VERKSAMHETSbERäTTElSEn 2009

Svenska Distriktsläkarföreningen

2

InnEHÅllSFÖRTECKnInG Sida

Inledande faktaredovisning ____________________________________________________3

Aktuella hälso- och sjukvårdsfrågor Vårdvalsinförandet _________________________________________________________11 Det allmänmedicinska åtagandet_____________________________________________12 Fortbildningssituationen ____________________________________________________13 Sjukskrivningsfrågan/försäkringsmedicinska riktlinjer rehab.diskussion ___________13 Kvalitetsregister i primärvården ______________________________________________14

Förbundsfrågor Läkarförbundets fullmäktige _________________________________________________14 Förhandlingsfrågor _________________________________________________________14 Utbildning och forskning ____________________________________________________15 Grundutbildning _________________________________________________________15 Vidareutbildning _________________________________________________________16 Fortbildning _____________________________________________________________16 Forskning _______________________________________________________________17 Arbetsmiljöfrågor __________________________________________________________17 CS _______________________________________________________________________18 Rådet för läkemedel, IT och medicinteknik ____________________________________18 Etik- och ansvarsrådet ______________________________________________________18

Internationella kontakter UEMO ___________________________________________________________________18 Nordiskt allmänläkarsamarbete ______________________________________________19

Föreningsaktiviteter Ordförandekonferensen ____________________________________________________19 DLFs fullmäktigemöte ______________________________________________________20 Fackligt seminarium _______________________________________________________21 Lokalföreningar/Lokalavdelningar ____________________________________________21

Kontakter med andra organisationer SFAM _____________________________________________________________________21 SFLF ______________________________________________________________________22 Övriga yrkesföreningar ______________________________________________________22 Allmänläkardagarna ________________________________________________________22 Övriga kontakter ___________________________________________________________22

Information Distriktsläkaren ____________________________________________________________22 Ombudsmannabrev _______________________________________________________22 Hemsidan ________________________________________________________________23 Provinsialläkarstiftelsen ____________________________________________________23 Stiftelsen Svenska Distriktsläkarföreningens Samfond __________________________23

Kassörens redogörelse ______________________________________________________23

Förteckning över förekommande förkortningar _______________________________24

Resultat och balansräkning _________________________________________________25

Protokoll från fullmäktigemötet 2009 ________________________________________26

3

VERKSAMHETSbERäTTElSE

Styrelsen för Svenska distriktsläkarföreningen (DLF) får i enlighet med föreningens stadgar avge följande berättelse över verksamheten och förvaltningen under tiden 1 januari till 31 december 2009.

2009-01-01–2009-05-08 2009-05-08–2009-12-31

Styrelseledamöter Styrelseledamöter Mandattiden utgår

Maria Dalemar, ordförande Ove Andersson, ordförande 2010

Ove Andersson, vice ordförande Ann-Christine Sjöblom, vice ordf. 2011

Christer Olofsson, sekreterare Christer Olofsson, sekreterare 2011

Anders Nilsson, kassör Anders Nilsson, kassör 2010

Britt Bergström Britt Bergström 2010

Rune Kaalhus Gunilla Boström 2011

Ann-Christine Sjöblom Ulf Wahllöf 2011

Ulf Wahllöf Björn Widlund 2010

Revisorer Revisorer

Aleksander Bakall Lennart Spång

Lennart Spång Carl-Eric Thors

Revisorssuppleanter Revisorssuppleanter

Sten Stenberg Sten Stenberg

Carl-Eric Thors Sven-Axel Andersson

Auktoriserade revisorer Auktoriserade revisorer

Mats Fridblom Mats Fridblom

Stefan Norell (suppl.) Stefan Norell (suppl.)

ledamöter i valnämnden ledamöter i valnämnden

Kerstin Ermebrant Kerstin Ermebrant

Göran Fälthammar Rune Kaalhus

Leif Martén Leif Martén

Eva Fägerskjöld (suppl.) Eva Fägerskjöld (suppl.)

FUllMäKTIGEREPRESEnTAnTER I SVERIGES läKARFÖRbUnD

Ordinarie Ersättare Ordinarie Ersättare

Ove Andersson Leif Martén Ove Andersson Leif Martén

Britt Bergström Per Nordlund Britt Bergström Per Nordlund

Maria Dalemar Daga Byfors Gunilla Boström Daga Byfors

Rune Kaalhus Moa Vlastós Anders Nilsson Kerstin Ermebrant

Anders Nilsson Kerstin Ermebrant Christer Olofsson Agneta Sikvall

Christer Olofsson Agneta Sikvall Ann-Christine Sjöblom Lena Matsson

Ann-Christine Sjöblom Ann-Mari Sjöblom Ulf Wahllöf Rune Kaalhus

Ulf Wahllöf Carl-Eric Thors Björn Widlund Moa Vlastós

Susanne Wikman Sven-Axel Andersson Susanne Wikman Sven-Axel Andersson

2009-01-01–05-08 2009-05-08–12-31

4

SAMMAnTRäDEn

Styrelsen har under året haft 21 sammanträdesdagar 21–22 januari, 17–18 mars, 5–6 maj, 7 maj (ordförandekonferens), 8 maj (FM och konstituerande möte), 2 juni, 20–21 augusti, 21–27 september, 11 november, 12–13 november (fackligt seminarium), 2 december.

AnTAl MEDlEMMAR 2009

Antalet yrkesverksamma medlemmar vid årets början 4 399Antalet yrkesverksamma medlemmar vid årets slut 4 481Antalet pensionerade medlemmar vid årets början 619Antalet pensionerade medlemmar vid årets slut 632

UnDER ÅR 2009 AVlIDnA MEDlEMMAR

namn FöddIngrid Bertilsson 1946Gun Bolander 1945Paul Coquard 1941Inge Gillenius 1916Sven Grapenson 1915Ingrid Johannesson 1943Erik Johansson 1926Lennart Johansson 1958Inga-Britt Limmergård 1948Hans Lindborg 1935Jonas Lindgren 1946Lars Lundgren 1951Andreas Lutz 1970Geza Mathe 1929Lisbeth Mehrlein 1943Folke Niklasson 1938Ingrid Sandberg 1946Bengt Schersten 1929Liliane von Schultz 1956Peter Sjörup 1942Abraham Steinbock 1919Walter Swaty 1932Bengt Öhman 1929

HEDERSlEDAMÖTER

Pensionerade distriktsläkaren Bengt BergDistriktsläkaren Christina FabianPensionerade distriktsläkaren August SchneiderPensionerade distriktsläkaren Per G Swartling

5

FÖRTECKnInG ÖVER ORDFÖRAnDE OCH SEKRETERARE I lOKAlAVDElnInGARnA

Avdelning Ordförande Sekreterare

blekinge Christer Olofsson Valkyriav 5371 41 KARLSKRONATel: 0455-73 17 69Fax: 0455-73 17 75E-mail: christer.olofsson@ltblekinge.se

Karl-Gunnar EnanderPrästslättsv 46374 40 KARLSHAMNTel: 0454-73 26 80Fax: 0454-73 26 70E-mail: kg.enander@telia.com

bohus Agneta SikvallÅby vårdcentral431 21 MÖLNDALTel: 031-86 27 50Fax: 031-86 27 07E-mail: agneta.sikvall@vgregion.se

Anna WahlgrenVC Centrumhuset438 32 LANDVETTERTel: 031-91 66 90Fax: 011-91 66 90E-mail: anna.wahlgren@vgregion.se

Dalarna leif MarténBengtsarvsvägen 13792 90 SOLLERÖNTel: 0250-49 88 00Fax: 0250-428 96E-mail: leifmarten@telia.com

lena MatssonKarl Johans väg 17784 54 BORLÄNGETel: 0243-49 77 00Fax: 0243-49 77 51E-mail: lena.k.matsson@ltdalarna.se

Fyrbodal KontaktpersonMargareta KristenssonTel 0703-32 71 13E-mail: margareta.h.kristensson@vgregion.se

Gotland Vakant Per JörneusSöderhagsv 12621 50 VISBYTel: 0498-26 85 17Fax: 0498-20 35 41E-mail: per.jorneus@hsf.gotland.se

Gävleborg Vilande förening Tina Dahlin (kanslist)Gästrike Hälsinge läkarföreningBud nr 73, Länssjukhuset801 87 GÄVLETel: 026-15 50 10Fax: 026-15 45 04E-mail: tina.h.dahlin@lg.se

Göteborg Eva FägerskjöldFjällbruden 44424 50 ANGEREDTel: 0705-74 86 20E-mail: eva.fagerskjold@gmail.com

Vakant

6

Avdelning Ordförande Sekreterare

Halland Gunnar ClaëssonKlängrosstigen 1432 36 VARBERGTel: 0346-562 34Fax: 0346-821 03E-mail: gunnar.claesson@lthalland.se

bengt AugustssonVårdcentralenRingvägen 15310 58 VESSINGEBROTel 0346-571 00E-mail: bengt.augustsson@lthalland.se

Jämtland Kerstin ErmebrantJolesvägen 13840 94 TÄNNÄSTel: 0684-243 09Tel: 070-326 94 08E-mail: kl.ermebrant@tele2.se

lennart SjöbergHälsocentralen Myrviken, Box 57830 24 OVIKENTel 0643-108 06Fax 0643-102 38E-mail: lennart.sjoberg@jll.se

Jönköping Kjell lindströmÖxnahags vårdcentralOxhagsvägen 59561 05 HUSKVARNATel: 036-32 52 02E-mail: kjell.lindstrom@lj.se

Aradhana bachherVårdcentralen Esmarksg 1570 30 MARIANNELUNDTel: 496-501 21E-mail: aradhana.bachher @lj.se

Kalmar Staffan SkobeEsplanadens VC, Box 14593 93 VÄSTERVIKTel: 0490-870 00Fax: 04890-58 68 95E-mail: staffan.s@ltkalmar.se

Anna Gaska DabrowskaNygatan 7579 40 BERGA E-mail: annagas@ltkalmar.se

Kronoberg Eva Melin VC StrandbjörketVärendsgatan 93521 85 VÄXJÖTel: 0470-0709-67 30 05Fax: 0470-58 97 55E-mail: eva.melin@ltkronoberg.se

Eva GinstrupVårdcentralenStorgatan 2352 61 VÄXJÖTel: 0472-59 43 52Fax: 0472-701 77E-mail: eva.ginstrup@ltkronoberg.se

Mellersta Skåne KontaktpersonerOlof lindqvistVårdcentralenRåbyvägen 41242 34 HÖRBYTel 0415-521 39E-mail: olof.lindqvist@skane.se

Jan nalepaVC Västra FäladenPjäsg 4 261 45 LANDSKRONATel 0418-45 65 76Fax 0418-45 65 50E-mail: jan.nalepa@skane.se

nordvästra Skåne

Johnny MårtenssonVårdcentralen KlippanTingsg 22264 32 KLIPPANTel: 0435-66 63 00Fax: 0435-106 11E-mail: johnny.martensson@skane.se

Michael ErneholmVårdcentralen FilbornaBlåkullag 11 C254 57 H-BORGTel 042-406 02 20Fax 0542-406 02 10E-mail: michael.erneholm@capio.se

7

Avdelning Ordförande Sekreterare

norrbotten Robert SvartholmKornv 5954 32 GAMMELSTADTel: 070-623 45 09E-mail: polarull.svartholm@telia.co

Jan HennixMjölkuddens VCMjörkuddsv 75973 41 LULEÅTel: 070-636 89 49Fax: 0920-28 45 20E-mail: jan.hennix@nll.se

Skaraborg Vilande förening

Stockholm Magnus ErikssonSöderDoktornWollmar Yxkullsgatan 25118 25 STOCKHOLMTel 08-616 61 45E-mail: magnus.eriksson@soderdoktorn.se

Hassan SamadiViksjö vårdcentralViksjöplan 47175 05 JÄRFÄLLATel: 08-587 326 00E-mail: hassan.samadi@sll.se

Sydvästra Skåne Per nordlund Sorgenfrimotagn.Nobelvägen 56B214 33 MALMÖTel: 070-651 68 06Fax: 040-20 77 16E-mail: per.nordlund@skane.se

Gustav Sundberg VC BokskogenBiblioteksg 22230 40 BARATel: 040-58 60 77Fax: 040-50 60 80E-mail: gustav.sundberg@skane.se

Södermanland Vilande förening

Uppsala Ove AnderssonIngenjörvägen 4740 20 VÄNGETel: 070-567 91 89Fax: 018-55 97 28E-mail: ove.andersson@lul.se

Eva Gal GaradnaiSvartbäckens HLMSvartbäcksg 52A750 16 UPPSALATel: 018-611 74 59, Fax: 018-25 64 09E-mail: eva.gal.garadnai@lul.se

Värmland Vilande förening

Västerbotten nino bracinErsboda hälsocentralHälsogränd 3906 25 UMEÅTel 090-785 81 86Fax 090-785 81 61E-mail: nino.bracin@vll.se

Ulf WahllöfDragonen nya hälsocentralRidvägen 12903 25 UMEÅTel 090-785 82 55Fax 090-461 70E-mail: ulf.wahllof@carema.se

Västernorrland Vilande förening

Västmanland Moa VlastósKvarng 6733 38 SALATel: 0224-584 84Fax: 0224-711 50E-mail: moa.vlastos@ltv.se

Rune KaalhusLäkargruppenKällgatan 10722 11 VÄSTERÅSTel: 021-15 02 30, Fax: 021-18 55 78E-mail: rune.kaalhus@ptj.se

8

Avdelning Ordförande Sekreterare

älvsborgs södra KontaktpersonAntonina TagajevaSlättängsvägen 16507 71 GÅNGHESTERTel: 033-616 21 13E-mail: antonina.tagajeva@vgregion.se

Örebro Ann-Marie TernerBrickegårdens VCÖsterleden 10691 81 KARLSKOGATel: 0586-660 00Fax: 0586-357 96 E-mail: ann-marie.terner@orebroll.se

Mogens SchouStorå VC Kopparbergsv 17711 76 STORÅTel: 0581-408 40Fax: 0581-848 60E-mail: mogens.schou@orebroll.se

Östergötland Vilande förening

Östra Skåne björn WidlundSjöbo VCBjörkvägen 3275 31 SJÖBOTel: 076-266 48 04Fax: 0416-49 77 37E-mail: bjorn.widlund@skane.se

Karin MinnhagenVC Östermalm Österlånggatan 23, 291 33 KRISTIANSTAD Tel 044-309 00 50Fax 044-309 00 39E-mail: karin.minnhagen@skane.se

KansliAnne-Marie JohanssonSveriges läkarförbund Box 5610, 114 86 STOCKHOLMTel: 08-790 33 91 Fax: 08-790 33 95E-mail: anne-marie.johansson@slf.seDLFs hemsida: www.svdlf.se

9

REMISSER OCH AVGIVnA SKRIVElSER

• Alkolås, rattfyllerister och körkortsrov i privat regi

• Patientsäkerhet – Vad har gjorts? Vad behöver göras?

• Patientens ställning

• I de äldres tjänst

• En nationell cancerstrategi i framtiden

• Ny alkohollag

• Uppföljning av primärvård i vårdvalssystem

• Klinisk forskning – ett lyft för sjukvården

• Socialtjänsten, Integritet – Effektivitet

• Bättre samverkan – Några frågor kring samspelet mellan sjukvård och socialförsäkring

• Kvalitetssäkrad fortbildning för alla specialistläkare – ett fortbildningspolitisktprogram för Sveriges läkarförbund

• Avtalsremissen 2010

• Betänkande ”Integritetsskydd i arbetslivet”

• Förändring i Lex-Sarah-bestämmelsen

• Handlingsplan för diskriminering

10

2009-01-01–05-08 2009-05-08–12-31

Centralstyrelsen (CS) Maria Dalemar Anders Nilsson (adj)

Förhandlingsdelegationen (FD) Ove Andersson Ove Andersson

Delegationen för utbildning och forskning (UFO) Ann-Christine Sjöblom Ann-Christine Sjöblom

Arbetsgrupp för nytt fortbildningsprogram Britt Bergström Britt Bergström

Avtal om läkarutbildning och forskning (AlF) Ann-Christine Sjöblom Ann-Christine Sjöblom

AT-arbetsgrupp Britt Bergström

Arbetslivsgruppen (AlG) Christer Olofsson Christer Olofsson

Etik- och ansvarsrådet (EAR) Rune Kaalhus

Provinsialläkarstiftelsens styrelse

Britt BergströmChrister OlofssonSandra af Winklerfelt, (suppl.)Ann-Christine Sjöblom, (suppl.)

Britt BergströmChrister OlofssonSandra af Winklerfelt, (suppl.)Ann-Christine Sjöblom, (suppl.)

Allmänläkares europeiska organisation (UEMO = Union Européenne des Médecins Omnipraticiens)

Ann-Christine Sjöblom Ann-Christine Sjöblom

Internationella utskottet (IU) Ann-Christine Sjöblom

nils Hafstens stiftelseAnna KällkvistCarl-Eric Thors (suppl.)

Anna KällkvistCarl-Eric Thors (suppl.)

Stiftelsen Henning och Greta Anderssons minneAnna KällkvistCarl-Eric Thors (suppl.)

Anna KällkvistCarl-Eric Thors (suppl.)

Rådet för läkemedel, IT och Medicin-teknik (RlIM) Maria Dalemar

braVå (bra Vård för äldre) Ove Andersson Ove Andersson

STYRElSEnS OCH FÖREnInGSMEDlEMMARS REPRESEnTATIOn

11

VERKSAMHETEn 2009

Svenska Distriktsläkarföreningen

AKTUEllA HälSO- OCH SJUKVÅRDSFRÅGOR

AllMänTVerksamhetsåret 2009 har bjudit på många uppgifter. Styrel-sen har som vanligt försökt bevaka de viktigaste förändring-arna inom det allmänmedicinska arbetsfältet, primärvården oavsett utförarens och arbetsgivarens bakgrund, privat eller offentlig.

Den största förändringen som nu sker i hela vårt land är vårdvalsreformen. Lagen om Vårdval skall gälla fr.o.m. 2010-01-01 varvid primärvården för närvarande reformeras och görs om i alla delar av vårt land. Läkarförbundet slutförde tidigt under arbets året sitt arbete med att forma en politik gällande vårdvalsuppdraget ”Vårdval i primärvården – hur bör det utformas?”, som definierar och föreslår riktlinjer för en optimalt fungerande vårdvalsmodell. Styrelsen ställde sig bakom denna skrift och har sedan försökt bevaka utvecklingen i vårt land och bidra till att det skapas förutsättningar för en bra primärvårdsutveckling de närmaste åren.

De hörnstenar som har varit viktiga i detta arbete var först och främst att kravet på specialistkom petens i allmänmedi-cin skall vara obligatoriskt. Till detta har vi följt den generella bemanningsut vecklingen och i våra kontakter med politiker och andra ånyo belyst behovet av tillräckliga resurser och att politikerna måste ta sitt ansvar för att verka för att uppnå målet på 6 000 allmänläkare som har förelegat sedan 2002. Det vi har sett under 2009 indikerar inte att situationen förbättrats på nå got sätt, men det kan till viss grad förklaras av det rådande globala finansiella läget. Denna bevak ning kommer att vara prioriterad under de närmaste åren.

Styrelsen har också fortsatt att verka för en nationell regle-ring av uppdraget och för den mångfald av utförare som borgar för en god och nära vård på lika villkor för alla invånare, oavsett var man bor i landet. I en situation med begränsade resurser både finansiellt och kompetensmässigt beroende på bristen på specialister i allmänmedicin så har styrelsen fortsatt arbetet från 2008 med att disku tera vårt allmänmedicinska uppdrag i den kommande primärvården.

Fortbildning har varit ett annat högprioriterat område under 2009. Läs mera på sidan 16.

Internt i Läkarförbundet har styrelsen försökt att bevaka primärvårdsfrågor i förbundet via person liga direktkontakter.

Detta har varit svårt då vi från april ej varit representerade i centralstyrelsen. Vi har dock varit adjungerade i vissa sakfrågor och har dock varit delaktiga i diskussionen om för bundets framtida organisatoriska utveckling, förbundets framtida euro-peiska engagemang och framtida sjukvårdspolitiska program. Gällande vårt deltagande inom UEMO utreds frågan för när-varande inom förbundet. Styrelsens bedömning är att det av flera skäl är tveksamt till en fortsatt representation under rådande förutsättningar.

DLF hade lämnat in 4 motioner till Läkarförbundets full-mäktige i december 2009. De berörde bl.a. att förbundet bör politiskt agera för en prioritering av resurser till primärvården under det närmaste året, krav på att bevaka konsekvenserna av slopandet av specialistkompetens i allmänmedicin samt krav på att förbundet verkar gentemot huvudmän och arbetsgivare så att fungerande, oberoende och tillräcklig fortbildning införs som bindande krav förenat med vårduppdrag.

I det interna styrelsearbetet har remisshantering varit flitig. Ett knappt 20-tal remisser har bearbetats och hanterats under året.

Styrelsen har under arbetet medvetet försökt förbättra arbete med kommunikation och information. Som del i detta arbete så kommer mer resurser att användas för kommunika-tion och information. Vår tidning sköts via ett redaktionsråd. Ett intensifierat arbete pågår med medlemsrekrytering av nya specialister i allmänmedicin. Ett ökat deltagande vid mässor, utbildningsdagar har varit en del av vårt arbete och vår strategi under året. Arbetet med kommunikations- och informations-frågor kommer att fortsatt var en viktig del i vårt arbete utåt. Vi har som del i detta arbete under året också fräschat upp och bytt ut vårt sortiment av representationsgåvor. Vår syn är att denna del av vår verksamhet kommer att vara en viktig del av vårt uppdrag framöver och troligen kräva budgeterade medel.

VÅRDVAlSInFÖRAnDETInför och under DLFs fackliga seminarium 12–13 november gjorde vi en liten inventering av hur det ser ut så här långt i landet. Från och med årsskiftet skall alla landsting enligt lag ha infört ett vårdvalssystem för första linjens sjukvård. Alla landsting kommer inte att ha gjort så, men alla är i alla fall i gång och planerar för ett införande under 2010.

12

Generellt får vi säga att DLF och Läkarförbundet välkomnar grundtanken med ett vårdval. Det bör leda till större grad av producentneutralitet samt ett större utbud av möjliga arbets-givare för våra medlemmar. Vi hade helst inte sett att alla landstingsområden skulle skapa sitt eget vårdval, utan att man reducerade det till några variationer av ett grundtema, för att sedan successivt ta det bästa från varje modell till ett nationellt system. Landstingen vill behålla makten över sina domäner och det får vi acceptera även om vi inte gillar det.

Inventeringen visar att det i övervägande delen av landet kommer att vara ett brett grundåtagande i vårdvalet. Det finns inga tak i hur många som kan lista sig på respektive enhet. I huvudsak vill man i landstingen ha ett producentneutralt system, men det lyckas inte överallt. I några landsting kan man se att åtagandet för den offentliga primärvården troligen blir något större än för privata enheter.

Hur man väljer att hantera listningen skiljer sig också. I fler-talet landsting förefaller man ha en aktiv listning som grund-princip och att de som ej aktivt väljer blir passivt listade, oftast enligt närhets principen. På något ställe tillfaller alla passiva den offentliga primärvården och i något landsting har man glömt bort att ha system för listningen av nyfödda och inflyttade.

Huvudlinjen är att ha en hög andel kapitationsersättning, men det finns exempel på hög andel pre stationsersättning. Vårdpengens storlek styrs på de flesta håll av ålder eller ACG-poäng. Försök att justera för socioekonomiska förhållanden görs också genom att CNI styr en del av pengen.

Täckningsgrad och uppfyllande av vissa kvalitetsparametrar kan ge tillägg resp. avdrag. Som regel ser vi inte någon generell ekonomisk resursförstärkning av primärvården i samband med vårdvalsin förande. Risk finns i stället för att ökade förväntningar på tillgänglighet och uppdragets bredd inne bär en reell minsk-ning av resurser i förhållande till åtagandet.

I de landsting som infört vårdval har man sett en viss ökning av vårdenheter. Här kan man se att etableringsviljan natur-ligtvis är stark kopplad till möjligheten att med vårdpengens storlek få en ekonomisk bärkraft. Störst ökning har man sett i Västra Götalandsregionens centrala stadsområden. Tillskottet av enheter innebär dock inte att tillgången av allmänläkare påverkas så mycket eftersom det ju råder en generell brist på det.

Detta leder över till frågan om vilka krav man ställer på just allmänmedicinsk kompetens vid ackre ditering av vårdenhet. Det visar sig vara en stor spridning avseende detta. Det spänner från en an ställd allmänläkare per enhet till att i princip alla skall vara specialister i allmänmedicin. Något landsting uttrycker sig med mindre precision att basen skall utgöras av specialist i allmänmedicin, men annan specialitet går också bra.

Uttalade krav på redovisad fortbildning saknas som regel. I inventeringen framkommer att det i en del landsting finns potter för fortbildning, men att dessa inte utnyttjas helt. Detta tolkar vi som ett tecken på att de enskilda läkarna känner sig mer bundna av tillgänglighetskrav och arbetsmängd och därmed väljer bort eller förhindras fortbildning. I något lands-ting finns fortbildning som bonus grund, men i samband med införandet av vårdval, så lade man ner den enhet i landstinget som skulle arrangera de bonusgrundande fortbildningsda-garna.

Det är långt kvar tills vi har en nationell reglering. Troligen kommer man ändå att glida mot en större likformighet mellan landstingen. Det är helt avgörande för första linjens sjukvård att det utbildas fler specialister i allmänmedicin och därför måste attraktionskraften öka och även landstingens ansträngningar att inrätta ST-tjänster. Stabila spelregler och resursförstärkning kan säkert bidra till att locka fler läkare till vår specialitet.

DLF avser att• fortsätta att bevaka införandet av olika vårdvalssystem,• söka efter de goda exemplen och bidra till att göra dessa

kända i hela landet,• bidra till Läkarförbundets uppgiftsinsamling och rappor-

tering till konkurrensmyndigheten av seende förekomst av regler som motverkar producentneutralitet,

• enträget argumentera för resursförstärkning till primär-vården i allmänhet, ett arbete som även Läkarförbundet som helhet vid fullmäktige förbundit sig att verka för,

• fortsätta att argumentera för att vårdvalssystemen också måste beakta och premiera en tillräck lig fortbildning samt säkra återväxten inom vår specialitet.

DET AllMänMEDICInSKA ÅTAGAnDETAllmänmedicinens uppdrag och avgränsning och definitionen av detsamma har diskuterats under lång tid. I kontakter med våra medlemmar har styrelsen allt oftare uppmärksammats på behovet att diskutera en avgränsning av uppdraget. Allmänme-dicinens uppdrag har definierats i Hälso- och Sjukvårdslagen § 5. Allmänmedicinen ska som en del av den öppna vården utan avgränsning vad gäller sjukdomar, ålder eller patientgrup-per svara för befolkningens behov av sådan grundläggande medicinsk behandling som inte kräver sjukhusens medicinska och tekniska resurser eller annan sär skild kompetens.

I de framväxande vårdvalsmodellerna tolkar varje landsting ovanstående på sitt eget sätt. Detta ger både breda och smala uppdrag och någon enhetlighet går inte att se för närvarande. I praktiken har i vissa fall slutenvården fått definiera vad som ska lämnas till allmänmedicinen. Allmänmedicinens åtagande har dessutom kontinuerligt utökats utan att motsvarande resurser tillförts.

DLFs styrelse har arbetat intensivt med frågan under året. Ett diskussionsunderlag har tagits fram som skickats till samtliga lokalföreningar för diskussion. På det fackliga seminariet i november var detta en av huvudfrågorna som också inklude-rade grupparbeten. Dessa grupparbeten har samman ställts och ger underlag för vidare arbete. DLFs diskussionsunderlag har också publicerats i vår tid ning för att alla skall kunna delta i diskussionen.

Diskussionsunderlaget har också skickats till en rad patient-organisationer som ombetts lämna sin syn på vårt uppdrag. Kommunikationsplanen innefattar efter styrelsemöte i januari 2010 en ytterli gare remissrunda till SFAM och SPAF.

DLF avser att• fortsätta arbetet med Allmänmedicinens uppdrag. Rappor-

ten behandlas på DLFs styrelse möte i mars för att kunna presenteras och diskuteras på DLFs fullmäktige i april.

13

FORTbIlDnInGSSITUATIOnEnMed anledning av de avtal som slöts angående samverkansfor-mer mellan Landstingsförbundet och Läkemedelsindustrifören-ingen/Swedish Med Tech beslutade Läkarförbundet 2004 att genomföra årliga enkäter för att följa upp hur mycket fortbild-ning som kommer Sveriges läkare till del. Enkä ten sänds till ett slumpmässigt urval om var 15:e medlem i Sjukhusläkar-föreningen, Distriktsläkar föreningen och Chefsläkarföreningen under 65 års ålder. Svarsfrekvensen 2008 var 77%.

Specialistläkare som stor grupp har tappat från 10,1 dagar år 2005 till 8,3 dagar 2008. Specialite terna allmänmedicin, psykiatri och geriatrik har genomgående mindre extern fort-bildning än övriga specialiteter. Intern utbildning minskar, år 2005 uppgav 16% att de erhållit 0 timmar internutbild ning, år 2008 35%. Siffror avseende den egna fortbildningen var 28% 2005 jämfört med 38% år 2008. Det innebär att mer än var tredje läkare inte erhåller någon kompetensutveckling i form av internutbildning resp. egen utbildning.

Tyvärr kan man konstatera att distriktsläkarna liksom vid tidigare års undersökningar avsätter be tydligt färre timmar för fortbildning i jämförelse med andra specialister. Distriktsläkare ligger i botten. Specialister i allmänmedicin avsatte 6,0 dagar per år till extern fortbildning, median 5,0 (2007) 6,3 dagar, (2006) 5,8 dagar, (2005) 7,3 dagar, (2004) 6,3 dagar. Specialis-ter i allmänmedicin internutbildas 1,1 tim/vecka. 35% uppger dock noll timmar i internutbildning. (2007 angav 25% noll tim/v, 2006 26%, 2005 16%). Egen fortbildning under arbets-tid (litteraturstudier, auskultation etc.) är i genomsnitt 1,2 tim/vecka för distriktsläkare. 44% av distriktsläkarna uppger noll tim/veckan för detta ändamål!

För närvarande prövas diverse vårdvalsmodeller i Sverige med olika ersättningssystem. Det är av vikt att det budgeteras för fortbildning. Politiker ser detta som ett arbetsgivaransvar, vilket delvis är sant. Men om det ej budgeteras för vår fortbild-ning kan ingen arbetsgivare, ej heller den som har eget driftan-svar, få råd/tid till utbildning. Vad beträffar kvalitetsmätningar torde tid för fortbildning av läkare i ett kunskapsyrke utgöra den viktigaste parametern därmed också få adekvat ersättning.

Läkarförbundet har sammanställt ett fortbildningspolitiskt program 2009.

För att uppnå en god fortbildning krävs:j En god lärandemiljö finns för alla läkare med tid för kollegial

dialog och eftertanke, kunskaps överföring samt sökande av information. Alla specialistläkare ska kunna avsätta minst en halv dag i veckan sammanlagt för fortbildning och egen fortbildning.

j Tillräckligt budgeterade resurser finnas för utbildningar och konferenser för alla specialistlä kare, med möjlighet till minst 10 dagars extern fortbildning per år.

j Fortbildningsinspektioner av läkares fortbildning liknande de som finns för ST- och AT-lä kare införs.

j Fortbildning ingår som en systematisk del av verksamhetens kvalitetsutveckling och patientsä kerhetsarbete. Socialsty-relsens föreskrifter om rutiner för personalens kompetens-utveckling bör följas.

j I vårdvalsmodeller ska huvudmannen kräva öppen redovis-ning av tidsåtgång för läkarnas fort bildning.

j Uppdrag som fortbildningssamordnare inrättas.

DLF har under året haft som ambition att arbeta fram en pro-gramskrift/policy avseende fortbild ningsfrågan för distriktslä-karna. Denna innehåller en grundtext samt en sammanfattning i korta punkter, som kan vara praktiskt användbar i kontakt med arbetsgivare på regional, lokal och indi viduell nivå.

Distriktsläkarföreningen anser att• den negativa utvecklingen i fortbildningssituationen sna-

rast måste vändas,• arbetsgivaren utan vidare fördröjning måste leva upp till

de krav som redan finns av seende tillräcklig fortbildning för läkare,

• det krävs att arbetsgivaren i budget beaktar nödvändig fortbildning,

• sjukvårdshuvudmännen i respektive vårdvalssystem måste garantera tillgång på en välfungerande fortbild-ning för distriktsläkarna,

• ett synsätt innebärande att produktion och tillgänglighet för stunden övertrumfar stra tegin för en långsiktig kompe-tensutveckling och måste mötas på alla nivåer,

• det är ett grundkrav att rekrytering in i specialiteten kraf-tigt ökas genom inrättandet av fler ST-tjänster i allmän-medicin,

• införandet av vårdval i primärvården innebär en risk att fortbildningen nedvärderas i det korta perspektivet, men att detta kan motverkas genom att huvudmannen/bestäl-laren ställer krav på fortbildning och följer upp detta kopplat till märkbara ekonomiska incita ment.

SJUKSKRIVnInGSFRÅGAn/FÖRSäKRInGSMEDICInSKA RIKTlInJER REHAb DISKUSSIOn

Sjukskrivningsfrågan har varit högaktuell även under år 2009. De flesta förändringar på sjukförsäk ringsområdet är nu genomförda och börjar medföra konsekvenser inte minst inom hälso- och sjuk vården. De långtidssjukskrivna och de med tidsbegrän-sade sjukersättningar är patientgrupper som på ett särskilt sätt hamnat i fokus och som även inneburit en ökad belastning för primärvården. Det krävs ofta nya intyg och utlåtanden – något som ibland kan vara svårt att utfärda på ett sätt som till godoser både patientens intresse och kraven som ställs från Försäk-ringskassan. Vi har inviterats till diskussioner kring hur sjukintyg och utlåtande skall utformas framöver. Samtidigt med debat-ten kring hur kommunikationen med Försäkringskassan skall utformas är det av vikt att uppmärk samma berörda patienter och deras situation. Det är en svår uppgift för distriktsläkarna att verka för patientens bästa samtidigt som det ställs krav som kan riskera mycket av patientens framtida trygg het. Det har även förts en del diskussioner kring hur rehabiliteringsverksamheten skall se ut fram över i primärvården. I detta ingår även diskus-sioner om ett närmare samarbete med företagshälso vården. DLFs och SFLFs styrelser har träffats för att diskutera frågor om samarbete och det finns planer på ett fortsatt samarbete.

DLF avser att• fortsätta med att aktivt bevaka händelseutvecklingen

inom sjukförsäkringen och hur genom förda förändringar påverkar våra patienter och vår arbetsmiljö,

14

• fortsätta diskussionerna med SFLF kring sjukskrivnings- och rehabiliteringsfrågorna.

KVAlITETSREGISTER I PRIMäRVÅRDEn Parallellt med IT-utvecklingen inom vården har allt fler typer av data kunnat redovisas från vårdens vardag. Som en effekt av detta har allt fler aktörer, myndigheter, professionens före-trädare och upp dragsgivare velat använda dessa data för att beskriva verksamheten och kvaliteten i verksamheten. Olika företrädare har tagit ansvar för att bevaka olika undergrup-pers kvalitet i primärvården eller olika delar av vår vardag och har oftast använt data som en kvalitetsmarkör i den rådande sjuk vårdsdebatten. I vårdvalsdebatten har under året också försök startats med kvalitetsrelaterad del i ersättningssystem i nybildade vårdvalskonstruktioner i vårt land.

Under året har utvecklingen fortsatt i rask takt och berört styrelsens arbete även på andra sätt. Under ordförandekon-ferensen i samband med DLFs fullmäktige belystes frågan av Nina Rehnqvist från SBU i och med uppdrag att förbättra samverkan inom den kliniska forskningen. Kvalitetsregistren är en viktig del i denna diskussion. Föreningen har under året senare hållit sig informerad om det fortsatta arbetet inom SFAM med dessa frågor.

Inom SFAM har kvalitetsfrågan också värderats generellt under året. DLFs styrelse har fått vara remissinstans och ställt sig bakom utvecklandet av ”Uppföljning av primärvård i vård-valssystem” (SFAMs) rekommendationer avseende kvalitets-indikatorer i primärvård.

Under hösten har föreningen också haft möjlighet att delta i debatten främst genom Socialstyrelsens hearing om utveck-landet av ett indikatorbibliotek i primärvård samt genom artikel inom området (LT 39/2009).

DLF avser att• fortsätta att bevaka och belysa problematiken kring kva-

litetsindikatorer och dess användande ur ett fackligt och professionellt allmänläkarperspektiv.

FÖRbUnDSFRÅGOR

läKARFÖRbUnDETS FUllMäKTIGEFullmäktigemötet var förlagt till Stockholm den 3–4 december. 140 fullmäktige ledamöter repre senterande förbundets lokal- och yrkesföreningar deltog tillsammans med observatörer, inbjudna gäster och förbundets tjänstemän. DLF företräddes av 9 fullmäktige, vilka var de 8 i DLF-styrelsen samt ytterligare en ledamot.

Efter inledningsanförande av ordförande Eva Nilsson Bågenholm följde ett gästanförande av Soci alstyrelsens generaldirektör Lars-Erik Holm med efterföljande frågestund. Generaldirektören slog an en självkritisk ton och menade att Socialstyrelsen behöver tuffa till sig i sin tillsyn av sjukvårds-huvudmännen. Därefter vidtog sedvanliga mötesförhandlingar med genomgång av verksamhetsberättelse etc samt revisions-rapport. Förtroendemannarevisionen påtalade att CS ännu inte hade agerat till räckligt i enlighet med ett fullmäktigebeslut

från 2007 om att till följande år utforma ett åtgärdspro gram för hur Läkarförbundet kan verka så att antalet specialister i allmänmedicin ökar.

41 motioner hade inkommit till fullmäktige. DLF hade lämnat 4 egna motioner. ”Om konsekven serna av slopandet av krav på allmänmedicinsk specialistkompetens i primärvården”, ”Ökade eko nomiska resurser till utbyggnaden av Sveriges primärvård”, ”Om sjukvårdshuvudmännens och ar betsgivarens ansvar för en kvalitetssäkrad fortbildning” samt ”Om fördelning av delegater i Läkar förbundets centralstyrelse”. Utöver detta hade vi ställt oss bakom några motioner skrivna av andra föreningar.

Motioner och verksamhetsplan behandlades även detta år i olika utskott där DLF deltog i debatten i alla utskott. Beslut avseende motionerna togs sedan i gemensamt plenum, och i flertalet fall kunde beslut tas utan vidare diskussion, medan vissa frågor väckte stor debattlusta hos flera fullmäktige. I CS svar på DLFs motioner och i utskotten hade vi inte helt fram-gång, men i plenum lyckades vi vinna gehör för de tre första motionerna, låt vara efter vissa justeringar i yrkandena. Den fjärde mo tionen beslutade fullmäktige att man skulle låta göra en särskild utredning av tillsammans med flera andra motioner som rörde förbundsstruktur och därtill hörande stadgefrågor. Denna utrednings resultat och förslag skall presenteras till nästa års fullmäktige.

Förra årets proposition från Centralstyrelsen avseende revi-dering av Läkarförbundets etiska regler lämnades då p.g.a. tidsnöd att behandlas i år, och efter presentation och kort debatt beslutade full mäktige att anta propositionen.

Val till förbundets förste vice ordförande, ledamöter till centralstyrelsen och valberedningen skedde alla med sluten omröstning. Efter dessa val är nu åter DLFs styrelse represen-terad i Läkarförbundets centralstyrelse, dock endast med en ledamot.

DLF avser att • fortsätta att driva medlemmarnas frågor vid Läkarförbun-

dets fullmäktigemöte via motioner, yrkanden och debatt-inlägg.

FÖRHAnDlInGSFRÅGORUnder år 2009 har tyngdpunkten på förhandlingsdelegationens arbete legat på förberedelser inför 2010 års avtalsrörelse. I för-handlingsdelegation har också hanterats en del uppdrag som initierats av fullmäktiges motionsbeslut som t ex det ökade stödet till medlemmar anställda inom privat sektor, chefsfrågan samt att verka för att ett fackligt engagemang såväl lokal- som centralfackligt skall vara meriterande.

Arbetet med 2010 års avtalsrörelse startade under senvin-tern 2009. Med utgångspunkt i den analys som gjordes av den tidigare avtalsrörelsen förbereddes under våren 2009 grun-derna och principerna för den yrkanderemiss som sedermera gick ut till lokal- och yrkesföreningar under sommaren 2009. Inkomna remissvar genomgicks och hanterades under hösten. Ett slutgiltigt yrkande fastställdes av FD och Läkarförbundets centralstyrelse 2009-12-02 varvid det senare överlämnades till vår motpart SKL 2009-12-18. Utifrån osäkerheten i lands-tings- och samhällsekonomin i stort var definierade centrala

15

löneutrymmen, en kort avtalsperiod samt ett utvecklande av den traditionella förhand lingsmodellen basen i själva löneav-talet. Problematiken gällande avtalets ytterligare delar såsom AB (Allmänna Bestämmelser) och specialbestämmelserna beskrevs resonerande i yttrandet för att skapa grund för en öppen diskussion om de problem som behövde lyftas. För-handlingarna påbörja des i januari 2010.

Parallellt med denna förhandlingsprocess så har det under året varit underhandskontakter gällande Bilersättningsav-talet (BIL 01), behovet av ett omställningsavtal samt också pensionsöverenskom melsen, pensionsavtalet KAP-KL. Förbun-dets syn var att dessa diskussioner skulle hanteras utanför den kommande avtalsrörelsen. Under årets sista månad, i samband med SKLs yrkande, framkom att man ville skapa ett nytt pen-sionsavtal samt omställningsavtal i ramen för den kommande avtalsrö relsen. Förhandlingar påbörjades i januari 2010.

Styrelsen noterar att de synpunkter som framfördes i vårt yttrande väl överensstämmer med det som fanns med i för-bundets yrkande från december 2009. Föreningen hade valt att lyfta fram den svik tande fortbildningssituationen som ett problemområde där förutsättningarna för en fungerande fort-bildningsverksamhet lokalt behövde diskuteras och eventuellt regleras inom ramen för den kom mande avtalsrörelsen.

Lönemässigt kan vi konstatera att löneökningen för hela kollektivet under det senaste året varit 4,4%. Distriktsläkare ligger högst med 5,1% följt av verksamhetschef med 4,8%. För de senaste 5 åren uppgick den totala löneökningen till 15,7%. Distriktsläkare och verksamhetschef hade den mest gynnsamma löneutvecklingen med 18,2% resp. 17,7%.

Under 10-årsperioden 1998–2008 ”toppar” distriktsläkare följt av ST-läkarna med en löneökning på 58,3% resp. 52,7%.

Lönestatistiken har varit avhängig av att implementeringen av det nya arbetsklassificeringssystemet AID-KL har imple-menterats på rätt sätt. Under året har detta värderats gemen-samt med företrädare för SKL. Vi kan konstatera att systemet för närvarande inte fungerar helt optimalt beroende på hur man tolkat skrivningarna, graden av facklig samverkan vid införandet. FD har tvingats konstatera att man inte kommer längre i frågan just nu. Frågan bevakas bäst genom att man i samband med den årliga lönerevisionen lokalt går igenom klassificeringen. En ny instruktion och förtydligande skick ades ut till lokalföreningarna under året.

FD har också av fullmäktige och sen tidigare haft diverse uppdrag att slutföra och hantera. En poli tik gällande de eko-nomiska villkoren vid sidoutbildning har fastställts under året. Under året har också slutförts partsgemensamma samtal mellan SKL och Läkarförbundet gällande lönesättning av AT samt löneutveckling och anställningsförhållanden för ST, som ett resultat av föregående avtals rörelse 2007. Man har noterat de problem som finns och kommer att vid behov ta upp pro-blemen senare. Frågan om att det skall vara meriterande att arbeta fackligt både lokalt och centralt lyftes under året efter en motion 2009. Ett arbete pågår baserat på en förtroendeman-naenkät. Frågan om den fackliga integreringen av utländska läkare utreds för närvarande också.

På den statliga sidan kan man notera att löneutvecklingen varit i paritet med den landstingskommu nala dock med en större variation år från år. En viktig del under året har varit att

stimulera till ett ökat lokalfackligt arbete då det ibland har varit svårare att tillvarata medlemsintressen inom ramen för Saco-S.

Under året har allt fler kollektivavtal och överenskommelser slutits med privata aktörer. Bakgrun den är att öka möjligheterna för den enskilde privatanställde att verka fackligt och ha en basal fack lig trygghet i sin anställning. Läkarförbundet har verkat på många plan för att utöka förutsättning arna för de enskilde i allt från att man under året gått med i PTK för att ge privatan-ställda läkare möjlighet att kunna verka fackligt. Kollektivavtal har också slutits med allt flera större privata arbetsgivarföre-trädare, t.ex. Almega bemanningsföretag. Kontakter har också tagits med växande företag inom den privata sjukvårdssektorn. Ett tredje sätt att öka det fackliga arbetet på den privata sidan är att Läkarförbundet under året hjälpt till att bygga upp en fackklubb inom Carema. Den allt ökande andelen av medlem-mar inom den privata sektorn kommer att tvinga förbundet att struktu rellt förändra sig för att svara upp till de behov som medlemmarna och våra privata motparter stäl ler. Den viktigaste frågan i detta sammanhang är hur de olika lokalföreningarna ska kunna ge bästa möjliga service till de privatanställda. Som en effekt av detta arbete har förbundet nu fått löneupp gifter från en privat arbetsgivare, som tillägg till den redan befintliga lönestatistiken på den kom munala och statliga sidan.

DLF avser att• via representationen i FD, för offentliga och privata

medlemmar, fortsätta att bevaka och aktivt arbeta med förhandlingsfrågor relaterade till arbetsmiljö, löner och andra förutsätt ningar som berör medlemmens anställning.

UTbIlDnInG OCH FORSKnInG

GrundutbildningEn arbetsgrupp inom UFO har sammanställt skriften ”Ett natio-nellt core curriculum” för den svenska läkarutbildningen. Pro-grammet delades ut vid Läkarförbundets fullmäktige 2008.

Man föreslår att en nationell kunskapsbas för läkarnas grundutbildning definieras och att ett natio nellt råd, med uppgift att definiera och vidmakthålla en aktuell och att en gemensam kunskapsbas för den svenska läkarutbildningen inrättas. Rådet underställs Högskoleverket. Studieortsbyte för läkarstudenter underlättas genom inrättandet av en nationell etappavgång enligt Bolognamodellen.

Att kvaliteten i grundutbildningen stärks genom:j Krav på klinisk praktik vid utbildningsavdelning på alla stu-

dieorter.j Riktlinjer för maximalt antal studenter i relation till handle-

dare och patientkontakt.j Incitament för fakulteterna att säkerställa att undervisningen

ges av läkare med såväl pedago gisk som forskarutbildning.j Läkarnas kompetens och akademiska förankring säkerställs

genom att examensrätt för läkarut bildning enbart ges till kompletta medicinska fakulteter.

j Ledarskap, etik och verksamhetsorganisation ska vara obli-gatoriska moment i grundutbild ningen av läkare.

16

I oktober 2009 arrangerades en hearing runt core curricu-lum. Fakulteterna var väl representerade. Fakulteterna önskade profilera sig och utarbeta egna metoder under förutsättning att kärnkompetens och utbildningsmål är desamma. Från Högsko-leverket önskade man dock att anpassning av under visningen sker så att harmonisering i linje med Bolognamodellen kan ske. Nätverk i syfte för fort satt diskussion om grundutbildningen har bildats. Fakulteterna, LF, MSF, SYLF och Läkaresällska pet är representerade.

Symposium på Riksstämman 2009 hölls om core curriculum för att ge ökad kännedom och delak tighet i diskussionen.

Under de senaste åren har såväl läkarnas grundutbild-ning som specialisttjänstgöring förnyats och samtidsanpas-sats, medan AT inte förändrats sedan 1999. UFO anser att AT behöver ses över och moderniseras och vid Läkarförbundets fullmäktigemöte 2008 antogs en motion där Sjukhusläkarfö-reningen yrkade att Läkarförbundet ”formulerar sin syn på AT och verkar för en nutidsanpassning av utbildningsmål och examination”. Målbeskrivningen för AT behöver omarbetas för att vara ett effektivt måldokument. Den teoretiska delen av utbildningen är otillräcklig och examinationsfor merna är inte förenliga med samtida medicinsk pedagogik. Sverige behöver anpassa sig till övriga EU där man i flertalet länder erhåller legitimation efter en sexårig grundutbildning.

UFO har tillsatt en arbetsgrupp som skall j göra en internationell utblick för att se hur AT ser ut på

andra håll i Europa, j diskutera syftet med AT avseende vilken kompetensnivå

tjänstgöringen ska leda till och för hålla sig till grundutbild-ning och ST,

j se över om ATs längd och lokalt varierande utformning bör harmoniseras,

j lämna förslag på hur målbeskrivningen kan revideras med den nya ST-föreskriften som före bild,

j lämna förslag på hur universiteten, för att säkerställa kvali-teten på den teoretiska delen av ut bildningen, kan knytas närmare AT,

j lämna förslag till hur läkare utbildade utanför Sverige, som vill göra AT, men redan är legiti merade, skall kunna erbjudas motsvarande kompetensutveckling.

DLF är representerad i arbetsgruppen som påbörjat sitt arbete under hösten 2009 och beräknas vara klar sommaren 2010.

Läkare som utbildat sig i andra EU-länder och fått legiti-mation där får denna konverterad till en svensk legitimation efter ansökan hos Socialstyrelsen. I praktiken innebär det att EU-läkare som kommer nylegitimerade till Sverige enbart har genomgått en sexårig grundutbildning jämfört med de svensk-utbildade som har fem och ett halvt års grundutbildning samt också genomgått AT-tjänst på 21 månader.

Läkaren som har utfört grundutbildning i annat europeiskt land kan dock avstå från att ta ut legiti mation och söka AT-tjänst i Sverige för att sedan ansöka om svensk läkarlegiti-mation. Läkarför bundet rekommenderar att man gör svensk AT-tjänstgöring för att tillgodogöra sig den praktiska erfarenhet som krävs innan specialistutbildning påbörjas.

Läkare med utländsk examenLäkarutbildade utanför Europa erbjuds från och med höst-termin 2009 en kompletterande utbildning vid Stockholms, Linköpings och Göteborgs medicinska fakulteter. Utbildningen är ettårig och be rättigar till studiestöd.

VidareutbildningDen nya målbeskrivningen om specialistutbildning i allmän-medicin inlämnades i slutlig version januari 2008.

Remissvar avseende den nya specialistutbildningen inläm-nades till Socialstyrelsens i mars 2008. Många specialistfören-ingar är ej ense i bas- och grenspecialitetsindelning och har inlämnat protes ter. 2010 påbörjar Socialstyrelsen sin översyn runt specialistindelningens konsekvenser med första prioritet för de kirurgiska specialiteterna.

Professionen har lyckats driva igenom att de utbildande enheterna ska kvalitetsgranskas med hjälp av externa gran-skare och att studierektorer ska finnas för samordning av ST-utbildning. Man arbetar för att denna externa granskning kommer tillstånd i form av SPUR-inspektioner.

Socialstyrelsen har tillsatt externa bedömare, som gran-skar alla specialistansökningar. Inom all mänmedicin är de 4 till antalet jämfört med övriga specialiteter som har 2. En viktig uppgift för de externa bedömarna är granskningen av specialistansökan från läkare som är specialister i allmän-medicin i annat EU-land där specialistutbildningen är betydligt kortare. Ett annat hot mot vår speci alitet är ”Europaläkarna”, ”Allmänpraktiserande läkare”. Direktiv 2005/36/EG Villkor för anslut ning av privat vårdgivare till sjukförsäkring i de olika medlemsstaterna i EU. Kravet är 3-års hand ledd vidareutbild-ning efter legitimation. Minst 6 månader på sjukhus och minst 6 månader inom primärvården. En läkare som gjort AT i Sverige kan tillgodoräkna sig 1 år och komplettera med 2 år inom valfritt medicinskt område.

För att få en oberoende och finansiellt gångbar driftverk-samhet har Läkarförbundet beslutat om en sammanslagning av SPUR verksamheten med Ipuls. Även SKL har intresse av att ingå i styrelsen. Socialstyrelsen är ej längre representerat då de utövar tillsyn.

Statsmakternas mål var att nå 6 000 heltidsarbetande all-mänläkare år 2008. Så har ej blivit fallet bl.a. på grund av brist på ST tjänster. Det beräknas för närvarande finnas drygt 4 000 heltidsarbe tande distriktsläkare i Sverige och nu börjar de stora pensionsavgångarna träda i kraft. Det är ett starkt skäl till att de vårdvalsmodeller som utarbetas fram gör det attraktivt för unga läkare att söka sig till specialiteten allmänmedicin och att ett hållbart attraktivt arbetsliv erbjuds med möjlighet till eget driftansvar och alternativa, attraktiva arbetsgivare att välja mellan.

FortbildningResultaten för fortbildningsenkäten 2008 har sammanställts hösten 2009 och redovisats under rubrik Fortbildningssi-tuationen. Läkarförbundets programskrift ”Kvalitetssäkrad fortbildning för alla läkare ”redovisas också under rubrik fortbildningssituationen.

17

Syftet med programmet är att synliggöra att Läkarförbundet arbetar med frågan och talar om vad som krävs för att uppnå fortbildning av god kvalitet. Programmet lyfter fram de problem som fort bildningen står inför och pekar på vad som krävs för att uppnå en god fortbildning. Det ges i pro gramskriften även en internationell utblick. Programmet var ute på remiss under sommaren 2009 och mottogs väl. Det delades ut på Läkarförbundets FM 2009.

En ”light” version har skickats ut till alla medlemmar i januari 2010. En arbetsgrupp har tillsatts för att se över formerna för implementeringen av programmet. Inspektionsverksamhet av specialisternas fortbildning liknande AT/ST-SPUR föreslås i programmet. Det kommer att dröja innan dessa inspektioner kommer till stånd och Läkarförbundet kommer att utforma förslag på hur denna verksamhet skall utformas. Distribution av programmet och missiv till politiker och arbets givare samt kontakt med media för att sprida budskapet planeras ske under 2010.

Mätningarna i fortbildningsenkäten visar år efter år att vi ligger i botten avseende både extern, intern och egen utbild-ning. Detta måste vi göra något åt och DLF har beslutat att arbetet med fort bildningsfrågan skall prioriteras under kom-mande år. Arbetet startade under det fackliga internatet november 2009 då ett diskussionsunderlag med frågor om fortbildning sändes ut inför seminariet. En slutlig skrivning med handfasta råd och verktyg för hur fortbildningen kan för-bättras och försäk ras för medlemmarna kommer att skickas ut tillsammans med tidningen Distriktsläkaren i början av 2010.

ForskningEn arbetsgrupp inom UFO där DLF är representerad tillsattes 2008 för att utreda hur ALF-medlen har fördelats och ge syn-punkter på detta. Rapporten beräknas klar till Läkarförbundets fullmäktige 2010.

Regeringen har 2009 sagt upp ALF-avtalen. Villkoren ska omförhandlas för ALF-medlens fördel ning till ett mer kvalitets-baserat system. Arbetsgruppen har gjort en sammanställning av hur ALF-avtalen är uppbyggda och hur de fungerat på de olika fakultetsorterna. En första presentation skedde på Riks-stämman 2009.

År 2009 presenterade Utbildningsdepartementet utred-ningen ”Klinisk forskning – Ett lyft för sjuk vården”. DLF och LF har inlämnat remissvar med synpunkter där vi framhåller vikten av att före slagna åtgärdsprogram måste gälla alla delar av sjukvården – såväl universitetssjukhusen som pri märvården. Forskningens kvalitet är ofta beroende av närheten till den kliniska vardagen med dess krav på kontinuitet, en fungerande relation mellan patient och vårdgivare samt samverkan mellan vårdgivare.

Både forskning inom spjut och bredd har sin plats och bör samverka inom de stora folksjuk domarna, där vunnen hälsa kan ha stor samhällsekonomisk betydelse.

Nuvarande satsningar på biobanker, kvalitets- och patient-dataregister samt gemensamt IT stöd krä ver resurser vilket kan komma klinisk behandlingsforskning till del. Det krävs dock resurser av tid så att de som arbetar i den patientnära vården får tid för reflektion, återkoppling och kan väckas av nyfikna frå-

geställningar vilket är förutsättningen för att driva den kliniska forskningen framåt, oav sett om man arbetar på universitets-sjukhus eller i den öppna primärvården. Implementering av ny kunskap ut i hälso- och sjukvården underlättas om även primärvården blir delaktig i satsningen på klinisk forskning.

Onödiga hinder för klinisk prövning bör revideras. Ingen centralisering av ALF-medel, sjukvårds huvudmännen bör själva få förfoga över sina FoU-medel.

Utredningens förslag att en nationell fond för klinisk behand-lingsforskning byggs upp med en årlig finansiering omfat-tande 500 miljoner kronor per år från i första hand offentliga forskningsfinansiä rer och ALF-medel. Det föreslås vidare att en kommitté för klinisk behandlingsforskning utses av finan-siärerna med ansvar för planering, fördelning, beredning och uppföljning.

En nationell samarbetsorganisation Samarbetsgrupp för akademisk medicinsk behandlingsforskning (SAMS) föreslås inrättas för att underlätta och garantera ett snabbt och säkert genomförande av kli nisk behandlingsforskning i samarbete med olika nationella och internationella uppdragsgivare.

DLF sympatiserar med ovan nämnda förslag, men förordar att forskningsnätverk av samma upp byggnad som i Storbritan-nien, genom uppbyggande av nätverk för forskningscentra för primärvår den. Detta skulle ge möjligheter för nationellt övergripande kliniska studier. Det skulle stärka kli nisk behand-lingsforskning även i primärvården, men det bör närmare klar-göras hur finansieringen med offentliga resurser ska komma primärvården till del.

I Almedalen 2009 hölls ett seminarium SACO Vård/Forsk-ning. Diskussion om bredd- kontra spets forskning hölls där professionen värnar breddforskning.

DLF avser verka för att• den allmänmedicinska specialiteten bibehåller sin höga

kvalité, • allmänläkaren har tillgång till garanterad fortbildning

och att denna ska ingå som del i allmän läkarens vardag,• allmänläkarna ingår som resurs i grundutbildningen av

läkare och får skälig ersättning för sitt uppdrag,• fler ST-tjänster tillsätts i allmänmedicin för att uppnå

Läkarförbundets mål – en heltids allmän läkare per 1 500 invånare,

• allmänläkaren ska ha möjlighet till forskning i sitt upp-drag.

ARbETSMIlJÖFRÅGORDLF är, liksom tidigare, representerade i Läkarförbundets arbetslivsgrupp, ALG. Under de möten man haft under 2009 har en rad viktiga frågor kring vår arbetsmiljö diskuterats. Bland dessa ”Ett hållbart arbetsliv för läkare” som bl.a. berört frågan kring äldre läkares arbetssituation, möjlig heterna för yngre läkare med småbarn att arbeta deltid m.m. En handlingsplan mot diskriminering har utarbetats av Läkarförbundet.

Skyddsombudsfrågan har varit aktuell och diskuterats uti-från möjligheterna till att rekrytera och utbilda skyddsombud i framtiden. Det är en fråga som blivit särskilt intressant för

18

primärvården som nu är på väg att införa vårdval i hela landet. En annan viktig fråga i sammanhanget har varit frågan kring hur arbetsmiljön i primärvården påverkas av vårdvalsinföran-det. Det finns oroväck ande signaler från de landsting som har infört vårdval om att arbetsmiljön försämrats med höga krav på prestation, försämrade möjligheter till fortbildning etc.

Andra frågor som varit aktuella under verksamhetsåret är ledarskapsfrågan inom vården, möjlig heter att skapa ett håll-bart arbetsliv för läkare som chefer. Dessutom frågor kring sjukskrivning, inte minst långtidssjukskrivna läkare vars situa-tion kan förändras radikalt framöver när förändringarna av sjukförsäkringen får full verkan.

Redan under förra verksamhetsåret påbörjades arbetet med att utforma en arbetsmiljöenkät kring läkares arbetssituation. Arbetet görs som ett samarbete mellan Läkarförbundet/ALG och Stress forskningsinstitutet och Stockholms universitet. ALG har träffat forskargruppen ett antal gånger under verksamhets-året och en enkät är på gång ,men dess slutgiltiga utformning är inte helt klar. Enkäten kommer att skickas ut till ett urval av Läkarförbundets medlemmar under början av 2010.

DLF avser att• fortsätta sitt engagemang i ALG-gruppen och bevaka

frågor kring arbetsmiljö och arbetsför hållanden för läkar-kåren i stort, men i synnerhet för distriktsläkarna, inte minst de föränd ringar av arbetsmiljön som kan bli följden av vårdvalsinförande måste bevakas noga fram över.

CSDLF har under året varit adjungerat till Läkarförbundets cen-tralstyrelse när detta varit påkallat. Anledningen till detta är att DLFs förra ordförande avgick vid DLFs fullmäktige. Detta medförde att DLF inte haft någon vald representant i CS förrän vår nuvarande ordförande blev invald i december 2009.

DLF har medverkat i Läkarförbundets utredning om chefer i vården. Detta är ett pågående arbete som syftar till att få flera läkare att engagera sig i att bli chefer och på vilket sätt Läkarförbundet bäst kan stödja de som väljer detta uppdrag. Arbetet beräknas bli klart under år 2010.

RÅDET FÖR läKEMEDEl, IT OCH MEDICInTEKnIKUnder sommaren 2009 gjordes en sammanslagning av IT-rådet och Rådet för Läkemedel och Medi cinteknik till RlIM. Läkarförbundet har under året gjort ett ekonomiskt bidrag till projektet Vård-IT-karta, som ska utvärdera olika datajournalsys-tems användarvänlighet. IT-rådet har haft ett par ledarartiklar i Läkartidningen. Under början av hösten 2009 drogs riktlinjer upp för det fortsatta arbetet i det nya sammanslagna rådet. Via DLFs hemsida kan man även fortsättningsvis kontakta IT-nätverkets medlemmar. DLF har under året inte haft represen-tation i rådet/råden.

DLF avser att• fortsättningsvis påverka arbetet inom RLIM,• fortsätta arbeta med IT-frågor genom det nationella IT-

nätverket.

ETIK- OCH AnSVARSRÅDETDLF har under året som gått inte haft representation i EAR. Exempel på frågor som hanterats är bl.a. översyn av Läkar-förbundets etiska regler, de ”papperslösas” rätt till vård och handläggning av enskilda ärenden. Under hösten 2009 genom-fördes, tillsammans med Läkaresällskapet, en etikdag med rubriken ”Etiska riktlinjer – livlina eller snubbeltråd?”.

DLF avser att • även fortsättningsvis påverka i arbetet inom EAR.

InTERnATIOnEllA KOnTAKTER

UEMOInternationellt deltar Sveriges läkarförbund i flertal internatio-nella organisationer. Läkarförbundet är representerat i WMA, CPME, UEMS och UEMO. Läkarförbundet ska tillvarata svenska läkar professionens intressen och aktivt driva de ståndpunkter som förbundet företräder vad gäller mänskliga rättigheter, yrkesetik, professionens villkor, patienternas rättigheter och en god hälso- och sjukvård för alla.

Internationella utskottet har avvecklats och de internatio-nella frågorna skall integreras i det dagliga arbetet inom för-bundet. De internationella influenserna blir allt påtagligare och integration mellan nationellt och internationellt krävs. Många frågor behandlas parallellt i CPME, UEMS och UEMO.

UEMO har haft två möten under året. Läkarförbundet repre-senterades av en styrelserepresentant från DLF och deltog i ett av mötena.

De centrala frågorna inom UEMO är; j att general practice/family medicine blir en erkänd

specialitet i Europa, j att samarbeta runt gemensam metod för ackrediterad

fortbildning, j att kritiskt värdera på Europa-nivå de kvalitetsindikatorer

som styr medel för ersättning, j samt aktivt arbeta för allmänläkarens roll/åtaganden i

hälso- och sjukvårdens utveckling.

Sedan mars 2009 lyder UEMO under belgisk lag och har sitt sekretariat i Bryssel, vilket man tror underlättar lobbyarbetet gentemot EU kommissionen. En gemensam europisk arbets-marknad inne bär att specialistkompetens i ett EU land erkänns formellt likvärdig i ett annat EU land. Det är ar betsgivarens ansvar och skyldighet att se till att den läkare man anställt behärskar det svenska språ ket. Socialstyrelsen har endast skyldighet att kontrollera formell behörighet. Kvalifikations-kraven inom den allmänmedicinska specialistkompetensen skiljer sig dock i Europas länder. Inom UEMO önskar man få en gemensam bas i form av en 3-årig specialistkompetens i GP/FM. Österrike, Bel gien, Bulgarien, Finland, Italien och Luxemburg har rapporterat att deras respektive Läkarförbund inte godkänner specialiteten allmänmedicin. Det finns politiskt stöd för att godkänna specialiteten i alla länder utom Belgien, Bulgarien, Italien och Storbritannien.

Sverige har rapporterat att vi har en 5-årig specialistutbild-ning och önskar fortsätta att kräva detta för formell behörig-

19

het i specialiteten. Att alla länder i EU skulle införa en 5-årig specialistutbild ning i allmänmedicin har de svenska delega-ter som representerat Sverige de senaste åren ej ansett vara realistiskt. Europas politiker kräver i allt högre utsträckning dokumenterad fortbildning. I vissa länder finns redan krav på detta för att få fortsätta driva praktik. Finansieringen för fort-bildning är dock ej självklar. Det ligger i professionens intresse att utarbeta metoder för hur kontinuerlig fort bildning ska ske. Inom CPME, UEMS och UEMO arbetas för CPD i samarbete med EURACT och WONCA.

Tillämpning av patienträttigheter vid gränsöverskridande hälso- och sjukvård kräver tydligare rättsläge för patienternas rätt till ersättning för planerad vård i andra EU länder, likaså gemensamma principer och system för att hantera eventuella fall av skador i vården. För att patienterna ska kunna välja önskas även från politiska företrädare gemensamma kvalifi-kationsregister för EU länderna.

Under 2009 har CS ifrågasatt kostnadseffektiviteten av fortsatt deltagande i UEMO. Alternativet var att DLF övertog medlemskapet. DLFs styrelsen har haft diskussion och har varit eniga om att det är Läkarförbundet som ska vara repre-senterat i medlemskapet i UEMO för att få tyngd i frå gorna, i samverkan med CPME samt i den lobbyverksamhet som behövs gentemot våra nationella politiker och politiker repre-senterade inom EU. I den högst prioriterade frågan; en 5 åriga specia listutbildning i allmänmedicin, kan vi inom DLF ej driva ökade kvalifikationskrav i specialistut bildning i allmänmedicin i majoriteten av övriga Europas länder själva utan behöver hjälp av CPME samt Läkarförbundet bl.a. i lobbying till våra nationella politiker och EU representanter i kommis sionen. Det finns en risk att Sverige blir ”gisslan” i förordnandet om 3-årig GP/FM utbildning inom EU om DLF ensam övertar medlemskapet. Frågor om kundvalssystem inom Europa, patientsäker hetsfrågor, försäkringsfrågor, IT-samarbete, kva-litetsregisterindikatorer, fri rörlighet över gränserna för läkare och patienter inom EU arbetar man med inom CPME. Om Sverige ska ha fortsatt med lemskap i UEMO torde förutsätt-ningarna vara betydligt bättre om Läkarförbundet behåller medlem skapet i UEMO då dessa frågor dryftas även där och en samverkan kan ske.

DLF ser inga fördelar utan endast nackdelar med att överta medlemskapet. Vi saknar ensamma tyngd för att driva de prio-riterade frågorna. Vi har ensamma vare sig tid, ekonomi eller personellt möjlighet till de lobbyresurser, som torde behövas för att driva de prioriterade frågorna. För att be vaka och kunna öka vårt inflytande i UEMO har vi önskat ha två representanter. Med en represen tant är det omöjligt att bevaka alla de arbets-grupper som pågår parallellt.

CS har beslutat att behålla medlemskapet i UEMO tillsvidare. För att utröna var och hur vår repre sentation sker mest kost-nadseffektivt kommer DLF att delta i ett CPME möte och ev. ett UEMS möte 2010 och därefter besluta om i vilken organisation vi bäst driver våra frågor. Flertalet länder inom UEMO driver frågan om viktade röster vilket innebär att de stora länderna får mer att säga till om, en röst per land gäller då ej längre. Sveriges inflytande i UEMO torde då radikalt minska. Detta kan komma att träda i kraft om två år, vilket även kan få betydelse för hur vi beslutar framgent.

DLF avser att• verka för att allmänmedicin blir en erkänd specialitet i

Europa utan att sänka de kvalifikations krav som gäller för specialistkompetens i Sverige,

• driva och samarbeta på europeisk nivå runt metoder för CPD,

• medverka och utvärdera vilka och hur kvalitetsindikatorer används som styrinstrument i ersätt ningssystemen.

nORDISKT AllMänläKARSAMARbETEUnder arbetsåret har inget nordiskt allmänläkarseminarium (möte mellan styrelserna i de nordiska fackliga och profes-sionella allmänläkarföreningarna) genomförts. Nästa möte planeras till somma ren 2010 i Norge. Under året har dock ett förberedande möte hållits i samband med den Nordiska all-mänmedicinska kongressen i Köpenhamn i juni. De specifika ämnen som kommer att diskuteras på nästa års möte är bl.a. kvaliteten i vården och arbetsmarknaden för allmänläkare inom EU.

Informella kontakter mellan de nordiska föreningarna har skett under året. De frågor som berörts har varit det Europeiska fackliga arbetet samt jourfrågornas hanterande.

DLF avser att• även i fortsättningen delta i de nordiska allmänläkarse-

minarierna,• bevaka de fackliga frågorna som behandlas under semi-

narierna och även bevaka vad som sker i vår omvärld avseende allmänläkarfrågor.

FÖREnInGSAKTIVITETER

ORDFÖRAnDEKOnFEREnSEnTraditionsenligt hölls DLFs ordförandekonferens på Läkar-förbundet och som brukligt dagen innan årets fullmäktige-möte. Merparten av lokalavdelningarna var representerade och innehållet i ord förandekonferensen fokuserade detta år på omvärldsbevakning av IT, klinisk forskning för distriktslä-kare, vårdvalsmodeller samt introduktion av läkare från utom-nordiska länder.En person i DLFs styrelse presenterade engagerat de kompli-cerade system som behövs för funge rande IT.

En delegation med uppdrag att förbättra samverkan inom klinisk forskning startades 2007 med representanter för hälso- och sjukvården, industrin och akademin. Den har för sitt arbete tilldelats 30 miljoner kronor. Nina Rehnqvist från SBU infor-merade om arbetet i detta med bl.a. uppbyggna den av kva-litetsregister, som ska vara oberoende av journalsystem, för primärvården.

Hälsoval Skåne – Primärvårdschef Benny Ståhlberg visade i ett bildspel en presentation av Hälsoval Skåne. För vård-enheternas del startade modellen den 1 maj 2009. De pro-blem som kunde skönjas var bland annat att alla enheter inte gick med – man låg kvar med parallella system. Vårdval Västra Götaland – presenterades av Marie-Louise Gefvert, primärvårdsdirektör i Göteborg. Den 1 oktober startade Västra

20

Götaland sitt vårdvalssystem. Det är snarlikt Skånes. Ett stort antal enheter ansökte om ackreditering och Västra Götaland rekryterade många nya aktörer.

Vårdval i primärvården – Läkarförbundets vårdvalsmodell - Kåre Jansson från Läkarförbundet avslutade vårdvalssessionen med en översikt över förbundets analyser av vårdvalssystem i drift och en presentation av Läkarförbundets vårdvalsmodell ”Vårdval i primärvården – hur bör det utfor mas”.

Heba Shemais, ordförande i ILIS avslutade ordförandekonfe-rensen och gav en mångfacetterad be skrivning av de problem, men även de möjligheter som utländska läkare står inför vid sin etablering på den svenska arbetsmarknaden.

DLF avser att • fortsätta med ordförandekonferenserna då dessa utgör

en värdefull direkt länk mellan lokalav delningarna och DLFs styrelse och är uppskattade av deltagarna.

DlFs FUllMäKTIGEMÖTEÅrets fullmäktige leddes av mötesordförande Carl-Eric Thors den 8 maj i Spårvagnshallarna i Stockholm. Som årets gästtalare hade Ylva Johansson, vice ordförande i Riksdagens socialutskott bjudits in. Ylva Johansson gav reflexioner kring arbetet i den råd-slagsgrupp om vårdpolitik hon leder. Rådslagsgruppens arbete inriktar sig bl.a. på kvalitet och säkerhet inom vården. Några förslag som gruppen arbetar med är certifiering för alla vårdgi-vare, att utrangera upphandlingsförfarandet inom vård, omsorg och skola och en kraftsamling kring sjukskrivningsfrågan med eventuell sam manslagning av de myndigheter som spelar med i tidig och samordnad rehabilitering vid sjukskriv ning. Ställda inför framtidens demografiska utmaningar ser rådslagsgruppen ett behov av att fler arbetstimmar utförs av flera. Ungdomar och invandrare måste komma i arbete tidigare. Deltidsar bete bör stimuleras att bli heltidsarbete. Många frågor ställdes – svaren var intressanta. Landstingen är för många, ett mindre antal regioner är bättre. En viss nationell styrning bör finnas dock endast beträffande kvalitet och säkerhet i vården. Nationella kvalitetsregister bör alla delta i och enhetliga IT-system är ett måste. Mer tid behövs till direkt patientarbete – mindre till administration. Mer pengar till vården och/eller effektivisering av den. Borttagande av allmänläkarkontakten i HSL § 5 var inte bra. Socialdemokraterna är positiva till mångfald, men vill inte ha fri etablering. Skatte trycket behöver kanske ökas från 46% till 47–48%. Lagar och förordningar måste gås igenom och revideras – de får inte göra mer skada än nytta.

Ordförande öppnade mötet med en inledning om vikten av det långsiktiga arbetet inom DLF och betydelsen av det projekt som påbörjades 2002 och som ledde fram till Protos – förslaget om det nationella familjeläkarsystemet. Protos har med största sannolikhet haft en viss betydelse i samband med uppkomsten av vårdvalssystemen.

Det efterföljande formella fullmäktigemötet inleddes som brukligt med att en representant från en lokalavdelning gav en kortfattad genomgång av vad som diskuterats på ordförande-konferensen dagen innan.

Verksamhetsberättelsen genomgicks med kompletterande information. DLF har fått vidkännas minskningar i medlemsan-

talet, men har dock en anslutningsgrad på nära 90%. Primär-vårdens för utsättningar föredrogs av ordföranden. DLF kommer att verka för vårdval, men samtidigt ställa krav på ett tydligt uppdrag med tillhörande tillräckliga resurser för att garantera en tillfredsställande arbetsmiljö, krav på fler fortbildningsdagar för specialister i allmänmedicin, krav på rekryteringsåt gärder som ger en positiv utveckling av antalet allmänläkare och krav på resurser för utbildning av studenter, AT och ST. DLF har under året sammanställt information från landstingen om vakanssi tuationen och ST-rekrytering. Vid förra årets fullmäk-tigemöte fick DLFs styrelse i uppdrag att skapa ett nätverk för lokalavdelningarna beträffande IT. Den formella kontaktytan för detta nätverk kommer att vara på DLFs hemsida, där all information om nätverkets kontaktpersoner, arbete och länkar kommer att finnas. Inom styrelsen är kontaktpersoner utsedda. DLF har dels i Läkarförbun dets förhandlingsdelegation och dels via en motion till förbundets fullmäktige väckt frågan om ST-läkares anställningstrygghet och vidareanställning i en primärvård med ett ökande antal små och privata vårdgivare.

ALG har representation från DLF. Styrelsen gav en inblick i gruppens arbete. Det är viktigt att noga bevaka de arbets-miljöfrågor som berör DLF. Särskilt angeläget är att värdera konsekvenserna av den ökade privatiseringen och vårdvalsmo-dellerna.

Fortbildnings-/utbildningsfrågor belystes av styrelsen. Tid för fortbildning ligger lågt för specialis ter i allmänmedicin och en förbättring står på DLFs kravlista. I sammanhanget är att notera att Pro vinsialläkarstiftelsens kurser uppvisar ett sjun-kande antal sökande och avhopp i sent skede är ett problem. Slutligen redogjorde kassören för DLFs ekonomi, som är god och detta kommer medlem marna tillgodo på flera sätt. DLF står för närvarande för kostnader när lokalavdelningsrepresentan ter deltar i exempelvis fackligt seminarium och fullmäktigemötet. DLFs Samfond har kunnat dela ut medel till medlemmar bl.a. för utvecklings- och forskningsarbete.

Tre motioner hade inkommit. Den första motionen önskade en enkät bland medlemmarna om ar betsrelaterad ohälsa. Full-mäktige antog styrelsens svar som innebar att man vill avvakta en liknande enkät från förbundet. I motion nummer två ville motionären att DLF skall verka för förändringar i kollektivavtal som medför att arbetsgivaren är skyldig att erbjuda läkare över 63 år alternativa arbetsuppgifter med bibehållen lön. Motionen avslogs, men diskussionen var livlig och känslomät-tad. Den tredje motionen gällde vårdvalsmodellerna och hade två yrkanden. Dels att i samarbete med förbundet fortsätta analysen av vårdvalsmodellerna och bland annat utvärdera de försök som görs med viktning av ersättningen med ACG och socioekonomisk viktning. Denna del av motionen bifölls. Den andra delen yrkade på ett fortsatt samarbete med Läkarförbun-det, övriga berörda yrkes föreningar och SFAM för ett nationellt familjeläkarsystem. Där antogs styrelsens svar, innebärande att DLF via de nämnda föreningarna kommer att arbeta för att visa svagheter och styrkor i vård-valsmodellerna med målet att inom ett antal år ha ett nationellt system.

Budgetförslaget för 2009 presenterades av kassören och antogs av fullmäktige. Medlemsavgiften har inte höjts på tio år och blev oförändrat 760 kronor. Det upptogs också en diskus-sion om behovet av en framtida höjning av medlemsavgiften

21

och fullmäktige förbereddes på att en höjning kommer att bli aktuell och nödvändig inom en inte allför avlägsen framtid.

Val genomfördes därefter med en hel del förändringar i styrelsen. Till ordförande på ett år valdes Ove Andersson, fyll-nadsval efter Maria Dalemar, till vice ordförande på två år valdes Ann-Christine Sjöblom. Till sekreterare valdes Christer Olofsson på två år. Som ledamot omvaldes Ulf Wahllöf på två år. Nya ledamöter invaldes – Gunilla Boström från Västerbot-ten på två år och Björn Widlund från Östra Skåne på ett år.

Maria Dalemar tackade Carl-Eric Thors för ordförandeskapet vid fullmäktigemötet samt avtackade revisor Aleksander Bakall och ledamoten Rune Kaalhus för deras engagemang i DLF. Mötet avslu tades med att nye ordföranden Ove Andersson tackade Maria Dalemar för hennes 15-åriga och för tjänstfulla arbete i DLF. En kort glimt gavs också av styrelsens vision för fortsättningen – förädling och vidareutveckling av intentio-nerna i Protos och ett bra arbetsliv för medlemmarna.

DLF avser att • fortsätta med fullmäktigemöten på våren och presentera

verksamhetsberättelse och verksam hetsplan i nuvarande form.

FACKlIGT SEMInARIUMÅrets fackliga seminarium, detta år tillbaka på Steningeviks kursgård strax utanför Stockholm, samlade ett trettiotal lokal-föreningsmedlemmar samt inbjudna gäster.

Under seminariedagarna avhandlades bl.a. fortbildning, allmänmedicinens uppdrag, Vårdval Sve rige samt medlems-rekrytering.

Hans Hjelmqvist, Läkarförbundets centralstyrelse, berättade om förbundets fortbildningspolitiska program. Hans talade om det livslånga lärandet. Antalet läkare som inte får någon fortbildning ökar. Specialister i Allmänmedicin fick i genom-snitt sex dagars fortbildning under 2008, alldeles för lite kon-staterade han. Det finns idag en otydlig åtgärdskedja mellan patientsäkerhet, kvalitetsutveckling och fortbildning – kopp-lingen mellan dessa frågor måste bli tydligare. Förbundets fortbildnings politiska program konstaterar att det ska finnas en god lärandemiljö för alla läkare med tid för dia log, efter-tanke, kunskapsöverföring och sökande av information. Till-räckliga budgeterade resurser ska finnas för utbildningar och konferenser för alla läkare, med möjlighet till minst tio dagar extern fortbildning per år. DLFs styrelse redogjorde sedan för arbetsgivarens ansvar samt ett av styrelsen författat diskussions-underlag vilket avses att följas upp med enkäter till de lokala föreningarna. En slutlig skrivning med handfasta råd skall sedan sändas till SoS, SKL, landstingsdirektörer och andra berörda.

Behövs det en definition av allmänmedicinens uppdrag? Frågan utgjorde utgångspunkt för grupp diskussioner. Vid åter-samlingen redovisades hur de olika grupperna resonerat. Det konstaterades att det här är en fråga som medlemmarna vill att styrelsen ska jobba vidare med. Det som sker efter seminariet är att de synpunkter som framkom beaktas vid diskussionen på styrelsemötet i januari 2010. Efter detta möte ska en sam-manfattning ut på en remissrunda till professionen (SFAM och SPAF).

Nästa punkt på dagordningen var en sammanställning av de olika vårdvalssystem som är sjösatta – eller planeras för – runt om i Sverige. Styrelsen redogjorde för svar som kommit in på i förväg ut sända frågor. Kåre Jansson från LF redogjorde för förbundets program om vårdval. Han efterlyste dessutom tydliga exempel för hur konkurrensneutraliteten lokalt sätts ur spel. Läkarförbundet vet att så sker, och samarbetar med Konkurrensverket som har ett regeringsuppdrag att kontrol-lera detta.

Gabriella Blomberg från LF höll ett föredrag med titeln EU – spelar det någon roll? EU-samarbetet kommer i framtiden att bli ett viktigt komplement till det nationella arbetet med att förbättra hälso- och sjukvårdens kvalitet, tillgänglighet och effektivitet. LF är medlem i en lång rad olika internatio nella organisationer, och hon redogjorde för dessa, och vilka frågor LF lägger vikt vid att driva i dem. Läkarkåren företräds av ett antal organisationer internationellt, UEMO är ett exempel på en sådan.

Fredrik Eklöf från LF berättade om medlemsrekryteringen. Det finns tre prioriterade grupper i detta arbete: Medicine studerande – i Sverige, men även utomlands (de sistnämnda är över 2 000 till an talet), yngre läkare – AT och ST (idag är deras anslutningsgrad endast 75%) samt läkare med ut ländsk utbildning. Utvecklingen av medlemsantalet för DLF kan gläd-jande nog visa siffror som innebär en ökning med 5%. Via rekryteringsutskick, ökad närvaro på mässor och stämmor och nytt medlemskort och förmånspaket arbetar man på LF för att öka rekryteringen.

DLF avser att • fortsätta med de fackliga seminarierna med interaktiv

dialog kring aktuella frågeställningar, • stimulera deltagandet i seminariet genom att bl.a. bjuda

in distriktsläkare från Läkarförbun dets lokalföreningars styrelser i områden där DLFs lokalavdelningar är vilande.

lOKAlFÖREnInGAR/lOKAlAVDElnInGARFöreningens ordförande deltog vid ett lokalavdelningsmöte för DLF i Örebro i början av mars. Det var en kväll med fokus på vårdvalet. Lokala DLF och SFAM var arrangörer. Distriktsläkare från lokalavdelningarnas styrelser där lokalavdelningarna är vilande har bjudits in till det fackliga semi nariet.

Styrelsen har under året fattat beslut om att avveckla fad-derverksamheten.

DLF avser att • genom deltagande i möten i lokalföreningar och lokalav-

delningar informera om och disku tera frågor av värde för medlemmarna.

KOnTAKTER MED AnDRA ORGAnISATIOnER

SFAMStyrelsen har under året kontinuerligt samarbetat med SFAM. Sedan något år tillbaka möts respek tive föreningars styrelser med regelbundenhet 2 ggr/år. Mellan dessa möten har också

22

återkom mande kontakter på ordförandenivå och i enskilda sakfrågor skett. Under året har föreningarna haft kontakt gäl-lande fortbildningsfrågan där båda föreningarna under året arbetat med policydokument i frågan. Ett annat ämne som berörts under året har varit diskussionen kring kvalitet och vårdindika torer utifrån SFAMs dokument ”Uppföljning av pri-märvård i vårdvalssystem”. En viktig del av detta arbete har varit att arbeta för att kravet på specialistkompetens i allmän-medicin skall förstärkas i de vårdvalsmodeller, som nu växer fram.

Vi har också sett behovet att bevaka utlandsutbildade läkare och dess integrering till svensk sjuk vård, speciellt primärvård.

Våra respektive tidningars framtid har diskuterats. Vid SFAMs höstmöte i Uppsala, var vi också representerade.

DLF avser att• fortsätta med regelbundna kontakter och samverkan

med SFAM i gemensamma frågor.

SFlFVid SFLFs årsmötet diskuterades bl.a. ledarskap inom vården samt arbetsförmågebedömning. Det sistnämnda utifrån ett kommande ökat krav på företagsläkarna att göra arbetsförmå-gebedömningar både för Försäkringskassans och arbetsgivarnas räkning. Det finns ett stort behov av att utarbeta systematiska och välfungerande modeller för att kunna göra denna typ av bedömningar.

Vid kontakterna med SFLF har vi kommit överens om att bilda en gemensam arbetsgrupp. Gruppen skall arbeta med frågan kring samarbete om sjukskrivning och rehabilitering.

ÖVRIGA YRKESFÖREnInGARDLF har deltagit i de flesta yrkesföreningars årsmöten.

AllMänläKARDAGARnAAllmänläkarDagarna hölls i Göteborg i januari. DLF var repre-senterat av två styrelsemedlemmar under kursdagarna och stod i alla pauser vid DLFs nyinförskaffade ”roll up” vid ett podium med material från DLF och Läkarförbundet samt delade ut exemplar på vår tidskrift Distriktsläkaren. Vi svarade på frågor från deltagarna och rekryterade aktivt medlemmar, som ej var med i vår förening.

ÖVRIGA KOnTAKTER DLFs styrelse har varit inbjudna av den borgerliga alliansen för att redogöra för var DLF står i olika frågor. Styrelsen träffade Andreas Bergström som är folkpartiets representant i sam-ordningskansliet för alliansen vad gäller socialutskottsfrågor.

Styrelsen fick god tid på sig att framföra DLFs synpunkter på vårdvalsutvecklingen och behovet av en nationell reglering, behovet av flera specialister i allmänmedicin, vettig kvalitets-uppföljning och vårt arbete angående ett avgränsat åtagande. Vidare diskuterades risken med att oligopolen tar över vård-centralerna/husläkarmottagningarna. Mötet gav en bra grund för fortsatt kommunikation med den borgerliga alliansen.

DLF anser att• det är angeläget att synliggöra sig och finnas tillgängliga

i alla forum där nuvarande och potentiella medlemmar finns representerade för diskussion och rekrytering,

• vi börhålla kontinuerlig kontakt med och vara diskus-sionspartner åt beslutsfattare innefattande både politiker och tjänstemän för att framföra kårens synpunkter.

InFORMATIOn

DISTRIKTSläKAREnMediahuset i Göteborg har liksom tidigare år producerat och distribuerat vår tidning Distriktsläka ren. Under 2009 har det kommit ut 6 nummer av tidningen.

Under året har ett redaktörsbyte ägt rum och ett redak-tionsråd har bildats.

Tidningen Distriktsläkaren har som många andra tidningar fått vidkännas bekymmer av ekonomisk karaktär. Ett vikande annonsintresse har mötts av en satsning på ”temanummer” vars innehåll är tänkt att mera vara organisatoriskt inriktade än rent faktainriktade. Detta nya grepp har fallit väl ut då vi sett ett ökande intresse från annonsörerna. Under 2009 har teman varit Rekrytering i nr 1, Astma/KOL i nr 2 samt Smärta i nr 4.

Under året har vi rapporterat från styrelsens arbete, läm-nade remissvar samt speglat distriktsläka rens vardag genom olika reportage och krönikor. Vi beskrev bl.a. det nationella primärvårdsuppdra get, vårdvalens olika ersättningssystem, olika parters synpunkter på och erfarenheter av vårdvalsre-formen. Vi har även skrivit om ett antal projekt inom allmän-medicinens uppdrag, ”starta eget” samt fortbildning som kommer att påverka vår vardag framöver. Vi har gjort europe-iska utblickar samt redovisat hur situationen ser ut för kollegor som utbildats och arbetat i utomnordiskt EU-land.

DLF avser att • fortsätta att producera en egen kostnadsfri medlemstid-

ning med fokus på facklig informa tion, • stimulera läsare och lokalavdelningar till en ökad delak-

tighet i tidningen, • fortsätta att bevaka och debattera olika vårdvalsmodeller

i primärvården,• fortsätta att bevaka och debattera fortbildning,• fortsätta att bevaka och debattera aktuella frågor.

OMbUDSMAnnAbREVOmbudsmannabrevet, som är styrelsens återkommande information om styrelsens kontinuerliga arbete i de viktigaste frågorna, har fortsatt under året. För styrelsen är den en viktig information till de lokalavdelningsaktiva i landet. Ombudsman-nabrevet har under året fortsatt att uppmana till ökad fören-ingsintern interaktion. Just ökad interaktivitet är ett område där vi ser att föreningen kan få ökad vitalitet och ge en större upplevd medlemsnytta.

Under 2009 har 7 Ombudsmannabrev skickats ut per mail.

23

DLF avser att • fortsätta informera via Ombudsmannabrevet regelbundet

och att med Ombudsmannabrevet skapa ökande möjlig-heter till kontakt och diskussion med lokalavdelningarna.

HEMSIDAnHemsidan utseende har harmonierats med Läkarförbundets hemsida, men sköts helt av DLF.

Via hemsidan förmedlas aktuell facklig information via bland annat Ombudsmannabreven. Provin sialläkarstiftelsens kurser tillkännages och det finns möjlighet till elektronisk anmälan till kurs. Verksamhetsberättelsen med tillhörande motioner/motionssvar finns tillgängliga. Idéer, tips och åsikter om DLFs arbete eller annat, kan man lätt förmedla till oss genom ”Tyck till”-knappen. DLF avser att • fortsätta utveckla hemsidan, med ambitionen att nå ut

till medlemmarna med facklig informa tion och för att befrämja kommunikation med medlemmarna.

PROVInSIAlläKARSTIFTElSEnProvinsialläkarstiftelsen har under året haft två ordinarie sam-manträden. Stiftelsens tillgängliga medel utgörs av ränteav-kastningar från det fonderade kapitalet, som till största delen är placerat i räntebärande papper samt kursavgifter från kurs-deltagare. Ambitionen hos DLFs representanter – tre av DLFs styrelseledamöter är med i Provinsialläkarstiftelsens styrelse - är att hitta kursgivare och kursinnehåll efter synpunkter och önskemål från kollegorna på fältet. Kurserna annonseras i tidningen Distriktsläkaren och på DLFs hemsida dessutom får varje medlem också en personlig inbjudan om kurserna med posten. Under hösten träffades representanter från KursDok-torn, som i likhet med Provinsialläkarstiftelsen är en nationell oberoende kursproducent, och Provinsialläkar stiftelsen för att diskutera om det finns möjlighet till ett samarbete. Det är viktigt att Sveriges all mänläkare kan erbjudas oberoende fort-bildning av god kvalité och ett samarbete mellan P-stiftelsen och KursDoktorn skulle kunna medföra ett såväl kvantitativt som kvalitativt bättre utbud av fort bildningskurser.

Diskussionerna om ett samarbete främst kring administra-tionen av kurser och en hemsida kommer att fortsätta under 2010.

DLF avser verka för • att Provinsialläkarstiftelsen erbjuder attraktiva kurser för

medlemmarna.

STIFTElSEn SVEnSKA DISTRIKTSläKARFÖREnInGEnS SAMFOnDDistriktsläkarföreningen förvaltar Samfonden. Denna skall dela ut medel till behövande medlemmar eller medlemmars efter-levande. Fonden skall även bereda distriktsläkare medel för utbildnings-, utvecklings- och forskningsverksamhet.

Medlen i fonden är placerade till låg risk. 2009 har värde-förändringen varit positiv med anledning av börsuppgången.

Under året har medel delats ut till 9 personer. Totalt har ca 118000 kr delats ut. Vi har fått mycket bra ansökningar. Styrel-sen har därför valt att ta en del av det fria kapitalet till utdelning. Nackdelen med att göra det är att det avkastande kapitalet krymper. Därför torde styrelsen vara något mera återhållsam med att dela ut resterande fritt kapital framöver.

DLF avser att • bevaka den ekonomiska utvecklingen i fonden,• vidmakthålla och ytterligare förbättra kunskapen hos våra

medlemmar om möjlighet att er hålla medel härifrån.

KASSÖREnS REDOGÖRElSE

Distriktsläkarföreningen har en stabil ekonomi. Intäkter och kostnader följer i stort sett vad som budgeterats. Föreningens tidning Distriktsläkaren ges ut utan kostnad för föreningen och tillför istället nettoinkomster, detta trots en krympande annonsmarknad. Föreningen har gjort ett bra re sultat, det är något sämre än tidigare år. Det är ett förväntat resultat främst beroende på att alltfler av styrelsemedlemmarna behöver få ekonomisk kompensation för lönebortfall.

Börsen har återhämtat sig till stor del. Det avspeglar sig i en rejäl positiv värdeförändring i DLFs tillgångar i form av aktiefonder och aktieindexobligationer. Av DLFs ekonomiska tillgångar är ca 31% placerade i värdepapper. Styrelsen har valt att ha en försiktig strategi eftersom vi ser att upp gångar snabbt kan förbytas i nedgångar. Några omdispositioner har gjorts i portföljen för att DLF skall ha ett så gott resultat som möjligt.

DLF har för närvarande en kassa som är betryggande.För att stödja det lokalfackliga arbetet har styrelsen beslutat

att inte ta ut någon avgift för deltagarna vid det fackliga semi-nariet 2009. Analogt med detta kommer inte heller någon avgift att tas ut för representanterna, som deltar vid DLFs fullmäktige-möte resp. fackligt seminarium 2010 då ekono min tillåter detta.

Medlemsavgiften har ända sedan 1999 varit oförändrad. Styrelsen ser att en framtida höjning torde bli nödvändig för att säkra föreningens ekonomi.

Börsutvecklingen kommer vi naturligtvis att fortsatt följa. Styrelsen kommer även framöver att göra så säkra placeringar som möjligt. Medlemsutvecklingen är A och O för föreningens fortsatta eko nomi och möjlighet att verka, varför stor uppmärk-samhet måste ägnas åt denna utveckling.

DLF avser att • även fortsättningsvis noggrant följa den ekonomiska

utvecklingen och avser att agera så att medlemmarnas medel hanteras så säkert och ekonomiskt klokt som möjligt. Målsättningen är att föreningen skall ha en trygg ekonomisk grund att stå på som dessutom är långsiktig.

24

FÖRTECKnInG ÖVER FÖREKOMMAnDE FÖRKORTnInGAR

AB Allmänna Bestämmelser

ACG Adjusted Clinical Groups

ALF Avtal om läkarutbildning och forskning

ALG Arbetslivsgruppen

AT Allmäntjänstgöring

CS Centralstyrelsen

CPD Continuing Professional Developement

CPME Standing Committee of European Doctors

EAR Etik- och Ansvarsråd

FD Förhandlingsdelegationen

ILIS Internationella läkare i Sverige

IPULS Institutet för Professionell Utveckling av Läkare i Sverige

MSF Medicine Studerandes Förbund

RLIM Rådet för Läkemedel, IT och Medicinteknik

SFLF Svenska företagsläkarföreningen

SFAM Svensk förening för allmänmedicin

SKL Sveriges Kommuner och Landsting

SoS Socialstyrelsen

SPAF Svenska privata allmänläkarföreningen

SPUR Läkarförbundets och Läkaresällskapets stiftelse för utbildningskvalitet

ST Specialiseringstjänstgöring

SYLF Sveriges Yngre Läkares Förening

UEMO Union Européenne des Médecins Omnipracticiens

UEMS The European Union of Medical Specialists

UFO Utbildnings- och forskningsdelegationen

WMA World Medical Association

WONCA World Organization of Family Doctors