KV – STF 21.3.2011 

Grankullas äldrepolitiska strategi 2011 ‐ 2016     

   

2

INNEHÅLL  1. Inledning 2. Den äldrepolitiska strategins struktur  3. Utgångspunkter i Grankulla  

3.1.  Värderingar och vision som styr Grankulla stads verksamhet 3.2.  Stadens strategi  3.3.  Vision och principer som styr servicen för äldre i Grankulla 

 4. Välfärd och faktorer som inverkar på denna: de äldre i Grankulla 

4.1.  Befolkning  4.2.  Grankulla som livsmiljö för äldre 4.3.  Levnadsförhållanden i Grankulla 4.4.  Den äldre befolkningens hälsa, levnadsvanor och livskompetens 4.5.  Grankulla stads service för äldre, beskrivning och bedömning av nuläget  

o Förebyggande verksamhet  Främjande av de äldres välfärd och hälsa 

o Tidigt stöd för att främja välfärden o Tillfällig och regelbunden hjälp i hemmet o Dygnet runt‐vård 

4.6. Närtjänster och regionala tjänster 4.7. Utveckling av tjänster som beaktar klientens resurser och baserar sig på bedömning 

av servicen och servicebehovet   4.8. Kostnader för servicen 4.9.  Förändringsfaktorer 

5. Grankullas äldrepolitiska strategi och åtgärdsprogram för 2011‐2016 

5.1. FRÄMJANDE AV ÄLDRE PERSONERS VÄLFÄRD OCH HÄLSA OCH FÖREBYGGANDE ARBETE 

Främjande av välfärd och hälsa är samarbete För att stöda gemenskapen utvecklas nya verksamhetsformer och strukturer som stöder verksamheten 

5.2. UTVECKLING AV TJÄNSTER, SERVICEHANDLEDNING OCH SERVICESTRUKTUR 

Utveckling av tjänsternas innehåll Riktlinjer för boende och vårdmiljöer 2011‐ 2030 

5.3.  UTVECKLING AV LEDARSKAP OCH PERSONALENS KOMPETENS SAMT FÖRBÄTTRING 

AV ARBETSHÄLSAN  

6. Uppföljning och utvärdering 

3

1. Inledning  

Syftet med Grankulla stads äldrepolitiska strategi är att styra produktionen och utvecklingen av service för äldre och stöda stadens beslutsfattande och planering. Denna äldrepolitiska strategi gäller servicestrukturen för 75 år fyllda, men i fråga om främjande av välfärd och hälsa gäller den också invånare som fyllt 65 år.   Verksamhetsmiljön har förändrats på 2000‐talet. Uppfattningarna om ålderdom och åldrande har blivit mångsidigare, liksom även de äldres förväntningar. Ålderdomen är nuförtiden en flera decennier lång period i livet under vilken de flesta lever ett aktivt liv som pensionär (tredje åldern). Ålderdomen ses som en aktiv livsfas och de äldre som en resurs och aktiva aktörer. Det är först de som fyllt 85 år, i den fjärde åldern, som har det största servicebehovet. De äldres funktionsförmåga har förbättrats, men å andra sidan ökar bl.a. antalet demenssjukdomar i och med att medellivstiden stiger. I Grankulla har i synnerhet andelen invånare över 80 år ökat. Deras servicebehov kan uppstå snabbt och oväntat.  

 Utmaningen är att utveckla nya verksamhets‐ och arbetsformer i serviceproduktionen för att upprätthålla de äldres funktionsförmåga och ändra servicestrukturen i en lättare riktning. Det är viktigt att komma ihåg att välfärden, hälsan och funktionsdugligheten kan förbättras i alla skeden av livet. Att ha detta i fokus i utvecklingsarbetet stöder också målet att göra servicestrukturen lättare och kontrollera kostnadsutvecklingen.   Beredningen av strategin inleddes i en arbetsgrupp bestående av tjänsteinnehavare och i den tväradministrativa TEJO‐arbetsgruppen, där alla förvaltningar är representerade. I olika faser av beredningen har man hört invånare i öppna verkstäder i vilka representanter för både församlingarna och olika organisationer deltagit. Också personalen och samarbetspartner har hörts. Under beredningen av strategin har diskussioner förts i social‐ och hälsovårdsnämnden och äldrerådet 2009 och 2010 och utlåtanden har begärts av alla nämnder och viktigaste samarbetspartner. Utlåtandena har beaktats i den slutliga strategin.  Social‐ och hälsovårdsnämnden fäste särskild vikt vid utvecklingen av den servicestruktur som ingår i strategin och ville granska den separat redan under beredningen av strategin (utkast till behovsplan, SOTE 20.10.2009, § 104). 

 Nationella rekommendationer om tjänster för äldre: Ändring av servicestrukturen – med målet "Från institutioner till hemmen" 

 Social‐ och hälsovårdsministeriets och Finlands Kommunförbunds reviderade Kvalitetsrekommendation om tjänster för äldre1 har styrt beredningen av denna äldrepolitiska strategi. I kvalitetsrekommendationen betonas vikten av värderingar och etiska principer i de tjänster som ordnas för äldre. I rekommendationen anges tre strategiska riktlinjer för hur man kan förbättra kvaliteten på servicen och ge den större verkan: (1) främjande av välfärd och hälsa och utveckling av servicestrukturen, (2) personaldimensionering, kompetens och ledning, (3) boende‐ och vårdmiljöer.  

 Målet för kvalitetsrekommendationen är att hjälpa kommunerna att utveckla tjänsterna för äldre utgående från de lokala behoven och resurserna och i samarbete med olika aktörer. De äldres 

1 Kvalitetsrekommendation om tjänster för äldre. SHM:s publikationer 2008:4

4

behov kan tillgodoses genom olika servicehelheter. Säkerställande av tjänsternas kvalitet och verkan förutsätter kundorientering och välfungerande servicekedjor. Det centrala är att utveckla tjänster som är förebyggande och som upprätthåller funktionsförmågan samt att förbättra hemvårdens omfattning och därigenom minska behovet av vanligt serviceboende. Med hjälp av tillräckliga hemvårdstjänster och genom att utveckla effektiverat serviceboende och nya typer av vårdtjänster blir det möjligt att minska behovet av långvarig institutionsvård.    Det finns också flera andra nationella utredningar och rekommendationer som stöder utvecklingen av äldreservicen. I regeringsprogrammet, kvalitetsrekommendationerna för hälsofrämjande2 och flera andra social‐ och hälsovårdsministeriets och Institutet för hälsa och välfärds (tidigare Stakes) utredningar345678 har man under de senaste tiderna angett riktlinjer för servicen för äldre.  

2. Den äldrepolitiska strategins struktur   Figur 1. Grankulla stads äldrepolitiska strategi har skrivits enligt den i kvalitetsrekommendationen visade figuren. 

2 Terveyden edistämisen laatusuositus, STM julkaisuja 2006:19 3 Tie hyvään vanhuuteen. Vanhusten hoidon ja palvelujen linjat 2015. STM Selvityksiä 2007:8 4 Laadukkaat dementiapalvelut. Opas kunnille, Oppaita 72, 2008 5 Ikääntyneiden palvelujen uudet konseptit, STM selvityksiä 2008:47 6 Neuvonta‐ ja palveluverkosto ikääntyneiden hyvinvoinnin ja terveyden edistäjänä. Ikäneuvo työryhmän muistio STM Selvityksiä 2009: 24 7 Plan för mentalvårds‐ och missbruksarbete, Mieli 2009. SHM rapporter 2009:20 8 Konst och kultur ger välfärd – förslag till åtgärdsprogram 2010–2014. Undervisningsministeriets publikationer 2010:17.

Hyvinvoinnin ja terveyden edistäminen

Strategian toimeenpanoStrategian seuranta ja toteutumisen arviointi

Asuminen ja ympäristö

Liikenne- ja viestintä-yhteydet

Oppiminen, kulttuuri, harrastukset

Osallisuus, vaikuttaminen

Ikääntymispoliittinen strategia

Kunnan hyvinvointipolitiikkaKuntastrategia Arvot

Visio – yhteinen tahtotila

Henkilöstöön liittyvät linjaukset•määrä•osaaminen•johtaminen

Asumis- ja hoitoympäristöihin liittyvät linjaukset•esteettömyys•turvallisuus•viihtyisyys

Palvelurakenteen kehittämisen linjaukset•ehkäisevät palvelut•kotihoito•omaishoito•kuntoutuspalvelut•päivätoiminta•palveluasuminen•laitoshoito•dementiaoireisten palvelut•muiden erityisryhmien tarvitsemat palvelut

Palvelujen tuottamiseen ja saatavuuteen liittyvät linjaukset

5

3. Utgångspunkter i Grankulla  3.1. Värderingar och vision som styr Grankulla stads verksamhet  

Grankulla stads vision 

 Grankulla är en framtidsorienterad, människonära stad som respekterar sitt kulturarv och vars trivsamma miljö och tidsenliga tvåspråkiga tjänster främjar den gemensamma välfärden.  

 Grankulla stads värderingar, dvs. de principer som styr verksamheten, anges i strategidelen i ekonomiplanen 2010‐ 2012.   Stadens värderingar utgör värdegrunden också för det äldrepolitiska programmet.  

o Trygg närhet genom livet o Äkta gemenskap o Levande tvåspråkighet o Närhet till naturen o Smidig utveckling 

3.2. Stadens strategi  Stadens strategiska mål som styr beredningen av den äldrepolitiska strategin 

       Grankulla utvecklar aktivt sin verksamhet – föregångare på flera områden 

Grankulla hör till topparna i landet i fråga om främjande av hälsa och välfärd 

Staden stöder samhällsgemenskapen och invånarnas deltagande 

Grankullas serviceutbud tar hänsyn till individuella behov och stöder invånarnas liv 

Stadens verksamhet och serviceprocesser är ekonomiskt och funktionellt effektiva 

Utveckling av stadsbilden och miljön 

 Riktlinjer för utveckling av äldreservicen har dragits upp också i Helhetsplanen för mentalvårdsarbete (2007), där utvecklingsobjekten gällde att minska ensamheten, underlätta närståendevårdarnas och andra anhörigas belastning, minska depressionssymtomen och balansera medicineringen. I Strategin för förebyggande rusmedelsarbete (2008) har man satt upp som mål tidig identifiering och förebyggande av missbruksproblem bland seniorer, minskning av användningen av rusmedel och stöd till ett rusmedelsfritt liv.  

 Med tväradministrativt samarbete säkerställs en effektiv användning av stadens resurser och en god servicehelhet för invånarna. Grankulla har godkänt en ledningsmodell för välfärds‐ och hälsofrämjande (STS 5.9.2007 § 205). I staden arbetar en tväradministrativ TEJO‐ arbetsgrupp som samordnar arbetet för att främja välfärd och hälsa.  

 Avsikten är att stärka det strategiska kompanjonskapet enligt huvudstadsregionens åtgärdsplan, och samarbetet är intensivt också inom äldreservicen. Genom att förmedla egna verksamhetssätt som konstaterats bra och lära sig av andras goda praxis utvecklar man tjänsterna, även om ett 

6

totalt förenhetligande inte är ändamålsenligt på grund av olikheterna i kommunernas servicestrukturer. Under de senaste åren har funktionerna harmoniserats och tjänsterna och annan upphandling har konkurrensutsatts.   

3.3. Vision och principer som styr servicen för äldre i Grankulla  I Grankulla har visionen 2015 för service för äldre definierats tillsammans med invånarna  

- I Grankulla mår de äldre bra. De har en aktiv och glad ålderdom, idkar kultur, motion och friluftsliv - De äldre har ett harmoniskt socialt liv, de träffar sina vänner, och familjen och andra närstående 

deltar aktivt i deras vardag - De äldre bor efter eget val i en för var och en lämplig bostad - Livsmiljön är fysiskt tillgänglig och de äldre känner sig trygga - Tjänster fås efter vars och ens individuella behov på båda nationalspråken  Strategiskt mål: 

 De äldre grankullabornas hälsa, välfärd och livskvalitet förbättras och servicestrukturen utvecklas så att den svarar mot de äldres individuella behov. 

 Värderingar och etiska principer som styr verksamheten  Etiska principer: omsorg, självbestämmanderätt, individualitet, delaktighet, trygghet, rättvisa Estetik: skönhet och kreativitet Ekonomi: kostnadseffektivitet Verksamhet som baserar sig på forskningsdata  

4. Välfärd och faktorer som inverkar på denna: de äldre i Grankulla 

Figur 2.

Välfärd och faktorer som inverkar på denna

Välfärd och hälsa;

arbetsförmåga, funktions-förmåga, sjuklighet,övervikt, olycksfall

dödlighet

Kostnader

Välfärds-tjänster

Livskompetens;skolframgång,brottslighet,mänskligarelationer,

tillfredsställelse

Levnadsvanor;hobbyer,alkohol,rökning,motion,

kost

Befolkning;Antal ochstruktur

Livsmiljö;luft, vatten,

buller, säkerhet

Levnadsförhållanden;utbildning, utkomst,

sysselsättning, boendeförhållanden

   

   

4. Välfärd och faktorer som inverkar på denna  4.1. Befolkning: antal och struktur 4.2. Livsmiljö 4.3. Levnadsförhållanden 4.4. Levnadsvanor        Livskompetens        Hälsa 4.5. Service för äldre  4.6. Kostnader

7

4.1. Befolkning   

Åldersstrukturen i Grankulla avviker inte mycket från utvecklingen i hela landet, men av huvudstadsregionens kommuner har Grankulla relativt sett flest 65 år fyllda, dvs. 19,5 %. Befolkningens åldrande fortsätter starkt, enligt prognoserna är drygt en femtedel (22 %) av invånarna 65 år fyllda år 2015 och år 2020 är deras andel nästan en fjärdedel (24 %).  Den demografiska försörjningskvoten har under de senaste åren stannat på ungefär samma höga nivå, nästan 60. De äldsta åldersklassernas, de 85 år fyllda invånarnas, antal och andel av befolkningen har ökat. Antalet har mer en fördubblats under 2000–2010 och är nu 212 personer (2,5 % av befolkningen). Nästan 40 % av invånarna i Grankulla är svenskspråkiga. De svenskspråkigas relativa andel är större bland de äldre invånarna än i hela befolkningen i genomsnitt.   Enligt huvudstadsregionens välfärdsundersökning (Turunen et al., 2010) har de flesta invånarna i åldersgrupperna 46–64 och 65–79 år bott i huvudstadsregionen över 20 år, och en stor del av dem hela sitt liv. 6 % längtar ofta till sin tidigare hemort och 5,3 % överväger att flytta tillbaka senast när de är pensionerade. Största delen av grankullaborna har anpassat sig helt till huvudstadsregionen.   Figur 3. Grankullas 65 år fyllda invånare, utveckling per åldersgrupp (Kaupunkitutkimus KT OY, 2010).  

   

0

200

400

600

800

1000

1200

1400

2010 2015 2020 2025 2030 2035 2040

65‐74 75‐84 yli 85

8

Figur 4. Ändringar i antalet 65–74, 75‐ 84 och 85 år fyllda åren 2010, 2015, 2020, 2025 och 2030 

Tabell 1. Utveckling av antalet 65 år fyllda och befolkningsförändringar per åldersgrupp under 2010–2030. (Kaupunkitutkimus TA Oy, 2010) 

Åldersgrupp  2010  2015 Förändring 2010-15 2020 

Förändring 2015-20 2025 

Förändring 2020-25

Förändring 2010-25 2030 

65‐74  847  1074  +227  1056 ‐18  986 ‐70  +139  109975‐84  552  609  +58  732 +122  927 +195  +375  90575+  744  879  +135  1062 +183  +272  +590 85+  192  270  + 78  331 +61  407 +76  +215  521hela befolkningen  8617  9256 

 +639  9795

 +539  9871

 +76 

 +1254  9893

 Den största kvantitativa ökningen åren 2010–2015 väntas i åldersgruppen 65–74 år, som lever i den s.k. tredje åldern. De går i pension i bättre skick än de tidigare åldersklasserna och kan vänta sig fler friska levnadsår. Deras fritidsintressen, kulturintressen och konsumtionsvanor avviker från de tidigare åldersklasserna (Karisto 2002). De som är i den tredje åldern, såsom den äldre befolkningen i allmänhet, är sinsemellan mer olika än befolkningen i någon annan livsperiod. Enligt befolkningsprognosen börjar åldersklassen 65–74 år minska i Grankulla först från år 2020. Under 2010‐ 2020 växer ålderklassen 75‐ 84 år så att det år 2010 finns 731 av dem i Grankulla (en ökning på 179 personer).   Enligt den nya uppfattningen om äldre börjar den fjärde åldern vid omkring 80 år. Då ökar beroendet av andra människor och autonomin begränsas. Servicebehovet ökar i synnerhet bland 85 

0

200

400

600

800

1000

1200

2010 2015 2020 2025 2030

65‐74

75‐84

85‐

Grankulla stad, befolkningsutvecklingUppgifter Kaupunkitutkimus TA Oy 6/2010

9

år fyllda. Under 2010 – 2015 ökar antalet 85 år fyllda med 78 personer (totalt 270 personer) och ökningen från 2010 till 2020 är 140 personer.  Figur 5. Befolkningsprojektion efter kön 2010–2030. Kaupunkitutkimus KT Oy 2010.   

   Figur 6. Befolkningsprojektion efter kön och språk 2010–2030. Kaupunkitutkimus KT Oy 2010.  

   

4.2. Grankulla som livsmiljö för äldre   

Som livsmiljö är Grankulla trygg och trivsam. Naturen är nära och möjligheterna att idka motion, kultur och andra fritidsintressen är utmärkta. Invånarna är nöjda med den kommunala servicen och tjänsterna är lättillgängliga. Med hjälp av servicelinjen har staden velat säkerställa att de som bor längre bort har möjlighet att komma till centrum. Närbelägna tjänster fäster invånarna starkare vid huvudstadsregionen än invånarna i Esbo, Helsingfors och Vanda. De som är mest nöjda med trafikförbindelserna är helsingforsborna och grankullaborna, medan esboborna och vandaborna är de minst nöjda (Huvudstadsregionens välfärdsundersökning, 2008) 

0

100

200

300

400

500

600

700

2010

2015

2020

2025

2030

0

50

100

150

200

250

65‐74 75‐84 yli 85 65‐74 75‐84 yli 85

Ruotsinkieliset naiset Ruotsinkieliset miehet

2010

2015

2020

2025

2030

10

4.3. Levnadsförhållanden i Grankulla 

 Äldre grankullabor deltar aktivt i föreningsverksamhet. Omkring 60 % av invånarna i senioråldern deltar i de svenskspråkiga seniorernas verksamhet och över 50 % i de finskspråkiga seniorernas verksamhet. Av de 75 år fyllda grankullaborna bodde 92 % hemma. Av alla hushåll var 16 % sådana vars invånare fyllt 75 år och av dessa var 50 % enpersonshushåll. Den genomsnittliga bostadsarealen per person är 44 m2.   Av bostäderna är 56 % småhus eller radhus. Boende i flervåningshus är mer sällsynt i Grankulla än i genomsnitt i Nyland. I Grankulla finns det 66 flervåningshus, varav 45 saknar hiss. Avsaknaden av hiss gör det ofta svårare för både äldre och rörelsehindrade att bo i flervåningshus, men under de senaste tiderna har man i byggandet fäst vikt vid tillgängligheten. Hiss har installerats i några enskilda flervåninghus. Grankulla beviljar 10 % i hissunderstöd i bostadshus med minst 3 våningar och staten beviljar 50 % i understöd.   Grankulla har den högsta utbildningsnivån i landet. Grankullabor som fyllt 20 år hade i medeltal över fem års högre utbildning efter det grundläggande stadiet. I genomsnitt är invånarnas inkomstnivå hög, men det förekommer stora variationer i de äldres ekonomiska situation. Den genomsnittliga pensionen är landets högsta i Grankulla, men å andra sidan visar huvudstadsregionens välfärdsundersökning (2008) att nästan 10 procent av grankullaborna har svårt att klara sig. De som lever på enbart folkpension är i den svagaste ekonomiska situationen. De är ofta ensamboende pensionerade kvinnor. Nästan 5 % (ca 70 personer) av befolkningen i motsvarande ålder lever på bara folkpension. För alla innebär små inkomster inte ekonomiskt trångmål, utan livssituationen inverkar: dvs. om personen bor ensam eller med en make, i ägar‐ eller hyresbostad och hurdan hans eller hennes hälsotillstånd är.  

 De äldsta åldersklasser (46–64‐ och 65–79‐åringar) som deltog i huvudstadsregionens välfärdsundersökning är i alla avseenden de som är mest nöjda med sitt bostadsområde. Kvinnorna upplever oftare än männen att det bor trevliga människor i deras bostadsområde och är stoltare än männen över sitt bostadsområde. I huvudstadsregionen är det grankullaborna som klart är mest nöjda med sitt boende. De känner mest samhörighet med områdets övriga invånare, tycker att områdets invånare är trevliga, är stolta över sitt bostadsområde och anser det vara uppskattat.    4.4. Den äldre befolkningens hälsa, levnadsvanor och livskompetens  Hälsa  De äldre grankullabornas hälsotillstånd och funktionsförmåga är huvudsakligen bra. Bland de 65 år fyllda var 515/1000 i motsvarande ålder (Esbo 550/1000 invånare) berättigade till specialersättningsgilla läkemedel. Antalet invånare som fått specialersättningsgilla läkemedel på grund av psykos och depression har ökat under de senaste åren. Andelen invånare som vårdats på sjukhus på grund av skador och förgiftningar var 3,1 % av befolkningen i motsvarande ålder (Esbo 2,5 %).   En undersökning av vuxenbefolkningens hälsobeteende och hälsa (Laitalainen et al., 2008) genomfördes som postenkät och skickades till 2000 från befolkningsregistret slumpmässigt valda grankullabor i åldern 15–64 år, och 1202 i Grankulla stadigvarande boende svarade på den (svarsandel 60 %). Resultaten bland invånarna i åldern 50–64 år visar klart vilka frågor man bör åtgärda nu för att i framtiden kunna kontrollera efterfrågan på tjänster för äldre.   

11

Tabell 2. Utmaningar som hänför sig till hälsotillstånd. Hälsoundersökning bland vuxenbefolkningen, våren 2007, KTL 2008. Åldersgruppen 50–64 år. Hälsa  De vanligaste sjukdomarna bland både män och kvinnor var högt blodtryck (män

25,7 % och kvinnor 30 %) och högt kolesterolvärde (män 25,7 % och kvinnor 27,1 %). Bland män var den näst allmännaste sjukdomen diabetes (8,7 %) och bland kvinnor ryggsjukdom (15 %). Var tionde kvinna lider av depression (män 5 %) 

Övervikt  58 % av männen och 42 % av kvinnorna är överviktiga (BMI =/>25 ).  8,5 % av männen och 9,8 % av kvinnorna hade grav övervikt (BMI över 30). Var fjärde man och var tredje kvinna har försökt banta. 

  Levnadsvanor  Det finns inte mycket undersökningsdata om 65 år fyllda grankullabors levnadsvanor. En del av de äldre är mycket aktiva. De har ett livligt socialt liv och använder aktivt kultur‐ och motionstjänster. Seniororganisationerna i Grankulla har aktiv verksamhet. Likväl finns det också åldringar i Grankulla som är mycket ensamma.  

 De största kostnaderna inom hälsovården vållas av behandlingen av sjukdomar som orsakas av riklig alkoholanvändning, rökning och övervikt.  Tabell 3. Levnadsvanor i åldersgruppen 50–64 år. Hälsoundersökning bland vuxenbefolkningen, våren 2007, KTL 2008.  Motion  57 % av männen och 60 % av kvinnorna motionerar 3 eller fler gånger i veckan

23 % av männen och 40 % av kvinnorna klarar inte av att springa 500 m Var tionde man och kvinna anser sig ha dålig eller mycket dålig fysisk kondition. 

Tobak  17 % av männen och 12 % av kvinnorna röker dagligen, skillnaden mot hela landets nivå är minst i den här åldersgruppen.  En fjärdedel av männen och 14 % av kvinnorna röker dagligen eller sporadiskt.  

Alkohol  Grankullamännens alkoholanvändning ökar med stigande ålder, 50–64‐åringarna dricker i genomsnitt litet mera alkohol än på annat håll i Finland. Den genomsnittliga alkoholanvändningen bland kvinnor i åldern 50–64 år är högre än i övriga Finland En fjärdedel av männen och var tionde kvinna dricker 6 portioner åt gången en gång i veckan eller oftare.  

Information om främjande av hälsa 

Var femte skaffar information som anknyter till hälsofrämjande via Internet, bland kvinnor är tidningar den viktigaste informationskällan 

            

12

               Livskompetens    

I huvudstadsregionens välfärdsundersökning (2008) kom det fram att det är den äldsta åldersgruppen (65–79 år) som är mest nöjd med sina relationer till släktingar, familjemedlemmar och grannar och som känner välbehag av vardagliga saker.  Tabell 4. Familjen och sociala relationer i åldersgruppen 50–64 år. Hälsoundersökning bland vuxenbefolkningen, våren 2007, KTL 2008.  Familjen, sociala relationer 

Kvinnor lever oftare än män ensamma, av kvinnorna är 77 % gifta (ogifta 5,5 %, frånskilda 13,3 % och änkor 4,2 %), av männen är 87,8 % gifta. I 50‐ 64‐åriga mens hushåll fanns det fler under 7 åringar (5 %, jfr med kvinnor 0,9 %) och 7‐17‐åringar (30 % jfr medkvinnor 11,4 %). 

 Mest missnöjda var de med sina möjligheter till motion, underhållning och att ha roligt. De som var mest nöjda med möjligheterna att njuta av naturen var invånarna i åldergrupperna 46–64 år och 65–79 år. De som tyckte motion var minst viktigt var invånarna över 65 år. Kulturen hade störst betydelse för de äldsta (över 65 år) och de yngsta åldersgrupper som deltog i undersökningen.  De äldsta åldersgrupperna är i alla avseenden mer nöjda med sitt bostadsområde. Kvinnor tycker oftare än män att det bor trevliga människor i deras bostadsområde och de är stoltare än männen över sitt bostadsområde. I huvudstadsregionen är det grankullaborna som är mest nöjda med sitt boende. De känner mest samhörighet med områdets övriga invånare, tycker att områdets invånare är trevliga, är stolta över sitt bostadsområde och anser det vara uppskattat. 

 Den enda statistiskt signifikanta skillnaden mellan kommunerna i huvudstadsregionen gällde förhållandet till framtiden. Grankullaborna hade den ljusaste tron på framtiden. I fråga om tron på framtiden förekom i den äldsta åldersgruppen (65–79 år) båda ytterligheterna – antingen mycket nöjda eller mycket missnöjda – mer än i de andra åldersgrupperna. Invånarna i åldern 65–79 år är mest nöjda med sina relationer till familjemedlemmar, släktingar och grannar och de känner välbehag av vardagliga saker. För dem är släktingar och grannar, förenings‐ och frivilligverksamhet och religionsutövning viktigare än för de andra åldersgrupperna.  

 På skalan 0‐10 är lyckan i huvudstadsregionen 8,2. En jämförelse mellan kommunerna visar att de lyckligaste människorna bor i Grankulla (8,5) och Esbo (8,3). Skillnaderna mellan åldersgrupperna är inte signifikanta. Kvinnor är något lyckligare än män och höginkomsttagare är lyckligare än låginkomsttagare. 

  

4.5. Grankulla stads service för äldre; beskrivning och bedömning av nuläget   Grundprincipen i Grankulla är att staden anordnar servicen i egen regi. En del av tjänsterna köps på basis av kompanjonskap av privata eller tredje sektorns serviceproducenter. Regionalt samarbete utnyttjas i mån av möjlighet. I huvudstadsregionen har man främst genomfört gemensamma konkurrensutsättningar och harmoniserat verksamheterna.   I framtiden bör man i tjänsteproduktionen beakta stödjande av invånarnas egen aktivitet och eventuellt öka deras ansvar. Staden bör överväga och utreda också en ökning av invånarnas valmöjligheter med hjälp av servicesedlar eller liknande.   År 2010 omfattade äldreomsorgen i Grankulla 21 % (150 klienter) av de 75 år fyllda invånarna. 

 

13

  

Tabell 5. Servicebehov enligt rekommendationen för 75 år fyllda i Grankulla 2009 ‐2030 

Befolkningsdata: Kaupunkitutkimus TA Oy, 2010 

Befolkning 2009 ‐ 2030 Åldersklasser  28.2.2009  2010  2012  2015  2020  2025  2030 

75+, antal invånare  729  744  783  879  1062  1334  1427 75‐84  546  552  551  610  732  927  906 85+  192  232  270  331  407  521 

Mål i kvalitets‐ rekommendationen  

Utfall enligt kvalitetsrekom‐ mendationen 

Situationen i Grankulla 2010 

Från befolkningsprojektionen räknat utfall 2012–2030 enligt kvalitetsrekommendationen 

 eff. serviceboende 5‐6%  36‐44  11  39‐46  44‐52  53‐63  68‐80  71‐85 eff. serviceboende (köp)+Anemone  29 (3,9 %) ålderdomshem/ vårdavdelning 3 %  22  31 (4,2 %)  23  26  31  40  42 stöd förnärståendevård   5‐6 %  36‐44  20 (2,7 %)  39‐46  44‐52  53‐63  68‐80  71‐85 regelbunden hemvård  13‐14 %  95‐102  64 (8,8 %)  101‐109  114‐123  138‐148  173‐186  185‐200 

hemmaboende 91–92 % *  663‐671  662 (91,5 %) 712‐720  799‐808  966‐976  1213‐12271297‐1311 

* Situation 28.2.2009: Antalet 75+ invånare subtraherat med antalet invånare i stadens institutioner/i institutionsvård med betalningsförbindelse 

FÖREBYGGANDE VERKSAMHET  Förebyggande tjänster främjar och upprätthåller invånarnas hälsa och välfärd. Tjänsterna hjälper invånarna att klara vardagen. De kan vara för alla öppna eller riktade verksamheter. För alla öppna tjänster är bl.a. rådgivningstjänsterna, hobbygrupper, sociala media och ”vardagsrummet”. Riktade förebyggande tjänster är t.ex. hälsofrämjande hembesök.  Främjande av de äldres välfärd och hälsa  

Kultur‐ och fritidssektorn ordnar för alla invånare avsedda kulturtjänster i Grankulla. Tyngdpunkten ligger på för allmänheten öppna evenemang och olika konstarters kulturevenemang som ordnas i Nya Paviljongen, Vallmogård och Villa Junghans. Innehållet varierar fån musik till litteratur. Dessutom producerar kulturbyrån i samarbete med social‐ och hälsovårdssektorns enheter kulturverksamhet och skräddarsydda mindre evenemang för enheterna.  Motionstjänster som ordnas för äldre grankullabor är ledd säsongartad motion i grupp. De mångsidiga motionsgrupperna,  såsom  vattengymnastik,  vattenaerobics,  ledd motionsgymnastik,  ledd  träning  på gym och fri träning på gym, har ett stort antal deltagare. Motionsgrupperna leds på finska och svenska. Dessutom  har Grankulla  ett  +70‐simkort  som  berättigar  till  gratis  simning  i Grankulla  simhall  under simhallens öppettider. Specialsimkortet kostar 25 euro/år. Kortet ger  rätt  till gratis simning också  för den  personliga  assistenten,  om  den  olägenhet  som  sjukdomen  eller  skadan  vållar  förutsätter  en assistent i simhallen.  

14

 Vid medborgarinstitutet ordnas flera särskilt för seniorer avsedda kurser, bl.a. datateknik (IT), pilates och dans (en del av verksamheten i Villa Breda), men seniorerna är naturligtvis välkomna också på alla andra kurser. Medborgarinstitutet har ordnat undervisning tillsammans med Grani Närhjälp för att utbilda frivilligarbetare och närståendevårdare.  Stadsbiblioteket har omfattande samlingar litteratur, musik och ljudböcker. På biblioteket ordnas bl.a. IT‐utbildning för seniorer.  På biblioteket finns ett novellkafé där man kan handarbeta samtidigt som man lyssnar på noveller.  

 Samarbete med frivilligorganisationer och församlingar  Samarbetet med Grani Närhjälp har intensifierats under de senaste åren, men också andra organisationer, särskilt seniororganisationerna, har stor betydelse. Med Grani Närhjälp ordnas träffar årligen och organisationens representanter deltar aktivt i social‐ och hälsovårdssektorns kurser och utvecklingsdagar. Grani Närhjälps verksamhet kompletterar äldreservicen inom strategiskt viktiga, gemensamt överenskomna delområden. År 2010 har organisationen erbjudit tjänster i 20 735 timmar och för 271 familjer. Tjänsterna gavs huvudsakligen åldringar och närståendevårdare.   Församlingarna ökar med sin verksamhet upplevelsen av samhörighet och gemenskap samt medverkan och deltagande – den äldre kan vara både givande och mottagande part. Församlingarna har aktiv verksamhet som kompletterar kommunens tjänster. Utöver andaktsstunder utför församlingarna aktivt diakoniarbete och träffar invånarna regelbundet på institutionerna. Att ordna evenemang, grupper, utflykter och födelsedagskalas för invånare i olika åldrar är förebyggande verksamhet. Frivilligarbete utförs bl.a. med Grani Närhjälp. Närståendevård och mentalvårdsarbete är viktig verksamhet som stöder kommuninvånarna, likaså skötsel och stödjande av enskilda äldres ärenden.  

 I servicecentret Villa Breda ordnas på vardagar dagverksamhet och lunch för grankullapensionärer. Pensionärerna kan delta i bl.a. motionsgrupper, klubbverksamhet och handarbetskaféet. Kulturprogram ordnas regelbundet i servicecentret. Målet är att ordna verksamhet som stimulerar både gemenskapen och individen. Pyssel‐ och rekreationstjänsterna erbjuder en möjlighet till socialt umgänge och rekreation. I servicecentret samlas konstgruppen ”Lupa unelmiin”, som är avsedd främst för hemmaboende seniorer. Där samlas också en grupp av närståendevårdare i syfte att medföra variation i deras liv och hjälpa dem att orka hemma. I Villa Breda finns mötesrum av olika storlek för organisationer och andra grupper, ett bibliotek och en dator för klienterna. Privata företagare i servicecentret är en fotvårdare och en frisersalong. 

 Till chefen för servicecentrets uppgifter hör också gerontologiskt socialarbete på institutioner och servicehandledning och rådgivning för äldre i frågor som gäller socialbranschen.  

 Seniorrådgivningen finns på hälsocentralen. Invånarna kallas vid 65 års ålder till rådgivningen och därefter enligt överenskommelse med 1‐5 års mellanrum. I de äldre åldersgrupperna är det individuella intervallet kortare, och i huvudsak riktas servicen på seniorer i 70‐78‐årsåldern. Besöket är frivilligt och det kan ordnas antingen på hälsocentralen eller hemma hos klienten, mmen målet under de närmaste åren är att äka täckningsgraden betydligt. Under ett år är antalet besök hos seniorrådgivningen omkring 350. Syftet med besöket är att kartlägga klientens hälstillstånd och sociala stöd samt ge hälsorådgivning. Tyngdpunkten ligger vid att främja hälsan och förebygga sjukdomar. Målet är att upprätthålla och främja de äldres funktionsfärmåga, stöda deras egna resurser och förbättra livskvaliteten.  I hälsorådgivningen fästs vikt vid kost, motion, munhälsovård, hjälpmedel, rekreationsverksamhet och förebyggande av olyckor. Under diskussionen utreds bl.a. syn, hörsel, medicinering, sjukdomar, 

15

rökning, alkoholbruk, resurser, boende, användning av hemvårdstjänster och olika stödformer. Följande mätningar utförs: blodtryck, puls, viktindex, laboratorieprov (pvk, gluc och lipider), depressionstest (tidigt konstaterande, vård och rehabilitering vid mentala störningar, GDS) och minnestest (tidigt konstaterande, vård och rehabilitering vid minnesstörningar, MMSE). Vid behov ges vaccin (tetanus och influensa). Patienterna talar om olika slags bekymmer, och klienterna hänvisas vid behov till läkarmottagningen, psykologen eller familjerådgivningen. Samarbetsparter är anhöriga, läkare, mottagningen, laboratoriet, hemvården, munhälsovården, kultur‐ och fritidssektorn, församlingen och frivilligorganisationerna.  År 2009 genomfördes ett pilotprojekt för förebyggande hembesök (välfärdsfrämjande hembesök), och utgående från erfarenheterna har man fortsatt med dem. Ett mål för välfärdsfrämjande hembesök är att minska skillnaderna i välfärd och hälsa genom att identifiera och tillgodose specialbehoven hos riskgrupper. Med hjälp av besöken kan man också hjälpa de äldre att klara sig själv och öka deras trygghetskänsla. 

TIDIGT STÖD FÖR ATT FRÄMJA VÄLFÄRDEN 

Hälsocentralens mottagningstjänster. Läkarna, sjukskötarna och hälsovårdarna har mottagning på hälsocentralen. De gör också den första bedömningen av vårdbehovet, när patienten kontaktar hälsocentralen. På hälsocentralen finns också en diabetesskötare och en astmaskötare. På vardagar svarar hemvården för att dela ut sjukvårdsartiklar (diabetes‐, sår‐ och injektionsartikar) på hälsocentralen.  

 Munhälsovårdstjänster erbjuds alla grankullabor vid Grankulla hälsocentrals tandklinik. Behandlingar som kräver specialvård utförs vid enheten för specialiserad munhälsovård (SEHYK, Helsingfors). På vardagar är jouren vid hälsocentralens tandklinik, kvälls‐ och veckoslutsjouren finns på Haartmanska sjukhuset i Helsingfors. Inom institutionsvården sköts patienternas munhälsa på både institutionerna (institutionens egna skötare dagligen och regelbundna besök av munhygienisten) och vid behov på tandkliniken. Under 2010 inleds kontroller av hemvårdsklienternas munhälsa. 

 Rehabiliteringstjänsterna omfattar fysioterapins tjänster och de tjänster som köps inom ergoterapin. På Ekkullas hälsocentralssjukhus arbetar en fysioterapeut och där finns också ett gym för att möjliggöra aktiv rehabilitering.   

 Utlåningen av hjälpmedel sker på hälsocentralen via fysioterapins hjälpmedelsutlåning. Där kan man låna gratis hjälpmedel som behövs i vardagen som stöd för en försvagad funktionsförmåga. På begäran gör rehabiliteringsavdelningen hembesök för att kartlägga vilka hjälpmedel som hemmaboende personer kan ha nytta av.   Främjande av välfärd och hälsa och tidigt stöd för att främja välfärden, utvärdering och utvecklingsutmaningar Främjande av välfärd och hälsa och verksamhet som stöder upprätthållande av funktionsdugligheten betonas i den senaste tidens alla nationella rekommendationer.  I Grankulla finns det redan i dag ett rikt utbud av välfärds‐ och hälsofrämjande och förebyggande verksamhet.   Kultur‐ och fritidssektorn spelar en stor roll i främjandet av de äldres välfärd och hälsa.  Utvecklingsutmaningar: Hem‐ och institutionsvårdens klienters kulturintressen kartläggs systematiskt och dokumenteras i patientjournalerna och vård‐ och serviceplanerna så att de kan beaktas bättre än tidigare i åldringsvården. För hem‐ och institutionsvården bildas som bäst ett nätverk av kulturkontaktpersoner som svarar för samarbetet, planeringen och regelbunden växelverkan med kultur‐ och fritidssektorn. En praktikant vid kultur‐ och fritidssektorn har kartlagt institutionernas rekreations‐ och kulturverksamhet 

16

och verksamheten utvecklas efter detta i samarbete med kulturbyrån.  Uppsökande arbetsformer i Grankulla är seniorrådgivningen och välfärdsfrämjande hembesök, vilkas innehåll och genomförande justeras att motsvara de nyaste rekommendationerna (bl.a. kvalitetsrekommendationen och Ikäneuvo‐arbetsgruppens promemoria) så att verksamheterna inte överlappar varandra. För att föregripa servicebehovet utvecklar staden utvärderingen och utvecklingen av seniorrådgivningens verksamhet samt analyseringen, rapporteringen och utnyttjandet av den information som fås vid hälsofrämjande hembesök.   Täckningsgraden hos 65 år fyllda och 75 år fyllda invånares besök hos seniorrådgivningen bör höjas och riktandet av tjänster bör utvärderas omsorgsfullt.    Dagverksamheten är mångsidig och består av motion, konst, gruppverksamhet och måltidstjänster. Med en utbyggnad av dagverksamheten strävar staden efter att minska behovet av institutionsvård. Servicecentret spelar en central roll som stöd för hemmaboende, för att närståendevårdarna ska orka bättre och som stödform inom hemvården. Dag‐ och deltidsvård och måltidstjänster ordnas mer än för närvarande. För att detta ska lyckas måste också transporttjänsterna byggas ut. I fortsättningen utvecklas verksamheten så att servicen riktas särskilt också till riskgrupper, ensamma och äldre som riskerar marginalisering.    Att utveckla tjänsterna tillsammans med klienterna, utgående från klienternas behov, och säkerställa samarbetsstrukturerna tryggar goda förebyggande tjänster. Det är viktigt att utveckla och dokumentera fungerande samarbetsmodeller mellan rehabiliteringen, motionen, socialbyrån och institutionsvården.   Samarbetet med tredje sektorn stärks.  I fortsättningen kommer man årligen överens om målen och arbetsfördelningen.  Rådgivningen och servicehandledningen utvecklas enligt de nya riktlinjerna. Samtidigt utreds behovet av gerontologiskt socialarbete och dess roll som stöd för äldre personers välfärd och ett tryggt liv stärks. Verksamhetsmodellen för socialarbete bland äldre utvecklades inom Soccas Gero‐projekt, en utvärdering av den görs inom kort.

TILLFÄLLIG OCH REGELBUNDEN HJÄLP I HEMMET  Hemvård 

Hemvårdens tjänster   Hemvårdstjänster ges hemmaboende invånare som behöver hjälp på grund av sjukdom, ålderdom, nedsatt funktionsförmåga eller familjesituation. Hemvårdens tjänster är avgiftsbelagda och för dess klienter görs upp en vård‐ och serviceplan tillsammans med representanter för hemvården, den äldre själv och, om den äldre så önskar, någon anhörig eller närstående. Hemvården strävar efter ett rehabiliterande arbetssätt och efter att stödja klienten så att han eller hon klarar sig tryggt hemma så länge som möjligt. Hemvårdens tjänster ges i hemmen och i grupphemmet Apollo. Beslut om service som ges hemma fattas av hemvårdsledaren. Hemvården arbetar i två skift och arbetstiden är 8‐22. Vid behov kan hemsjukvård ordnas också andra tider enligt överenskommelse, t.ex. när det är fråga om vård i livets slutskede. Man stöder de äldres möjligheter att klara sig hemma så länge som möjligt genom att utnyttja de befintliga stödtjänsterna. Hemvårdsteamet och den för hemvården ansvariga läkaren bedömer tillsammans med klienten och eventuellt klientens anhöriga, när det inte längre är möjligt att bo hemma.

17

Tabell 6. Hemvårdens klienter efter serviceklass 1.6.2010   

Serviceklasser  Timmar/vecka  Klienter serviceklass 1  1 ‐12   46 serviceklass 2  13–20  8 serviceklass 3  21–30  6 serviceklass 4  31–40  0 serviceklass 5  41‐  5 

Hemvårdens sjukskötare har specialiserat sig på bl.a. behandling av smärta och diabetes. Hemvården verkar på hälsocentralen. Den för hemvården ansvariga läkaren ansvarar för den medicinska vården inom hemvården.  Merparten av klienterna är åldringar och kroniskt sjuka, men också handikappade och barn.  Av hemvårdens klienter i Grankulla är 77 % kvinnor och nästan hälften har fyllt 85 år. Medelåldern är 80,5 år. Nästan 80 % av klienterna bodde ensamma när de började få hemvård.    Personalen: Hemvården har två team. Utöver avdelningsskötaren och hemvårdsledaren har hemvården 2,5 sjukskötare och 15 vårdare.   År 2009 utfördes en extern kvalitetsrevision av hemvården. Utgående från den har det gjorts upp en utvecklingsplan som verkställs systematiskt. 

 Tjänster som stöder hemmaboende   Som stödtjänster ges bl.a. måltids‐, bad‐, tvätteri‐ och transporttjänster. För hemvårdens stödtjänster tas ut en separat avgift. Mest används måltidstjänsterna. Lunch serveras i servicecentret Villa Breda. I transporttjänsten ingår transport till servicecentret Villa Breda och tillbaka hem med stadens bil. Hemmaboende stöds också genom ett inkomstbundet stöd för färdtjänst enligt socialvårdslagen. Trygghetstelefon kan sökas hos hemvården. Avgiften för trygghetstelefon bestäms enligt klientens bruttoinkomster. Tvättservicen fungerar i Villa Bredas tvätteri som självbetjäning för pensionärshusens invånare eller med hjälp av hemvårdarna för hemvårdens klienter. Badservice erbjuds i Villa Bredas bastu, där hemvårdarna sköter om de badtjänster som fastslagits i vård‐ och serviceplanerna. Hemvårdens klienter har möjlighet att få sina inköp hemkörda. 

Behovet av ändringsarbeten hemma bedöms och planeras av rehabiliteringsenheten i samråd med samhällstekniska sektorn och den serviceproducent som denna valt genom konkurrensutsättning.  Städnings‐ och rehabiliteringstjänster för krigsinvalider och veteraner köps av privata serviceproducenter. Enligt kvalitetsrekommendationen är det nationella målet att 13–14 % av de 75 år fyllda får regelbunden hemvård. I Grankulla omfattas 8,8 % av hemvården.  

Utvärdering av hemvården och stödtjänsterna: Hemvården har kunnat svara väl mot det ökade servicebehovet. Under de senaste åren har målgruppen för servicen preciserats så att tjänsterna riktas till mer svårskötta klienter än tidigare.  I framtiden kommer hemvårdens roll att förstärkas. Målet är att det genom tillräcklig hemvård och utveckling av nya slags omsorgstjänster är möjligt att minska andelen långvarig institutionsvård. Utvecklingsutmaningar: Hemvården och den verksamhet som stöder hemmaboende utvecklas och dagcentralsverksamheten utvidgas så att den bättre än i dag stöder hemvården. 

18

Grankullas tjänsteutbud omfattar inte hemsjukhusverksamhet eller nattpatruller, men när hemvården utvecklas utreds behovet och genomförandesättet.   För att trygga den framtida kompetensen inom hemvården görs en kompetenskartläggning som stöd för utbildningsplaneringen.   De senaste årens utvecklingsprojekt inom hemvården har gällt rehabiliterande arbetsätt och användningen av detta fortsätter systematiskt genom att ha fokus på klientens återstående resurser så att klienten utför själv eller med stöd en så stor del av de vanliga vardagssysslorna som möjligt.   Inom hemvården har man tagit i bruk RAI‐jämförelseutveckling och dess resultat utnyttjas systematiskt.  En del äldre bor i flervåningshus utan hiss och har inte möjlighet att komma ut regelbundet. Flera av de hemmaboende lider av ensamhet. De anhörigas och frivilligas ansvar ökas när det gäller att lindra ensamheten och göra det möjligt för de äldre att vistas och röra sig utomhus.   Korttidsvårdens tjänster, som ordnas i Grankulla i alla institutionsvårdsenheter, stöder både närståendevården och hemvården. Det finns sammanlagt sex intervallplatser i Grankulla.    Närståendevård   Med stöd för närståendevård avses vårdarvode och tjänster som ges för att trygga vården av och annan omsorg om åldringar, handikappade eller sjuka i hemmet. Närståendevårdaren kan vara en anhörig eller någon annan av den äldre godkänd person, och arvodet betalas direkt till denna. Stödet för närståendevård är ett alternativ till hemvården, när det behövs daglig hjälp och övervakning (3:e arvodesklassen) eller ett alternativ till institutionsvården, då det behövs hjälp och övervakning dygnet runt (1:a arvodesklassen). Stödet för närståendevård har graderats i fyra arvodesklasser. Hemvårdsledaren svarar för stödet för närståendevård för äldre.   Närståendevårdaren har rätt till minst 3 lediga dygn/vårdmånad. Avgiftsfria tjänster som stöder närståendevården är transport till servicecentret, bastutjänster i servicecentret och trygghetstelefon. Också den hem‐ eller institutionsvård som ordnas under närståendevårdarens ledighet är avgiftsfri.  Som stöd för att närståendevårdarna ska orka med sitt arbete finns en grupp för personer med minnesstörningar och en annan grupp för vårdtagare inom närståendevården. Grupperna ordnas vid servicecentret Villa Breda av Grani Närhjälp med stöd av centrets personal. Erfarenheterna av gruppernas arbete har varit mycket goda. För närståendevården görs upp en service‐ och vårdplan där man definierar den vård som vårdtagaren behöver, målen och eventuella stödåtgärder och arbetsfördelningen.   Tabell 7. Arvodesklasser och arvoden inom stödet för närståendevård, antalet vårdtagare efter åldersklass 2009  Arvodesklass   Avgifter  Vårdtagare

65–74‐åringar  75–84‐åringar 85 år fyllda   Totalt

1:a  arvodesklassen  

912,10 e    1  1  2 

2:a  arvodesklassen  

683,76 e  2  7  4  13 

3:e  arvodesklassen  

479, 13 e  6, varav 2 under 65 år 

5  5  16 

4:e  arvodesklassen  386, 81 e*         Totalt    8  13  10  31 

19

     * Används endast när det gäller barn och unga och beviljas av resultatområdet för socialtjänster.  

Under de senaste åren har totalt 31 personer fått stöd för närståendevård. Omkring 42 % av alla närståendevårdare har fyllt 75 år och 27 % har fyllt 80 år.  

Utvärdering av närståendevården: Det centrala är att stöda närståendevårdarna, se punkt 5.2. Närståendevårdarna är också själva gamla och därför bör särskild uppmärksamhet ägnas åt att de orkar.   Kriterierna för beviljande av närståendevård har granskats i samarbete inom huvudstadsregionens kommuner. Betalningsgrunderna och löneklasserna inom stödet för närståendevård ändras 1.5.2011 (SOTE 15.2.2011, § 20).  Enligt kvalitetsrekommendationen borde 5‐6 % av de 75 år fyllda omfattas av stödet för närståendevård. I Grankulla omfattas ca 2,2 % av detta stöd  De i Villa Breda verksamma grupperna har visat sig vara viktiga stödåtgärder genom vilka man hjälper vårdarna att orka, ordnar stimulerande verksamhet för vårdtagarna och erbjuder en gemenskap som ger krafter. Dessa gruppers verksamhet fortsätts och behovet av att bygga ut verksamheten utreds.   

DYGNET RUNT‐VÅRD Institutionsvård 

Boende‐ och omsorgs/vårdtjänster dygnet runt  När klienten inte längre kan bo hemma med hjälp av närståendevårdarens eller hemvårdens tjänster, kan han  eller hon hänvisas  till boendetjänster  eller  andra  vårdtjänster  som  fungerar dygnet  runt. Med tjänster inom vårdboende avses både långvarigt och kortvarigt vårdboende dygnet runt i vård‐ och smågruppshem inom det effektiverade serviceboendet och inom institutionsvården för de äldre som inte klarar sig i sitt eget hem.  

 - Långvarig sjukhusvård för specialgrupper - Långvarig institutionsvård på ålderdomshem - Långvarig effektiverad boendeservice 

 - Kortvarig intervallvård inom institutionsvården som stöder hemmaboende - Kortvarig intervallvård inom det effektiverade serviceboendet som stöder hemmaboende 

 - Institutionsvård under vårdarens lediga dagar inom det lagstadgade stödet för närståendevård - Vård i effektiverat serviceboende under vårdarens lediga dagar inom det lagstadgade stödet för 

närståendevård  

Kortvarig vård ordnas på institutionerna, Ekkulla hälsocentralsjukhus, vårdhemmet Villa Anemone och ålderdomshemmet Villa Breda. Med denna stöder man hemmaboende och hjälper närståendevårdarna att orka i sitt arbete.  

    

20

    

Grankulla stad har sammanlagt 72 (67 platser + 6 platser för kortvarig vård) dygnet runt fungerande boende‐ och institutionsplatser och 6 grupphemsplatser.  Tabell 8. Platser och personal vid boendeenheter och institutioner i Grankulla Enhet  Togs i bruk  Platser  Personal,  vakanser 

sammanlagt Grupphemmet Apollo Brandkårsvägen 7  

2003  6 boendeplatser  Hemvårdens personal  (totalt  23 vakanser) 

Vårdhemmet  Villa Anemone Klappträskvägen 1  

2003  20  boendeplatser+ 3 intervallplatser 

15 

Ålderdomshemmet Villa Breda  Bredavägen 16  

1992  17  boendeplatser+ 1 intevallplats 

15,5 

Ekkulla, hälsocentralssjukhus Klappträskvägen 1 

1994  30 vårdplatser+ 2 intervallplatser  En del av patienterna behöver sjukvård (ca 1/3, dvs. 10 platser), en del behöver vård 

28 

Effektiverat serviceboende som köpt tjänst  

  2008:  3346 vårddygn 2009:  3972 vårddygn 2010: 4529 vårddygn   

 

Köp av långvarig institutionsvård 

  2008: 1410 vårddygn 2009:  1215 vårddygn 2010: 1095 vårddygn 

 

 Utvärderingen och valet av vårdplats görs som multiprofessionellt samarbete (SAS‐verksamhet), men i sista hand fattas beslutet av den för hem‐ och institutionsvården ansvariga läkaren. Man utreder klientens helhetssituation genom att bedöma klientens funktionsförmåga (RAI), sociala situation och tidigare användning av tjänster. Vid valet av vårdplats är det skäl att beakta också individuella behov och det hur brådskande ärendet är. Om det sker betydande, bestående förändringar i den äldres kondition, görs en ny bedömning.    På ålderdomshemmet är målet en hemlik miljö för invånarna. Invånarnas medelålder på ålderdomshemmet Villa Breda är ca 87 år.  

21

Platser inom effektiverat serviceboende (långvarig boendetjänst) köps av privata serviceproducenter i huvudstadsregionen. För närvarande köper staden 15 platser. Klienten betalar själv hyra för bostaden och för de använda tjänsterna. Vid enheterna finns det personal dygnet runt.   

Med institutionsvård på sjukhus avses på läkarbeslut baserad kort‐ eller långvarig vård på hälsocentralssjukhusets vårdavdelning av patienter som på grund av sjukdom eller handikapp behöver medicinsk behandling eller sjukvård som inte kan ges hemma, på boendeserviceenheter eller ålderdomshem. 

 På Ekkulla sjukhus har man anpassat sig till de ökade remisserna genom att effektivera utskrivningsprocesserna. Tack vare detta har vårdperioderna kunnat förkortas från 23,4 dygn till 14,9 dygn. Det här betyder i praktiken att patienter i sämre skick vårdas inom hemvården, men också en bättre samordnad verksamhet mellan avdelningen, fysioterapeuterna och hemvården.  

Tabell 9. Ekkulla hälsocentralssjukhus verksamhet 2008‐ 2010    2008  2009  2010 Genomsnittlig beläggningsgrad, % 

96,7  91    93 

Vårdperioder  78  73  214 Patienter  57  59  114 Genomsnittlig vårdperiod, dagar 

23,4  20,9    15 

   

Utvärdering av dygnet runt‐servicen: Tyngdpunkten i Grankullas servicestruktur är på institutionsvård. En del av Ekkullas patienter kunde placeras i någon lättare boendeform. Grankulla har ingen egen enhet för effektiverat serviceboende. Alla boendetjänster inom effektiverat serviceboende köps av enheter som konkurrensutsatts tillsammans med Esbo.    Utvecklingsutmaningar: Inom den närmaste framtiden bör staden avgöra hur vården av patienter som behöver akut sjukvård och effektiverad  rehabiliterande  vård  ska ordnas och hur det  är mest  ändamålsenligt  att ordna de hemsjukhus‐ och dagsjukhustjänster som Grankulla behöver.    Enligt ”Kuntamaisema”‐rapporten är Grankullas vård‐ och omsorgstjänster som helhet sett fortfarande rätt dyra, men positiva förändringar har skett från år 2007 till 2009. Den viktigaste förändringen är att akutvården, den rehabiliterande vården och korttidsvården har effektiverats, vilket lett till att den specialiserade sjukvården för äldre minskat. Inom institutionsvården har vårdperioderna blivit kortare och enhetspriset har sjunkit. En orsak till den dyra servicen för äldre är fortfarande att tyngdpunkten i servicestrukturen är på institutionsvård. 

 

Rekommendationer i ”Kuntamaisema”‐rapporten: 

Serviceboendet utvecklas genom att antingen kontrollerat bygga om institutioner till serviceboende (eller när antalet äldre ökar, täcks det nya behovet enbart med serviceboende). 

 

Storleken på enheterna inom institutionsvården borde ökas genom att i mån av möjlighet sammanslå enheter. På detta sätt kunde kvälls‐ och nattvården effektiveras 

 Kvalitetsrekommendationen styr också byggandet och planeringen av boende‐ och vårdmiljöer.  

22

Staden utvecklar tjänsterna så att det effektiverade serviceboendet ökas. För närvarande köps effektiverat serviceboende av privata serviceproducenters enheter i huvudstadsregionen. Vid konkurrensutsättningen av tjänsterna har staden samarbetat med huvudstadsregionens övriga kommuner. Det är viktigt att det finns effektiverat serviceboende också i Grankulla, även om tjänsterna produceras av en privat serviceproducent. En del av grankullaborna anser det viktigt att staden kan avtala med Vanda om att köpa vård‐ och omsorgstjänster i Kauniala.  Köp av tjänster kräver av staden upphandlingskunnande, avtalsstyrning och kvalitetskontroll av servicen. I det här sammanhanget bör man utvärdera användningen av servicesedlar bl.a. för att ordna vård under närståendevårdares lediga dagar och även i en större omfattning.  

  

     Tabell 10. Äldreservice i Grankulla 2010–2015 Tjänst  Nuläge  År 2015 Gerontologiskt socialarbete  Egen verksamhet  I egen regi Dagverksamhet  Egen verksamhet  Huvudsakligen i egen regi, 

samarbete med tredje sektorn och köpta tjänster som komple‐ment till den egna verksamheten 

Hemvård  Egen verksamhet  Huvudsakligen i egen regi, köpta tjänster som komplement till den egna verksamheten (specialkompetens) Eventuellt servicesedlar till klienterna för en del av hemvårdens tjänster.  

Sjukhustjänster  Huvudsakligen egen verksamhet, som köpt tjänst med stöd av avtal med Esbo (8 sjukhusplatser) 

Delvis i egen regi  Regionalt samarbete som köpt tjänst, specialkompetens som köpt tjänst 

Tjänster inom vårdboende - effektiverat 

serviceboende*   

- institutionsvård** 

 Köpt tjänst    Huvudsakligen egen verksamhet 

 Egen verksamhet och köpt tjänst Eventuellt servicesedlar till klienterna för effektiverat serviceboende. Huvudsakligen egen verksamhet 

*effektiverat serviceboende inkl. boende i grupphem och hemlikt boende på ålderdomshem vars verksamhetspraxis inte är institutionslik ** vårdavdelningarna är avsedda för sjukvård, akutvård och rehabilitering av patienter  

1.6. Närtjänster och regionala tjänster  

För äldre personer är det viktigt var tjänsterna finns. Utgående från tillgänglighet indelas tjänsterna i närtjänster och regionala tjänster som kräver ett stort befolkningsunderlag. Ur de äldres synvinkel ligger fokus på ovan beskrivna närtjänster som levereras hem eller produceras nära hemmet. För närvarande svarar Grankullas egen för hem‐ och institutionsvården ansvariga läkare, som är specialiserad på geriatrik, för undersökningen och vården inom geriatrisk vård och vården av patienter med minnesstörningar. 

 

23

Regionala tjänster kräver ofta specialkompetens. Inom huvudstadsregionen samarbetar städerna för att utveckla äldreservicen, men än finns det inga egentliga regionala äldretjänster.    I framtiden skulle det regionala samarbetet kunna utvecklas med Vanda med avseende på användningen av Kauniala och med Esbo i anskaffningen av krävande tjänster, t.ex. i vården av neurologiska rehabiliteringspatienter och psykogeriatriska patienter. I Vandas äldrepolitiska program konstateras att Kaunialas vårdplatser i första hand riktas till veteraner från Vanda och deras makar, senare också till andra patienter om vilka man avtalar separat. Enligt planen används Kaunialas vårdplatser till långtidsvård och postakutvård samt rehabilitering.    1.7. Utveckling av tjänster som beaktar klientens resurser och baserar sig på bedömning 

av servicen och servicebehovet    

Servicestrukturen följer de nationella riktlinjerna, som baserar sig på kvalitetsrekommendationen om tjänster för äldre (2008) och ”Ikähoiva”‐arbetsgruppens promemoria ”Hoitoa ja huolenpitoa ympäri vuorokauden” (2011). De för servicestrukturen ställda målnivåerna följer de ovan nämnda nationella riktlinjerna så att målet år 2015 är att 91–92 % bor hemma, 13 % får regelbunden hemvård, 5 % får stöd för närståendevård och 9 % bor i effektivt serviceboende, inkl. grupphemsboende och hemlikt boende på ålderdomshem vars verksamhetspraxis inte är institutionslik. Hälsocentralens vårdavdelning är inte klientens hem, utan vårdavdelningarna är avsedda för sjukvård, akut vård och rehabilitering av klienterna.   Tabell 11. Servicestruktur, 75 år fyllda. Grankullas mål jämfört med kvalitetsrekommendationens riksomfattande mål fram till 2012 och mål för år 2015.  Kvalitetsrekommendationens mål 2012 

Grankulla 201075+, n=744 

Grankullamål 2012, 75 +, n=783 

Grankulla, mål 2015 75 +, n=879 

Bor hemma självständigt eller med stöd av social‐ och hälsovårdstjänster som ges utgående från en bedömning av servicebehovet, 91–92 % 

91,5 % = 680personer 

91,5 % =724 personer 

91–92 % =800‐808 personer 

Får regelbunden hemvård,13–14 %  8,8 % =65 personer  12–13 % = 93–100 

personer 

 12–13 % = 105‐115 personer 

Får stöd för närståendevård, 5‐6 %  

 2,7 % =20 personer  4‐5 % = 31–40 personer 

 5 % = 45 personer 

Vård dygnet runt  Bor i effektiverat serviceboende (+ vårdhemmet Villa Anemone), 5‐6 %  Vård på ålderdomshem eller långvarig vård på hälsocentralens vårdavdelning,  3 % 

  

 3,9 % = 30   4,2 % =31 

 

  4,5 % =35 personer (kvalitetsrekommendation 5‐6 %, 40, dvs. +5) 4 % = 31 personer (kvalitetsrekommendation 3 %, 23, dvs. ‐8)  

   5 % = 45 personer  3‐4 % = 26‐35 personer   

I tabellen jämförs Grankullas servicestruktur med de i kvalitetsrekommendationen ställda målen. Den viktigaste avvikelsen gäller tjänsternas institutionsbetoning och den låga andelen 75 år fyllda som får stöd för närståendevård. Också andelen invånare som får regelbunden hemvård avviker från rekommendationen, men å andra sidan har de äldre i Grankulla rätt länge god hälsa och 

24

funktionsförmåga. I genomsnitt är det först i 80‐årsåldern som invånarna börjar utnyttja tjänsterna. Eftersom antalet 80–85‐år fyllda ökar, är en utveckling av innehållet i hemvården en förutsättning för att servicestrukturen ska utvecklas. Det bör observeras att en del av grankullaborna söker sig på eget initiativ och på egen bekostnad till ett servicehus eller en enhet för effektiverat serviceboende i huvudstadsregionen.   Ändringen av servicestrukturen fortskrider så att man säkerställer de åtgärder som främjar hälsa och välfärd och ett bostadsutbud som svarar mot de äldres behov samt stärker närståendevården och hemvården.   Den grundläggande idén och det centrala målet i det klient‐ och resursorienterade servicekonceptet för äldre är att de äldre har sådant boende/bostad som de själva valt och att tjänsterna grundar sig på en bedömning av servicebehovet (resursunderskott). Utvecklingen av verksamheten inriktas på klienterna och på processer som överskrider organisationsenheternas gränser (såsom minnessjuka, personer som behöver hjälp med vardagssysslorna, äldre med försvagad funktionsförmåga).   Det är ändamålsenligt att koncentrera tjänsterna för äldre i ett område som ligger i mitten av det övriga livet och servicen. Serviceområdet (servicecampus) är en koncentration av olika tjänster och lokaler vars verksamhet är avsedd för både de som bor i områdets bostäder och andra äldre personer. De tjänster som erbjuds inom serviceområdet utnyttjas bl.a. för att tillgodose servicebehovet hos hemvårdens klienter och hemmaboende äldre.   I samarbete med sakkunniga vid Institutet för hälsa och välfärd har en åtgärdsplan färdigställts där man framför bl.a. sex åtgärdsförslag som skrivits in i åtgärdsprogrammet i kapitel 5.  Åtgärd 1: Uppmärksamhet på äldre personers boende Åtgärd 2: Möjligheter skapas till kollektivboende för äldre Åtgärd 3: De äldres hälsa och välfärd främjas och förebyggande verksamhet ordnas Åtgärd 4: Andelen personer som får stöd för närståendevård ökas och närståendevårdarna stöds Åtgärd 5: En utveckling av hemvårdens innehåll är en förutsättning för servicestrukturens utveckling Åtgärd 6: Innehållet i dygnet runt‐vården utvecklas  

 4.6. Kostnader för servicen 

 Utgående från boksluten 2007, 2008 och 2009 i Grankulla har staden låtit Kuntamaisema Oy, som lyder under Sitra, utföra en utredning av sektorns kostnads‐ och servicestruktur. Vård‐ och omsorgstjänsterna behandlas som en helhet i utredningen. I Grankullas äldretjänster ligger tyngdpunkten på institutionsvård, vilket höjer kostnaderna. Trots att kostnadsutvecklingen varit behärskad jämfört med antalet äldre invånare så kommer tillväxten i euro att vara brant, eftersom antalet äldre kommer att fortsätta öka kraftigt fram till år 2020.  

 4.7. Förändringsfaktorer  

 Befolkningens ökade kravnivå och teknologins utveckling orsakar kostnadstryck på tjänsterna. Äldre personers demens är en av de viktigaste faktorer som hindrar boende i eget hem.  Andelen minnessjuka ökar med stigande ålder. Enligt undersökningar lider 4 % av 65–74‐åringarna, 11 % av 75–84‐åringarna och 35 % av de 85 år fyllda av medelsvår eller svår demens, dvs. en kognitiv försvagning som kräver daglig omsorg.    

25

Tabell 12. Personer med medelsvår eller svår demens i Grankulla 2010–2025 Åldersgrupp  2010  2015  2020  2025 65–74 (4 %*)    40     45     42    40 75–84 (11 %*)    60     67     80  102 85+ (35 %*)    67     95  116  142 Totalt  167  207  238  284 *Inom parentes andelen personer med demens av befolkningen i motsvarande ålder. Befolkningsdata från Kuntatieto KY Oy:s befolkningsprojektion. 

 Bland äldre personer har också de psykiska problemen och problem som beror på ökad alkoholanvändning ökat. Av den äldre befolkningen lider 4‐5 % av allvarlig depression och upp till en tredjedel av lindrig depression. Den vanligaste bakomliggande orsaken till depression är ensamhet. Å andra sidan är friska, aktiva seniorer en betydande resurs. Det finns bara ett fåtal äldre invandrare i Grankulla. 

 Det finns flera förändringsfaktorer som inverkar på kommunerna via lagstiftningen: lagen om en kommun‐ och servicestrukturreform, hälsovårdslagen, som träder i kraft 1.5.2011, lagen om ordnande av social‐ och hälsovården och socialvårdslagen, som är en innehållslag i likhet med hälsovårdslagen.  Lagen om stöd och service på grund av handikapp ändrades 1.9.2009 och statsandelarna ändrades år 2010. Från början av 2011 ändrades 3 § 2 mom. i lagen om hemkommun. En person som är placerad i institutionsvård eller boendeservice eller familjevård i en annan kommun än hemkommunen kan som sin nya hemkommun välja den kommun inom vilken han eller hon får service. Den ursprungliga hemkommunen svarar då för kostnaderna för servicen. Enligt de nya bestämmelserna kan också en person som inte klarar av att bo självstädligt ansöka på eget initiativ om att bli invånare i en annan kommun och utnyttja dess service. Detta förutsätter en grundad anledning som hänför sig till familjerelationer, utkomst eller andra förhållanden. Något ersättningssystem mellan kommunerna för dessa fall bereds inte. Det är ännu svårt att prognostisera effekterna av den här ändringen.     

26

5. Grankullas äldrepolitiska strategi och åtgärdsprogram för 2011–2016   

Värderingar Trygg närhet genom livet  Äkta gemenskap  Levande tvåspråkighet  Närhet till naturen  Smidig utveckling  Mission: Målet för äldreservicen är att möjliggöra ett självständigt och tryggt liv hemma eller i en boendeserviceenhet och säkerställa vård och omsorg efter klientens behov.  Vision 2015:*De äldre i Grankulla mår bra. De har en aktiv och glad ålderdom och idkar kultur, motion och friluftsliv. *De äldre har ett harmoniskt socialt liv, de träffar sina vänner, och familjen och andra närstående deltar aktivt i deras vardag *De äldre bor efter eget val i en för var och en lämplig bostad *Livsmiljön är fysiskt tillgänglig och de äldre känner sig trygga *Tjänster fås efter vars och ens individuella behov på båda nationalspråken.  STRATEGISKT MÅL: De äldre grankullabornas hälsa, välfärd och livskvalitet förbättras och servicestrukturen utvecklas så att den tillgodoser de äldres individuella behov.  1. Främjande av de äldres välfärd och hälsa och förebyggande arbete Att främja hälsa och välfärd är samarbete (åtgärd 3) För att underbygga gemenskapen utvecklas nya verksamhetsformer och strukturer som stöder verksamheten Delaktighet och inflytande  2. Utveckling av tjänster, servicehandledning och servicestruktur Utveckling av tjänsternas innehåll 

- Andelen personer som får stöd för närståendevård ökas och närståendevårdarna stöds (åtgärd 4) - En utveckling av hemvårdens innehåll är en förutsättning för servicestrukturens utveckling (åtgärd 5) 

 Riktlinjer för boende‐ och vårdmiljön 2010–2030.  

- Uppmärksamhet på äldre personers boende (åtgärd 1) - Möjligheter skapas till kollektivboende för äldre (åtgärd 2) - Innehållet i dygnet runt‐vården utvecklas (åtgärd 6) 

 3. Utveckling av ledarskap och personalens kompetens samt förbättring av arbetshälsan   Ledarskap i en flerdimensionell, multiprofessionell miljö med flera producenter Förebyggande av personalens kompetensbehov och utveckling av kompetensen  Uppmärksamhet på arbetshälsan   

5.1. FRÄMJANDE AV ÄLDRE PERSONERS VÄLFÄRD OCH HÄLSA OCH FÖREBYGGANDE ARBETE 

Främjande av välfärd och hälsa är samarbete  Det finns undersökningar som visar att motion och användning av kulturredskap inverkar på äldre personers funktionsförmåga. Det är också bra att ingripa tidigt vid försämrad funktionsförmåga hos äldre. Staden strävar efter en förändring genom att öka invånarnas hälsokunskaper och hälsofärdigheter samt rådgivningen, genom att utveckla hälsofrämjande tjänster, bearbeta miljön och påverka attityderna. Det centrala är vars och ens eget ansvar för hälsan och att främja hälsan genom egna val. De äldres vardag har ett meningsfullt innehåll och deras resurser och funktionsförmåga stöds utgående från respektive individs intressen. Med hjälp av målinriktad dagverksamhet kan de äldres fysiska, kognitiva, sociala och psykiska funktionsförmåga stödas.  

27

Mål   Åtgärder och tidsschema  Resursbehov och ansvar 

UPPFÖLJNING 

Kultur och lärande ökar välfärden och hälsan 

Kultur. Ett koncept skapas där kultur utnyttjas i senior‐, vård och omsorgstjänsterna, 2011–2012 ‐Individuella kulturplaner fogas till vård‐ och serviceplanerna.   2011–2013 ‐För äldreservicen bildas ett nätverk av kulturkontaktpersoner, med vars hjälp man säkerställer samarbetet med kultur‐ och fritids‐sektorn, kontinuiteten, uppkomsten av kulturrutiner och frivilliga aktivi‐tetsgrupper samt föreställningar, konserter och utställningar inom äldreservicen (årlig aktivitetsplan). 2011–2012 Samarbetet med skolorna, läroinrättningarna och frivilliga aktörer ökas, 2011–2013   ‐Social‐ och hälsovårdssektorn och kultur‐ och fritidssektorn stärker samarbetet med läroanstalter inom konstbranschen (Lahden muotoilu‐instituutti, Aalto‐universitetet) i syfte att utveckla nya arbetskläder för äldreservicen, 2011‐2012   ‐ Tjänstedesign utnyttjas när framtidens äldretjänster och verksamhetsmiljö utvecklas tillsammans med klienterna (Laurea, Aalto‐universitetet/TaiK), 2011‐2014  Biblioteket gör de för äldre avsedda tjänsterna mångsidigare med hänsyn också till specialgrupper, 2011–2013 Medborgarinstitutet ordnar utbildning för frivilliga aktörer tillsammans med tredje sektorn och stadens aktörer, 2011–2013 

kultur‐ och fritidssektorn, social‐ och hälso‐vårdssektorn                  WDC 2012        WDC 2012 social‐ och hälso‐vårdssektorn och kultur‐ och fritidssektorn 

Enkäter om kundtillfreds‐ställelse och personal‐enkäter  RAI‐ utvärderings‐uppgifter: nedstämdhet, andel %  Uppföljning av använd‐ningen av kulturverktyg och bedömning av hur aktivitetsplanen genom‐förts per enhet                     

Motion ökar välfärden och hälsan   

Upprätthållande och utveckling av muskelstyrkan och balansen:   ‐ MTT‐sal till Villa Bredas motionsrum, 2011 eller 2012 

  Ca 20 000‐25 000 e 2011 eller 2012 

  Uppföljningsdata utnyttjas när verksamheten utvecklas vidare 

28

‐ ny befattning som fysioterapeut, med vilken tillräckliga tjänster säkras för Villa Bredas och hemvårdens klienter och andra hemmaboende, 2012 ‐ fysioterapigrupper inrättas vid institutionerna, från 2011   Fysioterapins och idrotts‐tjänsternas gemensamma evenemang och samarbetsmöten 1‐2 gånger om året, 2011‐ 2012  Inom äldreservicen utses motions‐kontaktpersoner som samarbetar med fysioterapeuterna och idrottsinstruktören, från 2011   Aktivering av kamratgrupper bland de äldre. I flervåningshus boende äldre invånare aktiveras att delta i kulturevenemang och tillsammans upprätthålla sin fysiska funktionsförmåga.    

- Idrottsinstruktören utbildar kamratgrupp‐ernas ledare och hjälper de äldre att bilda grupper, 2011 ‐2012  

- Lösningar för att möjliggöra regelbunden motion utomhus för äldre som bor hemma och i olika enheter, 2011‐ 2012  

 ca 33 000 e/år, 2012           Ny idrotts‐instruktör, 33 000 e/år    Kultur‐ och fritidssektorn (motion), hälsovården (fysioterapi), äldreservicen  

                   De äldre har aktiverats att delta i kamratverksamhet.   RAI‐utvärderingsdata: social isolering, andel % 

En hälsosam och tillräcklig kost stöder välfärden och hälsan 

De nya näringsrekommenda‐tionerna för äldre följs; utvecklingsutmaningarna identifieras och behövliga åtgärder vidtas, 2011–2013  

Kostservicen, äldreservicen 

RAI ‐uppföljningsdata: viktminskning, %  otillräckliga måltider, % 

Klientorienterad rådgivning och service‐handledning stöder en ändamålsenlig och rättidig användning av tjänsterna  

För seniorer avsedda webbsidor utvecklas, 2011–2013  Serviceguiden uppdateras, 2011  En rådgivnings‐ och service‐handledningmodell med låg tröskel som omfattar också motionsrådgivning för äldre utarbetas enligt de nya rekom‐mendationerna, 2012–2013  

 5000 euro     Servicehandledare 2013, ca 30 000 e/år   

           

29

 Seniorrådgivningens verksamhet utvecklas och de välfärdsfrämjande hembesöken befästs så att överlappningar inte förekommer och så att man med hjälp av dem kan identifiera de äldres olika behov och riskgrupper och ingripa i problemen i ett tidigt skede (uppsökande arbete). Seniorrådgivningen besöker bl.a. biblioteket och servicecentret Villa Breda   

  Social‐ och hälso‐vårdssektorn, övriga förvalt‐ningar, församl., organisationer, privata serviceproducenter       

  De hälsofrämjande hembesöken och senior‐rådgivningens verksamhet har synkroniserats så att överlappningar inte förekommer.   De uppgifter som fås under hälsofrämjande hembesök och i seniorrådgivningsverksamheten analyseras systematiskt och uppgifterna utnyttjas i planeringen och vidare‐utvecklingen av verksamheten.  

Livsmiljön är tillgänglig och trygg och gång‐ och cykelvägnätet är heltäckande och säkert     

Utredning av behovet av att utveckla servicelinjen och andra transporter med hänsyn till den ökade dagverksamheten, 2012  I stadsplaneringen och byggandet av motionsanlägg‐ningar säkras en tillgänglig motionsmiljö för att främja de äldres motion.  

Samhällstekniska sektorn, social‐ och hälsovårdssektorn, kultur‐ och fritids‐sektorn      

          

  

För att stöda gemenskapen utvecklar man nya verksamhetsformer och verksamhetsstödande strukturer. Delaktighet och inflytande Gemenskap är bl.a. sunt beroende av andra. Gemenskapen stärks också genom samarbete mellan kommunen och organisationerna. Den stöds också av byggande och en tillänglig miljö som sporrar invånarna att röra sig och samlas. De äldre är en viktig resurs: flera av dem har mycket kunskap och färdigheter att verka aktivt inom olika sektorer, t.ex. med barn och unga.  Mål   Åtgärd  Resursbehov och 

ansvar UPPFÖLJNING 

Samarbetsstrukturerna och byggandet av stadsmiljön stöder gemenskapen   

Möjligheterna till möten mellan olika ålders‐ och språkgrupper främjas. Invånarparkerna, gårdarna och stadsmiljön byggs så att de lockar invånare i alla åldrar och utgör en naturlig mötesplats (gemenskaps‐perspektiv i byggande) genom att man utnyttjar social‐ och hälsovårdssektorns, kultursektorns, områdets läroinrättningars och kommuninvånarnas sakkunskap.  Man utreder fördomsfritt de metoder med vilka man med hjälp av arkitektur och konst (skala, akustik, 

Samhällstekniska sektorn, kultur‐ och fritidssektorn, skolorna, social‐ och hälsovårds‐sektorn  Områdets läroinrättningar (bl.a. TKK, TaiK)    

 

30

färger, ljus, material, rytm) och stimulans för alla sinnen åstad‐kommer en tillgänglig närmiljö som stöder välfärden. från 2011   

Samarbetet med partners är aktivt, systematiskt och entusiasmerande  

Med stadens viktigaste samarbets‐partners (t.ex. församlingarna och Grani Närhjälp) ingås samarbetsavtal där man kommer överens om verksamhetens innehåll och arbetsfördelningen. Avtalen granskas årligen, 2012  

Social‐ och hälso‐vårdssektorn, kultur‐ och fritids‐sektorn, tredje sektorn, församlingarna 

 

De äldre deltar och medverkar aktivt i utvecklingen av livsmiljön och tjänsterna  

Metoder utvecklas med vilkas hjälp det blir möjligt för seniorer/äldre att delta i utvecklingen och utvärderingen av tjänster (t.ex. genom tjänstedesign).  Äldrerådets uppgifter och ställning granskas under 2011.  Äldrerådets och ungdomsrådets möten med särskilt tema 1‐2 gånger om året, från år 2012    

Social och hälso‐vårdssektorn        Kultur‐ och fritidssektorn samordnar    

Antalet seniorer/äldre som deltagit i att utveckla verksamheten och deras erfarenheter av delaktigheten     Utarbetade åtgärdsförslag  

Kommuninvånarna deltar ivrigt i frivilligarbete 

Utredning av behovet av frivilligarbete, 2012  Kurser och annan utbildning för frivilliga, anhöriga och närståendevårdare som hjälper äldre  

Social‐ och hälso‐vårdssektorn  Medborgar‐institutet, idrottsbyrån,  tredje sektorn, församlingarna 

 

31

1.2. UTVECKLING AV TJÄNSTER, SERVICEHANDLEDNING OCH SERVICESTRUKTUR 

Utveckling av tjänsternas innehåll För de äldre garanteras goda bastjänster med tyngdpunkten på ett arbetssätt som upprätthåller funktionsförmågan och en välfärds‐ och hälsofrämjande synvinkel.  

- Andelen personer som får stöd för närståendevård ökas och närståendevårdarna stöds (åtgärd 4) - En utveckling av hemvårdens innehåll är en förutsättning för servicestrukturens utveckling (åtgärd 5) 

Mål   Åtgärd  Resursbehov och ansvar 

UPPFÖLJNING 

Med hjälp av ett mångsidigt servicenätverk är det meningsfullt och tryggt att bo hemma samtidigt som funktionsförmågan stärks. Ur de äldres synvinkel är servicekedjan hel.    

HEMVÅRD Utveckling av hemvårdens innehåll (Åtgärd 5): RAI‐utvärderingsdata utnyttjas vid uppföljningen av kvaliteten och ändringar i servicebehovet RAI‐utvärderingsdata utnyttjas också på individuell nivå när vård‐ och serviceplaner görs upp  Servicekedjorna för olika klientgrupper utvecklas, flaskhalsar identifieras, utvecklingsåtgärder påbörjas  Innehållet i hemvårdsklienternas och närståendevårdarnas vardag berikas; att komma ut hemifrån, målinriktad verksamhet som stöder resurserna   

- aktivering av kamrat‐verksamhet, aktivering av frivilligverksamhet,  organisationernas stöd 

 Den målinriktade dagverksamheten utvecklas så att den stöder de äldres fysiska, psykiska, kognitiva och sociala funktionsduglighet   NÄRSTÅENDEVÅRD (åtgärd 4) Andelen personer som får stöd för närståendevård ökas och närståendevårdarna stöds Familjevård ordnas som stöd för närståendevårdarnas lediga dagar  Stöd för närståendevård till närståendevårdarna och arrangerande av stödtjänster Organisationernas tjänster som stöder närståendevårdarna Anhöriga aktiveras att öka stödet (de som inte får stöd för närståendevård) 

 År 2012: Till hemvården 1 sjukskötare, 36 000 e/år 1 vårdare 32 000 e/år, 2013         Fler transpor‐ter till dag‐verksamhet, som köpt tjänst, ca 10 000 e  år 2012                    

          Sjukhusbesök som varat över natten, poliklinikbesök och oplanerade besök hos fackmän     RAI‐utvärderingsdata: nedstämdhet, andel %    RAI‐utvärderings‐data: social isolering, andel %  Närståendevårdens täckningsgrad, %  RAI‐utvärderings‐data: det av närstående givna stödet under en viss tid RAI‐utvärderings‐data: hur de när‐stående som får stöd för närståen‐devård orkar  

32

Ett åtgärdsprogram för trygghet görs upp där man beaktar olyckor, brott och våld som riktar sig mot äldre samt frågor som hänför sig till boende och säkerhet, 2012–2013 Praxis utarbetas för krissituationer som drabbar äldre personer,  2012 ‐2013 

 Social‐ och hälsovårds‐sektorn, äldreomsorgen samordnar  2011–2012  

    

De äldre känner sig trygga och klarar sig självständigt hemma 

En utredning görs av användnings‐möjligheterna och behoven av en etiskt hållbar mobil‐ och trygghets‐teknologi som utvecklats för äldre personer som stöd för tryggt hemmaboende, 2013–2015 

Social‐ och hälsovårds‐sektorn 

 

Tjänsteutbudet är mångsidigt och resurserna riktas rätt          

Användningsområdena och kostnaderna för servicesedlar samt deras fördelar och nackdelar utreds, 2011 ‐2014  Möjligheterna till samutnyttjande inom akut sjukvård och sjukhustjäns‐ter utreds med Esbo eller någon annan stad i huvudstadsregionen, 2013 

Behovet av hemsjukhus och nattpatruller och sättet att ordna dessa utreds, 2011‐ 2013  Behovet av krävande rehabiliterings‐tjänster och sättet att ordna dessa utreds, 2012‐ 2013 

Social‐ och hälsovårds‐sektorn            

 

Riktlinjer för boende och vårdmiljöer 2011–2030 För att göra servicestrukturen lättare söker staden nya boendeformer och är redo att utveckla också nya service‐ och boendekoncept.  

- Uppmärksamhet på äldre personers boende (åtgärd 1) - Möjligheter skapas till kollektivboende för äldre (åtgärd 2) - Innehållet i dygnet runt‐vården utvecklas (åtgärd 6) 

 Mål   Åtgärd  Resursbehov och 

ansvar UPPFÖLJNING 

Servicestrukturen baserar sig på en granskning av klientens resurser 

För servicestrukturen (tjänster från dagcenterverksamhet till vård och omsorg dygnet runt) ställs upp mål som utgår från klientens behov  

  Rapporten färdig i januari,   FÄRDIG 31.1.2011 

Uppmärksamhet på äldre personers boende 

Den boendepolitiska synvinkeln som en del av den äldrepolitiska strategin 

En projektgrupp och en uppfölj‐

  

33

med beaktande av den åldrande befolkningens behov: Kartläggning av bostadsbeståndet och institutionerna samt plan för renove‐ringar och nybyggande, 2011–2012    En kartläggning görs av de flervå‐ningshus som saknar hiss och instal‐leringar av hiss stöds, 2011–2012   Brister i boende: svårigheter att komma in i och ut från bostaden, problem med belysning, golv, tvättrum, kök eller uppvärmning  

ningsgrupp utses som svarar för genomförandet av den projekt.‐helhet som hän‐för sig till boende och vårdmiljöer, från 2011     

       Beviljade hissunderstöd   RAI‐uppföljnings‐data: sjunkande trend i fråga om bris‐ter i boendemiljön hos klienter inom re‐gelbunden hemvård 

Det finns ett mångsidigt utbud av boendeformer: boendeformer som stöder gemenskapen, tillgängliga privatbostäder, seniorhus och servicebostäder 

Möjligheter till kollektivboende för äldre skapas (se definitionen på kollektivboende)  Plan och beslut om byggbehov och genomförande, 2011  ‐ seniorboende och boendekollektiv (inkl. grupphem och familjevård), preliminär kalkyl 30‐40 platser  Innehållet i dygnet runt‐vården utvecklas (åtgärd 6):  Målet är att ordna dygnet runt‐vården i ett steg inom effektiverat serviceboende (se principerna för dygnet runt‐vård i definitionsdelen) ‐ Bostäder som möjliggör vård dygnet runt, preliminär kalkyl 50‐60 platser  ‐ Lokaliteterna i servicecentret Villa Breda byggs om för att svara mot det ökade behovet av bespisning och dagverksamhet  ‐ övriga lokaliteter 

  De mångsidiga boendealternativens klienter 

  Bostäderna inom effektiverat serviceboende finns i centrum av serviceområdet. De som bor i området och omgivningens andra invånare kan delta i stimulerande aktiviteter i serviceområdet.  Utveckling av innehållet i dygnet runt‐vården: ‐ Vardagen har ett meningsfullt innehåll och de äldres aktivitet stöds 

     Social‐ och hälso‐vårdssektorn    

 

34

enligt vars och ens intressen  ‐ Individuella kulturplaner fogas till vård‐ och serviceplanerna ‐ De äldre har rätt till en god död och förstklassig palliativ vård. Alla enheter har beredskap för palliativ vård.  Från 2011  

  

  Möjligheten att utveckla ett koncept utreds där man utöver seniorboendet beaktar också utvecklingsstörda personers behov av boende  

Ovan nämnda projekt‐ och upp‐följningsgrupp 

 

1.3. UTVECKLING AV LEDARSKAP OCH PERSONALENS KOMPETENS SAMT FÖRBÄTTRING AV 

ARBETSHÄLSAN   

Ledarskap i en flerdimensionell, multiprofessionell miljö med flera producenter  Föregripande av personalens kompetensbehov och utveckling av kompetensen  Uppmärksamhet på arbetshälsan  För att målen ska nås behövs gott ledarskap. Särskild vikt bör fästas vid personalens kompetens och arbetshälsan. Dessutom bör personalstrukturen och antalet anställda i förhållande till servicebehovets utveckling beräknas. Mål   Åtgärd  Resursbehov och 

ansvar UPPFÖLJNING 

De anställda tycker att de mår och orkar bra och arbetarsäker‐heten är god. Personalen och cheferna förstår vad kundorientering betyder och alla vill utveckla sitt arbete 

Projektet Työn imu (engagemang i arbetet) med Arbetshälso‐institutet, 2012–2013  

 

ca 10 000 e  Social‐ och hälsovårdssektorn och Arbetshälso‐institutet 

 

Personalens kompetensbehov föregrips och utgångspunkten för utvecklingen av kompe‐tensen är en omfattande gerontologisk syn på den åldrande människan.    

Kompetenskartläggningar, utbildningsplaner och uppföljning av dessa, 2012  Personalstrukturen bedöms och en personalplan görs upp, 2011–2013 

Social‐ och hälsovårdssektorn  

 

Servicekedjorna för äldre kan ledas i en multiprofessionell omgivning med flera producenter. 

Ledarutbildning för nyckelpersoner, 2012–2013 

Social‐ och hälsovårdssektorn  

 

    

35

 6. Uppföljning och utvärdering  

Kvalitetsrekommendationen om tjänster för äldre förutsätter att verkställandet av den äldrepolitiska strategin följs upp och utvärderas regelbundet. Vid uppföljningen och utvärderingen används gemensamt överenskomna kvantitativa och kvalitativa indikatorer som antecknats i åtgärdsprogrammet.   RAI‐utvärderingsdata används som redskap när ändringar i servicebehovet hos klinter inom hem‐ och institutionsvården bedöms och vårdkvaliteten följs upp. Uppgifter samlas också av klienter, anhöriga och anställda med hjälp av enkäter och genom att engagera olika målgrupper i utvecklingen av äldretjänster, t.ex. genom tjänstedesign.    Det tväradministrativa samarbetet fortsätter under strategiperioden. Tejo‐arbetsgruppen och stadsdirektörens ledningsgrupp, som styr dess verksamhet, är naturliga samarbetsforum. Därtill behövs regelbundet samarbete med organisationerna och församlingarna. Äldrerådet hörs under strategins giltighetstid och kommuninvånarna informeras aktivt.   

                                   

36

 Begrepp   Gero‐projektet 

Gerontologisen sosiaalityön kehittämishanke 2005 – 2007 (utvecklingsprojekt för gerontologiskt socialarbete) är ett projekt inom socialarbete bland äldre som genomfördes vid SOCCA (det finska kompetenscentret inom det sociala området i huvudstadsregionen).  

   HNS  Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt  Ikähorisontti‐modellen 

En ny servicekoncepthelhet som utarbetats inom projektet ”Ikähorisontti” vid Institutet för hälsa och välfärd. Ur organisationens synvinkel är målet att skapa en effektiv, socialt och ekonomiskt hållbar servicestruktur som minimerar servicekedjornas gränsyteproblem. Ur klientens, den äldre personens, synvinkel är målet att främja välfärden och hälsan och fokusera kraftigare på individualitet, självbestämmanderätt och gemenskap.   

KTL  Folkhälsoinstitutet, nuförtiden Institutet för hälsa och välfärd  Maisemaraportti  

I den av Sitras Kuntamaisema Oy producerade ”Maisemaraportti” undersöks kostnadsstrukturen och kostnadsutvecklingen hos sektorns servicehelhet. Med hjälp av rapportens indikatorer kan kommunen jämföra bl.a. sin kostnadsnivå med andra kommuner på en totalnivå och per produktgrupp. Per produktgrupp visar indikatorerna de punkter som behöver ändras i fråga om antingen servicestrukturen eller styrningen. Metoden gör verksamheten mer transparent och är ett bra redskap för ledningen.  

 Serviceboende   Serviceboende har ingen officiell definition.  

Vanligt serviceboende omfattar både boende och nära anslutna vård‐ och omsorgstjänster. Bostaden kan vara en ägarbostad eller en hyresbostad, den kan finnas i ett vanligt flervånings‐ eller radhus eller i en enhet för serviceboende. Personalen är på plats bara under dagen. 

I enheter för effektiverat serviceboende är personalen på plats dygnet runt. Regionförvaltningsverket (tidigare länsstyrelsen) har godkänt dem som öppenvårdsenheter och klienten betalar separat för boendet och tjänsterna.    

 Servicecampus, serviceområde 

är en regional eller administrativ helhet som betjänar de invånare som bor i områdets privatbostäder eller seniorhus eller i servicecampusets bostäder och erbjuder förebyggande verksamhet och dygnet runt‐hjälp. 

 Tjänstedesign 

betyder att tjänster utformas, utvecklas och planeras med ”designmetoder”. Det centrala målet är att planera tjänsteupplevelsen (eng. Service Experience) ur användarperspektiv så att tjänsten svarar mot användarnas behov och serviceproducentens mål. 

 RAI 

Resident Assessment Instrument. RAI gör det möjligt att göra jämförelser på hela Finlands nivå eller med valda kommuner. RAI‐uppgifterna stöder utvecklingen av verksamheten. Med hjälp av RAI kan förändringar i klienternas servicebehov och vårdkvaliteten följas upp och utvecklingsmål identifieras.  

37

 SAS‐verksamhet  

Den multiprofessionella placeringsarbetsgruppens (SAS=selvittää‐arvioida‐sijoittaa (utreda‐bedöma‐placera)) uppgift är att planera placeringen av äldre personer som behöver service‐ eller institutionsboende på en vårdplats så att platsen är ändamålsenlig i förhållande till vårdbehovet och att onödiga förflyttningar från en vårdplats till en annan undviks. Arbetsgruppen medverkar till att servicestrukturen inom äldreservicen har tyngdpunkten på rätt plats.  

Tejo  Grankulla stads tväradministrativa arbetsgrupp för ledning av främjande av välfärd och hälsa  Långtidsvård på hälsocentral  

är vård på hälsocentralens vårdavdelning som leds av en läkare. Vården är långvarig då klienten fått ett beslut om långtidsvård eller då klienten har fått vård på hälsocentralens vårdavdelning under mer än 90 dygn.  

THL  Institutet för hälsa och välfärd, tidigare Stakes  Työn imu‐polku®  

är resultatet av Arbetshälsoinstitutets långvariga undersöknings‐ och utvecklingsarbete. Processen kan genomföras i arbetsenheter av alla storlekar. 

Inverkan på arbetsplatserna: arbetets och arbetsenhetens resurser identifieras. Upplevelserna av engagemang i arbetet, dvs. energi och koncentration, ökar. De anställda tar ansvar för arbetet, förbinder sig till det och är motiverade. Det uppstår en utvecklingsorienterad organisationskultur: arbetsgemenskapen blomstrar och är framgångsrik. ”Työn imu ‐polku® ”är en process som omfattar en kartläggning av situationen, tre verkstäder, mellanuppgifter och mellanmöten, en uppföljnings‐ och effektkartläggning och ett uppföljningsmöte.  

 Kollektivboende 

är i sin enklaste form att 2‐4 personer bosätter sig i en lägenhet där alla har ett eget rum och vardagsrummet, köket, toaletten och badrummet är gemensamma. Vid behov ordnar hemvården hjälp med de dagliga sysslorna. Invånarna är själva i hyresförhållande med bostadens ägare, de får vård och omsorg utgående från en behovsbedömning och betalar för servicen på samma sätt som hemvårdens klienter.  

 Dygnet runt‐vård 

ordnas i ett steg inom effektiverat serviceboende inklusive grupphem och ålderdomshem som inte är institutionslika. Invånarna betalar hyra för boendet och eventuellt andra boendekostnader (el och vatten). Enligt sina inkomster får invånaren bostadsbidrag för pensionstagare och enligt servicebehovet vårdbidrag för pensionstagare. För vården och omsorgen tas ut en vård‐ och serviceavgift, likaså för måltiderna, som kommunen ansvarar för. Också andra stödtjänster kompletterar vid behov det effektiverade serviceboendet och för dem tas ut avgifter som kommunen fastställt. Enheterna för effektiverat serviceboende finns i centrum av serviceområdet så att också andra invånare kan delta i de stimulerande aktiviteter som ordnas inom serviceområdet.   

         

38

Litteratur  Andersson Leif & Ilari Hetemäki & Mustonen, Riitta & Sihvola, Ari (toim.). (2011) Kaikki irti arjesta. Gaudeamus, Helsinki  Apuvälineet ja dementia Pohjoismaissa. Muistia ja muita kognitiivisia toimintoja tukevat apuvälineet dementoituvan ihmisen arjessa. Haastattelututkimus Suomesta, Islannista, Norjasta, Ruotsista ja Tanskasta. Stakes, Helsinki 2008  Bardy, Marjatta & Känkänen Päivi (2005). Omat ja muiden tarinat. Ihmisyyttä vaalimassa. Stakes  Borg, Pekka & Högnappa, Stina & Kilponen, Marja‐Riitta et al. (2008). Arviointi työtavaksi. Kokemuksia asiakastyön arvioinnin kehittämisestä Helsingin sosiaalivirastossa. Helsingin kaupungin sosiaalivirasto, Oppaita ja työkirjoja 2008:2  Grankulla stads strategi för förebyggande rusmedelsarbete 2008–2015  Grankulla stads välfärdsrapport 2009  Hautamäki, Antti & Lehtonen, Tommi et al. (2005). Yhteisöllisyyden paluu: Gaudeamus, Tampere  Heinola, Reija (toim.) (2007). Asiakaslähtöinen kotihoito. Opas ikääntyneiden kotihoidon laatuun. Stakes  Helhetsplan för mentalvårdsarbetet i Grankulla 2008–2015  Helne, Tuula & Laatu, Markku (toim.)(2006). Vääryyskirja. Kela, Vammala.  Hoitoa ja huolenpitoa ympärivuorokauden Ikähoiva ‐työryhmän muistio (2011, taitossa). THL, Helsinki.  Hyyppä, Markku & Liikanen, Hanna‐Liisa (2005) Kulttuuri ja terveys. Edita, Helsinki  Ikääntyneiden palvelujen uudet konseptit. STM selvityksiä 2008:47    Julkunen, Raija (2006) Kuka vastaa? Hyvinvointivaltion rajat ja julkinen vastuu. Stakes, Helsinki  Kananoja, Aulikki & Niiranen, Vuokko & Jokiranta, Harri (2008). Kunnallinen sosiaalipolitiikka. Osallisuutta ja yhteistä vastuuta.   Karisto, Antti (2004). Kolmas ikä‐ uusi näkökulma väestön ikääntymiseen. Teoksessa Ikääntyminen voimavarana. Tulevaisuusselonteon liiteraportti. Valtioneuvoston kanslian julkaisusarja 33/2004; 91‐103.  Keskinen, Vesa & Laine, Markus & Tuominen, Martti (toim.) Kaupunkiköyhyyden monet kasvot. Näkökulmia helsinkiläiseen huono‐osaisuuteen. Helsingin kaupungin tietokeskus, 2009  Kirsi Kiviniemi & Harriet Finne‐Soveri (2011). Asumiseen ja hoitoympäristöön liittyvät linjaukset 2010–2030. RAI‐tieto Kauniaisten ikääntymispoliittisen strategian toimeenpanon tukena.31.1.2011, Terveyden ja hyvinvoinnin laitos. Helsinki.   Kvalitetsrekommendation om tjänster för äldre 2008:4  Laadukkaat dementiapalvelut. Opas kunnille, Oppaita 72, 2008  

39

Laitalainen, Elina & Helakorpi & Tikkanen, Ulla & Uutela, Antti (2008). Kauniaisten aikuisväestön terveyskäyttäytyminen ja terveys, kevät 2007. Kansanterveyslaitoksen julkaisuja, B13/2008.    Liikanen, Hanna‐Liisa & Kaisla, Susanna & Viljaranta, Liisa (2008). Gerontologisen sosiaalityön pioneerit kentällä.  Soccan ja Heikki Waris‐instituutin julkaisusarja nro 12.2008  Maisemaraportit Kauniainen 2007, 2008 ja 2009. Sitra,  Kuntamaisema Oy.  Mattila, Antti S. (2006) Näkökulman vaihtamisen taito. WSOY, Juva 2006  Mielenterveys‐ ja päihdesuunnitelma, Mieli 2009. STM selvityksiä 2009:3  Moisio, Pasi & Sakari Karvonen & Simpura, Jussi & Heikkilä, Matti (toim.)(2008). Suomalaisten hyvinvointi 2008.  Muurinen, Seija & Voutilainen, Päivi & Finne‐Soveri Harriet (2010). Uusia palvelukonsepteja ikäihmisille. Teoksessa Muurinen Seija et al. (toim.) Uusi terveydenhuolto. Hoitotyön vuosikirja 2010.  Neuvonta‐ ja palveluverkosto ikääntyneiden hyvinvoinnin ja terveyden edistäjänä. Ikäneuvo työryhmän muistio STM Selvityksiä 2009: 24  Noro, Anja & Finne‐Soveri, Harriet & Björkgren Magnus & Vähäkangas, Pia (toim.) (2005). Ikääntyneiden laitoshoidon laatu ja tuottavuus –RAI‐järjestelmä vertailukehittämisessä, Stakes, Helsinki  Pietilä, Anna‐Maija (toim.) 2010. Terveyden edistäminen. Teorioista toimintaan. WSOYPro, Helsinki  Rintala, Taina (2003). Vanhuskuvat ja vanhustenhuollon muotoutuminen 1850‐luvulta 1990‐luvulle. Stakes, tutkimuksia 132  Sennet, Richard (2004) Kunnioitus eriarvoisuuden maailmassa. Vastapaino, Tampere  Seppänen, Marjaana (2006). Gerontologinen sosiaalityö. Katsaus lähtökohtiin, nykytilaan ja tulevaisuuteen. Yliopistopaino, Helsinki  Seppänen, Marjaana & Karisto, Antti & Kröger, Teppo (toim)2007. Vanhuus ja sosiaalityö. Sosiaalityö avuttomuuden ja toimijuuden välissä. PS‐kustannus, Juva.  Taiteesta ja kulttuurista hyvinvointia ‐ ehdotus toimintaohjelmaksi 2010–2014. Opetusministeriön julkaisuja 2010:1  Taipale, Vappu & Hämäläinen, Hannu (2007). Kertomuksia sosiaalisista innovaatioista. Stakes, Helsinki  Terveyden edistämisen laatusuositus, STM julkaisuja 2006:19  Tie hyvään vanhuuteen.  Vanhusten hoidon ja palvelujen linjat 2015. STM Selvityksiä 2007:8  Turunen, Saija & Hoppania, Hanna‐Kaisa & Luhtamäki, Minna & Nenonen, Tellervo & Tuomaala, Vaula (2010). Ihmisiä ja kaupunkiluontoa. Tutkimus pääkaupunkiseudun asukkaiden hyvinvoinnista. Pääkaupunkiseudun sosiaalialan osaamiskeskus Soccan ja Heikki Waris‐instituutin julkaisusarja nro 24, 2010.   

40