Varför?Om behOVet aV en ny

näringsliVspOlitisk strategi för malmö stad

2008-12-19stadskOntOret

en stad i rörelse

Så betraktas Malmö med tanke på den förändring som skett i staden under den senaste tioårsperioden.

Infrastrukturen har byggts ut, stadsmiljöerna blivit öppnare och mer till-gängliga, kunskapsmiljöerna har växt och boendemiljöerna (som t ex Västra Hamnen) har varit prioriterade både beträffande kvalitet och omfattning.

Malmö har därmed blivit alltmer attraktivt för en ny typ av kunskaps-intensiva och kreativa verksamheter.

En alltmer samlad Öresundsregion, en internationell mångfald och en hög andel ungdomar driver också på stadens förnyelse.

2

Var jObbar man i malmö numera?

Den största andelen sysselsatta hittar vi inom handel och kommunika-tioner – en fjärdedel av antalet sysselsatta i Malmö finns inom dessa områden. Därefter följer finans- och konsultföretagen med knappt en femtedel av antalet sysselsatta.

Noterbart att detta är högre andelar inom respektive näringsgren – jämfört med riksgenomsnittet i Sverige. Därmed är det också en mindre andel sysselsatta inom tillverkningsindustrin jämfört med riket som helhet – en tiondel ungefär.

En annan förändring som skett över tiden är att de stora företagen numera utgör en liten andel av antalet företag i Malmö.

Den största andelen av Malmös företag, drygt 85 %, har färre än tio anställda (2007). I Malmö har också antalet mikroföretag (enmans- och fåmansbolag) ökat med 55 % mellan 1995 och 2007. Upplevelse-industrin har ökat i antal arbetsplatser och sysselsatta med drygt 40 %. Samtidigt har tillverkningsbranschen fortsatt att minska medan en bransch som besöksnäringen fortsatt att öka.

När det gäller sysselsättningen har antalet arbetstillfällen ökat med 24 % mellan 1995 och 2007, vilket är högre än i Sverige och Skåne.

Värt att notera är också att allt fler företag flyttar sina huvudkontor till Malmö. De senaste åren har ett tjugotal företag flyttat sina huvudkontor till staden – det gäller framförallt företag inom livsmedel, bilar, medicin och IT.

3

Vad ställer detta för nya kraV på malmö stad?

Alla dessa förändringar och nya situationer ställer nya krav på Malmö stads agerande som ”näringslivsstad”. Malmös företagare uttrycker syn-punkter och önskemål på hur de ser på stadens sätt att arbeta med näringslivspolitiken. Mest handlar det om kommunens service och stödet till företagen, vilket bemötande man får och möjligheterna att nå fram till och få en dialog med politiker och tjänstemän.

Men viktigt att notera är också engagemanget för Malmö som en stad för ungdomar och synpunkter på skolor och barnomsorg.

Även attityden till företagandet bör vara mer samlad och enhetlig – man önskar sig en näringslivspolitik som är tydlig och konsekvent.

Vikten av detta blir inte mindre av att konjunkturen förändras över tiden. Det är när ”läget förändras” som det är viktigt att det finns en upparbetad och öppen dialog mellan näringslivet och Malmö stad – så att det finns naturliga förutsättningar att på ett gemensamt sätt skapa beredskap för vad som kan tänkas hända.

öppen dialOg

Det är där det börjar.

Det finns en klar önskan från näringslivet om en dialog med naturliga kommunikationsvägar och mötesplatser. Företagen framför också att det är viktigt att ta fram en bild av vad Malmö står för – att skapa en gemensam syn på vad Malmö är och vart Malmö är på väg.

Den nya näringslivspolitiska strategin är ett sätt att ta dessa frågor på allvar och skapa en plattform som förbereder Malmö stad för den tid som kommer.

4

näringslivsstadenmalmö

5

Vi ska kunna ge näringsliVet i malmö en starkare framtidstrO

Det är ”näringslivsstaden Malmö” som ska bli tydligare både beträffande sin identitet som en stad för näringslivet och i sina kontakter och i sin dialog med näringslivet.

Det är också utifrån den insikten som Malmö måste klara av att formu-lera en vision och en framtidssyn som utgår från allt det som ”håller på att hända”.

Förutsättningarna har ändrats väsentligt sedan 1995 då den tidigare strategin formulerades. Malmö är en helt annan stad än vid den tiden.

Med nya typer av företag, med nya sätt att försörja sig (allt fler enmans- och fåmansföretag), med nya typer av nätverk och en blandning av kulturer är det viktigt att Malmö framstår som en ”nyfiken stad” som med öppna armar och öppet sinnelag tittar in i framtiden.

För att vi ska kunna ta på oss en ”ledarroll” som näringslivsstad måste Malmö kännas relevant för det vi kan kalla – den nya tidens företag.

Den nya näringslivspolitiska strategin för Malmö stads samlade agerande ska vara ett verktyg i detta arbete. Strategin ska inte bara ses som väg-ledande utan måste också börja med en hårt styrd politik. Politik är i detta sammanhang inte enbart att följa opinioner – utan att skapa dem.

Att företag och företagsledare känner förtroende för och samhörighet med Malmö stads sätt att se på näringslivet är en förutsättning för att vi ska nå den position vi eftersträvar. Strategin ska understryka att vi agerar på en gemensam spelplan.

6

framåtblickande Och trOVärdig

Malmö stad måste kunna visa att det finns en strategi som handlar om framtiden, om jobben och om nya företagsetableringar – och varför detta är viktigt. Vi behöver nå ut brett för att på det sättet göra strategin till en tydlig del av Malmös identitet.

Malmö stad ska kunna visa att man har en spännande syn på näringslivet som bottnar i stadens egen innovationskraft och lust att möta framtiden med öppna armar.

ingredienser Och uppfattningar sOm bör prägla den nya strategin

•Malmö är en modern och pulserande stad – en stad i rörelse.

•Malmö är en attraktiv stad för kompetens- och näringslivsutveckling.

•Malmö är en stad med intressanta nätverk, lokalt, nationellt och internationellt.

•Malmö är en stad som vill förstå och hjälpa sitt näringsliv till framgång.

•Malmö är en stad som ser näringslivet som en viktig del i stadens utveckling.

•Malmö är en stad som aktivt skapar möjligheter för näringslivets utveckling genom att agera och verka för ett ömsesidigt ansvarstagande.

7

8

kratta manegen

Malmö stad kan inte skapa tillväxt i företagen men kan bidra till en god näringslivsmiljö genom att ”kratta manegen”. Viktigt också att Malmö stad på ett strategiskt sätt utnyttjar de medel för förnyelse och utveckling som finns nationellt, gränsregionalt och inom ramen för EUs strukturfonds-program och övriga program för ökad konkurrenskraft och sysselsättning.

tänk på familjen

En stad som vill vara en ”favorit” i näringslivet har många områden att beakta för att leva upp till en sådan position. Självklart gäller detta alla praktiska detaljer kring tillståndsgivning, miljötillsyn, mark och lokaler, livsmedels-kontroll, etableringsservice, utbildningsfrågor, planfrågor och infrastruktur.

Men.

Lika viktigt – och ibland avgörande – är att Malmö också klarar av att vara en stad med bra barnomsorg, bra skolor och bra boendemiljöer. Till detta kan läggas sanna eller osanna rykten om Malmö som en hård stad med kriminalitet, och om dessa föreställningar sprids kan de skapa otrygghet och osäkerhet kring hur det är att bo, verka och leva i Malmö.

Även kulturutbud, sportutbud och olika evenemang spelar roll för att visa att Malmö stad i alla avseenden vill vara en stad som på alla fronter för-söker öka sin attraktionskraft.

För att bidra till en ökad dynamik i näringslivet – och för att plussa på stadens attraktionskraft i konkurrens med andra städer och regioner – krävs dessutom en större tydlighet och olika utspel som visar att Malmö vill något mer än att bara se till att den kommunala basservicen fungerar.

Redan nu kan vi se positiva effekter av det som gjorts och görs för att skapa vackra och kreativa stadsmiljöer i Malmö – något som också bör tjäna som föredöme för framtida satsningar och arrangemang.

9