Information från Trafikkontoret i Göteborgs Stad Nr 2/06

Vad gör Trafik-

nämnden?Sid 6–11

EM kräver aktiv trafikplanering

Sid 12–13

Götaälvbron håller 15 år till – och sedan?Sid 14–15

2

www.trafikkontoret.goteborg.se

TrafiknämndenTrafiknämnden är organiserad som den första sektorsnämnden och har ansvaret för transportförsörjningen i Göteborg.Nämnden skall verka för att tillgodo-se göteborgarnas och näringslivets transportbehov. Nämnden ska också förbättra trafiksäkerheten och minska miljöstörningar från trafiken till en nivå som både människor och miljö tål.Nämnden ska arbeta med en hel-hetssyn och i nära samarbete med

statliga, regionala och kommunala aktörer, samt övriga intressenter.Nämnden är en myndighet när det gäller lokala trafikföreskrifter enligt lagen om trafiknämnd. Nämnden är väghållarmyndighet samt ansvarar för banhållning. Nämnden har också beställaransvar för den kommunala trafiken i Göteborg.Trafiknämnden består av nio leda-möter och sex ersättare. Dessa väljs av kommunfullmäktige för fyra år.Trafiknämnden är Trafikkontorets styrelse.

Den mänskliga faktorn – ofta förklarar vi ett misstag med den frasen. Men den mänskliga faktorn är för mig något positivt. Trots att jag jobbar i en teknikdominerad värld, inser jag att det är just den som gör skillnaden. Varje gång jag sitter på pendel-

tåget hemifrån på väg till Göteborg och hör någon trevlig tågmästares röst blir jag glad. En tågmästare som är mänsklig och personlig och visar att han bryr sig om oss resenärer är en bra start på dagen. Det kan vara allt från upplysningar om trafiken till en liten glad morgonvits som får alla att dra på munnen.

Det där med servicekänsla och bemötande är något som vi inom trafiken måste jobba mer på att utveckla. Jag skulle vilja att alla vi som jobbar med kollektivtrafik kunde hitta olika sätt för uppmuntran för dem som jobbar närmast våra resenärer och är riktigt serviceminded. Det är ju de som är vårt ansikte utåt.

Inom de flesta områden handlar det om mänskliga möten. Projekt som går bra gör det oftast för att människor lyssnar på varandra och möter varandra. För oss på Trafikkontoret gäller det att samarbeta med många parter. Ett av de viktigaste och närmaste samarbetena är det mellan kontoret och nämnden. Det beskriver vi närmare i detta nummer. För mig är det viktigt att kontoret ger bästa möjliga service till och tar fram bra beslutsunderlag för nämnden. I Trafiknämnden har vi flera erfarna och insatta politi-ker som också har ett engagemang i stadens och regionens frågor. Det gör att de kan ha en bra helhetssyn och ger mig ett starkt stöd i jobbet. Med presidiet har jag så gott som daglig kontakt.

Värmeböljan i maj gav en försmak om vad som ser ut att bli en fantastisk sommar. I år blir det evenemang av stora mått i Göteborg. Först invigning av Götatunneln och målgången av Volvo Ocean Race i juni och så EM i friidrott i augusti. Det är väldigt roligt men betyder också massor av jobb för många medarbetare på Trafikkontoret. En del får skjuta på sin semes-ter för att hjälpa till så att stan blir framkomlig, ren, trygg och vacker.

Efter festandet på stan är det så dags för höstens val. Det blir oerhört spännande att se hur det kommer att påverka oss. Frågan om förbindelser över älven blir med all säkerhet en val-fråga. Om Götaälvbron och arbetet med en trafikstrategi för centrala Göteborg kan du läsa här i Vägskäl.

Nu vill jag önska er alla en välförtjänt semester, när den nu infaller. Själv ser jag fram emot att sitta på verandan i vår stuga vid Vänern och njuta av den svenska sommaren. Den mänskliga faktorn behöver ju lite avkoppling!

Lars-Bertil EkmanTrafikdirektör

VÄGSKÄLVägskäl ges ut av: Trafikkontoret,Göteborgs StadAdress: Box 2403, 403 16 GöteborgBesöksadress: Köpmansgatan 20Telefon: 031-61 37 00Telefax: 031-711 98 33E-post: trafikkontoret@trafikkontoret. goteborg.seAnsvarig utgivare: Lars-Bertil Ekman

Redaktionen: Lena Johansson, Irene Hedström, Michael SteenForm: Peter BirgerstamProduktion: GCI Göteborg ABTryck och Repro: MediaGraphic/Litorapid

■ Omslagsbilden: Götaälvbrons åter-stående tekniska livslängd har beräk-nats till 15 år. Bild: Stig Hedström.

Den mänskliga faktorn – det är

just den som gör skillnaden

3

I höst får Göteborg sin första beläggning med så kallad tyst asfalt. Det ingår i ett pro-jekt för att få ner bullret på Högsboleden, mellan Frölun-daborg och Kungstensmotet.

Hemligheten med den tysta asfalten är att den inte är tät utan innehåller porer eller hålrum. Ett problem med den är att livslängden är sämre än för vanlig, tätare asfalt.

Av de undersökningar som gjorts framgår att det mesta vägbullret uppstår i kontakten mellan däck och väg. Det är vibrationerna från vägen som tas upp i hjulhuset på bilen och sprider sig vidare som buller till omgivningen.

Till källanBullervallar, bullerplank och bättre ljud-isolering av fastigheter har hittills varit det vanliga sättet att få ner bullret. De här metoderna har det gemensamt att de inte tar bort bullret, de bidrar till att lindra effekterna av det.

En ljuddämpande vägbeläggning, vanligen kallad tyst asfalt, minskar bull-rets uppkomst vid källan.

Intresset är stort, inte minst hos Väg-

verket. I somras lade de ut en kilometer med tyst asfalt på motorvägen mellan Lund och Malmö. Det gav en sänkning av bullernivån med 6 dB (A).

Den tysta asfalten i Skåne är av samma typ som den som ska användas på Högsboleden, en porös, dränerande beläggning som läggs i två lager. Det undre är grovporigt, det övre finporigt. För att den här asfalten ska behålla sin dränerande, och därmed även buller-dämpande, förmåga krävs att den regel-bundet spolas ren med högtryckstvätt. Underhållskostnaden för den tysta asfalten blir alltså högre än för konven-tionell.

Gummi och cement– Tyst asfalt utvecklas hela tiden och blir slitstarkare, men idag är det nog ingen som räknar med att tyst asfalt kommer att bli lika slitstark som den traditionella täta, stenrika beläggningen vi normalt använder, säger Åke Sandin på Trafik-kontoret.

Vanlig asfalt består till enbart fem procent av hålrum, tyst asfalt upp till 25 procent.

För att beläggningen på provsträckan i Skåne ska bli slitstarkare har tillverka-ren NCC blandat i polymermodifierat bindemedel och tillsatt cement i asfalts-

massan för att få en bättre vidhäftning till stenmaterialet.

En annan teknik som tillverkarna utvecklar just nu är att blanda in 0–2 mm stora bitar av gummigranulat i asfaltsmassan.

– Det ger en asfalt som är tystare än vanlig tyst asfalt, men det förbättrar inte slitstyrkan, säger Åke Sandin.

Den tysta asfalten är idag för dyr för att ersätta den vanliga, bullrande asfal-ten. Orsaken är dess större tjocklek, de ökande underhållskostnaderna och att den är mindre slitstark. Men på utsatta ställen som Högsboleden kan den vara ett alternativ.

Premiär för tyst asfalt i GöteborgHögsboleden, som förorsakar stora bullerstörningar, blir först ut för prov med tyst asfalt.

Fakta Högsboleden:Högsboleden är en öst-västlig länk som bland annat förbinder Dag Hammarskjölds-leden med Västerleden och Älvsborgsbron. Leden trafikeras av runt 20 000 fordon per dygn och är en av de mest bullerkänsliga sträckorna mellan Kungstensmotet och Slottsskogsgatan. Enligt planerna kommer också sammanlagt 1 200 meter bullerskärm att sättas upp och förhoppningsvis påbörjas arbetet under året. På vissa lämpliga ställen kommer istället jordvallar att anläggas.

På sträckan som går mellan Högsboga-tan och Guldmyntsgatan, cirka 500 meter, kommer en vägbeläggning bestående av så kallad tyst asfalt att läggas.

Trafikkontoret ansvarar för 121 mil gator, 37 mil cykelbanor och 95 mil gångbanor.

– Asfaltsbeläggningen är den del av vägkroppen vi kan se. Beläggningen ska fördela och bära lasterna från trafiken, erbjuda en jämn köryta och hindra att vatten tränger in. Det som är trafikan-ternas golv, är tak för själva vägkonstruk-tionen. Om taket läcker kan vattnet för-sämra bärigheten. När vattnet fryser till is på vintrarna sprängs konstruktionen sönder med svåra skador som följd. Det blir dyrt att reparera, säger gatuchef Benny Bergstrand.

Bevara värdetDe 121 milen gata upptar en yta av cirka 10 miljoner kvadratmeter. Med en beräknad livslängd av 25 år måste fyra procent av beläggningen förnyas varje år. Blir det mindre, uppstår ett efterslä-pande underhållsbehov.

De senaste tre åren har cirka 1,5 pro-cent asfaltsyta förnyats varje år.

– Vi har länge haft en inriktning i vårt arbete att vi ska bibehålla driftni-vån, minskas våra anslag blir underhål-let lidande, säger Benny Bergstrand.

När Trafikkontoret pratar om under-håll menas åtgärder som bidrar till att bevara ett kapitalvärde under flera år. Det handlar oftast om byte av gatube-läggning, armaturer för belysning, spår, växlar, stolpar och master men det kan också vara till exempel vägmärken.

Trafikkontoret ansvarar för 66 000 vägmärken, vägvisare och gatunamns-skyltar. Problemet med dem är ofta att ytskiktet krackelerar och reflexförmå-gan successivt försvinner.

Kontoret ska också sköta 160 000

meter räcken och stängsel samt cykel-ställ och papperskorgar.

Betongskador135 gatubroar, 252 gångbroar och tunnlar samt 42 spårvägsbroar. Detta är så kallade konstbyggnader och i det begreppet ingår också bland annat spårvägstunnlar, stationsbyggnader för spårväg, kulvertar, stödmurar, de inre vattenvägarna, bryggor, kajer, hissar och rulltrappor. Trafikkontoret beräknar underhållsbehovet inom konstbyggna-derna till 100 miljoner. Betongskador som skulle behöva åtgärdas finns bland annat vid Valhallabron, Kungstens-motet, Högsbomotet och Vårväders-torget. För åtgärder på vår största kon-struktion, Götaälvbron, har vi fått extra

Eftersatt underhåll – dålig ekonomi för Göteborg 550 miljoner kronor.

Så stor var Trafikkontorets eftersläpande underhålls-behov på det kommunala vägnätet i Göteborg vid års-skiftet. Det är en ökning med 20 miljoner kronor på ett år.

Behovet fördelar sig på beläggningar 230 miljoner, gatu-belysning 145 miljoner, broar–tunnlar–kajer 100 miljoner och spårvägsbana 75 miljoner kronor.

Konsekvenserna blir sämre framkomlighet, lägre säker-het och ökad risk för kapitalförstöring.

Den gångna vintern har orsakat stora skador på asfaltsbeläggningen

5

medel, så där finns inget eftersläpande underhållsbehov.

GatubelysningDen offentliga gatubelysningen i Göte-borg omfattar 85 000 ljuspunkter, drygt 63 000 stolpar och 4 000 master. Varje år rostskyddsmålas stolpar och master för att få längre livslängd, till en kost-nad av cirka 4,5 miljoner kronor per år. Det saknas pengar för att byta ut arma-turer och stolpar i den utsträckning som krävs för att undvika ett eftersläpande underhållsbehov.

SpårvägsbananSpårvägsbanan är också Trafikkonto-

rets ansvar. Totalt finns det 165 km spår, 321 hållplatser och 220 växlar.

Det eftersläpande underhåller av spårvägsbanan uppgår till 75 miljoner. Det beror till stor del på två saker; beho-vet av att byta utsliten räls och att jus-tera spår. Låggolvvagnens lägre frigångs-höjd har medfört att Trafikkontoret de senaste tre åren tvingats fräsa ner höjden på cirka 15 000 kvadratmeter asfalts-ytor, för att vagnen ska komma fram. Genom detta försämras bärigheten. Det är en nackdel på de sträckor där bussar och personbilar kör i spåren.

Prioritering– När det eftersläpande undehållsbe-hovet ökar är det ännu viktigare för oss att prioritera rätt med de pengar vi har. Annars kan konsekvensen bli att vi tvingas stänga av gator eller broar eller

sänka hastigheten på vissa delar av spår-vägsbanan, säger Mats Larsson, som ansvarar för drift och underhåll.

Vad tycker då göteborgarna själva om underhållet?

I en undersökning gjord 2004 tycker 38 procent av de tillfrågade att standar-den är bra på de stora gatorna, medan 37 procent tycker att den är dålig.

35 procent tycker att gatan/vägen där de bor är bra, medan 42 procent tycker att den har dålig standard. Jämfört med undersökningen 2001 är det flera som nu anser att standarden på gatorna är dålig. På frågan om vad pengarna till under-håll av gatorna främst ska gå till svarar 53 procent till underhåll av asfalten, 20 procent till snöröjning och 18 procent till underhåll av gång och cykelvägar.

Eftersatt underhåll – dålig ekonomi för Göteborg

Mats Larsson ansvarar för drift- och underhåll av vägar och spårväg. Han ser till att Trafikkontoret prioriterar rätt och satsar på de anlägg-ningar som behöver underhållet bäst. Bild: STIG HEDSTRÖM

66

• Nämnden & Kontoret

Det egentliga arbetet med sammanträdet började någon månad tidigare.

– Jag samlar ihop allt som ska upp i nämnden. Det handlar om uppdrag från Trafiknämnden som ska besvaras och redovisas, svar på motioner från Kom-munstyrelsen, svar på remisser från andra nämnder och egna initiativ och förslag från kontoret, beskriver Eva Nordqvist.

Ungefär två veckor före nämndsam-manträdet sammanträder ”Trafiknämnds-beredningen”. Ledningsgruppen går till-sammans med Eva igenom ärendelistan och tjänsteutlåtandena (kontorets förslag till beslut). Handläggarna går tillbaks och putsar på sina förslag och Eva skriver före-dragningslistan till nämnden.

Att jaga in handlingarSå följer ett jobb som Eva inte är så för-tjust i – att jaga alla handläggare så att de kommer in i tid med sina handlingar till nämnden.

– De ska skriva tjänsteutlåtanden (TU) enligt en särskild mall som finns i en data-bas för ärendehantering. Den som inte skriver TU:n så ofta glömmer hur det går till mellan gångerna, medan de rutine-rade klarar det bra. Men det ska se snyggt ut och jag vill ha ordning och reda ivåra handlingar till nämnden, säger Eva.

Eva läser igenom alla handlingar och kollar språk och layout.

– Jag älskar att hantera papper, säger hon och smeker högen med handlingar som just ska skickas ut till politikerna i nämnden.

– Man ska se att handlingarna kommer från Trafiknämnden – de ska ha samma layout och helst ska det räcka att man läser första sidan i en handling för att man ska få en uppfattning om vad ärendet handlar om, fortsätter hon.

– Vi får inte glömma bort att våra skri-velser inte bara är till för politikerna utan också för göteborgarna!

Dags för utskickDen slutliga föredragningslistan till nämnden fastställs av presidiet en dryg vecka före nämndsammanträdet. Presi-diet består av ordföranden och vice ord-föranden, direktören, ekonomi- och pla-neringschefen och nämndsekreteraren.

Ungefär en vecka före sammanträdet är det dags att skicka ut handlingarna till nämndledamöterna.

– Då har jag kollat så alla handlingar finns med, vaktmästaren har kopierat allt snyggt och prydligt. Det är ingen liten utsändning. Cirka 100 buntar med hand-lingar skickas förutom till ledamöterna också till media, kommunledningen, samarbetspartners som Västtrafik och Vägverket, Polisen, partierna, revisorerna och en del övriga, beskriver Eva.

I händelsernas och maktens centrum

När nämndsammanträdet väl börjar är en stor del av nämnd-sekreterarens arbete redan gjort. Då sitter hon i händelsernas centrum och följer spelet som rullas upp framför henne. Hon antecknar och insuper atmosfären. Det gäller att kunna tolka och sovra. Men lång erfarenhet har gett rutin. Eva Nordqvist känner nämnden väl efter 15 år.

Våren inleddes med cykelveckaUngefär samtidigt som den första vår-vämen kom, genomfördes den årliga cykelveckan den 22 – 29 april. En nyhet för året var miljödagen på Kortedala Torg den 26 april där Trafikkontoret deltog med kostnadsfri cykelservice. Lundby Mobility Center arrangerade aktiviteter på Hjalmar Brantingsplatsen och Norra Älvstranden. Cykelveckan avslutades med en cykelfest i Slottsskogen. Aktiviteter som fri cykelser-vice, tävlingar och uppvisningar av elcyklar och lånecyklar engagerade ett stort antal cykelburna göteborgare.

Inför veckan installerade Trafikkontoret en luftpumpstation vid Vasagatan och en ny publik cykelräknare vid Södra Vägen. Den första invigdes förra året och finns vid Hjalmar Brantingsplatsen.

55 procent av cykelresorna i Göteborg görs av kvinnor. Det visar Trafikkontorets resvaneundersökning 2005. Så här ser den genomsnittlige göteborgscyklisten ut:• 20-35 år• Bor främst i Centrum eller Majorna, eller i

Linnestaden, Örgryte eller Lundby.• Cyklar under sommarhalvåret, åker kol-

lektivt under vintern,• Har oftast både körkort och bil.

Miljöminister Lena Sommestad.BILD: BIRGITTA RYDBECK

Miljöministern i GöteborgI slutet på mars presenterade miljöminister Lena Sommestad regeringens klimatpro-position i Göteborg. I samband med det ville hon informera sig om hur Göteborg använde sina klimatinvesteringspengar, så kallade klimp-pengar. Hon fick en genom-gång av hur Trafikkontoret jobbar med direktbearbetning av göteborgarna för att få fler att göra aktiva val vid resor. För att få ministern att komma ihåg göteborgsbe-söket och för att erbjuda media lite skåde-spel fick hon vara med om att skrota en bil på Gustav Adolfs Torg. Det skulle illustrera Trafikkontorets arbete i Lundby med att knyta ihop miljöfrågor med kollektivtrafi-ken. Där fick alla som deltog i en kampanj om att skrota sin gamla bil ett kollektivtra-fikkort i utbyte.

Sedan statsministern uppmärksammade Göteborgs miljöarbete kommer det ena celebra besöket efter det andra.Under våren har Trafikkontoretockså tagit emot såväl representanter från Trafikutskottets s-grupp som nordiska ministrar från Nord-sjökommissionen.

7

När handlingarna gått ut och Eva pus-tar ut inför nämnden, börjar hon skissa på listan till nästa månads sammanträde.

Tydlighet viktigtUnder nämndsammanträdet ska Eva hålla reda på vilka beslut som fattas i de olika ärendena. Ibland blir det voteringar i olika frågor. Då antecknar Eva hur de olika ledamöterna röstar på särskilt för-berett formulär, så att hon snabbt kan lämna resultatet till ordföranden.

Hur bör då en bra nämndordförande vara enligt Eva?

– Det är viktigt att ordföranden kan plocka fram de olika åsikter som finns och formulerar de olika förslagen samt sam-manfatta och formulera tydliga beslut. Då blir det lättare att vara sekreterare.

Även den högste tjänstemannens, tra-

fikdirektörens, roll är viktig under sam-manträdet.

– Han bidrar mycket till att det blir en öppen och positiv atmosfär under mötet. Det tycker jag Trafiknämnden och dess direktörer lyckats bra med under året, betygsätter Eva.

Efter mötetEfter sammanträdet är det dags för Eva att skriva protokollet.

– Jag gör det direkt efter sammanträdet, medan det är färskt, säger Eva.

En del ärenden ska expedieras direkt efter sammanträdet. Det kan vara t ex svar på remisser som ska vara inne inom viss tid. Då har man begärt omedelbar juste-ring av ärendet under sammanträdet.

– Då kan jag skicka dem dit de ska utan att vänta på den slutliga justeringen av

protokollet, förklarar Eva.Normalt justeras protokollet i veckan

efter nämndsammanträdet. Justeringen innebär att ordföranden och juste-ringsman läser igenom protokollet och godkänner det med sin underskrift. Efter det expedierar Eva återstoden av ären-dena genom att skicka ut beslut till alla berörda.

– Jag är ganska ensam i mitt arbete som nämndsekreterare även om jag jobbar med hela kontoret. Mest kontakt har jag med direktören och ledningsgruppen, juristen och registratorn. Annars är det politikerna som är som min familj eller avdelning. Mellan sammanträdena hjälper jag dem med deras arvoden, bokningar av studie-resor samt övriga sekreteraruppgifter.

– Jag älskar att boka och fixa, ler Eva och stryker bak en blond hårslinga.

”Vi får inte glömma bort att Trafiknämndens skrivelser också är till för göteborgarna, så de måste vara begripliga”, säger nämndsekreterare Eva Nordqvist.

8

Han har varit ordförande i Trafiknämn-den ända sedan den bildades och har en bred politisk erfarenhet både som tidigare kommunalråd i Göteborgs Stad och idag

som regionråd med ansvar för trafikfrå-gor inom Västra Götalandsregionen.

Olika rollerSom nämndordförande vill han inte blanda sig för mycket i kontorets dag-liga verksamhet.

– Jag vill inte ha något tjänsterum på Trafikkontoret. Det mesta av mina kon-takter med kontoret går genom direktö-ren. Med honom har jag å andra sidan kontakt så gott som dagligen. Som ordförande ska jag inte ge några order direkt in i systemet – det är direktörens domäner, säger han.

En bra nämndordförande ska enligt Leif Blomqvist vara tydlig. Han eller hon ska kunna föra dialog inom nämnden och mellan nämnden och tjänstemännen.

– Det är viktigt att alla nämndledamö-ter får möjlighet att sätta sig in i ärendena, även de som är fritidspolitiker. Därför får det inte gå för fort. Alla som vill ska kunna komma till tals, fortsätter han.

Lyhörd men bestämd är nyckelord för Leif Blomqvist i hans roll som ord-förande. Ordföranden bör vara presti-gelös och kunna rätta till fel. En ord-

förande måste ha läst in sig ordentligt på alla ärenden. Leif Blomqvist sticker inte under stol med att det är jobbigt att hålla i alla trådar vid ett nämndsam-manträde. Drygt tre timmar tar mötet vanligen inklusive gruppmötena som partierna har före sammanträdet.

Medborgarna viktigastTrafiknämnden var Göteborgs första beställarnämnd. Rollen har renodlats allt mer sedan nämnden kom till. Leif Blomqvist ser fördelar framför den klas-siska nämndrollen.

– Vår arbetsgivarroll blir mer begrän-sad. Vi kan koncentrera oss på de trafik-politiska målen när vi har en mindre orga-nisation att handskas med, säger han.

Leif Blomqvist betonar politikernas roll som folkföreträdare:

– Vi företräder medborgarna och ska lyssna på dem.

Som ordförande i Trafiknämnden har han daglig kontakt med väljarna via telefon, mail och brev.

– Jag försöker svara på det mesta, utom när folk är direkt oförskämda, säger han.

Trafikfrågorna uppmärksammas ofta i

• Nämnden & Kontoret

Leif Blomqvist är ordförande i Trafiknämn-den sedan 1991.

– Vi politiker ska se till att de allmänna mål som kom-munstyrelse och fullmäktige satt för trafiken genomförs. Det är både politiska och ekonomiska mål. Tjänste-männen ska kunna sitt fack-område och föreslå hur vi ska lösa trafikproblemen.Så sammanfattar Leif Blom-qvist skillnaden mellan politikernas och tjänstemän-nens uppgifter.

Viktigt att skilja på nämnden och kontoret

9

media. Det tycker Leif Blomqvist är bra.– De journalister som jobbar med tra-

fikfrågor är generellt duktiga, tycker han. Han anser även att trafikfrågorna häv-

dar sig bra på kommunledningsnivå:– Men trafiken är inte till för sin egen

skull – den är smörjmedlet i den sam-hällsekonomiska utvecklingen.

Större arbetsmarknadHan anser att trafikens roll är att skapa en större arbetsmarknad som ger Göte-borgsregionen förutsättningar att hänga med i den internationella utvecklingen.

– Den nya arbetsmarknadsregionen sträcker sig från Uddevalla-Trollhättan-Skövde-Borås-Varberg med Göteborg som nav. För individen betyder det att det blir lättare att hitta nya jobb och för närings-livet betyder det bättre förutsättningar att rekrytera arbetskraft, beskriver han.

Det gäller att lösa det ökade resandet – helst med kollektiva transporter. Leif Blomqvist hänvisar till den pågående utredningen K2020, som vill fördubbla resandet med kollektivtrafiken fram till år 2020.

– Nyckeln till detta är en bättre

pendeltågstrafik. Där vi ger bra trafik kommer resenärerna. Resandet med regionaltågen har ökat med nästan 50 procent sedan år 2000. Det är dyrt att bedriva tågtrafik men lätt att få folk att resa, förklarar Leif Blomqvist.

Därför ser han det pågående arbetet med Västlänken som en nyckelfråga. Andra sådana är att lösa transporterna till hamnen och att se till att Göteborg snarast får minst en ny älvförbindelse.

Måste påverka attityderTeknikutvecklingen är också viktig.

– På grund av den ökade rörligheten tror jag inte att biltrafiken kommer att minska, men resandeökningen måste framför allt tas av kollektivtrafiken. Paral-lellt med satsningarna på kollektivtrafi-ken måste vi få fram miljövänligare bilar och minska utsläppen från trafiken.

– Det gäller också att påverka attity-der. Jag tror mycket på det arbete som kontoret gör för att få människor att göra aktiva val av transportmedel i varje situation. Det kan få resenärerna att åka kollektivt när de kan och välja bilen när de verkligen behöver den.

Trafiknämnden består av nio ordinarie ledamöter och sex ersättare. Den sammanträder ungefär en gång i månaden. BILD: STIG HEDSTRÖM

Leif Blomqvist i närbild:Leif Blomqvist (s)Politiska uppdrag:• Ordf i Trafiknämnden • Ledamot i Kommunfullmäktige• Ledamot i Göteborgs Stadsteater AB• Suppleant i Göteborgs Hamn AB• Ledamot i Göteborgsregionens kommu-

nalförbund• Ordf i Västtrafik• Ledamot i Regionstyrelsen• Ledamot i Regionfullmäktige• Ledamot i Regionutvecklingsnämnden

Bil: Volvo V70 Bifuel (dessutom fyra hob-bybilar)Skulle helst haft en gammal uttjänt spår-vagn som sommarstuga.Åker kollektivt till jobbet när han kan.

Om du skulle få en önskan uppfylld för Trafiknämndens räkning, vilken skulle det då vara?– Att få ett modernt kollektivtrafiksystem med Västlänk och huvuddelen av vad som beskrivs i K2020 och därmed nå en för-dubbling av kollektivtrafiken till år 2020.

Vilken ser du som den största utma-ningen för Trafiknämnden framöver? Att få fram investeringsmedel till de stora infrastrukturfinansieringar som krävs. Det handlar om 20-25 miljarder fram till 2020, som i huvudsak måsta tas av staten.

10

Det är inget självändamål att ha olika åsikter – men har man gett ett löfte till väljarna så ska man arbeta för det, menar han. Han ser väljarna som upp-dragsgivaren och till dem vill han ge så god service som möjligt.

Därför är det viktigt att skilja mellan politikens och tjänstemännens roller.

– Vi ska inte se till systemets bästa utan till att vi verkligen får utfört den politik som väljarna gett oss mandat till, menar han.

Trafikkontoret betecknar han som ett mycket professionellt kontor.

Allt mer regionala frågorRoland Rydin är liksom Leif Blomqvist en erfaren politiker. Han är specialintres-serad av trafikfrågor därför att de berör många människor och därför att de kan påverka och förbättra förhållandena för både bostads- och arbetsmarknaderna. Han jobbar både lokalt i Trafiknämn-den och regionalt i Göteborgsregionen och i Västtrafik.

– Trafikfrågorna blir allt mer regio-nala, menar han. När det gäller kol-lektivtrafiken är vi relativt överens över blockgränserna. Det gäller att skapa en bättre pendeltrafik för att minska tra-

fikströmmarna in i Göteborg. Det är främst kortare restider som kan få folk att välja kollektivtrafiken.

När det gäller parkeringspolitiken är man inte lika överens över partigrän-serna enligt Roland:

– Vi vill ha fler parkeringsplatser i centrum och lägre parkeringsavgifter än vänstermajoriteten.

Inte heller om hur en ny förbindelse över älven ska lösas är man helt överens:

– Miljöpartiet har lyckats stoppa en ny älvförbindelse. Denna är högpriori-terad av de borgerliga partierna, säger han.

Känner för miljönAtt Roland Rydin värnar om parke-ringsmöjligheterna i centrum betyder inte att han nonchalerar biltrafikens miljöeffekter:

– Jag har ett förflutet i miljönämnden och trafikens miljökonsekvenser ligger

mig varmt om hjärtat, intygar Roland Rydin.

Han hoppas på att teknikutveck-lingen och investeringar i ny infrastruk-tur ska få människor att välja miljövän-ligare fordon och färdsätt.

– En viktig förbättring som måste till, och som vi i Trafiknämnden är överens om, är att vi i framtiden inte kan bygga nya bostadsområden utan att först ordna infrastrukturen. Det har man inte gjort historiskt sett och det har lett till många problem. Pengarna till byggnation och till vägar och annan infrastruktur har kommit ur olika kassor, förklarar han.

• Nämnden & Kontoret

Roland Rydin i närbild:Roland Rydin (m)Politiska uppdrag: • Vice ordf Trafiknämnden• Ledamot i kommunfullmäktige• Ledamot i Försäkrings AB Göta Lejon• Vice ordf Överförmyndarnämnden• Ledamot Stadsdelsnämnd Centrum• Ledamot i Göteborgsregionens fullmäktige• Ledamot i Västtrafiks styrelse

Bil: Toyota Prius (elhybrid)Cyklar mestadels till jobbet.

Om du skulle få en önskan uppfylld för Trafiknämndens räkning, vad skulle det vara?– Då skulle jag önska en ny Partihallslänk och tunnel under älven vid Marieholm.

Vilken ser du som den största utma-ningen för Trafiknämnden under de närmaste åren?– Att tillsammans med andra aktörer svara upp mot en större befolknings krav på en väl fungerande trafik- och transportappa-rat i regionen och få finansiering för den.

– Vi har en god stämning i Trafiknämnden och ett bra samarbete mellan partierna. Men det hindrar inte att vi har åtminstone två till tre ärenden vid varje nämnd som är partiskiljande, säger Roland Rydin, vice ordförande i Trafiknämnden.

Roland Rydin är vice ordförande i Trafiknämnden. BILD: STIG HEDSTRÖM

Trafikfrågorna blir alltmer regionala

Uppdraget:Trafiknämndens officiella uppdrag är att tillgodose göteborgarnas och näringslivets transportbehov, förbättra trafiksäkerheten och minska trafikens miljöstörningar till en acceptabel nivå för både människor och natur. Uppdraget skall utföras med en hel-hetssyn och i nära samarbete med statliga, regionala och kommunala aktörer samt övriga intressenter.

11

Göteborg är en glesbebyggd stad jämfört med t ex Stockholm. Det inne-bär att det är svårt att få underlag till kollektivtrafiken.

– Men nu arbetar vi parallellt med förtätning av Göteborg och förstoring av regionen, vilket ska ge ett bättre underlag för kollektivtrafiken, menar Roland Rydin.

Mer statliga pengarRoland Rydin anser att både stat och kommun måste satsa mer pengar till investeringar i infrastrukturen.

– Vi måste lösa frågan om ny älvför-bindelse. Det som hände häromveckan när ett betongblock föll ner från Göta Älvbron är alarmerande. Bron har bara 15 års livslängd kvar och det är klart att människor blir oroliga när vi inte har råd att göra nödvändigt underhåll, säger han.

Roland Rydin skulle helst se att mer av vad transportsektorn bidrar till i form av skatter skulle gå tillbaka till sektorn som investeringsmedel:

– På riksnivå handlar det om 70 miljar-der i bensinskatt, men bara 20 miljarder går tillbaka till bilisterna, menar han.

Där har vi lyckats välNär Roland Rydin får chansen att nämna något som han tycker Trafik-nämnden lyckats bra med, framhåller han trafikomläggningarna kring Göta-tunneln.

– Kring det bygget har alla goda kraf-ter samverkat så att framkomligheten i city t o m tidvis blivit bättre än innan, säger han.

Trafiknämnden har även lyckats minska trafikökningen i centrum, vilket Roland Rydin framhäver som ett plus. Han tycker att trafikfrågorna hävdar sig relativt bra i debatten. Själv tycker han inte att trafikfrågorna är de allra vikti-gaste i kommunen, trots att han sysslar med dem:

– Nej, skolfrågor är de absolut vikti-gaste. Det handlar ju om att bygga för framtiden och att ge den kommande generationen bästa möjliga start i livet.

”Tackade nej till betänketid när jag erbjöds jobbet”– Det bästa jag visste när jag var liten var att hälsa på mamma på jobbet. Jag hade med mig min röd- och vitprickiga kaffeservis och bjöd borgmästaren i Strömstad på låtsaskaffe. Mamma var sekreterare åt honom och det var där jag fick min kärlek till att handskas med papper, berättar Eva Nordqvist.

Hon började sitt arbetsliv på olika kontor i Strömstad. Så småningom kändes den lilla kuststaden för liten och Eva bestämde sig för att satsa på en sekreterarutbildning vid högskolan i Jönköping. Efter det fick hon jobb som sekreterare åt generaldirektören vid Jordbruksverket i Jönköping.

– Jag hade en juridisk inriktning på min sekreterarutbildning som jag fick god nytta av när jag fick pröva på som administrativ sekreterare i ett antal statliga kommittéer, säger hon.

Roligt att vara med från början1988 kom Eva till Göteborg som sekre-terare åt stadsbyggnadsdirektören.

– När Trafikkontoret sedan skulle bildas som det första beställarkonto-ret i staden, fick jag tipset om att söka tjänsten som sekreterare åt trafikdirek-tören. Eftersom det var spännande att vara med från början och bygga upp något nytt, nappade jag på det, berät-tar Eva.

Ganska snabbt fick Eva förfrågan av dåvarande trafikdirektören om hon kunde tänka sig att även vara sekrete-rare i nämnden.

– Jag tvekade ett ögonblick, men sedan sa jag snabbt ja. Jag tackade nej till betänketid, för annars kanske jag hade tackat nej – jag hade ju ingen erfarenhet av att jobba med politiker, skrattar Eva.

Efter hand växte nämndens uppgif-ter och Trafikkontoret. När Eva varit mammaledig och kom tillbaka 1998 delades hennes tjänst upp så att trafik-direktören fick en egen sekreterare och nämnden fick behålla Eva.

Det bara ska fungeraEva och hennes man valde att bli för-äldrar ganska sent. Föräldraskapet kom att ändra deras liv mer än de kunnat föreställa sig. Lille Anton föddes med hydrocefalus (vattenskalle) och har till följd av detta ett flertal funktionshin-der, bl a cp-skada.

– Livet blir inte alltid som man

Anton har lärt sig ett särskilt teckenspråk som Eva också vill lära sig. BILD: STIG HEDSTRÖM

(vänd)

Trafikfrågorna blir alltmer regionala

En särskild spårvagn, ”Atletlinjen”, ska for-sla de aktiva idrottarna mellan hotell och träningen på Slottskogsvallen under EM i friidrott 4 – 13 augusti. Den blir ett sätt att ge evenemangsstaden Göteborg en miljö-profil samtidigt som den löser de aktivas transportproblem.

Det avslöjar Eva-Britt Andersen, som är Trafikkontorets spin-del i nätet när det gäller att planera för trafiken under årets största evenemang. Det är många trådar som ska vävas sam-man för att allt ska fungera dagen E som är Evenemang och EM i friidrott .

– Vi går mycket på erfarenheterna från VM i Friidrott -95, berättar Eva-Britt, men mycket har ju hänt sedan dess. Staden har förtätas samtidigt som ”kringen” med utbyggnad av spår-vägsnätet och Götatunneln under city tillkommit.

Trafikplaneringsgruppen har träffats varannan vecka under hela året och består av medarbetare från polis, räddningstjänst, Gatubolaget, Sweco, Västtrafik och av arrangörerna Göteborg & Co, som ansvarar för arrangemangen i stan, och Got Event som ansvarar för tävlingsarrangemangen.

– Det är massor av människor i Göteborgs Stads förvalt-ningar och bolag som gör de här arrangemangen möjliga. Jag är bara en kugge i maskineriet, förklarar Eva-Britt som är mån om att tona ner sin egen roll.

200 000 i rörelseUnder EM-dagarna beräknar man att 200 000 människor kommer att röra sig i centrum varje dag. Samtidigt blir Göte-borg i fokus för 65 miljoner TV-tittare. Det är en utmaning och en fantastisk möjlighet.

– Visst har vi tänkt på kameravinklar och på att visa upp det bästa av Göteborg när t ex den största trafikutmaningen, maratonbanan, har lagts upp, förklarar Eva-Britt.

Samtidigt med tävlingarna på Ullevi pågår den stora festen på stan. Även den årliga stadsfesten Göteborgskalaset har ju vävts in i arrangemanget. Götaplatsen förvandlas till en jät-testor scen där invigningen av EM sker och där uppträdanden kommer att äga rum under hela perioden. Festplatser med olika inriktningar dyker upp i stadsmiljön.

Lämna bilen hemma– Det är ingen vits att ta bilen till stan under EM, råder Eva-Britt.

Hela city kommer att frigöras för gång- och kollektivtrafik. Alla transporter med leveranser till city måste ske mellan kl 02.00 och 11.00. Därefter vill vi att det är bilfritt så att gående och kollektivtrafiken kan komma fram. Parkeringsplatserna på gatumark i ett större område i centrum (från E6 – Odinsplatsen – Nils-Ericsonsgatan – V Hamng- Götaplatsen – Korsvägen) reserveras för boende, parkering för funktionshindrade och last-zoner. Övriga bilister kommer att hänvisas till 12 000 platser som finns i de stora parkeringshusen i stan. Parkeringen under Ullevi stängs av säkerhetsskäl.

12

tänkt sig. Men vi gav oss den på att vårt liv skulle fung-era med Anton. Som alla barn med omfattande funk-tionshinder kräver Anton mycket tid men i gengäld får vi som föräldrar väldigt mycket till-baka, säger Eva och viljestyrkan lyser ur hennes ögon.

Nu är Anton tio år. Han sitter i rullstol och genomgick en omfat-tande höftledsoperation i höstas. Konvalecenttiden har varit svår.

Anton går i skola på Bräcke Östergård. Där kan han kommunicera på sitt sätt med andra barn i lik-nande situation.

Nu får han tid och stöd – Vi valde Bräcke fram för andra skolor. Jag tror inte att en annan skola hade kunnat ge Anton det stöd och den tid han får där. Nu har han lärt sig ett särskilt språk – med tecken som stöd. Tecknet bety-der ett helt ord. Det måste vi lära oss också, så att vi kan kommunicera bra innan Anton lär sig tala. Han förstår vad vi säger, men måste tänka efter lite längre ibland.

Genom åren har familjen försökt leva så normalt som möjligt och skapa förutsättningar för att Anton ska kunna göra sådant som alla barn kan göra. I slutet av april var det dags för årets höjdpunkt för Anton och hans familj.

– Då åkte vi till Hemsedal och Anton fick åka skidor med hjälp av en särskild sele som pappa Daniel har på sig när han åker. Det är rent magiskt att uppleva hur Anton njuter och blir allt bättre på att trycka ner skidorna och följa med aktivt, beskri-ver Eva.

Håller sig i formFör att orka med det tuffa livet med Anton är Eva mån om att hålla sig i form. Hon tränar aerobics och body pump tre gånger i veckan. Under större delen av året cyklar hon de närmare 1,5 milen till jobbet från hemmet i Hovås. Trädgården är också en oas för återhämtning för Eva. Hon älskar att påta i jorden.

På försommaren far hela familjen till Italien. Det gjorde Eva och hennes man innan Anton föddes, och det har familjen fortsatt att göra.

– Numera räknas vi inte som turister längre i Castiglione della Pescaia. Där njuter vi av sol och värme. Att sitta på altanen och känna doften av pin-jeträden och se ut över Medelhavet – det är semester för mig, säger Eva.

– Och Anton mår bra i värmen. Där tar vi semes-ter även från alla hans sjukbesök.

Eva med Anton i Hemsedal

En särskild spårvagn, ”Atletlinjen”, ska forsla de aktiva idrottarna mellan hotell och träningen på Slottskogsvallen under EM i friidrott 4 – 13 augusti. Den blir ett sätt att ge evenemangsstaden Göteborg en miljöprofil samtidigt som den löser de aktivas transportproblem.

Årets EM kräver noggrann trafikplanering”Tackade nej ...” (forts)

13

– Alla trafikändringar kommer att kräva omfattande arbete med att skylta om stan under hela EM-perioden. När det gäl-ler Maratonbanan kommer denna sträckning också att kräva stor insats av trafikregleringen, beskriver Eva-Britt

Satsning på kollektivtrafikenVästtrafik kommer att göra extra satsningar på kollektivtrafiken under EM. Det blir utökad nattrafik i stan och fler pendeltåg, bussar till kranskommunerna och färjor till skärgården. Västtra-fik kommer också att organisera pendeparkeringar i anslutning till pendeltågen för resenärer från ytterområdena. Ett särskilt EM-kort för kollektivtrafiken kommer att säljas. Inga spårvag-nar kommer att trafikera Avenyn efter kl 17 på eftermiddagen. Spårvagnstrafiken går då på Västra Hamngatan och Skånegatan i stället.

Maratontävlingarna den 12 – 13 augusti är den största utmaningen för trafikplanerarna. De tävlande springer fyra varv på en bana runt de centrala delarna av stan: med start på Ullevi – Korsvägen – Götaplatsen – Avenyn –Vasagatan – Lin-néplatsen – Södra Allégatan – Pustervik – Götaleden – Lilla Bommen – Norra Hamn-gatan – Östra Hamngatan – Stora Nygatan – Ullevi.

Maratonvägen kom-mer att spärras av staket, funktionärer och poliser. Räddningstjänsten kom-mer att ha bemanning på insidan för att klara av utryckningstransporter via särskilda utrymningsvägar för att trygga säkerheten för invånarna innanför avspärrningarna. Ingen kol-

lektivtrafik kommer att finnas innanför avspärrningarna, men alla som vill se loppet kommer att kunna färdas kollektivt till knutpunkter vid Korsvägen, Järntorget, Norra Ullevi, Drott-ningtorget och Centralen.

Skånegatan blir tävlingsarenaEn annan del av EM-tävlingarna som kräver noggrann tra-fikplanering är gångtävlingarna. En särskild tävlingsbana för gångarna kommer att arrangeras utmed östra delen av Skånegatan. Utmed en kilometerlång sträcka mellan Ullevi och Korsvägen ska gångarna knata fram och tillbaka 8–10 augusti för att få ihop sina 2 mil för damer och herrar, res-pektive 5 mil för herrar. Spårvagnstrafiken ska kunna pågå under tiden, men biltrafiken kommer att stängas av under tävlingarna.

– Det är mycket som ska fungera med avstängningar, signa-ler, vattenstationer och TV-kameror. Allmänheten är kanske inte så mycket berörd, men många människor rör sig i områ-det. Tävlingarna pågår på Ullevi, mediacenter finns på Katri-nelundsskolan, de aktiva äter på Burgården och på Valhalla

sport kommer all ackredite-ring ske lokalen kommer av att ha utspisning för 3000 volontärer, beskriver Eva-Britt.

De aktiva, medias repre-sentanter och vip-gäster bor på de centrala hotellen. Arrangören har en särskild organisation som sköter det som krävs för att tillgodose deras transporter. De kom-mer att erbjudas ”atletlin-jen” som endast är för täv-

Genrep inför EM Två stora evenemang som äger rum samtidigt blir en slags genrep inför EM. Det är målgången för Volvo Ocean Race 15–18 juni och invig-ningen av Götatunneln 16–18 juni.

Från torsdag till söndag bjuds stads-besökarna på gratis färjeresa över älven. Båttrafiken är förstärkt och går cirka var tjugonde minut från Södra respektive Norra Älvstranden.

– Vi räknar med mycket folk på klipporna och ute i väster runt Klip-pan, Röda Sten och Arendal när båtarna kommer in vid 12–13-tiden

på dagen den 17:e, säger Eva-Britt Johansson.

Klockan 18.00 startar det stora tunnelloppet vid Lilla Bommen. Det blir starten på invigningen av nya Götatunneln. Löparna ska springa först genom södra röret, komma upp vid Fiskhamnsmotet och vända till-baka till Järntorget där de springer ner i norra tunnelröret och kommer i mål igen vid Centralen.

Kring båda arrangemangen blir det dessutom fest och glam. Kring tunnelns mynningar kommer uppträ-danden att äga rum och ute på Lind-holmen blir också en stor festplats .

Ullevi blir åter centrum för ett jättearrangemang – EM i friidrott. Senast Göteborg arrangerade ett liknande sportevenemang var VM i friidrott 1994. BILD: KJELL HOLMNER

Årets EM kräver noggrann trafikplanering

14

Under våren har Trafikkontoret informerat Trafiknämnden och Bygg-nadsnämnden om Götaälvbrons status och påtalat behovet av en utredning av alternativ förbindelse. I samband med detta finns det också behov att ta fram en samlad trafikstrategi för den centrala staden.

Bro eller tunnel – eller både och?Trafikstrategin ska tas fram under de närmaste två åren.

– Den ger förutsättningar för beslut om vilken typ av älvförbindelse vi ska välja, menar Max Falk. Ska det vara en eller flera förbindelser? Ska vi välja bro

eller tunnel eller både och? Var ska en bro placeras och hur ska den se ut?

Stadsbyggnadskontoret har bl a skis-sat på alternativ med två lågbroar – en vid Gasklockan och en ungefär vid nuva-rande läge. Om bron ska vara öppnings-bar, hur ska den i så fall öppnas? Det finns svängbroar, lyftbroar och klaff-broar. Politikerna fick också se exempel på broar från städer som valt högbroar. Designen på en ny bro är också viktig för stadsbilden.

Pulsåder för kollektivtrafikenI dag är Götaälvbron pulsådern i kol-lektivtrafiken till Hisingen. 75 procent

av kollektivtrafiken över älven går den vägen.

– Ska intentionerna med Storkringen, där buss- och spårvägsnät knyter sam-man de yttre delarna av centrum för-verkligas, är en tunnel där både spårvägs- och busstrafik kan gå ett högintressant alternativ. Men Räddningstjänsten kan ha synpunkter på spårvagn i tunnel. Vad händer i högtrafik när de ofta hamnar i kolonn? frågar sig Max Falk.

Även för gång- och cykeltrafikanter är Götaälvbron viktig. Det är den kortaste vägen över älven. I dag väljer 3 000 av totalt 4 000 cyklister Götaälvbron varje dag. Nu planeras för en särskild cykel- och gångbro över älven. Men även vid planering av andra förbindelser över älven måste man ta hänsyn till dessa tra-fikanter.

Byggstart tidigast 2014– De viktigaste utgångspunkterna för den nya älvförbindelsen är den fram-tida tågförbindelsen Västlänken. Om den senare väntas Banverket ta beslut i höst. Västlänken påverkar naturligtvis hur kollektivtrafikfrågorna hanteras vid Centralstationen och därmed älvförbin-delsens placering, säger Max Falk.

För att en ny bro ska vara klar till 2020 måste valet av utbyggnadsalterna-tiv vara klart 2010. Därefter beräknas det ta ytterligare fyra år att lösa detalj-planering och finansiering. Själva byg-get kan komma igång 2014 och beräk-nas ta 6–7 år.

Ny älvförbindelse 2020– så kan planerna förverkligas

Hålet som bildades i Götaälvbron när en arbetsmaskin vårso-pade cykelbanan gav Trafikkontoret draghjälp i diskussionen om ny älvförbindelse. Det står nu klart för alla att Götaälv-brons dagar är räknade – 15 år är den ungefärliga kvarvarande livslängden enligt kontorets beräkningar.

Så här skulle två parallella förbindelser över älven kunna se ut enligt en av alla de idéer som finns. FOTOMONTAGE: STADSBYGGNADSKONTORET

15

Götaälvbron – en krävande gamlingI väntan på en ny älvförbin-delse måste Götaälvbron hållas vid liv. Den kräver allt dyrare underhåll. Bara i år satsas 33 miljoner på akuta åtgärder. En undersökning av de bärande stålelemen-ten, som Trafikkontoret låtit göra under det senaste året, visade att brons tekniska livslängd är cirka 15 år.

Det var när den senaste stora sats-ningen på bron gjordes 1996–1999, då bland annat huvudbanan och kasunerna reparerades för 112 miljoner, som man upptäckte de första sprickorna i stål-konstruktionen.

Sedan dess har Trafikkontoret låtit tre oberoende broexperter titta på bron och med hjälp av den samlade brokunska-pen dragit slutsatser om hur man bäst ska säkra bron.

– Problemet är att stålet i de bärande balkarna blir sprött och spricker. Sanno-likheten är stor att sprickorna kan leda till snabba brottsförlopp, då vi måste stänga av hela eller delar av bron. Men vi har tagit fram en metod för att bärig-hetssäkra balkarna med stålstag och kommer att genomföra arbetet under året, säger Jan Tuvert, Trafikkontoret, som ansvarar för drift- och underhåll av bron.

Egen konstruktionIncidenten med sopmaskinen påminde om att betongplattorna i gång- och cykelbanan är dåliga. De är från 1958 då gång- och cykelbanorna byggdes till utanpå den ursprungliga bron. Den delen av bron är en helt egen konstruk-tion som hänger fast vid den ursprung-liga bron.

– Den hårda och långa vintern har påskyndat nedbrytningen av betongen, säger Jan Tuvert. Nu byter vi ut 120 plattor i år och därefter 10-20 plattor om året.

Götaälvbron får också ett nytt över-

vakningssystem med fiberoptik som ska slå larm om det uppstår en spricka eller svaghet i bron. I avvaktan på att syste-met blir klart, satsar man på utökade manuella inspekttioner.

– Vi kommer att få fortsätta att inves-tera i bron så länge den utnyttjas. Här-näst kommer vi att titta på klaffkon-struktionen och påseglingsrisken, säger Jan Tuvert.

Påsegling största riskenNär man gjort de nu planerade åtgär-derna ser Jan Tuvert påseglingar som den största risken för bron.

– Bron faller som ett korthus om den blir kraftigt påseglad på pelarna i sekun-därfarleden. 1997 förlängde vi ledverket för de inseglande broarna i huvudfarle-den, men jag känner att vi bör titta på säkerheten igen, säger han.

Götaälvbron ingår i Göteborgs Stads krissamordning och incidenter med bron betraktas som en extraordinär händelse.

– Vi måste ta det säkra före det osäkra och stänga av bron om det är minsta risk, säger Jan Tuvert.

Götaälvbron:Byggnadsår: 1939Längd: 950 mKlaffen: öppnas 2 300 ggr /år.Högsta trafikbelastning: 1966 innan Tingstadstunneln öppnades.Begränsat axel/boggietryck: 8/12 ton på körbanor (BK3)Begränsad fordonsvikt: 3,5 ton i ytter-körfält

Jan Tuvert, som är ansvarig för Götaälv-bron, visar på det hål som bildades när sopmaskinen vårstädade cykelbanan.

BILD: TRAFIKKONTORET

Götaälvbron – kräver allt mer i under-håll.

BILD: STIG HEDSTRÖM

16

POSTTIDNING B. PORTO BETALT

Klart med pengar till Trygg, vacker stadDet blev pengar till Trygg, vacker stad i år också. 14,8 miljoner har staden avsatt till investeringar och 37,8 miljoner till drift. Det är Trafikkontoret, Park- och naturförvaltningen och Stadsbyggnadskontoret som fått pengarna men som i samverkan med många fler förvaltningar och bolag i Göteborg gör staden tryg-gare, vackrare och renare.

Mycket av arbetet kretsar i år kring EM i friidrott. Städning och klottersane-ring är viktiga ingredienser för att göra stan attraktiv. För att minska den spon-tana affischeringen i centrum sätts fler anslagspelare av den typ, som började användas förra året, t ex vid Brunnspar-ken och Kungsportsplatsen, på Järntor-get och vid Vasagatan, upp.

Centrum ska också få fler offentliga toaletter. Numera försöker man lösa toa-lettbehoven genom att träffa avtal med restauranger i centrum om att de upplåter sina toaletter även för andra än gäster.

På väg att lösas– Toalettfrågan är ett gammalt problem, som nu är på väg att lösas. Folk vill inte gärna gå på den typ av offentliga toalet-ter som ställs upp separat och boende vill inte ha dem som grannar, säger Jan

Mathisson på Trafikkontoret.Satsningarna på att förbättra gång-

och cykelstråk mellan bostäder, stads-delscentra och hållplatser fortsätter. Dessa jobb samordnas med s k ”gröna jobb”, d v s arbetsmarknadsåtgärder för att sköta om stadens grönytor.

Arbetena i Gamlestaden fortsätter också. Där ska ytorna under broarna vid Gamlestadstorget rustas upp. Dessutom återstår en del arbeten i bostadsområ-dena kring torget.

Julstaden blir LjusstadenJulstaden Göteborg går också vidare och kommer förhoppningsvis att efter hand utvecklas till Ljusstaden Göteborg.

Investeringspengarna ska bl a använ-das till att göra om Drottninggatan till gårdsgata. Ett jobb, som görs i samver-kan med fastighetsägarna.

Pengarna ska också räcka till upprust-ning av Olof Palmes Plats (Järntorget) där träden vuxit sig för stora och gatu-beläggningen behöver förbättras.

Vid Wieselgrensplatsen på Hisingen ska gångtunneln från spårvagnshållplat-sen bli öppnare och ljusare så att det känns tryggare att gå där när mörkret faller.

Det finns planer på att Burgårdsparken ska få en skateboardanläggning och att parken ska snyggas upp.

Dammen vid Guldhedstorget ska saneras så att den fungerar igen.

NTF:s guldtriangel till GöteborgGöteborgs Stad har belönats med NTF:s guldtriangel för sitt arbete med Trafiksäkerhet för unga. Juryn tycker att det är positivt att skola, föräldrar och fritidsföreningar engageras i det långsiktiga arbetet med trafiksäkerhet. Göteborgs sätt att arbeta bedöms som elevcentrerat och som särskilt positivt framhålls att eleverna enga-geras och aktiveras.

Göteborgs mopedkampanj får beröm för att det engagerat ung-domarna i att reflektera över risker i samband med mopedkörning. Att projekten utvärderats och att flera positiva effekter kunnat påvisas bidrog till juryns positiva bedömning.

Förutom Göteborg fick Botkyrka en Guldtriangel och Eslöv ett hedersomnämnande.

Få större arbeten i sommarDet blir inga större gatu- eller spårarbeten i sommar. Alla goda krafter kommer att samverka för att snygga upp staden inför EM i friidrott. Men två lite större spårarbe-ten ska klaras av innan dess. Från mitten på maj fram till 18 juni ska spåren justeras och delvis bytas mellan Valand på Kungsportsavenyn och Berzeliigatan. Under tiden kommer all kollektivtrafik att dras in på sträckan. Hållplatsen Berzeliigatan kommer att handikappanpassas. Vid Slottskogsvallen, hållplats Botaniska, byts spåren under juni-juli och hållplatsen handikappanpassas.

Efter EM i friidrott kommer hållplats Nordstan att byggas om så att all busstrafik ska få plats.

Vissa beläggningsarbeten görs, främst nattetid i centrala stan.Ombyggnader av hållplatser för handikappanpassning fortsätter under försom-

maren, bl a vid Götaplatsen.

För att minska den spontana affischeringen i centrum kom-mer fler anslags-pelare av den här typen att sättas upp.