Verksamhetsplan 2017 för Sköndals skolor · 2017-03-22 · Sid Tjänsteutlåtande 3 (21) Perstorpsvägen 75 12867 Sköndal stockholm.se 08 508 47 300 Inledning Sköndals skolor,

Sköndals skolor Tjänsteutlåtande Dnr:

Sid 1 (21) 2017-02-14

Sköndals skolor Perstorpsvägen 75 12867 Sköndal 08 508 47 300 [email protected]

stockholm.se

Verksamhetsplan 2017 för Sköndals

skolor

Förslag till beslut

Handläggare Till Jesper Tornebjer Sköndals skolor Telefon: 08 508 47 300

Tjänsteutlåtande Sid 2 (21)

Perstorpsvägen 75 12867 Sköndal stockholm.se 08 508 47 300

Innehållsförteckning

Inledning ................................................................................................................................... 3

Prioriterade åtgärder för utveckling ...................................................................................................5

1. Ett Stockholm som håller samman .................................................................................................5

1.1 Alla barn i Stockholm har goda och jämlika uppväxtvillkor...................................................5

1.6 Alla stockholmare har nära till kultur och eget skapande .....................................................13

2. Ett klimatsmart Stockholm ...........................................................................................................14

2.1 Energianvändningen är hållbar ..............................................................................................14

4. Ett demokratiskt hållbart Stockholm ............................................................................................16

4.2 Stockholms stad är en bra arbetsgivare med goda arbetsvillkor ...........................................16

4.3 Stockholm är en stad som lever upp till mänskliga rättigheter och är fritt från

diskriminering .............................................................................................................................19

Uppföljning av ekonomi ......................................................................................................... 21

Resursanvändning ............................................................................................................................21

Budget 2017 .....................................................................................................................................21

Övriga frågor .......................................................................................................................... 21

Bilagor

Bilaga 1: 203 Sköndalsskolan och Sandåkraskolan 2017 Internbudget

Bilaga 2: Elevhälsoplan 2016-2017



Inledning

Sköndals skolor, Sköndalsskolan och Sandåkraskolan, bildar en enhet.

Båda skolorna är F-6 skolor, grundskolor för elever i förskoleklass till och med årskurs sex.

Skolorna har integrerad fritidshemsverksamhet för elever i årskurs F-3 samt öppen

fritidsverksamhet så kallade klubbar för årskurserna 4-6. Fritidshem och öppen

fritidsverksamhet samarbetar och kan också ha en annan indelning av elevgrupperna.

I januari 2017 har Sköndals skolor 803 elever varav 333 elever i Sandåkraskolan och 470

elever i Sköndalsskolan. Prognosen visar att minst 900 elever behöver ha plats i Sköndals

skolor till läsåret 2017/2018.

100 % av eleverna i årskurs F-3 är inskrivna i fritidshem. Drygt 80 % av eleverna i

årskurserna 4–6 är inskrivna i den öppna fritidshemsverksamheten. Modersmålsundervisning

och/eller studiehandledning ges i 28 olika språk.

I Sköndals skolor arbetar cirka 140 personal. Vissa tjänster såsom skolintendent, speciallärare,

kurator och koordinator samordnas. Elever går mellan skolorna för att undervisning i till

exempel modersmål och hem- och konsumentkunskap. Skolornas organisation är uppbyggd i

arbetslag. För att öka kompetensen och skapa en helhetssyn på elevers utveckling är

arbetslagen sammansatta av olika personalkategorier.

I Sköndalsskolan är verksamheten, förutom i själva skolbyggnaden, förlagd till en paviljong.

En fullstor idrottshall finns på skolgården. Hallen används både under skoltid och för

fritidshems/fritidsklubbsverksamhet. Även Sandåkraskolans idrottssal och övriga lokaler

används av samtliga verksamheter. Skolan har idag tre paviljonger.

Båda skolorna har eget bibliotek och kök samt salar för musik och slöjd. Rum för pedagogisk

verksamhet är utrustade med interaktiva skrivtavlor. Skolorna använder alltmer IPads.

Sköndals skolor har en hälsoprofil med en gemensam idrottsförening där styrelsen består av

elever och lärare. För att förstärka skolornas hälsoprofil genomförs idrottsgrupper med

fotbollsinriktning. Elever i årskurserna 4-6 erbjuds 140 minuter extra idrott i veckan.

Skolorna har ett gemensamt elevhälsoteam som arbetar för att främja hälsan hos alla elever

men med speciellt fokus på elever i behov av särskilt stöd så att dessa elever får stöd och hjälp

så tidigt som möjligt. Skolorna arbetar så långt det är möjligt för att inkludera alla elever.

Systematiskt kvalitetsarbete

Kvalitetsredovisningen för Sköndals skolor omfattar alla verksamheter.

Eftersom skolorna har integrerade förskoleklasser och fritidshem/fritidsklubbar är de en del i

helheten och redovisas endast undantagsvis var för sig. Underlag till det systematiska

kvalitetsarbetet såsom uppföljningar och utvärderingar tas kontinuerligt fram på flera nivåer,

inom flera områden samt genom olika metoder. Nivåerna kan gälla Sköndals skolor som

enhet, endast en skola, en speciell verksamhet, arbetslaget, klassen/gruppen, ämnet eller den

enskilde eleven. Personal, elever och föräldrar utvärderar och följer upp arbetet på olika sätt,

genom kartläggningar, kontroller, enkäter, intervjuer, resultatsammanställningar etcetera.



Vision och värdegrund för Sköndals skolor

När eleverna slutar i Sköndals skolor efter årskurs 6 ska de lämna oss med gott

självförtroende samt ett intresse för fortsatt lärande.

De har: upplevt glädje och gemenskap utvecklat sitt lärande samt sin sociala och

kommunikativa kompetens tilltro till sin egen förmåga och fortsatt lust att lära hittat olika

inlärningsstrategier funnit en aktiv och meningsfull fritid.

Skolornas ledord

Inspiration, Medkänsla, Mod och Lärande

Omvärldsanalys

Antalet barn i området Sköndal ökar. Flera byggnationer genomförs främst i det nya

bostadsområdet "Lilla Sköndal". Ytterligare byggnation projekteras i området som påverkar

skolornas elevantal. Förskolor har byggts ut och nya har etablerats i Sköndalsområdet.

Skolornas elevunderlag ökar ständigt och klasser behöver delas. Skolorna kan i dagsläget inte

ta emot alla sökande. Sandåkraskolan behöver rustas/byggas om och Sköndals skolor behöver

redan till höstterminen 2017 få ytterligare lokaler.

Antal nyinvandrade elever har ökat i området Sköndal.

Svårigheter att få behörig personal börjar synas särskilt till fritidshemmens verksamhet.

Verksamhetsplanens framtagande

Verksamhetsplanen har tagits fram och sammanställts efter elevers och personals

utvärderingar, analys av elevers resultat etcetera. Personalen arbetar kontinuerligt med

planens mål, åtaganden, arbetssätt och uppföljningar.

Verksamhetsplanen gäller för skolornas samtliga verksamheter och det är endast om ett mål

eller arbetssätt är specifikt för en enskild verksamhet som det noteras. Mål för fritidshem

gäller även för den öppna fritidshemsverksamheten. Begreppet "andel elever" är könsneutralt

och innefattar både flickor och pojkar. I uppföljningar och utvärderingar kartläggs eventuella

könsskillnader.



Prioriterade åtgärder för utveckling

Personal i fritidshem/fritidsklubbar och i förskoleklasserna kompetensutvecklas i samt

implementerar, de kapitel om syfte och centralt innehåll för fritidshemmen respektive

förskoleklassen som läroplanen kompletterats med samt det reviderade kapitlet om övergång

och samverkan, i undervisningen.

Förskollärare och grundskollärare genomgår kompetensutveckling inom Läslyftet, en modell

som är framtagen av Skolverket. Modellen utgör underlag för kollegiala diskussioner,

reflektioner över undervisningen samt gemensam planering och uppföljning av

klassrumsaktiviteter som syftar till att utveckla undervisningen.

Skolornas olika pedagogiska verksamheter vidareutvecklar arbetet med gemensamma

planeringar och samplaneringstid.

Översynen av skolornas informations- och kommunikationsteknik fortlöper där personalens

digitala kompetens höjs samt verksamheternas tillgång till pedagogiska verktyg och

utrustning ses över och blir mer likvärdig.

Personal och elever arbetar med utgångspunkt i en lösningsinriktad pedagogik och en

gemensam modell för konfliktlösning arbetas fram. En gemensam struktur för klassråden

initieras genom att alla klasser arbetar efter "Handbok för klassråd".

Mångfaldsperspektivet lyfts för att elever och personal i alla verksamheter ska beakta och

tillvarata de likheter och olikheter som finns och inta ett mer normkritiskt perspektiv.

Skolornas hälsoprofil kompletteras med en plan för hur alla elever ska få daglig styrd

rörelseaktivitet.

KF:s inriktningsmål:

1. Ett Stockholm som håller samman

KF:s mål för verksamhetsområdet:

1.1 Alla barn i Stockholm har goda och jämlika uppväxtvillkor

Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet

Andel elever i årskurs 6 som uppnått målen i alla ämnen 97 % 83% År

Nämndmål:

1.1.1 Alla elever utvecklas och når målen för sin utbildning

Förväntat resultat

Lärare har höga förväntningar på eleverna. Utbildning och undervisning utgår alltid från

läroplanernas mål och kunskapskrav respektive examensmålen och ämnesplanernas

kunskapskrav samt från vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Alla lärare är

engagerade och kompetenta, och planerar undervisningen gemensamt. Eleverna får i förväg



veta vilka mål de arbetar mot, är delaktiga i planeringen av hur undervisningen ska

genomföras och vilka olika former för redovisning och bedömning som kommer att användas.

Återkopplingen till eleverna är en central del i undervisningen. Bedömning i formativt syfte,

med avsikten att stärka elevens lärande, används både för att synliggöra och stödja elevernas

kunskapsutveckling samt för att kontinuerligt bedöma, utveckla och förbättra undervisningen.

Kvalitativa analyser av resultat genomförs på alla nivåer för att utveckla verksamheten.


Andel elever som dagligen deltar i en styrd rörelseaktivitet 60 % År

Andel elever som nått kravnivån på det nationella provet i matematik i åk 3

96 % År

Andel elever som nått kravnivån på det nationella provet i svenska/svenska som andraspråk i åk 3

96 % År

Andel elever som uppnått kravnivån på det nationella provet i matematik i åk 6

98 % År

Andel elever som uppnått kravnivån på det nationella provet i svenska/svenska som andraspråk i åk 6

96 % År

Andel elever som vid höstterminsslut i åk 1 har uppnått grundläggande taluppfattning inom matematik

94 % År

Andel elever som vid höstterminsslut i åk 1 kan läsa bekanta meningar i korta, elevnära texter genom att använda ljudningsstrategi och helordsläsning på ett delvis fungerande sätt

94 % År

Andel legitimerade lärare i grundskolan 95 % År

Enhetsmål:

Alla elever utvecklas och når målen för sin utbildning.


97 % av eleverna i årskurs 6 har godkända betyg i samtliga ämnen vilket är en betydande

ökning jämfört med föregående år.

Meritvärdet i genomsnitt för årskurs 6 ska öka.

Korrelationen mellan satta betyg och resultat på nationella ämnesprov ska öka.

96 % av eleverna i årskurs 3 uppnår godkänt resultat på nationella ämnesproven, vilket är

jämförbart med föregående år.

Andel elever som når Skolverkets krav för grundläggande matematik och läsning i årskurs 1

ska öka jämförbart med vår egen analys av årets resultat.

Arbetssätt

Alla kategorier av pedagogisk personal har schemalagd tid för samplanering med minst 60

min per vecka. Samplaneringen genomförs både med deltagare inom samma personalkategori

samt med personal ur blandade kategorier.

Under vårterminen i årskurs 2 respektive årskurs 5 så samlar lärare med specialpedagogisk

kompetens in skrivna texter och genomförda matematikuppgifter för varje elev. Dessa

bedöms och används för planering av insatser både på individ- och gruppnivå vid



höstterminens start i årskurs 3 respektive årskurs 6.

En ny planering läggs för lärare i årskurs 1 för att effektivare kunna genomföra Skolverkets

bedömningsstöd och därmed kunna utnyttja tid utanför timplanen till träningstid för elever i

behov av stöd och extra träning.

Personal med assistentuppdrag ges möjlighet att kompetensutvecklas inom läsutveckling för

att bättre kunna stötta enskilda elever och mindre elevgrupper i extra träning för läsutveckling

Förskollärare tillsammans med lärare med specialpedagogisk kompetens tar fram ett

screeningmaterial för att tidigt upptäcka elever i behov av stöd och därmed sätta in insatser.

Screeningmaterialet som ska användas ska korrelera med Skolverkets bedömningsstöd för

årskurs 1.

En tydlig plan för fritidshemmens arbetssätt samt för fritidshemmens skolsamverkan tas fram.

Planen ska syfta till att stödja elevers utveckling mot målen för utbildningen.

Det påbörjade arbetet med gemensamma grundplaneringar för respektive årskurs/stadie och

ämne utvecklas och implementeras allt mer. Arbetet ska syfta till att stärka kopplingen mellan

undervisning och kunskapskrav, öka likvärdighet i undervisning och bedömning samt

säkerställa att det finns tillräckligt med underlag för bedömning och betygssättning.

Samtlig pedagogisk personal prövar och utvärderar olika former för elevers återkoppling på

sin egen utveckling och på undervisningen.

Samtliga nationella prov i årskurs 3 och 6 samrättas av lärare i Sköndals skolor för en ökad

likvärdighet och mer rättssäker bedömning. Den gemensamma rättningen ger också alla

rättande lärare insyn i den progression i lärande som eleverna kommer att möta.

Representanter från Sköndals skolor deltar i Skolverkets referensgrupp kring forskning och

forskningsbaserat arbetssätt.

Resursanvändning

Samplaneringstid används och ger synergieffekt då kunskaper delas och sprids samt kommer

fler elever till gagn samtidigt som personella resurser sparas.

Arbetslagen består av olika personalkategorier som kompletterar varandra i kunskaper om

elevers utveckling.

Lärare med specialkompetens sammanställer och återkopplar på insamlade uppgifter i

årskurserna 2 och 5.

Alla lärare i årskurserna 1-6 deltar i samrättningen av nationella ämnesprov där planeringen

för rättningen utgår från lärares behörighet. Detta kan även ses som en kompetensutveckling

för lärare då undervisning för att uppnå målen och bedömning diskuteras.

Under vårterminen 2017 deltar alla förskollärare samt lärare i teoretiska ämnen i Skolverkets

satsning "Läslyftet".

Alla arbetslag erbjuder eleverna läxhjälp med behöriga lärare. Arbetslag med årskurserna 1-3

erbjuder eleverna "träningstid" med behöriga lärare utöver ordinarie timplan.

Sköndals skolor har fem förstelärare.

Uppföljning

Individuella utvecklingsplaner innehållande skriftligt omdöme samt en framåtsyftande plan

för alla elever i årskurserna 1-5. Betyg för elever i årskurs 6.

Elevhälsoteamet följer upp och gör jämförelser mellan skriftliga omdömen och planerade

betyg vid betygskonferens en gång/termin samt vid betygskonferens som ligger mitt i

terminen. Om korrelationen är låg så förs diskussioner kring troliga orsaker och vilka åtgärder



som behövs.

Klasskonferenser en gång/termin med "elevkoll" där varje elev följs upp på individnivå i varje

ämne. Elevhälsoteamet följer upp elevkoll.

Elevhälsoteamet följer upp elevers kunskaper enligt ett årshjul för kunskapskontroller,

innehållande bland annat "Pröva med tal" och "BRAVKOD".

Elevhälsoteamet och mentorer tar del av kartläggningar av nyanlända elevers kunskaper via

Skolwebben där START Stockholm lägger in genomförda kartläggningar.

Förstelärarna utvärderar arbetet med skolornas gemensamma planeringar tillsammans med

alla lärare. Förstelärarna följer upp utvärderingen och planerar för vidare åtgärder för

förbättring och implementering tillsammans med skolledningen.

Verksamhetsplanen implementeras och konkretiseras vid personalkonferens under tidig

vårtermin 2017.

Verksamhetsplanen följs upp i arbetslagen vid terminsavslut vårterminen 2017 samt

terminsuppstart höstterminen 2017 för att säkerställa att arbetslagen följer sin plan för sina

arbetssätt för att uppnå enhetsmålen.

Personal för statistik över elevernas utökade rörelse, och sammanställs samt analyseras i

samband med VP utvärderingen

Slutlig utvärdering av Verksamhetsplanen görs i december 2017. Sammanställning och analys

tas med till Verksamhetsplan 2018.

Utveckling

I relation till avsatt budget och planerad resursanvändning så är förväntat resultat, arbetssätt

och uppföljning rimliga.

Vid analys av föregående års resultat har förväntade resultat ändrats, på de flesta områden

som rör elevers kunskapsutveckling höjts. Detta är möjligt på grund av redan insatta åtgärder

och planerade förändringar.

Områden som prioriteras är:

Kunskapsuppföljning på ett tidigt stadium i förhållande till kunskapskrav.

Likvärdig undervisning och bedömning.

Samverkan mellan grundskola, förskoleklass och fritidshem.

Nämndmål:

1.1.2 Alla elever har en god lärmiljö


Alla elever känner sig trygga i skolan. Skolan erbjuder en god lärmiljö där bemötande och

stöd ger eleverna förutsättningar att fokusera på utbildning och arbetsuppgifter. Det finns

tydliga och kända rutiner på skolan för hur man ska hantera olika situationer, exempelvis

frånvaro och olika former av kränkningar. Medvetenheten om den fysiska miljöns betydelse

för en trygg och kunskapsstödjande arbetsmiljö är hög. Skolan har god samverkan med

vårdnadshavare samt socialtjänst, polis och andra relevanta aktörer.





Andel elever F-klass nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan 95 % År

Andel elever F-klass nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna

80 % År

Andel elever åk 2 nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna.

80 % År

Andel elever åk 2 nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan 90 % År

Andel elever åk 5 nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna

80 % År

Andel elever åk 5 nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan 90 % År

Total frånvaro i grundskolan 6 % År

Enhetsmål:

Alla elever har en god lärmiljö


Resultaten i stadens brukarenkät för andel elever i Sköndals skolor som känner arbetsro

motsvarar 80 % för förskoleklassernas elever, 80 % för elever i årskurs 2 samt 80 % för

årskurs 5.

Resultaten i stadens brukarenkät för andel elever i Sköndals skolor som är trygga visar 95 %

för förskoleklassernas elever, 90 % för elever i årskurs 2 samt 90 % för elever i årskurs 5.

Dessa förväntade resultat är i de flesta fall något högre än föregående år. Detta bland annat

beroende på en omstrukturering av Elevhälsoteamet samt Trygghetsteamet.

Skolans miljö är säker, stimulerande och trivsam för elever att vistas i.

Arbetssätt

Ett implementeringsarbete för skolornas nya ledord genomförs.

Personal följer de rutiner som finns i planen mot diskriminering och kränkande behandling

samt för att följa elevers närvaro/frånvaro.

Personal arbetar efter den hälsoprofil som finns för enheten.

Elevhälsoteamets nya struktur innebär ökad kuratorstid, ökad tid för skolsköterskor samt en

ny tjänst "elevhälsokoordinator". Elevhälsokoordinatorn arbetar mot elevgrupper som behöver

stöd, handleder resurspersoner och annan personal.

Trygghetsteamets nya struktur innebär att både det förebyggande och det åtgärdande

trygghetsarbetet vid enstaka kränkningar hamnar närmare eleverna genom att en personal i

varje arbetslag är trygghetsansvarig. Denna person får fortlöpande utbildning och möjlighet

till utvecklande diskussioner med ett "basteam". Basteamet träffas varje vecka för att planera

för det förebyggande trygghetsarbetet samt det åtgärdande arbetet vid upprepade kränkningar.

Den personal som är trygghetsansvarig i arbetslaget ansvarar för att frågan "trygghet och

trivsel" lyfts varje vecka på arbetslagsmötet samt för att Trivselenkäten genomförs och

analyseras på arbetslagsnivå.

Rastverksamheten utvecklas vidare för att bli mer varierad och mer rörelsestimulerande. All

rastverksamhet styrs av fritidshemspersonal där en personal på varje skola har ett särskilt

utvecklings- och uppföljningsansvar.

Arbete med gemensamma planeringar och därmed ökad likvärdighet i till exempel



lektionsstruktur, elevhälsokoordinatorns arbete med elevgrupper i behov av stöd samt

Trygghetsteamets nära arbete gynnar arbetsron.

Fritidshemmen planerar för ett effektivt utnyttjande av lokaler samt utomhusytor vilket

gynnar trygghet, trivsel och arbetsro.

Åtgärdsplaner tas vid behov fram utifrån skydds- och allergironder.

Vid verksamhetsförändringar genomförs risk - och väsentlighetsanalyser.

Resursanvändning

Arbetslagen består av olika personalkategorier som kompletterar varandra i kunskaper om

elevers utveckling.

Elevhälsoteamets nya struktur och utökade resurser med utökad kuratorstid, utökad tid för

skolsköterskor samt en ny tjänst "elevhälsokoordinator".

Trygghetsteamets nya struktur med en trygghetsansvarig personal i varje arbetslag.

Trivselenkäter följs upp på arbetslagsnivå i första steget för att åtgärder ska planeras för i så

nära anslutning till eleverna som möjligt.

En fritidspersonal/skola med särskilt ansvar för rastverksamheten.

Uppföljning

Trivselenkäter, kompletteras med frågor om rörelse.

Brukarenkäter.

Skolhälsans enkät för elever i årskurs fyra.

Skyddsrond och allergirond.

Punkten "trygghet och trivsel" på varje veckas arbetslagsmöte.

Personal för statistik över elevernas utökade rörelse, och sammanställs samt analyseras i

samband med VP utvärderingen.


vårtermin 2017.






Utveckling



Vid analys av föregående års resultat har förväntade resultat ändrats och höjts inom de flesta

områden som rör elevers trygghet och arbetsro. Detta möjliggörs av redan insatta åtgärder och

planerade förändringar.


Utvärdering, uppföljning och vidareutveckling av Elevhälsoteamets och Trygghetsteamets

arbete och strukturer.

Rastverksamheten.

Gemensamma planeringar.



Nämndmål:

1.1.3 Alla elever har inflytande över, förståelse för och tar ansvar för sitt eget

lärande utifrån sina förutsättningar


Med ökad ålder ökar elevers delaktighet i planering och uppföljning. Eleverna får genom

detta en god kännedom om sin prestationsförmåga i förhållande till målen, vilket leder till att

eleverna utvecklar en positiv attityd till lärande och ser sin egen ansträngning som

betydelsefull. Arbetet för att eleverna ska förstå progressionen i lärandet synliggörs i

lärandemiljön genom exempelvis kontinuerlig feedback från lärarna och andra

bedömningsunderlag.


Andel elever åk 5 nöjda med - Jag vet vad jag behöver kunna för att nå målen i de olika ämnena

85 % År

Andel vårdnadshavare F-klass nöjda med - Jag och mitt barn vet vad mitt barn behöver för att lära och utvecklas

85 % År

Andel vårdnadshavare fritidshem nöjda med – det inflytande mitt barn har över fritidshemmets aktiviteter

80 % År

Andel vårdnadshavare åk 2 nöjda med - Jag och mitt barn vet vad mitt barn behöver för att lära och utvecklas

80 % År

Enhetsmål:

Alla elever har inflytande över, förståelse för och tar ansvar för sitt eget lärande

utifrån sina förutsättningar


Elevers inflytande över fritidshemsverksamheten ska visa 80 %. Detta är en ökning i

jämförelse med föregående år.

Andel elever som vet vad de ska kunna för att utvecklas och nå målen ska visa 85 % för

förskoleklass, 80 % för årskurs 2 samt 85 % för årskurs 5.

Andel elever som i sin Trivselenkät, vilken genomförs 2 gånger/läsår, anger att de vet vad de

ska kunna och förstå vad de ska lära sig framåt är fortsatt högt för alla årskurser, det vill säga

över 90 %.

Arbetssätt

Grundplaneringarna för varje årskurs/stadie och ämne är gemensamma för skolorna, har

likartad layout och är kända för eleverna. Dessa planeringar förs in i elevernas Portfolio och

följs upp regelbundet. Varje elevs planering innehåller en bedömd matris som både visar

nuläge och framtida utveckling

Med stigande ålder och mognad så är eleverna aktiva i bedömning av sina egna kunskaper och

planering för sin framtida utveckling.

Eleverna planerar för sitt eget utvecklingssamtal tillsammans med sin lärare utifrån sin

Portfolio.



Alla elever deltar i klassråd. Boken "Handbok för Klassråd" används av alla lärare som är

ansvariga för klassråd för att öka elevers aktivitet, engagemang och delaktighet.

Eleverna påverkar och har utifrån stigande ålder och ökad mognad inflytande över

undervisning och utbildning genom olika demokratiska forum såsom elevråd, fritidshemsråd,

matråd.

Resursanvändning

Arbetslagens analys av Trivselenkäterna.

Elever får ta ett allt större ansvar för sin egen utbildning och för att leda aktiviteter, till

exempel aktivitetsdagar.

Boken "Handbok för klassråd" finns inköpt till alla arbetslag.

Pedagoger prövar och utvärderar metoder för elevers återkoppling på sin egen utveckling och

på undervisningen.

Skolledare deltar på alla elevråd för att korta informations- och ev beslutsvägar vilket ökar

elevers möjlighet att delta aktivt i demokratiprocesser.

Uppföljning

Brukarenkäten.

Enhetens egen Trivselenkät.

Arbetslagens uppföljning av Trivselenkäterna.


vårtermin 2017.






Utveckling



Vid analys av föregående års resultat har förväntade resultat ändrats något.


Gemensamma grundplaneringar.

Utveckling av klassråden utifrån "Handbok för klassråd".

Säkerställande av elevers planering för sitt eget utvecklingssamtal.




1.6 Alla stockholmare har nära till kultur och eget skapande

Nämndmål:

Eleverna upplever och deltar i kulturlivet


Alla elever får ta del av professionella kulturupplevelser. Kultur, estetiska lärprocesser och

eget kreativt skapande är en integrerad del i lärandet.


Andel elever i åk 5 nöjda med - Jag är nöjd med de kulturupplevelser som jag får ta del av i skolan (t.ex. författarbesök, teater, konserter och museibesök).

90 % År

Enhetsmål:

Eleverna upplever och deltar i kulturlivet


Alla elever får tillgång till kulturens olika uttrycksformer, det vill säga både eget skapande

eller publik-/besökaraktiviteter.

Alla elever deltar i minst ett kulturevenemang/termin med professionella utförare.

Kulturverksamhet ingår i alla verksamheter vid Sköndals skolor.

Eleverna påbörjar deltagandet i ett sjuårigt hjul som innehåller olika kulturella uttrycksformer

med hänsyn taget till representation av bland annat olika länder, genus och etnicitet.

Arbetssätt

Ett sjuårigt hjul tas fram för att säkerställa att alla elever under årskurserna F-6 ska ha deltagit

i olika kulturella uttrycksformer med hänsyn taget till representation av bland annat olika

länder, genus och etnicitet.

Kultur ingår naturligt i alla verksamheter och vid firande av traditioner såsom Fritidshemmens

dag.

En personal med särskilt ansvar för kulturverksamhet och Skapande skola vid Sköndals skolor

planerar för kulturella evenemang med professionella utförare för alla elever/verksamheter.

Detta görs i samråd med ytterligare en personal/skola.

Elevgrupper/klasser gör "egna" externa kulturaktiviteter.

Sköndals skolor har ett bibliotek/skola som båda erbjuder deltagande i till exempel chattforum

med författare.

Elever i Sköndalsskolans årskurser 4-6 erbjuds att delta i musikskapande såsom rockband

under Fritidsklubbstid.

Resursanvändning

Personal med särskilt ansvar för kulturaktiviteter och Skapande skola för Sköndals skolor

samordnar aktiviteter för båda skolornas elever.

Salar såsom musiksal med instrument används till alla verksamheter.



Särskild mjukvara för att skapa musik samt Ipads i musikundervisningen.

Forum för elever att uppträda inför andra både i grupp och enskilt.

Ett fullutrustat bibliotek/skola med bland annat tillgång till Ipads.

Skolorna äskar medel till kultur från "Skapande skola".

Uppföljning

Brukarenkäten.

Utvärderingar efter olika kulturevenemang.


vårtermin 2017.

Verksamhetsplanen följs upp i arbetslagen vid terminsavslut vårtermin 2017 samt





Utveckling



Vid analys av föregående års kulturaktiviteter i relation till föregående årsmål så bedöms det

förväntade resultatet rimligt.


Ett sjuårigt hjul för att säkerställa att alla elever under årskurserna F-6 ska ha deltagit i olika

kulturella uttrycksformer med hänsyn taget till representation av bland annat olika länder,

genus och etnicitet.


2. Ett klimatsmart Stockholm


2.1 Energianvändningen är hållbar

Nämndmål:

Skolan bidrar till en hållbar livsmiljö


Det finns strategier för energihushållning, kosthållning och hållbar utveckling. Detta vävs

även in i undervisningen för att synliggöra betydelsen av det personliga ansvaret för vår

gemensamma livsmiljö och hälsa.


Andel ekologiska livsmedel 40 % År

Enheter som sorterar ut matavfall för biologisk behandling 0 Sorterar År



Enhetsmål:

Sköndals skolor verkar för en hållbar livsmiljö


Alla elever uppnår kunskapskraven med koppling till en hållbar miljö.

Sandåkraskolans kök KRAVcertifierades under år 2016 och Sköndalsskolans kök KRAV-

certifieras under år 2017.

Andelen ekologiska livsmedel ökar.

Andelen klimatsmart mat ökas, för att minska våra klimatavtryck skapade av livsmedel.

Arbetssätt

Samtliga verksamheter verkar för att eleverna uppnår kunskapskraven med koppling till en

hållbar miljö.

På Sköndalsskolan prövas under vårterminen 2017 ett projekt där elever i åk 4-6 tar ett

särskilt ansvar för framför skolans utomhusmiljö. En personal har särskilt ansvar för detta

projekt. I samarbete med SISAB tar denna personal och eleverna fram en idé för att redovisa

och ev minska kostnader för exempelvis klotter.

Restaurangerna vid Sköndals skolor tar gemensamt fram ett pedagogiskt sätt att mäta och

redovisa matavfall i syfte att eleverna ska förstå konsekvenser av att slänga mat.

Restaurangerna använder mer KRAV-produkter och planerar menyer efter säsong.

Transporter samordnas i så hög grad som möjligt.

Vaktmästarna uppdaterar rummen med uppsamlingskärl för att öka papperssortering.

Elever och personal ökar papperssorteringen.

Personal skriver ut och dubbelkopierar i möjligaste mån.

Enheten använder miljövänliga medel för bl.a. rengöring.

Andelen ekologiska livsmedel kommer att öka för att bidra till att minska spridningen av

gifter i naturen och till att främja ett naturligt beteende för djuren i lantbruket.

Klimatsmart mat kommer att användas i en större utsträckning för att minska vårt

klimatavtryck som skapas av livsmedlen.

Resursanvändning

Vissa av lokalerna har närvarostyrd belysning.

Sambeställning sker för att minska antal transporter.

Säsongsanpassad mat används.

Minskat matavfall/åtgång då elever lär sig mer om konsekvenserna av att slänga mat.

Nötfärs kommer på prov att ersättas av fågel-/hönsfärs, vilket minskar koldioxidutsläppen vid

primärproduktionen med cirka 80-90 % per kilo köttprodukt.

Uppföljning

"Skolmat Sverige".

Personal i kök gör resultatsammanställningar av matavfall.

Skolintendent följer upp inköp av kopieringspapper med hänsyn taget till det ökade

elevantalet för att göra jämförelser över tid.

Personal ansvarig för projektet med elevers deltagande i miljöarbetet utvärderar detta arbete

tillsammans med skolledare.



SISAB redovisar elförbrukning.


vårtermin 2017.






Utveckling



Vid analys av föregående års resultat så ser vi möjligheter att höja andelen ekologiska

livsmedel samt att även Sköndalsskolans kök KRAV-certifieras.


Gemensam plan för restaurangernas mätning och redovisning av matavfall.

Sköndalsskolans kök KRAV-certifieras.

Utprövning av projekt för elevernas delaktighet i miljöarbetet.

Vid framtagandet av matsedlar kommer även koldioxidpåverkan att vara en faktor att väga in,

för att kunna följa upp hur stor/liten klimatpåverkan matproduktionen på skolorna har.


4. Ett demokratiskt hållbart Stockholm


4.2 Stockholms stad är en bra arbetsgivare med goda arbetsvillkor


Aktivt Medskapandeindex 83 83 År

Sjukfrånvaro 6 % tas fram av nämnden

Tertial

Sjukfrånvaro dag 1-14 2 % tas fram av nämnden

Tertial

Nämndmål:

Utbildningsförvaltningen är en attraktiv arbetsgivare för chefer, medarbetare

och framtida medarbetare


Utbildningsförvaltningens arbete med strategisk kompetensförsörjning säkerställer att alla

nivåer gemensamt har den kompetens som är nödvändig för att skapa den bästa skolan för

varje elev. Utbildningsförvaltningen attraherar, rekryterar, introducerar och behåller

kompetenta och engagerade medarbetare som tar initiativ till och får möjlighet att utveckla sig

själva och sitt uppdrag. Lärarna är behöriga och legitimerade, och bidrar tillsammans med



övrig personal till skolans utveckling. Arbetsmiljön på utbildningsförvaltningens samtliga

arbetsplatser är god. Ett särskilt fokus läggs på frågor kring arbetsbelastning och ledarskap.

Enhetsmål:

Sköndals skolor är attraktiva arbetsplatser.


Öka medarbetarindex i medarbetarenkäten.

Öka svarsfrekvens av medarbetarenkät.

Öka andel behörig personal till enhetens samtliga verksamheter.

Kompetensen hos personal med assistentuppdrag höjs.

All personal genomgår någon form av kompetensutveckling under året, kan vara enskilt eller

kollegialt. Kompetensutvecklingen utgår från utvecklingsområden som diskuterats under

medarbetarsamtalen.

Arbetssätt

All personal ges möjlighet till friskvård på olika sätt, till exempel genom att schemalägga

friskvårdstid, utnyttja Sköndalsskolan gym, skolornas vilrum med massagestolar,

motionsaktiviteter ordnade för personal såsom löpgrupp på Sandåkraskolan.

Enheten har ett fungerande samverkanssystem genom till exempel kontinuerliga

ArbetsPlatsTräffar och tid för SamVerkansGrupp. Fackliga representanter har tid avsatta i sitt

schema för att kunna planera för samverkan.

Skolledningen planerar för kompetensutveckling och även längre fortbildning utifrån

utvecklingsområden som diskuterats på medarbetarsamtalen. Det kan innebära både enskild

kompetensutveckling och en mer samlad kompetensutvecklingsinsats när behov för detta blir

tydligt.

Arbetslagen planerar tillsammans för att till exempel fördela arbetsbelastning så som

skrivande av veckobrev till hemmen, schema för vikarieanskaffning, samplanerar kring

undervisning och aktiviteter.

Två veckor per termin är mötesfria för att ge personal mer tid att förbereda och genomföra

utvecklingssamtal.

Utvecklingssamtal genomförs inom arbetsplatsförlagd tid där flertalet samtal är möjliga att

genomföra under lektionstid för att minska arbetsbördan för den personal som håller i

samtalen.

All personal erbjuds handledning och vägledning vid behov.

Pedagoger erbjuds hjälp att skriva utredningar och åtgärdsprogram av elevhälsoteamet.

Personal med assistentuppdrag handleds och kompetensutvecklas av beteendevetare

kontinuerligt för att öka sin kompetens och utvecklas i sitt uppdrag.

Personal med assistentuppdrag kompetensutvecklas i läsinlärning.

Personal erbjuds kontakt med företagshälsovård vid behov.

Basteamet i Trygghetsteamet arbetar stödjande för arbetslagens trygghetsansvariga vid tex

skrivande av rapporter vid kränkande behandling.

En plan för kompetensbaserad rekrytering utifrån Sköndals skolors behov tas fram.



Resursanvändning

Medel avsätts för arbetsmiljö, kompetensutveckling, personalhälsa och trivselinsatser som kan

leda till minskade kostnader för sjukfrånvaro.

Intern kompetensutveckling genom kollegialt lärande vilket leder till att säkerställa kvaliteten

i samtliga verksamheter.

Elevhälsoteamet erbjuder stöd för att skriva till exempel pedagogiska utredningar och

åtgärdsprogram.

Trygghetsteamets nya organisation gör att det finns möjlighet till ett utökat stöd för att skriva

rapporter vid kränkande behandling.

Personal samplanerar. Planeringar och andra dokument skrivs gemensamt och finns

tillgängliga för alla.

Uppföljning

Medarbetarenkät - diskussion och sammanställning av behov som utvärderas.

Arbetsplatsträffar - diskussion och sammanställning av behov som utvärderas.

Medarbetarsamtal - diskussion och sammanställning av behov som utvärderas.

Samverkansgrupp - diskussion och sammanställning av genomförda insatser.

Elevhälsoteamet - diskussion och sammanställning av genomförda insatser.

Trygghetsteamet - diskussion och sammanställning av genomförda insatser.


vårtermin 2017.






Utveckling



Vid analys av föregående års resultat har förväntade resultat ändrats, till exempel har mål för

ökat aktivt medskapandeindex höjts. Detta är möjligt på grund av redan insatta åtgärder och

planerade förändringar.


Vidare utveckling av samplanering och gemensamma planeringar.

Trygghetsteamets och Elevhälsoteamets nya organisation befästs och vidareutvecklas.

Riktad kompetensutveckling och handledning för personal med assistentuppdrag.

Kompetensutveckling utifrån enskild/-a personals/gruppers behov och inte enbart en och

samma kompetensutveckling för all personal.

Fortsatt utveckling av mottagandet av VFU-studenter samt studenter i "Från nyanländ till

nyanställd".

VFU-handledare erbjuds handledarutbildning vid Stockholms Universitet.

Plan för kompetensbaserad rekrytering.

Biträdande rektorer erbjuds efter hand att genomgå det statliga Rektorsprogrammet.




4.3 Stockholm är en stad som lever upp till mänskliga rättigheter och är

fritt från diskriminering

Nämndmål:

I samtliga verksamheter integreras mångfaldsperspektiv


Mångfaldsperspektivet är integrerat i det ordinarie arbetet. Personalen har kunskap om

mänskliga rättigheter, antirasism, extremism och normkritisk pedagogik. Alla elever och all

personal garanteras samma rättigheter och möjligheter. Skolan förmedlar de demokratiska

värdena och mänskliga rättigheterna. Främlingsfientlighet, rasism och extremism motarbetas.

Skolan förebygger kränkningar, diskriminering och trakasserier genom regelbunden

kartläggning av verksamheten tillsammans med elever. Uppföljning görs utifrån det stöd som

finns framtaget. Eleverna har inflytande i arbetet samt känner till sina rättigheter i enlighet

med FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna.

Aktivitet Startdatum Slutdatum

Skolornas upprättade planer mot diskriminering och kränkande behandling stäms av årligen av central förvaltning.

2017-01-01 2017-12-31

Enhetsmål:

Mångfaldsperspektivet integreras i samtliga verksamheter vid Sköndals skolor


Vid den slutliga utvärderingen av verksamhetsplanen i december 2017 så är målet att personal

uttrycker att de har fått en större medvetenhet om mångfaldsperspektivet, om

diskrimineringsgrunderna och att man arbetar efter ett normkritiskt arbetssätt.

Skillnaderna i resultat mellan pojkar och flickor fortsätter att vara marginell.

En handlingsplan för mottagande av nyanlända både i skolverksamhet och

fritidshemsverksamhet är sjösatt.

Pedagoger hämtar START Stockholms kartläggning av kunskaper hos en nyanländ i

Skolwebben och använder sig av denna kartläggning i planering av undervisning.

Alla nyanlända elever har studiehandledning på sitt modersmål.

Elevers aktiviteter så som aktiviteter på fritidshem/fritidsklubb och inom idrottssatsningen är

intressestyrda och inte könsstyrda.

Arbetssätt

En arbetsgrupp, tidigare kallad "HBTQ-gruppen", arbetar fram en plan för ökad medvetenhet

om mångfaldsperspektivet och diskrimineringsgrunderna. Planen innehåller även sätt att

utveckla ett normkritiskt arbetssätt.

Elevhälsoteamet informerar personal om och visar på hur START Stockholms kartläggning

av nyanlända elevers kunskaper kan hämtas i Skolwebben och användas i undervisningen.

En handlingsplan för mottagande av nyanlända både i skolverksamhet och

fritidshemsverksamhet är framtagen och förankrad.



Alla nyanlända elever får studiehandledning på sitt modersmål.

Diskussioner kring mångfald, diskrimineringsgrunder och normkritik lyfts i forum som

arbetsplatsträffar, samverkansgrupp, klassråd, elevråd, matråd, elevhälsoteam och

Trygghetsteamet.

All personal kompetensutvecklas i skrivandet av rapport om kränkande behandling genom att

möjlighet till ökad medvetenhet och diskussioner kring diskrimineringsgrunder lyfts i flera

forum.

En översyn av enhetens egen Trivselenkät görs för att säkerställa att information kring elevers

upplevelser av kränkande behandling och inkludering utifrån ett mångfaldsperspektiv blir

synliga.

Resursanvändning

Alla arbetssätt som syftar till att öka medvetenheten kring mångfald, diskrimineringsgrunder

och normkritik leder till ett förebyggande arbete som i förlängningen innebär att mängden

kränkningar minskar och att elever och personal känner sig väl integrerade i samtliga

verksamheter.

Elevhälsoteamet, Trygghetsteamet och arbetsgruppen som tidigare kallats HBTQ-gruppen

används för att kompetensutveckla personal samt ta fram handlingsplaner kring mottagande

av nyanlända elever och ökad medvetenheten kring mångfald, diskrimineringsgrunder och

normkritik.

Resurser avsätts för modersmål och studiehandledning på modersmål leder till starkare språk,

både svenska och modersmål, vilket i förlängningen leder till ökad måluppfyllelse och

inkludering i skolans samtliga verksamheter.

Uppföljning

Kontinuerlig uppföljning under årets gång kring andel elever som deltar i modersmål och

studiehandledning på modersmål. Kompletteringsbeställningar av modersmål och

studiehandledning.

Utvärdering av Trygghetsteamets och Elevhälsoteamets arbete och insatser görs i samband

med terminsavslut vårtermin 2017 och hösttermin 2017.

Enhetens egen Trivselenkät.

Kvantitativ och kvalitativ uppföljning av utredningar av kränkande behandling.


vårtermin 2017.






Utveckling




Användandet av START Stockholms kartläggning av nyanlända elevers kunskaper.



Arbetet mot ökad medvetenhet kring mångfald, diskrimineringsgrunderna och normkritik.

Handlingsplan för mottagande av nyanlända elever i både skol- och fritidshemsverksamhet.

Uppföljning av ekonomi

Resursanvändning

För att optimera resursanvändningen ses organisationen för att tillgodose elevers olika behov

av stöd kontinuerligt över, exempelvis vid avstämnings- och resultatkonferenser för att

resurser ska användas så effektivt som möjligt.

Tjänster, kompetensutveckling, möten etcetera samordnas mellan de båda skolorna.

Skolornas lokaler samutnyttjas av alla verksamheter genom en totalintegrerad organisation.

Budget 2017

Sköndals skolor arbetar för att ha en budget i balans genom att enhetens resurser används så

resultat- och kostnadseffektivt som möjligt. 2017 års ekonomiska förutsättningar, med en låg

höjning av skolpengen samt en låg socioekonomisk tilldelning, gör att skolorna måste se över

och försöka effektivisera sin personalorganisation.

Den socioekonomiska tilldelningen används främst till personalförstärkningar,

studiehandledning, pedagogisk handledning, specialpedagogiska insatser och anlitande av

extern kompetens.

Investeringsmedel kommer användas för inköp av inventarier för att kunna ta emot fler elever.

Övriga frågor

Synpunkter och klagomål

Synpunkter, förslag, frågor, klagomål eller beröm kan lämnas till Sköndals skolor antingen

skriftligen, muntligen eller vid samtal/besök. I första hand vänder man sig alltid till ansvarig

personal.

När synpunkter, förslag eller klagomål inkommit riktas de till ansvarig personal såsom

undervisande lärare, fritidshemspersonal, skolledare eller andra.

Synpunkter och klagomål tas om hand så snart som möjligt.

Uppdrag och mål för Elevhälsan

Se bilaga

Documents

Verksamhetsplan 2017 för Sköndals skolor · 2017-03-22 · Sid Tjänsteutlåtande 3 (21) Perstorpsvägen 75 12867 Sköndal stockholm.se 08 508 47 300 Inledning Sköndals skolor,