdagen. Under intervjuerna framställdes även önskemål om en ökad kontakt mellan vittnesstöden och åklagarkamrarna.

Ett annat förslag på förbättring rörde vittnesstödsutbildningen. Några åkla-gare påpekade att det var viktigt att vittnesstödens roll klargjordes i utbild-ningen, detta med anledning av det förekommit att vittnesstöd pratat om ärenden med vittnen och målsägande eller tagit parti. En stor del av åklagarna angav att verksamheten är positiv och ansåg att vittnesstöden är engagerade och gör ett värdefullt jobb.

Intervjuer med brottmålsadvokater

Undersökningen visade att advokaterna i stort var positiva till vittnes-stödsverksamheten. De ansåg att informationen och stödet som vittnes-stöden ger är betydelsefullt för målsägande och vittnen. Förbättringar kan dock göras. Genom förtydliganden i utbildningen kan vittnesstöden få bättre uppfattning om sin egen roll och om rättens aktörer. Dessutom behöver vikten av att vittnesstöden ska förhålla sig opartiska betonas. Vidare bör domstolarna ge vittnesstöden den information de behöver och informera målsägande och vittnen om att verksamheten finns.

Brottsoffermyndigheten genomförde en telefonintervju med ett antal utvalda brottmålsadvokater för att få en uppfattning om vad advokater har för syn-punkter på vittnesstödsverksamheten.

För att få fram intervjupersoner valdes först ett antal orter ut. De orter som valdes motsvarade de orter vid vilka de intervjuade åklagarna verkar. Totalt var de �4 till antalet. Därefter valdes intervjupersonerna ut genom att, på inrådan av Sveriges advokatsamfund, göra sökningar i den databas som finns

��


på Sveriges advokatsamfunds webbplats. Sökorden som valdes var brottmål, målsägandebiträde och försvarsadvokat, tillsammans med valet advokat och den aktuella orten. Därefter valdes den person som hamnade överst i listan över sökresultat.

Telefonintervjuerna genomfördes i juni och juli �008 med �� av de �4 utvalda advokaterna. Två advokater var inte anträffbara på grund av semesterledighet och en advokat var av oklar anledning oanträffbar.

Kontakt med vittnesstödsverksamheten

Samtliga advokater hade kommit i kontakt med vittnesstödsverksamheten på något sätt, framför allt genom att de träffat vittnesstöd på tingsrätten. Två av dem hade dessutom föreläst vid vittnesstödsutbildningar.

Verksamhetens betydelse

En övervägande majoritet av de tillfrågade, 90 procent, ansåg att vittnes-stödsverksamheten har betydelse för vittnen och målsägande under vistelsen i domstolen. Några påpekade att målsägande som har målsägandebiträde får hjälp av biträdet, men att verksamheten är betydelsefull för alla som inte har biträde. Dessutom nämndes att även den som har biträde kan vara behjälpt av vittnesstöden eftersom målsägande och vittnen ofta kommer i god tid till tingsrätten och advokaterna i många fall inte har den möjligheten. Då kan vittnesstöden ta emot och göra målsäganden sällskap. Ett par advokater uttryckte en tveksamhet till vittnesstödsverksamhetens betydelse. De ansåg att advokaterna ger mycket hjälp, även till vittnen. En påpekade dock att ex-tra hjälp är positivt. Många av intervjupersonerna framhöll den hjälp som vittnesstöden ger i form av information och stöd och menade att vittnesstöds-verksamheten bidrar till lugnare och tryggare vittnen. En advokat ansåg att särskilt ungdomar får utmärkt stöd från vittnesstöden.

Övriga synpunkter

Knappt hälften av advokaterna hade förslag på hur verksamheten kan förbätt-ras. Några synpunkter som framfördes var att vittnesstöden ibland uttalar sig i sakfrågor, tar parti i samtal med målsägande och vittnen eller ger felaktig information. Det har även hänt att vittnesstöden uttalar sig negativt om för-svarsadvokater. För att förbättra verksamheten och undvika ovan nämnda situationer menade några advokater att vittnesstöden behöver bra utbildning där de får bättre kunskap om rättens olika aktörer och där vittnesstödens roll förtydligas. Andra synpunkter som framfördes rörde information. En advokat menade att domstolen borde bli bättre på att ge information till verksamheten om bl.a. i vilka mål vittnen och målsäganden ska höras så att vittnesstöden

�4

vittnesstöd

inte behöver komma i onödan. Slutligen framkom ett par praktiska förslag. Det ena var att det borde skyltas bättre på domstolen så att det framgår var vittnesstöden finns och det andra gällde lokalernas utformning. I stort sett alla sitter i samma väntrum och även om vittnesstödsrum finns ligger de ibland i direkt anslutning till väntrummet.

Bland de advokater som lämnade övriga synpunkter framförde många att de var positiva eller mycket positiva till verksamheten, att den fungerar bra och att vittnesstöden gör ett bra jobb.

Synpunkter från Brottsofferjourernas Riksförbund

Brottsofferjourernas Riksförbund anser att ansvarsfördelningen mellan riksförbundet och Brottsoffermyndigheten behöver ändras och tydlig-göras. Brottsofferjourernas Riksförbund menar vidare att samordnings- och omkostnaderna måste ersättas för att den ideella verksamheten ska kunna fungera på ett tillfredsställande sätt. Staten måste enligt Brottsofferjourernas Riksförbund avsätta särskilt öronmärkta pengar för vittnesstödsverksamheten. I avvaktan på detta bör det anges i för-ordningen (�994:4�6) om brottsofferfond att ersättning ska utgå till vittnesstödsverksamheten. Brottsofferjourernas Riksförbund behöver också resurser på förbundsnivå för samordning och utbildningsinsatser. Förslag på hur lokala samverkansavtal kan se ut bör tas fram av Brotts-offerjourernas Riksförbund, Brottsoffermyndigheten och Domstols-verket tillsammans.

Ansvarsfördelning

Brottsofferjourernas Riksförbund anser att det idag inte är helt klart hur ansvarsfördelningen är mellan dem, Brottsoffermyndigheten och Domstols-verket.

Om en myndighet ska ha det övergripande ansvaret innebär det enligt Brotts-offerjourernas Riksförbund en risk för splittring av den ideella verksamheten. Den organisation som ansvarar för verksamheten måste också ha ansvaret för rekrytering och utbildning. Brottsofferjourernas Riksförbund anser att Brottsoffermyndigheten i framtiden bör ha ansvar för att vittnesstödsverk-samhet bedrivs vid samtliga tingsrätter och hovrätter samt att verksamheten uppfyller ett antal kvalitetskrav när det gäller etik och tillgänglighet. Även Domstolsverket bör kvalitetssäkra vittnesstödsverksamheten. Brottsofferjour-ernas Riksförbund bör å sin sida ha ett eget rekryterings-, utbildnings- och kvalitetsutvecklingsansvar för de verksamheter som är medlemmar i riks-förbundet. Det är enligt Brottsofferjourernas Riksförbund viktigt att denna

�5


ansvarsfördelning åtföljs av en resursfördelning där rikförbundet tillförs ekonomiska resurser motsvarande en heltidstjänst.

Rekrytering och utbildning

Enligt Brottsofferjourernas Riksförbund kommer behovet av vittnesstöd att öka och därmed kommer rekrytering och utbildning även i framtiden fordra mycket resurser och nytänkande. Förslag på åtgärder kan därför vara arvo-derad regional samordnare vid de mindre tingsrätterna, vidareutbildning av vittnesstöden med inriktning på unga målsäganden och vittnen samt rekrytering av vittnesstöd i olika åldrar och kön samt med olika etnisk till-hörighet.

Samverkan mellan vittnesstödsverksamheterna och domstolarna

Brottsofferjourernas Riksförbund anser att samverkan mellan verksamhe-terna och domstolarna generellt sett verkar fungera bra. De flesta domstolar informerar om vittnesstödsverksamheten i kallelsen till målsägande och vittnen. Varje domstol och verksamhet har dock sin egen rutin. Flera jourer har märkt att rutinen är sårbar och vid bl.a. byte av personal glöms rutinen bort. Det förekommer fortfarande att vissa samordnare får uppropslistor mycket sent och inte blir informerade om inställda förhandlingar, vilket gör att det blir svårt för dem att planera verksamheten. Brottsofferjourernas Riksförbund har också fått kännedom om att vittnesstöden ses som något främmande för verksamheten och därför inte har tillgång till exempelvis domstolens lunchrum.

Ekonomiska förutsättningar

Jourerna är idag beroende av vittnesstödsbidrag och projektbidrag från Brotts-offerfonden. Därutöver kan jourerna i vissa fall få bidrag från kommunen. I några fall betalar domstolen reseersättning till vittnesstöden.

Brottsofferjourernas Riksförbund anser att det är anmärkningsvärt att det saknas en långsiktig finansieringslösning. I nuvarande system med projekt-stöd för samordning och utbildning finns en inbyggd osäkerhet. Jourer med en anställd samordnare får inte besked förrän i december om kommande års ekonomi. Denna ovisshet om anställningens längd kan varken vara lämplig ur arbetsrättslig synpunkt eller bra för verksamhetens kontinuitet.

Genom vittnesstödsbidraget har jouren möjlighet att ersätta vittnesstöden för de utgifter de har i samband med sina uppdrag. Enligt Brottsofferjourer-nas Riksförbund varierar det bland jourerna hur detta bidrag används. Om vittnesstöden har långa resor till och från domstolen kan jourerna ha svårt att få bidraget att räcka till för reseersättning. Ideellt arbetande personer bör

�6

vittnesstöd

ersättas för de faktiska kostnader de haft i samband med sitt uppdrag. Det är inte alltid så i dagsläget.

För att vittnesstödsverksamhet ska kunna finnas på samtliga tingsrätter och hovrätter anser Brottsofferjourernas Riksförbund att resurser måste tillfö-ras. Verksamheten ska ske på ideell basis men kostnader för samordning och omkostnader måste ersättas för att ideell verksamhet ska fungera på ett tillfredsställande sätt. Staten måste enligt Brottsofferjourernas Riksförbund avsätta särskilt öronmärkta pengar för vittnesstödsverksamheten för att lång-siktigt trygga de ekonomiska förutsättningarna. I avvaktan på detta bör det anges i förordningen (�994:4�6) om brottsofferfond att ersättning ska utgå till vittnesstödsverksamheten. Jourernas möjligheter att lämna ersättning för utgifter behöver bli mer likvärdiga och de faktiska kostnaderna vittnes-stöden har i samband med sitt uppdrag ska ersättas. Det bör vidare beaktas att när behovet av vittnesstöd ökar, ökar också kostnaden för samordning av verksamheten.

Brottsofferjourernas Riksförbund behöver vidare ekonomiska resurser för samordning och utbildningsinsatser på förbundsnivå.

Skriftliga överenskommelser

BOJ anser att lokala samverkansavtal mellan domstolarna och brottsofferjour-erna ska upprättas. En sådan överenskommelse har många fördelar bl.a. ge-nom att förväntningarna på både verksamheterna och domstolarna tydliggörs samt att kontinuiteten säkras. I överenskommelsen kan frågor som vittnes-stödens arbetsuppgifter och förhållningssätt, tillgången till vittnesstöd, lokala samordnare och rutiner för information om verksamheten tas upp. Brottsof-ferjourernas Riksförbund, Brottoffermyndigheten och Domstolsverket bör tillsammans ta fram exempel på hur en överenskommelse kan se ut.

möte med representanter från domstolarna, Åklagarmyndig- heten, Sveriges advokatsamfund och Brottsofferjourernas Riksförbund

Deltagarna var i stort överens om att vittnesstödsverksamheten borde bli permanent och under överskådlig tid bedrivas på ideell basis. De var också överens om att det kan vara av värde att respektive domstol och verksamhet skriftligen formulerar de riktlinjer som bör gälla i samar-betet dem emellan. Det framkom förslag på att Brottsoffermyndigheten bör ha en kontrollfunktion och det yttersta ansvaret för klagomål mot enskilda vittnesstöd. Det poängterades också att det är av vikt att vittnes-stödens roll är tydlig.

�7


Brottsoffermyndigheten och Domstolsverket träffade vid ett möte i juni �008 representanter från domstolarna (Göta hovrätt och Solna tingsrätt), Åklagar-myndigheten, Sveriges advokatsamfund och Brottsofferjourernas Riksför-bund. Vid mötet diskuterades förslag på hur vittnesstödsverksamheten kan utvecklas och förbättras.

Mötesdeltagarna var i stort överens om att verksamheten borde bli permanent och även att verksamheten i vart fall under överskådlig tid borde bedrivas på ideell basis. En allmän diskussion fördes utifrån ett antal förslag som i förväg skickats till deltagarna i ett diskussionsunderlag. Förslagen i diskussionsun-derlaget återfinns i bilaga 9. Följande framkom i diskussionerna.

Permanent verksamhet

Göta hovrätt ansåg att det är viktigt att verksamheten inte blir institutionali-serad och att varje domstol själv ska få bestämma om vittnesstödsverksamhet ska finnas vid domstolen. Sveriges advokatsamfund uppgav att en förutsätt-ning för att vittnesstödsverksamheten ska kunna bli permanent är att det finns tillräckligt många vittnesstöd. Om verksamheten ska författningsreg-leras kan detta möjligen ske i instruktionerna för tingsrätt och hovrätt enligt Solna tingsrätt. Solna tingsrätt menade dock att det inte är rimligt att ålägga de större domstolarna att skicka information till samordnarna om kommande och inställda förhandlingar eftersom arbetsbördan är stor. Speciellt gäller detta när en förhandling ställs in och sekreterarna har många vittnen m.fl. att kontakta. Samordnarna, i vart fall på större domstolar, bör istället själva ta fram denna information från domstolarnas målhanteringssystem Vera.

Organisation och ansvarsfördelning

Sveriges advokatsamfund ansåg att Brottsoffermyndigheten bör ha en kon-trollfunktion och det yttersta ansvaret för klagomål mot enskilda vittnesstöd. Samfundet menade att advokater idag inte vet till vem de ska vända sig om de anser att ett vittnesstöd inte är lämpligt för sitt uppdrag och att rutiner för detta borde tas fram. Åklagarmyndigheten delade denna uppfattning.

Vittnesstöden

Det framhölls att det är av vikt att vittnesstödens roll är tydlig. Sveriges advo-katsamfund framhöll särskilt att vittnesstöden inte ska ta ställning i skuld-frågan och att vittnesstöden måste ha kännedom om detta. Samtliga var överens om att det är av betydelse att personer i olika åldrar samt med olika etnisk tillhörighet och kön rekryteras till vittnesstöd. Ett sätt att behålla yngre vittnesstöd kan enligt Sveriges advokatsamfund vara att utfärda intyg om att en person verkat som vittnesstöd först om personen har varit vittnesstöd minst ett år. Göta hovrätt uppgav också att äldre personer kan ha en lugnande

�8

vittnesstöd

effekt på personer som befinner sig i väntrummet. Solna tingsrätt påpekade att samtliga personer som blir vittnesstöd måste vara lämpliga för uppdraget. Vid mötet framkom det vidare att det är viktigt att vittnesstöden alltid finns tillgänglig på domstolarna vid förhandling med vittnen och målsäganden.

Vittnesstödsrum

Solna tingsrätt framhöll att de rum som väljs till vittnesstödsrum bör vara välkomnande och bra placerade.

Kontaktperson

Göta hovrätt uppgav att det är bra om kontaktpersoner utses på domstolarna och underströk vikten av att ange vilken roll dessa ska ha.


Göta hovrätt menade att benämningen borde ändras till riktlinjer, vilket övriga deltagare instämde i. Sveriges advokatsamfund menade att sådana riktlinjer kan leda till ökad likformighet av verksamheten i landet och att verksamheten bedrivs på viss miniminivå.

möte med Stödcentrum för unga brottsoffer i Stockholms länStödcentrum för unga brottsoffer finns på ett f lertal orter i landet och arbetar för att stödja unga brottsoffer och vittnen. Verksamheten bedrivs offentligt och bygger ofta på ett samarbetsavtal mellan socialtjänsten och polisen. Stödcentrum för unga brottsoffer i Stockholm har stödpersoner som kan förbereda unga brottsoffer och vittnen inför en rättegång. Stödpersonerna i Stockholm är juridikstudenter och arbetar ideellt.

Under våren �008 besökte representanter från Brottsoffermyndigheten och Domstolsverket Stödcentrum för unga brottsoffer i Stockholms län. Syftet med mötet var att få reda på mer om den verksamhet som Stödcentrum för unga brottsoffer bedriver i allmänhet och om deras stödpersonsverksamhet i synnerhet.

Stödcentrum för unga brottsoffer arbetar för att hjälpa unga brottsoffer och vittnen att bearbeta sina upplevelser av att ha utsatts för eller bevittnat ett brott. Stödcentrum för unga brottsoffer kan erbjuda stödsamtal, rådgivning, praktisk hjälp vid till exempel besök hos polis eller kontakter med försäk-ringsbolag. De kan också följa med som stöd vid en rättegång. Stödcentrum för unga brottsoffer finns idag i alla kommuner i Stockholms län samt i Göteborg, Malmö, Borås, Eskilstuna, Sundsvall, Västerås, Örebro och Upp-sala. Verksamheten bedrivs offentligt och personalen är oftast socionomer.

�9


De flesta stödcentrum har samarbetsavtal mellan socialtjänsten, som står för personalkostnader, och polisen, som tillhandahåller lokaler.

I Stockholm har Stödcentrum för unga brottsoffer haft stödpersonsverksam-heter sedan �999. Det unga brottsoffret eller vittnet kopplas genom sin eta-blerade kontakt på Stödcentrum för unga brottsoffer ihop med en stödperson, som ska förbereda honom eller henne inför rättegången. Kontakten sker oftast i god tid före rättegången. Stödpersonen ger information om hur en rättegång går till och kan ta med brottsoffret eller vittnet till domstolen för att visa lokalerna och gå på en rättegång. Begreppet stödperson används för att det inte ska sammanblandas med vittnesstöd. Stödpersonsverksamheten bedrivs av Stödcentrum för unga brottsoffer, men stödpersonerna arbetar ideellt. I Stockholms kommun har de rekryterats från juristprogrammet vid Stockholms universitet. De olika stödcentrumen i Stockholms län håller för närvarande på att se över hur de ska utveckla stödpersonsverksamheten.

40

vittnesstöd

6. SLuTSaTSER OCH FÖRSLaG

Vittnesstödsverksamheten vid tingsrätterna och hovrätterna har utvecklats snabbt. Av utvärderingen framgår att rättsväsendets representanter, advokater och de ideellt verksamma vittnesstöden anser att verksamheten är värdefull och att den blivit ett etablerat inslag vid domstolarna. Verksamheten bidrar till lugnare och tryggare målsägande och vittnen och leder i förlängningen till både ökad rättstrygghet och rättssäkerhet. Även i Brottsförebyggande rå-dets rapport Otillåten påverkan mot brottsoffer och vittnen (Brottsförebyggande rådet, Rapport �008:8) omnämns vittnesstödsverksamheten som ett viktigt stöd för vittnen i samband med domstolsförhandling.

Kontakterna med myndigheter kan vara många och påfrestande för mål-sägande och vittnen under en rättsprocess. Många är också oroade inför domstolsförhandlingar och har knapphändig kunskap om vad som väntar. Att personer som kommer till domstolsförhandlingar får adekvat information och blir bemötta på ett bra sätt är en förtroendefråga för rättsväsendet i stort. Många målsägande har inte något målsägandebiträde att tillgå och har ett stort behov av information och vägledning. Även vittnen har i många fall behov av information och det förekommer att de är rädda och oroliga. Vittnes-stöden kan då erbjuda information och möjlighet att vänta i ett särskilt rum. Vittnesstöden hjälper i många fall också tilltalade tillrätta i mån av tid.

Vittnesstödsverksamheten bygger framför allt på ideellt engagemang. Sett ur målsägandes och vittnens perspektiv är det betydelsefullt att bli bemött av en ideellt verksam person som finns där speciellt för deras skull. Vittnesstöds-verksamheterna växer och det finns ett ökat behov av att stärka samordningen vid de lokala verksamheterna. Det är rimligt att samordningen finansieras.

Det är av avgörande betydelse för utvecklingen av vittnesstödsverksamheten att ge den en stabil grund när det gäller organisation, ansvar och ekonomi. Brottsoffermyndigheten och Domstolsverket presenterar nedan en rad förslag för att förbättra förutsättningarna för vittnesstödsverksamheten.

En stabil grund för vittnesstödsverksamhetenPermanent verksamhet

Vittnesstödsverksamheten bör bli permanent genom att bli en stadig-varande uppgift för Brottsoffermyndigheten och Domstolsverket.

Utvärderingen visar att vittnesstödsverksamheten fyller en viktig funktion

4�


för målsäganden och vittnen i samband med domstolsförhandlingar. Den bör därför även framöver finnas vid landets samtliga tingsrätter och hovrätter. Med detta avses även verksamhet på särskilda kansliorter och tingsställen, under förutsättning att förslagen om att minska antalet särskilda kansliorter och tingsställen går igenom. Målsägande och vittnen som ska närvara vid förhandlingar bör få samma möjlighet till information och stöd oavsett var i landet förhandlingen hålls. Det saknas idag möjlighet att tillhandahålla verksamhet vid alla särskilda kansliorter och tingsställen pga. svårigheter med rekrytering och samordning. En minskning av antalet sådana ställen och orter skapar bättre förutsättningar att erbjuda verksamhet där.

De som tillfrågades var i stort överens om att vittnesstödsverksamheten borde bli permanent. Att arbeta med vittnesstödsverksamheten har också blivit en naturlig del av Brottsoffermyndighetens och Domstolsverkets verksamhet. Arbetet med vittnesstödsverksamheten bör därför permanentas genom att bli en stadigvarande uppgift för myndigheterna. Att verksamheten blir per-manent innebär en större trygghet för dem som arbetar i eller engagerar sig i den. Det skapar dessutom bättre förutsättningar för en positiv utveckling.

Ideellt arbete

Vittnesstödsverksamheten bör även fortsättningsvis bygga på ideella krafter. Det bör tydliggöras vad som ingår i uppdraget som vittnesstöd och finnas rutiner för hur vittnesstöden kan få stöd i sitt arbete.

Det ideella engagemanget har visat sig vara gynnsamt för vittnesstödsverk-samhetens framväxt och utveckling. Ideella organisationer som arbetar med brottsofferfrågor, främst brottsofferjourer, finns etablerade över hela landet. De har visat stort intresse för vittnesstödsverksamheten och också god för-måga att bedriva den. Även ur ett samhällsperspektiv finns det fördelar med att verksamheten bedrivs ideellt eftersom bl.a. kunskapen om brottsofferfrå-gor och om rättsprocessen ökar genom utbildningen av vittnesstöd. För den enskilde personen kan det också kännas bättre att bli bemött av en ideellt verksam person, som valt att finnas där för deras skull, istället för en myn-dighetsperson. Det finns därför anledning att förespråka att verksamheten även fortsättningsvis bedrivs av ideella krafter.

Även om det ideella engagemanget är basen för vittnesstödsverksamheten är det angeläget att resurser tillförs för planering och samordning av verk-samheten. Under senare år har verksamheterna vuxit, bl.a. som en följd av att många tingsrätter slagits samman. Det kräver fler grund- och vidareut-bildningar och informationsinsatser.

4�

vittnesstöd

Av utvärderingen framgår att vittnesstödens arbete i stort är mycket uppskat-tat. Det har dock förekommit att enskilda vittnesstöd ibland har haft svårt att avgöra var gränsen för uppdraget går. Vittnesstöden ska kunna tillhandahålla information om hur en huvudförhandling går till och om domstolens rutiner och lokaler. De ska fungera som stöd och bidra till att skapa trygghet för mål-sägande och vittnen i samband med brottmålsförhandlingar. Vittnesstöden ska dock aldrig diskutera målets innehåll med målsägande eller vittnen. Brottsoffermyndigheten och Domstolsverket anser att det bör finnas tydliga nationella riktlinjer för vittnesstödsverksamheten, som bl.a. bör omfatta vittnesstödens uppgifter och roll. Klara riktlinjer kan bidra till att tydliggöra vittnesstödsverksamhetens syfte för såväl vittnesstöden som andra aktörer.

Uppdraget som vittnesstöd innebär ofta möten med personer som befinner sig i en psykiskt påfrestande situation. Utvärderingen visar att mötena ibland kan vara påfrestande även för vittnesstöden. Det bör finnas rutiner för att diskutera frågor om bemötande och bearbetning av påfrestande upplevelser i samband med uppdrag. Vittnesstöden bör återkommande erbjudas vidare-utbildningsinsatser och träffar för erfarenhetsutbyte.


Brottsoffermyndigheten bör även fortsättningsvis ha ett nationellt ansvar för utbildningsfrågor, kvalitetsutveckling och kvalitetssäkring av vittnesstödsverksamheterna. Myndigheten bör också ta fram natio-nella riktlinjer för vittnesstödsverksamheten. Domstolsverket bör även fortsättningsvis verka för att det finns praktiska förutsättningar för att bedriva verksamheten samt delta i utformandet av nationella riktlinjer. Domstolarna bör tillhandahålla ändamålsenliga lokaler för vittnes-stödsverksamheten och förmedla information till målsäganden och vittnen om att vittnesstödsverksamheten finns. De bör även förmedla för vittnesstödsverksamheten relevant information om kommande för-handlingar.

Brottsofferjourernas Riksförbund bör ansvara för att grund- och vida-reutbildning av vittnesstöd genomförs utifrån överenskomna riktlinjer och kvalitetskrav. Särskilda kontaktpersoner bör finnas vid Brotts- offermyndigheten, Domstolsverket och Brottsofferjourernas Riksför-bund liksom vid de enskilda domstolarna. Vid vittnesstödsverksam-heterna ska samordnaren ha funktionen som kontaktperson.

Arbetet med att organisera vittnesstödsverksamheten har fördelats mellan Brottsoffermyndigheten, Domstolsverket, domstolarna, Brottsofferjourernas

4�


Riksförbund, brottsofferjourerna och andra ideella organisationer. Denna fördelning har i praktiken visat sig fungera mycket väl. Utvärderingen visar att de flesta är nöjda med dagens ansvarsfördelning men önskar att den blir tydligare.

Brottsoffermyndigheten

Ett stort antal personer, spridda över hela landet, är engagerade inom vittnes-stödsverksamheten. Det bör finnas en central aktör som kan arbeta för att de aktiva inom verksamheten ska känna gemenskap och vara informerade om vad som pågår runt om i landet inom såväl vittnesstödsverksamheten som rättsväsendet i stort. Brottsoffermyndigheten lämpar sig mycket väl för detta uppdrag i egenskap av nationellt kunskapscentrum för brottsofferfrågor. Myndighetens arbete omfattar dessutom samtliga vittnesstödsverksamheter, oavsett vilken ideell förening som utför verksamheten. Brottsoffermyndig-heten bör även fortsättningsvis ha det övergripande ansvaret för att vittnes-stödsverksamhet bedrivs vid samtliga tingsrätter och hovrätter. Myndigheten bör på ett tydligare sätt än tidigare ansvara för att verksamheten håller god kvalitet och utvecklas. Detta bör bl.a. ske genom att myndigheten tar fram nationella riktlinjer för vad uppdraget som vittnesstöd innebär och hur vitt-nesstödsverksamheterna bör bedrivas. Riktlinjerna bör tas fram av Brotts-offermyndigheten i samråd med Domstolsverket och Brottsofferjourernas Riksförbund och bl.a. omfatta krav på utbildningens innehåll, ansvarsfrågor, säkerhetsfrågor och uppgifter om vart man ska vända sig med synpunkter och klagomål på verksamheten. Myndigheten ska även svara för att riktlinjerna blir kända vid domstolarna och i de lokala vittnesstödsverksam- heterna. Myndigheten ska också följa vittnesstödsverksamheternas arbete och göra kvalitetsuppföljningar. För detta krävs en nära kontakt med vittnes-stödssamordnarna. Myndigheten bör därför ansvara för grundutbildning av dessa och ta fram ett utbildningsmaterial för detta ändamål.

Brottsoffermyndigheten bör även fortsättningsvis ansvara för frågor som rör utbildning av vittnesstöd i de verksamheter som inte bedrivs av lokala brottsofferjourer och fungera som stöd för dessa.

Brottsoffermyndigheten bör ha en kontaktperson för vittnesstödsverksamhe-ten med uppgift att arbeta med utvecklings-, kvalitets- och utbildningsfrågor samt information. Kontaktpersonen ska även samarbeta med samordnarna av de lokala vittnesstödsverksamheterna.

Domstolsverket och domstolarna

Domstolsverket bör liksom tidigare verka för att de praktiska förutsättning-arna för att bedriva vittnesstödsverksamhet finns. Myndigheten bör även

44

vittnesstöd

delta i utformandet av nationella riktlinjer för verksamheten. Även Domstols-verket bör ha en utsedd ansvarig som kan svara på frågor som rör de praktiska förutsättningarna för att bedriva vittnesstödsverksamhet vid domstolarna.

För målsägande och vittnen är det viktigt att inför förhandlingen känna till att det finns vittnesstödsverksamhet vid domstolen. Det ger dem möjlighet att i förväg ta kontakt med verksamheten för att ställa frågor eller komma till domstolen för att bekanta sig med lokalerna. Samtliga domstolar bör därför även fortsättningsvis redan i kallelsen informera målsäganden och vittnen om möjligheten att träffa ett vittnesstöd i samband med förhand-lingen. Resultatet av utvärderingen visar att domstolarna i stor utsträckning informerar målsägande och vittnen om verksamheten i kallelsen. Det finns dock fortfarande utrymme för förbättringar och domstolarna bör därför i än större utsträckning arbeta för att information skickas med kallelsen. För att underlätta domstolarnas arbete kommer det under �009 bli möjligt att bifoga informationsblad till samtliga kallelsemallar i Vera. Syftet med infor-mationsbladen är bl.a. att domstolarna ska kunna ge lokal information om vittnesstödsverksamheten.

Tillgången till adekvat information om domstolens förhandlingar är av avgö-rande betydelse när det gäller planering och samordning av vittnesstödsverk-samheten. Domstolarna bör därför även framöver förmedla för vittnesstöds-verksamheten relevant information om kommande förhandlingar. Domsto-larna bör vidare utse en lämplig kontaktperson som bl.a. kan samarbeta med vittnesstödssamordnarna när det gäller informationsfrågor.

Det bör i största möjliga utsträckning finnas ändamålsenliga lokaler för vitt-nesstödsverksamhet vid varje domstol. För att målsägande och vittnen ska känna sig trygga och för att underlätta samtalen mellan dessa och vittnes-stöden är det viktigt att det finns separata och bra placerade vittnesstödsrum i domstolen. Vittnesstödsrummet kan även fungera som en samlingspunkt för vittnesstödssamordnaren och de ideellt verksamma.

Brottsofferjourernas Riksförbund

Brottsofferjourernas Riksförbund bör ansvara för att grund- och vidareutbild-ning genomförs utifrån överenskomna riktlinjer och kvalitetskrav inom de verksamheter som bedrivs av brottsofferjourer. I sin verksamhet bör Brottsof-ferjourernas Riksförbund erbjuda stöd, utbildning, kvalitetsutvecklingsåt-gärder och informationsmaterial till sina föreningsmedlemmar. Det bör på riksförbundet finnas en person med ansvar för vittnesstödsverksamheten. Denna person ska fungera som kontakt för de lokala brottsofferjourerna, Brottsoffermyndigheten och Domstolsverket.

45


Brottsofferjourerna och andra lokala ideella föreningar

Vittnesstödsverksamheten vilar i stor utsträckning på lokala ideella krafter. I takt med att verksamheterna har blivit mer etablerade har de lokala fören-ingarna i allt högre grad organiserat rekrytering av vittnesstöd, utbildning av nya vittnesstöd och olika vidareutbildningsinsatser. Föreningarna har med sin goda kännedom om lokalsamhället och sina många kontakter en bra grund för att även fortsättningsvis sköta dessa uppgifter. Varje lokal vittnes-stödsverksamhet bör ha en vittnesstödssamordnare som utöver att samordna verksamheten internt även ska fungera som kontaktperson gentemot myn-digheter och andra ideella organisationer.

Vittnesstödsverksamhetens ekonomi

Vittnesstödsverksamhetens ekonomi bör förbättras. Brottsofferfonden bör också i fortsättningen spela en central roll i grundfinansieringen av vittnesstödsverksamheten och bör även förstärka bidraget till Brotts-offerjourernas Riksförbund genom att möjliggöra en anställning av en person med särskilt ansvar för vittnesstödsverksamheten.

Ekonomin för vittnesstödsverksamheten bör förbättras. Brottsofferfonden bör också i fortsättningen spela en central roll i grundfinansieringen av vittnesstödsverksamheten, genom att projektmedel fördelas till utbildning, informationsinsatser och utvecklingsprojekt, vittnesstödsbidrag och stöd till anställning av vittnesstödssamordnare. För verksamhetens kontinuitet och kvalitet är det viktigt att samordningen av verksamheten fungerar tillfreds-ställande. Brottsofferfonden bör avsätta en större del av sina medel till bidrag till anställningar av samordnare. Brottsofferjourernas Riksförbund behöver också utse en person med särskilt ansvar för vittnesstödsverksamheterna. Brottofferfonden bör förstärka bidraget till Brottsofferjourernas Riksförbund för att möjliggöra en sådan anställning.

De flesta vittnesstödsverksamheterna använder bidraget från Brottsoffer-fonden till att ersätta vittnesstöden för de utlägg de haft i samband med sina uppdrag och till kostnader som kan uppkomma vid anordnandet av vittnes-stödsträffar. Många använder också bidraget till utbildningar och studiebesök. Några verksamheter ger emellertid ingen ersättning till vittnesstöden. Vidare har en tredjedel av verksamheterna annan finansiering än vittnesstödsbidrag från Brottsofferfonden. Brottsoffermyndigheten bör göra en översyn av hur vittnesstödsbidraget på bästa sätt ska fördelas och användas.

46

vittnesstöd

utveckling av vittnesstödsverksamhetenVittnesstöd

Det behövs fler vittnesstöd. En större mångfald avseende ålder, kön och etnisk bakgrund är önskvärd. Med tiden skulle specialiserade vittnes-stöd kunna utbildas.

En klar majoritet av verksamheterna svarade i utvärderingen att vittnesstöden finns närvarande i samband med i princip alla mål med målsäganden och vittnen. En fjärdedel av verksamheterna uppgav att de önskar uppfylla detta men inte alltid lyckas. Skälet för detta var i huvudsak för få vittnesstöd eller att verksamheterna inte får tillräckliga uppgifter från domstolen. Vad gäl-ler hovrätterna angav verksamheterna att det vanligaste är att vittnesstöden endast kommer om de bokas i förväg eller om någon aktör indikerar att det finns behov av deras hjälp. Målsättningen bör vara att vittnesstöd ska vara närvarande i samband med alla mål där målsäganden och vittnen är kallade att närvara personligen. Fler vittnesstöd behöver därför rekryteras. De enskilda vittnesstödsverksamheterna behöver också analysera hur de kan arbeta för att behålla vittnesstöden inom verksamheten.

Alla verksamheter gör vid rekrytering av vittnesstöd någon form av kvalitets-kontroll av blivande vittnesstöd. En övervägande del gör detta genom inter-vjuer med aktuella personer och många begär få se ett utdrag ur personens belastningsregister. Det är av stor vikt att vittnesstödens lämplighet även fort-sättningsvis bedöms vid rekryteringen. Av landets nära 850 aktiva vittnesstöd är ungefär 70 procent kvinnor. Drygt hälften är 65 år eller äldre. En majoritet av verksamheterna saknar vittnesstöd med utländsk bakgrund. För att på bästa sätt kunna bemöta och hjälpa dem som kommer till domstolarna är det angeläget att vittnesstödsgrupperna i större utsträckning än idag speglar samhällets sammansättning vad gäller kön, ålder och etnisk bakgrund.

Många målsäganden och vittnen har särskilda behov. Det kan röra sig om funktionshinder eller att de är väldigt rädda eller ängsliga. Även barn och ungdomar kan behöva anpassad information och särskilt bemötande. En positiv utveckling av vittnesstödsverksamheten vore därför att specialiserade vittnesstöd utbildades. För att uppnå detta skulle speciellt avpassade vidare-utbildningar kunna utvecklas.

Samordning

Samordningen av vittnesstödsverksamheten är av central betydelse och bör kunna finansieras.

47


Vittnesstödssamordnaren har en central roll för den lokala vittnesstödsverk-samheten. Utvärderingen visar att 60 procent av vittnesstödssamordnarna idag arbetar ideellt, �5 procent har en anställning (ofta deltid) och resterande 5 procent får ett arvode. I slutrapporten Vittnesstöd från �004 föreslog Brotts-offermyndigheten och Domstolsverket att vittnesstödssamordnare borde an-ställas vid landets största tingsrätter, antingen av respektive domstol eller av Brottsoffermyndigheten. Varken Brottsoffermyndigheten, Domstolsverket eller domstolarna har ekonomiska eller praktiska möjligheter att anställa vittnesstödssamordnare. Brottsofferjourernas Riksförbund anser inte att samordnarna ska vara anställda av någon myndighet. Utvärderingen har inte heller entydigt visat att det är en efterfrågad lösning. Det kan också ifråga-sättas hur lämpligt det är att den som ska samordna verksamheten vid en ideell organisation är anställd av en myndighet. De ideella organisationerna kan istället på eget initiativ överväga anställning och anställningsform när det gäller vittnesstödssamordnare. Bidrag till anställning kan t.ex. sökas från Brottsofferfonden.

Samarbete mellan domstolarna och de ideella föreningarna

Samarbetet mellan domstolarna och de ideella organisationerna fun-gerar i stort väl, men kan utvecklas ytterligare. Det bör främst ske ge-nom förbättrad information. Domstolarna ska även fortsättningsvis till- handahålla vittnesstödsrum.

Ett gott samarbete mellan domstolarna och verksamheterna är en grundförut-sättning för att vittnesstödsverksamheten ska fungera på ett tillfredsställande sätt. Av utvärderingen framgår också att samarbetet mellan domstolarna och verksamheterna i stort fungerar bra. Samtliga domstolar uppgav att de känner till vem som är vittnesstödssamordnare. Vissa åtgärder kan dock vidtas för att öka kontakten mellan dessa aktörer ytterligare.

Det bör finnas kontaktpersoner gentemot vittnesstödsverksamheten på varje enskild domstol. De kan bidra till att lösa eventuella problem med informa-tionsbrist, men också underlätta övrig kommunikation mellan domstolen och vittnesstödsverksamheten. Idag har 70 procent av tingsrätterna utsett en särskild kontaktperson. Av hovrätterna har ingen gjort det.

Enligt verksamheterna har 60 procent av dem regelbundna möten med domstolarna för att utvärdera och utveckla vittnesstödsverksamheten. Ett förslag som framkommit är att enskilda domstolar och verksamheter skulle kunna upprätta skriftliga riktlinjer för verksamheten, vilket skulle kunna underlätta samarbetet. I sådana riktlinjer skulle förväntningarna på vittnes-stöden respektive domstolarna kunna klargöras, liksom formerna för hur

48

vittnesstöd

verksamheten ska praktiseras. Förutom bättre samverkan skulle detta kunna leda till att bättre rutiner för verksamheten tas fram och förbättra möjlig- heterna till regelbundna utvärderingar/uppföljningar av verksamheten. Det är därför önskvärt att de enskilda vittnesstödsverksamheterna och domstolarna upprättar skriftliga riktlinjer rörande verksamheten. Brottsoffermyndigheten och Domstolsverket bör, i samråd med Brottsofferjourernas Riksförbund, ta fram en standardmall för sådana riktlinjer.

Det är angeläget att domstolarna förmedlar tillräcklig information om kom-mande och inställda förhandlingar så att vittnesstödssamordnarna kan planera verksamheten på bästa sätt. Utvärderingen visar att alla domstolar informerar om kommande förhandlingar men att information om inställda förhandlingar inte förmedlas fullt ut. Vissa domstolar bör därför hitta rutiner för att informationen i större omfattning når verksamheterna. Det kan vara svårt för domstolarna att, när mål med flera vittnen och målsäganden ställs in med kort varsel, också hinna informera samordnaren om att förhandlingen är inställd. Domstolarnas arbete kan i sådant fall underlättas av att samord-narna själva kan ta fram relevant information om kommande och inställda förhandlingar i Vera. Under år �009 kommer det bli möjligt för samordnarna att själva inhämta sådan information från allmänhetens terminal.

Domstolarna ska i största möjliga utsträckning tillhandahålla särskilda rum för vittnen och vittnesstöden. Av kartläggningen framgår att vittnesstöds-rum också finns vid de flesta domstolar. På de få domstolar som sådana rum saknas är skälet till det vanligtvis att domstolsbyggnaderna är K-märkta och att det därav är svårt att åstadkomma sådana rum. Vittnesstödrummen är centrala för verksamheten. Det är av betydelse att vittnesstödsrum finns för att vittnen och målsäganden ska känna sig trygga och för att underlätta samtalen mellan dessa och vittnesstöden. Rummen har även en praktisk betydelse för vittnesstöden, genom att de t.ex. kan förvara sina tillhörigheter där. Domstolarna bör även fortsättningsvis tillhandahålla för vittnesstöds-verksamheten lämpliga lokaler. Det är önskvärt att rummen är trivsamma och väl utrustade.

49


7. KOSTNadSKONSEKvENSER

De åtgärder som föreslås i denna rapport syftar till att permanenta, kva-litetssäkra och utveckla vittnesstödsverksamheten och på så sätt förbättra stödet till målsägande och vittnen. Brottsoffermyndigheten, Domstolsverket och Brottsofferjourernas Riksförbund arbetar alla på olika sätt med vittnes-stödsverksamheten och har således kostnader relaterade till verksamheten, exempelvis för personal, informationsmaterial och utbildningar. Vittnes-stödsverksamheten finansieras framför allt av Brottsofferfonden men även av andra bidragsgivare, vilka i de flesta fall utgörs av kommuner. De föreslagna åtgärderna handlar till största del om att trygga och utveckla den befintliga verksamheten. De lokala verksamheterna behöver förstärkt ekonomi, fram-för allt för att utveckla samordningen. I övrigt beräknas merkostnaderna begränsa sig till en heltidstjänst vid Brottsofferjourernas Riksförbund för att förbundet ska kunna anställa en särskild kontaktperson gentemot vittnes-stödsverksamheten. Brottsofferfonden kan vara en lämplig finansiär när det gäller anslag till vittnesstödsverksamheten.

BrottsoffermyndighetenUnder regeringsuppdraget har Brottsoffermyndigheten haft en nationell samordningsfunktion. En anställd vid myndigheten har haft till uppgift att stödja lokala föreningar i samband med vittnesstödsutbildningar och förse föreningarna med utbildningsmaterial och ny information om vittnesstöds-verksamheten. Den anställda har även arbetat med kvalitetssäkring och med att årligen anordna en temadag för vittnesstödssamordnare. Myndigheten har även en anställd på 75 procent för att sköta vittnesstödssamordningen vid Malmö tingsrätt, då det saknats lämplig frivilligorganisation för verksamhe-ten i Malmö. I Uppsala bedrivs verksamheten av studenter som inte ingår i någon förening, varför finansierar samordningen även i Uppsala.

Enligt förslagen i denna rapport ska Brottsoffermyndigheten även fortsätt-ningsvis ha det övergripande ansvaret för verksamheten bl.a. genom att sätta upp nationella riktlinjer för den. Ansvaret för grundutbildningen av vitt-nesstöd föreslås dock framöver ligga på Brottsofferjourernas Riksförbund, med undantag för att Brottsoffermyndigheten behåller detta ansvar för de verksamheter som bedrivs av andra än brottsofferjourerna. Detta beräknas kunna genomföras inom ramarna för den nuvarande tjänsten som vittnes-stödsansvarig på Brottsoffermyndigheten, varför inga merkostnader bedöms uppstå för det. Myndigheten ska enligt förslaget ansvara för att vittnesstöds-samordnarna får en enhetlig grundutbildning. Eventuella kostnadsökning-

50

vittnesstöd

ar kan uppstå i samband med grundutbildning för dessa. Vittnesstöden i Uppsala arbetar för närvarande med att bilda en förening, vilket kommer att innebära att de kan söka medel från Brottsofferfonden för arvodering av samordnarna. Därför kommer kostnader för den verksamheten att lyftas från myndigheten.

Brottsoffermyndigheten beräknar således kunna finansiera arbetet med vittnesstöd inom nuvarande ekonomiska ramar, vilket motsvarar ca � mil-joner kronor. I det inryms kostnader för en heltidstjänst för en nationell samordnare, anställning av samordnaren i Malmö, den årliga temadagen för vittnesstödssamordnare och grundutbildning för dessa samt informations- och utbildningsmaterial.

domstolsverketI rapporten föreslås att domstolarna även fortsättningsvis bör förmedla för vittnesstödsverksamheten relevant information om kommande förhand- lingar, i största möjliga utsträckning tillhandahålla särskilda rum för vittnen och vittnesstöd samt i eller i samband med kallelser till förhandling informera om möjligheten till vittnesstöd. Domstolsverket bör liksom tidigare verka för att det finns praktiska förutsättningar för att bedriva vittnesstödsverksamhet samt delta i utformandet av nationella riktlinjer för verksamheten. Därutö-ver bör såväl varje domstol som Domstolsverket utse en kontaktperson för vittnesstödsverksamheten.

Det är idag inte möjligt att uppskatta de kostnader som kan uppstå för Sveri-ges Domstolar i anledning av förslagen. Kostnaderna beräknas dock kunna finansieras inom nuvarande ekonomiska ramar.

Lokala ideella föreningarDe lokala ideella föreningarna samordnar och genomför det faktiska arbetet med vittnesstödsverksamheten. För att kunna göra detta är föreningarna beroende av ekonomiskt stöd. Genom Brottsofferfonden får föreningarna idag ett vittnesstödsbidrag som varierar mellan �0 000 kr och �0 000 kr. Bidraget ska komma de aktiva vittnesstöden tillgodo, exempelvis genom att de får ersättning för sina utlägg eller uppmuntran genom sociala aktiviteter eller vidareutbildning. Föreningarna har även möjlighet att ansöka om pro-jektbidrag för anställning av vittnesstödssamordnare, något som idag nyttjas av sju föreningar. Totalt uppgick Brottsofferfondens medel till vittnesstöds-verksamheten till närmare � miljoner kronor år �007.

Då vittnesstödssamordnaren spelar en central och mycket betydelsefull roll för att vittnesstödsverksamheten ska fungera föreslås att Brottsofferfonden i

5�


större utsträckning ska bevilja medel till anställning av samordnare. Brotts-offermyndigheten föreslås även göra en översyn av vittnesstödsbidraget, vilket beräknas kunna medföra att bidragen höjs med upp till 50 procent. I kronor innebär det en ökning från 8�0 000 kr (vittnesstödsbidragen �007) till drygt �,� miljoner kr. Totalt beräknas förslagen medföra att Brottofferfondens bidrag till vittnesstödsverksamheten skulle öka till maximalt �0 miljoner kronor. Vittnesstödsverksamheten är en värdefull och väl fungerande verk-samhet som når många brottsoffer och vittnen och riktar sig till alla typer av brottsoffer. Därför stämmer den också väl överens med fondens ändamål. Då Brottsofferfondens resurser tydligt ökat de senaste bör den klara av ett förhöjt stöd till vittnesstödsverksamheten.

Många kommuner ger bidrag till brottsofferjourerna. Enligt en grov uppskatt-ning, vilken redovisades på sid. ��, når 400 000 kr av kommunernas bidrag vittnesstödsverksamheten. Det är naturligtvis Brottsoffermyndighetens och Domstolsverkets förhoppning att kommunerna även fortsättningsvis stöder vittnesstödsverksamheten genom sina bidrag.

Brottsofferjourernas RiksförbundEftersom det vid majoriteten av domstolarna är de lokala brottsofferjour-erna som bedriver vittnesstödsverksamheten och det är Brottsofferjourernas Riksförbund som har det övergripande ansvaret för jourerna, är det av stor vikt att riksförbundet har en särskilt utsedd kontaktperson gentemot vittnes-stödsverksamheterna. Då en sådan kontaktperson inte finns idag innebär det att en ny heltidstjänst vid riksförbundet måste inrättas. Denna merkostnad skulle lämpligen kunna inrymmas i Brottsofferfondens kommande verk-samhetsstöd till riksförbundet.

SummeringVittnesstödsverksamheten uppskattas idag kosta ca 5,5 miljoner kronor per år. I summan är Sveriges Domstolars kostnader inte inräknade, eftersom denna post är svår att uppskatta. Om alla förslag genomförs och Brotts- offerfondens bidrag till verksamheten ökar till den beräknade maxnivån skulle den totala kostnaden för verksamheten uppgå till ca �� miljoner kronor per år. Detta förutsätter att kommunerna fortsätter att ge brottsofferjourerna bidrag i samma utsträckning som idag. Sveriges Domstolars kostnader till-kommer därutöver.

5�

vittnesstöd

5�


Bilaga 1. Enkäter för kartläggning av vittnesstödsverksamheten

Bilaga 2. Enkät till utvalda verksamheter

Bilaga 3. Enkät till utvalda domstolar

Bilaga 4. Enkät till målsägande och vittnen

Bilaga 5. Enkät till aktiva vittnesstöd

Bilaga 6. Intervjufrågor till åklagare

Bilaga 7. Intervjufrågor till advokater

Bilaga 8. Förkortat diskussionsunderlag inför möte med representanter från domstolarna, Åklagarmyndigheten, Sveriges advokatsamfund och Brottsofferjourernas Riksförbund

BILaGOR

54

vittnesstöd

Bilaga 1.

Enkäter för kartläggning av vittnesstödsverksamheten

Vittnesstödsverksamheten i Sverige 2008Det är återigen dags för Brottsoffermyndighetens årliga kartläggning avvittnesstödsverksamheten i Sverige och vi behöver er hjälp. Vi behöver erasvar senast den 15 augusti 2008. Resultaten av kartläggningen kommer attpresenteras på temadagen för samordnare den 5 december. Tack påförhand!

Ansvarig organisation: Domstol: Verksam vid kansliort eller tingsställe? Om ja, var? Vittnesstödssamordnare: Samordnarens kontaktuppgifter:Telefon: E-post: Adress:

Om verksamheten

1. Antal aktiva vittnesstöd 2008Kvinnor: Män:

Kommentar till fråga 2 och 3: Vi arbetar för en ökad mångfald inom vittnesstödsverksamheten ochbehöver därför en bild av hur verksamhetens sammansättning ser ut.

2. Beskriv hur åldersfördelningen ser ut. (Ange antal per åldersgrupp)18-29: 30-44: 45-64: >65:

3. Försök göra en uppskattning av hur många vittnesstöd i er grupp som har utländskbakgrund, dvs. antingen är födda utomlands eller är födda i Sverige och har en eller två utrikesfödda föräldrar.Inga: 1-3 pers: 4-6 pers: 7-10 pers: 11 pers. eller fler:

4. Kan ni erbjuda vittnesstöd på annat språk än svenska? Nej Ja, på engelska Ja, på annat språk nämligen:

5. Har verksamheten rekryteringsbehov?Ja Nej

6. När genomfördes den senaste grundutbildningen? (t ex VT 2005)

7. När planerar ni att hålla nästa grundutbildning? (t ex HT 2008)

8. Vilka av följande kontroller gör ni av blivande vittnesstöd i samband med grundutbildning?(ange ett eller flera alternativ)

Intervjuer inför utbildning Enskilda samtal vid utbildningens slut Begär utdrag ur belastningsregistret Annat, nämligen

55


Bilaga 1.

Enkäter för kartläggning av vittnesstödsverksamheten

9. Vad skulle ni vilja lära er mer om under en vidareutbildning?

10. Anordnar ni regelbundna vittnesstödsträffar?Ja Nej Om ja, ange hur ofta:

11. Har er vittnesstödsverksamhet annan finansiering, utöver Brottsofferfondens bidrag?(t ex bidrag från kommunen)Ja Nej Om ja, varifrån?

12. Till vad används Brottsofferfondens vittnesstödsbidrag? (ange ett eller flera alternativ) Ersättning för vittnesstödens utlägg, t.ex. resa, parkering, lunch osv. Kostnader i samband med vittnesstödsträffar Studiebesök/annan vidareutbildning Annat, nämligen:

13. Får vittnesstöden någon ersättning? (ange ett eller flera alternativ) Nej Ja, arvode Ja, resa Ja, lunch Ja, annat nämligen:

14. Arbetar samordnaren ideellt, får hon/han arvode eller är hon/han anställd? Ideellt Arvode Anställd

15. Hur mycket tid lägger samordnaren i genomsnitt på sitt uppdrag varje vecka?

16. Om ni är verksamma vid kansliort eller tingsställe, hur ofta är ni på plats vid dessa?

17. Vad skulle kunna förbättras inom er vittnesstödsverksamhet?

18. Ytterligare information om verksamheten som ni vill ta upp:

Om tingsrätten

19. Vilka uppgifter får ni av tingsrätten gällande kommande/inställda förhandlingar? (ange etteller flera alternativ)

Tider Antal vittnen/målsägande Aktörernas ålder (ungdom) Inställda förhandlingar Typ av mål Målsägandebiträde finns Annat nämligen

20. Hur får ni tillgång till uppgifter om kommande/inställda förhandlingar? (ange ett eller fleraalternativ)

56

vittnesstöd

Via fax Via e-post Via telefon Via post Hämtar på domstolen Annat, nämligen:

21. Upplever ni att ni får tillräckliga uppgifter om kallade målsägande och vittnen?Kryssa i en siffra 1-5, där 1= Inte alls och 5 = Fullständigt1 2 3 4 5

22. I vilken utsträckning upplever ni att tingsrätten bifogar information om vittnesstöd medkallelserna?Alltid Oftast Sällan Aldrig

23. Hur fungerar samarbetet med tingsrätten?Kryssa i en siffra 1-5, där 1= Mycket dåligt och 5= Mycket bra1 2 3 4 5

24. Vad skulle kunna förbättras i samarbetet med tingsrätten?

25. Träffar ni tingsrättens representanter för att utvärdera och utvecklavittnesstödsverksamheten?Ja Nej Om ja, ange hur ofta:

26. Om inte, finns det ett behov av sådana träffar?Ja Nej

27. Har ni något skriftligt avtal med tingsrätten gällande villkoren förvittnesstödsverksamheten?Ja Nej

28. Ytterligare information om tingsrätten som ni vill ta upp:

Om hovrätten

29. Vilka uppgifter får ni av hovrätten gällande kommande/inställda förhandlingar? (ange etteller flera alternativ)

Tider Antal vittnen/målsägande Aktörernas ålder (ungdom) Inställda förhandlingar Typ av mål Målsägandebiträde finns Annat nämligen:

30. Hur får ni tillgång till uppgifter om kommande/inställda förhandlingar? (ange ett eller fleraalternativ)

Via fax Via e-post

57


Via telefon Via post Hämtar på domstolen Annat, nämligen:

31. Upplever ni att ni får tillräckliga uppgifter om kallade målsägande och vittnen?Kryssa i en siffra 1-5, där 1= Inte alls och 5 = Fullständigt1 2 3 4 5

32. I vilken utsträckning upplever ni att hovrätten bifogar information om vittnesstöd medkallelserna?Alltid Oftast Sällan Aldrig

33. Hur fungerar samarbetet med hovrätten?Kryssa i en siffra 1-5, där 1= Mycket dåligt och 5= Mycket bra1 2 3 4 5

34. Vad skulle kunna förbättras i samarbetet med hovrätten?

35. Träffar ni hovrättens representanter för att utvärdera och utvecklavittnesstödsverksamheten?Ja Nej Om ja, ange hur ofta:

36. Om inte, finns det ett behov av sådana träffar?Ja Nej

37. Har ni något skriftligt avtal med hovrätten gällande villkoren för vittnesstödsverksamheten?Ja Nej

38. Ytterligare information om hovrätten som ni vill ta upp:

BrottsoffermyndighetenAtt: Chrystal KunossonBox 470, 901 09 UMEÅFax: 090-17 83 53, E-post: [email protected]

58

vittnesstöd

Komplettering av kartläggning 2008Ni fick nyligen enkäter för årets kartläggning av vittnesstödsverksamheten iSverige. Det har dock visat sig att vi behöver era uppgifter rörande ytterligare enfråga, som inte finns med i enkäten. Därför skickar vi er härmed kompletterandefrågor som vi hoppas att ni också kan besvara. Sista svarsdatum är, liksom förenkäten, den 15 augusti 2008. Vi hoppas ni har överseende medkompletteringen. Tack på förhand!

Om tingsrätten

I vilken utsträckning är vittnesstöden närvarande vid tingsrätten?(kryssa för ett av följande alternativ)

a. I samband med i princip alla brottmål med målsägande och vittnen b. Försöker närvara i samband med alla brottmål med målsägande och vittnen, men lyckas inte alltid

uppnå det målet c. Önskar närvara i samband med alla brottmål med målsägande och vittnen, men kan endast erbjuda

vittnesstöd till dem som bokar i förväg d. Vi avser enbart erbjuda vittnesstöd till dem som bokar vittnesstöd i förväg e. Annat, nämligen:

Om ni valt svarsalternativ b eller c på föregående fråga, ange orsaken till att ni inte har möjlighetatt närvara vid alla brottmål med målsäganden och vittnen. (kryssa för ett eller flera av följandealternativ)

Får inte tillräckliga uppgifter från domstolen för att samordna verksamheten så att alla brottmål täcks Har för få vittnesstöd Samordnaren hinner inte med alla samordningsuppgifter Annat, nämligen:

Om hovrätten

I vilken utsträckning är vittnesstöden närvarande vid hovrätten?(kryssa för ett av följande alternativ)

a. I samband med i princip alla brottmål med målsägande och vittnen b. Försöker närvara i samband med alla brottmål med målsägande och vittnen, men lyckas inte alltid

uppnå det målet c. Önskar närvara i samband med alla brottmål med målsägande och vittnen, men kan endast erbjuda

vittnesstöd till dem som bokar i förväg d. Vi avser enbart erbjuda vittnesstöd till dem som bokar vittnesstöd i förväg e. Annat, nämligen:

Om ni valt svarsalternativ b eller c på föregående fråga, ange orsaken till att ni inte har möjlighetatt närvara vid alla brottmål med målsäganden och vittnen. (kryssa för ett eller flera av följandealternativ)

Får inte tillräckliga uppgifter från domstolen för att samordna verksamheten så att alla brottmål täcks Har för få vittnesstöd Samordnaren hinner inte med alla samordningsuppgifter Annat, nämligen:


59


Vittnesstödsverksamheten i Sverige 2008

Det är återigen dags för Brottsoffermyndighetens årliga kartläggning avvittnesstödsverksamheten i Sverige och vi behöver er hjälp. Vi behöver erasvar senast den 15 augusti 2008. Resultaten kommer att presenteras i nästanummer av Brottsoffermyndighetens nyhetsbrev. Tack på förhand!

Domstol

Uppgiftslämnare

Uppgiftslämnarens kontaktuppgifterTelefon: E-post: Adress:

1. Hur ofta hålls normalt sett brottmålsförhandlingar (ordinarie ting och förtursmål) viddomstolen?<1 dag/v 1 dag/v 2 dagar/v 3 dagar/v 4 dagar/v 5 dagar/v

2. Om domstolen har tingsställe/kansliort, finns behov av vittnesstödsverksamhet där? Nej, behov finns ej Ja vittnesstöd skulle behövas, på följande ort/er: Ja vittnesstöd finns redan på följande ort/er: Har ej tingsställe/kansliort

3. Finns det vittnesstödsrum?Ja Nej

4. Vet berörd personal vid domstolen vem som är vittnesstödssamordnare vid den ideellaorganisation som bedriver vittnesstödsverksamheten?Ja Nej

5. Har domstolen en särskilt utsedd kontaktperson gentemot vittnesstödsverksamheten?Ja Nej

6. Träffar ni representanter för vittnesstödsverksamheten för att utvärdera och utvecklaverksamheten?Ja Nej Om ja, hur ofta?

7. Hur fungerar samarbetet med vittnesstödsverksamheten?Kryssa i en siffra 1-5, där 1= Mycket dåligt och 5= Mycket bra1 2 3 4 5

8. Vad skulle kunna förbättras i samarbetet med vittnesstödsverksamheten?

9. Hur ofta, uppskattar ni, får målsägande och vittnen information om vittnesstöd med kallelsenel. dyl?Alltid Oftast Sällan Aldrig

60

vittnesstöd

10. Hur informerar ni vittnen och målsägande om att vittnesstöd finns?Separat informationsblad bifogas med kallelsenStämpel/klisterlapp i kallelsenAnnat sätt, nämligen

11. Vilka uppgifter lämnas till vittnesstödssamordnaren gällande kommande/inställdaförhandlingar? (ange ett eller flera alternativ)

Tider Antal vittnen/målsägande Aktörernas ålder (ungdom) Inställda förhandlingar Typ av mål Målsägandebiträde finns Annat, nämligen:

12. Hur lämnar ni uppgifter om kommande/inställda förhandlingar tillvittnesstödssamordnaren? (ange ett eller flera alternativ)

Via fax Via e-post Via telefon Via post Han/hon hämtar på domstolen Annat, nämligen:

13. Har ni fått tillräcklig information om vittnesstödsverksamheten vid er domstol?Ja Nej Om nej, vad saknas?

14. Ytterligare information om vittnesstödsverksamheten som ni vill ta upp:


6�


Bilaga 2.

Enkät till utvalda verksamheter

Enkätundersökning till styrelser

Vittnesstödsverksamheten idag

Idag har Brottsoffermyndigheten det övergripande ansvaret för vittnesstödsverksamhetengenom att verka för rekrytering, utbildning och kvalitetssäkring av verksamheten. Dessauppgifter sker i samarbete med Brottsofferjourernas Riksförbund och övriga ideellaorganisationer som bedriver vittnesstödsverksamhet. Brottsofferjourernas Riksförbund gerstöd till medlemsföreningarna. Riksförbundet arbetar bl.a. med kvalitetssäkring och har tagitfram ett policyprogram för vittnesstödsverksamheten. För närvarande bedrivs verksamhetenvid 47 tingsrätter av lokala brottsofferjourer och vid övriga sex tingsrätter i annan regi t.ex. avRöda korset. Vid hovrätterna bedrivs verksamheten i huvudsak av de lokalabrottsofferjourerna. Verksamheterna svarar i regel för den faktiska rekryteringen avvittnesstöd samt frågor som rör utbildning, uppföljning, samordning, samarbete ochutvärdering. Verksamheterna utför i huvudsak sitt arbete ideellt. Brottsoffermyndighetenbetalar dock ut vissa bidrag ur Brottsofferfonden till vittnesstödsverksamheten.Brottsoffermyndigheten har också en anställd som arbetar särskilt medvittnesstödsverksamheten. Även vissa kommuner ger bidrag till verksamheten.Domstolsverkets uppgift är att verka för att det finns praktiska förutsättningar för att bedrivavittnesstödsverksamhet. Domstolarna i sin tur ska förmedla för vittnesstödsverksamhetenrelevant information om kommande förhandlingar och i största möjliga utsträckningtillhandahålla särskilda rum för vittnen och vittnesstöden. Likaså ska domstolarna i eller isamband med kallelser till förhandling informera om möjligheten till vittnesstöd.

Frågor

1) Ansvarsfördelningen mellan myndigheterna och organisationerna:a) Anser ni att ansvaret för verksamheten bör se annorlunda ut? Om ja, hur bör ansvaret

fördelas?

b) Vilken roll bör respektive myndighet och organisation ha?

c) Bör samordnarna vara anställda av någon myndighet?

d) Vem/Vilka ska ansvara för utbildningen av vittnesstöd?

6�

vittnesstöd

2) Hur tillgängliga är vittnesstöden vid den domstol ni är verksamma i (ex: Finns alltid på

plats i samband med förhandlingar eller Kommer när någon uttryckt behov)? Ärtillgängligheten tillfredsställande?

3) Hur fungerar jourens arbete med vittnesstödsverksamheten? Hur skulle den kunnaförbättras?

4) Övriga synpunkter – hur kan verksamheten t.ex. generellt förbättras?

______________

Ange vilken vittnesstödsverksamhet enkäten rör:

Tack för er medverkan!

6�


Bilaga 3.

Enkät till utvalda domstolar

Enkätundersökning

Vittnesstödsverksamheten idag

Idag har Brottsoffermyndigheten det övergripande ansvaret för vittnesstödsverksamhetengenom att verka för rekrytering, utbildning och kvalitetssäkring av verksamheten. Dessauppgifter sker i samarbete med Brottsofferjourernas Riksförbund och övriga ideellaorganisationer som bedriver vittnesstödsverksamhet. Brottsofferjourernas Riksförbund gerstöd till medlemsföreningarna. Riksförbundet arbetar bl.a. med kvalitetssäkring och har tagitfram ett policyprogram för vittnesstödsverksamheten. För närvarande bedrivs verksamhetenvid 47 tingsrätter av lokala brottsofferjourer och vid övriga sex tingsrätter i annan regi t.ex. avRöda korset. Vid hovrätterna bedrivs verksamheten i huvudsak av de lokalabrottsofferjourerna. Verksamheterna svarar i regel för den faktiska rekryteringen avvittnesstöd samt frågor som rör utbildning, uppföljning, samordning, samarbete ochutvärdering. Verksamheterna utför i huvudsak sitt arbete ideellt. Brottsoffermyndighetenbetalar dock ut vissa bidrag ur Brottsofferfonden till vittnesstödsverksamheten.Brottsoffermyndigheten har också en anställd som arbetar särskilt medvittnesstödsverksamheten. Även vissa kommuner ger bidrag till verksamheten.Domstolsverkets uppgift är att verka för att det finns praktiska förutsättningar för att bedrivavittnesstödsverksamhet. Domstolarna i sin tur ska förmedla för vittnesstödsverksamhetenrelevant information om kommande förhandlingar och i största möjliga utsträckningtillhandahålla särskilda rum för vittnen och vittnesstöden. Likaså ska domstolarna i eller isamband med kallelser till förhandling informera om möjligheten till vittnesstöd.

Frågor

1. Vad tycker Ni om ansvarsfördelningen mellan myndigheterna och organisationerna?a) Anser Ni att ansvaret för verksamheten bör se annorlunda ut? Om ja, hur bör

ansvaret fördelas?

b) Vilken roll bör respektive myndighet och organisation ha?

c) Bör samordnarna vara anställda av någon myndighet ?

d) Vem/Vilka ska ansvara för utbildningen?

2. Vittnesstödens uppgift idag är att hjälpa och informera vittnen och målsäganden samt attfinnas till som medmänniska, framför allt före och efter rättegången. Vilken roll börvittnesstödet ha enligt dig?

64

vittnesstöd

3. Hur fungerar samarbetet mellan domstolen och vittnesstödsverksamheten? Hur skulle denkunna förbättras?

4. Övriga synpunkter – hur kan verksamheten t.ex. generellt förbättras?

___________________________

65


Bilaga 4.

Enkät till målsägande och vittnen

BROTTSOFFERMYNDIGHETEN 2007-09-26

Enkät till vittnen och målsäganden

Brottsoffermyndigheten har tillsammans med Domstolsverket regeringens uppdrag att verkaför att vittnesstödsverksamhet bedrivs vid landets samtliga tingsrätter och hovrätter. I

uppdraget ingår att lämna in en utvärderande rapport. Inför utvärderingen vill vi veta vad dutycker om verksamheten. Vi hoppas att du kan hjälpa oss genom att svara på några frågor.

Enkätsvaren är anonyma.

Kön: Kvinna _ Man _

Ålder……………………

1 a. Fick du information om vittnesstödsverksamheten i kallelsen till förhandlingen?

Ja _ Nej _ Vet ej _

1 b. Om du svarade ja på fråga 1 a, tyckte du att informationen vad tillräcklig?

Ja _ Nej _

Kommentar: …………………………………………………………………………………….

2. Kontaktade du vittnesstödsverksamheten före förhandlingsdagen?

Ja _ Nej _

3. Blev du erbjuden stöd och hjälp av ett vittnesstöd när du kom till domstolen idag?

Ja _ Nej _

4. Hur kom du i kontakt med vittnesstödet?

Tog själv kontakt _ Blev uppsökt av vittnesstödet _

5 a. Valde du att vänta i ett vittnesstödsrum?

Ja _ Nej _ Det finns inget vittnesstödsrum _

5 b. Om du svarade ja på fråga 5 a, hur fick du kännedom om vittnesstödsrummet?

Vittnesstödet informerade _ Jag hittade det själv _

Fler frågor på nästa sida!

66

vittnesstöd

5 c. Om du svarade nej på fråga 5 a, vad var skälet till att du inte väntade ivittnesstödsrummet?

Ville inte _ Kände inte till det _ Annat _

6. Fick du den information du behövde av vittnesstödet?

Ja _ Nej _ Vet ej _

7. Hjälpte mötet med vittnesstödet dig vid förhandlingstillfället?

Ja _ Nej _ Vet ej _

Motivera………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………...

8 a. Skulle du ha önskat ytterligare hjälp än den du fick av vittnesstödet?

Ja _ Nej _

8 b. Om du svarade ja på fråga 8 a, vilken hjälp hade du önskat?

…………………………………………………………………………………………………

……………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

När du besvarat frågorna, lägg enkäten i det bifogade kuvertet, klistra igen det och lämna dettill vittnesstödet innan du går hem.

Tack för din medverkan!

67


Bilaga 5.

Enkät till aktiva vittnesstöd

BROTTSOFFERMYNDIGHETENBox 470 Besöksadress Tel växel Telefax901 09 UMEÅ Storgatan 49 090 – 70 82 00 090 - 17 83 53


Enkät till vittnesstöd

Läs noga igenom informationsbrevet innan du svarar på enkäten.

Kön: Kvinna _ Man _

Ålder…….............

1. Hur länge har du verkat som vittnesstöd?...........................

2. Hur trivs du i rollen som vittnesstöd?

Mycket bra _ Bra _ Varken bra eller dåligt _ Dåligt _ Mycket dåligt _

Kommentera………………………………………………………………………………………….…………………………………………………………………………………………………………

…………………………………………………………………………………………………………

3. Har du som vittnesstöd, vid uppdrag på tingsrätten, upplevt situationer som känslomässigtjobbiga eller betungande?

Aldrig _ Någon enstaka gång _ Ofta _

4. Har du som vittnesstöd, vid uppdrag på tingsrätten, upplevt situationer som hotfulla ellerotrygga?

Aldrig _ Någon enstaka gång _ Ofta _

5 a. Tycker du att grundutbildningen gav dig tillräckligt med kunskap för att du ska klara avditt uppdrag som vittnesstöd?

Ja _ Nej _ Vet ej _

5 b. Om du svarade nej på fråga 5 a, vad tycker du skulle behöva förändras?

Kommentera…………………………………………………………………………………………

……………………………………………………………………………………………………….

6. Hur mycket tid uppskattar du att du lägger ned som vittnesstöd?(Exempel: 8 timmar per månad eller 16 timmar per halvår.)

…………………………………………………………………………………………………………

7. Övriga synpunkter…………………………………………………………………………………………………………

…………………………………………………………………………………………………………

Tack för din medverkan!

68

vittnesstöd

Bilaga 6.

Intervjufrågor till åklagare

BROTTSOFFERMYNDIGHETENBox 470 Besöksadress Tel växel Telefax901 09 UMEÅ Storgatan 49 090 – 70 82 00 090 - 17 83 53


Ort:

Frågeformulär för telefonintervju med åklagare om

vittnesstödsverksamhet

1. Har du på något sätt kommit i kontakt med vittnesstödsverksamheten?

Om ja, _ på vilket sätt?

Om nej, _ intervjun avslutas.

2. Vilken betydelse tror du att vittnesstödsverksamheten har för vittnen ochmålsäganden under domstolsvistelsen/besöket?

Ev. förtydligande: Tycker du att vittnesstödsverksamheten har bidragit till någon

förbättring för vittnen och målsäganden under domstolsvistelsen?

3. Har du några synpunkter på hur verksamheten skulle kunna förbättras?

Avslutningsvis: Har du några övriga synpunkter på verksamheten?

69


Bilaga 7.

Intervjufrågor till advokater

2008-06-18

Frågeformulär för telefonintervju med advokater omvittnesstödsverksamheten

Ort:

Är du…Målsägandebiträde:Försvarsadvokat:

Både och:

1. Har du på något sätt kommit i kontakt medvittnesstödsverksamheten?

Om ja, _ på vilket sätt?

Om nej, _ intervjun avslutas.

2. Vilken betydelse tror du att vittnesstödsverksamheten har förvittnen och målsäganden under domstolsvistelsen/besöket?

Ev. förtydligande: Tycker du att vittnesstödsverksamheten har bidragittill någon förbättring för vittnen och målsäganden underdomstolsvistelsen?

3. Har du några synpunkter på hur verksamheten skulle kunnaförbättras?

Avslutningsvis: Har du några övriga synpunkter på verksamheten?

70

vittnesstöd

Bilaga 8.

Förkortat diskussionsunderlag inför möte med representanter från domstolarna, Åklagarmyndigheten, Sveriges advokatsam-fund och Brottsofferjourernas Riksförbund

Diskussionsunderlag inför möte om utvärdering avvittnesstödsverksamheten

Inför utvärderingen av vittnesstödsverksamheten har Brottsoffermyndigheten och

Domstolsverket identifierat följande viktiga frågeställningar och har försökt dra upp riktlinjerför den framtida vittnesstödsverksamheten.

Permanent vittnesstödsverksamhet

För vittnesstödsverksamhetens långsiktighet vore det önskvärt att den blev permanent.

Ideell basis

Vittnesstödsverksamheten bör under överskådlig tid bedrivas på ideell basis. Det är inte troligt

att verksamheten inom den närmsta tiden ska komma att genomföras av offentliga organ.Ideella organisationer finns etablerade över hela landet och har visat intresse och god förmåga

att bedriva vittnesstödsverksamhet. Det finns därför anledning att förespråka att verksamhetenfortsätter att bedrivas av ideella krafter. Antalet vittnesstöd behöver dock utökas och fler

yngre vittnesstöd bör om möjligt rekryteras. Generellt sett bör insatser göras för att ökamångfalden bland vittnesstöden.

Vittnesstödens roll

Det bör tydliggöras vad som förväntas av de enskilda vittnesstödsverksamheterna och vadsom ingår i uppdraget som vittnesstöd.


Arbetet med att organisera vittnesstödsverksamheten har fördelats mellanBrottsoffermyndigheten, Domstolsverket och ideella organisationer. Denna fördelning har i

stort sett varit mycket fruktbar. Genom insamlingen av synpunkter omvittnesstödsverksamheten har det dock framkommit önskemål om tydligare ansvarsfördelning

mellan Brottsoffermyndigheten och de ideella organisationerna samt tydligare information omDomstolsverkets åligganden.

Brottsoffermyndigheten

Brottsoffermyndigheten bör fortsätta att ha det övergripande ansvaret för attvittnesstödsverksamhet bedrivs vid samtliga tingsrätter och hovrätter. Myndigheten bör på ett

tydligare sätt än tidigare ha det övergripande ansvaret för att verksamheten utvecklas genomatt bl. a. sätta upp mål och riktlinjer för den och definiera vittnesstödens roll. Ansvaret bör

innefatta att Brottsoffermyndigheten ska:

1. ansvara för utbildning av vittnesstödssamordnarna,2. ta fram en handbok för vittnesstödssamordnarna,3. även fortsättningsvis ansvara för utbildning av vittnesstöd i verksamheter som inte bedrivs

av de lokala brottsofferjourerna samt4. ta fram kvalitetskrav för vittnesstödsverksamheten i samråd med Domstolsverket och BOJ

samt svara för att de uppnås och blir kända i de lokala verksamheterna viavittnesstödssamordnarna.

Brottsoffermyndigheten bör även fortsättningsvis ha en kontaktperson för

vittnesstödsverksamheten. Denna ska arbeta med kvalitetsutveckling och kvalitetssäkring,liksom med utåtriktad information. Brottsoffermyndighetens kontaktperson ska även vara

7�


kontaktperson för samordnarna vid de vittnesstödsverksamheter som bedrivs av andra än

brottsofferjourerna.

Domstolsverket

Domstolsverket bör liksom tidigare verka för att de praktiska förutsättningarna för att bedriva

vittnesstödsverksamhet finns. Myndigheten bör även delta i utformandet av kvalitetskrav.Också Domstolsverket bör utse en kontaktperson som ska finnas tillhanda för att svara på

frågor som rör de praktiska förutsättningarna för att bedriva vittnesstödsverksamhet pådomstolarna.

Domstolarna

Liksom idag ska det åligga domstolarna att förmedla för vittnesstödsverksamheten relevantinformation om kommande förhandlingar, i största möjliga utsträckning tillhandahålla

särskilda rum för vittnen och vittnesstöd samt i eller i samband med kallelser tillförhandlingar informera om möjligheten till vittnesstöd. De enskilda domstolarna bör också

utse kontaktperson för vittnesstödsverksamheten.

Brottsofferjourernas Riksförbund

BOJ bör ansvara för att grund- och vidareutbildning av vittnesstöd genomförs inom de

verksamheter som bedrivs av brottsofferjourer utifrån överenskomna riktlinjer ochkvalitetskrav. BOJ ska erbjuda stöd och hjälp till de brottsofferjourer som vill genomföra

rekrytering och utbildning av vittnesstöd. Det bör också på Brottsofferjourernas Riksförbundfinnas en kontaktperson med ansvar för vittnesstödsverksamheten. Vittnesstödssamordnarna

vid de lokala brottsofferjourerna bör veta vem som är deras kontaktperson vid BOJ och skakunna vända sig till denna person vid frågor och behov av stöd.

De ideella organisationerna som bedriver vittnesstödsverksamheten

Det faktiska genomförandet av vittnesstödsverksamheten bedrivs idag av lokala ideellaorganisationer, vanligen brottsofferjourer. I takt med att verksamheterna blivit allt mer

etablerade har de också i allt högre grad själva organiserat rekrytering och utbildning av nyavittnesstöd samt vidareutbildning av aktiva vittnesstöd. Verksamheterna ska även

fortsättningsvis svara för den faktiska rekryteringen och utbildningen av vittnesstöd i så storutsträckning som möjligt. Varje lokal vittnesstödsverksamhet ska ha en

vittnesstödssamordnare.

Kontaktpersoner

För att uppnå en god övergripande samordning av vittnesstödsverksamheten krävs att

kontaktpersoner utses av alla inblandade parter och att dessa också samarbetar sinsemellan.

Finansiering

Brottsofferfonden bör också i fortsättningen spela en central roll i grundfinansieringen av

vittnesstödsverksamheten, genom att fördela projektmedel, vittnesstödsbidrag och stöd tillanställning av vittnesstödssamordnare.


Det är önskvärt att de enskilda vittnesstödsverksamheterna och domstolarna upprättar

skriftliga överenskommelser rörande verksamheten. I dessa bör förväntningarna påvittnesstöden respektive domstolarna klargöras, liksom formerna för hur verksamheten ska

praktiseras. Brottsoffermyndigheten och Domstolsverket bör, i samråd medBrottsofferjourernas Riksförbund, ta fram en standardmall för skriftliga överenskommelser.


Ju2006/5404/KRIMBROTTSOFFERMYNDIGHETENBox 470, 901 09 UMEÅ

E-post: registrator@brottsoffermyndigheten.sewww.brottsoffermyndigheten.se

DOMSTOLSVERKET551 81 JÖNKÖPING

E-post: [email protected]

Documents

Utvärdering med förslag för den fortsatta …¶cker...• Vittnesstödsverksamhetens ekonomi bör förbättras. Brottsofferfonden föreslås också i fortsättningen spela en central