Säkra materiallyft

Prevent är en ideell förening inom arbetsmiljöområdet med Svenskt Näringsliv,

LO och PTK som huvudmän. Vår uppgift är att tillsammans med huvudmännen för-

medla kunskap kring arbetsmiljöfrågor och utveckla metoder som ska fungera som

ett stöd för varje arbetsplats i det löpande arbetsmiljöarbetet. Det gör vi genom

att:

n Ge ut arbets- och utbildningsmaterial samt faktaböcker.

n Informera och utbilda.

n Ge ut tidningen Arbetsliv.

Prevent erbjuder generella och branschanpassade utbildningsmaterial, checklistor

och andra hjälpmedel som gör det lätt att omsätta teori till praktik. Vi genomför

arbetsmiljöutbildningar över hela landet, både öppna och företagsinterna. Vi er-

bjuder även distansutbildning.

Prevent arbetar för ett friskt, sunt och säkert arbetsliv. På www.prevent.se finns

mer information.

© 2010 Prevent Arbetsmiljö i samverkan Svenskt Näringsliv, LO & PTK

Upplaga 1:1

Projektledare Karin Grahn

Referensgrupp Bo Andersson, IF Metall, Sven Bergström, LO, Jörgen Eriksson,

Byggnads, Björn Hammar, Teknikföretagen, Björn Samuelson,

Sveriges Byggindustrier

Text Helene Thornblad/Press Art

Grafisk form Ulrika L Forsberg/Press Art

Illustrationer Hans Sandqvist/Bildinformation i Älvsjö AB

Tryck Danagårds Grafiska, Ödeshög, februari 2010

Distribution Prevent, Box 20133, 104 60 Stockholm

Telefon 08-402 02 00 Fax 08-402 02 50

E-post info@prevent.se Webb www.prevent.se

ISBN 978-91-7365-093-9

3

ARBETSUTRUSTNINGAR

n En arbetstagare skulle lyfta en container med portalkran. Under lyftet brast lyftredskapen och ett av dessa, ett fyrkantsrör, kastades ut från lyftplatsen och träffade ar-betstagaren som omkom.

Arbetsmiljöverkets haverikommis-sion som granskat det inträffade har bedömt att orsaker som starkt bidragit till att olyckan skett var:

• Att ett fyrkantsrör använts som lyftredskap och att detta inte gick

att fi xera i kranens krokar.• Att lyftredskapets maximala

lyftförmåga kraftigt underskred containerns vikt.

• Att slingbandens slitage och hållfasthet inte kontrollerats.

Arbetsmiljöverket bedömde även att företagets bristande rutiner för systematiskt arbetsmiljöarbete in-direkt bidragit till olyckan. Bland annat saknades etablerade rutiner för riskbedömning.

Arbetstagare träffades av fyrkantsrör och omkom

ARBETSUTRUSTNINGAR

n varje år inträffar fl er än 500 arbetsplats-olyckor med kranar, traverser, bakgavellyf-tar och andra lyftanordningar. många av dem leder till allvarliga personskador och orsakar dessutom produktionsbortfall och andra eko-nomiska skador. de senaste åren har fl era dödsfall inträffat vid lyft av material.

Praktikant klämde foten i bakgavellyftn En praktikant stod med sin handledare på lastbilens lyftplan för att lasta av gods, och körde lyften med fjärrkontroll. Han observerade inte att ena foten hamnat mellan lyftplanet och lastbilen. När foten fastnade blev praktikanten chockad och fortsatte trycka in knappen på fjärrkontrollen, vilket ledde till klämskador på foten.

4 MATERIALLYFT

Olyckor kostar – både lidande och pengar

Många av de olyckor som inträffar vid lyft av gods och material är svåra och leder till bestående men för dem som drabbats. Arbetsgivaren drabbas ekonomiskt genom kostnader för sjukskrivning och rehabilitering, i många fall också för förstört material och produktionsstopp.

Lyft i många branscherLyftanordningar används i många sammanhang, från kranar som kan lyfta över 1 000 ton till små vacuumlyftar för vikter på runt 10 kg. I många branscher har lyftanordningar ersatt manuella lyft och på så sätt bidragit till en bättre arbetsmiljö.

Lyft av material kan jämföras med en kedja, där varje länk måste vara hel och fungerande för att lyftet ska vara säkert. En enda svag punkt kan orsaka en olycka. Det gäller både material och hantering. I den här broschyren delar vi in lyftanordningar i två grupper: fasta och mobila. Till fasta lyftanordningar räknas bland annat traverser, telfrar, vacuumlyftar och andra lyftanordningar som används inom exempelvis industrin eller på bilverkstad och lager. Mobila lyftanordningar är bland annat mobilkranar, tornkranar och lyftanordningar på fordon, till exempel kranar som monte-ras på skogsmaskiner och lastbilar.

Hissar, bygghissar och anordningar för personlyft i vården behandlas inte i denna skrift. Trucksäkerhet tas upp i broschyren Säkert truckarbete.

Behovet av riskbedömning skiljer sig mellan fasta och mobila lyftanord-ningar.

ARBETSUTRUSTNINGAR

5

Riskbedömning: fasta lyftanordningar

Med en fast anordning sker många lyft av samma typ och i samma miljö. En grundlig riskbedömning behöver då göras innan lyftanordningen tas i bruk. Därefter behövs ett underhåll i form av besiktning, kontroller och instruktioner för användning. En ny riskbedömning krävs om lyftanord-ningen ska användas för andra typer av lyft.

Riskbedömning: mobila lyftanordningar

Vid lyft med mobila lyftanordningar krävs en ny riskbedömning vid varje tillfälle eftersom inget lyft är det andra likt.

KoRTA FAKTA oM oLYcKoR MED LYFTANoRDNINGARDet finns många typer av lyftanordningar, vilket gör det svårt att få en heltäckande bild av hur många olyckor som sker. År 2008 anmäldes till Arbetsmiljöverket 376 arbetsolyckor med stationära och mobila kranar samt lyftanordningar och dessutom 205 olyckor med lyftredskap som stroppar, krokar, kedjor och lyftok. Nedan följer uppgifter om vilka lyftanordningar som oftast användes vid dessa olyckor:

Ett 100-tal olycksfall inträffade med lyftanordningar som telfrar, magnetlyftar, vinschar, vacuumlyftar med mera. Merparten av dessa skedde inom industrin och telfrar hade använts vid drygt 30 av händelserna.

Ett 80-tal olycksfall inträffade med bakgavellyftar. omkring hälften av dessa berodde på fall från liften och resterande hade varierande orsaker som fall och ras av gods och material samt förlorad kontroll över liften.

Drygt 60 olyckor inträffade med tornkran och mobilkran.

Drygt 50 olyckor skedde vid arbete med fordonslyft.

n

n

n

n

Korta fakta om olyckor med lyftanordningar

6 MATERIALLYFT

Varför inträffar olyckorna?

Varje arbetsplatsolycka är unik. Det finns många faktorer som direkt kan leda till en olycka vid lyft av material. Några exempel är överbelastning av lyftanordning/kranarm, brister i vajrar, kättingar eller lyftstroppar och felak-tig hantering av utrustningen.

Bakomliggande orsakerEtt bra förhållningssätt vid analys av olyckor och tillbud är att alltid fråga ”varför” flera gånger. I exemplen ovan: Varför överbelastades utrustning-en? Varför användes en sliten vajer? Varför...?

De bakomliggande orsaker som då kommer fram är oftast:

VARFÖR?

Brister i kunskap och dokumentation

Många olyckor beror på otillräcklig kunskap. Utrustning kan överbe-lastas om information om maxbe-lastning eller lastens vikt inte finns tillgänglig. Bristande kunskap kan också leda till att en lyftutrustning som inte är anpassad för uppgif-ten används. Det finns till exempel särskilda risker när kranarmar och andra lyftredskap monteras på ma-skiner eller fordon som egentligen är konstruerade för andra tillbehör.

Dåligt säkerhets- medvetande

Många olyckor beror på slarv med säkerhetsrutiner.

Brister i instruktioner och arbetsrutiner

otillräckliga arbetsinstruktioner kan leda till att arbetsutrustningen används på fel sätt och så att personer i omgivningen utsätts för risk, till exempel för att de befin-ner sig i riskområdet.

Otillräcklig riskbedömning

Bristande riskbedömning är gemensam nämnare för många olyckor, från att en mobilkran välter till att last glider.

Otillräckliga kontroller och underhåll

Slitage leder till skador som inte alltid syns. Det kan leda till att material brister – till exempel i en infästning, kätting eller kranarm – och en olycka inträffar även om utrustningen används på rätt sätt.

ARBETSUTRUSTNINGAR

Fråga varför en gång till…

VARFÖR?

Bakom alla de orsaker till olyckor som räknats upp på föregående sida fi nner vi nästan alltid samma gemensamma nämnare:

Brister i det systematiska arbetsmiljöarbetet.

7

VARFÖR?

Efter olyckan säger de fl esta

”jag skulle bara…”Många olyckor sker i slutet av ett

arbetspass, strax före en rast eller vid andra tillfällen då den som arbetar

tummar på säkerheten. Man ska bara ”hinna en sak till” eller

”bara göra färdigt”.

Höjd riSk när nÅgot avviker frÅn det normalaVid sidan om de olycksorsaker som nämnts här fi nns det andra faktorer som ökar risken för olyckor. Var särskilt vaksam när:

Arbetsuppgiften är ovanlig och det inte fi nns klara arbetsrutiner.

Arbetet ska utföras av nyutbildad, praktikant eller liknande.

De som ska utföra jobbet är stressade eller trötta.

Reparationer och underhåll ska utföras.

n

n

n

n

8 MATERIALLYFT

Förebygg olyckor genom systematiskt arbetsmiljöarbete

Grunden till att förebygga arbetsolyckor är att ha ett fungerande syste-matiskt arbetsmiljöarbete. Det innebär att arbetsgivaren i samverkan med skyddsombud och berörda arbetstagare undersöker risker i arbetsmiljön, gör riskbedömningar, genomför åtgärder efter en handlingsplan och följer upp resultatet. Det ska också fi nnas:

Rutiner för arbetsmiljöarbetet, till exempel för när och hur ofta riskbedömning ska genomföras samt vilken metod som ska användas – exempelvis riskanalys eller skyddsrond – och hur uppföljning ska ske.

Uppgiftsfördelning, så att det tydligt framgår vem som gör vad i arbetsmiljöarbetet. Exempel är ansvar för introduktion av nyanställda, upprättande av arbetsinstruktioner, ansvar för utbildning och för att besiktningar, kontroller och underhåll görs.

n

n

Under-sökning

1

23

4

Riskbedömning Genomförande av åtgärder

Uppföljning

Ständiga förbättringar

9

ARBETSUTRUSTNINGARARBETSUTRUSTNINGAR

Dödsolycka när lyftögla brastn En 1,9 ton tung betongpelare lyftes från liggande till stående när lyftöglan brast. Pelaren föll och en snickare som passerade i närheten för att hämta ett verktyg avled till följd av händelsen.

Arbetsmiljöverkets utredning visade att byggföretaget inte följt monteringsanvisningen från byggmaterialtill-verkaren. Istället för att fästa en följsam vajer i betong-pelarens skruvfäste användes en fast lyftögla avsedd för lyft om maximalt 1,2 ton vid lyft rakt upp (utan bryt-ningsvinkel). I och med att pelaren lyftes från liggande (90 graders vinkel) var kapaciteten endast en femtedel. Byggföretaget hade brutit mot fl era arbetsmiljöregler. Arbetsgivaren hade inte kontrollerat att kranföraren eller de som skulle montera pelarna hade tillräckliga kunska-per för arbetet. Riskområdet var inte heller avspärrat.

Bilmekaniker klämskadad när bil gled av fordonslyftenn Bilmekanikern lyfte en bil på fordonslyft när bi-len började glida. Mekanikern hann inte undan utan klämdes fast mellan bilen och en pelare i verkstaden. Armen klämskadades.

Olyckan orsakades av att lyften inte varit rätt in-ställd för lyftet.

n ett bra systematiskt arbetsmiljöarbete kan förebygga många olyckor, oavsett orsak.

10 MATERIALLYFT

Regler om arbetsutrustning och lyftanordningar

Arbetsmiljöverket har utfärdat flera föreskrifter om utrustningar som används för lyft av material.

Användning av lyftanordningar och lyftredskapAnvändning av lyftanordningar och lyftredskap (AFS 2006:6) innehåller de viktigaste reglerna på området och ersätter flera tidigare föreskrif-ter om bland annat byggkranar och lyftbord.

Av föreskrifterna framgår bland annat att en riskbedömning alltid ska göras när lyftanord-ningar och lyftredskap används.

Vid riskbedömningen ska följande situationer särskilt uppmärksammas:

1. lyftanordningarnas stabilitet vid olika mark- och väder- förhållanden,

2. tillträde till riskområden,

3. arbetstagarnas praktiska och teoretiska kunskaper,

4. arbete under upplyft last samt lyft av personer,

5. service- och monteringsarbeten,

6. användning och val av lyftredskap,

7. säkring av last, lastkoppling och manuell styrning av last,

8. sammanfallande arbetsområden och användning av flera lyftanordningar för lyft av gemensam last (s k samlyft) och

9. livslängd och underhåll av lyftanordningar och lyftredskap.

Vidare innehåller föreskrifterna bland annat kravet att lyftanordningar och lyftredskap bara får användas av personer med dokumenterade teoretiska och praktiska kunskaper för uppgiften samt regler för hur underhåll och kontroller ska ske.

10

Stödben?

Lyftkapacitet? Oskadade stroppar med rätt märkning?

Lyftvinkel?

Personlig skydds-utrustning?

11

ARBETSUTRUSTNINGAR

Samtliga föreskrifter finns på Arbetsmiljöverkets hemsida, se Läs- och länktips.

LäR AV TILLBUDENEtt tillbud är en oönskad händelse som hade kunnat leda till en olycka. Ett exempel är ett fallande föremål som inte träffar någon. om det som orsakat tillbudet åtgärdas tas också en olycksrisk bort. Därför är det viktigt att det på arbetsplatsen finns ett system för att rapportera in alla tillbud och för att gå igenom och åtgärda orsaker.

Stödben?

Lyftkapacitet? Oskadade stroppar med rätt märkning?

Lyftvinkel?

Personlig skydds-utrustning?

Besiktning av lyftanordningar och vissa andra tekniska anordningarFöreskrifterna Besiktning av lyftanordningar och vissa andra tekniska anordningar (AFS 2003:6) innehåller krav på besiktning för flera typer av lyftanordningar, bland annat hissar, grävmaskiner, fordonskranar, bakgavel-lyftar, fordonslyftar och olika typer av maskindrivna kranar. Av föreskrif-terna framgår även intervall för återkommande besiktningar.

Övriga föreskrifterArbete i motorbranschen (AFS 1998:8) innehåller föreskrifter om användning av bland annat fordonslyftar.

Byggnads- och anläggningsarbete (AFS 1999:3) innehål-ler regler om samordningsansvar och arbetsmiljöplan vid byggnads- och anläggningsarbete.

Tung materialhantering med manuell koppling av lyft nämns i föreskrifterna Ensamarbete (AFS 1982:3)

som en omständighet som kräver att arbetsgivaren ordnar så att den som arbetar ensam kan få snabb hjälp vid en nödsituation.

I föreskrifterna Minderåriga (AFS 1996:1, nya föreskrifter kommer inom kort) framgår att personer under 18 år inte får arbeta där det finns rasrisk, med traktorer och fordon eller maskinellt drivna lyftanordningar. Det finns vissa undantag, till exempel för praktikanter och lärlingar under handledning.

Föreskrifterna Maskiner (AFS 2008:3) motsvarar EU:s maskindirektiv. Här finns bland annat krav på märkning av maskiner, kättingar, linor och lyftredskap samt krav på hur lyftredskap och lyftanordningar ska vara konstruerade och tillverkade.

n

n

n

n

n

12 MATERIALLYFT

- –––- –––- –––- –––- –––- –––

Tips för säkra lyft med kranar och anläggningsmaskinerKranförarens uppgifter:

Innan kranen/maskinen ställs upp

Kontrollera alltid att lyftanordningen är besiktigad och att bara godkända lyftredskap används.

Tänk på att lyftredskap kopplade till maskiner som inte är konstruerade för lyft, t ex grävmaskin, medför särskilda risker till exempel om lasten sjunker plötsligt eller på annat sätt rör sig oväntat. Lyftredskapets vikt kan förskjuta maskinens tyngdpunkt så att den riskerar att tippa.

Kranföraren ska vara utbildad och behörig att köra utrustningen, samt ha arbetsgivarens tillstånd.

Kranens stabilitet kan påverkas allvarligt om grundförhållandena är osäkra. Var särskilt uppmärksam på okomprimerad fyllning, källare och undervåningar samt underjordiska ledningar.

Vid schakter, kontrollera marken intill schaktkanten. Sätt inte stödbe-nen/kör inte kranen närmare kanten än schaktets djup om inte schaktet är spontat. Se om möjligt till att använda mattor eller pallningsvirke för att få en stadig plattform.

Gör en riskbedömning för arbetet.

Vid mastning och avmastning

Kontrollera mastdelar och linor.

Se till att stödben är utfällda.

Se till masten är rätt balanserad med motvikter.

Inför lyft

Respektera maxlaster. Kontrollera lastens vikt från säker källa.

Kontrollera att överlastskyddet är rätt injusterat och inkopplat.

Kontrollera att lyftområdet är fritt från personer, fordon och hinder.

om lyfttabellen anger att stödben ska användas ska alla stödben vara ansatta. Normalt ska de vara fullt utdragna och låsta. Lyft utan stödben får endast göras enligt tillverkarens anvisningar.

n

n

n

n

n

n

n

n

n

n

n

n

n

13

ARBETSUTRUSTNINGAR

SärSkilda riSkerAtt kranar/maskiner välter.

Att personer i området blir träffade av last som kommer i gungning.

Att kranarm eller lyftredskap brister och last rasar.

Att obalanserad eller dåligt slingad last rasar.

n

n

n

n

Lastkopplarens uppgifter:

Vid koppling och stroppning

Alla som kopplar last vid arbete med kranar måste ha dokumenterade kun-skaper i säkra lyft.

Använd rätt lyftredskap (till exempel lyftstroppar, kätting, vajer eller band) för ändamålet. Kontrollera att de har rätt märkning för den last som ska lyftas och inte är skadade. Kassera skadad eller defekt utrustning.

Tänk på att lyftredskapets maxlast avtar med lyftvinkeln. Kontrollera mot belastningstabell.

Koppla rätt. Anbringa lyftkrokar med öppningen utåt.

Se till att sling är väl säkrat (se exempel sidan 15).

Balksax rekommenderas för lyft av balkar.

Använd alltid mellanlägg vid skarpa hörn och kanter, annars kan lyftredskapet skadas.

n

n

n

n

n

n

n

60°

90°

120°

71 kg71 kg

100 kg100 kg

58 kg58 k

g

50 kg50 k

g

100 kg

60°

90°

120°

71 kg71 kg

100 kg100 kg

58 kg58 k

g

50 kg50 k

g

100 kg

14 MATERIALLYFT

Metod för obalanserade laster:Fastställ lastens vikt (inklusive lasttillbehör).

Ställ kranen så att lasten befinner sig inom arbetsradien.

Placera krankroken över eller i närheten av den antagna tyngdpunkten.

Stroppa lasten.

Provlyft lasten tills den lättar från marken. Den del av lasten som tiltar (lutar) mot marken är den tyngsta.

Flytta krankroken och stroppen närmare den tyngsta delen av lasten.

Provlyft igen.

Fortsätt på detta sätt tills lasten är i balans.

Vid lyft:Det ska finnas signalman där någon vistas inom lyftanordningens ar-betsområde om inte uppsikt över området kan uppnås på annat sätt.

Alla lyft ska ske med teckengivning enligt Signalschema för hand- och armsignaler. Signalkort kan beställas från Mobilkranföreningen, se Läs- och länktips.

Håll alltid säkerhetsavståndet till kopplad last vid lyft.

Lämna aldrig kranen/lyftanordningen med hängande last.

Undvik att föra hängande last över människor eller lokaler som någon vistas i.

n

n

n

n

n

n

n

n

n

n

n

n

n

15

riSkbedöm varje lyftDet behövs en ny riskbedömning varje gång ett lyft skiljer sig från tidigare. Var särskilt upp-märksam på:

Lyft av balkar eller annat material med skarpa kanter. Kanterna kan skära igenom lyftstroppar, kättingar och andra lyftredskap om mellanlägg inte anbringats.

Lyft av rör eller rullar. Dessa behöver slingas väl för att lyftet ska vara säkert.

n

n

ARBETSUTRUSTNINGAR

16 MATERIALLYFT

Tips för säkert arbete med bakgavellyft

Avrullnings-stopp

Förberedelser:Bakgavellyften ska vara besiktigad (ska besiktigas separat minst vartan-nat år).

Kontrollera lyftkapaciteten och vikten på det som ska lyftas.

Den som sköter bakgavellyften ska ha körtillstånd för bakgavellyft och dokumenterade kunskaper om säker användning (utbildning finns till exempel hos TYA, läs mer under Läs- och länktips),

Kontrollera att lyftplanet har en halkfri yta och att lyften inte har syn-liga skador eller slitage som kan påverka funktionen.

Gör en riskbedömning av arbetet.

Vid lastning:Se till att lyftplanets kant står stadigt på underlaget och att lasten ställs stadigt på lyftplanet.

Vid körning av lyften:Hoppa aldrig ner från lyftplanet.

Ha uppsikt över personer i omgivningen så att ingen riskerar att kläm-ma sig i lyften.

Använd avrullningsstopp när det finns tillgängligt och är lämpligt.

Efter avslutad lastning:Bakgaveln får bara vara utfälld om du har lång last som inte ryms inom lastutrymmet. Lyftplanet ska då vara i samma nivå som flaket och bak-ersta delen ska vara märkt på samma sätt som om det gällde utskju-tande last.

n

n

n

n

n

n

n

n

n

n

17

ARBETSUTRUSTNINGAR

SärSkilda riSkerFall från lyften.

Klämning.

Att gods eller material rasar.

n

n

n

Avrullnings-stopp

18 MATERIALLYFT

Tips för säkert arbete med övriga lyftanordningar

Innan lyftanordningen används:Kontrollera att lyftanordningen är besiktigad (om den omfattas av besiktningsplikt).

Kontrollera att underhåll och tillsyn av lyftanordningen skett.

Kontrollera att lyftanordningen är tydligt märkt med maxlast och att lyftkapaciteten inte överskrids.

Se till att den som använder lyftanordningen har tillräckliga kun-skaper om hur den ska användas och har arbetsgivarens tillstånd att använda utrustningen.

om mobil lyftutrustning ska användas, se till att åtgärder är vidtagna för att hindra att den välter eller glider.

om lyftutrustningen ska användas utomhus, bedöm om väder-förhållandena äventyrar säkerheten.

Gör en riskbedömning av arbetet.

n

n

n

n

n

n

n

19

ARBETSUTRUSTNINGAR

SärSkilda riSkerAtt upphängda lyftanordningar faller ner.

Att upplyft gods/material glider eller rasar.

n

n

Vid körning av lyftanordningen:Följ instruktioner och använd inte lyftanordningen till andra arbetsuppgifter än den är avsedd för.

Se till att ingen befi nner sig i lyftanordningens riskområde.

om lyftredskap (exempelvis lyftöglor, krokar eller lyftstrop-par) ska användas, ska de vara rätt anpassade till uppgiften. Kontrollera lyftredskapen och kassera skadad eller defekt utrustning. Lasten ska vara säkrad så att den inte kan röra sig oavsiktligt.

Ingen ska uppehålla sig under hängande last, om inte lyftanord-ningen är särskilt konstruerad för ett sådant arbete.

n

n

n

n

20 MATERIALLYFT

DU SoM ARBETAR MED LYFTANoRDNINGARSe till att du har rätt kunskaper och tillstånd att hantera utrust-ningen. Kraven på kunskaper varierar beroende på vilken utrust-ning som används, se Arbetsmiljöverkets föreskrifter.

Använd inte utrustning som är sliten eller defekt.

Följ regler och instruktioner för körning och övrig hantering (till exempel reparationer).

Se till att andra på arbetsplatsen inte vistas inom lyftanordning-ens riskområde.

Använd skyddsskor.

Använd skyddshjälm.

Använd skyddshandskar.

VAD ANDRA PÅ ARBETSPLATSEN BÖR TäNKA PÅRespektera avstängningar/avspärrningar av arbetsområden. Vistas inte i riskområdet när lyft pågår.

n

n

n

n

n

n

n

n

Företagshälsovården en viktig resurs

om den kompetens som finns i företaget inte räcker till för arbetsmiljö-arbetet, till exempel för att göra en bra riskbedömning, ska företagshäl-sovård eller motsvarande resurs anlitas. Företagshälsovården kan också hjälpa företag att komma igång med det systematiska arbetsmiljöarbetet.

21

ARBETSUTRUSTNINGAR

rätt perSonlig SkyddSutruStningDet inträffar många olyckor vid materialhantering i anslut-ning till lyft. De orsakas till exempel av att material oavsiktligt kommer i rörelse och glider, rullar, välter etc men det före-kommer också många halk- och snubbelolyckor. En stor del av alla personskador kan undvikas eller få betydligt lindrigare följder om rätt personlig skyddsutrustning används av alla på arbetsplatsen – skyddshjälm, skyddsskor, skyddshandskar m m.

22 MATERIALLYFT

Läs- och länktips

Prevent, www.prevent.se

Prevent är en ideell förening inom arbetsmiljöområdet med Svenskt Nä-ringsliv, Lo och PTK som huvudmän. Prevent anordnar utbildningar och har givit ut material om bland annat systematiskt arbetsmiljöarbete och riskbedömningar. Några exempel:

• Systematiskt arbetsmiljöarbete på den lilla arbetsplatsen

• Riskbedömningar – idéer och fakta

• Riskbedömningar – verktyg

• checklistor för bland annat mobila arbetsmaskiner, yrkesförare, skogsbruk och hamnar.

Arbetsmiljöverket, www.av.se

• Broschyren Säkrare bygg- och anläggningsarbete (ADI 539). Se publikationer.

• Föreskrifter, bland annat An-vändning av lyftanordningar och lyftredskap (AFS 2006:6), Besikt-ning av lyftanordningar och vissa andra tekniska anordningar (AFS 2003:6), Arbete i motorbranschen (AFS 1998:8), Byggnads- och anläggningsarbete (AFS 1999:3), Ensamarbete (AFS 1982:3), Minder-åriga (AFS 1996:1, nya föreskrifter kommer inom kort), Maskiner (AFS 2008:3), Skydd mot skada genom ras (AFS 1981:15).

Mobilkranföreningen, www.mobilkranforeningen.se

Mobilkranföreningen har en sä-kerhetsguide för kranförare och lastkopplare samt ger ut signalkort med signalschema för hand- och armsignaler.

SIS förlag, www.sis.se

SIS är Sveriges standardiseringsor-ganisation. Ger ut flera publika-tioner om lyftteknik, bland an-nat Lyftteknik 4 – Lyftkranar och lyftredskap, användning, tillsyn och underhåll. Boken vänder sig till användare av lyftkranar och lyftred-skap.

Sveriges Byggindustrier, www.bygg.org

Sveriges Byggindustrier har publi-cerat broschyren Koppla rätt – lyfta säkert och anordnar utbildningar på temat Säkra lyft för lastkopplare och signalmän samt för handledare som vill hålla egna kurser.

23

ARBETSUTRUSTNINGAR

TYA, www.tya.se

Ett samarbetsorgan mellan arbets-givar- och arbetstagarorganisatio-ner i transportbranschen.

TYA har en webbaserad förarut-bildning för bakgavellyft, som är gratis för TYA:s medlemsföretag. På TYA:s hemsida finns även blan-ketter för körtillstånd för bakgavel-lyft och lyftanordningar.

TYA har även utbildningar för flera grupper av maskinförare, t ex för förare av mobilkran, lastbilsmon-terad kran och teleskoplastare, och kan efter utbildningen utfärda utbildningsbok eller yrkesbevis.

ISBN 978-91-7365-093-9

Varje år inträffar fler än 500 olyckor med lyftanordningar på svenska arbets-platser. De senaste åren har flera av dessa olyckor lett till dödsfall.

I många branscher har lyftanordningar ersatt manuella lyft och på så sätt bidra-git till en bättre arbetsmiljö. Samtidigt kan lyftanordningarna bidra till nya ris-ker på arbetsplatserna. Lyft av material kan jämföras med en kedja, där varje länk måste vara hel och fungerande för att lyftet ska vara säkert. En enda svag punkt kan orsaka en olycka.

Den här broschyren har tagits fram av Prevent för att bidra till att förebygga olyckor vid materiallyft. Här finns tips för säker användning av kranar, anlägg-ningsmaskiner, fordonslyftar och andra lyftanordningar. Skriften innehåller också en sammanställning av regler som berör användning av lyftanordningar.