Verksamhetsberättelse 2012-2013 · Mycket mer kan sägas om bland annat skola, natursnokar och ledarutbildning, det finns att läsa mer om i verksamhetsberättelsen. Detta var bara

S protokoll nr 2/14

Bilaga 2

Verksamhetsberättelse

2012-2013

2

INNEHÅLL

1. INLEDNING ................................................................................................................... 3

2. PRIORITERADE OMRÅDEN ........................................................................................ 4

JORDBRUK OCH LIVSMEDELSFÖRSÖRJNING.......................................................... 4

KLIMAT .......................................................................................................................... 7

MARINA EKOSYSTEM OCH FISKE .............................................................................11

MILJÖGIFTER ..............................................................................................................14

SKOG I NORD OCH SYD .............................................................................................17

3. NATURVÅRD OCH BIOLOGISK MÅNGFALD ............................................................20

4. MILJÖRÄTT .................................................................................................................23

5. FÖRENINGSUTVECKLING .........................................................................................26

6. SKOLAN ......................................................................................................................29

7. TIDNINGEN SVERIGES NATUR .................................................................................32

8. KOMMUNIKATION OCH MARKNAD ..........................................................................34

9. KONSUMENTMAKT ....................................................................................................38

10. GLOBAL VERKSAMHET ...........................................................................................41

11. MEDLEMMAR OCH ORGANISATION .......................................................................43

12. EKONOMISK FÖRVALTNING ...................................................................................48

BILAGA 1. KOMMUNIKATION OCH MARKNADSFÖRING ..........................................51

BILAGA 2. EXTERN REPRESENTATION ....................................................................55

BILAGA 3. PROJEKTBIDRAG ......................................................................................58

BILAGA 4. UPPFÖLJNING AV RIKSSTÄMMANS BESLUT 2012 .................................59

3

1. INLEDNING

Föreningen har under de senaste två verksamhetsåren uppnått ett antal miljöframgångar.

Konsumentkampanjen för ökad försäljning av ekologiska livsmedel har varit enormt framgångsrik. Vi har med hjälp av andra aktörer i samhället vänt en nedåtgående försäljning av ekologiska produkter 2012 till en 13-procentig ökning 2013. Årsboken 2013 med temat ”Jorden vi äter” visade att agroekologiskt jordbruk kan mätta en växande befolkning samtidigt som det leder till en friskare planet.

Ett annat exempel är Naturskyddsföreningens idoga arbete med att avslöja spridningen av farliga miljögifter i vårt samhälle. Det bidrog mycket starkt till att regeringen lade fram en bra kemikalieproposition och vårt eget arbete med giftfria förskolor har fått ett enormt positivt gensvar från många kommuner.

Föreningen har också uppnått flera viktiga miljösegrar genom att nyttja vår talerätt inom olika områden. Licensjakten efter varg stoppades både 2012 och 2013 tack vare våra överklaganden, som hittills vunnit stöd i domstolsprövningarna.

Genom ett tajt samarbete mellan skogsnätverket och kansliet har många skyddsvärda skogar räddats från avverkning.

”Skamräkan” blev under denna period ett ord på mångas läppar. Genom att informera våra många följare på Facebook fick vi till ett sådant tryck att bland annat COOP stoppade försäljningen av jätteräkor. Och på EU-nivå togs det ett beslut om en mycket bättre fiskepolitik.

Utsläppen av växthusgaser har dock fortsatt att öka i världen. Föreningen har arbetat för att göra Sverige och EU till modellregioner. Under Höstkonferensen 2013 fick vi flera fackföreningar och företag att kräva en politik som gifter ihop jobbpolitiken med klimatpolitiken.

Mycket mer kan sägas om bland annat skola, natursnokar och ledarutbildning, det finns att läsa mer om i verksamhetsberättelsen. Detta var bara några smakprov på vad vi uppnått. Världen är fortfarande ohållbar men lite bättre har den faktiskt blivit genom Naturskyddsföreningens envisa arbete.

Riktlinjer för verksamheten 2011-2014

Föreningen ska verka för:

att samhällets utveckling håller sig inom naturens ramar.

mobilisering av medlemmar, andra aktörer och allmänheten i arbetet för det hållbara samhället och därmed skapa opinion för progressiva styrmedel.

att kraftfull lagstiftning och ambitiösa ekonomiska styrmedel implementeras inom alla föreningens prioriterade områden, i Sverige och globalt.

att Sverige utvecklar och implementerar välfärdsmått som även beskriver kvalitativa förändringar av välfärden.

att klimatfrågan integreras med andra viktiga frågor för att nå en helhetssyn i arbetet för det hållbara samhället.

ett grönt skattesystem som minskar miljöbelastningen.

att föreningens ställningstaganden och förslag för hållbara lösningar för att nå ambitiösa miljömål så långt möjligt tillfredsställer även andra samhällsmål.

att föreningens strategier samverkar i arbetet inom de prioriterade områdena.

4

2. PRIORITERADE OMRÅDEN

JORDBRUK OCH LIVSMEDELSFÖRSÖRJNING

Bakgrund

Dagens jordbruk orsakar många miljöproblem. Detta trots att jordbruket skulle kunna vara en del av lösningen. Istället för att nyttja den biologiska mångfalden, ekosystemtjänsterna och lagra in kol i jordbruksmarken, är utsläppen av växthusgaser stora, den biologiska mångfalden utarmas och användningen av konstgödsel och kemiska bekämpningsmedel ökar. En av drivkrafterna bakom kemikalieintensifieringen är debatten om att försörja världen med billig mat. I Syd expanderar monokulturer för export och i Nord ökar intensifieringen i tron att världen behöver mer mat. Idag räcker matproduktionen mer än väl till världens befolkning. Trots detta hungrar knappt en miljard människor. Ojämnt fördelade resurser, brist på köpkraft, krig och konflikter är några orsaker till att människor inte får tillräckligt med mat. En hållbar landsbygds- och jordburksutveckling är central för utvecklingen mot ökad livsmedelstrygghet. Ekologisk produktion är ett viktigt steg på vägen.

Fokusprojekt: Ekokampanj

Under 2013 satsade föreningen på en bred kampanj om ekologisk mat med namnet Byt till eko i syfte att öka försäljningen av ekologisk mat i butik. Kampanjen tog avstamp i flera rapporter om hållbar produktion som föreningen tog fram 2012 och 2013. Några exempel är Kemiska bekämpningsmedel i jordbruket, 100 % ekologiskt? Ett sätt att klara framtidens mat, klimat och miljöutmaningar hållbart och rättvist?, Potentialen för kolinlagring i jordbruksmark (Brasilien, Etiopien, Sverige), samt årets bok



att kulturlandskapets biologiska mångfald bevaras och utvecklas inom ramen för ett jordbruk i hela Sverige, som gynnar ett rikt odlingslandskap, bevarar åkermarkens kvalitet och stärker dess kapacitet som kolsänka.

en miljöanpassad produktion av livsmedel och andra varor och tjänster med hög kvalitet i Sverige och EU, genom en stark integration av växtodling och djurhållning, samtidigt som användningen av kemiska bekämpningsmedel och andra ohållbara metoder stegvis helt avvecklas.

att allmänheten får goda möjligheter att möta odlingslandskapets växter och djur, samtidigt som förståelsen i samhället för ekotjänsternas värden, och deras koppling till livsmedelskonsumtionen, ökar.

att jordbrukspolitiken i EU förändras i grunden så att jordbruksföretags inkomststöd används för att ersätta produktion av ekosystemtjänster och andra samhällsvärden samtidigt som miljökostnader prissätts med dels höjd skatt på bekämpningsmedel och klimatgaser, dels en hög avgift på handelsgödsel som återförs som miljöbidrag.

att allt fler människor äter mer grönt, mer lokalproducerat, minskar sin köttkonsumtion och väljer ekologiska och rättvisemärkta produkter.

global livsmedelstrygghet, genom dels reformer av EU:s och internationell jordbruks- och handelspolitik så att fattigas intressen sätts främst, dels utveckling av lokala marknader och system i Syd som stimulerar främst ekologisk och rättvisemärkt produktion, och som rättvist fördelar vinster av genetiska resurser.

5

2013 Jorden vi äter. Rapporterna har använts för att väcka debatt och sprida kunskap om framtidens jordbruk. Baserade på rapporterna formulerades kampanjens uppmaningar till folk att börja byta ut fem viktiga varor till eko; kaffe, bananer och vindruvor, mejeriprodukter, kött och potatis. Ett annat budskap var att 100 % ekologiskt jordbruk faktiskt är möjligt.

Utspel och debattartiklar gjordes bl.a. om bekämpningsmedelsrester i maten och "Svenskt + eko = sant”. Stort genomslag fick granskning av användningen av gifter i ananasodling i Costa Rica som SwedWatch gjorde i samverkan med föreningen. Under rubriken "Nu klår vi dansken" lyftes skillnaden i konsumtion av eko mellan Danmark och Sverige fram och en välbesökt debatt arrangerades i Berns salonger.

På kampanjwebben användes ord som ”kemikaliejordbruk” och ”oekologiskt” och artikeln "8 myter om ekologiskt” spred sig som en löpeld. En kampanjfilm med komikerduon Anders och Måns om vitsen med ekologiskt sågs på webben av cirka 80 000 personer. Vid årets slut hade kampanjsidorna på webben haft över 600 000 besök. På Facebook gillade många kampanjen och delade vidare, men även kritik framfördes från vissa bönder, veganer m.fl.

Miljövänliga Veckan

Miljövänliga veckan var den stora aktiviteten 2013; 151 kretsar ordnade provsmakningar, undersökningar, utställningar och flera hade en KRAV-bonde i butiken. Detaljhandeln hakade på med egna aktiviteter. Coop hade kampanjpris på ekovaror och spred föreningens kampanjmaterial i butikerna. Enskilda ICA och Hemköp-handlare skyltade om ”besprutade” bananer bredvid de ekologiska. Som bevis på att kampanjen påverkat kom i januari 2014 glädjande siffror som visade att försäljningen av eko ökat med 13 procent under de två senaste kvartalen 2013.

2013 var också starten för en globalisering av Miljövänliga Veckan – Global Green Action Week. 39 organisationer i 25 länder deltog i kampanjen som Naturskyddsföreningen tagit initiativ till och samordnar tillsammans med CI (Consumers International), som samlar över 240 konsument-organisationer i 120 länder. Deltagarna är Naturskyddsföreningens direkta samarbetsorganisationer samt medlemmar i CI. Temat gick hand i hand med kampanjtemat i Sverige – ekologisk mat och ekologiskt jordbruk. En kampanjsida lanserades på Facebook. Aktiviteter inom kampanjen har fokuserat på upplysning och påverkan gentemot konsumenter, producenter och beslutsfattare.

Ekokampanjen, inklusive den globala dimensionen fortsätter under 2014.

Övrig verksamhet

Global livsmedelsförsörjning

Naturskyddsföreningen stödjer och samverkar med ett tiotal miljö- och jordbruksorganisationer i Afrika, Asien och Sydamerika för att utveckla ett hållbart jordbruk baserat på lokala resurser och ekosystemtjänster. Fokus ligger på vidareutveckling av ekologiskt lantbruk i Syd, med effektivare och högre produktion där klimataspekter, diversifierad produktion och mångfald är viktiga komponenter.

En förskjutning har under senare år skett mot ökat samarbete med miljö- och jordbruks-organisationer i Afrika. Under 2012 gjorde extra resurser från Sida möjligt för Naturskyddsföreningen att stödja starten av initiativet EOA (Ecological Organic Agriculture) i Afrika. Etiopien, Kenya, Tanzania och Uganda deltog i arbetet som från och med 2015 expanderar även till Västafrika med hjälp av resurser från SDC (Swiss Development Cooperation). Initiativet har rönt stor uppmärksamhet och uppmuntras av AU (Afrikanska Unionen) som också aktivt deltar.

Förutom flera av de rapporter som nämns ovan finansierade Naturskyddsföreningen 2012, via resurser från Sida, dessutom en rapport om stadsjordbruk – Växer framtidens mat mellan höghusen? Exempel från Addis Abeba och Göteborg – vilken också översattes till engelska. Dessutom bidrog föreningen till att finansiera sydorganisationers deltagande i en konferens (Lusaka, Zambia) om ekologiskt lantbruk i Afrika.

Genom den globala miljövänliga veckan har det globala samarbetet och nätverkandet inom delprogram ”Jordbruk och livsmedelstrygghet” intensifierats. Ett första planeringsmöte genomfördes

6

i Sverige våren 2013 då representanter från Afrika, Asien och Latinamerika deltog. Rapporten Organic food and farming for all togs fram som bakgrundsmaterial för att tydliggöra syfte, mål och innehåll i den globala ekokampanjen och underlätta samordningen.

Jordbrukspolitik

Utvecklingen av jordbruket styrs i Sverige till stor del av rådande jordbrukspolitik. Naturskyddsföreningen har arbetat med EU:s gemensamma jordbrukspolitik, CAP, under de senaste tjugo åren för att minska de negativa miljöeffekterna av CAP och stärka dess bidrag till fattigdomsbekämpning.

Under 2010 påbörjades en ny reformomgång när EU-kommissionen presenterade idéer till framtida CAP, vilket konkretiserades i ett lagförslag i oktober 2011. Under 2012 granskade Naturskyddsföreningen förslaget och publicerade kommentarer samt deltog i EEB:s (European Environmental Bureau) framtagande av ett gemensamt positionspapper för miljörörelsen.

Föreningen deltog på EEB:s jordbrukspolitiska konferens i Danmark om behovet av ökade miljökrav i förslaget, så kallad förgröning av CAP. På konferensen lanserades kortfilmen Why we need a green reform of the CAP now som spreds i föreningens sociala medier och på hemsidan. Under 2013 intensifierades påverkansarbetet och en gemensam kampanj mellan EEB, WWF och Birdlife organiserades på EU-nivå för att få EU-parlamentet att rösta miljövänligt. Naturskyddsföreningen drev frågan mot svenska parlamentariker. Parallellt med det EU-orienterade arbetet pågick utarbetandet av landsbygdsprogrammet, som är den del av jordbrukspolitiken som medlemsländerna kan påverka mest själva. Den stora striden i Sverige handlade om den totala medelstilldelningen från statsbudgeten.

Revidering av föreningens jordbruks- och genteknikpolicy

Arbetet med föreningens nya jordbrukspolicy startade 2012 och färdigställdes 2013. Även föreningens genteknikpolicy reviderades och skickades ut på remiss i föreningen i slutet av 2013.

Slam

Föreningen har tydligt tagit avstånd från att fortsätta spridningen av slam på grund av slammets innehåll av allvarliga miljögifter. Under 2012 lanserades föreningens slamrapport Avlopp på våra åkrar – en rapport om miljögifter i slam. Samma år fick Naturvårdsverket ett uppdrag om hållbar återföring av fosfor. Naturskyddsföreningen har följt arbetet och lämnat synpunkter. För att driva frågan har föreningen också deltagit i en workshopserie på Kungl. Skogs- och lantbruksakademin. En arbetsgrupp i föreningen, slamgruppen, har under 2012 och 2013 diskuterat och spridit rapportens innehåll, bl.a. genom lokala debattartiklar.

Miljömärkningen Bra Miljöval

De uppdaterade kriterierna för Bra Miljöval livsmedelsbutik började gälla 2013, med bl.a. skärpta krav på ekologiskt sortiment. (Se vidare Bra Miljöval under ”Konsumentmakt”).

Jordbruksnätverket

Samverkan mellan mat- och jordbruksnätverket och kansliet har under åren hållits levande genom att samordnaren för nätverket regelbundet träffat sakkunniga på kansliet, att nätverket har medverkat i verksamhetsplanering och diskussioner om jordbrukspolicyn, samt vid planering av ekokampanjen. Nätverkets samordningsgrupp har vid dessutom bidragit med synpunkter i jordbrukspolitiska frågor. Andra aktiviteter som nätverket har genomfört har kompletterat kansliets arbete, t ex såningsdagar.

7

KLIMAT

Bakgrund

Klimatförändringarna eskalerar samtidigt som klimatfrågan har relativt låg prioritet i media och bland beslutsfattare. Föreningen försöker därför uppmärksamma frågan på många olika sätt, bl.a. genom nya samarbeten för att öka förändringstrycket. Vid några tillfällen har intresset ökat under 2012-2013, bl.a. genom: Världsbankens rapport om konsekvenserna av fyra grader, COP- mötena i nov/dec varje år samt IPCC-rapporten från den första arbetsgruppen som släpptes i Stockholm i september 2013. Den svenska regeringen tar däremot alltför lätt på klimat- och energifrågorna.

Fokusprojekt: Det moderna boendet

Projekt Det moderna boendet har främst fokuserat på nyttan av att energieffektivisera när husen i miljonprogrammet ändå måste renoveras. Vi har fört fram våra förslag bl.a. vid ett par besök i Riksdagen, vid fyra seminarier i Almedalen både 2013 och 2013 samt i flera debattartiklar, t.ex. på DN-debatt med kommunpolitiker från sju partier. Det har också varit ett temanummer i Sveriges Natur. Under 2013 publicerades en extern finansierad konsultrapport som konsekvensbeskriver framför allt statliga lånegarantier för att sätta fart på energieffektiv renovering.

Projektet har också drivit frågan om skärpta byggnormer, vilket har fått bra genomslag i media och opinion, liksom andra frågor som implementerandet av EU:s direktiv för nära noll-energihus och energieffektivisering.



en årlig procentuell minskning av utsläppen av växthusgaser i Europa och Sverige, med sikte på att de svenska att utsläppen är nära noll senast år 2030.

en snabb omställning till hållbara system för energi, transporter och livsmedel, där kärnkraft och fossil energi, inklusive torv, avvecklas och planer på ny vattenkraft i Sverige och uranbrytning stoppas.

en ökad folkbildning och mobilisering inom klimatområdet, och särskilt visa den dubbelriktade kopplingen mellan klimatfrågan och den biologiska mångfalden.

att styrmedel införs som gör att svensk energianvändning minst halveras till 2030, samtidigt som vindkraft, bioenergi, sol och andra förnybara energislag växer i Sverige och EU utan att öka skadorna på naturen eller hälsan.

att priset på utsläpp av växthusgaser höjs så att utsläppen minskar till nära noll 2030, samtidigt som atomansvarigheten kraftigt ökar och förbud införs mot ny kärnkraft.

att samhällets planering och offentliga investeringar inriktas på omställning till hållbara energi- och transportsystem underställda miljömålen.

att klimatarbetet utöver maximalt ambitiösa utsläppsminskningar i Sverige och EU omfattar kraftiga stöd till utsläppsminskningar och anpassningsåtgärder i Syd.

att det skall vara ”lätt att göra rätt”, genom att föreningens arbete med konsumentfrågor undanröjer hinder för att agera klimatsmart.

att all svensk eller svenskägd kolkraft avvecklas före år 2020.

ett lika stort utsläppsutrymme för alla jordens invånare.

att föreningen oavsett slutmål för utsläpp av växthusgaser inom Sverige år för år utåt kommunicerar ett årligt procentuellt mål.

8

Kansliet har skrivit en rapport om Nettodebitering som fått stor spridning och använts för att påverka politiker och nettodebiteringsutredningen.

SABO har dessutom i samarbete med Naturskyddsföreningen och Hyresgästförenigen drivit en stor påkostad kampanj med utskick, filmer och webbsida om vad hyresgästerna själva kan göra för att spara energi.

Övrig verksamhet

Politik för en snabb klimat- och energiomställning

Föreningen har lyckats debattera klimatfrågan flitigt och har under 2013 t.ex. initierat eller deltagit i åtta diskussioner på DN debatt.

I samband med att FN:s klimatpanel, IPCC:s arbetsgrupp om det vetenskapliga läget presenterade sin rapport i Stockholm 2013 arrangerade föreningen en serie uppskattade och välbesökta seminarier, inklusive ett med fokus på global klimaträttvisa, där en representant för en samarbetsorganisation i Syd medverkade. En presslunch för journalister pekade också på frågeställningar som journalisterna kunde fokusera på i sin rapportering.

Styrmedelslista

Föreningen har tuffa klimatmål och beskriver i en rapport som finns i utkast 2013 vad som krävs för att komma dit. Rapporten kan ses som en konkretisering och precisering av klimatpolicyn – både vilka åtgärder som är möjliga och styrmedel som krävs för att komma dit. Ett antal beskrivningar av specifika styrmedel har också producerats i en serie korta faktablad med titeln Hur gör vi då? Styrmedelsrapporten har fungerat som bas för många av debattartiklarna.

Energiframtid

Kansliet färdigställde 2012 rapporten Dags att välja framtidens energisystem som presenterades på en politikerträff. Rapporten har också fyllt en viktig funktion i vårt kommunikationsarbete.

Föregångslandet?

Politikerna ställer ofta upp målbilden att Sverige är ett föregångsland i den globala omställningen mot en hållbar värld. Kansliet analyserade energipolitiken i en rapport som publicerades 2013 och fann att så tyvärr inte är fallet.

Kärnkraft

Föreningens argument mot kärnkraft är samlade i en rapport: Finn fem fel med kärnkraften. Vi arrangerade också ett välbesökt seminarium om kärnkraftens kostnader i Almedalen.

Energieffektiva och hållbara transporter

Järnvägsfrågan

Behovet av investeringar i järnvägen debatteras flitigt och föreningens linje angående underhållsanslagets storlek, privatiseringens negativa effekter och SJ:s avkastningskrav har under året fått genomslag i debatten. Föreningen bidrog även till debatten med en hearing med infrastrukturministern samt med flera artiklar i dagspressen.

9

Fossilfri fordonsflotta

Föreningen har på flera sätt varit aktiv i regeringens största utredning under året, den om fossilfri fordonsflotta. Vi har också medverkat till att lyfta frågan i Blekinge och Smålands regionförbund. Föreningen har även i remissvar och möten i Bryssel tagit strid för att EU:s kommande regler på biobränslesidan måste utformas så att det gynnar klimatpolitiken.

Miljöbilsregler

Vi har i olika sammanhang visat på bonus-malus1 systemets fördelar och i debattartikel krävt att förmånsbilsreglerna måste ändras till att bara omfatta supermiljöbilar.

Globalt samarbete för minskad energifattigdom och ökad resiliens

Arbetet med att främja uppskalning av förnybar energi på global nivå och skapa förutsättningar för sårbara samhällen att öka sin resiliens mot effekter av klimatförändringarna har framförallt skett genom samarbete med elva samarbetsorganisationer i sju länder i Syd. Efter en utvärdering av klimatdelprogrammet hösten 2012 har en omorientering av programmet inletts, mot ökat fokus på energifrågor.

Föreningen har medverkat i referensgruppen till den svenska styrelsemedlemmen i Green Climate Fund (GCF).

Föreningen har också samverkat med GreenID, Vietnam, om utveckling av hållbar energipolicy och påverkansarbete. En grupp NGO-medarbetare och parlamentariker gjorde ett studiebesök i Sverige om förnybar energi. Projektet har uppmärksammats av Sida som ett särskilt lyckat samarbete.

Under året har ett närmare projektsamarbete med flera av samarbetsorganisationerna kring s.k. ”falska lösningar” inletts, vilket har resulterat i ett rapportutkast. Ett studiebesök om kärnkraft arrangerades för en grupp från Sydafrika hösten 2012. I samarbete med skogsprogrammet har vi tagit fram en rapport om REDD2 och bjudit in aktörer till ett rundabordssamtal. Hösten 2013 arrangerades ett partnermöte om REDD för samarbetsorganisationer inom marina, klimat- och skogsdelprogrammen.

Föreningen och flera samarbetsorganisationer har deltagit vid de internationella klimatförhandlingarna. Detta är viktiga tillfällen för dialog och samverkan. Inför mötet i Doha 2012 arrangerades ett seminarium i Riksdagen i samarbete med Centerpartiet och Miljöpartiet om klimatfinansiering och Feed-in tariffer. Två representanter från samarbetsorganisationer höll presentationer och en intervjuades i SVT. I Warszawa 2013 deltog föreningens representanter i en utmarsch från förhandlingarna tillsammans med övrig miljörörelse, i protest mot de små framstegen.

Top Ten

Inom projektet har fyra rapporter tagits fram – Miljöpåverkan från bildäck, Undersökning miljöbelastning Kyl och Frys, Miljöpåverkan från båtmotorer samt Kriterier för Top Ten skrivare. Rapporterna har resulterat i kriterier och lansering av produktkategorier på toptensverige.se. Top Ten har under åren arbetat med spridning genom att delta i bland annat Klimatkonferens, Energiting, Sustainabilitity day, Transportforum, Båtmässan Allt för sjön, Almedalsveckan samt Elmia fastighetsmässa. Vidare har det tagits fram informationsmaterial riktat till olika målgrupper och genomförts utskick till t.ex. Sveriges alla Energi- och klimatrådgivare.

1 Bonus-malus - ett system där de miljömässigt sämsta bilarna subventionerar de miljöbättre bilarna skattemässigt

2 REDD - Reducing emissions from deforestation and forest degradation

10


Kriterier för det helt nya produktområdet Bra Miljöval Biobränslen är framtagna och lanserade. Kriterierna syftar bl.a. till att driva utvecklingen mot ett mer hållbart energisystem och till ett skonsammare bränsleuttag.

Kriterierna för Bra Miljöval Värme har förnyats och ställer nu hårdare krav bl.a. på askåterföring och hållbar avverkning.

Kriterierna för Bra Miljöval El har utökats med fler stoppområden för vindkraft och omfattar nu även vindandelar. Ett kartsystem har utvecklats och gjorts tillgängligt på Naturskyddsföreningens hemsida, där kretsar och elbolag lätt kan se stoppområden för vindkraft enligt kriterierna. Insatser för att informera om skillnad mellan miljömärkt och icke miljömärkt el har gjorts bl.a. genom annonser i ETC/Kloka hem.

Cross Messenger Town AB, Green Carrier och Uppdraget tillkom som nya licenstagare av Bra Miljöval Godstransporter. En revidering av dessa kriterier påbörjades 2012.

Fonder Bra Miljöval

Enligt kriterierna för Bra Miljöval El ska licenstagare avsätta pengar till olika miljöförbättrande fonder. Dessa fonder finansierar projekt med mål att minska skadeverkningar inom elproduktion samt minska energiförbrukning genom energieffektivisering, t.ex. omlöp vid Hedefors vattenkraftverk, biotopförbättrande åtgärder i Leån och energieffektivisering av Skara brandstation.

Höstkonferenser

Höstkonferensen 2012 hade temat ”Hur gör vi då? – om ekonomin, klimatet och framtiden”. Det blev en uppskattad konferens med över 550 deltagare samt minst lika många som följde på nätet. Konferensens hashtag på Twitter ”trendade”.

Höstkonferensen 2013 hade temat miljön och jobben, där de flesta panelerna hade förnybar energi och energieffektivisering som tema.

Klimatnätverket

Flera möten har hållits med klimatnätverkets styrgrupp. En representant från kansliet sitter med på styrgruppsmöten. Kansliet har dessutom föreläst på nätverkets träffar och har tagit fram ett föreläsningsmaterial om klimat i samarbete med nätverket.

För att öka engagemanget ytterligare i Klimatnätverket har kansliet 2013 fått hjälp av en praktikant att dokumentera flera av de klimataktiviteter som skett i landet de senaste åren. Tanken är att rapporten ska inspirera till mera lokalt engagemang.

11

MARINA EKOSYSTEM OCH FISKE

Bakgrund

Våra hav är allvarligt hotade. Utmaningen att skydda och återskapa livskraftiga marina och kustnära ekosystem är omfattande och sträcker sig långt upp på land. Överfiske, skadliga fiskemetoder, miljögifter och övergödning urholkar den marina mångfalden. Vandrande arter såsom ål och lax hindras sedan årtionden av bl.a. dammbyggen från att fullfölja sina livscykler och många bestånd är försvunna eller hotas av utrotning. Över 80 procent av världens bestånd av fisk- och skaldjur är enligt FN:s livsmedelsorgan FAO maximalt fiskade eller överfiskade. I jämförelse med industrifisket är småskaligt fiske ett bättre alternativ ur miljö- och klimathänseende, samt bidrar i högre grad till sysselsättning och livsmedelstrygghet. Det småskaliga fiskets bidrag och potential är dock gravt underskattat och tvingat till att konkurrera på ojämlika villkor med industrifiske, legalt som illegalt.

Alltmer av fisk och skaldjur som fiskas och odlas i Syd exporteras till Nord, inte sällan med allvarliga miljökonsekvenser som följd. Det är viktigt att höga krav ställs på ekologisk bärkraftighet samt att i vissa sammanhang ifrågasätta efterfrågan. Allt fler kustsamhällen upplever effekter av klimatförändringar och hav och klimat kopplas alltmer ihop. Haven är jordens största kolsänka, sedimenten i mangrove- och sjögräsekosystem är de mest långsiktiga kolsänkorna men förstörs i rask takt.

Fokusprojekt: Mat med god eftersmak

Fokusprojektet Mat med god eftersmak fortsatte under perioden med samma syfte som 2011 – att öka medvetenheten om läget i havet, minska efterfrågan på ohållbart fiskade och odlade arter och bereda väg för politiska beslut.

Miljövänliga Veckan 2012

Miljövänliga Veckan handlade åter om vilken fisk man kan äta med gott samvete. Den nya filmen Vet du vad din middag åt till frukost? visade verkligheten bakom produktionen av fiskmjöl som bl.a. ges



att bestånden av marina organismer i världens hav och deras ekosystem blir livskraftiga.

att allt fiske bedrivs uthålligt och att marina ekosystem nyttjas på ett hållbart sätt utifrån ekosystemansatsen.

att människans tillförsel av näringsämnen och farliga ämnen till Östersjön och Västerhavet begränsas så att marina ekosystem inte tar skada och utbredningen av syrefria bottnar och algblomningar minskar.

ökade kunskaper och ett stärkt engagemang i marina frågor bland allmänheten.

att Sveriges och EU:s fiskepolitik reformeras i grunden och att betydligt fler och större marina områden skyddas i både kustnära områden och öppna havet, både i EU och Syd.

att konsumtion av hotade fiskar och skaldjur, liksom produktionen av jätteräkor, minskar, genom utvecklad konsumentinformation och Grön guide.

en global livsmedelstrygghet, genom att subventioner minskar och EU:s fiskepolitik reformeras i grunden och underställs svenska, EU:s och globala utvecklingsmål, samtidigt som lokalbefolkningen i Syd tillåts delta i beslutsprocesser och ges möjlighet att skydda och hållbart nyttja de marina resurserna.

12

till norsk lax och jätteräkor.

Inför Miljövänliga Veckan lyftes frågan om de okända och känsliga djuphavsfiskarna. Rapporten Fula fiskar i fina diskar, som beskrev djuphavsfisket och föreningens krav, samt en butiksundersökning fick bra genomslag i media. Under året slutade flera Ica-butiker sälja jätteräkor och reseföretaget Ving tog bort dem från sina hotellrestauranger. Coop upphörde med de av föreningen hårt kritiserade ”ekologiska” jätteräkorna. Veckan kan sammanfattas i följande siffror:

Aktiviteter i 157 kretsar

Enligt kretsarna nåddes 52 000 personer med muntlig information/kampanjmaterial

445 privatpersoner, bibliotek och lärare beställde kampanjmaterial

214 inslag i media, inkl. cirka 30 insändare

Debatt i Studio Ett med jordbruksminister Eskil Erlandsson samt ett inslag i SVT God morgon på temat djuphavsfiskar

Antiscampi-dag

Under 2012 och 2013 genomfördes i mars en AntiScampi-dag på ett flertal orter då ”levande” jätteräkor delade ut information till restauranger och allmänhet. Arbetet med att få fler butikskedjor att sluta sälja jätteräkor fortsatte genom butiksundersökning i Lidl och ICA. Lidl har nu slutat sälja jätteräkor.

Övrig verksamhet

Reformen av EU:s gemensamma fiskepolitik (GFP)

Naturskyddsföreningen har påverkat utformningen av GFP genom policyarbete (debattartiklar och möten, informella kontakter). På EU-nivå har föreningen dels påverkat utfallet genom våra paraply- och samarbetsorganisationer OCEAN 2012, Seas at risk, Coalition for Fair Fisheries Arrangements (CFFA)och Fiskesekretariatet. I juni 2013 kom EU-parlamentet och EU:s fiskeministrar överens om en ny basförordning för fiske som på ett bättre sätt säkerställer maximalt hållbart uttag, utkastförbud samt socialt och ekologiskt hållbara avtal med länder utanför EU.

Det marina direktivet och marint skräp

Under 2012 pågick slutarbetet med att ta fram beskrivningar och mål för god miljöstatus i den marina miljön. Föreningen bidrog till detta arbete genom att närvara på möten och svara på remisser i vilka krav ställdes på den nationella förvaltningen. För att sätta press i frågan släppte föreningen hösten 2013 en rapport om marint skräp i svenska vatten, Raklödder för fiskar. Rapporten presenterade resultat från en butiksundersökning på skönhetsprodukter med mikroplaster och föreslog ett 20-tal åtgärder för att minska skräp i haven.

Ål och vattenkraft

Arbetet med att få till ett ålfiskestop och åtgärder i kraftverken har fortsatt under 2012 och 2013 med ett öppet brev till svenska och danska ministrar och flertalet uttalande i media. I maj 2013 var föreningen en av fyra arrangörer för en internationell tredagarskonferens i Karlstad om fria vandringsvägar. Insamlingen av pengar för att köpa upp ålfiskerättigheter fortsatte hela 2012 och avtal slöts med en ålfiskare. Föreningen har också drivit fram och tagit en aktiv roll i den statligt tillsatta vattenverksamhetsutredningen som släppte sitt delbetänkande hösten 2013.

13

Vattenbruk i Sverige och EU

Under 2012 och 2013 har föreningen deltagit i Jordbruksverkets arbete med att ta fram en nationell strategi och åtgärdsplan för svenskt vattenbruk. Föreningen har också tagit fram en egen rapport, samt deltagit i strategi- och NGO-arbetet både på Östersjö- och Europanivå genom Coalition Clean Baltic och Seas At Risk.

Reviderad havspolicy

Naturskyddsföreningens havspolicy har reviderats. Den nya policyn för marina ekosystem, fiske och vattenbruk antogs av styrelsen våren 2013. I Almedalen släpptes rapporten 25 svenska beslut för svenska hav med ett axplock förslag på åtgärder från policyn som var direkt tillämpliga på svenska politiker och myndigheter.

Sälar

Under hösten 2012 presenterade Havs- och vattenmyndigheten nya förvaltningsplaner för grå- och knubbsäl som öppnade upp för licensjakt på säl. Naturvårdsverket fick 2013 i uppdrag att undersöka hur en licensjakt skulle utformas. Föreningen har i ett flertal skrivningar och mediala utspel kritiserat förslaget på licensjakt.

Hållbart nyttjande av marina ekosystemtjänster i Syd

Ökad resiliens i fiskesamhällen

Naturskyddsföreningen har gett stöd till organisationer i Asien, Afrika och Latinamerika som bl.a. bevakat småskaliga fiskearbetares rättigheter till fiske gentemot industriellt fiske och andra storskaliga industriprojekt. Genom stödet har kustbefolkningens kapacitet för samförvaltning, konfliktlösning m.a.p. fiskeresurser och fiskelagstiftning ökat och förutsättningar för alternativa inkomstkällor till fisket har skapats. Med stöd av Naturskyddsföreningen har samarbetsorganisationerna bidragit till att stärka kapaciteten hos civilsamhället att uppmärksamma brister i fiskeriförvaltningen, samt att formulera nya lagförslag. Samarbetsorganisationen CFFA (Coalition for Fair Fisheries Arrangements) har granskat tillgången till information och transparens i fiskeriförvaltningen i Afrika, samt samverkat med FN:s rapportör för Rätten till mat, inför framtagandet av FN:s rapport Fisheries and the Right to Food. På flera håll i världen har Naturskyddsföreningens samarbetsorganisationer organiserat eller deltagit i konsultationer m.a.p. FAO:s Internationella riktlinjer för att säkerställa ett hållbart småskaligt fiske. Dessa tas fram som ett svar på 10 års lobbyarbete bland flera av Naturskyddsföreningens samarbetsorganisationer.

Mangrove

Genom stöd till tre organisationer och ett nätverk i Latinamerika har föreningen bidragit till såväl restaurering av förstörda livsmiljöer genom återplantering av mangrove, som till reducering av fattigdom genom ekoturism och småskaliga handelsprojekt. Naturskyddsföreningens samarbetsorganisationer har också ökat medvetenheten om lokalsamhällens roll i bildande och förvaltning av marina skyddade områden och arbetet med att föra fram kustbefolkningens synpunkter i internationella processer, fora och konventioner såsom RAMSAR och CBD.

Havsnätverket

Havsnätverket och kansliet har haft löpande samarbete under åren. En tjänsteman från kansliet medverkar på nätverkets möten med samordningsgruppen och har bl.a. under framtagningen av en ny marin policy presenterat utkastet och inhämtat värdefulla synpunkter. Under 2013 var båtmässorna i Stockholm och Göteborg ett exempel på aktiviteter som genomfördes. Nätverket har träffats fysiskt minst två tillfällen och både förkovrat sig och diskuterat verksamhetsidéer.

14

MILJÖGIFTER

Bakgrund

Naturskyddsföreningens långsiktiga prioriteringar på miljögiftsområdet ska uppfyllas genom konsumentmaktsarbete, miljöövervakning, lobbyarbete nationellt och lokalt, i EU och globalt, samt stöd till globala partners i deras motsvarande arbete. Föreningens miljömärkning av kemiska produkter och textilier underlättar för konsumenten och banar väg för politiska beslut. Föreningens arbete med att lyfta frågan om farliga kemikalier i vardagsprodukter och dess effekter i miljön, väcker allmänhetens engagemang för miljö- och hälsofrågor samt för en bättre kemikaliepolitik.

Projekt 2012-2013

Ett flerårigt fokusprojekt – Rädda Mannen – om hormonstörande kemikalier och kombinationseffekter startades under 2010 och avslutades 2012. Från att ha varit en ganska begränsad fråga innan projektet, finns nu hormonstörande kemikalier och kombinationseffekter på agendan i olika fora. En rapport om plast och miljögifter i barns vardag – Från god morgon till Bolibompa – släpptes i slutet av 2012. En webbfilm om cocktaileffekten släpptes 2012 och fick över 50 000 nedladdningar. Analyser av miljögifter i damm genomfördes hos fyra populära bloggare, i syfte att nå nya kanaler med nästan 100 000 unika läsare. Under 2013 framförde en av bloggarna ett webbaserat frukostseminarium om miljögifter tillsammans med Naturskyddsföreningens personal, vilket resulterade i cirka 30 000 unika nedladdningar på nätet. Sociala medier har med andra ord blivit ett viktigt redskap för att nå ut med budskapet om miljögifter i vardagen.

Under 2013 påbörjades projektet Operation Giftfri Förskola, med syfte att rensa bort farliga kemikalier i förskolemiljö. I samarbete med Kemikalienätverket inventerades 129 förskoleavdelningar i 41 kommuner i Sverige och resultaten sammanställdes i rapporten Giftfria barn leka bäst. Arbetet med att avgifta förskolorna har fått stort genomslag och engagerat allmänhet, kommunpolitiker, riksdagspolitiker, myndigheter och företag. Under 2013 påbörjades en rapport om åtgärdsförslag till



en giftfri miljö i såväl Sverige och EU som i Syd och Öst; produkter och tjänster ska inte hota vare sig hälsa eller natur.

att all slamspridning i Sverige snarast upphör och att utveckling och införande av system och tekniker för att återföra växtnäring i enlighet med föreningens policys påskyndas.

en ökad förståelse bland allmänheten och beslutsfattare om kopplingen mellan miljögifter, hälsa och natur skärpningar av dels EU:s kemikalieförordning REACH och tillämpningen av densamma, dels EU:s regler inom specifika områden såsom elektronik och textilier.

att Sverige ska vara ett föregångsland både internationellt och inom EU när det gäller att fasa ut farliga kemikalier och skärpa lagstiftningen och dess tillämpning.

förbättrad konsumentinformation om farliga kemikalier, såväl om och på produkter, som i lättillgängliga kanaler till exempel som föreningens webbplats och Grön guide.

att kraven på Bra Miljöval för på kemiska produkter tekniska varor och textil skärps.

ett stärkt samarbete med organisationer i Syd och Öst i frågor om miljögifter bland annat i nya och uttjänta produkter samt stärka och nationella och internationella regelverk.

15

förskolor samt förslag på upphandlingskriterier till kommuner. Rapporten släpps 2014. I slutet av 2013 genomfördes en konferens med 200 deltagare, tillsammans med Astma- och Allergiförbundet: Kemikalier och folkhälsan. Föreningen deltar i Internationella Kemikaliesekretariatets arbete med att ta fram en kemikalieguide för företag och arbetet börjar med textil.

Övrig verksamhet

Kemikalielagstiftning i Sverige och EU

Naturskyddsföreningen har i möten med miljödepartementet, inom ramen för miljömålsarbetet i Sverige och i samverkan med EEB (European Environmental Bureau) vid upprepade tillfällen lyft behovet av snabbare implementering och reformering av REACH-förordningen och annan lagstiftning inom kemikalieområdet i EU. Föreningen är representerad i KemIs insynsråd, Miljöstyrningsrådet kemikalieråd, i KemIs REACH-råd och har i dessa sammanhang, liksom i utredningen om miljömålssystemet och Miljömålsberedningen, fört fram en rad förslag för en giftfri miljö. Naturskyddsföreningen har under hela perioden ingått i styrelsen i det Internationella Kemikaliesekretariatet (ChemSec). ChemSec har varit drivande för reformeringen av kemikaliepolitiken inom EU. Vidare har föreningen varit representerad i flera olika referensgrupper rörande t.ex. relining och textil.

Under 2012 har Naturskyddsföreningen bevakat och på olika sätt påverkat processer som driver europeisk kemikalielagstiftning såsom framtagandet av ett 7:e miljöhandlingsprogram; kommissionens utvärdering av REACH. I Sverige har Naturskyddsföreningen, med gott resultat, fokuserat arbetet med hormonstörande ämnen, genom att lyfta t.ex. bisfenol A och ftalater i media. Naturskyddsföreningens engagemang ledde till att skärpta straffpåföljder för överträdelser mot kosmetikaförordningen beslutades 2013. Lagstiftning rörande textilier har lyfts i en gemensam rapport med Women in Europe for a Common Future, med efterföljande seminarium.

Under 2012 och 2013 har Naturskyddsföreningen tillsammans med europeiska aktörer arbetat för att hormonstörande ämnen ska beaktas inom REACH, vilket fick genomslag under våren 2013 och EU-kommissionen ska som följd av detta lägga fram förslag på att förbjuda eller begränsa hormonstörande ämnen i människors vardag.

Kemikalier i Syd och Öst

Naturskyddsföreningen arbetade 2012 med Rio+20-mötet, där skrivningar i slutdokumentet från mötet återspeglar föreningens syn på kemikaliesäkerhetsarbete och dess betydelse för hållbar utveckling. Vidare följdes Miljödepartementets arbete inför Rio+20 och Naturskyddsföreningen deltog vid Stockholm+40-mötets kemikaliedebatt. En rapport om en Global Kemikaliekonvention släpps i början av 2013 och presenterades i Washington, Bryssel och, i samarbete med SAICM3-sekretariatet, i Genève.

På policynivå har Naturskyddsföreningen gett stöd till det globala nätverket IPEN4:s förarbete inför ICCM3-5mötet. Inför mötet tog IPEN fram underlag om hormonstörande kemikalier till SAICM-sekretariatet, vilket bl.a. bidrog till att hormonstörande kemikalier fått status som ett av SAICM:s prioriterade policyområden. IPEN och ZMWG6, med föreningens organisationsstöd, bidrog till att säkerställa miljörörelsens perspektiv i den globala kvicksilverkonventionen som antogs 2013.

3 Strategic Approach to International Chemicals Management

4 The International POPs Elimination Network

5 International Conference on Chemicals Management

6Zero Mercury Working Group.

16

Under 2013 stoppade föreningen tillsammans med IPEN på super-COP:en för Basel/Rotterdam/Stockholm-konventionerna EU:s förslag på att få ett obegränsat undantag för återvinning av isoleringsmaterial med flamskyddsmedlet HBCD, vilket listades i konventionen 2013.

Under 2012 gav föreningen löpande stöd till 15 organisationer i Globala Syd vilket har bidragit till att organisationerna har stärkts i såväl tvärgående frågor som sakfrågor. Under 2013 har föreningen gett stöd till 12 organisationer.

Bra Miljöval

Bra Miljöval Livsmedelsbutik

Hårdare kriterier lanserades 2013, med krav bl a på att varken kvitton eller varor får innehålla bisfenol A/S eller PVC. Kunder måste informeras kring hårfärg och parfymerade barnprodukter. Krav på ekologiskt och miljömärkt sortiment har skärpts och effektiviseringskrav på energi och transporter har införts.

Bra Miljöval Kemiska produkter

I syfte att ytterligare öka intresset för märkning med Bra Miljöval har ett tjugotal besök med nuvarande och potentiella licenstagare genomförts under 2012 och 2013. Efterlevnaden av kriterierna har kontrollerats genom olika typer av stickprovskontroller. De hormonstörande ämnena på SIN-listan 2.0 har utvärderats gentemot gällande kriterier med slutsatsen att samtliga är otillåtna.

Bra Miljöval Textil

Första april 2012 lanserades de reviderade textilkriterierna där nytillverkade textilier kan märkas med Bra Miljöval Fiber och Beredning. Kraven i kriterierna har höjts och det är inte längre möjligt att söka licens för enbart beredningsdelen. För att motverka en ökad konsumtion och resursförbrukning samt främja att textilier används under lång tid går det också att söka Bra Miljöval Second hand och Bra Miljöval Re-design. Under 2013 har nya ansökningar och omansökningar behandlats. Ingen annan miljömärkning finns för återanvända textilier och detta har inneburit nya licenser samt frågor om vad som är möjligt att märka.

Sveriges största klädbytardag

2012 och 2013 arrangerade föreningen åter Sveriges största Klädbytardag på 68 respektive 87 platser. Fokus låg på klädbytet som ett miljösmart sätt att uppdatera garderoben på. Principen var enkel; lämna in fem plagg och hämta ut fem nya.

På ett tjugotal platser fanns inslag med re-design med sykunniga på plats bakom symaskinerna. Glädjande var det starka ideella engagemanget i klädbytardagarna; antalet personer som var med och anordnade bytardagen mer än fördubblades till 700 personer och 85 procent uppgav i enkät att de vill vara med igen. Besökssiffran ökade också; från 7 500 till 11 000 personer, vara 2 000 var män. De bytta plaggen ökade till 36 000 plagg. Flera folkbibliotek, studentföreningar och politiska ungdomsförbund deltog i Klädbytardagen och de 87 arrangörerna hade cirka 150 samarbetspartners.

Kemikalienätverket

Under 2012 genomfördes arbete med att utveckla nätverket. Lektionsmaterial och frisörmaterial färdigställdes och spreds. Studiecirklar med boken Flamsäkra katten genomfördes. Nätverket har nära samarbete med kansliet och redan före årsskiftet fanns en samsyn kring 2013 års gemensamma projekt Operation Giftfri Förskola. Projektet var även en succé för nätverket, som steg kraftigt i medlemsantal till att bli fler än 1000 st. under slutet av 2013.

17

SKOG I NORD OCH SYD

Bakgrund

Föreningens skogsarbete är brett och innefattar såväl biologisk mångfald som sociala värden och frågor. Det bedrivs både globalt, nationellt samt regionalt och lokalt i samverkan med föreningens skogsnätverk, länsförbund och kretsar. Vi har samarbete med en rad olika organisationer och nätverk över världen både för boreala och tropiska skogar. Det löpande arbetet med skogsfrågorna innefattar bl.a. politisk påverkan och opinionsbildning via media, nätverksarbete, myndighetskontakter och direkta kontakter med politiker och tjänstemän.

Fokusprojekt: Ny vår för skogen

Ny vår för skogen startade under 2012 och löper på tre år med det övergripande syftet att bana väg för ny skogspolitik i Sverige. Under projektets första år har föreningen, i mediala utspel, i rapporter och via sociala medier, kommunicerat bristerna i dagens skogspolitik samt behovet av en ny. Föreningen har tagit fram förslag till lösning genom att föreslå en helt ny skogspolitik och regelverk i en rapport som avses presenteras i mars 2014. Som komplement till denna har vi även tagit fram en kortare populärversion.

Under Almedalsveckorna 2012 och 2013 hölls fullsatta seminarier om skog. Inför dessa togs fram såväl en generell skogspolitisk broschyr samt en rapport om skogspolitikens brister när det gäller skogens värden för människan. Flera möten med riksdagspolitiker ur olika partier genomfördes med fokus på skog, i synnerhet under 2013. En politikerlunch med deltagande från sex partier arrangerades 2013 med syftet att visa hur man kan tjäna mer pengar på skogen om den står kvar. Årets bok 2014 – Mossa, massa och människa – publicerades som ett delprojekt under Ny vår för skogen. Ett välbesökt seminarium om skogens ekosystemtjänster genomfördes hösten 2013.

Under 2013 har även en kampanj genomförts:



att den biologiska mångfalden och naturens egen förmåga till återhämtning och möjlighet att buffra mot miljöförändringar (resiliensen) i världens skogsekosystem bevaras och utvecklas, vilket kräver att många och stora områden långsiktigt skyddas i världen, i Sverige minst 20 % av skogen nedanför gränsen för fjällnära skog och fullt skydd av skog därovan.

att användningen av världens skogar är miljömässigt hållbar och ger varor och tjänster med samhällsnytta, och samtidigt främjar kulturell mångfald och mänskliga rättigheter.

en ökad förståelse för skogens många värden och vikten av att värna den biologiska mångfalden, genom att stimulera och underlätta för barn och vuxna att vistas i skogen.

kraftigt ökade naturvårdsanslag och en ny ambitiös miljölagstiftning för skogen med skärpta krav och sanktioner, och som öppnar för hyggesfria eller andra metoder som är anpassade till naturen och sociala behov och som stegvis ersätter trakthyggesbruket där biologiska förutsättningar finns för detta.

att totalkonsumtionen minskar så att även konsumtionen av energi, trä och papper minskar genom införande av ekonomiska styrmedel där delar av intäkterna används för att värna skogarna, samtidigt som standard och sanktioner för skogscertifiering genomgående skärps.

18

En uppmärksammad skogsfilm som visats på biografer, TV-reklam och digitalskärmar på SJ:s tågstationer samt Stockholms tunnelbanestationer.

Två annonser som visats på SJ:s tågsäten vid flera tillfällen under året, samt i tidsskrifter som Filter. Med aktiv medverkan i sociala medier (Skogsbloggen, Twitter och Facebook) har föreningens budskap om behovet av ny skogspolitik spridits till en bred allmänhet.

Övrig verksamhet

Hållbart nyttjande av tropisk skog (delprogram i vårt Globala program)

Delprogrammets två teman under perioden 2013-2015, REDD-frågan och ICCA:s7, har avspeglats i en rad aktiviteter: Frågan om s.k. blue carbon, kolsänkor i marina miljöer, och REDD, klimataspekter knutna till skogsområden, debatterades på ett tredagarsmöte i Indonesien. Landets största urfolksorganisation, AMAN, var värd tillsammans med föreningens samarbetsorganisation Asia Indigenous Peoples Pact (AIPP). Samarbetspartners från Latinamerika, Afrika och Asien inom klimat, marint och skog deltog för att diskutera hur naturresursförvaltning kan ges ökad prioritet genom internationella klimatinitiativ, risker och möjligheter såväl som regionala skillnader i tillvägagångssätt. På tredagarsmötet var elva nationer representerade och det gav en god plattform för fortsatt stärkt samverkan och utbyte.

Tillsammans med den kenyanska samarbetsorganisationen ICE (Institute for Culture and Ecology) anordnade föreningen en tredagars internationellt möte om naturresursförvaltning genom traditionell kunskap, med deltagare från Kenya, Sydafrika, Uganda, Etiopien, Malaysia, Filippinerna och Indonesien. ICCA:s är ett verktyg initierat av IUCN8 och mötet syftade till att stärka nätverkandet bland organisationer kring ICCA processer, kunskap om hur lagliga ramverk kan tillämpas och hur lokalsamhällen bättre kan dra fördel av instiftade ICCA:s.

Policy och påverkansarbete för att skärpa kraven på användare av palmolja i framför allt livsmedel har fortsatt med ökad intensitet. Dialoger har förts med de stora livsmedelskedjorna, branschorganisationer och producenter, både separat från föreningens sida och tillsammans med Greenpeace och WWF samt även norska Regnskogfondet. En rad företag har fasat ut palmoljan pga. att det är omöjligt att svara för kvalitén på produktionsmodellen, andra arbetar med skärpta krav på leverantörer. Föreningen deltog i en diskussion med handeln, WWF med flera under ett mycket välbesökt seminarium om palmolja och tropisk skog under Almedalsveckan.

Tillsammans med Svenska kyrkan och holländska The Centre for Research on Multinational Corporations (SOMO) och SwedWatch var föreningen med om en uppföljningsrapport om Vattenfalls avslut av sitt engagemang i Liberia kring produktion av flis från gummiträd. Rapporten Cut and Run kom i mars och följdes upp av rundabordssamtal med Vattenfall och Swedfund, två av minoritetsägarna som beslöt att lämna projektet 2012, varefter hela projektet lades ner. Fokus för uppföljningen var vilket ansvar investerare har gentemot lokalbefolkningen pga. avsaknad av exitstrategi, något som bör vara en del av ”due diligence-processen” enligt FN:s vägledande principer om företag och mänskliga rättigheter.

Genom ett domstolsbeslut, som är ett resultat av Indonesiens engagemang i ”REDD-processen”, har sex miljoner hektar byskog (community forest) kartlagts efter Constitutional Courts beslut i maj 2013 att community forest ska lyftas ut från klassificeringen ”state forest”.

Skogen som klassrum och Mer friluftsliv i skolan

Föreningen driver fortbildningarna Skogen som klassrum och Mer friluftsliv i skolan som inspirerar pedagoger att använda naturen i skolundervisningen, samt olika aktiviteter som uppmärksammar

7 ICCA – Indigenous an Community Conserved Areas

8 ICUN - International Union for Conservation of Nature

19

behovet av att bevara skog för barn. Arbetet har genomförts i samarbete med Naturskoleföreningen och finansierats av Svenskt Friluftsliv:

100 fortbildningsdagar med Skogen som klassrum för över 1 460 pedagoger från över 93 skolor i 31 kommuner. Minst 29 000 elever har därmed fått ökade möjligheter att vistas i skogen under skoltid. Samtidigt har över 80 tätortsnära skogsområden uppmärksammats både för dess pedagogiska, sociala och biologiska värden.

19 uppföljningsdagar i skogen med skolor som deltagit i fortbildningen Skogen som klassrum. Cirka 50 pedagoger och över 400 elever deltog.

Nio fortbildningsdagar med Mer friluftsliv i skolan för över 180 pedagoger från över 70 skolor i 26 kommuner. Minst 3 600 elever har därmed fått ökade möjligheter till friluftsliv och naturupplevelser genom naturvandring, att göra upp eld och laga mat i naturen och lärande om allemansrätten och samarbete i naturen.

Lunch i det gröna i sex kommuner; politiker, tjänstemän och skolledare bjöds in för att diskutera fortsatt arbete med barnens skogar och utveckling av den utomhuspedagogiska verksamheten i kommunen. Totalt cirka 130 deltagare.

Arbetet har kommunicerats bl.a. genom ett stort antal inslag i tidningar och radio, olika dokument (handledningar, broschyrer), webben, nyhetsbrev, regionala möten med kretsar samt deltagande på konferenser. Båda fortbildningarna har utvärderats med mycket positiva resultat.


Bra Miljöval livsmedelsbutik ställer krav på att alla pappersnäsdukar som säljs, allt toalett- och hushållspapper som säljs eller används i butiken skall vara miljömärkt, se vidare Bra Miljöval under ”Konsumentmakt”.

20

3. NATURVÅRD OCH BIOLOGISK MÅNGFALD

Bakgrund

Även under 2012-2013 har naturvårdsfrågorna varit starkt närvarande i Naturskyddsföreningens arbete. Uppföljningen av Nagoyaåtagandet har fortsatt i syfte att få de olika målen från Nagoya att få fäste i den svenska politiken och i myndigheternas arbete. Strandskydd, vindkraft, rovdjurspolitik, allemansrätten och gruvbrytning är andra frågor som har rönt uppmärksamhet. Arbetet i Miljömålsberedningen har varit intensivt, med översyn av etappmål, styrmedel och åtgärdsstrategier inom området markanvändning.

Verksamhet

Projekt Havsörn

Det långvariga arbetet inom projektet har uppmärksammats under året med långa inslag i TV (”Mitt i Naturen”, och ”Den andra vågen” av Folke Rydén om miljögifternas effekter i Östersjön), i radio (Lotta Bromé i P4) och i samband med utdelning av Artdatabankens naturvårdspris.

Det internationella ringmärkningsprogrammet har drivits vidare i samarbete med alla medverkande nationer i Europa. Arbetet med skydd för boplatser har omfattat samråd kring planerade skogsavverkningar, planerade sträckningar av Ostlänken, samråd och möten med Svenska Kraftnät kring planerade sträckningar av en kraftledning, och samråd och medverkan i fält vid planerad reservatsbildning.

En tidsstudie av en mångfald miljögifter har inletts i ett samarbete med Naturhistoriska riksmuseet och Universitetet i Antwerpen. Studien bygger på arkiverade, fällda (ruggade) havsörnsfjädrar som samlats in fortlöpande sedan föreningen startade övervakningen av beståndet vid kusten på 1960-talet, och inom den nationella miljöövervakningen sedan 1989.

Övervakningen av bestånd och fortplantningen i inlandet 2013 har genomförts planenligt och omfattade 91 lokaler i Lappland och 213 i Syd- och Mellansverige:

Inom 70 bebodda revir i Lappland producerade 38 par totalt 43 ungar (produktivitet 0,61). Att till synes optimala och nyligen aktiva revir förblir tomma i Lappland är inte normalt och kan vara en indikation på förhöjd dödlighet. Det finns anledning att misstänka att illegal förföljelse ligger bakom när detta upprepas inom samma revir.

I 157 bebodda revir med känt häckningsutfall i inlandsbeståndet Götaland, Svealand och södra Norrland genomfördes 107 lyckade häckningar och totalt producerades minst 170 ungar (produktivitet = 1,08 per kontrollerat häckningsförsök). Antalet producerade ungar per kontrollerat bebott revir i inlandet i södra och mellersta Sverige är alltså fortsatt dubbelt så högt jämfört med i norra Norrland.

Projekt Pilgrimsfalk

Projektet finansieras via medel från Viltvårdsfonden och Alvins Fond. Naturskyddsföreningen har fortsatt följa populationsutvecklingen i Sverige, och den är i stora drag god. I det åtgärdsprogram som antogs 2011 av Naturvårdsverket är det långsiktiga målet att återskapa en livskraftig population om ca 500 par, och det målet är ännu inte nått.

Den totala stammen beräknas till omkring 365 par varav 207 häckande. I södra delen av landet var antalet häckande par 104 och liksom tidigare återfanns de flesta paren inom Västra Götalands län.

21

I mellersta Sverige var antalet häckande par 25 och motsvarande i norra Sverige var ca 78.

Fortfarande saknas pilgrimsfalken som häckfågel i stora delar av östra Sverige. Andelen misslyckade häckningar har ökat från ca 10-12 % i mitten av 2000-talet till över 30 % de senaste åren, med tyngdpunkt på södra och norra Sverige. Möjliga orsaker är ökad konkurrens om optimala revir, reproduktionsstörningar på grund av miljögifter och ökade störningar från friluftslivet och skogsbruk/vindparksetablering.

Föreningens avelsprogram i samarbete med Nordens Ark i Bohuslän, har nu fyllt sin roll och avvecklats.

Projekt vitryggig hackspett

Vitryggig hackspett är idag en av landets mest hotade arter och dessutom en av de mest arealkrävande, knuten till lövskogar.

Under 2013 färdigställdes rapporten Vitryggens skogar. Rapporten beskriver utvecklingen av landets lövskogar med hjälp av data från riksskogstaxeringen, samt vad som krävs för att ge vitryggen chans att finnas kvar i landet.

2013 års inventeringar visar att det finns cirka 10 vuxna individer av vitryggig hackspett i landet. Endast en häckning konstaterades, i Värmland. Därutöver fanns ett revirhävdande par vid Dalälven samt enstaka fåglar i Värmland, Uppland och Gästrikland.

Naturskyddsföreningen ingår i styrgruppen för det nationella åtgärdsprogrammet för vitryggig hackspett. I slutet av året skickades ett nytt åtgärdsprogram ut på remiss, där vi är en av huvudförfattarna.

Uppfödning av hackspettar sker i samarbete med Nordens Ark. Vid 2013 års slut fanns ett trettiotal individer på stationen. Under 2013 fick paren sexton ungar, vilka sattes ut vid nedre Dalälven och i Värmland.

Under 2013 beslutade Bergvik Skog om en revidering av sina 100 vitryggsområden, efter våra förslag.

Under 2013 har projektets ideella medlemmar och volontärer vid flera olika tillfällen genomfört biotoprestaureringar vid nedre Dalälven i värdefulla lövskogar.

Under året har värdefulla lövskogar lagts in på föreningens ”skogskarta”.

Rovdjur

Tack vare klagomålet till EU-kommissionen ändrade regeringen sin vargpolitik i augusti 2011 genom att ta bort taket på max 210 vargar och att inte ha någon licensjakt under 2012. Dock infördes i stället en utvidgad skyddsjakt. Föreningen följde under 2012 noga vad som blev resultatet av denna skyddsjakt. Vi har vidare hållit EU-kommissionen informerad om hur rovdjurspolitiken, och dess genomförande, har fortskridit. Klagomålet är fortfarande öppet, d.v.s. kommissionen har inte avgjort om det ska lämnas till EU-domstolen eller inte. I december sände kommissionär Potoznik ett brev till regeringen och Lena Ek där han skarpt kritiserade planerna på ett återupptagande av licensjakten.

Föreningen har lämnat en rad yttranden om rovdjur, bl.a. över slutbetänkandet från Rovdjursutredningen (SOU 2012:22), förslag till förvaltningsplaner för de fem arter som omfattas av rovdjurspolitiken (varg, björn, järv, lodjur och kungsörn).

Vi har fullföljt vårt arbete att försöka få talerätt i jakt- och viltförvaltningsbeslut (se vidare kapitlet Miljörätt).

Under hösten 2012 genomförde föreningen tillsammans med Rovdjursföreningen och Sveriges Ornitologiska Förening en konferens för naturvårdens ledamöter i delegationerna.

Föreningen har varit aktiv i Nationella rovdjursrådet (Naturvårdsverket) liksom i Vargkommittén (SOU) som leddes av landshövding P. Egardt. Informationsinsatser i skolan om rovdjur har genomförts enligt plan. Denna verksamhet avslutades dock vid utgången av 2012.

Ett arbete med att revidera föreningens jakt- och viltvårdspolicy inleddes och skickades ut på remiss i föreningen i slutet av 2013.

22

Naturvänliga veckan

Naturvänliga veckan är en aktivitetsvecka då föreningen kraftsamlar kring praktisk naturvård. 2012 genomfördes en första pilotvecka 5-13 maj då ett trettiotal aktiviteter genomfördes i kretsar runt om i landet. Mer än tusen personer deltog och Naturvänliga veckan visade sig ha en potential att engagera nya krafter till föreningen. Utvecklingen av Naturvänliga veckan fortsatte under 2013, med ännu fler kretsar som ordnade aktiviteter.

55 aktiviteter genomfördes runt om i landet. Störst var den på Skansen med cirka 600 Quizdeltagare. Beträffande fokusarten igelkott inkom mer än 17 800 rapporter från 255 kommuner, dvs. 88 % av Sveriges 290 kommuner. Alla inrapporterade förekomster av igelkott blir en prick på kartan. Igelkottsrapporteringen är en av orsakerna till föreningens ökande medlemsantal.

Projekt Vindkraft på rätt plats

Genom att utbilda våra medlemmar om vindkraft vill föreningen bidra till att bästa möjliga lokalisering väljs vid utbyggnad, så att konflikter med naturvårds- och miljöintressen kan undvikas.

Fokus har lagts på insyn i och påverkan på planeringsprocesser (vindbruksplaner, kommunala översiktsplaner) snarare än på enskilda exploateringsärenden. Naturskyddsföreningen har fått stöd av Nätverket för vindbruk för att i samarbete med Studiefrämjandet driva ett treårigt utbildningsprojekt om vindkraft, riktat till föreningens medlemmar. Under 2013 har ett studiematerial tagits fram. Ett startmöte med ett 60-tal föreningsaktiva har genomförts.

Faunaväktarna

Ett samarbete med ArtDatabanken drogs igång under perioden. Föreningen har arbetat för att få fler intresserade att bli faunaväktare, rapportera in fynd av olika arter till Artdatabankens Artportal. Under 2013 var fokus på buskmus. Föreningen medverkade med en monter på Flora- och faunakonferensen där vi spred en nyproducerad fyrfärgsfolder om denna art. En folder i färg har producerats, med information om hur man känner igen samt inventerar de olika arterna. Vi har publicerat artiklar på webben och spridit information via föreningens olika kanaler, bl.a. om att skicka in spybollar från ugglor för att på så vis analysera förekomst av buskmus i ett område.

Övrigt

Föreningen har under perioden avgett remissyttranden i drygt 30 naturvårdsärenden, till fr.a. Regeringskansliet och myndigheter. Yttrandena spänner över hela naturvårdens område, t.ex. skog, rovdjur, miljömål, vindkraft, främmande arter, grön infrastruktur, standard för naturinventeringar för att nämna några.

23

4. MILJÖRÄTT

Bakgrund

En stark miljölagstiftning och korrekt tillämpning i domstolarna är nödvändig för att stå emot de krafter som vill förorena, utvinna och utarma utan tanke på morgondagen. Miljölagstiftningen är ett rättsområde stadd i snabb rörelse och just nu är pressen på svagare miljölagstiftning stor från många markägare, näringsliv och andra särintressen. I denna snabba förändringstakt kan Naturskyddsföreningen tillföra en nödvändig dos eftertanke, verklighetsnärvaro och utblick. Föreningen kan också bidra med en vision om miljörätten som en central del i styrningen mot miljömålen.

Verksamhet

Föra Naturskyddsföreningens talan i viktiga rättsfall

Naturskyddsföreningen har intensifierat sitt engagemang i miljörättsliga processer och eftersträvat en balans så att talerätten används inom alla föreningens prioriterade områden. Föreningen har under de senaste två åren drivit viktiga rättsfall när det gäller spridning av bekämpningsmedel nära vattentäkter, Nordkalks kalkstenstäkt på Gotland, slutförvar av kärnavfall, föreningars rätt att föra talan, skyddade naturområden och jakt på varg.

Kalstensbrottet i Bunge

Naturskyddsföreningen är drivande i rättsprocessen om det nu rikskända kalkstensbrottet mitt i en planerad nationalpark i Bunge på norra Gotland. Ärendet var under 2012 uppe för sitt andra varv i Mark- och miljööverdomstolen, som meddelade tillstånd för brytningsverksamheten. Detta överklagades av föreningen till Högsta domstolen som valde att upphäva tillståndet och återvisa det till första instans igen för en samlad prövning utifrån miljölagstiftningen, särskilt vad avser verksamhetens påverkan på skyddade områden. Föreningen deltar i prövningen i mark- och miljödomstolen som startade under 2013.

Jakten på varg

Föreningens anmälan till EU-kommissionen år 2010 om licensjakten på varg innebar att EU-kommissionen inlett en överträdelseprocedur mot Sverige. Föreningen har under 2012 och 2013 bistått EU-kommissionen i ärendet, som fått förnyad aktualitet genom Naturvårdsverkets upprepade beslut om licensjakt 2013 och 2014. Föreningen överklagade dessa beslut även i svenska domstolar. Tack vare föreningens agerande tillsammans med WWF och Rovdjursföreningen stoppades licensjakten därmed. Föreningen har även drivit ett ärende i svenska domstolar om skyddsjakt på en



mobilisering av medlemmar, andra aktörer och allmänheten i arbetet för det hållbara samhället och därmed skapa opinion för progressiva styrmedel.

att kraftfull lagstiftning och ambitiösa ekonomiska styrmedel implementeras inom alla föreningens prioriterade områden, i Sverige och globalt.

24

varg av högt genetiskt värde, Kynnavargen. I ärendet prövades och erkändes talerätten för allmänheten vad gäller skyddade arter. Detta innebar ett viktigt genombrott för föreningens rätt att driva ärenden om olaglig jakt till domstol.

Talan för skog, luft och vatten

I ett ärende om tillstånd till skogsavverkning i värdefull skog i Änok driver föreningen också miljöorganisationers rätt att föra talan och frågan om en korrekt tillämpning av skogsvårdslagen. Ärendet har nu gått hela vägen upp till Högsta förvaltningsdomstolen som under 2013 tagit upp ärendet till prövning.

Arbetet med ren luft i städer har intensifierats genom det ärende föreningen driver om överskridna miljökvalitetsnormer på Hornsgatan i Stockholm. Mark- och miljödomstolen gav föreningen rätt i flera delar. Föreningen överklagade de delar som var bristfälliga men Mark- och miljööverdomstolen valde att inte ge prövningstillstånd. Ärendet är nu tillbaka till kommunen för översyn av åtgärder för att förbättra luftkvaliteten.

Naturskyddsföreningen har även överklagat ett antal av Ystad-Österlenregionens miljöförbunds beslut att tillåta spridning av bekämpningsmedel inom inre vattenskyddsområde. Föreningen vann ärendena ända upp till Miljööverdomstolen och har under året arbetat med att sprida information om domstolens positiva utslag i ärendena för en bättre tillämpning av bestämmelserna om spridning av bekämpningsmedel.

I ett uppmärksammat fall anmälde föreningen landshövdingen i Norrbotten till JO för olagliga strandskyddsdispenser. JO prickade landshövdingen och uttalande sig synnerligen kritiskt om landshövdingens agerande.

Under 2012 och 2013 har föreningen även granskat och lämna in remissyttrande över nödvändiga kompletteringar av ansökan om slutförvar av använt kärnbränsle i ärende hos Strålsäkerhetsmyndigheten och mark- och miljödomstolen.

Påverkan för bättre lagstiftning

Föreningen har under 2012 och 2013 arbetat för att stoppa ytterligare försämringar av svensk miljölagstiftning och verkat för ett stärkt natur- och miljöskydd i miljöbalken och andra lagar med bäring på miljöskyddet. Detta har skett genom att föreningen engagerat sig inför flera större förändringar av miljölagstiftningen genom att svara på remisser, odla informella kontakter, ta fram rapporter, medverka i samråd, föreläsa och delta som expert i utredningar. Föreningen har arbetat med att påverka beslutsprocessen när det gäller behandlingen av förslag till förändringar av bl.a. miljöbalken med förordningar, vattenverksamhet, jaktlagstiftning och tillämpningen av timmerförordningen.

Referensgrupper, utredningar och remissvar

Naturskyddsföreningen har motsatt sig försvagningar i reglerna om miljökonsekvensbeskrivningar, arbetat för en ökad talerätt för miljöorganisationer, varit del av Dricksvattenutredningens referensgrupp och suttit som expert inom Vattenverksamhetsutredningen som arbetat med ökat hänsynstagande och ökad biologisk mångfald i våra av vattenkraft utbyggda vattendrag. Vidare har föreningen i remissvar gett synpunkter på vattenverksamhetsutredningens delbetänkande, behovet av ändringar i svensk lagstiftning med anledning av antagandet av nya RoHS-direktivet och rovdjursutredningens slutbetänkande Mål för rovdjuren. Föreningen har även lämnat remissvar om Sveriges införlivande av Århuskonventionen, ändringar i minerallagen, försämringar av PBL och beträffande förslag om inskränkningar av strandskyddet, samt anordnat seminarium om skogsvårdslagstiftningen. Föreningen har deltagit i samverkansgrupp för fördjupad utvärdering av miljökvalitetsmålen och suttit som expert i utredning om miljöbestämmelser för jordbruksföretag och djurhållning. Debattartiklar har skrivits tillsammans med TCO om regelförenklingar och Villaägarnas riksförbund om brister i minerallagstiftningen.

25

EU-bevakning

I det horisontella EU-miljörättsliga arbetet har Naturskyddsföreningen följt EU-rättsliga frågor av särskilt intresse samt bevakat och påverkat inför miljörådsmöten och andra rådskonstellationer. Föreningen har fortsatt samarbetat med andra miljöorganisationer i Europa och samordnat insatser tillsammans med jurister från systerorganisationer inom samarbetet med EEB:s (European Environmental Bureau) arbetsgrupp i miljörätt. Angelägna frågor har rört översyn av direktivet om miljökonsekvensbeskrivningar, tillgång till information inom EU:s institutioner och kommissionens arbete med att ta fram förslag om ett direktiv om talerätt. En viktig fråga som drivits i samverkan med bl.a. EEB har varit det sjunde miljöhandlingsprogrammet inom EU.

Stärka föreningens kretsar

I september 2010 fick samtliga av Naturskyddsföreningens 269 kretsar rätt att driva miljöärenden i domstol genom en ändring i miljöbalken. Naturskyddsföreningens förtroendevalda i nästan varje kommun i landet kan nu använda sin talerätt för att föra fram sakkunskap om lokala förhållanden i viktiga ärenden. Att föreningens kretsar fått en rätt att föra talan i domstolar i miljömål, medför behov av råd, handledningar och kurser. Miljörättsnätverket är det viktigaste sättet att nå ut med dessa insatser.

Naturskyddsföreningen har under de gångna åren arbetat för att skapa ökade kontaktytor för det miljörättsliga arbetet inom föreningen. Inom kretsar och länsförbund finns det stor erfarenhet att arbeta med tillståndsärenden, dispenser och kommunal planering, erfarenheter som kan spridas inom föreningen och komma allmänheten till del. Det nätverk för miljörätt som byggts upp inom föreningen har nu över 170 medlemmar, som deltar i nätverksmöten som anordnas med några månaders mellanrum. Inom ramen för mötena hålls föreläsningar, domstolsträning och diskussioner inom olika aktuella ämnen. Utbildningar har erbjudits i grundläggande och aktuella ämnen, bl.a. om hur man driver miljöärenden i domstol, art- och områdesskydd, plan- och bygglagen, talerätt och hur man kan arbeta med miljökonsekvensbeskrivningar. Vägledningar har tagits fram inom viktiga områden som miljöfarlig verksamhet och vattenverksamhet.

26

5. FÖRENINGSUTVECKLING

Verksamhet

Projektmedel för kretsar, länsförbund och nätverk

Projektbidrag avsätts från medlemsintäkterna för att göra det möjligt för kretsar, länsförbund och nätverk att driva projekt. Ansökningarna har beretts av rikskansliet åt ett projektråd som lagt förslag till styrelsens presidium som har beviljat medel. Från och med hösten 2013 sköts projektmedelsutdelningen av rikskansliet.

Två ansökningsomgångar utlystes under 2012 och totalt 5,4 miljoner kr delades ut. Under 2013 utlystes tre ansökningsomgångar varav två ordinarie och en extra ansökningsomgång för arbete med valet 2014. 5,4 miljoner kr delades ut under 2013, de 400 000 kr som öronmärktes för valet 2014 betalas ut under 2014. Dessutom betalades totalt 36 500 kr respektive 32 000 kr ut som blixtbidrag för akuta behov under 2012 respektive 2013.

Föreningsintern information och dialog

Interntidningen Naturkraft utkommer kvartalsvis, men 2012 och 2013 planerades för en minskad utgivning på två nummer per år. Detta för att ge utrymme till etablering av Naturkontakt på webben. Trots det gavs inga nummer av Naturkraft gavs ut under 2012 och 2013 eftersom arbetet med att etablera Naturkontakt tillfälligt prioriterades.

Naturkontakt är föreningens forum för intern information och dialog. Naturkontakt var nylanserat 2012 och etablerade sig som kanal under året. I slutet av 2012 lanserades en gruppfunktion där användarna kan starta grupper med filhantering för internt samarbete. I slutet av 2013 tillkom bl.a. en responsiv (mobilanpassad) form, förbättrad presentation av innehåll på förstasidan och möjlighet för alla användare att bidra med texter på alla sidor.



att behålla och värna nuvarande samt inspirerar fler medlemmar att bli aktiva.

att antalet medlemmar i föreningen ökar.

en mångkulturell och inkluderande folkrörelse som speglar befolkningen i Sverige i både verksamhet och rekrytering till förtroendeuppdrag.

att barn- och familjeverksamhet på sikt bedrivs av minst hälften av kretsarna.

öppna arbetsformer med fler rådslag och nätbaserade forum för ökad dialog och större tillvaratagande av idéer, engagemang och kompetens hos aktiva medlemmar.

ökade resurser och stöd till länsförbunden samt utvecklade nationella nätverk.

ett utvecklat ledarskap i hela organisationen genom utbildningar och lärande.

att genus- och mångfaldsperspektiv finns med i hela föreningens verksamhet.

att globala perspektiv kontinuerligt integreras i nationellt, regionalt och lokalt arbete.

att kontakten och samarbetet med Fältbiologerna utvecklas och fördjupas.

27

Veckobrevet är ett e-nyhetsbrev som skickas ut varje vecka till föreningens funktionärer och föreningsaktiva som vi har e-postadress till. Syftet med veckobrevet är att är att skapa en vi-känsla inom föreningen och skapa engagemang genom att förmedla goda idéer, aktuella utspel och annan viktig information. Antalet mottagare var cirka 3250 under 2012-13. Under 2012 började veckobrevet även läggas ut på Naturkontakt och under 2013 har samordningen mellan dessa kanaler ytterligare förstärkts.

Kretsbrevet är ett samlat postalt utskick från Naturskyddsföreningens rikskansli med syfte att vara en icke-elektronisk kanal för att kunna skicka ut läsexemplar av nyproducerade trycksaker och för att underlätta och inspirera föreningsarbetet med den viktigaste föreningsinterna informationen. Det skickas till postmottagare i kretsar och länsförbund samt till riksstyrelsen, riksvalberedningen, riksrevisorer, nätverkskoordinater och anställda på läns- och regionkanslier – sammanlagt 350 adresser. Under 2012 skickades två kretsbrev ut, samt ett extra utskick med kampanjmaterial inför Miljövänliga veckan. Under 2013 skickades fem kretsbrev ut, inklusive ett större utskick med handledningar för nya kretswebben och Naturkontakt. Sedan 2012 har Kretsbrevet också lagts ut på Naturkontakt som ett komplement och för att få större spridning, men också i strävan att på sikt ytterligare kunna minska pappersförbrukning och transporter.

Starkare länsförbund

Riksstyrelsen har beslutat om genomförandet av föreningsutvecklingsprogrammet Starkare länsförbund som i sin korta beskrivning är indelat i åtta processer; föreningsutveckling, ledarskap, verksamhetsplanering, samverkan, ekonomi/finansiering, sakfrågor, media och kommunikation, med mål inom varje som tillsammans skapar en bra grund för den föreningsutveckling som Naturskyddsföreningen eftersträvar. Stärkandet av länsförbunden bidrar till den kraft som behövs för att uppnå mål och visioner.

En handledning till länsförbunden har producerats för att utveckla kompetens och aktivitet för fundraising. Det ska lägga en grund för vidare arbete med förbundens ekonomi.

Ett projekt har genomförts med målet att öka intresse och engagemanget för valberedningsarbetet i våra kretsar och länsförbund. En handledning i valberedningsarbete tagits fram och coachningssamtal med föreningens valberedningar har genomförts.

Ett projekt har genomförts för att stärka länsförbunden i deras arbete med kommunikation och media. Workshops har genomförts, en kommunikationshandbok har skrivits och ett kommunikationsnätverk har skapats.

Processen för nulägesanalys för verksamhetsplanering i länsförbunden har genomförts i ytterligare åtta länsförbund under perioden. Vi har även gjort en sammanställning av de omvärldsanalyser som gjorts i länsförbunden för att ha som grund utvecklingen av riksföreningens stöd i föreningsutvecklingen. Arbetet med verksamhetsplanering är en god grund i kommande års arbete med att etablera regionala kanslier.

Träffar med länskanslianställda och respektive ordförande har genomförts. Syftet var att utveckla kontaktnätet, hitta gemensamma sätt att jobba, utveckla stöd till kretsar mm.

NATURKONTAKT

Antal

användare i

slutet av året

Antal besök

per månad,

genomsnitt

Antal

sidvisningar

per månad,

genomsnitt

2012 2 400 3 118 16 485

2013 3 400 3 885 23 421

28

Traineeprogram unga

I augusti både 2012 och 2013 startade grupper om vardera 15 traineer på föreningens populära årligt återkommande traineeprogram. Programmets mål att stärka den ideella kraften och rekrytera unga som en bas för utveckling av framtidens ledare. Det finns nu kretsordföranden som startat som traineer.

Under våren genomförde traineer tillsammans med föreningen bl.a. cykels dag i Lund, skogsmanifestationer runt om i landet och ett seminarium om matsvinn. Kvalitén på de projekt deltagarna genomför ökar och ger föreningen nya krafter och arbetssätt.

Trainee-träffarna handlar om föreningens organisation, projektledning, miljöpolitiska styrmedel samt strategier för hållbar utveckling. Traineerna har även besökt riksdagen. Alla genomför ett projekt i samarbete med olika delar av föreningen. En av träffarna innebar att åka till Bryssel för att besöka parlamentet och parlamentarikerna samt kommissionen, Svenska representationen och EEB.

Under våren 2012 genomfördes en enkätundersökning för att inventera hur många av de som tidigare genomgått programmet som är aktiva i föreningen i dag. 72 % svarade. Av dessa uppgav 63 % att de är aktiva.

Ledarutveckling

Ledarskapssatsningen som genomförs i ett fyraårigt program syftar till att stärka det ideella ledarskapet i föreningen. Ledarprogrammet går under namnet Hållbart ledarskap och omfattar sex områden; Diplomutbildning, Inspirationshelger, Workshop i kretsar och länsförbund, Referensgrupp ledarskap, Coachning, Stöd i andra områden (t.ex. Natursnokar, volontärer, skola)

I Diplomutbildningen utbildas ledare och nyckelpersoner i föreningen i syfte att stärka föreningen med engagemang, kompetens och goda förebilder. Under hösten genomfördes fyra utbildningstillfällen. Regionala ledarträffar genomförs i hela landet dit både nuvarande och blivande ledare i vår ideella del av föreningen är inbjudna. Syftet är att höja kompetensen i ledarskap, att få en ökad förståelse för Naturskyddsföreningens frågor och organisation och framförallt att byta erfarenheter och lära av varandra.

Workshops i ledarskap har genomförts i kretsar och länsförbund. Temat har varit Hållbart ledarskap och varje beställare har beskrivit olika behov som vi utbildat för, så som: ”Roller i styrelsen”, ”Aktivera medlemmar” och ”Skapa bättre dynamik i gruppen”, verksamhetsplanering, konflikthantering mm.

En plattform för coachning av våra ideella ledare har tagits fram. Främst har coachning under året skett med de som redan går eller har gått utbildningar.

De som gått vår diplomutbildning i ledarskap har valt att ingå i en referensgrupp för fortsatt ledarutveckling i föreningen. Vi har träffats tre gånger under året och utvecklat en handlingsplan för ledarutveckling inom föreningen och diskuterar relevanta utvecklingsområden.

Närnaturguider 2013

Under 2013 har en sommarkurs arrangerats för Närnaturguider på Wiks slott i Uppsala. Tjugo deltagare lärde sig mer om guideteknik och tränade på att guida. Under kursen genomfördes en uppskattad workshop om ”Din framtid som Närnaturguide”. Workshopen ledde bl.a. fram till följande önskemål och behov:

Resurspersoner att vända sig till i sakområden, ex. för guidning om kemikalier, stöd i ryggen från Studiefrämjandet och Naturskyddsföreningen, möjlighet till nätverkande och utbyte mellan guider och att man känna ledningens stöd och förståelse för guidning som strategiskt verktyg.

29

Natursnokarna

Under 2013 har det arrangerats kurser i Piteå och Umeå samt regionala träffar i Kalmar, Västra Götaland och Linköping. Under rikskonferensen ordnades med workshop och en slags tävling ”Energiathlon” ihop med Energifallet.

Under året har Natursnokarna funnits på en rad platser och events runt om i landet: IKEA-varuhusen i Kalmar, IKEAS trädgårdsdagar på Liseberg, Kungens kurva: Naturvänliga veckan quiz och bihotell, Ockelbo/Gävle som en del av diplomprogrammet, Uppsala: kretsen hade informationsbord, Karlstad: Sunnekretsens natursnoksgrupp byggde fågelmatare och Linköping: informationsbord.

Under året har sex nya grupper startats och ett tiotal ansökningar om IKEA-medel har behandlats. Information har gått ut i fyra nyhetsbrev samt på Naturkontakt och Facebook.

Vid årsskiftet 2013/14 fanns 72 grupper och 125 ledare. Detta innebär att det finns Natursnokar i 25 % av kretsarna där det långsiktiga målet är 50 %.

Schysst sommar – nya sociala rum

Schysst sommar med Naturskyddsföreningen har unga som målgrupp. 2012 genomfördes projektet i Rosengård i Malmö. Sammanlagt genomfördes 28 aktiviteter under sommaren med 65 ungdomar mellan 15 och 25 år. Detta innebar allt från lägervistelse utanför Åhus till upptäcktsfärd i Ystad sandskog och dressincykling längs Rommelåsens dalgång – och många miljö- och naturdiskussioner. 2013 genomfördes inget Schysst sommar i riksföreningens regi.

30

6. SKOLAN

Bakgrund

Skolans nationella styrdokument (som skollag, läroplaner och kursplaner), samt internationella överenskommelser säger att skolan ska bidra till en socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbar värld. Men den politiska viljan att tillämpa detta verkar saknas. På lång sikt ska föreningens skolprogram åstadkomma en förändring i utbildningsväsendet. På kort sikt handlar det om att stärka skolans uppdrag att undervisa för ett hållbart samhälle och sätta fokus på föreningens frågor.

Verksamhet

Genom påverkansarbete, produktion av läromedel och lärarfortbildningar har Skolprogrammet etablerat Naturskyddsföreningen som en tongivande och viktig aktör i såväl grundskolan som gymnasiet.

Påverka framtiden

Naturskyddsföreningen ska påverka skolpolitiken och har därför: tagit en aktiv roll i två nationella träffar med utbildningsdepartementet och Unesco (FN-dekaden för

utbildning för hållbar utveckling).

genomfört en nationell enkät till kommunernas skolchefer och publicerat en rapport: Hållbar utveckling i skolan, var god dröj samt en debattartikel i Dagens Samhälle.

varit drivande för att få en riksdagsledamot att ställa en interpellation om lärande för hållbar utveckling.

arrangerat Lunch i det gröna – möten med kommuners tjänstemän och skolansvariga. Se mer under Skog.

Projekt Modellskolan

På gymnasieskolan Nya Malmö Latin genomförs i samarbete med Malmö Stad och Malmö högskola projektet Modellskolan. Projektets mål är att leverera ett underlag för en ny skolpolitik. Under 2012 arrangerade projektledningen tillsammans med projektets partners:

presskonferens och debattartikel 7 september.

två halvdagskonferenser.

tre heldagskonferenser om Lärande för Hållbar Utveckling (LHU).

Under 2013 har projektledningen tillsammans med projektets partners:

genomfört lärar- och elevenkät på Modellskolan för mätning av normer och attityder.

fördjupat kontakter med Miljöförvaltningen i Malmö och dess pedagogiska resurser och skolprojekt.

I samarbete med Uppsala Universitet arrangerat seminarium i Almedalen om skolans roll för hållbar utveckling.



en närvaro i skolan som gör föreningens röst känd och hörd i den yngre generationen.

en förstärkning av natur- och miljöundervisningen i grundskolan och gymnasiet.

31

upprättat ett långsiktigt samarbete med Globala gymnasiet för kunskapsutbyte.

arrangerat ett tiotal elevaktiva workshops, utflykter och resor om miljö, klimat och energi – bl.a. elevföreläsningar med Markku Rummukainen, resa till COY9/COP19.

startat följeforskning och lärande utvärdering.

arrangerat fem hel- eller halvdagar med lärarfortbildningar för kunskapsfördjupning och workshops för hållbar utveckling.

en rad möten med referensgrupp för genomförandet på skolan, med aktuell forskning kring lärande för hållbar utveckling och med kontaktnät av frivilligorganisationer som genom sina ungdoms- och skolprojekt fungerar som en resurs till skolan.

Producera läromedel och fortbildningar

Projekt Energifallet

Energifallet.se är Naturskyddsföreningens nya digitala plattform med övningar och verktyg för undervisning i grundskolan om energi och hållbar utveckling. Energifallet består av lärarhandledningar, färdiga övningar, digitalt dokumentationsverktyg och filmer.

Under 2012 genomfördes:

Produktion av det webbaserade utbildningsmaterialet.

Produktion av mässmonter och deltagande i Skolforum där cirka 300 lärare anmälde intresse.

Produktion av tidningen Energifallet, ett specialnummer av Sveriges Natur för högstadieelever, som distribuerats till 106 000 medlemmar och kommer att distribueras till medverkande skolor.

Under 2013 gick Energifallet över i en intensiv spridningsfas och följande genomfördes:

Lansering av Energifallet.se den 17 maj 2013.

En rad kommunikationsinsatser som reklamkoncept för annonser och banners, bildbank med elevbilder, utveckling av e-bokverktyget Klassens Energibok, webbutveckling av Energifallet Play, tryck och distribution av 6000 lärarhandledningar, föreläsningar och workshops på olika lärarkonferenser, start av skolblogg och Facebook-sida.

Stor satsning på Skolforum 2013 med tävling och insamling av mejladresser.

Fältstudier i klassrum, där elever arbetar med Energifallet.

Startat nyhetsbrevet Naturskyddsföreningen i skolan.

Involverat kretsar i arbetet med skolsatsningen, Nässjö har startat skolgrupp.

Miljökabarén Sweet Dreams

Miljökabarén Vem beställde kakan? med tillhörande fortbildning för lärare har turnerat under 2012 och 2013. Under 2013 har även Sweet Dreams skrivit manus och komponerat musik till den nya föreställningen Svårigheten att förhandla med en blåval för gymnasiet.

2012 genomfördes 28 föreställningar (varav 16 med krets/länsförbund som arrangör) för 1200 elever och 280 lärare som gett högsta betyg i utvärderingar.

2013 genomfördes nio föreställningar för 360 elever/ungdomar och 385 lärare.

Skogen som klassrum och Mer friluftsliv i skolan

Fortbildningarna Skogen som klassrum och Mer friluftsliv har genomförts i samarbete med Naturskoleföreningen. (Se mer under Skog i nord och syd.)

Tema Mat

I samband med eko-kampanjen 2013 har en särskild lärarhandledning tagits fram.

32

7. TIDNINGEN SVERIGES NATUR

Utgåvor och upplaga

Sveriges Natur utkom med fem utgåvor vardera året. Redaktionen producerade också en extrautgåva, Energifallet, i januari 2013, finansierad av Energimyndigheten.

Antal sidor

2010 418

2011 420

2012 388

2013 388

(plus 32, Energifallet)

Den TS-kontrollerade upplagan minskade 2012, men tog igen denna nedgång under 2013.

Upplaga Sveriges Natur, 2007-2012,

Svensk tidningsstatistik, TS

2010 112 000

2011 113 100

2012 107 300

2013 113 900

Övergripande riktlinjer


Sveriges Natur intar en särställning bland föreningens informationskanaler då tidskriften är i förhållande till kansliet i övrigt en självständig produkt med en ansvarig utgivare som svarar direkt inför föreningens styrelse. Styrelsen har fastslagit en policy för tidningen. Den säger att Sveriges Natur ska

vara en tidskrift för Naturskyddsföreningens medlemmar. Den ska väcka och underhålla känslan för naturen och insikten att samhället måste anpassas till en hållbar utveckling. Tidningen verkar efter föreningens stadgar och är en del av folkrörelsen.

bekräfta värdet av medlemskapet i föreningen. Tidningen ska förmedla kunskaper och bjuda på en diskussion som möjliggör för medlemmen dels att hävda föreningens ställningstaganden, dels att praktiskt verka för en hållbar utveckling.

befästa sin och föreningens trovärdighet genom mycket höga krav på saklighet. Tidningen skall hålla en hög journalistisk kvalitet.

vara en integrerad del av föreningens verksamhet och därmed återspegla och argumentera för föreningens policies och ställningstaganden.

gällande den fysiska produktens hela livscykel inta en ur miljösynpunkt ledande position.

33

Satsningar och utropstecken

Under 2012 producerades två temanummer. I nummer 2 hette temat Hem till framtiden och handlade om boende, samhällsplanering med energi- och miljöglasögon. Temat blev uppskattat utanför föreningens led och efterfrågat bl.a. av flera bostadsorganisationer. Temat Hav och fiske i nummer 5 var en rejäl satsning med stort inslag av syd-orienterade artiklar. I årets första nummer låg fokus på artiklar om miljöfrågor i USA och Kina.

Under hösten 2012 arbetade redaktionen med en konsult för att göra om tidningens form och struktur. Den nya tidningen sjösattes i och med nummer 2 i april 2013, med mindre forma, ny logga och en del förändringar gjorda i strukturen. Förändringen bestod främst i fler kortare texter och en mer läsvänlig presentation. Framför allt har konsumentmaterialet fått en mer lättillgänglig presentation och läsvänlig plats, liksom ledaren. En helt ny avdelning där kultur och natur förenas infördes.

Redaktionen har samtidigt arbetat med att fokusera på barnfamiljer som målgrupp och skärpa slagkraften i det politiska materialet. Detta arbete pågår med särskild inriktning mot texternas uttryck för målgruppen och anpassning till de nya textlängderna. Den nya formen blev av de reaktioner vi fått väl mottagen av såväl yngre som äldre läsare.

Nummer 4 2013 med temat Ekomat och Jordbruk blev särskilt uppskattat. Numret delades ut i olika sammanhang där föreningen drev ekokampanj. Efterfrågan på tidningen ledde till nytryck av 8 000 exemplar.

Årets sista utgåva hade klimattema med porträtt av Johan Rockström och artiklar som samspelade i tid med FN:s klimatkonferens i Stockholm.

Övrigt

SIDA-finansiering

En del av artiklarna i Sveriges Natur är finansierade av SIDA. Under 2012 bidrog SIDA med 800 000 kr och under 2013 med cirka 1 miljon kronor. Artiklarna har varit integrerade i tidningen.

Lokala bilagor

Sveriges Natur distribuerar också flera kretsars och länsförbunds lokala bilagor.

Digital samverkan

Tidningen har fortsatt leverera texter till föreningens hemsida. Under 2013 blev flödet betydligt större än föregående år. Sedan några år finns möjlighet för medlemmar att välja att läsa Sveriges natur enbart i en digital version. Vid årsskiftet 2013-14 hade 582 hushåll valt digital läsning.

Annonsförsäljningen

Annonsförsäljningen uppgick 2012 till 1,4 miljoner kronor och 2013 till 1,7 miljoner kronor. En mindre del, cirka 100 000 kr var interna intäkter.

34

8. KOMMUNIKATION OCH MARKNAD

Verksamhet

Medlemsvärvning och insamling

Antalet medlemmar år 2012 uppgick till cirka 191 000 varav 113 000 huvudmedlemmar och 78 000 familjemedlemmar. År 2013 ökade medlemstalet till 203 000 medlemmar fördelat på 121 000 huvudmedlemmar och 82 000 familjemedlemmar.

2012 startade en kampanj med syfte att kraftsamla för att nå upp till 200 000 medlemmar, vilket alltså nåddes redan 2013. Resultatet beror bl.a. på ett brett förbättringsarbete i form av uppdaterat medlemsmaterial, utbyggnad av telemarketing, satsning på värvning via face-to-face och door-to-door och en bättre synlighet via utspel, media, annonser, filmer, webbplats och sociala medier.

Under perioden oktober-januari fick cirka 40 000 av de medlemmar som betalar sin medlemsavgift via plusgiro ett erbjudande om förnyelse. Övriga får förnyelsen löpande under året. Bland de cirka 50 000 medlemmar som betalar via autogiro är andelen som stannar kvar från ena året till nästa mycket hög (cirka 99 procent). Totalt sett ligger förnyelsegraden på cirka 90 procent, när man räknar in alla typer av medlemskap.

Närvaron på event har minskats de senaste åren men föreningen har fortsatt att närvara på Trädgårdsmässan (Nordiska Trädgårdar) och Bokmässan (Bok- och Bibliotek). På Trädgårdsmässan har föreningen även tagit över och driver nu SM i fågelholk för skolklasser.

Totala intäkter från ”insamlingar”,

ex. sponsorer, milj. kr

2012 39

2013 40



att även fortsättningsvis vara den mest inflytelserika miljöorganisationen och verka för ett hållbart samhälle, genom att stimulera naturkänslan, påverka politiken, stärka den gröna konsumentmakten, och mobilisera ett brett folkligt engagemang i miljö- och naturvårdsfrågor.

att behålla och värna nuvarande aktiva medlemmar samt inspirera fler medlemmar att bli aktiva.

att antalet medlemmar i föreningen ökar.

en mångkulturell och inkluderande folkrörelse som speglar befolkningen i Sverige i både verksamhet och rekrytering till förtroendeuppdrag.

en ökande kännedom hos allmänheten om att vår folkrörelse söker engagemang och ekonomiskt stöd för verksamheten från allmänheten, företag och organisationer.

samarbeten med företag och organisationer som leder till ökad miljönytta, samtidigt som våra miljökrav i sammanhanget förmedlas till personal, kunder eller andra grupper.

35

Intäkterna från insamlingsverksamheten bestod bland annat av:

Under 2012 skickades fyra stycken postala insamlingsbrev på följande teman: Rädda mannen (miljögifter), Rädda bina (biologisk mångfald), Skogen och Klimat och energi (inkluderade även ett tack för året som gått). 2013 handlade breven om antiScampi/mangrove, vitryggig hackspett, ekologiskt och klimatet.

Många av autogiromedlemmarna väljer att betala en extra gåva utöver medlemskapet varje månad. Under 2012 genomfördes en telemarketingaktivitet via en extern leverantör för att höja gåvobeloppet medan den aktiviteten togs över i egen regi under 2013.

Rekrytering av månadsgivare via face-to-face och door-to-door startade i egen regi under 2013.

Årets bok 2012, Den flamsäkra katten – om kemisamhället, hälsan och miljön, har sålts i cirka 16 000 exemplar och 2013 års bok, Jorden vi äter har sålts i cirka 18 000 exemplar. Årets bok 2014 Mossa, massa, människa – en kärleksförklaring till skogen sålde drygt 11 000 exemplar under 2013. I samband med lanseringen av årets bok 2014 lanserades även en ny form av insamling som ger möjlighet att skydda valfritt antal m

2 skog och samtidigt stödja föreningens arbete för skogen.

Via webbplatsen lyfts olika sätt att stödja föreningen (ge en gåva, köp av utsläppsrätter, solceller, testamenten, aktiegåvan, starta egen insamling, minnesgåvor och hyllningsgåvor). Under 2013 startade även FRII-kampanjen Det Goda Testamentet där Naturskyddsföreningen deltar.

Naturskyddsföreningen är sedan 2010 en av förmånstagarna i Postkodlotteriet. Föreningen har 2012 och 2013 erhållit 10 miljoner kronor per år till stöd för projekt inom tre områden; skola, skog och miljögifter. Under 2013 tilldelades föreningen ytterligare drygt 7 miljoner kronor till specialprojektet Schysst sommar/vinter. Projektet genomförs 2014-2015 i samarbete med Svenska Friidrottsförbundet.

Föreningens fokusprojekt har synliggjorts med annonser och filmer i tidningar, på tv och bio och på digitala skärmar i tunnelbanan, tågstationer och på tåg.

Företag – gåvopaket och samarbeten

En utfasning av de tidigare sponsorpaketen påbörjades och i slutet av 2013 lanserades nya paket som lyfter fram möjligheten att stödja olika verksamhetsområden. På grund av förändrade rutiner för fakturering hamnar cirka 1 miljon kr av 2013 års intäkter från stödpaketen på 2014.

Samarbeten med företag ska syfta till att skapa miljönytta och öka intäkterna till föreningen.

Exempel på samarbeten är IKEA som bidrog med cirka 1 miljon kr per år till Natursnoksverksamheten. WaterCircles bidrog under 2012 med 500 000 kr och under 2013 bidrog KPA med 500 000 kr och Schneider Electric med 450 000 kr. GodEl genererade 300 000 kr under 2013 med ytterligare 300 000 kr via Facebook-kampanjen #vemfårmiljonen där Facebook-följare röstade fram Naturskyddsföreningen som mottagare av det högsta beloppet bland sju organisationer.

Digitala medier

SPONSRING Antal

sponsorer

Intäkter,

tkr

2012 128 2 219

2013 117 1 112

FÖRETAGSSAMARBETEN Intäkter,

tkr

2012 2 513

2013 2 850

36

Webbplatsen naturskyddsforeningen.se

Under 2012 utvecklades en ny webbplats. Dess uttalade syfte är att fånga läsarintresse för att inspirera till handgripliga miljöinsatser: i första hand att stödja föreningen med pengar eller tid. Den nya sidan lanserades den 6 december 2012. Under 2013 har webbplatsen vidareutvecklats. Bland annat har samtliga ”vad vi gör”-sidor fyllts på innehållsmässigt. Och utvecklingsarbetet med Bra miljövalsidan påbörjades, både för konsumenter och för licenstagare. Trafiken till webbplatsen har ökat och kurvan för medlemsavslut pekar uppåt.

Grön guide

Grön Guide är samlingsnamnet för Naturskyddsföreningens konsumentråd på webbplatsen och i mobilen. Under 2012 har de mest populära tipsen och artiklarna handlat om barn, kemikalier och mat. År 2013 har intresset varit störst för de texter som tagit kål på myter om ekologisk mat och som gett tips på hur förskolor och föräldrar kan rensa ut skadliga kemikalier från förskolor och barnrum.

Under 2013 växlade föreningen upp satsningen på grön konsumentmakt ytterligare genom att ta fram en rejält uppdaterad version av mobilappen Grön Guide. Redan under den första månaden laddades appen ner av 11 000 personer och 33 000 uppdaterade till den nya versionen. Ett kvitto på att viljan är stark att göra de små men viktiga sakerna för miljön i vardagen.

Sociala medier

Betydelsen av vår närvaro i sociala medier har ökat. Vi når nu ut med våra budskap till en större målgrupp än tidigare och alla VRL-områden finns representerade på Twitter och Facebook. Vi har också märkt en kraftigt ökad trafik från i första hand Facebook till vår webbplats. I december 2013 hade vi 79 000 följare på Facebook.

Ekokampanjen är ett exempel där vi har nått ut långt utanför våra vanliga kretsar. Tre av kampanjens Facebook-inlägg toppar listan över Naturskyddsföreningens mest lästa inlägg 2013. Den mest lästa Skillnaden på gräddfil och gräddfil hade vid årsskiftet gillats av 29 576 personer och delads 28 215 gånger. Under augusti var den dessutom Sveriges näst mest delade Facebook-inlägg. Även filmen Byt till eko har varit mycket framgångsrik med över 72 000 visningar.

Som ett komplement till den mer publika webbplatsen arbetades det fram en plattform för de så att kallade Expertbloggarna. Här kan våra sakkunniga diskutera sina frågor på en djupare nivå än den som finns på webbplatsen. Föreningens ordförande och generalsekreterare har också fått varsin blogg och dessutom lanserades Resebloggen under året. Dessa bloggar ersätter den tidigare.

Kundo – vårt sociala forum för frågor och svar fortsätter att växa. Under 2013 har vi kommenterat nära 1 700 inlägg, vilka har lästs av 145 000 besökare.

Press

Arbetet med att synas i media och serva journalister kröntes med en fin andraplats i den årliga mätningen av journalisters belåtenhet över samhällsorganisationernas mediearbete. Vår trovärdighet hos journalister är en stor tillgång som vi måste ta tillvara varje dag.

Vi har under året lagt extra vikt vid att alla våra fyra talespersoner ska synas i det mediala arbetet, detta som en uppföljning på stämmobeslutet från 2010 om att verka för att föreningen ska företrädas av lika många kvinnor som män, något som vi även försöker uppnå med att lyfta fram våra sakkunniga som är kvinnor.

Vi har försökt att lägga ytterligare vikt vid att synas i material som föreningen själv har tagit fram. Detta gäller såväl konkreta politiska förslag som rapporter inom våra politiska områden. Vi har satt upp en målsättning om att synas i riksmedia minst en gång i veckan med egenproducerat material.

Några saker som varit extra uppmärksammade under året:

Stopp för licensjakten på varg

37

Den stora kartläggningen som kemikalienätverket gjorde av gifter i förskolor.

En rad olika granskningar av rester av bekämpningsmedel i mat, särskilt i samband med högtider som jul och påsk.

Rapport om mikroplaster i hudvårdsprodukter.

Det har samtidigt pågått ett arbete med att synas mer i ”långsamma” media (ex. magasin) något som vi kommer att behöva jobba vidare med framöver.

Tack vare ett smidigt arbete tillsammans med företrädare för länsförbund så har vi kunnat synas i lokalpress med framför allt debattartiklar.

Print

Naturskyddsföreningen försöker hålla ner papperskonsumtionen genom att trycka så lite som möjligt. Ett 20-tal rapporter och broschyrer årligen har dock bedömts som nödvändiga att trycka. Resterande layoutas och distribueras endast i digital form.

38

9. KONSUMENTMAKT

Bakgrund

Föreningens konsumentmaktsarbete utgår ifrån en tredelad strategi: att vi synliggör ett miljöproblem ur konsumentens perspektiv, att vi pekar ut tillgängliga alternativ att vi uppmanar till aktion som positivt bidrar till förbättring.

Konsumentens agerande ger effekt både i en reell förskjutning av efterfrågan till förmån för mindre miljöbelastande alternativ – men också i form av den konkreta avläsbara opinionen. Här är även den offentliga sektorn en mycket viktig aktör i rollen som konsument. Föreningens konsumentmaktsarbete är en metod som tillämpas brett och därför redovisas också merparten av aktiviteterna i direkt anslutning till de områden där de applicerats. De delar som är av mer övergripande karaktär redovisas nedan.

Verksamhet

Miljömärkning och standardisering

Under verksamhetsperioden har föreningen inte deltagit aktivt i standardiseringsarbete men utvecklade tillsammans med ECOS under 2013 ett strategiskt underlag för kommande påverkansarbete (Participation in standardization processes and criteria based work – Basis for strategic decision). Föreningen prioriterade också ned bemanning av styrelsen till Sveriges Standardiseringsråds Konsumentråd fram till slutet av 2013 när ny ledamot tillsattes. Föreningen var fortsatt medlem av ECOS och deltog aktivt i Global Ecolabelling Networks arbete för att stärka miljömärkning globalt.

Bra Miljöval

Vid periodens slut var 682 produkter märkta med Bra Miljöval. Vid slutet av 2012 var antalet märkta produkter 714. Under perioden trädde reviderade kriterier i kraft för BMV värme, samt nya kriterier för biobränsle lanserades. Märkningsområden med stark koppling till VRL-område beskrivs närmare under dessa.

39

Bra Miljöval Bil-, och småhusförsäkringar:

Bra Miljöval på sakförsäkringar är ett strategiskt verktyg att styra verksamheter såsom skadereparationer på småhus och bilar, materialinköp, kapitalförvaltning mm.

Två licenstagare finns sedan lanseringen 2011, Folksam och Watercircles, som fortsätter att arbeta med miljömärkningens kriterier. Båda företagen har införlivat kriterierna i Bra Miljöval i sina miljöledningssystem (ISO 14 001) för att ge nivå och styrning åt sitt miljöarbete. På så sätt nyttjas också miljöledningssystemet för att hålla ordning på de processer och nivåer som Bra Miljöval kräver.

Den årliga kontrollen utökades 2013 med Stickprovskontroll av leverantörer inom bygg och bilverkstad.

Som ett led i att förstärka branschens hållbarhetsarbete arrangerades ett seminarium för försäkringsbranschen med syfte att ge handfasta råd för att uppfylla kriterierna för resor och för att minska beroendet av bilresor. Ofta är resor med privat bil finansierad av försäkringsbolagen. Seminariet samlade experter på mobilitet, organisationsförändring, bilpooler etc.

Samarbete med KBV (Kvalitetssäkrad Bilverkstad) har påbörjats som en konsekvens av kriteriernas krav. KBV:s syfte är att kvalitetsgranska bilverkstäders arbete. KBV har tagit in de delar av kriterierna i Bra Miljöval som faller på bilverkstäderna.

Pågående och avslutade revideringar samt antalet märkta produkter vid utgången av 2012 och 2013


Kriterierna reviderades 2012 och lanserades 1 jan 2013

• Totalt antal märkta butiker 2012:152

• Totalt antal märkta butiker 2013:165


Reviderade kriterier lanserades 1 april 2012

• Totalt antal märkta produkter 2012:63


Bra Miljöval Värme och Kyla

Reviderade kriterier lanserades för Värme 2013

• Totalt antal märkta produkter 2012 och 2013:värme:12 kyla:2

Bra Miljöval Bränsle Kriterierna lanserades under 2013


Bra Miljöval El

2012 lanserades produktvarianten vindandelar



Bra Miljöval Persontransporter • Totalt antal märkta produkter 2012 och 2013:17

Bra Miljöval Godstransporter

2012 påbörjades revidering av kriterierna och jobbet fortsatte under 2013



Bra Miljöval Kemiska produkter Reviderade kriterier lanserades 1 april 2012

Totalt antal märkta produkter 2012:63

Bra Miljöval Kemiska produkter • Totalt antal märkta produkter 2012:388


Bra Miljöval Småhus- och bilförsäkring

• Totalt antal märkta produkter 2012 och 2013:12

40


Under verksamhetsperioden har nya reviderade kriterier trätt i kraft vilket har inneburit att samarbetet med föreningsmedlemmar som kontrollerat att butikerna lever upp till de nya kraven varit intensivt.

Kampanjer

Samarbetet med Consumers International som inleddes 2011 har under verksamhetsperioden utvecklats och närmats den svenska delen av Miljövänliga Veckan då det mer allmänna temat ”hållbar konsumtion” som angavs för 2012, 2013 ersattes av ”Organic food and farming for all” vilket direkt anknöt till Fokusprojektet Byt till Eko som inbegriper Miljövänliga Veckan vilken beskrivs under VRL Jordbruk.

Sveriges största klädbytardag

Beskrivs under kapitlet ”Miljögifter”

Bankwiser

Naturskyddsföreningen deltar sedan slutet av 2013 i arbetet med att etikgranska bankers policies tillsammans med Sveriges Konsumenter, Amnesty, Fair Trade Center och Diakonia. Syftet är att förmå banker till ökad transparens och att införa policies för mänskliga rättigheter, miljö etc.

Övrigt

Föreningen har fortsatt att driva Kemikaliesvepet (miljöanpassade bilvårdsprodukter), vilket inkluderat bl.a. löpande uppdateringar av produktlistor samt tillhandahållande av information till berörda intressenter, såsom offentliga upphandlare. Vid utgången av 2013 omfattade Kemikaliesvepet 323 produkter från 38 företag, en ökning av antalet produkter med ca 5 % jämfört med 2012.

41

10. GLOBAL VERKSAMHET

Bakgrund

Naturskyddsföreningen samarbetade under perioden med miljöorganisationer på tre kontinenter. 2013 tecknades avtal med 63 organisationer i 18 olika länder. För huvuddelen av detta arbete får föreningen bidrag från Sida, 10 %, finansieras med egna medel. Avdelningen för global samordning har under perioden arbetat med att kvalitetssäkra Naturskyddsföreningens globala verksamhet, vilken genomförs inom ramen för fyra program.

Verksamhet

Nord/Sydprogrammet

Naturskyddsföreningen genomförde under perioden ett program för samarbete med miljöorganisationer i Syd, för vilket Sida tilldelade ett bidrag på 50,3 resp. 55 mkr. Därutöver beviljades tilläggsbidrag på knappt 22 mkr för verksamhet under halva 2011 och hela 2012. Under 2012 sammanställdes den avtalsenliga slutrapporten till Sida för 2009-2011, och en ny ansökan för 2013-2015 togs fram. Sida var försenad i sin handläggning av ansökan vilket innebar att verksamheten 2013 kom igång sent. Programmet har, liksom föregående år, organiseras i fem delprogram; Jordbruk, Klimat, Marint, Miljögifter och Skog. Utöver dessa delprogram drivs ett globalt arbete inom hållbar konsumtion. Samarbetet har stärkt samarbetsorganisationerna i deras miljöarbete, både i den utåtriktade verksamheten och i organisationernas interna kapacitetsutveckling.

Verksamheten inom Globala miljövänliga veckan, som genomförs i samarbete med Miljövänliga veckan har utökats. Under 2013 deltog 39 organisationer från 20 länder. Veckan genomfördes med det gemensamma temat Organic food and farming for all.

Östprogrammet

Under perioden genomfördes verksamheten inom Östprogrammet med bidrag från Sida omfattande 6,2 mkr. Av dessa medel kanaliserades 78 % till de svenska organisationerna CCB, och AirClim. Dessutom gavs stöd direkt till Naturskyddsföreningens samarbetsorganisation i Ukraina. Under perioden fattades beslut om en ny programstruktur som innebär att Naturskyddsföreningen under andra halvan av 2014 kommer inleda ett direkt samarbete med en miljöorganisation i Turkiet och en i Ukraina (inom klimat), samtidigt som CCB och Airclim kommer fasas ut.

Programmet för informations- och kommunikationsarbete i Sverige

Under perioden 2012-2013 erhölls cirka 5 mkr (plus egeninsats om 10 %) i stöd från Sida för informations- och kommunikationsarbete i Sverige. Naturskyddsföreningen genomförde flera olika informationsinsatser för att öka kunskapen om de globala miljöproblemen och dess orsaker, med tyngdpunkt på sambanden mellan industriländernas konsumtion och konsekvenserna för miljö och hälsa i utvecklingsländer. Som exempel kan nämnas spridning av filmen cocktaileffekten om hormonstörande kemikalier i vår vardag. Filmen visades mer än 50 000 gånger. Kampanjen ”Byt till eko”, som bl.a. innehåller en film och flera Facebook-poster, har fått liknande spridningar. Odlingen av frukter som ananas och citrus är exempel från kampanjen.

Stödet till programmet för informationsarbete i Sverige kanaliserades till medlemstidningen Sveriges Natur, webben, övriga sociala medier och Miljövänliga veckan. Miljökabaréen Sweet Dreams turnerade i svenska skolor. Sveriges Natur bevakade globala frågor i samtliga tio nummer. En särskild satsning gjordes på Afrikas hotade fisk och klimatproblematiken.”

42

Programmet för kemikaliearbete med enskilda organisationer

Naturskyddsföreningen fick via Kemikalieinspektionen totalt 10,8 mkr för perioden 2009-2012 för programmet Southern NGO Chemical Safety Programme. Fem organisationer i Syd har erhållit stöd för sin verksamhet att minska miljögifter i natur och samhälle varav en är en nätverksorganisation (IPEN).

Kvalitetssäkring

2012 präglades av ett intensivt arbete med att ta fram rapport och ansökan till Sida i och med att en ny avtalsperiod skulle inledas med Sida 2013 (och därmed med samarbetsorganisationerna). En stor del av 2013 ägnades åt diskussioner med Sida samt till att ingå avtal med alla partners. Ett nytt resultatmätningssystem för den globala verksamheten togs fram, vilket har varit till stöd i handläggningen och har stärkt fokus på resultat. Samarbetsorganisationerna har besökts, dock inte i så hög utsträckning som planerat, detta p.g.a. Sidas försening.

Globalavdelningen har under perioden fortsatt det löpande arbetet för att säkra en god kvalitet på den globala verksamheten. Bland annat har kapaciteten för revisionsgranskning, riskanalyser och projektbedömning stärkts. En baslinje-studie genomfördes av genderarbetet bland samarbetsorganisationerna samt bland personalen på kansliet.

Under hösten 2013 påbörjades den process som ska utmynna i ett beslut kring vilka länder Naturskyddsföreningen ska ha global verksamhet i. Detta arbete beräknas slutföras i april 2014.

Under perioden genomfördes revisioner av system- och avtalsefterlevnad av 13 samarbetsorganisationer i Östafrika och 11 samarbetsorganisationer i Sydostasien. Revisionerna kompletteras med handlingsplaner med åtgärder för förbättrad intern kontroll. Revisionerna har kompletterats med seminarier (i Filippinerna resp. Kenya/Uganda/Tanzania) där slutsatser från revisionerna diskuteras.

Ett nytt IT-stöd har tagits fram för den globala verksamheten i syfte att få en mer effektiv hantering av projektdokument och arbetsprocesser.

Under perioden har följande organisationer utvärderats: Pelum Uganda, Masifundise (Sydafrika), CIN (Kenya), Ban Toxics (Filippinerna) samt den Latinamerikanska nätverksorganisationen Red Manglar. Systemrevisioner har, utöver ovan nämnda, genomförts av groundWork (Sydafrika) och Friends of the Earth International.

2012 genomförde Sida en ramkriteriegranskning av Naturskyddsföreningen. Under samma år utvärderades Klimat-delprogrammet av Sida. Under 2013 inlämnade Naturskyddsföreningen remissvar på Stadskontorets utredning om ram-systemet. Sida gjorde stickprovs-revision av samarbetsorganisationer i Uganda med gott resultat. Vidare inledde Sida 2012 en flerårig resultat-utvärdering som involverar en eller ett par av samarbetsorganisationerna, också i detta fall i Uganda.

Personalen som arbetar inom den globala verksamheten har, genom utbildning i grupp och individuellt, utvecklat sin kapacitet inom planering och resultatuppföljning samt genusfrågor.

43

11. MEDLEMMAR OCH ORGANISATION

Naturskyddsföreningens medlemsantal och fördelning på huvudmedlemmar och familjemedlemmar för åren 2006-2013 enligt följande:

År Huvudmedlemmar Familjemedlemmar Totalt

medlemmar

2006 105 400 64 100 169 500

2007 109 500 68 500 178 000

2008 111 000 70 200 181 200

2009 108 000 72 000 180 000

2010 113 000 77 000 190 000

2011 114 000 78 000 192 000

2012 113 000 78 000 191 000

2013 121 000 82 000 203 000

Sedan år 2010 räknas medlemsantalet som antalet medlemmar respektive som alla dem som varit medlemmar någon gång under det gångna året, inte bara dem som var medlemmar vid årets slut (tidigare beräkningssätt).

Verksamhet

Kretsar och länsförbund

Vid utgången av 2012 och 2013 hade Naturskyddsföreningen 271 kretsar och 24 länsförbund. Därutöver fem nationella nätverk: Kemikalienätverket, Havsnätverket, Skogsnätverket, Klimatnätverket samt Mat- och jordbruksnätverket.

Stöd till regionalt och lokalt arbete – återbäring och projektmedel

35 procent av föregående års medlemsintäkter går tillbaka till lokal och regional verksamhet i form av stöd till kretsar och länsförbund. Det betalas ut som grundbidrag, återbäring per medlem, samt projektbidrag, och en del används för att stödja kretsar och länsförbund från rikskansliet. För 2012 motsvarar dessa 35 procent 11,4 mkr och för 2013 11,1 mkr.

Kretsarnas andel i form av återbäring var 3 500 kr i grundbidrag och 20 kr per fullbetalande medlem och år. Länsförbunden fick 15 000 kr i grundbidrag samt 10 kr per fullbetalande medlem och år. Utöver detta fördelades 50 000 kr i resestöd mellan Norrlandslänen per år.

Projektbidrag har gått till ansökande kretsar och länsförbund för specifik verksamhet, inklusive länskanslier och nätverk. Projekt inom de av riksstämman prioriterade verksamhetsområdena har haft företräde. Se bilaga 3 för mer information.

44

Allmän kretsservice

Efter 2012 års omorganisation av e-postsystemet har vi även 2013 gett support och service åt våra externa användare. Supportfunktionen i samband med föreningens medlemsregister för kretsar och länsförbund har under 2013 bundit upp mycket tid. Medlemsregistret har inte fungerat/fungerar inte med Google Chrome vilket gett anledning till mycket extra servicearbete.

Vi har printat och skickat ut adressetiketter till kretsarnas utskick och tagit fram medlemslistor. Kretsarnas och länsförbundens styrelseförteckningar har uppdaterats. Vi har också tagit emot och besvarat olika slag frågor från föreningens förtroendevalda.

Ideell värvning

Under 2013 värvades 581 nya medlemmar ideellt (preliminär siffra). Arbetet med den ideella värvningen har i stor utsträckning handlat om att diskutera med kretsaktiva hur man på bästa sättet kan lägga upp och genomföra värvningsaktiviteter, samt att hjälpa kretsarna och länsförbund att lägga upp aktiviteter så att de kan generera adressmaterial som föreningens TM-enhet kan använda.

Lokala webbplatser

Under 2013 har föreningen byggt en ny webbplattform åt kretsar och länsförbund och lanserat den. Samtidigt tog vi fram en manual som skickades till alla kretsar med 2013 års sista kretsbrev. I slutet av 2013 hade sex regionala webbutbildningar genomförts och 200 av föreningens kretsar, länsförbund och nätverk hade gått över till det nya verktyget.

Föreningens interna miljöarbete

Naturskyddsföreningens rikskansli har en nyligen reviderad intern miljöpolicy. Föreningen ställer miljökrav vid upphandling av varor och tjänster i så stor utsträckning som möjligt. När det gäller el och städkemikalier används endast Bra Miljövalmärkta produkter. Kansliet har en väl fungerande källsortering av avfall samt kompost. Kansliets kopiatorer och datorer är Svanen-märkta, skärmarna är TCO-märkta.

Föreningen har inga tjänstebilar. Cykelbud anlitas i största möjliga mån för bud inom Stockholm och Göteborg. Tidningen Sveriges Natur trycks på FSC-märkt papper. Naturskyddsföreningen strävar efter att minimera miljöpåverkan från det resande som sker inom föreningens olika verksamhetsområden. Styrelsen, alla anställda samt de som reser till konferenser och kurser som riksföreningen arrangerar omfattas av en resepolicy.

Vid anordnandet av konferenser och möten eftersträvar föreningen att dessa hålls i Svanen märkta anläggningar och att mötena hålls på platser dit det är enkelt att ta sig med kollektiva färdmedel. KRAV-märkta eller lokalproducerade råvaror till förtäringen efterfrågas alltid och redovisas för deltagarna i samband med konferensen eller mötet.

Jämställdhetsfrågor i föreningen

2011 och 2012 gjordes en mätning av tillståndet i Naturskyddsföreningen av en extern konsult. Avsikten med mätningarna var dels att få en utgångspunkt för att kunna avläsa om de föreningsåtgärder som genomförs har avsedd effekt, dels att få underlag till åtgärder. Detta har undersökts genom att bl.a. titta på hur könsfördelningen ser ut bland ordförande och ledamöterna i styrelser runt om i landet.

De flesta medlemmar i föreningen är kvinnor men i styrelserna är merparten av ledamöterna män. Den allmänna bilden sedan flera år är att kvinnorna blivit fler i styrelser och på ordförandeposter i kretsar och länsförbund, men exakta siffror har tidigare saknats. Tillståndsmätningen sedan 2011 visar att situationen inte är jämställd, varken bland ledamöter eller ordföranden, med ordförandena i föreningens länsförbund och andel kvinnor som ledamöter i kretsar som positiva undantag.

45

2012

Föreningens medlemmar

Andel kvinnor bland betalande medlemmar 58 %

Andel män bland betalande medlemmar 39 %

Uppgift saknas könsfördelning medlemmar 3 %

Länsförbundens styrelser

Andel ordförande som är kvinnor 57 %

Andel kvinnor av styrelseledamöter 37 %

Kretsarnas styrelser

Andel ordförande som är kvinnor 33 %

Andel kvinnor av styrelseledamöter 42 %

Kansliets interna jämställdhets- och jämlikhetsarbete

Föreningens rikskansli arbetar löpande med jämlikhetsfrågor och följer en jämställdhetsplan. Vid rekryteringar är jämställdhetsaspekten central. På kansliet sker varje år en personalundersökning och under 2012 handlade den särskilt om likabehandling. Varje år sker också en översyn av lönerna ur ett könsperspektiv. Under 2013 började utbildning för alla i normkritiska perspektiv. Detta kommer att kompletteras under 2014 med en likabehandlingsplan med fler perspektiv än genus.

Styrelse, arbetsgrupper och expertråd

Under 2012 och 2013 höll styrelsen totalt 17 sammanträden, varav tio tvådagarsmöten där två var internat. Styrelsen representerade föreningen i en lång rad olika sammanhang, bl.a. vid länsförbundens stämmor, länsordförandekonferenser och rådslag. Fram till riksstämman i juni 2012 bestod styrelsen av: Mikael Karlsson (ordf.), Johanna Sandahl (vice ordf.), Karin Åström (vice ordf.), Bo Jönson (skattmästare), Lena Eriksson, Pia Lindeskog, Per Hansson, Michael Teilus, Linda Birkedal, Hanna Wetterstrand, Pär Holmberg, samt Fältbiologernas representant Jenny Luukkonen.

Vid stämman avgick Lena Eriksson, Pia Lindeskog, Per Hansson, Michael Teilus samt Pär Holmberg och istället valdes: Catharina Lihnell Järnhester, Göran Bergquist, Mårten Wallberg, Stina Lindblad, Zahra Bayati och Christer Borg. Fältbiologerna utser sin egen representant som under 2012 var Jenny Luukkonen och under 2013 Salomon Abresparr.

Styrelsens presidium har under perioden bestått av Mikael Karlsson (ordf.), Johanna Sandahl (vice ordf.), Karin Åström (vice ordf.) samt Bo Jönson (skattmästare). Bland styrelsens ärenden och beslut under 2012 och 2013 återfinns bl.a. uppföljning av stämmobeslut från 2012, verksamhetsplanering, budget och ekonomiuppföljning, policyfrågor, samt representation och medlemskapsfrågor i andra organisationer och sammanhang. I sammanfattning innebär besluten en verksamhet motsvarande den som redovisas i denna berättelse.

Valberedningen

Fram till riksstämman 2012 i Falkenberg bestod valberedningen av: Mia Torpe (sammankallande), Marianne Steneroth-Sillén, Emma Vidmark, Wilhelm Alström, och Karin Bjurberg-Lindström. Vid stämman avgick Wilhelm Alström och ersattes av Johan Niss.

46

Revisorer

Revisorer har varit Lars Erik Engberg, Allegretto Revision AB, Anna Gabrielson och Kristina Birath. Revisorssuppleanter: Reine Forinder, Allegretto Revision AB och Kåre Olsson. Vid stämman i Falkenberg avgick Reine Forinder, Allegretto Revision AB och ersattes av Barbro Wikman, Allegretto Revision AB.

Expertrådet

Expertrådet utses av styrelsen och har till uppgift att fungera som vetenskaplig rådgivare åt styrelse och kansliledning. Expertrådet sitter på två år. Under 2013 förändrades sammansättningen för rådet och man beslutade att utse ledamöter för 2014 och 2015. Expertrådet består av:

Gunilla Almered Olsson, professor Göteborgs universitet

Stina Billinger, hållbarhetschef SPP

Johanna Björklund, docent Örebro universitet

Nina Ekelund, programdirektör Hagainitiativet

Göran Enander, förvaltningschef Vetenskapsrådet

Ethel Forsberg, samhällsbyggnadsdirektör Region Gotland

Sven Ove Hansson, professor KTH

Tomas Kåberger, professor Chalmers

Yusra Moshtat, miljöinspektör Göteborg

Stefan de Vylder, docent och författare

Charlotta Zetterberg, docent i miljörätt, Uppsala universitet

Sverker Sörlin, professor i miljöhistoria, KTH

Hedersmedlemmar

Hedersmedlemmar i föreningen är sedan tidigare, professor Per Wramner och Meenakshi Raman, på Consumers Association of Penang i Malaysia, naturvårdaren Mats Karström, tidigare miljöchefen Högni Hansson, tidigare generalsekreteraren Anders Wijkman, professor Malin Falkenmark, ekokocken Carola Magnusson och Hans Alfredsson. Stämman 2012 valde ytterligare fem nya hedersmedlemmar; forskaren Peter Lindberg (nyckelperson i projekt Pilgrimsfalk), forskaren Björn Helander (nyckelperson i projekt Havsörn), författarinnan Kerstin Ekman, professor Margareta Ihse, och naturvårdaren Bengt Ehnström.

Riksstämma och konferenser

Höstkonferenser beskrivs under ”Klimat”.

Riksstämma 2012

2012 års riksstämma ägde rum i Falkenberg. Riksstämman hade 344 deltagare varav 174 registrerade ombud. 89 motioner och tre propositioner behandlades i fem utskott. Motioner rörde frågor inom föreningsutveckling, stadgar och ekonomi, naturvård, skog och jakt, klimat, miljö och konsumtion. Propositionerna handlade om medlemsavgiften 2013-2014, stadgeändring samt beslut om nya hedersmedlemmar.

Rikskonferens 2013

Rikskonferensen 2013 hade namnet ”Nu gör vi det!”. Det var ett interaktivt program med gökotta, cykelturer, morgongympa och workshop i sakfrågor och föreningsutveckling. På programmet fanns också politisk debatt mellan riksdagsledamöter inför supervalåret, framgångsexempel för hållbara

47

alternativ i samhälle och företag och samtal på stora scenen om värderingar och samhällsutveckling under rubriken ”Filosofiska rummet” med bl.a. Stefan Edman. Till rikskonferensen var 247 personer anmälda.

Rådslag inför riksstämman 2014

Under hösten 2013 genomfördes två (av fyra inför stämman 2014) regionala rådslag (i Östersund och Södertälje) för alla medlemmar kring frågeställningen: ”Vilken är föreningens viktigaste utmaning idag?” Målet med rådslagen var att ge inspel till styrelsen och stämman inför beslut om nya verksamhetsriktlinjer för Naturskyddsföreningen som ska gälla 2015-2018.

Länsförbundsordförandekonferenser

Länsförbundsordförandekonferensen är ett rådgivande organ till riksstyrelsen i syfte att skapa samstämmighet och förankra ställningstaganden i centrala frågor inom föreningen. Under 2012 har två konferenser hållits. Antalet deltagare var vid båda tillfällena ca 45 st inklusive representanter från riksstyrelse och kansli. Frågor som diskuterats på vårens möte i Stockholm var bl.a. hur vi kan engagera fler yngre personer i föreningen, propositioner, motioner inför stämman, ledarskap i länsförbunden. Mötet på hösten i Västerås tog upp resursutredningen om bl.a. projektbidrag, regionkanslier och nätverk, policyuppdateringar och politisk påverkan.

Under 2013 behandlades frågor om gruvbrytning, vargfrågan och Storytelling på vårens konferens som hölls på Långholmen i Stockholm. På höstens konferens som hölls på rikskansliet i Stockholm, behandlades ekokampanjen, nya VRL, ”Ny vår för skogen” och analysen av styrkor och svagheter i föreningen. Deltagarantalet var ca 40 personer inkl. representanter från riksstyrelsen och kansliet på båda träffarna.

På länsförbundsordförandekonferenserna finns alltid en fast punkt med länsförbundens egna punkter.

48

12. EKONOMISK FÖRVALTNING

Intäkter, kostnader, resultat

Naturskyddsföreningen har 203 000 medlemmar. Det är en ökning sedan 2012 med 12 000. Medlemmarna, det stöd föreningen får genom våra medlemmar och den respekt det ger, är avgörande för hur vi kan påverka politiker och samhälle att gå i den riktning vi önskar. Varje medlem betyder mycket ekonomiskt. Medlemsintäkterna uppgick 2012 till 31,7 miljoner kronor och 2013 till 33 miljoner.

I föreningens Årsredovisning med noter (separat dokument) finns en omfattande information över intäkter och kostnader samt övriga ekonomiska förhållanden för de gångna två åren. Där finns också förvaltningsberättelsen som är en något mer utförlig text över föreningens ekonomi och förvaltning. Här i Verksamhetsberättelsen redogörs för de viktigaste och största intäkterna och kostnaderna samt övriga väsentliga förhållanden i samband med ekonomin. Naturskyddsföreningen har s.k. 90-konton, vilket bl.a. innebär att vi granskas av Svensk Insamlingskontroll och uppfyller dess krav. Utöver den granskning våra auktoriserade revisorer utför över ekonomin och verksamheten, granskas vi också av revisorer som Svensk Insamlingskontroll anlitar. Föreningen är medlem i FRII (Frivilligorganisationernas Insamlingsråd). FRII verkar för att öka förtroendet för insamlingsbranschen genom arbete med kvalitetssäkring och kompetensutveckling och verkar bland annat för etisk och professionell insamling och har utarbetat en rad etiska råd och regler samt en kvalitetskod med tvingade regler som alla dess medlemmar förbundit sig att följa. Kvalitetskoden finns som separat dokument på föreningens hemsida. Många av de intäkter vi får in kommer från insamlingar eller är av andra orsaker öronmärkta för vissa ändamål. När så är fallet används också pengarna för just det ändamålet och inget annat. Används inte pengarna samma år ”fonderas” de i eget kapital för kommande år på konton som tydligt anger var eller hur de får användas. Utöver medlemsavgiften bidrar många medlemmar ytterligare till ekonomin med små och stora gåvor. Vi får också stöd från annat håll: Från till exempel miljöfaddrar, sponsorer och från testamenten som alla finns med bland insamlingsintäkterna. De uppgick 2013 till 47 miljoner kronor. En stor enskild insamlingspost kommer från Postkodlotteriet med 10 miljoner kronor både 2012 och 2013. Medlemsintäkter och insamlingar utgör tillsammans mer än 40 % av föreningens totala intäkter.

Den internationella verksamheten, som till största delen är en form av vidareförmedlade bidrag från Sida (utbetalningar till samarbetsorganisationer inom miljöområdet i främst utvecklingsländer), omsatte under 2013 59 miljoner kronor (2012 74 miljoner). De totala kostnaderna för det internationella arbetet är något högre än intäkterna eftersom föreningen betalar en så kallad egeninsats i förhållande till erhållna medel från Sida. Det ekonomiska nettot för den internationella verksamheten är alltså negativt, men någorlunda konstant så länge den totala volymen ligger i samma härad. För beskrivning av verksamheten, se rubrik Global verksamhet.

Licensavgifter är intäkter som föreningen uppbär från företag som har fått rätt att märka sina produkter och tjänster med Bra Miljöval, vår märkning som gör att du kan välja de varor och tjänster som är minst skadliga för miljön. De inbringade 13 miljoner kronor 2013 (11 miljoner). Bra Miljöval är helt oberoende och världens tuffaste miljömärkning.

49

I resultaträkningen finns våra också våra intäkter för miljöfonder. (De redovisas på samma rad i resultaträkningen). Miljöfondsintäkterna är avsättningar som vissa av licenstagarna (elkraftproducenter) för Bra Miljöval El gör utöver licensavgiften. Avgiften är till för att lindra vattenkraftens negativa inverkan på miljön eller till energieffektiviseringsåtgärder. Pengarna går sedan till konkreta miljöprojekt som godkänns av Naturskyddsföreningen. Intäkter från Miljöfonder uppgår 2013 till 10 mkr (2012: 10 mkr). Omsättningen, d.v.s. summan av alla verksamhetsintäkter uppgick 2013 till 187 miljoner kronor (2012, 192 miljoner). Jämfört med 2012 har framförallt de vidareförmedlade bidragen från Sida minskat, medan insamlingsintäkterna ökat något.

Våra verksamhetskostnader var 2013 199 mkr (205 miljoner). Kostnaderna för den internationella verksamheten har minskat på grund av minskad volym (även mindre intäkter från Sida), men vi har också ökade kostnader, framförallt har vi haft större kostnader för den stora medlemsvärvning som gjorts 2013. Också rikskansliets kostnader för föreningsutveckling och kretskommunikation har ökat jämfört med föregående år.

Finansnettot, det vill säga avkastningen på föreningens kapital, uppgick 2013 till 5,1 miljoner kronor att jämföras med 2,7 miljoner 2012.

Resultatet 2013 blev -7,6 miljoner kronor (2012 -10,2 miljoner). Budgeterat 2013 var -6,5 miljoner kronor och 2012 -6,2 miljoner kronor.

Eget kapital Naturskyddsföreningen är en ideell förening och en sådan har inget vinstsyfte. Överskott enskilda år fonderas som eget kapital för att kunna användas de år ekonomin av någon anledning blir sämre eller om stora kostnadsåtaganden är motiverade. Underskott tas på samma sätt ur det egna kapitalet. Föreningen har 2013 minskat det egna kapitalet med det samma belopp som resultatet på -7,7 mkr. (2012: -10,2 mkr). Det egna kapitalet uppgår nu till 98,1 mkr (2012: 105,7 mkr). Se även not 19 i årsredovisningen. Kapitalet är uppdelat under de fyra begreppen Donationskapital, Ändamålsbestämda medel, Värdesäkringskapital samt Balanserat kapital, se närmare i årsredovisningen – balansräkningen och not 19. Donationskapital avser gåvor för vilka i huvudsak endast avkastningen får utnyttjas. Donationskapitalet uppgår till 1,7 mkr (2012: 1,7 mkr). Ändamålsbestämda medel är den största kapitalposten med ett bokfört värde på 77,4 mkr (2012:85,8 mkr). Beloppet består av ett antal poster som oftast har sitt ursprung i arv eller gåvor. Användningen är begränsad till vissa ändamål som medlen endast får användas till. Värdesäkringskapitalet är den extra buffert föreningen byggt upp för att möta eventuella framtida underskott. Värdesäkringskapitalet uppgår till 16,9 mkr (2012: 16,9 mkr). Slutligen ingår Balanserat kapital, som är icke öronmärkta medel, helt fria att utnyttjas inom de ramar och den verksamhet som föreningens stadgar föreskriver. Detta uppgår vid årets slut till 2,1 mkr (1,3 mkr).

Samarbeten, gåvor och bidrag Bidrag och gåvor från medlemmar, andra enskilda personer, sponsorer och övriga är mycket viktiga för Naturskyddsföreningens ekonomi. Styrelsen vill på föreningens vägnar tacka för de många gåvorna och bidragen och för det förtroende som på så sätt visats föreningen och dess verksamhet. Naturskyddsföreningen bedriver en omfattande insamlingsverksamhet. För en närmare beskrivning av detta, se kapitlet ”Kommunikation” i denna verksamhetsberättelse. En stor del av bidragen och gåvorna till föreningen är avsedda för specifika projekt eller verksamhetsområden/ändamål och hålls därför skilda åt i den ekonomiska redovisningen så som ovan nämnts. Föreningen gör också en separat reviderad redovisning som lämnas till Svensk Insamlingskontroll (som beviljar 90-konton). Av redovisningen framgår bl.a. hur mycket av föreningens insamlade medel som går till de olika ändamålen. Denna redovisning utsätts för två separata revisioner. För specifikation av insamlingsintäkter hänvisas också till not 2 i årsredovisningen.

50

Personal och kansli Riksföreningens kansli leds av en chef, tillika generalsekreterare Svante Axelsson, som arbetar på uppdrag av styrelsen med uppgiften att verkställa de beslut som fattas av stämma och styrelse och som kommer till uttryck i verksamhetsplanerna. För en närmare redogörelse över styrelsen, se avsnitt 10, rubriken ”styrelse, arbetsgrupper och expertråd”. Kansliet ska också ge service till medlemmar, länsförbund, kretsar och övriga förtroendevalda. En redogörelse över antal anställda, könsfördelning, sjukfrånvaro, löner och sociala kostnader till personal, styrelse och generalsekreterare samt övrig personal återfinns i not 9 i årsredovisningen.

Fastigheter Vid utgången av 2013 ägde Naturskyddsföreningen sexton fastigheter. Några av dem är av stor betydelse för miljö och/ eller natur. Några få innehar vi endast tillfälligt innan avyttring i samband med att föreningen erhållit dem som en del av ett arv. Här några av de långsiktiga och mest intressanta: Osaby gård i Småland förvaltas genom ett särskilt avtal av Föreningen Smålands Natur. På den del av fastigheten som inte är naturreservat bedrivs ett FSC-certifierat skogsbruk med extra stora naturhänsyn. Smålands Natur arbetar för att öka besöksantalet vid gården och på det viset föra ut föreningens budskap. Bland annat ordnas varje år en Naturens Dag med ca 500 besökare. Stormarna Gudrun (2005) och Per (2007) fällde stora delar av skogen på Osaby, både i reservatet och i den skötta skogen. Merparten av nedfallen skog kommer att få ligga efter beslut från länsstyrelsen.

Föreningen erhöll 2010 en skogsfastighet i Norrbotten, Viöny, genom en gåva från en privatperson. Det är en ca 90 ha stor fastighet i Övertorneå kommun, som inte varit föremål för storskaligt skogsbruk; endast viss husbehovsavverkning har förekommit. Delar av skogen är nyckelbiotop med naturvårdsavtal. Föreningens fastighet Idön på södra Gräsö i Roslagen skyddades formellt genom naturreservatsbildning under 2007. Den fortsatta förvaltningen av reservatet har skett i samråd mellan länsstyrelsen och föreningen. Idön överlåts från föreningen till Upplandsstiftelsen 2014.

För Naturskyddsföreningens fastighet Aktse, vid porten till Sareks nationalpark, har arbetet med att få till stånd ett naturreservat samt en utvidgning av nationalparken med Rapaälvens delta fortsatt. Tyvärr har det än så länge varit svårt att nå en slutlig uppgörelse med övriga markägare. Stugan står öppen för medlemmar året runt.

Naturskyddsföreningens ö Lilla Karlsö utanför Gotlands västsida är naturreservat och öppen för besökare. På ön finns ett vandrarhem öppet för såväl medlemmar som andra besökare. Guideverksamheten på ön är Naturens Bästa-certifierad. Föreningen har fått stöd från länsstyrelsen i Gotlands län för guide- och tillsynsverksamheten.

Sandböte i Stockholms skärgård, som är naturreservat, överläts 2001 till Skärgårdsstiftelsen. Naturskyddsföreningen äger den inte längre, men behåller genom ett hyresavtal nyttjanderätten till stugorna på Stora Sandböte som används för uthyrningsverksamhet till medlemmar, något som är mycket populärt – stugorna bokas snabbt hela säsongen. Föreningen hävdar också ängarna på ön och svarar för löpande underhåll mm.

51

BILAGA 1. KOMMUNIKATION OCH MARKNADSFÖRING

Rapporter och skrifter

Årets bok 2012 Den flamsäkra katten – om kemikaliesamhället, hälsan och miljön.

Årets bok 2013 Jorden vi äter

Årets bok 2014 Mossa, massa, människa – en kärleksförklaring till skogen

Rapport stadsjordbruk - Växer framtidens mat mellan höghusen? Exempel från Addis Abeba och Göteborg.

Rapport stadsjordbruk, engelska

Rapport 100 % ekologiskt? - det agroekologiska och ekologiska jordbrukets roll för livsmedelstrygghet och miljö

Rapport Sveriges miljökrav i jämförelse med några andra EU-länder

Rapport Ett sätt att klara framtidens mat-, klimat- och miljöutmaningar hållbart och rättvist.

Rapport Potential för kolinlagring i jordbruksmark

Rapport Fula fiskar i fina diskar

Rapport Raklödder för fiskar

Rapport Vita certifikat

Rapport Energipusslet

Rapport Bisfenol

Rapport Kemiska bekämpningsmedel i jordbruket

Rapport Avlopp på våra åkrar

Rapport Med Naturen som måltavla

Rapport Hotade hav

Rapport Plast och miljögifter i barns vardag

Rapport Giftfria barn leka bäst

Rapport Trovärdigheten på spel

Rapport REDD

Rapport Finn fem fel på kärnkraften

Rapport 25 svenska beslut för svenska hav

Rapport Vitryggens skogar

Rapport Nano

Rapport Är Sverige ett föregångsland?

Rapport Hållbar utveckling i skolan

Sammanfattning av rapport Barnens pyjamas tillåts innehålla farliga kemikalier - glapp i lagstiftningen gör att barnen inte skyddas

Minirapport Hur då

Delrapport vindkraft

Rapport – Path to global chemical safety – om global kemikaliekonvention

Rapport Räkor på spanska

Rapport Organic food and farming for all

Rapport Global Green Week of Action

Report on framework convention on chemicals

Report Threatened oceans

Justering miljonprogramsrapporten

Korrigeringar i miljöfondsrapporten

Vad får jag när jag väljer ekologiskt? Faktaunderlag om ekologisk mat och ekologiskt lantbruk

Guidehandledning kemikalier

Handledning om väglagen

Handledning valberedning

Handledning strandskydd

Handledning Schysst sommar

Handledning fundraising

Handledning Miljöfarlig verksamhet

Handledning kommunikation

Handledning Rekrytera förtroendevalda

Lärarhandledning Tema mat

Engelsk handledning Miljövänliga veckan

Policy klimat

Policy Globalkompassen

Policy Globalkompassen på svenska, engelska och spanska

Utvärdering Skogen som klassrum

Stämmohandlingar

Stadgar Naturskyddsföreningen

Dokument Bra Miljöval

Kriterier textil

Kriterier textil, engelska

Kriterier elenergi

Kriterier Livsmedelsbutiker

Kriterier bil småhus, samt ansökan bil småhus

Kriterier bil småhus engelska

2012 special terms second hand

Uppdatering av kriterierna BMV butik

Resultat från revision av Bra Miljöval el

Resultat från revision av Bra Miljöval person- och godstransporter

Marknadsundersökning av elektriska utombordsmotorer (Top Ten)

Undersökning Miljöbelastning Kyl och Frys (Top Ten)

52

Undersökning Miljöpåverkan från Bildäck (Top Ten)

Rapport Kriterieunderlag för skrivare (Top Ten)

Rapport ”Participation in standardization processes and criteria based work – basis for strategic decision

Licensvillkor Fiber och Beredning

Licensvillkor Fibre and Finishing, engelska

Licensvillkor tryck på textil produkt

Licensvillkor Textile products with print, engelska

Licensvillkor Re-design

Licensvillkor Re-design, engelska

Licensvillkor Second hand

Licensvillkor Second hand, engelska

Information om märkning av textilier

Nya varianter av märkning/logotyp för Bra Miljöval Textil

Ansökningshandlingar textil

Ansökningshandlingar textil, engelska

Licensvillkor livsmedelsbutik

Licensvillkor vindandelar

Licensvillkor allmänna engelska

Uppdatering Licensvillkor Bra Miljöval El

Revidering instruktioner kemiska produkter samt verksamhetsrapport svenska

Revidering instruktioner kemiska produkter samt verksamhetsrapport engelska

Infoblad journalister

Layout ansökningshandlingar Bra Miljöval i Word

Revidering ansökningshandlingar el

Foldrar, faktablad mm

Broschyr Lilla Karlsö

Citrusfrukten – värsting på bekämpningsmedel

Ekologisk mat i Sverige och Danmark – skillnader och likheter i försäljning och styrmedel

5 sätt att äta sig miljösmart 2012

5 viktiga varor att byta till eko 2013

Flyer kemiska produkter

Folder Hållbart Ledarskap

Mall för utbildningsmaterial Ledarskap i Word

Matfolder MVV

Folder om vitryggen

Köttfolder (uppdaterad)

Flyer till Antiscampidagen

Folder till Antiscampidagen

Vykort till Antiscampidagen

Program och vykort till Sweet Dreams

Flyer Bra Miljöval textil

Flyer Bra Miljöval Sakförsäkringar

Folder Rädda liv – byt kaffe

Flyer Skogen som klassrum

Folder Stora utmaningar i den svenska skogen

Bra Miljöval vindandelar

Top Ten – flyers, rollup och digitalt material som logos och webb-banners

Top Ten Välj dina däck med omsorg

Fondbroschyr

Informationsblad om Bra Miljöval Taxi och Top Ten energimärkning av däck

Informationsblad om Bra Miljöval textil

Keep tigerprawns off your plate

Lärartips på temat jätteräkor och fiske

Sveriges största klädbytardag, minifolder

Flyer Bra Miljöval kemiska produkter

Räkfolder, engelsk

Kaffefolder

Uppdatering av folder Natursnokar

Folder Kabarén Sweet Dreams.

Uppdatering av vindruvsfolder

Folder Bästa jultipsen

Folder Sverige är värt en ny skogspolitik

Testamentesfolder

Medlemsvärvningsfolder – Vi håller på och räddar miljön och behöver några fler som hjälper till

Storytellingfolder Bjud in

Det goda båtlivet

Först i världen med miljömärkta vindandelar

Affischer/Roll-up

Affischer till Sweet Dreams

Affisch Fula fiskar i fina diskar

Neutrala Affischer A3 till kretsar

Natursnokarna

Höstkonferens x2

Rekryteringsaffisch för TM-avd

Affisch kemiska produkter

Klädbytardagen 20 apr 2012

Klädbytardagen (2013)

Klädbytardagen Klädquiz

Klädbytardagen Bli medlem

Så här ologiskt är det med oekologiskt

Därför är ekologiskt en vinnare

Fem viktiga varor att byta till eko

Ekologiskt bättre för kidsen

Danmark knäcker Sverige

Roll-ups, 5 sätt att äta miljösmart

Medlemsvärvning med falkbild

53

Affisch till Klimatnätverket i olika filformat

Diverse Natursnoksaffischer intern samt affischer med textrutor för lokal info

Roll-up vindkraft


A3-affisch till båtmässa

Annonser

Platsannonser till DN och Metro (t.ex. platsannonser skolsatsning, föreningsavd., press m.fl.) samt Inlägg av tjänster på Arbetsförmedlingens webbplats

Höstkonferens x2

Skolforum print samt webb

Bokmässan

Trädgårdsmässa till mässbilaga DN

Diverse pluggannonser till olika tidningar, bl.a. till LRF media

Klädbytardag

Riksstämma

Rådslag

Bra Miljöval el ”grönt är bara en färg” (Kloka hem, ETC)

Medlemsvärvning med falkbild i Filter, Metro, tidningen Vi, DN, Världen m.fl.

Rikskonferens till Sveriges Natur

Platsannonser

Nordiska trädgårdar

Plugg för naturkontakt

BMV värme

Ge bort medlemskap till Sveriges Natur

Pluggannonser, testamente, arv, högtidsdag

Medlemsvärvning. ”Vi vill ha dig” med falkbild i populärpress.

Annons medlemsvärvning på tågens brickbord med skogstema, ”Titta ut genom fönstret”.

Annons medlemsvärvning med skogstema, ”Nils Holgerssons ganska värdelösa resa genom Sverige”, populärpress och brickbord på tågen.

Annons medlemsvärvning med ekologiskt som tema, ”Placeras oåtkomligt för barn” i populärpress, brickbord på tåg och i Taxi 020:s bilar.

Företag: Bli sponsor VA, DI, Tackannonser i SN, VA, MR.

Banners med falkmotiv med synlighet på externa webbplatser.

Kort, dekaler mm

Värvarkort

Visitkort

Vykort Medlem

Får vi be om en pyttesak som jättemycket för miljön?

Would you be willing to do one tiny thing for the environment?

Diplom Antiscampi

Klädbytardagen: klädbricka

Eko kan mätta världens hungriga

Film

Medlemsvärvningsfilm med falken Det finns mycket kvar att kämpa för – för digital spridning, tv och bio.

Cocktaileffekten

Vet du vad din middag åt till frukost?

Byt till eko

Sverige ser inte längre ut som du tror

10-sekundersklipp om ekologiskt till digitala skärmar med medlemsavslut.

Kortfilm Why we need a green reform of the CAP now

DR

Under 2012 skickades fyra stycken postala insamlingsbrev på följande teman: miljögifter (Rädda mannen), biologisk mångfald (Rädda bina), skogen och klimat och energi (inkluderade även ett tack för året som gått). 2013 handlade

breven om antiScampi/mangrove, vitryggig hackspett, ekologiskt och klimatet.

Utställningar

Bokmässan

Trädgårdsmässan

54

Utskick

Företag: diverse utskick i form av nyhetsbrev, återkoppling, höstkonferensen, julgåva, tackbrev, och information från föreningen kopplat till företag.

Inbjudan SM i fågelholk x2

Program till konferens Jorden vi äter

Inbjudan rundabordssamtal Palmolja

Program/inbjudan till "How to feed the world"

Inbjudan seminarium Vita certifikat

Program och inbjudan till hearing samt seminarium jordbruk

Inbjudan seminarium ekosystemtjänster i skogen

Inbjudan Riksupptakt

Inbjudan skogslunch

Inbjudan ” En dag för Östersjön

Samarbeten

Care Card AB

GodEl Sverige AB

GoodCause Ideas AB

Greenman AB

GreenLight AB

IKEA Svenska Försäljning AB

Inrego AB

Nordic Choice Hotels AB

Novamedia Svenska Postkodlotteriet AB

KPA

Ricoh Sverige AB

Sala-Heby Energi AB

Swedbank Robur

Swedbank AB

SABO

Svenska Försäkring Sverige AB

Taxi 020

Telenor Sverige AB

WaterCircles Försäkring Sverige AB

Willys AB

Åhléns

55

BILAGA 2. EXTERN REPRESENTATION

Föreningar och nätverk mm i Sverige och internationellt

AirClim: Svante Lundquist, styrelseledamot, Svante Axelsson, suppleant ArtDatabanken: Mikael Karlsson, ledamot styrgruppen Barnens Värld: Hans Brehnfors, styrelseledamot, Lars Vaste Andersson, suppleant. Föreningen upphörde 2013. Coalition Clean Baltic: Ellen Bruno, styrelseledamot ECOS: Eva Eiderström tom november 2013 European Environmental Bureau (EEB): Mikael Karlsson, ordförande. European Federation for Transport and Environment (T&E): Svante Axelsson, styrelseledamot FRII, Frivilligorganisationernas insamlingsråd: Jonas Romson, ledamot t.o.m. maj 2013 Global Ecolabelling Network: Eva Eiderström, styrelseledamot Internationella fiskesekretariatet (FISH): Ellen Bruno, styrelseordförande Internationella kemikaliesekretariatet (Chem Sec): Helena Norin, ordförande, Ulrika Dahl, suppleant KRAV: Johanna Sandahl, styrelseledamot Miljöorganisationernas Kärnavfallsgranskning: Linda Birkedal, styrelseledamot), Michael Teilus, suppleant Seas at Risk: Ellen Bruno, ledamot Svenska nationalkommittén av IUCN: Mikael Karlsson, ledamot, Jan Terstad (sekr.)

Studiefrämjandet: 2013, Stina Lindblad, styrelseledamot

Sveriges Standardiseringsråds Konsumentråd: Eva Eiderström, ledamot tom 11- 2013, därefter Stina Lindblad SwedWatch: Mårten Wallberg, styrelseledamot, Johanna Sandahl, suppleant WWF:s förtroenderåd: Mikael Karlsson

Stiftelser och fonder

Alvins fond: Kristoffer Stighäll, styrelseledamot, Isak Isaksson (suppleant) Anna och Gunnar Vidfelts fond för biologisk forskning: Peter Lindberg, styrelseledamot; Bengt Gunnarsson, suppleant Håll Sverige Rent: Per Hansson, styrelseledamot, 2012; Göran Bergqvist, styrelseledamot, 2013 Naturarvets expertgrupp: Jonas Rudberg

Rovdjursrådet De 5 Stora, Järvzoo: Eva-Lena Neiman

Projekt Levande Skärgård (Skärgårdsstiftelsen): Åsa Almberg, styrelseledamot Stiftelsen Valdemar & Emmy Gustafssons Naturvårdsfond (anknuten stiftelse): samma styrelse som Naturskyddsföreningen Stiftelsen skogssällskapet: Per Wramner, styrelseledamot, Jan Terstad, suppleant

Myndigheter, statliga kommittéer och utredningar mm

Dricksvattenutredningen: Joanna Cornelius Havs och vattenmyndighetens havsmiljöråd: Ellen Bruno

Havs och vattenmyndighetens Båtmiljöråd: Ellen Bruno

Jordbruksverkets råd för konsumentfrågor: Johanna Sandahl

Kemikalieinspektionens insynsråd: Mikael Karlsson Kemikalieinspektionens REACH-råd: Markus Johansson

Landsbygdsprogrammets nätverks styrgrupp: Linda Birkedal t o m 2012 och därefter Johanna Sandahl

Landsbygdsprogrammets övervakningskommitté; Linda Birkedal t o m 2012; därefter ordinarie Johanna Sandahl, suppleant Gun Rudquist Livsmedelsverkets konsumentstrategigrupp: Gun Rudquist

Miljömålsberedningen: Mikael Karlsson, sakkunnig

Miljömålsberedningens expertgrupp för helhetsperspektiv i styrningen av mark- och vattenfrågor:

56

Jan Terstad 2013

Miljömålsberedningens expertgrupp för hållbar användning av jordbruksmark; Johanna Sandahl 2013

Miljömålsberedningens expertgrupp för hållbar vattenanvändning: Ellen Bruno 2013

Naturvårdsverkets insynsråd: Svante Axelsson

Naturvårdsverkets råd för rovdjursfrågor: Jan Terstad

Naturvårdsverkets samverkansgrupp för miljömålsarbetet: Jan Terstad

Regeringens växtskyddsråd: Gun Rudquist

Sjöfartsverkets expertgrupp om konsekvenserna av internat sjöfartsorg nya regler: Christer Ågren

Svenska FAO kommittén: Karin Höök, ledamot

Transportstyrelsen: Svante Axelsson 2012

Utredningen om Fossilfri fordonsflotta: Svante Axelsson, sakkunnig. Sven Hunhammar, expert

Vattenverksamhetsutredningen: Joanna Cornelius

Företag som ägs av föreningen

AB Smålands Taberg: Mikael Karlsson, Bo Jönson, Jonas Romson, styrelseledamöter Naturskyddsföreningens förlag AB: Mikael Karlsson, Bo Jönson, Jonas Romson, styrelseledamöter

Referens- och arbetsgrupper mm

ArtDatabanken Referensgrupp användningsområden rödlistan: Malin Sahlin

Baltic Sea Regional Advisory Council: Ellen Bruno BirdLife Internationals svenska samrådsgrupp: Kristoffer Stighäll, ledamot

Boverkets och Energimyndighetens referensgrupp till RU om Renoveringsstrategin: David Kihlberg

Center for International Environmental Law: Andreas Prevodnik EEB:s arbetsgrupp för produktpolitik: Eva Eiderström EEB:s arbetsgrupp för jordbruksfrågor: Gun Rudquist, Emelie Hansson EEB:s arbetsgrupp för kemikalier: Mikael Karlsson, Markus Johansson EEB:s arbetsgrupp för miljörätt: Oscar Alarik, Joanna Cornelius EEPN (European Environmental Paper Network): Jonas Rudberg Ekologiskt forum, KSLA (referensgrupp för rapporten ”Aktionsplan 2010 – för ökad ekologisk konsumtion och produktion): Emelie Hansson, Gun Rudquist Energirådgivarna: Jesper Peterson, styrelseledamot European NGO Network on Genetic Engineering, GENET: Medlem. Emelie Hansson kontaktperson EU-kommissionens rådgivande kommitté för jordbruk och miljö: Gun Rudquist European Forum for Nature Conservation and Pastoralism; Medlem. Kontaktperson Gun Rudquist Framtidens lantbruk, SLU; Gun Rudquist Future Forest referensgrupp (SLU och Mistra): Jan Terstad Ge-Net: Medlem, Emelie Hansson Globalportalen: Eva-Lena Neiman Gröna klimatfondens referensgrupp: Sven Hunhammar Göteborgs Miljövetenskapliga Centrum GMVs rådsgrupp: Eva Eiderström t.o.m. 2012 IPEN: Andreas Prevodnik

Kemikalieinspektionens expertgrupp relining,: Ulrika Dahl, 2013. LEED Energy Working Group, Jesper Peterson Miljöjuryn för Arlas Guldko: Gun Rudquist t.o.m. 2012. Uppdraget avslutat. Miljöstyrningsrådets kemikalieråd: David Gunnarsson, Weronika Rehnby Miljöstyrningsrådet upphandling persontransporter samt godstransporter: Agneta Carlsson

MISTRA Future Fashion, advisory board: Eva Eiderström

My EcoCost: advisory board. Eva Eiderström

Nationell Styrgrupp för åtgärdsprogram (ÅGP) vitryggig hackspett, och dito regionala samordningsgrupper: Kristoffer Stighäll

Naturhistoriska riksmuseets ringmärkarnämnd: Kristoffer Stighäll

57

Naturvårdsverkets referensgrupp klimat för Sverige utan klimatutsläpp 2050: Svante Axelsson

Nätverket för återanvändning och återvinning av kläder knutet till forskningsprojekt vid Borås Högskola: Eva Eiderström, Weronika Rehnby Ocean 2012: Medlem, Kajsa Garpe och Ellen Bruno kontaktperson Pesticide Action Network: Medlem, Emelie Hansson kontaktperson Re:Design: styrgrupp Eva EIderström Referensgrupp till Komet-programmet: Karin Åström Rådet till skydd för Stockholms skönhet: Mia Torpe Samverkansgrupp för Rikt odlingslandskap: Emelie Hansson

SCA:s referensgrupp för mångfaldsområden: Malin Sahlin

SLU, forskningsprojekt klimatrådgivning till konsument i livsmedelsbutik, Liv Södahl 2012, Emma Schutt 2013 SLU, forskningsprojekt för minskning av matsvinn i livsmedelsprojekt, Maria Palm2012, Emma Schütt 2013

SKA 2015, referensgrupp (rör skogsbruk): Jonas Rudberg

Skogsstyrelsens Nationella sektorsråd: Karin Åström (ordinarie), Jonas Rudberg (suppleant)

Skogsstyrelsens referensgrupp för frivilliga avsättningar: Malin Sahlin

Skogsstyrelsens referensgrupp Adaptiv skogsskötsel: Jonas Rudberg Skogsstyrelsens Arbetsgrupp uppföljning: Malin Sahlin

Strandskyddsdelegationen, referenspanel: Jan Terstad

Studio Re:design, Västra Götalandsregionen: Eva Eiderström, Weronika Rehnby

Sustainable Fashion Academy advisory board: Eva Eiderström

Swedish International Agriculture Network Initiative (SIANI): Karin Höök, ledamot TIG Topten International Group: Jesper Peterson kontaktperson Zero Mercury Working Group: Andreas Prevodnik, kontaktperson

Utrikesdepartementets referensgrupp för WTO frågor: Mikael Karlsson, Johanna Sandahl

Skogsstyrelsens regionala sektorsråd Region Öst: Catharina Lihnell Järnhester (ordinarie) Ulla Rundlöf (suppleant) Region Väst: Michael Nilsson Region Svea: Gunnar Rosén Region Mitt: Hans Sundström Region Nord: Gunnar Lundberg (ordinarie), Patrik Nygren (suppleant)

58

BILAGA 3. PROJEKTBIDRAG

Projektbidrag 2012, kronor

Total Skog Jordbruk Klimat Miljögifter Hav Övrigt Lfb länskansli

Utfall 4 659 000

Beviljades 5 408 780

Fördelat enligt följande

Krets 388 780 153 000 51 000 63 000 15 000 18 000 88 780

Nätverk 1 420 000 275 000 275 000 275 000 275 000 320 000 -

Lfb 3 600 000 - - 40 000 20 000 - - 3 540 000

Summa 5 408 780 428 000 326 000 378 000 310 000 338 000 88 780 3 540 000

Projektbidrag 2013, kronor

Total Skog Jordbruk Klimat Miljögifter Hav Övrigt Lfb länskansli

Utfall 4 342 600

Beviljades 5 387 200

Fördelat enligt följande

Krets 676 200 243 000 112 700 49 000 128 000 59 000 84 500

Nätverk 1 275 000 275 000 275 000 275 000 275 000 175000 -

Lfb 3 436 000 - - 10 000 - - 56 000 3 370 000

Summa 5 387 200 518 000 387 700 334 000 403 000 234 000 140 500 3 370 000

59

BILAGA 4. UPPFÖLJNING AV RIKSSTÄMMANS BESLUT 2012, MOTIONER

Motion 7

Öppen process vid förslag till riksordförande samt att slutdatum för nominering av ordförande till riksstyrelsen bör tidigareläggas

att föreningen ska ha en öppen process vid nominering och förslag till ordförande för riksstyrelsen

att i linje med motionärens andra yrkande med hänvisning till proposition 3 ändra stadgarna så att sista datum för nominering av ordförande är den 31 januari det år riksstämman ska hållas

Redovisning

Styrelsen anser att föreningens valberedning arbetat enligt stämmans beslut om en öppen process. Valberedningen har bl a haft dialog på Naturkontakt och presentationen av ordförandekandidater har skett i god tid innan valberedningen lagt sitt förslag. Motionärens yrkande angående sista datum för nominering inkluderades i styrelsens stadgeändringsproposition som antogs av stämman.

Motion 8 Kretstillhörighet för alla medlemmar att riksföreningen ska erbjuda alla medlemmar möjligheten att ingå i en krets Redovisning

Föreningen har tagit beslut om att föra in alla ”kretslösa” till närbelägen krets. Arbetet är påbörjat men inte avslutat. Antalet kretslösa har också minskat av att några kretsar har vidgat sina geografiska områden.

Motion 10 och 11

Ta fram kläder med Naturskyddsföreningens logo, Bättre stöttning med profilmaterial såsom tält och jackor

att ge styrelsen i uppdrag att ta fram profilprodukter och eventuellt sälja profilkläder enligt föreningens strikta miljökrav och ekonomiska förutsättningar

Redovisning

Föreningen har tagit fram ett sortiment av profilprodukter bestående av: t-shirts, reflexvästar, värdinneband, flaggor och beachflaggor. Dessa finns till försäljning och beställs direkt hos leverantören. Mer information finns på Naturkontakt.

Motion 12

Tillhandahållande av e-postadresser till förtroendevalda etc att de som erhållit en sådan adress ([email protected]) uppmanas att primärt nyttja den vid föreningsärenden. Redovisning Riksföreningen har lagt in en portaltext i medlemsregistret som klargör hur mailadressen på bästa sätt ska användas.

Motion 13

Rättvisa ekonomiska förutsättningar att delta på riksarrangemang

att uppdra åt styrelsen att utarbeta riktlinjer för kostnadsutjämning och kostnadstak vid riksföreningens arrangemang

mailto:[email protected]

60

Redovisning

Styrelsen har sett över ersättningsreglerna inom föreningen. I grunden råder kostnadsutjämning vid riksföreningens arrangemang (riksstämma, rikskonferens, höstkonferens och rådslag) så tillvida att alla ombud och utsedda representanter får hela resekostnaden betald oavsett avstånd. Vid riksstämma gäller det ombud enligt stadgarna, vid rikskonferens och höstkonferens en representant från respektive krets, länsförbund, Fältbiologerna och nationella nätverk. Vid rådslag två representanter från respektive krets och länsförbund. Logi ersätts inte av riksföreningen utom i undantagsfall när särskilda skäl föreligger (t ex lång resväg som gör extranatt nödvändig) – då kostnadsutjämningsbidrag kan ges.

Motion 14

Utropa en återkommande Nationell medlemsvärvardag

att uppdra åt styrelsen att genomföra och utvärdera en nationell medlemsvärvardag

Redovisning

Medlemsvärvardagen genomfördes i samband med Naturvänliga Veckan 2013 och hade först presenterats på länsordförandekonferensen i mars. Information om värvardagen fanns på Naturskyddsföreningens webbplats och i medlemstidningen och dagen marknadsfördes även på rikskonferensen i Växjö med en utställning och en presentation under middagen. En mobilanpassad kampanjsida med värvarfunktion togs fram för att underlätta för medlemmar att på ett enkelt sätt kunna värva nya medlemmar i samband med kretsaktiviteter. Medlemsvärvardagen ska förbättras och utvecklas med hjälp av löpande utvärderingar. En utvärdering av 2013 års värvardag ligger till grund för medlemsvärvardagen 2014 då ett test görs av att genomföra aktiviteten på hösten istället.

Motion 15

Material till grundskolor

att uppdra åt styrelsen att inom ramen för skolprojektet verka för att Naturskyddsföreningens material blir tillgängligt för grundskolan och gymnasiet

Redovisning

Riksföreningen har sedan 2012 en pågående satsning mot grundskolan och gymnasiet. Energifallet täcker samtliga årsklasser i grundskolan med specifika läromedel och lärarhandledningar. Färdiga lektionspaket som kan hämtas från Naturskyddsföreningens webbplats. Modellskolan är ett samarbete med gymnasieskolan Malmö Latin för att utveckla metoder för lärande i linje med den samhällsförändring som Naturskyddsföreningen anser nödvändig för att skapa en hållbar utveckling för människa och natur. Skogen som klassrum är ytterligare ett projekt. Inom ramen för den satsning på skolan som påbörjats kommer vi också att fortsätta arbetet med att tillgängligöra allt mer av föreningens material i format som passar för skolan.

Motion 16

Ökat informationsstöd till nätverk och lokalföreningar

att ge styrelsen i uppdrag att i motionärens anda ta fram PowerPoint-presentationer samt enklare utställningsmaterial och broschyrer om Naturskyddsföreningens prioriterade miljöfrågor enligt VRL

Redovisning

Under våren 2014 producerar föreningen ett presentationsmaterial bestående av en powerpoint och en broschyr för varje VRL-område. Utställningsmaterial i form av flaggor och beachflaggor finns att köpa. Mer information om beställning och priser hittar ni på Naturkontakt.

Motion 17 och 18

Medel till regionskanslier, Länskanslier

61

att uppdra åt styrelsen att fortsätta verka för fler bemannade länskanslier och regionkanslier inom Naturskyddsföreningen

att uppdra åt styrelsen att förstärka kompetensstödet för anställningar på länsförbunden

Redovisning

Riksstyrelsen har fattat beslut om att ge länsförbunden förutsättningar att med start 1 januari 2015 starta 10 regionala kanslier.

Kompetensstödet för anställningar på länsförbunden har förstärkts genom en starkare samverkan mellan länsförbunden och riksföreningen genom programmet Starkare länsförbund. En lathund för arbetsgivare har producerats och träffar för anställda på länskanslier och ordföranden som är arbetsgivare genomförs två gånger per år. Dessa har innehållit programpunkter med utbildning från fackförbund och arbetsgivare. En kontaktperson på riksföreningen har kunnat ge stöd i arbetsgivarfrågor såsom att hitta form för struktur och samverkan arbetsgivare/anställd, konfliktlösning och ledarutveckling. Kompetensstödet för anställningar vidareutvecklas i fortsatt samverkan mellan riksföreningen och de regionala kanslierna.

Motion 19

Ökad återbäring till kretsarna

att utreda former för behovsbaserad tilläggsåterbäring till kretsarna

Redovisning

Styrelsen har utrett frågan om behovsbaserad tilläggsåterbäring till kretsarna. Utredningen fann att de ekonomiska förutsättningarna kan se väldigt olika ut i föreningens kretsar. En generell utökning av återbäringen ansågs inte vara det mest effektiva sättet att se till att pengar används där det finns störst behov och gör mest nytta. Riksstyrelsen har därför beslutat att från 2014 ge kretsar med högst 50 000 kr i likvida tillgångar och högst 50 000 kr i omsättning möjlighet att under verksamhetsåret kunna söka utökat grundbidrag med 3 500 kronor per år.

Motion 20

Intrång och hot mot allemansrätten

att uppdra åt styrelsen att med kraft verka för att bibehålla och stärka allemansrätten

Redovisning

Riksföreningen har under perioden fortlöpande hävdat vikten av att värna allemansrätten, t.ex. via remissvar, uttalanden och deltagande i arbetsgrupper.

Motion 21

Starkare skydd för rödlistade arter

att uppdra åt styrelsen att verka för att stärka skyddet av de rödlistade arterna genom en stärkt artskyddsförordning

Redovisning

Riksföreningens har under perioden arbetat fram ett samlat förslag till ny skogspolitik och nytt regelverk för skogsbruk, integrerat i miljöbalken. En viktig del i detta förslag är att få till stånd en fullödig införlivning av artskyddsreglerna så att dessa även gäller i skog och skogsbruk. Vid sidan av detta har föreningen arbetat med att samla underlag i syfte att förbereda en eventuell anmälan till EU-kommissionen om att Sverige inte följer art- och habitatdirektivet. Riksföreningen har verkat i samma riktning även inom ramen för Miljömålsberedningens arbete med en ny skogsstrategi.

Motion 22

Om Åtgärdsprogram för hotade arter

62

att Naturskyddsföreningen skall verka aktivt för att medel och personal som arbetar med åtgärdsprogram för hotade arter kraftigt ökar kommande år

att Naturskyddsföreningen i större utsträckning skall kampanja kring situationen för hotade arter

Redovisning

Föreningen har arbetat med frågan om hotade arter, inklusive resurser för åtgärdsprogram, integrerat i sitt naturvårdsarbete. Vi har tagit upp frågan inom arbetet i Miljömålsberedningen, i remissvar, myndighetsvisa arbetsgrupper m.m. Vi har också inom ramen för lanseringen av Naturvänliga veckan lyft fram och entusiasmerat till lokala insatser för rödlistade arter. Inom föreningens tre flaggskeppsprojekt om havsörn, pilgrimsfalk och vitryggig hackspett har arbetet gått vidare. Bl.a. har en rapport publicerats som belyser situationen för de arter som är beroende av lövskog med stort inslag av död ved. Föreningen har även kritiserat regeringens anslagsnedskärningar under perioden. Likaså har vi lyft fram flera hotade arter i marin miljö.

Vi har vidare etablerat ett samarbete med Artdatabanken vid SLU. 2013 uppmärksammade vi bastardsvärmare (indikatorer för blomrika marker) genom ett inventeringsupprop inom ramen för projekt faunaväktare. En 20-sidors folder i färg med artinformation och bestämningsnycklar togs fram. Vi puffade för bastardssvärmare/inventeringar via vår webb under försommar-sensommar 2013. Vidare gjordes ett upprop via veckobrev och artikel på webben om att uppmärksamma den hotade buskmusen. Vi uppmanade intresserade att samla in spybollar från ugglor och skicka in till Artdatabanken. Under vintern 2013/14 har fokus lagts på groddjuren, i form av att ta fram en ”grodapp” med tillhörande folder. Med denna app ska det bli möjligt att såväl artbestämma som rapportera förekomst av Sveriges samlade arter av groddjur.

Motion 23

Föreningen måste arbeta med trollsländor!

att styrelsen inom ramen för Naturvänliga veckan verkar för att tillsammans med intresserade kretsar och länsförbund ta fram praktiska naturvårdstips i linje med motionärens andra yrkande

Redovisning

Inom ramen för projektet Naturvänliga veckan har vi producerat en handledning, ”69 Naturvänliga idéer”, ett informationsmaterial för praktiska naturvårdsåtgärder. Här finns bland annat tips på hur man kan skapa vattenmiljöer och hur man kan gynna olika insekter t ex trollsländor. Inför Naturvänliga veckan 2014 kommer vi att ta fram en handledning för hur man restaurerar vattenmiljöer, vilket i förlängningen gynnar trollsländor.

Motion 25 och 26

Stopp för röjning i ledningsgator 1/3-20/8…, Skogsbrukets ovilja att ta naturvårdshänsyn vid avverkning av kraftledningsgator

att uppdra åt styrelsen att verka för ökad naturvårdshänsyn vid röjning och nyanläggning av kraftledningsgator

Redovisning

En skrivelse har sänts till de stora nätägarna i Sverige (fr.a. Fortum, Vattenfall och Eon). I denna har vi påtalat de (potentiella) värden kraftledningsgatorna kan ha som livsmiljöer för olika arter, och vikten av att det sker ökad naturvårdshänsyn vid röjning och nyanläggning av kraftledningsgator. Föreningen har även lyft frågan i Miljömålsberedningen och dess arbete med en ny strategi för hållbar markanvändning.

Motion 27

Motion om Skogsavverkning

att ge styrelsen i uppdrag att skriva till Skogsstyrelsen om att utreda förutsättningarna att införa artvisa skyddszoner för vissa hänsynskrävande arter

63

Redovisning

Föreningen har arbetat mycket med frågan inom ramen för Miljömålsberedningen, inklusive i en av dess expertgrupper 2012. Det arbetet resulterade i betänkandet SOU 2013:43, vilket dock föreningen var långt ifrån nöjd med. Vi har i kritiska remissyttranden påtalat bristerna i förslaget. Vi har vidare integrerat denna fråga inom ramen i vårt arbete med att ta fram vårt förslag till ny skogspolitik och nytt skogsregelverk.

Skogsstyrelsen har genomfört ett projekt, ”dialog om miljöhänsyn”. Resultatet, d.v.s. målbilder för skogsbruket, av projektet beslutades i nov 2013. I rapporten presenteras målbilder för hänsyn till hänsynskrävande biotoper. Dessa har tagits fram i syfte att vara vägledande om vad en hänsynskrävande biotop är, vilka naturvärden som kan förväntas finnas och hur hänsyn bör tas i samband med alla skogsbruksåtgärder. Målbilderna är i rapporten även kopplade till arter som har sitt livsutrymme i de hänsynskrävande biotoperna, vilket betonas på flera ställen i rapporten. Då målbilderna nyligen beslutats så är det ännu för tidigt att säga hur de har implementerats av skogsbruket. Vidare har Skogsstyrelsen beslutat om obligatorisk samrådsplikt för ”skogsbruksåtgärder i områden med mycket stor betydelse för flora och fauna” (SKSFS 2013:3). Detta är ett steg i rätt riktning, men hur det kommer att fungera i praktiken återstår att följa upp. Därför har vi också skickat ett formellt brev till skogsstyrelsen i enlighet stämmobeslutet.

Motion 28

Svenska folkets skogsmark

att Naturskyddsföreningen med kraft ska verka för att offentligt ägd skog i största möjliga utsträckning tas i anspråk för att uppnå långsiktiga mål för miljö- och naturvård.

Redovisning

Även denna fråga har föreningen jobbat med inom ramen för Miljömålsberedningens arbete (se ovan om motion 27), och tagit upp vårt yttrande över ovan nämnda betänkande. Vi har vidare även här integrerat denna fråga inom ramen i vårt arbete med att ta fram vårt förslag till ny skogspolitik och nytt skogsregelverk. I det förslaget spelar de statligt ägda skogarna en viktig roll, i linje med motionen.

Motion 29

Löshundsjakt

att riksföreningen arbetar för och tar initiativ till genomförandet av en opartisk allsidig utredning av löshundjaktens konsekvenser

Redovisning

Riksföreningen har sänt en skrivelse till Jaktlagsutredningen, med en hemställan om att utredaren inom ramen för sitt uppdrag från regeringen opartiskt och sakligt utreder löshundsjakten som metod och företeelse vid jakt i Sverige, samt dess konsekvenser. I det fall bedömningen görs att denna fråga inte ingår i direktiven till vill föreningen att utredaren vänder sig till regeringen och landsbygdsdepartementet med begäran att tilläggsdirektiv beslutas så att denna fråga ingår i vad utredaren ska belysa.

Motion 33

Sjöar, älvar, åar och våtmarker

att uppdra åt styrelsen att utreda förutsättningarna att arbeta in motionens förslag i VRL för kommande period

att styrelsen inom ramen för VRL ska lyfta fram frågor som rör sjöar, älvar, åar och våtmarker

Redovisning

64

På grund av de begränsade resurserna i riksföreningen, och eftersom samtliga befintliga VRL-områden är fortsatt högprioriterade, har styrelsen beslutat att inte föreslå stämman som sötvatten som ett nytt VRL-område inför nästa VRL-period. Styrelsen har upprepat diskuterat frågan, både internt och med bland annat länsförbunden.

Föreningen har dock fortsatt att arbeta med sötvatten inom ramen för de befintliga VRL- områdena, främst Marina ekosystem och fiske, Jordbruk och livsmedelsförsörjning samt Klimat och energi. Flera av de rättsärenden föreningen drivit berör sötvatten, som t.ex. mot kalkbrytning i Bunge på Gotland, uttag av mer vatten i vattenkraftverket Untran i Dalälven, avverkning i Änokdeltat samt användning av bekämpningsmedel i vattenskyddsområden i Skåne. Genom arbetet med de hotade bestånden av ål och lax, som är beroende av fria vandringsvägar, hanteras frågan om återställning av reglerade vatten. Föreningen tar alltid stark ställning mot ny vattenkraft och inom arbetet med Bra Miljöval El pågår ett åtgärdsarbete genom Miljöfonden och påverkan på företag. Föreningen har också aktivt arbetat för en förändrad lagstiftning för vattenkraft genom den statliga Vattenverksamhetsutredningen. Vidare har föreningen suttit med i Miljömålsberedningens expertgrupp för hållbar vattenanvändning, där en rad sötvattenfrågor behandlats.

Sammantaget lägger riksföreningen ner en ansenlig tid på sötvattenarbete

Motion 34

Närproducerad el

att Naturskyddsföreningen skall fortsätta verka för omställning till hållbar energiförsörjning och möjligheten att producera och leverera el från hushåll och företag

att Naturskyddsföreningen ska verka för omställning till hållbar energiförsörjning och att förnybar el ska produceras mest möjligt av och vid slutanvändaren

Redovisning

Föreningen har producerat rapporten ”Nettodebitera mera!” om ett viktigt styrmedel för att öka lokal elproduktion, samt skriften ”Hur gör vi då? El från solen”. Dessa har varit underlag för flera debattartiklar, seminarier och uppvaktningar. Inte minst mot utredningen om nettodebitering.

Motion 35

Lägg ner Vattenfalls kolkraftverk

att Naturskyddsföreningen kräver att Vattenfall till senast 2020 har fasat ut kol som bränsle i sina anläggningar

att uppdra åt styrelsen att verka för att Vattenfall får nya verksamhetsdirektiv om att Vattenfall ska bli det ledande europeiska företaget i omställningen till hållbar el- och värmeproduktion baserad på förnybara energikällor

Redovisning

Krav i linje med stämmobeslutet har förts fram bl.a. i remissvaret på Färdplan 2050. Vi har deltagit på Vattenfalls årstämmor och ställt frågor. Vi har uppvaktat ansvarig statssekreterare och han har utfrågats -på vår höstkonferens. Vattenfalls ledning har besökt riksföreningen och diskuterat våra krav. En artikel i Sveriges Natur har också belyst problematiken.

Motion 36

Finansiering av oljeutvinning i Arktis

att vid nästa revidering av kriterierna för Bra Miljöval bil- och småhusförsäkring tillämpa kriterierna i föreningens uppdaterade kapitalplaceringspolicy

att uppmana styrelsen att Naturskyddsföreningen redan nu kommunicerar den kommande revideringen till företagen

Redovisning

65

Föreningen har kommunicerat de nya kriterierna till berörda företag.

Motion 38

Föregå med gott exempel

att uppdra åt styrelsen att fortsätta förtydliga och informera om möjligheterna för enskilda att snabbt minska sin klimatpåverkan

Redovisning

All vår kommunikation försöker balansera budskapet att det krävs förändringar såväl hos enskilda personer som i politiska beslut för att minska klimatpåverkan. Exempel på detta är Fem steg i Sveriges Natur, Grön guide, TopTen och en kampanj i samarbete med SABO.

Motion 41

Lista klimatstyrmedel

att ge styrelsen i uppdrag att inför riksdagsvalet 2014 presentera en lista över klimatpolitiska styrmedel som bidrar till att minska utsläppen av växthusgaser i linje med föreningens klimatmål Redovisning

Våren 2014 presenterade föreningen en omfattande rapport med åtgärder och styrmedel för att minska Sveriges utsläpp av växthusgaser.

Motion 42

Klimatmål konsumtion

att uppdra åt styrelsen att utveckla klimatpolitiska och andra förslag som leder till en snabb minskning av de importgenererade utsläppen av växthusgaser i linje med målsättningarna i föreningens klimatpolicy

Redovisning

Föreningen har bl.a. mot bakgrund av den reviderade klimatpolicyn och policyn för jordbruk och livsmedelsförsörjning utvecklat en rad förslag på styrmedel som syftar till att minska utsläppen av växthusgaser, inklusive de importgenererade. Vikten av minska den materiella konsumtionen, och på så vis minska utsläppen, poängteras återkommande i samband med föreningens olika aktiviteter t.ex. i samband med klädbytardagen. Föreningen har bl.a. specificerat att vi ska verka för styrmedel för att minska konsumtionen av animaliska produkter som ju står för en betydande del av de importgenererade utsläppen. Andra exempel på styrmedel som direkt eller indirekt syftar till att minska de importgenererade utsläppen är handelsgödselskatt, skatt på internationellt flyg och sjöfart, och styrmedel för att energieffektivisera och därmed minska den svenska importen av el.

Motion 43, 44 och 45

Människan riskerar massdöd, Skärp klimatpolicyns svenska utsläppsmål, Drag i nödbromsen

att föreningen i sin kommunikation i klimatfrågan tydligt kommunicerar såväl allvaret i klimatförändringen som behovet av och möjligheten till snabba åtgärder

att stämman ska ge styrelsen i uppdrag att med start 2013 initiera en serie regionala rådslag i syfte att skapa en kraftfull opinion inför valet för omställning av Sverige, och till detta bjuda in andra föreningar och organisationer

Redovisning

Allvaret i klimatfrågan ligger som en klangbotten i all vår klimatkommunikation och uttrycket ”ödesfråga för mänskligheten” används ofta. Riksföreningen att arrangerade 2013 en höstkonferens på temat Jobb och klimat. På den medverkade och deltog många olika samhällsaktörer, såväl representanter från facket och andra organisationer som forskare och näringslivsrepresentanter. I samband med valarbetet har föreningen genomfört regionala valupptakter med inbjudna politiker och medverkat i Fältbiologernas valupptakt. I höstkonferensen Föreningen har också - för att skapa

66

en kraftfull opinion inför valet – samverkat med andra aktörer i en rad utspel, bl.a. genom ett gemensamt öppet brev till statsministern som 11 organisationer skrev under i februari 2014 och i debattartiklar. Under våren och sommaren 2014 kommer föreningen att arbeta intensivt för att skapa en kraftfull opinion inför valet, bl.a. genom aktiviteter i Almedalen, genom att utvärdera EU-parlamentarikernas och riksdagspartiernas miljöarbete samt genom att miljömärka riksdagskandidaterna. En serie valarrangemang med internt deltagande och externa aktörer runt om i landet kommer också att genomföras.

Motion 53 Föreningsutveckling i nätverken att riksföreningen ska stödja nätverken i deras arbete i linje med motionärens yrkande Redovisning I och med att nätverken har omorganiserats finns det en koordinator för varje nätverk inom riksföreningen. Riksföreningen kommer att lyssna in verksamhetsidéer från nätverken, samordna arbetet och utbilda och inspirera nätverken i olika arbetsätt och strategier för att på bästa sätt nå ut med vårt budskap i samhället.

Motion 55

Det behövs en ungdomsrörelse för natur och miljö

att uppdra åt styrelsen att utreda hur ungdomars engagemang för natur, miljö och global utveckling kan stärkas och i denna process bjuda in Fältbiologerna och andra ungdomsorganisationer till en dialog

Redovisning

Styrelsen tillsatte en arbetsgrupp som arbetat fram förslag och idéer för att stärka samarbetet med Fältbiologerna och för att engagera fler unga, och frågan arbetas in i verksamhetsplaneringen. Arbetsgruppen har också bjudit in till möte med ungdomsorganisationer för samtal om klimat, miljö och framtid och hur fler unga ska kunna engageras i miljöarbetet. Deltog gjorde bl. a. Liberala ungdomsförbundet, Grön ungdom, Ung vänster, KFUM, Fältbiologerna, Sveriges Elevråd och Push Sverige.

Motion 57

Studiefrämjandet – vårt studieförbund!

att Studiefrämjandet finns med i Naturskyddsföreningens kommunikation, t ex på hemsidan, i Kretsbrev, i Sveriges Natur på medlemssidorna m.m.

att uppdra åt styrelsen att diskutera med Studiefrämjandet om möjligheten att utveckla en utbildningsportal

Redovisning

Utbildningsinsatser har börjat kommuniceras i krets- och veckobrev. I Naturkontakt finns Studiefrämjandet invävt i informationen som finns tillgänglig för våra medlemmar, bl.a. i Materialskafferiet och i Kretshandboken och under Studiecirkelmaterial. Det finns också en länk till Studiefrämjandets hemsida.

Ett grundläggande arbete har skett sedan förra riksstämman med att stärka samarbetet med Studiefrämjandet och hitta en form för hur vi bäst tillgodogör oss varandras styrkor och möjligheter på de olika nivåerna lokalt, regionalt och nationellt. Bl.a. detta har ansetts vara en förutsättning för att kunna ha en bra diskussion om att utveckla en utbildningsportal, som är nästa steg i diskussionen med Studiefrämjandet.

Motion 59

Att verka för att hela Sverige skall leva

att utreda möjligheten att utlokalisera tjänster till andra delar av Sverige

67

Redovisning

Styrelsen har utrett konkreta åtgärder för ökade resurser och stöd till kretsar, länsförbund och nätverk. I detta arbete har styrelsen även tittat på möjligheten att utlokalisera tjänster och en utredning har gått på remiss i föreningen och diskuterats på länsordförandekonferenserna. Resultatet av den process som genomfördes med ett antal stämmobeslut som utgångspunkt och där motionen ingick blev att riksstyrelsen fattade beslut om att skapa förutsättningar för att bygga upp tio regionala kanslier. Vart och ett med en egen personalresurs och därmed en plattform för att stärka och utveckla det regionala och lokala arbetet.

Motion 62

Bättre motionshantering

att uppdra åt styrelsen att framöver stimulera diskussioner om motioner inför riksstämman

Redovisning

Styrelsen har på flera olika sätt arbetat för att tillgodose stämmans beslut om att stimulera motionsdiskussionen. Dels har vi genom Veckobrevet, Kretsbrevet, Naturkontakt och andra kanaler uppmuntrat till motionsskrivande och även försökt underlätta detta genom färdiga motionsformulär. På Naturkontakt har vi uppmuntrat till publicering av motioner och dialog kring motionsförslag. Samtliga inkomna motioner har också lagts ut på Naturkontakt under februari och har därmed funnits tillgängliga för alla medlemmar i föreningen med möjlighet att kommentera och diskutera.

Motion 65

Uthållighet kampanjer

att Naturskyddsföreningen tar lärdom av ”Gröna Gaffeln” och kanske skapa förutsättningar för större uthållighet i vissa av våra kampanjer

Redovisning

Kampanjen Gröna gaffeln syftade till att få restauranger, skolor och andra offentliga aktörer att lyfta fram det vegetariska alternativet på sina menyer. För att få så stor anslutning som möjligt ställdes låga krav på engagemang från t ex restaurangerna för att få vara med i kampanjen. Konkreta, enkla krav på att t ex sätta det vegetariska alternativet högst upp på menyn var ett. Genom att göra dessa enkla åtgärder fick restaurangen/skolan ett diplom som visade att man var med i kampanjen. Diplomet garanterade ingenting annat än att aktörerna hade gjort enbart det som vi bad om och sa inget om t ex övrigt miljöarbete på restaurangen. Att det inte krävdes ett omfattande förarbete för att vara med visade sig snart vara en framgångsfaktor eftersom anslutningen var god och många medverkande visade på att fler valde grönt när man skulle äta.

Erfarenheterna av att vara konkret och enkelt har föreningen tagit med sig in i arbetet med t ex Ekokampanjen. Den kampanjen arbetar med en fråga som föreningen drivit länge men har försökt att göra det på ett nytt sätt. Genom att välja ut en tydlig, avgränsad målgrupp – i likhet med restauranger – och be dem göra en enda enkel handling – flytta handen i hyllan till en enda produkt – så har kampanjen fått uppmärksamhet och lett till en reell ökning av försäljningen av ekologiska produkter. Kampanjens budskap fokuserade på att säga att varje litet steg man tar är bättre för naturen, djuren och människan och gav handfasta råd om vilka fem produkter man kan börja med. Dessa fem enkla tips har spritt sig i sociala medier, använts av olika aktörer och fortsätter att fungera som startpunkter för att få fler att köpa ekologiskt.

Motion 67

Förmån för förtroendevalda

att uppdra åt styrelsen att undersöka möjligheten att sluta ett avtal med SJ om rabatt för föreningens medlemmar

Redovisning

68

Naturskyddsföreningen har påbörjat en process med SJ för att undersöka möjligheterna i att utveckla ett samarbete inom flera områden där rabatt för medlemmar är en sådan fråga.

Motion 73

Motion angående villatidningar

att uppdra åt styrelsen att omformulera dekalen ”Ingen reklam, tack”, alternativt komplettera sortimentet med ytterligare en dekal i linje med motionärens förslag

att styrelsen ska motarbeta gratistidningar inom ramen för beslutet i verksamhetsriktlinjerna om att verka för minskad papperskonsumtion

Redovisning

För närvarande finns ett ark med dekaler för olika ändamål. Skojiga uppmaningar att sätta på de vanligaste hushållsmaskinerna samt två dekaler med budskapet ”Nej tack till reklam”. Detta ark ersätts med ett ark bestående av en dekal ”Nej tack till reklam”, en ”Nej tack till reklam och gratistidningar” samt en rovfågelsiluett. Föreningen har också skickat brev till några berörda företag för att informera om föreningens uppfattning i denna fråga

Motion 77 och 78

Hälsoriskerna med den trådlösa tekniken, Elsmog som nytt arbetsområde?

att Naturskyddsföreningen ska följa diskussionen och verka för att mer forskning bedrivs på området, särskilt gällande hur den biologiska mångfalden och människors hälsa påverkas av elektromagnetisk strålning

Föreningen har uppvaktat Strålsäkerhetsmyndigheten och bl.a. framfört våra åsikter om att resurser måste tillföras forskningen gällande elektromagnetisk strålning.

Motion 79

Skydda god jordbruksmark från exploatering

att Naturskyddsföreningen aktivt ska arbeta för att de lagar som finns för att skydda jordbruksmarken följs och, om så behövs, bli strängare

att Naturskyddsföreningen arbetar för att stötta lokala kretsar och länsförbund, som jobbar för att skydda jordbruksmark, med informationsmaterial.

att Naturskyddsföreningen skall arbeta för att kommunen måste dokumentera att möjligheter till förtätning är utnyttjad, innan man får bygga på god jordbruksmark

Redovisning

Naturskyddsföreningen har arbetat för den första att-satsen på flera olika sätt. Vid revideringen av policyn för jordbruk och livsmedelsförsörjning betonas behovet av att åkermarken ska bevaras, såväl dess areal som kvalitet. Budskapet har bl a förts fram inom ramen för Miljömålberedningens arbete om en strategi för hållbar markanvändning; i utredningen om grön infrastruktur; genom debattartiklar i lokalpress; vid dialog med politiker, kommuner m fl och i samband med debatter om jordbrukets framtid, t ex inom ramen för jordbrukspolitikens reformering.

Framtagandning av informationsmaterial pågår, vilket ska belysa frågorna; Vad är åkermark? Varför ska den bevaras? Hur är läget idag? – andel åkermark i Sverige, hur mycket försvinner och till vad? Legala frågor kring åkermark; skydd, riksintresse, m m Kommuners arbete – skyldigheter och möjligheter.

Motion 81

Miljömärkning/miljöcertifiering av restauranger

att ge styrelsen i uppdrag att utreda hur arbetet med koncept som Gröna Gaffeln kan vidareutvecklas

69

Redovisning /Se svar motion 65

Motion 82 Bankerna finansierar miljöförstörande verksamhet att ge styrelsen i uppdrag att skapa debatt om bankernas investeringar och utlåning Redovisning Föreningen har i debattartiklar och seminarier kritiserat bankers och pensionsfonders penningförvaltning.

En ny studie är planerad under 2014 tillsammans med Swedwatch där bankernas investeringar skall analyseras och föreningen arbetar även med ett koncept som heter Bankweiser för att tillsammans med andra organisationer bedöma bankers arbete med miljön.

Motion 83

Alternativ till tillväxtekonomin

att föreningen ska problematisera tillväxtfrågan utifrån perspektiven miljö och utveckling, och agera för att lyfta debatten på det nationella planet

att styrelsen ska verka för resurser till forskning och utredning kring frågor som rör hållbar ekonomi, inklusive en ekonomi utan tillväxt

att föreningen internt ska stärka kunskapen om tillväxtfrågor och hållbar ekonomi

Redovisning

Föreningen har i ett flertal sammanhang - både i föredrag och debatter - med eftertryck påtalat att ekonomisk tillväxt/BNP inte är något välfärdsmått och samtidigt dragit slutsatsen att inte heller negativ tillväxt med någon automatik är bra för miljön. Diskussionen borde istället handla om att marginalisera tillväxtbegreppet genom att påtala vikten av att utveckla riktiga välfärdsmått. Under våren har föreningen presenterat en rapport som på ett mycket pedagogiskt och lättfattligt sätt belyser frågan om ekonomisk tillväxt i relation till miljön.

Documents

Verksamhetsberättelse 2012-2013 · Mycket mer kan sägas om bland annat skola, natursnokar och ledarutbildning, det finns att läsa mer om i verksamhetsberättelsen. Detta var bara