-
VDRET
REDIGERAT AV: EMILIA BERNTSSON
TROTS DE GANSKA oskra arbetsvillkoren som gl-ler om man r p ett
bemanningsfretag s r det allt fler inom sjukvrden som vljer att
jobba via dem. En-ligt Elisbeth Flygare, samordnare fr Vrdfrbundet
p Sahlgrenska Universitetssjukhus, r det en bra tempo-rr lsning,
men den mste vara just det - temporr.
Och fr att lsa detta mste man jobba p lnerna. Kan vi betala
tillrckligt s blir vi tillrckligt
mnga och d blir arbetsmiljn naturligtvis mycket bttre, sger hon
till p4 Gteborg.
Personer som i nulget r anstllda p Sahlgrenska funderar p att
istllet g ver till bemanningsfreta-
gen just fr att de erbjuder hgre lner. P sikt pver-kar det ven
patienterna d personalen inte lngre har samma rutiner och
grundtrygghet vilket spelar en vik-tig roll. Det i sin tur pverkar
ven kvalitn p sjlva omvrdnaden.
SIDAN 5
Eftermiddag: Mulet men uppehll. Cirka 4 grader. SV 4 m/s.
Kvll: Molnen hnger kvar. Temperaturen ligger p 3 grader. Vind:
SV 5m/s
ONSDAGEN DEN 11 FEBRUARI 2015 En vningstidning frn JMG, Gteborgs
universitet
Krnika: Den hviska krleken
SIDAN 8
Stadsteatern blser nytt liv i tragedi
SIDAN 7
Lasse Vibe lmnar han trots allt?
SIDAN 6
Bemanningsfretag tar ver sjukhuspersonalen
VSTFRONTEN
Angered diskuterar lsningar fr elevhlsan SIDA 2-3
-
I KORTHET
2 GTEBORG 10 FEBRUAIR 2015VSTFRONTEN
REDIGERAT AV: JULIA SANDSTEN VIKBERG
Fortsatt livshotande skador efter skott-lossningMajorna:
Tillstndet fr de tv unga mn som skts i stadsdelen Majorna i Gteborg
i lrdags kvll r fortsatt livs-hotande, enligt Sahlgrenska
universitetssjukhusets pressjour.Mnnen, som r mellan 20 och 25 r
gamla, satt i sin bil nr ngon skt dem. Bda frdes till sjukhus dr de
opererades. Tillstndet bedmdes frst som allvarligt men i gr
eftermiddag frsmrades det till att vara livshotande.Ingen har
gripits fr skottdramat.
TT
Framtiden fr stads-biblioteket 300 m2Gteborg: Stadsbiblioteket
300m^2 vid Brunnsparken var frst bara tnkt som en temporr lsning
under tiden som det ordinarie biblioteket p Gtaplatsen renoverades.
Men det lilla biblioteket vid Nordstan har blivit s popu-lrt att
mnga vill ha kvar det, trots att biblioteket vid Gteplatsen nu r
frdigrenoverat. Trots sin litenhet r Stadsbib-liotek 300m^2
Gteborgs tred-je strsta sett till utlningar. Det centrala lge
beskrivs som en nyckelfaktor till populariteten. Idag tas beslut
angende Stadsbibliotek 300 m^2s vara eller icke vara.
Eskil BlohmMicael Thernstrm
Sportlovsppen
spelhall p LisebergGteborg: Karusellerna str nnu i vinterdvala,
men under sportlovet r det fullt liv i Lisebergs spelhall.
Spelsugna barn, ldre barn och vuxna barn fr fri tillgng hallens
spelmaskiner fr en fast entr-kostnad. Jag mter s mnga glada frldrar
som r hr med sina barn. Alla har inte rd att ka skidor, sger Mats
Jonsson p Liseberg.
Fr de som hellre susar ner fr skidbacken inomhus i vrme, s har
spelhallen ppet till och med lrdag.
Pr Fredriksson
Under sportlovsveckan erbjuder Liseberg aktiviteter fr barn och
vuxna.
FOTO: TT
Majorna-Linn: Sedan drygt ett r tillbaka finns en handlingsplan
mot cannabis hos stadsdelsfrvaltningen Majorna-Linn. Det rr sig om
en lngsiktig tiorsplan som ska rda bot p att omrdet r ett av de som
har hgst andel cannabisrkare i Gteborg. Nyligen har handlingsplanen
utvrderats efter sitt frsta r.
Lena Johannessen r omrdeschef fr kultur och fritid i
Major-na-Linn och tycker att tiorsplanen har haft en mobiliserande
verkan p stadsdelens personal. Alla vra medarbetare har ftt en
grundutbildning om cannabis. Hur man ser att ngon r pverkad och hur
vi tjnstemn ska agera, sger Lena Johannesson.
Stadsdelen har ocks samarbetat med krogarna i omrdet genom
ntverket Krogar mot knark. I samband med den kade satsningen mot
cannabis har 15 nya krogar i Majorna och Linnstaden anslutit sig
till ntverket. Det rr sig frmst om krogar p Linngatan och Andra
lnggatan, dr nstan samtliga krogar deltar i samarbetet.
Samma handlingsplan gller fr som fr cannabis gller fr den
syntetiska cannabisliknande drogen spice. Linda Johannesson menar
att man vill hindra unga frn att lra sig den rkteknik som anvnds fr
att bruka svl cannabis som spice. Nr du kan rktekniken blir det
lttare att anvnda bde cannabis och spice. Vi jobbar med att alla
barn som gr i rskurs fem ska g en hlsoutbildning om tobak och om
cannabis, sger Linda Johannesson.
Det rr sig om ett lngsiktigt arbete fr stadsdelsfrvaltning-en.
Man r medveten om att det kommer ta lng tid. Det r inte ltt att
snabbt gra ngra mrkbara frndringar. Det r drfr vi har en tiorsplan
mot cannabis, sger Linda Johannesson.
Filip Lyrheden
Handlingsplan ska utplna p cannabis i Majorna
Tjnstemn i Majorna har ftt en grundutbildning i cannabis. Det r
en del av den tioriga handlingsplanen som har tagits fram. FOTO:
TT
Frndringens vind blser in ver AngeredNu ska livsvillkoren och
hlsan jmna ut sig ver hela GteborgAngered: Idag presenterade
Stadsdelsnmnden Angered 2014 rs rapport Skillnader i livsvillkor
och hlsa i Gteborg. Ngra av grundtankarna fr att frbttra hlsan r
att ge varje barn en god start i livet och skapa frutsttningar fr
arbete.
Tidigare rapporter har visat att personer som bland annat r
arbetslsa, har kort utbildning och har lg socioekonomisk position r
srskilt utsatta fr skillnader i livsvillkor och hlsa. SDN Angered
vill fokusera p barnen fr att frebygga problemen. Vi vill ge varje
barn en god start i livet, sger stadsdelsdirektrMarianne Olsson nr
rapporten presenteras.
Fr att lyckas med detta har SDN Angered tagit fram en lng rad
frslag. Till en brjan vill man fokusera p barn mellan 0-6 r fr att
sedan ka deras standard i skolan och tillslut hjlpa att stta dem i
arbete nr de ntt den ldern. Bland annat vill man att alla barn ska
ha rtt att g i frskola oavsett frldrarnas livsstandard. Man vill
ven gra frskolans barngrupper mindre och erbjuda frskola p
obekvm
arbetstid, s som kvllar och helger. Frutom frndringar i frskolan
vill man ven bland annat ka stdet till
barnfamiljer med sociala pro-blem och brja driva frgan om hjt
frsrjningsstd p en nationell niv.
Till sist gr rapporten in p frbttringar i milj och
stadsplanering. SDN Angered vill dock ppeka att arbetet
Angered ska ka stdet till barnfamiljer med sociala problem , ett
av de frslag som stadsdelsnmnden presenterades i dag FOTO: Adrian
Norlund
-
REDIGERAT AV: NAMN, NAMN, NAMN, NAMN
GTEBORG 33 GTEBORG VSTFRONTEN
REDIGERAT AV:
Bakgrund till rapporten Skillnader i hlsa och livsvillkor i
GteborgI samband med att kommunfullmktige antog 2013 rs budgetml
fick Social resursnmnden i uppdrag att ansvara fr stadens arbete
med social hllbarhet och att minska skillnader i livsvillkor och
hlsa. Resultatet presenteras i rapporten Skillnader i hlsa och
livsvillkor i Gteborg.
Syftet med rapporten r att ge en samlad beskrivning av
skillnaderna i livsvillkor och hlsa mellan olika grupper i Gteborg
och mellan olika geografiska delar av Gteborg.
Rapporten visar en socioekonomiskt segregerad stad. Grupper med
lngre utbildning och hgre inkomster har bttre livsvillkor och hlsa
n de som har kort utbildning och lgre inkomster. Skillnaderna
mellan gteborgare r stora oberoende av var i staden de bor men
eftersom Gteborg r segregerat s frstrks skillnaderna ur ett
geografiskt perspektiv. Skillnaderna i hlsa och livsvillkor r stora
fr svl vuxna som barn visar rapporten. Den framhver till exempel
kopplingen mellan frldrarnas socioekonomiska status och barnens
uppvxtvillkor. Fler barn till frldrar med lng utbildning r
exempelvis behriga till gymnasiet i hgre grad n barn till frldrar
med kort utbildning.
Rapporten redovisar ven frslag p mjliga vgar framt som kan
minska skillnaderna i Gteborg. Det handlar bland annat om att
utveckla stdinsatser och aktiviteter fr invnare. tgrderna handlar
ven om att
utveckla Gteborgs Stad som organisation, till exempel vad gller
styrning, samverkan, med-borgardialog, kompetensutveckling och
utvr-dering av verksamheter. Det finns ocks frslag om att utveckla
platser, miljer och infrastruktur inom Gteborgs Stad.
Insatserna fr att minska skillnaderna fortst-ter och ingr i
kommunfullmktiges budgetml fr 2015. Stadsdelsfrvaltningarna har
enats om en strategi som kommer att ha fokus p fyra om-rden. Lina
Isaksson
Psykpatienter tar inte sina lkemedelGteborg: Mer n var fjrde
patient med schizofreni fljer inte sina lkemedelsrekommendationer.
Det leder till hga kostnader fr samhllet och att patienters lidande
och funktionsnedsttningar kar, det menar Cecilia Brain, doktorand p
Sahlgrenska.
En anledning till att patienter inte tar sina lkemedel r att de
kan sakna sjukdomsinsikt, allts att man inte uppfattar att man har
en sjukdom. D vill man heller inte ta ngon medicin fr den. Det kan
ven bero p kognitiva funktionshinder, att man har svrt att planera
dagen och komma ihg att ta sin medicin, sger hon.
I avhandlingen som publicerades idag har man fljt 117 patienter
med schizofreni under ett r. Forskningen visade ven att hlften av
dessa upplevt sig stigmatiserade och diskriminerade av sin egen
sjukvrdspersonal. Enligt Cecilia Brain kan detta bero p bristen av
tillgnglighet och bemanningsbrist.
Pillerrkning kan vara ett stt fr att ka andelen
schizofrenipatienter som tar sina lkemedel. Genom att be patienten
ta med sig sina lkemedel i samband med lkarbesk kan lkare eller
annan personal rkna tabletterna och diskutera med patienten hur han
eller hon tagit tabletterna och kolla attityden till lkemedlet man
ftt utskrivet. Oscar Petr
Att psykpatienter inte tar sina lkemedel kan leda till
patientens lidande och funktionsnedsttningar kar. Det kan ven bidra
till hgre kostnader fr samhllet. FOTO: TT
Fyra fokus fr att minska hlsoskillnaderna
Ge varje barn en god start p livet
Exempel p frslag:- Minska antalet barn i utsatta frhllanden
Ge barn fortsatt goda frutsttningar genom skolren
Exempel p frslag:- Frhindra avhopp och ka nrvaro- Mer samarbete
med frldrarna- ka elevernas deltagande och inflytande
Skapa frutsttningar fr arbete
Exempel p frslag:- Ge std och rd till unga- Gr vuxenutbildning
ekonomiskt tillgnglig och ekonomiskt genomfrbar - Underltta intrdet
p arbetsmarknaden
4. Skapa hlsofrmjande och hllbara miljer fr samhllen Exempel p
frslag:- Strk invnarnas inflytande, delaktighet och trygghet-
Minska bostadssegregationen- ka tillgngen till bostder
1.
2.
3.
Frndringens vind blser in ver Angered
redan har pbrjats. Frhoppningen r dock att det kan frstrkas och
bli mer effektivt framver sger de i rapporten.
Hela rapporten gr att lsa p
www.socialhallbarhet.se/helas-taden/.
Adrian Norlund
10 FEBRUAIR 2015 10 FEBRUAIR 2015
-
4 GTEBORG 11 FEBRUARI 2015VSTFRONTEN
REDIGERAT AV: EMILIA BERNTSSON
Volvo riskerar miljardbterGTEBORG: Under 2010 begr-de brittiska
konkurrensmyndig-heten in information frn Volvo i en utredning
rrande kartell-bildning. Volvo stod anklagade fr att bilda olagliga
karteller med andra Europeiska lastbils-tillverkare.
Under slutet av 2014 fick ut-redningen nytt liv och nya
upp-gifter tillkom till utredningen som strkte misstankarna. De tv
bolagen som kartellbild-ningen gllde var Volvo Trucks och Renault
Trucks. Fler bolag som var freml fr liknande utredning var bl.a.
Daimler, Scania och MAN.
Bakgrunden r att EU-kom-missionen misstnker att Volvo och flera
andra europeiska last-
bilstillverkare har samarbetat om prissttning under lng tid,
vilket stridet mot EU:s konkur-rensregler.
Nr nyheten uppdagades, gjorde Volvo klart via sin press-kontakt
Mrten Wikforss att man kommer att samarbeta fullt ut med
myndigheten, men att de i vrigt inte hade ngra kommentarer i den
pbrjade utredningen.
Inledningsvis fanns det hopp om att kunna frhandla med
EU-kommissionen om domen som skulle frkunnas och p s vis minska det
tnkta btesbe-loppet.
Enligt kllor som Dagens In-dustri varit i kontakt med kom-mer
EU-kommissionen frkun-na domen mot bolagen utan
en mjlighet fr frhandling fr lastbilstillverkarna. Detta innebr
i praktiken att bterna skulle verstiga mycket hgre summor n de
tidigare 3,8 mil-jarder kronor.
Skulle bolagen befinnas skyl-diga till kartellbildningen, kan
bterna uppg till tio procent av rsintkterna, vilket skul-le innebra
bter p ungefr 27 miljarder kronor fr Volvo. Skulle enskilda
individer be-finnas skyldiga riskerar de upp till fem rs
fngelse.
(Not: Volvo syftar till det brs-noterade AB Volvo dr frmsta
produktion r lastbilar, och inte Volvo Cars, som numer gs av
kinesiska Geely.)
Madeleine Gartus
Utredningen av Volvo fortstter gllande misstnkt kartellbildning
Foto: Volvotrucks
Avfallsfusket fortstterGTEBORG: Mngden hushlls-sopor som slngs i
vanliga pap-perskorgar kar kraftigt. 30-50 procent av allt som
slngs i pap-perskorgarna hr inte hemma dr. Och det riskerar att bli
ett arbetsmiljproblem.
Det r inte tilltet, men inte olagligt heller. S det r en gr-zon,
sger Samuel Bohlander p fackfrbundet kommunal och skyddsombud p
park- och naturfrvaltningen.
Det r park- och naturfr-valtningens rapporter som vi-sar att
vil-lagare i allt strre grad vljer att slnga sina sopor i vanliga
papperskorgar. Man uppskattar att 30-50 procent av innehllet i
stadens pap-perskorgar r hushllssopor, som ska tas hand om p ett
an-nat stt. Den kade volymen p sopor riskerar att bli ett pro-blem
fr renhllarna i staden.
Om det blir vldigt stora mngder sklart att det kan bli ett
problem. Ju mer sopor som slngs, desto strre blir arbets-brdan,
sger Samuel Bohlan-der.
Samuel Bohlander menar att kningen av sopfusket be-ror p den
viktbaserade avgif-ten fr avfallshmtning. Det
betyder att hushllen fr beta-la extra fr osorterat avfall.
Tidigare s hade man ett fast pris, oberoende fr om man
sorterade. Nu tnker folk att de kan spara lite pengar genom att
slnga sina sopor ute istl-let fr i deras egna soptunnor, sger
Samuel Bohlander.
Gteborg brjade med vikt-baserad avgift p soporna 2009 i Askim.
Drefter har man suc-cessivt introducerat det i an-dra stadsdelar.
Frlunda var den sista att f viktbaserad taxa 2012. Peter rnes p
fr-
valtningen kretslopp och vatten r dremot inte lika sker p
sambandet. Han menar att det kan vara andra faktorer som
pverkar.
Det stmmer att vi ser en kning av det hr proble-met. Men enligt
park- och na-turnmndens egen rapport s finns det inga belgg fr att
det r den viktbaserade avgiften som r den utlsande faktorn, sger
Peter rnes.
De bda frvaltningarna jobbar nu p att frdjupa deras samarbete fr
att f bukt med avfallsfusket.
Erik Espeland
JOHANNEBERGS-SKOLAN ANMLD GTEBORG: En frlder har anmlt
Johannebergsskolan i Gteborg till skolinspektionen. I ver tv rs tid
ska hennes tta-rige son ha utsatts fr vld och trakasserier av andra
elever. Nu har rendet hamnat hos Barn-ombudsmannen.
Det hr har hnt vid upp-repade tillfllen och vi har gjort
anmlningar varenda gng de hr sakerna har intrffat. Vi har frskt
kontakta berrda i rendet men ingenting hnder, sger frldern Annica
Anders-son. Hennes son gr i en lgsta-dieklass p
Johannebergssko-lan. nda sedan han brjade i klassen fr tv och ett
halvt r sedan har han och flera barn utsatts fr sparkar och slag i
klassrummet. rendet ligger just nu hos Skolinspektionen, som ven
tagit kontakt med Barnombudsmannen.
Skolans rektor Birgitta ker-
strm berttar att skolan nu fr ta del av utredningen. Dr-efter
ska de yttra sig till Barn-ombudsmannen inom 20 dagar. Hon vill
dock inte kommentera vad de eventuella tgrderna skulle kunna
bli.
Annica Andersson sger att hon skulle vilja att skolan st-ter in
assistenter fr att hjlpa hennes son. Hon tror ocks att det skulle
bidra till att skapa en lugnare milj fr hela klas-sen.
Barnen skulle behva vux-na personer som r med och hjlper dem att
hantera sina sociala samspel med andra in-divider. S jag skulle
vilja att skolan stter in de resurser som behvs, nmligen att de hr
personerna fr assistenter. Det skulle ocks skapa studiero fr de
andra barnen.
Patricia Higson
Barnombudsmannen Fredrik Malmberg Foto: Ester Sorri
-
GTEBORG 511 FEBURARI 2015 VSTFRONTEN
REDIGERAT AV: EMILIA BERNTSSON
Sahlgrenska anstller bemanningspersonal
Sahlgrenska universitetssjukhus tappar anstllda d de inte
erbjuder samma lner som bemanningsfretagen. Mnga vljer d, trots
oskerheten, att inte ta de fasta anstllningarna.
Otrygga anstllningsfrhllanden lockar mer n fast
anstllningGTEBORG: Under 2014 kade Sahlgrenskas kostnader kraftigt
fr bemanningspersonal till 58 miljoner. kningen frklaras med
svrigheten att rekrytera korttidsvikarier samt bristen p
specialkompetens inom vrden enligt p4 Gteborg. De anstllda p
Sahlgrenska anser att situa-tionen r helt sjuk.
Tuffa arbetsfrhllanden, lga lner och brist p lneutveck-ling
skapar oro fr de anstllda inom vrden. P Sahlgrenska lser man de
kortsiktiga per-sonalproblemen med beman-ningspersonal. Ngot som
Eli-sabeth Flygare, samordnare p vrdfrbundet p Sahlgrenska tycker r
en bra lsning, men att det inte r hllbart i lng-den. Hon anser att
lsningen p problemen r lnerna.
Kan vi betala tillrckligt s blir vi tillrckligt mnga och d blir
arbetsmiljn naturligt-vis mycket bttre, sger hon till p4
Gteborg.
Vstfronten har varit i kon-takt med en bemanningsan-stlld p
Sahlgrenska, som vill vara anonym. Hen sger att eftersom rutinerna
och grund-tryggheten som de anstllda har spelar en viktig roll inom
vrden. Ngot som, nr det ute-blir, frsmrar kvalitn p ar-betet i och
med den hga be-manningen, ven om beman-ningspersonalen r
kvalifice-rade.
De dliga lnerna som Sahlgrenska erbjuder kan be-tyda att man
vljer att stanna hos bemanningsfretagen med osker anstllning, fr
att det r vrt det rent lnemssigt. Vilket r helt sjukt, sger
hon.
JERKES GUSSMO, CHEF fr human resources p Sahlgren-ska
Universitetssjukhus, hller inte med om att lnerna skulle vara en
avgrande faktor fr att locka mer personal till
uni-versitetssjukhuset.
Vi jobbar bde med lne-
frgan och andra frgor givet-vis, men vi har lyckats vl i
re-kryteringen, sger Jerke Guss-mo, sger han till p4 Gteborg.
EN ANNAN KLLA, som idag r tillsvidareanstlld p stra sjukhuset
sger till Vstfron-ten att det r tidskrvande och en skerhetsrisk att
luta sig s hrt p bemanningspersona-len.
Sjlvklart tar det tid fr mig varje gng det kommer in ngon ny och
rutinerna r oer-hrt viktigt inom vrden. Det r ocks vansinnigt att
man kan brja jobba privat och ns-tan frdubbla sin ln, sger han.
Sjlv funderar han p att gra just detta.
Jag kommer troligtvis g dit pengarna finns, allts sga upp mig
och brja jobba pri-vat istllet. Sahlgrenska ver-kar leva kvar i
tron om att det r fint att jobba hos dem. S ser inte riktigt
verkligheten ut
idag, sger han och fortstter Jag tror ocks att det gene-
rellt r s att alla sjukskter-skor p Sahlgrenska inte kn-ner sig
uppskattade. Vi utfr ett slitsamt jobb, lnga pass fr dlig ln med
tre rs hgskole-utbildning i grun-den. Man jobbar hrt fr sina
kolle-gor och patienter-na, inte fr organi-sationen.
JOAKIM KENN-DAL, presstales-man fr Sahlgren-ska sjukhuset ser
det som ett pro-blem att kostna-derna fr beman-ningspersonalen har
kat, men han menar att det bland annat beror p ett kat antal
sjukhusbesk.
- Helst av allt skulle vi vilja und-
vika bemanningsfretag, men i vissa situationer mste vi an-vnda
oss av dem. Vi tar emot fler patienter, vilket ger ett kat behov av
personal. Och d hinner vi inte rekrytera efter det.
Men fastn kade kostna-derna kar, s ser inte han det som ett
stort problem. Av den totala personal-budgeten p 8,4 miljarder
kro-nor, utgjorde kostnaderna fr bemanningsf-retag mindre n en
procent.
Det r en vldigt liten del av den totala budgeten.
Oskar DahlgrenJohn Falkirk
Foto: TT Bild
Joakim Kenndal, presstalesman Foto: Sahlgrenska
Universitetssjukhus
-
11 FEBRUARI 2015VSTFRONTEN
RedigeRat av:
i korthet
Strandberg mlskytt Pinatar: Carlos Strandberg gjorde ml i sin
debutmatch fr CSKa Moskva.
18-ringen frn backa har bara varit i klubben i drygt en vecka.
igr slog han till mot ki-nesiska laget tianjin teda.
I fjol gjorde Carlos Strandberg sex ml fr Hcken och var snr klar
fr Tyska storklub-ben Borussia Dortmund, men efter
lkarunderskningen drog klubben tillbaka sitt bud. Under
transferfnstrets sista dagar skrev han istllet p fr CSKA Moskva och
igr inledde han mlskyttet i lagets tr-ningsmatch mot Lasse Vibes
blivande klubb (?)kinesiska Ti-anjin Teda. I den 59:e minuten lpte
han p en fin passning i djupet och placerade behrskat in 1-0.
Lagets andre Gteborgspro-fil Pontus Wernbloom faststl-
de slutresultatet till 3-0.Sebastian Sandstrm
Lasse Vibe uppges vara klar fr klubb i Kinesiska liganGTEBORG:
nnu en allsvensk stjrna upp-ges klar fr den kine-siska ligan.iFK
gteborg ska vara verens med tianjin teda om en frsljning av
skyttekungen Lasse vibe, uppger danska tv3.
Dansken Lasse Vibe vann den allsvenska skytteligan med 23 ml
frra ssongen. Det ryktades tidiga-re om att anfallaren skulle vara
aktuell fr en flytt till engelska andraligan, men det engelska
fnstret fr vergngar slog igen den 2 februari. Men nnu kan inte
blvitts supportrar andas ut. Nu kan det istllet bli aktuellt med en
flytt till Kina fr den dans-ke landslagsmannen.
Enligt danska TV3
har IFK Gteborg ac-cepterat ett bud p omkring 20 miljoner kronor
fr sin anfalls-stjrna.
Klubbens trnare Jrgen Lennartsson verkar dock inte tro p
uppgifterna.
Hade Mats Gren (IFK Gteborgs sport-chef) slt honom s hade jag
hrt om det. Jag rknar med att se Lasse p trningen i morgon, sger
Len-nartsson till fotbolls-kanalen.se.
tidigarE har all-svenskan frlorat pro-filer som Erton
Fej-zullahu och Magnus Eriksson till den ki-nesiska ligan. Nu kan
Lasse Vibe vara nsta stjrna att lmna svensk fotboll fr Kina.
erik Lfgren
Mahmud Abbas trf-far Sveriges regeringSTOCKHOLM: Den palestinske
presidenten Mahmud Abbas r p besk i Sverige fr ett offici-ellt
besk. Abbas, som anlnde till Stockholm i gr, kommer i dag att trffa
bland annat statsminister Stefan Lfven, utrikesminister Margot
Wall-strm och kung Carl Gustaf. Abbas besk r det frsta i Sverige
sedan Sverige beslu-tade att erknna Palestina.
Skerhetspdraget kring besket r omfattande, och svenska
myndigheter har med hnvisning till skerheten ogrna beskrivit mnga
detal-jer. En presstrff med Abbas och statsministern hlls i
ef-termiddag i Rosenbad.
Abbas inledde sitt besk i gr kvll med att trffa rke-biskop Antje
Jackeln. Under mtet diskuterades bland annat den kristna nrvaron i
Mellanstern, mnskliga rttigheter och utsikterna fr
fredsfrhandlingarna. P agen-dan stod ocks problemen med islamofobi
och antisemitism i Europa.
Mahmud Abbas besk i Sve-rige avslutas i morgon.
tt
BRYSSEL: Marknaden vdrar morgonluft infr onsdagens krismte om
grekland i Bryssel.
Obekrftade medie-uppgifter om ett halvrs frlngt eU-std lyfter
atenbrsens bankindex med cirka 18 procent.
Den nya koalitionsre-geringen i Aten, med vnsterledaren Alexis
Tsipras som premir-minister, har en hg ambitionsniv. Trots att
statskassan i princip r tom.
Krver skrotade krav-Det talas om halverat budgetml, hjda
mini-milner och hjt tak fr skattefria inkomster. Det har ven
utlovats bonus till fattigpensio-nrer, stopp fr privati-seringar av
statlig egen-dom och teranstllning av uppsagda
offentlig-anstllda.
Fr att det ska g ihop krvs dock att EU, ECB och IMF gr med p att
skrota de tstramningskrav som gller fr Grekland som villkor fr
ndl-
nen p 240 miljarder euro sedan 2010. En skuldsanering finns ocks
p nskelistan, genom att byta delar av skuldberget mot vsent-ligt
biligare nya ln.
lngivarna, med den tyska regeringen i tten, har hittills stllt
sig avvisande. Inte minst d det befaras att eftergifter skapar
pre-judikat fr lnder med liknande problem, som Spanien.
Tsipras & Co, som vann ett grekiskt nyval i januari p lften
om att riva upp lnevill-koren, str dock p sig. Det bddar fr att
hans regering klarar tisda-gens frtroendeomrst-ning i parlamentet i
Aten, d en majoritet av ledamterna sedan ny-valet kommer frn
par-tier som motstter sig de gngna rens krispo-litik. Hrdare
tag
Men drefter, p ett krismte i Brys-sel p onsdag, vntas hrdare
tag. D sitter Tysklands finansminis-
ter Wolfgang Schuble och ECB-chefen Mario Draghi p andra sidan
frhandlingsbordet fga intresserade av att infria grekiska
vallf-ten.
EU-kllor har infr mtet varnat fr att det inte blir ngon slut-lig
uppgrelse denna vecka. Samtidigt flo-rerar medierykten om ett
EU-frslag om en frlngning av stdpro-grammet till Grekland med sex
mnader.
Plan B r att hitta finansiering frn en an-nan klla, sger
Grek-lands frsvarsminister, hgerpopulisten Panos Kammenos, i en
inter-vju med den grekiska tv-kanalen Mega.
Det handlar enligt Kammenos, partiledare fr partiet Oberoende
greker, i bsta fall om USA-ln. Men han ute-sluter inte att pengar
hmtas frn Ryssland eller Kina, rapporterar nttidningen
Ekathime-rini.com.
Dags att putsa skyl-
ten p National Bank of Greeces huvudkon-tor i Aten. Atenbrsens
bankindex terhmtar sig med ett lyft p 18 procent infr onsdagens
krismte i Bryssel, vil-ket reducerar indexets ras p tre mnader
till 40 procent.
a000thanassis Stavrakis aP/tt
Tsyprias kamp mot lngivarna
Sport
Alexis Tsyprias hoppas Grekland slipper ECB:s tstramningskrav
BiLd: SCaNPiX
Stefan Lfven och Mahmud Abbas
Bilder ifrn ScanpixHar IFK Gteborgs supportrar andats ut fr
tidigt? nnu en allsvensk spelare kan lmna fr Kina
-
RedigeRat av: namn, namn, namn, namn
GTEBORG 711 FEBRUARI 2014 VSTFRONTEN
Det grekiska dramat Spr (av Antigone) ifrgastter samhllets
normer och vrderingar i en modern kontext.GTEBORG: Det hr r inte
berttelsen om den vite mannen sger berttaren (en tvttmaskin) i
pjsens inledning. Hon fortstter med att mannen inte finns. Mannen r
en konstruktion, en fiktion. nd r regissren Pontus Stenshll en vit
medellders man. Ja, och det r ju helt fel. Det borde ju egentligen
ha varit en arg ung kvinna, sger han.
ven Elisa Makarevitch, som spelar hu-vudrollen, har tnkt p
detta.
En av skdespelerskorna sa i br-jan intressant att stta upp en
pjs som krossar en struktur som vi sjlva sitter fast i. P ngot stt
r det intres-sant att det just r s, sger hon.
andra sidan r ju jag ocks ett offer fr manliga strukturer. ven
om jag ocks har anvnt mig av dem, om n omedvetet, fortstter Pontus
Stenshll.
Han berttar att pjsen har hjlpt honom att f nya perspektiv.
Tankar som hur ser strukturerna ut inne p en
teater. Han berttar om en annan pjs, regisserad av en kvinna och
med enbart kvinnliga skdespelare som gestaltar arbetarkulturen.
Pjsen blev kallad fr en kvinnopjs om kvinnor.
Skulle mn gjort pjsen skulle den ha setts som en pjs om
arbetare.
En av skdespelerskorna i Spr berttade hur hennes tekniklrare
brjade betrakta henne p ett annat stt nr hon nrmade sig tonren.
Med en manlig blick, sger Pontus Stenshll.
En tekniklrare r med i Spr, som en symbol fr pa-triarkatet.
I hstas satte Pontus Stenshll upp Hamlet p Stadsteatern i
Skrholmen. Han r ingen frmling fr att moderni-sera klassiska
dramer.
Jag befinner mig i alla tider. Jag har aldrig med ngra
1600-talsklder.
I den grekiska mytologin var Antigo-ne dotter till Oidipus och
trolovad med kung Kreons son. Hennes bror Polynei-kes dr i en
misslyckad kupp mot kung-
en, och dms till att bli uppten av hundar och fglar. Antigone
trotsar kungen och begraver is-tllet sin bror. Fr detta dms hon
till att bli levande begravd.
I spr (av Antigone) r kung Kreon en grillkung i fr-ortsidyll.
Familjens dotter br-jar nrma sig tonren och inser att hon r en
Flicka, med allt vad det innebr.
Antigones val att trotsa den lag som sgs som absolut moral har
gjort henne till en ikon.Elisa
Makarevitch r osker p om hon skall ses som en feministisk
ikon.
Pjsen tar upp just det, varfr r ngot radikalt bara fr att ngon
ifrga-stter lagar och strukturer?
Hr har Spr ngonstans sin ut-
gngspunkt. Flickan frgar sig varfr Antigone skulle vara en
hjlte. Hon har inte rddat ngon. Hon problematiserar bara den moral
kungen ser som absolut.
texten r skriven av Christina Ou-zounidis. Hon har tidigare
mottagit Afhildpriset samt det svenska Ibsens-llskapets Ibsenpris,
och r ingen ny be-kantskap fr Pontus Stenshll.
Jag har sett nstan alla hennes pj-ser. De r svra. Det r en
utmaning att bearbeta dem s att jag frstr dem. Det finns ett
ordflde som fascinerar mig, sger han.
Det r en skitsvr text. Den r s himla fin, sger Elisa
Makarevitch. Den r intelligent, och nd s lekfull.
Spr (av Antigone) stts upp p Nya Studion p Stadsteatern med
pre-mir 13 februari.
David Helander
Emil Salmaso
Foto: Ola Kjelbye
Vi talar om Moral
Pontus Stenshll
Grekiska dramat Antigone i ny tappning p Gteborgs
stadsteater
-
SISTA SIDAN VSTFRONTEN
VSTFRONTENEn vningstidning frn JMG, Gteborgs universitet.
Box 710, 405 30 GteborgTel: 031-786 49 66
http://www.vastfronten.se
DAGREDAKTIONENNyhetschef: Simon Lissmats
Reportrar: David Helander, Erik Espeland, Madeleine Gart-us,
Oskar Dahlgren, Antonia Tsatsa, John Falkirk, Patricia Hig-son,
Oscar Petr, Filip Lyrheden, Emil Salmaso, Pr Fredriksson
Ansvarig utgivare: Per Alm
KVLLSREDAKTIONENNyhetschef: Matilda Ljungkvist
Reportrar: Adrian Norlund, Sebastian Sandstrm
Redigerare: Emilia Berntsson, Sebastian Sandstrm, Julia Sandsten
Vikberg
REDIGERAT AV: EMILIA BERNTSSON
SKRNIKA
DavidHelander
11 FEBRUARI 2015
om 16-17-ring r det naturligtvis ganska na-turligt att
romantisera sin deppighet, att man tycker det r lite coolt att tr
ngon frn hll.
Har du fyllt, sg, 20 r detlite mer t extremt fnigt-hllet. Det
tyckte dock ingen p medeltiden.
UNDER DEN TIDIGA medeltiden vxte den Hviska krleken fram ur
ridderligheten. Det fanns regler och riktlinjer fr hur en riddare
skulle bete sig i strid, fr hur han (det rrde sig alltid om mn)
fick anvnda vld. Nu kom det ven regler och riktlinjer fr hur
krleken vid hoven skulle se ut.
Sjlva begreppet hvisk krlek mynta-des av fransmannen Gaston
Paris p 1800-talet. Paris la fram ett regelverk fr vad som utgjorde
hvisk krlek. Enligt honom r den alltid illgitime okta allts inte
mellan kta makar, och drfr ocks hemlig. Det fanns dock hvisk krlek
mellan kta par, samt mellan ogifta mnniskor, s denna regel verkar g
att rucka p.
Mannens totala hngivelse till kvinnan r ocks viktig. Han r
kvinnans tjnare, hon r nstintill gudomligt upphjd och han sker
uppfylla hennes nskeml. Han skall helt enkelt strva efter att bli
en bttre och mer perfekt man fr att bli vrdig sin dam, skriver
Paris.
Det gr dock att argumentera fr att mannen i sjlva verket r den
upphjda. Det r mannen som r hjl-ten, det r han som uppvaktar
kvinnan. Hon passiv blir uppvaktad. Detta innebr allts att:
De flesta diktare frn denna tid var ocks mn. Precis som dagens
diktare och sngare.
Och sjlva innehllet kanske inte heller r s annor-lunda
egentligen? Han sjunger om den dr tjejen de gillar. Som r s fin och
perfekt och lngt borta. One Direction sjunger you dont know youre
beauti-ful/thats what makes you beautiful. Eller s r tjejen
egentligen fin och perfekt men har hamnat lite snett. Drake sjunger
i Hold on were going home om youre a good girl and you know it.
Frlt men sjunger han om en tjej eller sjunger han om sin
hund?
P samma stt som mannen frvntas uppvakta kvinnan, frvntas
kvinnan
bli uppvaktad. Upphjd.
Av mannen.
Gr det sjlv-konst
GTEBORG: Idag hade Gteborgs Konstmuseum Sport-lovsspecial. Den
nya utstllningen DIY Gr det sjlv bjd in till aktiviteter fr lediga
barn och unga. Projektet r en utstllning och pysselverkstad i ett,
dr beskarna skapar konsten.
Ett sopkonstverk dr man fr bidra med valfritt skrp som man rkar
ha med sig, och mjligheten att rita serier r bara ngra av
aktiviteterna under den nio veckor lnga utstllningen. Just idag
kunde man gra sin egen pall. Systrarna Ayna, 8 och Amina, 10,
provade p.
Det r roligt. Istllet fr att bara sitta hemma.
Gteborgs Konstmuseum brukar varje r ha en ut-stllning som riktar
sig till barn och unga, fr att p s stt locka en annan publik till
konsten. Philippa Nanfeldt r projektledare fr utstllningen DIY.
Stom-men i projektet har kommit till mellan unga Gtebor-gare, och
oss konstpedagoger hr p Gteborgs Konst-museum. Allting bygger p
olika ider och frslag frn unga mnniskor. nskemlen gav inte bara
pyssel. En vlkomnande atmosfr, och en plats att hnga, det var
vldigt viktigt fr de unga. Man kan lyssna p musik, man kan sitta
ner ett tag och prata, och det finns alltid mjlighet att f utlopp
fr sin kreativitet.
Antonia Tsatsa
P Gteborgs Konstmuseum kan man just nu gra sina egna konstverk,
s kallat do it yourself DIYFoto: Antonia Tsatsa
Gteborgs Konstmuseum
Foto: TT Bild
DIY-konst
Foto: Antonia Tsatsa
Under nio veckor omformas Stena-hallen till ett kreativt rum dr
allt
kan hnda! I en blandning mellan verkstad och utstllning
undersker vi tillsammans vad en plats fr ung
publik kan vara.- Gteborgs Konstmuseum
