Vid vägledning – öppnar dörrar!

En undersökning hur lärare arbetar med studie- och yrkesvägledning i vid bemärkelse  

 

Karin Forsberg och Katinka Molander  

 

Vt 2016

Examensarbete, 15 hp

Studie – och yrkesvägledarprogrammet 180 hp

Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap

 

   

Sammanfattning

Syftet med examensarbetet var att undersöka på vilket sätt lärare tolkar sitt uppdrag att arbeta med studie- och yrkesvägledning i vid bemärkelse i förhållande till rådande styrdokument. Vi har använt oss av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjufrågor och med ett urval av totalt sex behöriga lärare inom tre grundskolor på två olika orter. Intervjuerna utgick från frågeställningar om hur lärare arbetar med studie – och yrkesvägledning i den ordinarie undervisningen samt hur aktuella styrdokument och riktlinjer efterföljs. Resultatet visade att lärares uppfattning av vad vägledning i vid bemärkelse innebär är av varierande karaktär. Den skiftande uppfattningen avspeglades även i lärarnas vägledningsarbete i undervisningen samt på vilket sätt de arbetar i förhållande till rådande styrdokument. Det centrala är att arbeta med vägledning i vid bemärkelse i tidig ålder för att motverka begränsningar och kompromisser, vilket kan förhindra att elevens studie- och yrkesdrömmar skyms.

Nyckelord; hela skolan ansvar, väl underbyggda val, skola – arbetsliv, styrdokument

   

Innehållsförteckning  1. Inledning  ..........................................................................................................................................  4  

1.1 Syfte och frågeställningar  .....................................................................................................  5  1.2 Avgränsning  .............................................................................................................................  5  

2. Bakgrund  .........................................................................................................................................  6  

2.1 Styrdokument och riktlinjer  ..................................................................................................  6  2.2 Kvalitetsgranskning av grundskolans studie - och yrkesvägledning  .......................  8  2.3 Begränsningar och kompromisser  .....................................................................................  9  2.4 Självkännedom en viktig pusselbit  ...................................................................................  11  2.5 Skola-arbetsliv i undervisningen, en processutbildning  ............................................  12  2.6 Sammanfattning  ....................................................................................................................  13  

3. Karriärvalsteorier  .........................................................................................................................  14  

3.1 Gottfredsons teori  .................................................................................................................  14  3.2 Hodkinson och Sparkes teori  .............................................................................................  16  3.3 Sammanfattning  ....................................................................................................................  18  

4. Metod  ..............................................................................................................................................  18  

4.1 Metodval  ..................................................................................................................................  18  4.2 Urval  ..........................................................................................................................................  19  4.3 Genomförande och bearbetning  .......................................................................................  20  4.4 Validitet  ...................................................................................................................................  21  4.5 Reliabilitet  ...............................................................................................................................  21  4.6 Etiska ställningstaganden  ...................................................................................................  22  

5. Resultat  ..........................................................................................................................................  23  

5.1 Beskrivning av respondenterna  ........................................................................................  23  5.2 Lärares uppfattning av studie- och yrkesvägledning i vid bemärkelse  ..................  24  5.3 Lärarens arbete med studie- och yrkesvägledning  ......................................................  25  5.4 Förändring och utveckling i linje med styrdokument och riktlinjer  .........................  29  

6. Analys  .............................................................................................................................................  31  

6.1 Lärarnas uppfattning om studie – och yrkesvägledning  ............................................  31  6.2 Lärarens arbete med studie- och yrkesvägledning  ......................................................  33  6.3 Förändring och utveckling i linje med styrdokument och riktlinjer  .........................  35  

7. Diskussion  ....................................................................................................................................  36  

7. 1 Metoddiskussion  ..................................................................................................................  39  7. 2 Framtida forskning  ..............................................................................................................  41  

8. Referenslista  .................................................................................................................................  42  

Bilaga 1 - Intervjuguide  ..................................................................................................................  44  

 

4    

1. Inledning Idag råder en allt snabbare samhällsförändring vilket medför en föränderlig arbetsmarknad

med bland annat fler utbildningsvägar än tidigare. Ungdomar ställs inför fler valsituationer,

speciellt inom utbildnings- och yrkeskarriär vilket leder till ett ökat krav på dagens unga.

Förmågor som anpassningsbar och flexibel är viktiga för att snabbt kunna ta ställning och

fatta välgrundade beslut.1 Behovet av studie- och yrkesvägledning inom grundskolan är därför

extra viktig då ungdomar generellt saknar kunskap om och vilka kompetenser som krävs för

olika yrken. En begränsad kunskap om olika yrken leder till svårigheter att välja då branscher

och yrken går i varandra. Det är därför viktigt att få kunskap och hjälp med sorteringen för att

få en kunskapsbank att förhålla sig till.2 Skolverkets Allmänna Råd Arbete med studie- och

yrkesvägledning framhåller att lärare bör inkludera studie- och yrkesvägledning i

undervisningen så att det genomsyrar hela verksamheten. Lärarens arbete ses här som en del

av det samarbete som rekommenderas för att nå ett gott resultat kring studie- och

yrkesvägledning i undervisningen. Lärare, studie- och yrkesvägledare och skolans övriga

personal ska alla verka för att bilda en helhet, en röd tråd, för eleven.3  

Studie- och yrkesvägledning är en processinriktad verksamhet med syfte att underlätta för

skolans elever att fatta beslut om framtida studie- och yrkesval. Studie- och yrkesvägledning

kan ses ur olika perspektiv, snäv- eller vid bemärkelse.4 I studien fokuserar vi på studie- och

yrkesvägledning i vid bemärkelse där hela skolan har en central roll för att förbereda eleverna

inför framtida studie- och yrkesval. Det är framförallt studie- och yrkesvägledare, rektorer och

lärare som arbetar med studie- och yrkesorientering men all personal i skolan kan bidra på

olika sätt.5 Eleverna ska förutom en utbildning av hög kvalitet även få underlag för fortsatt

utbildning. Huvudmannen ska följa upp, planera och utveckla studie- och yrkesvägledningen.6

Rektor har ett ansvar för att utveckla samverkan mellan skolan och arbetslivet så att eleverna

får konkreta erfarenheter, information och vägledning inför valet av fortsatt utbildning och

yrkesinriktning.7

                                                                                                                         1 Lundahl, Lisbeth, m.fl. 2010, Att bana vägen mot framtiden – Karriärval och vägledning i individuellt och politiskt perspektiv, Studentlitteratur AB, Lund. 2 Skolverket, Stödmaterial, Studie – och yrkesvägledning i undervisningen, Taberg Media Group, Malmö 2015 3 Skolverkets Allmänna råd med kommentarer (2013) Arbete med studie – och yrkesvägledning. Elanders Sverige AB 4 Ibid 5 Ibid 6 Skollagen (2010:800) 4 kap. 3§ 7 Skolverket (2011) Läroplan för grundskola, förskoleklassen och fritidshemmet – Edita, Västerås, Stockholm. Kap. 2.8

5    

Lärare ska medverka till att skapa kontakter med mottagande gymnasieskolor, organisationer

och företag. All personal i skolan har även ett ansvar för att elevens studie- och yrkesval inte

begränsas av kön eller av social eller kulturell bakgrund.8 Ambitionen är att studie- och

yrkesvägledningen ska vara hela skolans ansvar och därmed också genomsyra den ordinarie

undervisningen. Intressant att nämna Skolinspektionens granskning av olika skolor i Sverige

visar att så är inte fallet. Rapporten visar att studie- och yrkesvägledning som hela skolans

ansvar är av varierande karaktär och i vissa fall så eftersatt att eleven får svårt att göra väl

underbyggda studie- och yrkesval.9 Skolverket, i sina styrdokument och riktlinjer, betonar

vikten av skolans ansvar för att studie- och yrkesvägledning i grundskolan ligger till grund för

att eleven ska kunna göra väl grundade framtida studie- och yrkesval.10 Vi ser det som

intressant att utifrån ovanstående resonemang undersöka på vilket sätt lärare tolkar och

arbetar med studie och yrkesvägledning i vid bemärkelse utifrån de riktlinjer som ges.

1.1 Syfte och frågeställningar Studiens syfte är att undersöka hur lärare tolkar och arbetar med studie- och yrkesvägledning i

vid bemärkelse i förhållande till rådande styrdokument.  Våra frågeställningar utifrån syftet är;  

• Hur arbetar lärare med studie- och yrkesvägledning i den ordinarie undervisningen?  • Hur följer lärare de styrdokument och riktlinjer som finns gällande studie- och

yrkesvägledning?  

1.2 Avgränsning Enligt Skolverkets Allmänna Råd Arbete med studie- och yrkesvägledning är all verksamhet

som syftar till att ge eleven kunskaper och färdigheter som underlag för att fatta beslut om

framtida studie- och yrkesval vägledning i vid bemärkelse. Arbete med vägledning i vid

bemärkelse kan exempelvis vara studiebesök, prao, undervisning som rör arbetslivet samt

aktiviteter för att utveckla elevens självkännedom. Genom vägledning, undervisning och

information kan skolan ge eleven möjlighet att upptäcka andra yrkesområden än de som de

redan känner till och på så vis vidgas elevens perspektiv. Vägledning i snäv bemärkelse är den

personliga vägledning som studie- och yrkesvägledaren ger i grupp och individuellt.11 I detta

arbete har vi enbart valt att undersöka den vida vägledningen.

                                                                                                                         8 Skolverket (2011) Läroplan för grundskola, förskoleklassen och fritidshemmet – Edita, Västerås, Stockholm. kap. 2.6 9 Skolinspektionens Kvalitetsgranskning Rapport 2013:5 Studie- och yrkesvägledning i grundskolan. Diarienummer 400-2011:3033 Stockholm 2013  10 Skolverkets Allmänna råd med kommentarer (2013) Arbete med studie – och yrkesvägledning. Elanders Sverige AB 11 Ibid

6    

2. Bakgrund I kommande avsnitt redogörs för relevant forskning inom området samt vilka resultat som

framkommit av detta. Inledningsvis kommer en presentation av rådande styrdokument och

riktlinjer. Därefter ett avsnitt som behandlar Skolinspektionens kvalitetsgranskning rapport.

Avslutningsvis redovisas de avsnitt som berör på vilket sätt skolan arbetar med vägledning

som en process genom hela grundskolan. Syftet med kapitlet är att ge läsaren en översiktlig

bakgrundsbild inför arbetats resultat och kommande analys.  

2.1 Styrdokument och riktlinjer För att eleven ska ha möjlighet att skapa medvetenhet om sig själv och få kunskap om vad

som ligger till grund för möjliga vägar i livet är det viktigt med vägledning i skolan. Därför

bör alla som arbetar i skolan bli medvetna om sitt språkbruk, sig själva, egna antaganden och

det som tas för givet. De som arbetar i skolan ska kunna utmana egna och andras

föreställningar om yrken, arbetsliv, kön men även om klass, migrationsbakgrund, sexualitet

och funktionalitet.12   Hur arbetet med dessa frågor ska fördelas beskrivs i Skolverkets

Allmänna Råd som utgår från bestämmelser i skollagen, läroplaner och förordningar. Rektor

bör enligt Allmänna Råd se till att:  

...personalen på skolan har kunskaper om och förståelse för hur kön och social och kulturell

bakgrund påverkar elevernas studie- och yrkesval samt att de har kunskaper om hur

elevernas föreställningar om utbildningar och yrken kan utmanas 13  

Lärare bör i undervisningen ge eleverna möjlighet att utveckla en förståelse för hur kunskaper

i ämnet kan ha betydelse i arbetslivet vilket kan komma att utgöra ett underlag för kommande

studie- och yrkesval. Läraren bör även utmana, problematisera och visa på alternativ till

traditionella föreställningar om kön, social och kulturell bakgrund som kan komma att

begränsa elevernas kommande studie- och yrkesval. Dessutom bör läraren ge eleverna

möjlighet att utveckla kunskaper om hur arbetslivet fungerar.14

                                                                                                                         12 Wikstrand Frida m.fl. (2015) i Tala om arbetslivet, Ett genusmedvetet och normkritiskt metodmaterial för hela skolan, Malmö Högskola, Stockholm: Skolverket 2015 13 Skolverkets Allmänna råd med kommentarer (2013) Arbete med studie – och yrkesvägledning. Elanders Sverige AB 14 Ibid

7    

I Läroplan för grundskolan framgår att skolan är ansvarig för att eleverna inhämtar och

utvecklar kunskaper som är nödvändiga för varje individ, vilket ger en grund för fortsatt

utbildning. Skolans verksamhet ska utgöra en grund för utforskande, nyfikenhet och lust att

lära.15    

Alla som arbetar i skolan ska  

• verka för att utveckla kontakter med kultur- och arbetsliv, föreningsliv samt andra

verksamheter utanför skolan som kan berika den som en lärande miljö

• bidra till att elevens studie- och yrkesval inte begränsas av kön eller av social eller

kulturell bakgrund.

Läraren ska  

• bidra med underlag för varje elevs val av fortsatt utbildning och medverka till att

utveckla kontakter med mottagande skolor samt med organisationer, företag och andra

som kan bidra till att berika skolans verksamhet och förankra den i det omgivande

samhället.16

 I Läroplan för grundskolan framgår att rektor bör göra en tydlig arbetsfördelning för att

säkerställa att eleverna får den vägledning de är i behov av. Det bör synliggöras vem som

ansvarar för särskilda insatser och generella uppgifter inom studie- och yrkesvägledningen.

Redan i de lägre årskurserna ska skolan ge eleven förutsättning att utveckla kunskaper och

erfarenheter för kommande studie- och yrkesval.17 Alla skolformer undantaget förskola och

förskoleklass ska ha tillgång till personal med kompetens att tillgodose elevernas behov av

studie- och yrkesvägledning enligt skollagen.18 För att eleven utifrån sina förutsättningar ska

utvecklas så långt som möjligt är det viktigt att skolan erbjuder stimulans genom en mängd

olika insatser och aktiviteter.19

 

 

 

 

                                                                                                                         15  Skolverket (2011) Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, Edita, Våsterås, Stockholm. Kap.  2.2 16 Ibid kap. 2.6 17 Lgr 11 i Skolverkets Allmänna råd med kommentarer (2013) Arbete med studie – och yrkesvägledning. Elanders Sverige AB 18 Skolverkets Allmänna råd med kommentarer (2013) Arbete med studie – och yrkesvägledning. Elanders Sverige AB 19 Skolinspektionen (2013) i Skolverkets Allmänna råd med kommentarer (2013) Arbete med studie – och yrkesvägledning. Elanders Sverige AB

8    

Eleven behöver utveckla kunskaper om arbetslivet, utbildningssystemet, utbildningsvägar och

även koppla dessa kunskaper till den ständigt pågående samhällsutvecklingen. Eleven behöver

även utveckla kunskaper om sig själv, få insikt om sina intressen, förmågor, möjligheter,

eventuella begränsningar samt ges förutsättningar till reflektion i förhållande till sina mål

inför framtiden.20 Läraren och studie- och yrkesvägledaren bör samverka i planeringen kring

dessa insatser så att vägledningen kan löpa som en röd tråd genom elevens hela skolgång.21

Hur ansvaret för studie – och yrkesvägledning kan fördelas kan ses utifrån illustrationen

nedan:

 

Figur 1 Visar hur ansvaret för studie- och yrkesvägledning kan fördelas. Hämtat från Skolverket22

2.2 Kvalitetsgranskning av grundskolans studie - och yrkesvägledning  I Skolinspektionens rapport om Studie- och yrkesvägledning i grundskolan framgår att i de

granskade verksamheterna är vägledningen ofta begränsad till enskilda satsningar inför

gymnasievalet. Vägledningen ges inte som en process under elevens utbildning och studie-

och yrkesvägledningen betraktas inte som hela skolans ansvar. Insatserna koncentreras ofta

till gymnasievalet i år 9.

                                                                                                                         20  Brown, Duane (2002) i Skolverkets Allmänna råd med kommentarer (2013) Arbete med studie – och yrkesvägledning. Elanders Sverige AB 21 Skolverkets Allmänna råd med kommentarer (2013) Arbete med studie – och yrkesvägledning. Elanders Sverige AB 22 http://www.skolverket.se/polopoly_fs/1.224501!/Menu/article/attachment/Skolverket%20f%C3%B6rmiddag.pdf 16.04.16

9    

Skolorna saknar ett målinriktat arbetssätt med syfte att utveckla de förmågor eleverna behöver

för att kunna göra väl underbyggda val och för att deras studie- och yrkesval inte ska

begränsas av kön, social eller kulturell bakgrund.23 Enligt skollagen ska utbildningen i

grundskolan utformas så att den bidrar till personlig utveckling och förbereder eleverna för

aktiva livsval och ligger till grund för fortsatt utbildning.24 Skolans mål är att varje elev kan

granska olika valmöjligheter och ta ställning till frågor som rör den egna framtiden, har

inblick i närsamhället och dess arbets- förenings- och kulturliv. Eleven ska dessutom ha

kännedom om möjligheter till fortsatt utbildning i Sverige och andra länder.25

 Grundskoleelever har ännu inte hunnit skaffa sig mycket av den livserfarenhet som behövs för

att göra väl underbyggda val. En kontinuerlig studie- och yrkesvägledning ger eleven

möjligheter till stöd, kunskaper och erfarenheter som ses som viktiga för elevens uppfattning

om framtida valmöjligheter. Grundskolan har möjlighet till en långsiktig planering som bör

kopplas till den personliga vägledningen för att bilda en helhet för eleven. Det är viktigt att de

beslut som fattas inför kommande studie- och yrkesval är elevens egna val.26

2.3 Begränsningar och kompromisser  All skolpersonal, med sin specifika profession, respektive kunskaper och erfarenheter bidrar

till olika delar i elevens vägledningsprocess. Olika aktörer och funktioner kan identifieras

beroende på var eleven befinner sig i processen.27 Förutom att stödet ska ge varje elev

förutsättning att inhämta kunskap och erfarenhet för att ta ställning som rör den egna

framtiden ingår även att få en inblick i närsamhället och dess arbets-, förenings- och kulturliv.

Stödet ska även bidra till att motverka begränsningar i elevens studieval grundat på kön,

social eller kulturell bakgrund.28 Anna Sandell menar att ungdomar gör könsstereotypa val till

gymnasiet och att de har en traditionell syn på vilka yrken som passar vilket kön.29

                                                                                                                         23 Skolinspektionens Kvalitetsgranskning Rapport 2013:5 Studie- och yrkesvägledning i grundskolan. Diarienummer 400-2011:3033 Stockholm 2013 24 10 kap. 2§ Skollagen i Skolverkets Allmänna råd med kommentarer (2013) Arbete med studie – och yrkesvägledning. Elanders Sverige AB 25 Skolverket (2011) Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, Edita, Våsterås, Stockholm. Kap 2.2 26 29 kap. 12 § Skollagen. Talerätten reglerar individens rätt att själv ansöka till utbildning i Skolverkets Allmänna råd med kommentarer (2013) Arbete med studie – och yrkesvägledning. Elanders Sverige AB 27 SOU 2001:45, Skolverkets yttrande över betänkandet karriärvägledning, ss 113-118 28 Skolverket (2008) Kvalitet i studie- och yrkesvägledning – hela skolans ansvar. Edita, Västerås. 29 Sandell, Anna (2007) i Skolverkets (2008) Kvalitet i studie- och yrkesvägledning – hela skolans ansvar. Edita, Västerås.

10    

Utgångspunkten för skolans stöd är att det ska vara en integrerad del i olika aktiviteter och

inlärningssituationer. I ett fungerande stöd är det lärarens ansvar att eleven ges möjlighet att få

inflytande och ansvar över sin egen lärprocess samt stimuleras till kontakt med

yrkesverksamma personer.30 Jonas Berggren från Svenskt Näringsliv anser att skolan måste

förmedla en bättre verklighetsbild så att ungdomar kan göra bra val. Det är lärarens ansvar att

förmedla verklighetsbilden till eleven i den dagliga verksamheten samtidigt som hela skolan

är ansvarig för att förmedla och sprida aktuell bild av arbetslivet. Vägledaren bör fungera som

en katalysator genom att vara en brygga mellan skolan och arbetslivet och att hjälpa lärarna

med hur de kan använda arbetslivet i olika ämnen.31 Även Gunnel Lindh menar att det är

betydelsefullt att elever får konkreta erfarenheter från arbetslivet för att kunna göra väl

underbyggda val.32 Vilket också framkommer i Skolverkets illustration som belyser vikten av

vägledningsåtgärder genom hela skoltiden.

 

Figur2 Belyser vikten av vägledningsåtgärder genom hela skoltiden. Hämtat från Skolverket.se33

 

 

 

                                                                                                                         30 Skolverket (2008) Kvalitet i studie- och yrkesvägledning – hela skolans ansvar. Edita, Västerås. 31 Berggren, Jonas (2008) i Skolverket Kvalitet i studie- och yrkesvägledning – hela skolans ansvar. Edita, Västerås. 32 Lindh, Gunnel (2008) i Skolverkets Kvalitet i studie- och yrkesvägledning – hela skolans ansvar. Edita, Västerås. 33 http://www.skolverket.se/polopoly_fs/1.224501!/Menu/article/attachment/Skolverket%20f%C3%B6rmiddag.pdf 2016.04.17

11    

2.4 Självkännedom en viktig pusselbit  Egenskaper, värderingar, kompetenser, attityder och intressen är några av de förmågor som

påverkar de val eleven gör som liknar pusselbitar i processen, att se och förstå sig själv i sin

tänkta framtid. Genom att utveckla kunskaper om sig själv, bli medveten om sina starka sidor

och vad som kan utvecklas växer individens självkännedom. Fortlöpande feedback på elevens

studieresultat och utvecklingsbehov från läraren bidrar till ökad självkännedom.

Återkopplingen ger även stora möjligheter att bredda elevens kunskaper om sig själv och

knyta dem till användning i kommande studier och arbetsliv. Är elevens intresse, ambitioner

och framtidsdrömmar känt hos läraren kan hen motivera och lyfta fram vad eleven behöver

utveckla för att nå sitt mål. Eleven bör även ges tillfälle att reflektera kring sig själv i

förhållande till studie- och yrkesval och bli medveten om konsekvenserna av olika val.34

 Gunnel Lindh menar att eleven under hela sin skoltid behöver utveckla kunskaper om sig

själv och om olika valalternativ för att kunna göra genomtänkta val. Eleven behöver även

utveckla förmågan att väga samman personliga faktorer med valalternativen.35 Underlag bör

inhämtas under en valprocess med hjälp av vägledare men också av lärare och

vårdnadshavare. Att inhämta förmågor för att kunna ta ställning, kunna välja och att ha

kunskap om sina drömmar m.m. är inget som görs höstterminen i år nio utan sker genom en

process från förskolan till gymnasiet.36

 I Skolverkets rapport Kvalitet i studie- och yrkesvägledning – hela skolans ansvar betonas det

att oberoende av var i utbildningssystemet eleven befinner sig är lärarna mycket

betydelsefulla. Stöd ska ges till eleven genom att läraren visar engagemang i sina

ämnesområden och belysa i vilka yrkessammanhang ämnesområdet kan kopplas. Studie- och

yrkesvägledaren har bäst kunskaper om utbildningsvägar, skolorganisationer samt

arbetsmarknaden och ska därför stödja lärarna i detta arbete. Varje individ ska vara förberedd

för vuxenlivet både vad gäller arbete, fritid, kultur och fortsatt lärande när eleven genomgått

skolsystemet. Det innebär att varje individ ska få de kunskaper och färdigheter som krävs för

att kunna göra underbyggda val.37

                                                                                                                         34 Skolverkets Allmänna råd med kommentarer (2013) Arbete med studie – och yrkesvägledning. Elanders Sverige AB 35 Lindh Gunnel (1997) Samtalet i studie- och yrkesvägledningsprocessen i Skolverkets Allmänna råd med kommentarer (2013) Arbete med studie – och yrkesvägledning. Elanders Sverige AB 36 Skolverket (2008) Kvalitet i studie- och yrkesvägledning – hela skolans ansvar. Edita, Västerås. 37 Ibid

12    

Varje elev gör dagligen ett antal val där konsekvenserna sällan är dramatiska. Att ha

kännedom om att varje val även innebär ett bortväljande av något annat kan vara av

avgörande betydelse för hur eleven lyckas i senare val. Ett i tidig ålder oövertänkt råd kan

påverka en människas handlande negativt senare i livet.38  

2.5 Skola-arbetsliv i undervisningen, en processutbildning Varje år går en stor del av gymnasieeleverna ett extra år på gymnasiet bland annat på grund av

felval. År 2009 gick 21 220 elever ett extra gymnasieår till genomsnittlig kostnad av 108 800

kr per elev. Det motsvarar en årlig kostnad på 2 308 000 000 kronor vilket medför en stor

kostnad varje år.39 För att minska på kostnader som blir följden av felval och avhopp som

påverkar såväl samhället som individen har Skolverket tillsammans med Arbetsförmedlingen,

landets regioner och län erbjudit en processutbildning. Temat för utbildningen är skola-

arbetsliv och hur studie- och yrkesvägledning i vid bemärkelse kan integreras i

undervisningen som hela skolans ansvar. På lång sikt är syftet med utbildningen att ge

eleverna kunskaper och färdigheter som underlag för att kunna fatta beslut om kommande

studie- och yrkesval.40

Under åren 2014-2015 genomfördes processutbildningen på 20 orter i landet och intresset är

fortfarande stort vilket medfört att utbildningen fortsätter i nya regioner och även där insatser

genomförts. Utbildningen riktar sig främst till lärare i grundskolan. Deltagande skolor deltar

gruppvis med lärare, skolledare och studie- och yrkesvägledare representerade. Rektor har

stor betydelse för att det långsiktiga arbetet ska bli framgångsrikt och studie- och

yrkesvägledaren är med sin profession ett viktigt stöd i processen.41

                                                                                                                         38 Skolverket (2008) Kvalitet i studie- och yrkesvägledning – hela skolans ansvar. Edita, Västerås 39 http://www.skolverket.se/polopoly_fs/1.224501!/Menu/article/attachment/Skolverket%20f%C3%B6rmiddag.pdf 16.04.30 40 http://www.skolverket.se/skolutveckling/studie-och-yrkesvagledning/skola-arbetsliv-i-undervisningen 16.04.17 41 Ibid

13    

Då lärare och studie- och yrkesvägledare samverkar ges förutsättningar för att vägledningen

kan bli en naturlig del i undervisningen och ett stöd för eleverna för att göra väl underbyggda

val i framtiden.42 Vikten av samverkan som stöd till eleven illustreras av Skolverket likt

nedan.

Figur 3 Visar samverkan skola – arbetsliv. Skolverket.se 43

2.6 Sammanfattning  Vägledning i vid bemärkelse är hela skolans ansvar. Eleven bör få möjlighet att utveckla en

förståelse för hur ämneskunskaper kan ha betydelse för kommande arbetsliv. Viktigt att

eleven utvecklar kunskaper om sig själv, genom att bli medveten om sina starka sidor och vad

som kan utvecklas växer individens självkännedom. Feedback på studieresultat och vad som

kan utvecklas stärker eleven och återkopplingen kan även knytas till framitda studier och

arbetsliv. Det ska även bidra till att motverka begränsningar i elevens studieval grundat på

kön, social eller kulturell bakgrund.

 

 

 

                                                                                                                         42 http://www.skolverket.se/skolutveckling/studie-och-yrkesvagledning/skola-arbetsliv-i-undervisningen 16.04.17 43    http://www.skolverket.se/polopoly_fs/1.224501!/Menu/article/attachment/Skolverket%20f%C3%B6rmiddag.pdf 16.04.16

14    

3. Karriärvalsteorier I detta kapitel beskrivs de teorier som anses vara relevanta för vår undersökning och som

ligger till grund för vårt resultat. Karriärsteorierna ger även en inblick i varför studie- och

yrkesvägledning bör genomsyra hela skolan i den dagliga verksamheten i syfte att minska

begränsningar och kompromisser. De teorier som belyses är Theory of Circumscription and

Compromise av Linda Gottfredson samt Careership-teorin av Phil Hodkinson och Andrew C.

Sparkes.  

3.1 Gottfredsons teori Linda Gottfredson är en nordamerikansk psykolog som med sin teori menar att ungdomars

yrkesval och karriärutveckling sker genom begränsningar och kompromisser.44 Hon anser att

miljöer och sammanhang under uppväxten bidrar till att forma självuppfattning, egenskaper,

personlighet, kön, klass och värderingar. Den bild vi har av oss själva, omgivningen, yrken

och var i samhället vi ser oss passa in i relation till vår självbild är vad som innefattas i

självuppfattningen. Samtidigt under vår uppväxt formar det egna jaget där kunskap och

värderingar erhålls om olika yrken och yrkesroller. Olika miljöer och sammanhang sänder ut

stereotypa bilder om vilken status olika yrken har samt vilka yrken som har en tydlig

könsroll.45

 Enligt Gottfredson skapar individer redan som unga mentala kartor över arbetsmarknaden.

Utifrån vad individen känner till kategoriseras yrken framförallt utifrån kön, vem som utför

arbetet och den könskodning yrket har. Förutom kön tillskrivs även yrkena en status utifrån

till exempel makt och inflytande. Utifrån sin egen självbild skapas sedan egna mentala kartor

där vissa individer passar vissa yrken. Även intresse och förmåga påverkar men först efter kön

och status. Då eleven går i åttan och nian är kartan redan klar. Författaren menar att barn

redan i 4-årsåldern börjar sätta ord på vilka arbetsuppgifter som utförs av män respektive

kvinnor varpå det är viktigt att arbeta med dessa frågor redan i skolans lägre åldrar.46

                                                                                                                         44 Andergren Leif (2014) Samtala - Vägledning för framtid och karriär i en kaotisk värld. Tremedia i Borås AB. 45 Gottfredson, S, L. (2002) i Brown, Duane (red.) & Associates (2002). Career Choice and Development. Fourth Edition. San Francisco: Jossey -Bass Publishers 46 Skolverket (2008) Kvalitet i studie- och yrkesvägledning – hela skolans ansvar. Edita, Västerås.  

15    

Elever som vuxit upp i en miljö präglad av lågstatusyrken ser inte högstatusyrken som

möjliga att uppnå i relation till den individuella socialt formade självuppfattningen. Den

sociala omgivningen kan forma självuppfattningen och därför bidra till att begränsa alternativ

då självuppfattningen inte överensstämmer med drömmarna. Självuppfattningen kan bli

avgörande för vilka alternativ som anses godtagbara då den avspeglar värderingar, kunskaper

och bilder som påverkat uppväxttiden.47

 Omgivningens förväntningar i relation till de bilder som tagits del av under uppväxten är

svåra att bortse från därför kan unga kompromissa med sina drömmar och istället välja

tillräckligt goda alternativ. Att kompromissa med sig själv, det är enklare att välja från sitt

yrkes-jag än från den kunskap och värdering som format självuppfattningen då den innefattar

värderingar om vilka vi är och var vi borde passa in. För att inte riskera att välja yrken som

individen inte tror sig klara av väljs istället tillräckligt goda alternativ.48 Den tillfredsställelse

en individ känner med ett karriärval beror på hur väl det stämmer med individens “self-

concept”. Enligt teorin utgår individen från en viss ordning då yrkesval ska göras. Mest

angeläget är kön, därefter social status där det handlar om att yrket ska vara accepterat av

familj och omgivning.49

För att elevens kommande studie- och yrkesval ska utgå från drömmen, vilka de är, kunskaper

om hur omvärlden ser ut är det viktigt att eleven ska kunna göra väl underbyggda val.

Gottfredson anser att samtidigt som det är viktigt att synliggöra hur och varför eleven väljer

som den gör är det viktigt att undersöka varför de väljer bort olika alternativ.

Genom att undersöka den egna självuppfattningen går det även att öka möjligheten att göra

val som inte bygger på begränsningar och kompromisser. När kunskapen om omvärlden ökar

utvecklas självinsikten och chansen att välja i relation till det egna självet och viljan ökar.50  

 

 

                                                                                                                         47 Gottfredson, S, L. (2002) i Brown, Duane (red.) & Associates (2002). Career Choice and Development. Fourth Edition. San Francisco: Jossey -Bass Publishers 48 Ibid 49 Ibid 50 Ibid

16    

3.2 Hodkinson och Sparkes teori  Hodkinson och Sparkes är brittiska forskare som utformat en karriärteori, Careership teorin.51

Careership är en sociologisk teori där författarna menar att individer föds in i ett socialt

sammanhang som påverkar oss. Det innebär att individens val sker i samspel med

omgivningen.52 Teorin beskriver olika faktorer som påverkar individers studie- och yrkesval.

De har genom att lägga till begreppet handlingshorisont utvecklat Bourdieus teori som i sin

förklaring kring beslutsfattande i karriären bland annat använder begreppet habitus. Det

centrala i teorin är att karriärbeslut och karriärutveckling sker i en interaktion mellan

individen och det fält hen befinner sig i. Karriärmöjligheter begränsas av individens

handlingshorisont.53

 Hodkinson och Sparkes menar att begreppet habitus visar hur individens personliga

preferenser är personliga och utgår från erfarenheter men också genom de traditioner som

finns bundna i klassgemensamma erfarenheter.54 Det innebär att de erfarenheter en individ

samlar på sig i livet är starkt påverkade av social bakgrund och genus vilket påverkar

individens habitus. Individens handlingshorisont formas av vad som finns tillgängligt men

individen kan också genom att välja vad som upplevs vara möjligt skapa sin begränsning.

Faktorer som kön, klass eller etnicitet kan upplevas som begränsningar för individen men

även andra områden som den lokala arbetsmarknaden och den lokala praktiken kan vara

begränsande faktorer. Utifrån vad individen känner till förstår hen omvärlden och dess

möjligheter. Hodkinson och Sparkes menar att individer befinner sig i strukturer som kan

skymma eventuella möjligheter på arbetsmarknaden, vilket de beskriver med att individens

handlingshorisont är segmenterad.55

                 

                                                                                                                         51 Andergren Leif (2014) Samtala - Vägledning för framtid och karriär i en kaotisk värld. Tremedia i Borås AB. 52 Hodkinson, Phil & Sparkes, Andrew C. (1997) Careership: A Sociological Theory of Career Decision Making. British Journal of Sociology of Education18. 53 Andergren Leif (2014) Samtala - Vägledning för framtid och karriär i en kaotisk värld. Tremedia i Borås AB. 54 Hodkinson, Phil & Sparkes, Andrew C. (1997) Careership: A Sociological Theory of Career Decision Making. British Journal of Sociology of Education18. 55 Skolverket (2008) Kvalitet i studie- och yrkesvägledning – hela skolans ansvar. Edita, Västerås.

17    

En individs karriärbeslut kan ses som en process av olika brytpunkter som kan ta

oförutsägbara vändpunkter. Karriärvalet förstås bäst utifrån hens livsberättelse och påverkas

av bland annat geografiska, ekonomiska, kulturella och sociala faktorer även om de inte är

avgörande. Bourdieus begrepp habitus, fält och kapital är utgångspunkten för Hodkinson och

Sparkes tre dimensioner, alla betydelsefulla för individens framtida karriärbeslut.56

• I den första dimensionen tar den enskilde individen beslut utifrån sin

handlingshorisont. Det tas realistiska beslut utifrån specifika förutsättningar,

möjligheter och behov det vill säga utifrån individens handlingshorisont.

 • I den andra dimensionen tar individen beslut i samspel med andra individer.

Förutsättningarna är olika då individerna förfogar över olika form av kapital vilket

leder till att samspelet sker inom olika fält. Makten på fälten och resurserna är ojämnt

fördelade vilket kan påverka den enskilde individens karriärutveckling.57  

 

• Den tredje dimensionen kan ses som ett resultat av olika brytpunkter i individens liv

och sammanhang. Enligt Hodkinson och Sparkes kan en brytpunkt ses som en process

där individen fattar ett beslut. Författarna skriver om tre olika brytpunkter i individens

levnadsbana:  

- strukturella brytpunkter - förutsägbara t.ex. pension  

- frivilliga brytpunkter - frivilliga som individen själv väljer  

- framtvingade brytpunkter - orsakas av yttre händelser t.ex. omstrukturering58  

 

 

 

 

 

 

 

                                                                                                                         56 Hodkinson, Phil & Sparkes, Andrew C. (1997) Careership: A Sociological Theory of Career Decision Making. British Journal of Sociology of Education18. 57 Ibid 58 Ibid

18    

3.3 Sammanfattning Gottfredsons menar att ungdomars yrkesval och karriärutveckling sker genom begränsningar

och kompromisser. Utifrån ungdomars kännedom om yrken görs yrkesval som stämmer

överens med individens självuppfattning. Enligt teorin utgår individen från en viss ordning då

hen ska göra ett yrkesval där kön är mest angeläget, därefter kommer social status följt av

intresse.   Redan i 4-årsåldern börjar barn sätta ord på arbetsuppgifter som utgörs av män

respektive kvinnor varpå det är viktigt att arbeta med dessa frågor tidigt i skolan. Hodkinson

och Sparkes teori menar att individer föds in i ett socialt sammanhang som sen påverkar

individen. Individens val görs i samspel med omgivningen. De erfarenheter en individ samlar

på sig i livet är starkt påverkat av social bakgrund och genus. Faktorer som kön, klass eller

etnicitet kan upplevas som begränsningar för individen. Utifrån vad hen känner till och förstår

hen omvärlden och dess möjligheter.

4. Metod  I detta kapitel redogörs det för valet av metod, urvalet av deltagare, på vilket sätt

undersökningen genomförts samt hur insamlad data bearbetats.

4.1 Metodval  Vi har valt att arbeta utifrån en kvalitativ metod med fokus på företeelsen, hur skolan arbetar

med studie- och yrkesvägledning i relation till rådande styrdokument. Valet av metod grundar

sig på Kvale och Brinkmanns resonemang om att den kvalitativa forskningsintervjun är ett

kraftfullt verktyg och lämplig i syfte att tolka utifrån respondenternas synvinkel för att nå

ökad förståelse för ett specifikt fenomen.59 Den kvalitativa metoden tillför studien fördjupad,

detaljrik kunskap samt ger en ökad förståelse. Att valet inte blev en kvantitativ metod beror på

att frågeställningarna handlar om att förstå och se mönster och inte som Trost beskriver den

kvantitativa metoden där resultatet istället grundar sig på hur många, hur ofta och hur vanligt

ett fenomen.60

                                                                                                                         59 Kvale, Steinar & Brinkmann, Svend (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun (andra upplagan). Lund: Studentlitteratur  60 Trost, Jan (2010) Kvalitativa Intervjuer (3 uppl.). Lund: Studentlitteratur

19    

Kvale och Brinkmann menar vidare att en kvalitativ intervjumetod är en aktiv process där

intervjuare och respondenter, i relation med varandra producerar kunskap. Vidare poängterar

författarna att det är viktigt att varje respondent blir uppmuntrad till att uttrycka sina

upplevelser och tankar.61 För att en intervju ska generera i kunskap för båda parter är det

också viktigt att samspelet mellan intervjuaren och respondenten är bra så att goda relationer

och förtroende skapas.62  

I studien har en semistrukturerad intervjuform använts, vilket innebär en relativ ostrukturerad

intervjuprocess utifrån förutbestämda teman. En helt ostrukturerad form för intervjuerna var

inte aktuell då det ställer stora krav på konsten att intervjua (se bilaga 1).  

4.2 Urval Kvale och Brinkmann ger uttryck för att några konkreta regler för storleken av urval inte

finns. Författarna menar att det är viktigare med god, bred och fördjupande information från

varje enskild respondent än att fokusera på hur stort urvalet är för en kvalitativ

intervjustudie.63 Urvalet av antal personer grundar sig på Kvale och Brinkmanns

rekommendationer där fem till femton respondenter utifrån studiens tidsram ses som lämpligt

i syfte att nå ett djup för varje enskild intervju. Detta ger samtliga respondenter möjlighet att

kommunikativt förmedla sina erfarenheter på bästa sätt.64

Vi har valt att intervjua sex lärare som alla är verksamma inom grundskolans tre olika stadier

på två orter. Medverkande respondenter var samtliga behöriga lärare med anställning och

erfarenhet från grundskolan. Valet av skolor grundas dels på att skolorna under år 2015 och

2016 deltagit i Skolverkets processutbildning på temat skola-arbetsliv men också att skolorna

är nära belägna där vi bor. Av de lärare som intervjuats så har tre av sex varit representanter

för den grupp inom skolan som deltagit i utbildningen för hur studie – och yrkesvägledning

kan integreras i undervisningen som hela skolan ansvar.  

       

                                                                                                                         61  Kvale, Steinar & Brinkmann, Svend (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun (andra upplagan). Lund: Studentlitteratur 62 Trost, Jan (2010). Kvalitativa Intervjuer (3 uppl.). Lund: Studentlitteratur 63 Kvale, Steinar & Brinkmann, Svend (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun (andra upplagan). Lund: Studentlitteratur 64 Ibid

20    

4.3 Genomförande och bearbetning  Litteraturstudier genomfördes i syfte att öka vår kunskap och förståelse för ämnet samt

inhämta information och ge en grund för utformning av intervjufrågor. Därefter upprättades

en mindre intervjuguide med ett antal frågor. Detta gav oss möjlighet och utrymme att ställa

följdfrågor i syfte att nå uttömmande svar, något som överensstämmer med Kvale och

Brinkmanns förslag i avseende att få fram ett underlag av material som ger en beskrivning av

fenomenet samt ger möjlighet till en hanterbar utformning.65 Vid utformningen av

intervjuguiden fördes diskussion omkring vilka intervjufrågor som var relevanta och direkt

kopplade till syfte och frågeställningar. Därefter utarbetades följdfrågor som kunde ställas vid

behov och utifrån eget omdöme vilket Kvale och Brinkmann ser som ett bra komplement i

syfte att ge samtalet ett rikare innehåll.66 Intervjuguiden har reviderats och korrigerats efter att

provintervjuer genomförts i syfte att få relevanta frågeställningar. Inom ramen för

intervjuguiden ses tre större frågeställningar som är av övergripande karaktär och relevanta

för studiens syfte.  

Inför genomförandet av intervjuerna togs kontakt med tre arbetslag på tre olika skolor där

frågan ställdes om intresse för medverkan fanns. Vi presenterade syftet med vårt

examensarbete och att anonymitet utlovades. Lärarna gav även samtycke till inspelning, varje

intervju varade ca 40 min. En förutsättning för att kunna lyssna aktivt under intervjun är enligt

Kvale och Brinkmann att spela in intervjuerna för att inte distraheras av att ta anteckningar

eller noteringar vid intervjutillfället.67  

Under våra intervjuer har vi tydliggjort frågeställningarna, lyssnat, visat intresse och respekt

för de personer som intervjuats. Platsen för intervjun har valts utifrån att minimera risken för

avbrott, d.v.s. enskilda platser. Samtalsrum har bokats för varje tillfälle på skolorna. Insamlat

material har noga bearbetas, något som kan ses som en viss analys enligt Kvale och

Brinkmann.68 Efter analys av insamlat material har valda delar av inspelningar transkriberats

och sammanställts. Respondenternas svar har bearbetats utifrån aktuella teman som likheter

och olikheter. För att förtydliga resultatet presenteras de aktuella respondenterna i inledningen

av resultatet.

                                                                                                                         65Kvale, Steinar & Brinkmann, Svend (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun (andra upplagan). Lund: Studentlitteratur 66 ibid 67 ibid 68 ibid

21    

4.4 Validitet Kvale och Brinkmann menar att begreppet validitet handlar om förmåga att på ett skickligt

sätt tolka studiens resultat, kontrollera och ifrågasätta resultatets giltighet. Skicklighet är

också enligt författarna en förutsättning för att uppnå en god kvalité för forskningsintervjuer.

Forskarens kunskaper och yrkesskicklighet är i fokus även på vilket sätt denne ställer frågor

eller har medvetenhet om etiska principer.69 Kvalitativa intervjuer har använts samt

semistrukturerade frågor som avspeglar syfte och frågeställningar. Detta ger en bättre validitet

då frågor vid behov kan förtydligas och följdfrågor kan ställas. Då respondenterna svarar

utifrån egen erfarenhet ses validiteten som god. Genomgående för studiens alla delar har

diskussion förts om valet av metod utifrån dess lämplighet i relation till syfte och

frågeställningar.  

4.5 Reliabilitet Det är viktigt för en studies resultat att bedöma undersökningens kvalitativa intervjumetod

som rimlig och tillförlitlig, enligt Kvale och Brinkmann.70 Vi har utgått från tidigare forskning

och relevant litteratur vilket utmynnade i en kvalitativ metod med semistrukturerade

intervjufrågor. Inför intervjuerna var vi väl insatta i undersökningens problemområde vilket

medförde att resultatet utifrån intervjuerna blev värdefullt för vår tolkning. För denna studie

intogs ett neutralt perspektiv och medvetet har information och kunskap hanterats utifrån ett

helhetsperspektiv. Hänsyn har tagits till respondenternas perspektiv för att minimera risken

för egna värderingar och tolkningar.  

Kvale och Brinkmann anser att hög reliabilitet visar på tillförlitlig, noggrannhet och

exakthet.71 Reliabilitet är svår att mäta i en kvalitativ studie men vi är eniga med vad Trost

anser nämligen att insamlat material är relevant för vår problemställning likaså med tidigare

forskning.72 Våra respondenter är alla verksamma i grundskolan vilket gör att vi anser att

källorna är kunniga och insatta.

                                                                                                                         69 Kvale, Steinar & Brinkmann, Svend (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun (andra upplagan). Lund: Studentlitteratur 70 ibid 71 ibid 72 Trost, Jan. (2010) Kvalitativa Intervjuer (3 uppl.). Studentlitteratur AB, Lund.

22    

4.6 Etiska ställningstaganden  I Vetenskapsrådets skrift Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig

forskning står det att forskaren ska ta hänsyn till de forskningsetiska principerna:

informationskrav, samtyckeskrav, konfidentialitetskrav och nyttjandekrav.73  

Vid intervjuerna är det viktigt att samtalet kännetecknas av professionalism och god etik. Alla

respondenter har visats respekt där vi har arbetat utifrån att varje individs ska ses unik och

allas lika värde har beaktats. Inför intervjuerna har respondenterna informerats om studiens

syfte samt deras rättighet att avbryta intervjun om så önskas. Vid genomförandet av

intervjuerna har samtliga respondenter också informerats om att deltagandet är konfidentiellt

och att den information som framkommer enbart används i studiens syfte.74 Respondenterna

har även informerats om på vilket sätt intervjuerna kommer att bearbetas och att resultatet

finns att tillgå om så önskas.  

Kvale och Brinkmann lyfter även de att alla delar inom de olika forskningsstadierna ska

ombesörja ett gott etiskt förhållningssätt där ärlighet och öppenhet ska råda utifrån studiens

syfte.75 Kvale och Brinkmann tar upp etiska problem i samband med forskning som utgår ifrån

kvalitativa intervjuer. De menar att forskaren behöver överväga etiska dilemman som kan

uppstå redan i början av en intervju. Vidare betonar författarna vikten av konfidentiellt

förhållningssätt då det för varje intervjutillfälle finns risk för att respondenten kanske berättar

mer än vad den önskar och att det är inget som denne står för därefter vid ett senare tillfälle.76

   

 

 

 

 

                                                                                                                         73 Vetenskapsrådet HSFR Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning, http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf 2016.04.13 74 Ibid 75 Kvale, Steinar & Brinkmann, Svend, 2009, Den kvalitativa forskningsintervjun. Studentlitteratur AB, Lund. 76 Ibid

23    

5. Resultat

I detta kapitel redovisas resultatet från våra intervjuer som vi valt att presentera i form av tre

teman som kan kopplas till studiens syfte och frågeställningar. Inledningsvis återfinns kort

bakgrundsfakta om de sex lärarna som intervjuades. Lärarnas enskilda svar kommer att

redovisas under respektive rubrik, för att tydliggöra och exemplifiera har vi även använt

utvalda citat. För att tillgodose konfidentialitetskravet har lärarna tilldelats fiktiva namn.

De teman vi kommer att presentera resultatet kring är  

• Lärares uppfattning av studie- och yrkesvägledning

• Lärares arbete med studie- och yrkesvägledning

• Förändring och utveckling i linje med styrdokument och riktlinjer

5.1 Beskrivning av respondenterna  Vi har intervjuat sex lärare. Fyra av lärarna representerar låg - och mellanstadiet och de andra

två representerar högstadiet.  

Maj - hemkunskap, franska och tyska, år 4-9. Har deltagit i skolverkets processutbildning

skola – arbetsliv år 2015/20016.  

Karin - matematik, No-ämnen (kemi, fysik och biologi) samt teknik, år 4 – 9.  

Kim - matematik, svenska, engelska, So-ämnen (geografi, samhällskunskap, historia och

religion), No-ämnen och teknik år F-6. Har deltagit i skolverkets processutbildning skola –

arbetsliv år 2015/20016.  

Ulla - matematik, No-ämnen och teknik, F-6. Har deltagit i skolverkets processutbildning

skola – arbetsliv år 2015/20016.  

Stina - matematik, svenska, So-ämnen, No-ämnen och engelska F-6.  

Anna - matematik, svenska, engelska, So-ämnen, No-ämnen och teknik F-3

 

24    

5.2 Lärares uppfattning av studie- och yrkesvägledning i vid bemärkelse Av resultatet framgår att respondenternas uppfattning av vad studie – och yrkesvägledning i

vid bemärkelse innebär, skiljer sig åt. Majoriteten anser att vägledningen ska ges som en röd

tråd under hela skoltiden. Några betonar vikten av vägledning i ett tidigt skede för att elever

inte ska påverkas av yttre faktorer. Det framkommer också att vägledning i vid bemärkelse

handlar om att ge eleverna en grundplattform inför framtida studie- och yrkesval.  

Fyra av de intervjuade lärarna framhåller att det är viktigt att vägledning ges som en röd tråd

under hela skoltiden för att eleverna ska kunna hantera framtida valsituationer. Två av dem

anser att det dessutom är viktigt att påbörja vägledning mycket tidigare, redan i förskolan.

Detta för att eleverna inte ska bli påverkade av yttre faktorer utan med ett öppet sinne nå

kunskaper om arbetslivet. Annas uppfattning är att skolan tidigt ska ge eleverna en inblick i

hur det ser ut i samhället samtidigt som det är viktigt att koppla ämnen till kommande

vuxenliv.

Även Karin uppfattar att studie och yrkesvägledning i vid bemärkelse handlar om att eleverna

ska nå insikt och förståelse men att det är information om betyg som är särskilt viktigt för

framtida möjligheter och vidare utbildning.  

...naturligtvis så är det viktigt tycker jag att det är någon som kan komma in tidigt och göra

klart för dem vad som gäller när det gäller betygen. Vad är det som gäller i årskurs nio för att

komma vidare och vilka möjligheter finns det och om man inte fixar betygen vilka betyg är det

som är viktiga och så… (Karin)

En av lärarna som deltagit i Skolverkets processutbildning Skola-arbetsliv77 upplever att hon

fått en större förståelse för vad vägledning i vid bemärkelse innebär.  

Efter att jag varit med på denna kursen så har jag liksom fått upp ögonen på ett helt annat

sätt, jag tycker nog att det handlar om att förbereda eleverna för framtiden. Tidigare har jag

inte haft känslan av att jag förstått så mycket om sånt… (Maj)  

                                                                                                                         77 http://www.skolverket.se/skolutveckling/studie-och-yrkesvagledning/skola-arbetsliv-i-undervisningen 2016.04.25

25    

Endast en lärare framhåller att det är alla pedagogers ansvar att arbeta med vägledning och att

det ska vara en del av undervisningen. Dessutom ska läraren upplysa eleverna om syftet med

arbetet.  

....allt man jobbar med i ämnen och allt man gör i klassen och så vidare ska har ett syfte och

även då att man motiverar att det här lär du dig för att och att man då även tar med det med

att du ska kunna göra val längre fram i livet som är viktiga för dig att du ska kunna använda

dig av alla kunskaper och erfarenheter som du har. (Kim)  

Ulla menar att studie- och yrkesvägledning i vid bemärkelse handlar mer om att ge eleverna

en bra bas, en grundplattform, så att de kan fatta beslut om framtida studie- och yrkesval.

Undervisningen bör innefatta information om olika yrken, studiebesök och praktisk

arbetslivsorientering. Detta för att utveckla elevens perspektiv och självkännedom. Vilket

även ytterligare tre lärare ger uttryck för.

Två av lärarna menar att vägledning också betyder att guida eleverna och ge dem information

inför framtida val. Karin anser även att det krävs kunskap om aktuella yrken för att

information ska kunna ges till eleverna, de kunskaper hon besitter i dagsläget är begränsade.  

...det handlar ju om, eleverna behöver ju få insikt i vad det finns för några yrken, det finns ju

en uppsjö av yrken som man inte ens vet namnet på. Det är ju naturligtvis komplicerat, svårt,

att få fram det men det är ju sånt man pratar om ibland tycker jag när man undervisar och

säger det här är ju nån som måste göra, det är ett jobb liksom. (Karin)  

Genom att koppla ämnen till olika yrken får elever ett bredare perspektiv av utbudet på

arbetsmarknaden. Dessa kopplingar mellan ämnen, framtida utbildning samt arbetsliv

förekommer mer genomtänkt och planerat idag än tidigare enligt Maj.

5.3 Lärarens arbete med studie- och yrkesvägledning  Resultatet visar på att många av de lärare som vi intervjuat arbetar med studie – och

yrkesvägledning i sin undervisning dock utifrån olika referensramar inom de olika stadierna.

Undervisningen riktar sig i huvudsak till att utveckla eleven mot framtida utbildning och

yrkesval. Alla lärare vi intervjuat tar hjälp av externa aktörer i sitt arbete med studie – och

yrkesvägledning i sin undervisning exempelvis genom studiebesök och föreläsare från

arbetsmarknaden.  

26    

En lärare beskriver att arbetet med studie – och yrkesvägledning sker i större utsträckning

idag än tidigare. Samtliga lärare anser att studiebesök i samband med att man arbetat med ett

speciellt ämnesområde väcker eleverna intresse samtidigt som det förstärker elevens

uppfattning och förståelse för ämnet. En lärare berättar att de för en tid sedan genomfört en

"framtidsvecka", där år 9 fick ta del av såväl information, studiebesök och föreläsningar av

externa aktörer.  

…under framtidsveckan var eleverna mer aktiva, frågar mer...... jag får många frågor efter

det, eleverna får mer input det är också väldigt intressant.....det är en skillnad, det är

intressant att lära sig något nytt liksom… (Maj)  

En av lärarna uttrycker svårigheter och ser begränsningar med att koppla sina ämnen till

studie och yrkesvägledning. Inom ramen för sina ämnen genomförs studiebesök endast vid

några enstaka tillfällen och allt mer sällan av olika anledningar. Den största anledningen

beskrivs vara svårigheten att hinna med alla moment inom sina ämnen.  

…ja, jag tycker ju att det är en bristande bit som jag egentligen skulle tycka att jag kunde

göra mer men samtidigt har vi ju väldigt, väldigt späckat i NO:n och matten, det är mycket

som ska hinnas med. (Karin)  

Alla lärare menar att studiebesök är uppskattat av eleverna, främjar förståelse, motiverar och

tydliggör samband mellan ämne och arbetsliv. Däremot anser en av lärarna att många elever

har svårt att fokusera och förstå begrepp.  

…nja, det är svårt, det är inte alltid så att de förstår vad de säger men genom att de är där så

lär de sig. Aha, det där begreppet behöver jag ha koll på…sen går man hem och kollar upp

det, men det är jättesvårt…men sen är det positivt för dem att komma ifrån skolan och göra

annat men det är svårt när det blir för mycket. (Karin)

27    

Resultatet visar också att alla av de intervjuade lärarna arbetar med att synliggöra olika yrken

och branscher inom sina ämnen i någon form.

…i tvåan har eleverna tittat på film om olika yrken för att se vad man gör i olika yrken, sen

har vi även haft besök av personer från arbetsmarknaden. Hon som var hos oss senast

arbetar inom restaurangbranschen. Förutom att prata om maten betydelse för att gå i skolan

så pratade hon också om hur många olika yrken det fanns inom restaurangbranschen. (Stina)  

…det lätt och den kopplingen har gjorts under en längre tid. Åh, det har jag gjort länge, det

är naturligt då det är många yrken som kräver språkkunskaper, jag efter att vi varit på

studiebesök vid industrin så sa man att det är väldigt viktigt att ha med sig när man ska jobba

utomlands, ja som exempel finns det många manualer på andra språk som man behöver...ja

helt enkelt för att jobba där. (Maj)  

Ytterligare ett sätt att arbeta med yrken är ur ett genusperspektiv. Anna förklarar att de använt

sig av gästföreläsare som kommit och besökt skolan utifrån ett genusperspektiv. Bakgrunden

till det handlar om att de på ett naturligt sätt pratar om yrken utifrån vad elevernas föräldrar

arbetar med. Där det visat sig att eleverna kopplar olika kön till olika yrken.

Anna förklarar att de medvetet bjudit in gästföreläsare som exempelvis kvinnlig brandman,

kvinnlig grävmaskinist och en manlig sjuksköterska i syfte att motverka begränsningar.  

...polisen…de flesta killar och tjejer tänker att poliser är manliga. Nu vet jag att i vårat

samhälle har vi ju både kvinnlig och manlig polis men de flesta kanske har en manlig polis

som kommer och berättar. Och även inom sjukvården det här med sjuksköterska det är ju…

till och med så att jag reagerade första gången när jag träffade han…Daniel nere på

sjukvården och han var sjuksyster, sjuksköterska. Oj, var min första tanke och då tänkte jag

men vad dum du är det är klart att han kan men då blev man ju liksom och fråga han vad

kallar man en sån? (Anna)  

28    

Karin uttrycker att hon själv försöker ta reda på utbildning och yrken för att därefter i sin

undervisning koppla till aktuellt ämne. Vid ett tillfälle i samband med ett studiebesök fick hon

information av en anställd om dennes utbildning och yrkesbakgrund men som av någon

anledning helt föll bort och förmedlades inte till eleverna.  

…jag passade på att prata med en kille där, väldigt ingående vad han hade för utbildning och

bakgrund bakom sig för att sen kunna förmedla det till eleverna då. Sen så gjorde jag nog inte

det men avsikten var nog det i alla fall det blev bortglömt sen. (Karin)  

Två av lärarna arbetar med att synliggöra olika yrken ur ett bredare perspektiv då kopplingar

sker som en naturlig del i undervisningen. Ämnets koppling till yrken och arbetsliv ses som

viktigt och genomsyrar undervisningen.

De uttrycker även vikten av att eleven är i centrum och att diskussioner förs gällande elevens

förförståelse och kunskap om olika yrken och branscher.  

Det framkommer även att båda lärarna genomfört så kallade arbetsmarknadsdagar med

externa gästföreläsare och studiebesök där eleverna fått undervisning och information om

bland annat arbetsmiljö. Andra inslag under arbetsmarknadsdagarna gav eleverna kunskaper

kopplade till personliga egenskaper som är viktiga för en speciell arbetsplats eller ett visst

yrke. Det som skiljer Kim och Ulla åt gällande upplägget av arbetsmarknadsdagarna är att

Ulla erbjudit eleverna att praktiskt prova på samt att jämföra yrken ur ett historiskt perspektiv.

Båda är överens om att sådana här dagar stärker elevernas självkänsla, vidgar elevens

perspektiv samt ger möjlighet att skapa goda förutsättningar inför kommande framtid gällande

skola- arbetsliv.  

           

29    

5.4 Förändring och utveckling i linje med styrdokument och riktlinjer  Utifrån svar på följdfrågan på vilket sätt kan du förändra och utveckla ditt arbete utifrån

rådande styrdokument och riktlinjer visar resultatet att respondenterna är överens om att det

finns mycket att utveckla och att deras arbete idag inte alltid är knutet direkt till

undervisningen. De flesta önskar hjälp med inspiration och upplägg på hur olika

arbetsområden kan knytas till vägledning. En av lärarna uttrycker att arbetet med studie – och

yrkesvägledning i undervisningen inte är något som sker speciellt ofta. Upplevelsen är att

information saknas om hur det är tänkt att skola - arbetsliv ska integreras i ämnena.

…ja, jag vet inte riktigt, har liksom inte fått någon riktigt information om hur det är tänkt å då

har vi den där utbildning några har gått, jag vet inte…kanske var jag borta då. Så nån

utbildning eller information behöver jag ju. (Karin)

Samma lärare anser att det är svårt att koppla studie – och yrkesvägledning till undervisning

på grund avsaknad av verktyg för utveckling. Mycket beror på att det är så mycket som ska

ingå i de olika ämnena för att nå måluppfyllelse men också för att det saknas egna

referensramar omkring exempelvis olika yrken.  

...ja jag upplever ju själv att det är väldigt svårt å veta va mina ämnen används till eftersom

för ja jag har jobbat inom vården, that´s it liksom, å sen har jag jobbat som lärare så jag har

ingen själv ingen större omvärldsuppfattning när det gäller yrken och så. Ja, ja en

civilingenjör om du har läst mycket matte, no och så men vad gör en civilingenjör det är

knappt att jag vet det. För det finns hur mycket olika som helst som du kan göra. Så jag

känner att jag är ute på gungfly verkligen, att jag faktiskt inte vet och att jag behöver veta

mer. (Karin)

På frågan vad som skulle krävas för att kunna förändra och utveckla hennes arbetssätt i linje

med rådande styrdokument svarar Karin:  

…det vet ja, jag vet inte hur man skulle kunna, man kan liksom inte bara sätta sig å lära sig

att det är, ja det som kanske vore bra vore nån sorts sammanställning kanske, ja vad man ska

göra. (Karin)  

30    

Flera lärare anser att möjligheter till utveckling och förändring kräver att hela arbetslaget för

diskussioner och tar ett gemensamt ansvar för studie – och yrkesvägledning i vid bemärkelse.

En punkt på arbetslagets dagordning skulle innebära att man kontinuerligt pratade om hur

man själv och andra arbetar med studie – och yrkesvägledning. På det sättet blir man mer

införstådd med varandras arbete. Det är av stor betydelse att alla har kunskap om gällande

styrdokument och riktlinjer vad gäller studie – och yrkesvägledning för att kunna planera

undervisningen på bästa sätt.

Utifrån att vi diskuterat de allmänna råden i arbetslagen så tyckte vi det skulle vara intressant

att se hur det här skulle se ut över tid...alltså att man följer fler elever, vart tar de vägen sen

efter skolan så att man kan utifrån det förändra det här. Är det brister hos eleverna eller är

det här jättebra styrkor hos eleverna och att man jobbar vidare på dom bitarna så att man får

med sig de bitarna i undervisningen... (Kim)  

En annan åsikt som framkommer för att genomföra förändring är att det krävs mer

planeringstid, vilket kräver samarbete, samsyn och ämnestid. Andra utvecklingsområden som

medför ett vidgat perspektiv för eleven kan vara att knyta fler kontakter utanför skolan, arbeta

med "veckans yrke" och arbeta med grupparbeten kopplat till yrken/utbildning är några

inslag. Det kan leda till att vi medvetengör eleven på ett bättre sätt. Ett samarbete behövs

omkring studie – och yrkesvägledning på skolan vilket skulle innebära att lärare fick ökad

inspiration och fler idéer  

…eh...lite spännande yrken på film det tycker jag är svårt men så har vi ju ”Felix stör en

ingenjör” det är ju lite udda, de finns ju men nu är ju de mer no- teknikbaserade. Ja, det finns

ju en del men det vill jag ha hjälp med. (Ulla)  

Flera efterfrågar mer hjälp, stöd och ett ökat samarbete som de menar kan ge idéer om hur

man kan kopplar vägledning till undervisningen. Stina anser att hon själv behöver bli bättre på

att be om hjälp för att utveckla arbetet med vägledning i den dagliga undervisningen.

Avslutningsvis önskar Stina att hon får hjälp, får förslag på vad klassen kan arbeta med

därefter inom olika arbetsområden.

31    

6. Analys I detta avsnitt analyseras vårt resultat utifrån den litteratur och de karriärteorier vi valt att

använda för vår studie. Utifrån de tre teman som använts i resultatredovisningen redovisar vi

vår analys. De olika teman som presenteras är lärarens uppfattning av studie – och

yrkesvägledning, lärarens arbete med studie – och yrkesvägledning samt förändring och

utveckling i linje med aktuella styrdokument och riktlinjer.  

6.1 Lärarnas uppfattning om studie – och yrkesvägledning  I Skolverkets Allmänna Råd om studie- och yrkesvägledning definieras studie- och

yrkesvägledning i vid bemärkelse som hela skolans ansvar. Ett arbete som berör studiebesök,

praktik, undervisning med inriktning mot arbetslivet samt aktiviteter som utvecklar elevens

självkännedom.78 Enligt Skolverkets processutbildning Skola – Arbetsliv mening ska studie-

och yrkesvägledning integreras i undervisningen och vara allas ansvar. De lyfter även fram att

vägledning i undervisningen ska ge eleven kunskaper och färdigheter samt ge underlag som

underlättar framtida studie - och yrkesval.79 Vägledning i undervisningen ska därmed ge

ökade chanser att eleven i större utsträckning kan fatta genomtänkta, väl underbyggda val.

Alla lärare i vår undersökning visade på insikt i vad vägvägledning i vid bemärkelse innebär

och samtliga anser att det är viktigt att arbeta med. Trots det visar resultatet att flera lärare har

olika uppfattning. Detta kan ses genom att flera lärare uppfattar studie- och yrkesvägledning i

vid bemärkelse enbart som ett arbete som berör yrken och branscher, en undervisning som

belyser arbetsmarknaden. Några uttrycker dock att det handlar om så mycket mer, att genom

olika aktiviteter öka elevens självkännedom eller att belysa genusrelaterade föreställningar i

syfte att vidga elevens perspektiv. Att vägledning i vid bemärkelse handlar om allas ansvar, är

det bara en lärare som ger uttryck för och lyfter utifrån vår undersökning.

Linda Gottfredsons uppfattning gällande studie- och yrkesvägledning är att den är viktig och

ska uppmärksammas i tidig ålder för att elever ska nå självkännedom. För att inte eleven ska

påverkas av yttre faktorer utan att de med ett öppet sinne ska nå insikt och självkännedom

inför framtida studie- och yrkesval anses det viktigt att arbeta med dessa frågor redan i

skolans lägre åldrar.80

                                                                                                                         78 Skolverkets Allmänna råd med kommentarer (2013) Arbete med studie – och yrkesvägledning. Elanders Sverige AB 79  http://www.skolverket.se/skolutveckling/studie-och-yrkesvagledning/skola-arbetsliv-i-undervisningen  80 Leif Andergren (2014) Samtala - Vägledning för framtid och karriär i en kaotisk värld. Tremedia i Borås AB.

32    

Även Gunnel Lindh ser fördelar med att börja vägledning tidigt, genom hela skoltiden, vilket

ger möjlighet för eleven att utveckla kunskaper om sig själv och olika valalternativ.81 Två

lärare framhåller vikten av att påbörja vägledning tidigt och då helst redan i förskolan. De

anser att tidig vägledning främjar framtida valsituationer samt synliggör kopplingen mellan

ämnet och kommande vuxenliv.  

Respondenterna som intervjuats har om än på olika sätt gett intryck av en förståelse för att

studie- och yrkesvägledning i undervisningen ska tillgodose att eleven når insikt, förståelse

och kunskap om såväl gällande arbetsmarknad som för att i framtiden kunna göra väl

underbyggda val för kommande studie – och yrkesliv. Den struktur och det arbetssätt som

framkommer sker dock enbart vid enstaka tillfällen, under några få kortare perioder, vilket

visar på avsaknaden av att inneha ett arbetssätt, en planering som faller sig naturlig. Det

framkommer inte på något sätt att vägledning i vid bemärkelse genomsyrar lärarens

undervisning eller som en röd tråd under elevens utbildning. Intention till att utveckla arbete

mot detta kan ses då flera lärare ger uttryck för att det är viktigt men utifrån deras

beskrivningar av hur det arbetar synliggörs inte detta. Vilket kan kopplas till att Skolverket i

de Allmänna råd om studie- och yrkesvägledning på ett tydligt sätt beskriver att vägledning i

vid bemärkelse ska genomsyra undervisningen på ett kontinuerligt sätt och ge en röd tråd

genom elevens skolgång.82 Liknande betoning framkommer i Skolinspektionens rapport om

Studie- och yrkesvägledning i grundskolan, att vägledning ska ses som en process under hela

elevens utbildning. Vägledning är ofta begränsad till att omfatta enskilda satsningar och då

koncentrerat till årskurs nio och valet inför gymnasiet. Skolinspektionen lyfter också kritik

mot att arbete med vägledning inte sker på ett målinriktat, tillfredsställande sätt.83 Något som

även framkommer i vårt resultat. Många lärare saknar ett målinriktat arbetssätt i syfte att

minska begränsningar i elevernas kommande framtidsval.  

                                                                                                                         81 Lindh Gunnel (1997) Samtalet i studie- och yrkesvägledningsprocessen i Skolverkets Allmänna råd med kommentarer (2013) Arbete med studie – och yrkesvägledning. 82  Skolverkets Allmänna råd med kommentarer (2013) Arbete med studie – och yrkesvägledning. Elanders Sverige AB 83  Skolinspektionens Kvalitetsgranskning Rapport 2013:5 Studie- och yrkesvägledning i grundskolan. Diarienummer 400-2011:3033 Stockholm 2013  

33    

Det framgår inte att lärare, på ett systematiskt sätt, arbetar med att synliggöra kön, social eller

kulturellbakgrund i sin undervisning i den grad att det skulle motverka begränsningar och

kompromisser för könsneutrala studier - och yrkesval. Det är varje enskild lärares uppdrag att

motverka stereotypa föreställningar vilket såväl Skolverkets Kvalitetsgransknings rapport av

grundskolors studie- och yrkesvägledning 84 som Skolverkets Allmänna Råd om studie- och

yrkesvägledning85 betonar. Lärarens roll är att problematisera och utmana omkring

traditionella föreställningar och det framhävs tydligt för att inte begränsa elevernas framtida

studie- och yrkesval. Majoriteten av de lärare vi intervjuat visar inte genom sin uppfattning att

ett förebyggande arbete, som berör traditionella föreställningar såsom kön, social och kulturell

bakgrund, kan motverka elevens begränsningar. Att inte bedriva undervisning som på ett eller

annat sätt knyter an till traditionella föreställningar medför, enligt Anna Sandell, att eleven

blir begränsad i sin syn på vilka yrken som passar olika kön, eleven gör utifrån det

könsstereotypa val.86

6.2 Lärarens arbete med studie- och yrkesvägledning  Enligt Läroplan ska kontakter utvecklas mellan skolan och kultur- och arbetsliv, föreningsliv

och andra verksamheter utanför skolan. Detta för att berika skolan som lärande miljö.87 Även

Duane Brown anser, att varje elev ska granska olika valmöjligheter som rör deras egen

framtid, ha inblick i närsamhället och dess arbets-, förenings- och kulturliv.88 Skillnaden

mellan vad styrdokumenten uttalar och vad vår undersökning visar är inte så stor då det

utifrån resultatet framkommit att exempelvis studiebesök genomförs relaterat till ämnet.

Arbetsmarknadsdagar, framtidsveckor eller externa aktörer bjuds in även in som

gästföreläsare. Samtliga lärare anser att studiebesök och andra genomförda aktiviteter

gällande kontakt och inblick i närsamhället är något som är uppskattad av eleverna och att det

väcker intresse samtidigt som det förstärker förståelsen och motiverar eleverna.

                                                                                                                         84 Wikstrand Frida m.fl. (2015) Tala om arbetslivet, Ett genusmedvetet och normkritiskt metodmaterial för hela skolan, Malmö Högskola, Stockholm: Skolverket 2015 85 Skolverkets Allmänna råd med kommentarer (2013) Arbete med studie – och yrkesvägledning. Elanders Sverige AB 86 Sandell, Anna (2007) i Skolverkets (2008) Kvalitet i studie- och yrkesvägledning – hela skolans ansvar. Edita, Västerås. 87 Skolverket (2011) Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, Edita, Våsterås, Stockholm. 88 Brown, Duane (2002) i Skolverkets Allmänna råd med kommentarer (2013) Arbete med studie – och yrkesvägledning. Elanders Sverige AB  

34    

Detta är något som också poängteras av såväl Svenskt Näringsliv89 som av Gunnel Lindh90

vilka menar att det är betydelsefullt och lärorikt att få konkreta erfarenheter från arbetslivet

och att en aktuell bild ska ges av arbetsmarknaden.  

Ungdomar gör sina yrkesval utifrån självkännedom om yrken vilket är något som också Linda

Gottfredsons resonerar omkring. Kontakter med närsamhället och dess olika organisationer är

särskilt viktigt då karriärutveckling och yrkesval ofta sker genom begränsningar och

kompromisser vilket medför att eleven begränsar sig genom att välja bort oacceptabla yrken

och enbart väljer från yrken som upplevs bekant och tillgängliga.91 Gemensamt för

respondenterna är att de använder studiebesök som kopplas till yrken i syfte att vidga elevens

perspektiv något som Hodkinson och Sparkes anser vara viktigt då eleven fattar sina beslut

utifrån sina specifika förutsättningar, möjligheter och behov. Vilket också kan förknippas med

begreppet handlingshorisont vilket innebär att det eleven känner till och förstår av omvärlden

och dess möjligheter desto mindre begränsas eleven i kommande studie- och yrkesval.92

Resultatet visar att arbetsmarknadsdagar där besök från arbetslivet bjuder på möjligheter att

vidga elevens perspektiv men är något som bör ske i större utsträckning. Skolverkets Kvalitet

i studie- och yrkesvägledning – hela skolans ansvar beskriver att läraren är betydelsefull och

bör visa sig engagerade inom sitt ämnesområde, stödja eleven samt belysa skola och arbetsliv

genom undervisningen.93  

I Skolverkets Allmänna råd framkommer hur lärarna bör arbeta med att erbjuda olika insatser

och aktiviteter för att tillgodose elevens behov av studie- och yrkesvägledning.94 Vårt resultat

visar att majoriteten av lärarna i vår undersökning ger uttryck för att de någon gång arbetat

med att koppla studie- och yrkesvägledning till sitt ämne dock saknas kontinuerlig koppling.

Endast två av lärarna lyfter att de riktar sitt arbete mot att öka elevernas självkännedom. Ingen

av de intervjuade lärarna har någon aktivitet som knyter an till inblicken i närsamhällets

förenings- eller kulturliv och endast en lärare arbetar med att motverka begränsningar

gällande genus, vilket ska ske enligt Läroplan.95  

                                                                                                                         89 Berggren, Jonas (2008) i Skolverket Kvalitet i studie- och yrkesvägledning – hela skolans ansvar. Edita, Västerås. 90 Lindh, Gunnel (2008) i Skolverkets Kvalitet i studie- och yrkesvägledning – hela skolans ansvar. Edita, Västerås. 91 Andergren Leif (2014) Samtala - Vägledning för framtid och karriär i en kaotisk värld. Tremedia i Borås AB. 92 Ibid 93 Skolverket (2008). Kvalitet i studie- och yrkesvägledning - hela skolans ansvar. Edita, Västerås. 94 Skolverkets Allmänna råd med kommentarer (2013) Arbete med studie – och yrkesvägledning. Elanders Sverige AB 95 Skolverket (2011) Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, Edita, Våsterås, Stockholm.

35    

Det som är gemensamt för vårt resultat är att samtliga lärare på ett eller annat sätt synliggör i

sin undervisning yrken och olika branscher. Detta kan ske såväl genom information, film eller

tematiskt arbete kring arbetsmarknaden vilket kan ge uttryck för att vidga elevens perspektiv

och ge förutsättningar inför framtida val. Något som till viss del överensstämmer med

läroplanens mål om att bidra till elevens förmåga att kunna ta ställning till frågor inför fortsatt

utbildning.96  

I Skolverkets Kvalitet i studie- och yrkesvägledning - Hela skolans ansvar betonas vikten av

att skolan bör förmedla en bättre verklighetsbild samt ge en aktuell bild av arbetslivet. Något

som är hela skolans ansvar och som ska ske i den dagliga undervisningen enligt såväl

Skolverkets Kvalitet i studie- och yrkesvägledning och Skolinspektionen.97 Skolan på ett

kontinuerligt sätt ska ge eleven kunskap och färdigheter om framtida studie- och yrkesval.98

För de intervjuade finns ingen som tydligt ger yttryck för att studie- och yrkesvägledning är

hela skolans ansvar. Detta trots att skolorna och tre av lärarna genomgått Skolverkets

processutbildning Skola och arbetsliv i undervisningen.99

6.3 Förändring och utveckling i linje med styrdokument och riktlinjer  Utifrån Skolinspektionens rapport Studie- och yrkesvägledning i grundskolan visar deras

granskning på brister gällande studie- och yrkesvägledning i vid bemärkelse. De påtalar

avsaknaden av målinriktat långsiktigt arbetssätt samt utvecklingsstrategier för att eleven ska

kunna göra väl underbyggda val. Vilket överensstämmer med vårt resultat då lärarna ger

uttryck av att de saknar kunskap och verktyg för hur de ska arbeta med studie- och

yrkesvägledning i vid bemärkelse. En av lärarna uttrycker att hon själv inte har någon större

omvärldskunskap att förmedla vidare till eleverna.

                                                                                                                         96  Skolverket (2011) Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, Edita, Våsterås, Stockholm.  97  Skolverket (2008). Kvalitet i studie- och yrkesvägledning. Hela skolans ansvar. Stödmaterial  98  Skolverkets Allmänna råd med kommentarer (2013) Arbete med studie – och yrkesvägledning. Elanders Sverige AB  99  http://www.skolverket.se/skolutveckling/studie-och-yrkesvagledning/skola-arbetsliv-i-undervisningen 2016.04.17  

36    

Information såsom kompetensutveckling är efterfrågad av många lärare för att kunna arbeta

målinriktat och för att följa rådande styrdokument i framtiden. Olika insatser gällande

förändringar efterfrågas i syfte att utbilda hela skolan och inte enbart den enskilde läraren. För

att stimulera liknande önskemål har Skolverket genom sin processutbildning skapat

förutsättningar för kompetensutveckling. Satsningens tema är att integrera vägledning i vid

bemärkelse i undervisningen som hela skolans ansvar. Det långsiktiga målet är att minska

felval och avhopp.100

Flera av våra respondenter uttryckte en önskan om ett samarbete med såväl studie- och

yrkesvägledare som med hela arbetslaget, även gällande planering. Något som också

Skolverket rekommenderar då all personal på skolan behöver inneha ev. kompetens på bästa

sätt ger god kvalitet och möjlighet att stödja eleven i frågor om framtida studie- och yrkesval.

7. Diskussion  

I detta kapitel diskuteras resultatet av vår undersökning, dessutom förs diskussion omkring

metodval och avslutningsvis ges förslag till framtida forskning. Utifrån syftet, att undersöka

hur lärare tolkar och arbetar med studie och yrkesvägledning i vid bemärkelse i förhållande

till rådande styrdokument, ämnar vi i vår diskussion att presentera våra tankar för det som

framkommer i vårt arbete.

Vägledning i vid bemärkelse utifrån Skolverkets Allmänna råd Arbete med studie – och

yrkesvägledning handlar om att all verksamhet ska bidrar till att ge eleven kunskaper och

färdigheter som underlag för att fatta beslut om framtida studie – och yrkesval.101 Vidare

belyser såväl Skolverkets Allmänna råd som Frida Wikstrand102 att vägledning i vid

bemärkelse också handlar om att utmana och visa på alternativa könsrelaterade yrkesroller i

syfte att motverka begränsningar.103 Utifrån vårt resultat ser vi att det framkommer varierande

uppfattningar av innebörden gällande vägledning i vid bemärkelse.

                                                                                                                         100 http://www.skolverket.se/skolutveckling/studie-och-yrkesvagledning/skola-arbetsliv-i-undervisningen 2016.04.17 101 Skolverkets Allmänna råd med kommentarer (2013) Arbete med studie – och yrkesvägledning. Elanders Sverige AB 102 Wikstrand Frida m.fl. (2015) Tala om arbetslivet, Ett genusmedvetet och normkritiskt metodmaterial för hela skolan, Malmö Högskola, Stockholm: Skolverket 2015 103 Skolverkets Allmänna råd med kommentarer (2013) Arbete med studie – och yrkesvägledning. Elanders Sverige AB

37    

Samtliga av våra respondenter är av den uppfattningen att vägledning i vid bemärkelse är

viktig och att det främst handlar om att vidga elevens perspektiv, förbereda eleven genom att

informera om yrken och branscher inför framtida studie – och yrkesval. Att inneha en

uppfattning som enbart syftar till att vidga perspektiv anser vi inte överstämma i full mening.

Några beskriver vägledning i vid bemärkelse ur ett vidare perspektiv och betonar vikten av att

den ska ses som en röd tråd genom hela elevens utbildning och att tydliga kopplingar ska

göras mellan ämnen, yrken och gällande arbetsmarknad i syfte att ge eleven en

grundplattform, vidga dennes perspektiv och självkännedom inför framtida studie – och

yrkesliv. Här framkommer det tydligare att några av respondenternas uppfattning bättre

överensstämmer och innehar en större förståelse för styrdokumentens innebörd. Det vi

däremot ser är att bara en av de sex respondenterna uppfattar vägledning i vid bemärkelse som

hela skolan ansvar. Vidare ger denne uttryck för att vägledning i undervisningen ska, på ett

tydligt sätt, knytas an till ämnet, ske tidigt för att eleven ska ges förutsättningar att nå ökad

förståelse, insikt och utveckla självkännedom.  

Utifrån resultatet anser vi att alla respondenter inte riktigt känner till, har kunskap eller

förståelse för innebörden med vägledning i vid bemärkelse betyder. Att varierande och till

viss del bristande kunskaper råder betyder att elevens möjlighet till vägledning i

undervisningen också är bristfällig och av varierande karaktär. Vilket också speglar hur och i

vilken omfattning lärarna arbetar. Såväl Skolverkets Allmänna råd104, Skolinspektionens

rapport105 som Skolverkets Kvalitet i studie- och yrkesvägledning - hela skolans ansvar106 är

alla överens om att ett arbetssätt som är gynnsamt för elevens lärprocess genom hela dennes

utbildning. Lärare som vi intervjuat beskriver att de arbetar med studie- och yrkesvägledning

om än i olika utsträckning. Gemensamt för alla är att information ges omkring yrken och

branscher samt att studiebesök och föreläsningar med externa aktörer genomförs. Vi ser att

enskilda insatser ges dock saknas en kontinuitet i den ordinarie undervisningen.  

Resultatet visar också att ingen av de intervjuade arbetar efter en tydlig planering. De saknar

struktur trots att de alla anser att vägledningen är viktig. Att inte ha ett målinriktat arbetssätt

anser vi inte ger en kontinuitet i undervisningen vilket försämrar kvaliteten för såväl lärare

som elev.

                                                                                                                         104 Skolverkets Allmänna råd med kommentarer (2013) Arbete med studie – och yrkesvägledning. Elanders Sverige AB 105 Skolinspektionens Kvalitetsgranskning Rapport 2013:5 Studie- och yrkesvägledning i grundskolan. Diarienummer 400-2011:3033 Stockholm 2013 106 Skolverket (2008) Kvalitet i studie- och yrkesvägledning – hela skolans ansvar. Edita, Västerås.

38    

Särskilt riktade insatser, tematiskt arbete och ett ökat samarbete mellan skolans personal anser

vi skulle ge större förutsättning till en ökad hållbarhet och kvalitet på studie- och

yrkesvägledning i vid bemärkelse. Vilket också förespråkas i Skolinspektionens

kvalitetsgranskningsrapport.107  

Vi kan även konstatera att vi kan se ett mönster för hur respondenterna arbetar för att

synliggöra vägledningen i undervisningen. Samtliga intervjuade lärare riktar undervisningen

om studie- och yrkesvägledning till att informera om yrken och branscher. För att eleven ska

kunna ta beslut gällande framtida studie- och yrkesval ser vi att detta arbetssätt kan vara

gynnsamt som en del i vad Allmänna råd108 anser kunna utveckla elevens kunskaper om hur

arbetslivet fungerar. Utifrån den forskning och de karriärteorier vi valt att redogöra för anses

att det är viktigt att kön, social och kulturell bakgrund framkommer i undervisningen. Vi ser

att detta är åsidosatt då endast en av de intervjuade lärarna omnämner att hon vid ett tillfälle

arbetat med genus kopplat till yrken. Gottfredson109 i likhet med Anna Sandell110 påvisar att

könsstereotypa val förekommer och att det ofta förekommer ett traditionellt synsätt för vilket

yrkes som passar vilket kön. Utifrån detta ser vi att det är oerhört viktigt att arbeta för att

motverka begränsningar och kompromisser. Att förhindra elevens studie- och yrkesdrömmar

skymmer, enligt Hodkinson och Sparkes, eventuella möjligheter på arbetsmarknaden samt

begränsar elevens handlingshorisont.111  

För att undervisningen ska tillgodoses utifrån rådande styrdokument och riktlinjer gällande

studie- och yrkesvägledning i vid bemärkelse krävs kunskaper och förståelse för vad detta

innebär. Många lärare ger uttryck av ett behov av såväl kompetensutbildning, utveckling som

förändring inom området för att utvecklas och inspireras. Några önskar även verktyg som

konkret förklarar hur de ska arbeta med vägledning i vid bemärkelse i undervisningen. Vilket

bland annat kan ses i att en lärare uttrycker oförståelse och en osäkerhet omkring att koppla

studie- och yrkesvägledningen till ämnet i sin undervisning. Vi kan även se att respondenterna

önskar tid för planering, samarbete och samsyn vilket även Allmänna råd förespråkar då de

anser att vägledningen bör samverka för att kunna löpa som en röd tråd genom elevens hela

skolgång.

                                                                                                                         107 Skolinspektionens Kvalitetsgranskning Rapport 2013:5 Studie- och yrkesvägledning i grundskolan. Diarienummer 400-2011:3033 Stockholm 2013 108 Skolverkets Allmänna råd med kommentarer (2013) Arbete med studie – och yrkesvägledning. Elanders Sverige AB 109 Gottfredson, S, L. (2002) i Brown, Duane (red.) & Associates (2002). Career Choice and Development. Fourth Edition. San Francisco: Jossey -Bass Publishers 110 Sandell, Anna (2007) i Skolverkets (2008) Kvalitet i studie- och yrkesvägledning – hela skolans ansvar. Edita, Västerås. 111 Andergren Leif (2014) Samtala - Vägledning för framtid och karriär i en kaotisk värld. Tremedia i Borås AB.

39    

Behovet av kunskaper om vägledning i klassrummet har även uppmärksammats av Skolverket

och utifrån våra intervjuer har det framkommit att tre av lärarna deltagit i Skolverkets

processutbildning Skola- arbetsliv.112 Dessa lärare bör, anser vi, genom denna utbildning visa

på ett vidare perspektiv gällande de metoder som kan användas i undervisningen. Detta är

något som inte tydligt framkommer även om en av de tre lärarna anser sig ha fått djupare

förståelse efter utbildningen. En tänkbar förklaring kan vara att det fortfarande är ett arbete

som inte kommit så långt i processen utan lärarna befinner sig fortfarande i inledningsskedet

av att implementera vägledning i undervisningen. Vi ser även att behovet av förändring och

utveckling inom skolan kan tillgodoses genom att deltagarna som genomgått Skolverkets

processutbildning Skola- Arbetsliv113 tillsammans med övrig skolpersonal informerar och

förmedlar kunskaper om studie- och yrkesvägledning i vid bemärkelse. Allt för att detta ska få

central roll i utvecklingsprocessen för hur skolor ska arbeta.  

Avslutningsvis kan vi konstatera att lärarens arbete med studie- och yrkesvägledning är av

varierande karaktär och att det framkommit behov av möjligheter till utveckling och

förändring i arbetssätt och förståelse för vad vägledning i vid bemärkelse innebär. Även

lärarens arbete i förhållande till rådande styrdokument skiljer sig åt vilket vi anser skulle

kunna bero på att styrdokumentens innehåll i hög grad är tolkningsbara. Ett möjligt sätt att

förtydliga styrdokumenten skulle kunna vara att knyta an till karriärteorier som kan underlätta

förståelsen och ge metoder för hur eleven fattar väl underbyggda val. Teorierna visar tydligt

på vikten av att motverka begränsningar och kompromisser samtidigt som de belyser arbete

med självkännedom och individens samspel med omgivningen.  

7. 1 Metoddiskussion Under arbetets gång anser vi att den kvalitativa metod vi valde var den rätta i förhållande till

syfte och frågeställningar. Fördelen med kvalitativ metod är att ett personligt möte med

respektive respondent ger förutsättningar att få en helhetsbild. Eventuella tveksamheter kan

förklaras samt följdfrågor ställas vid behov. Att använda sig av intervju som metod ansåg vi

vara en säkrare sätt att tolka svaren samt att försäkra oss om att det respondenten uttryckte

verkligen var dennes uppfattning.

 

                                                                                                                         112 http://www.skolverket.se/skolutveckling/studie-och-yrkesvagledning/skola-arbetsliv-i-undervisningen 2016.04.17 113  Ibid  

40    

Vi anser vidare att vi genom våra enskilda intervjuer fått gott resultat, där alla respondenterna

i stor utsträckning givit svar som varit såväl innehållsrika, fördjupande som uttömmande.

Genom denna metod anser vi oss fått en bild av hur respondenterna resonerat omkring de

frågor vi ställt.  

Vi var redan från början i huvudsak överens om att den kvalitativa metoden var lämpligast,

dock fördes diskussion om andra angreppssätt som att eventuellt genomföra en kvantitativ

metod och på vilket sätt det skulle ha påverkat vår undersökning. Ganska snabbt

konstaterades att en kvantitativ metod, en enkät, med såväl slutna som öppna frågor skulle

vara svår att utforma och även ta mer tid i anspråk. Att inte använda en kvantitativ metod

grundar sig också på att vi önskade få fördjupande svar vilket vi inte tror en enkät skulle

inbringa.

För våra intervjuer upprättades en intervjuguide vilket medförde att vi använde oss av

semistrukturerade frågor. Efter att vi diskuterat våra intervjufrågor samt genomfört

provintervjuer har våra intervjufrågor omformulerats. I de intervjuer vi genomfört i vår

undersökning anser vi att de intervjufrågor vi använt svarat bra mot vårt syfte vilket kan bero

på att vi tidigare gjort provintervjuer.  

Samtliga intervjuer spelades in, vilket Kvale och Brinkmann anser vara lämpligt innan

intervjuer görs för en undersökning.114 Att använda inspelat underlag gav oss möjlighet att

lyssna om vid behov för att undvika missförstånd.  

Urvalet gjordes medvetet och valdes utifrån att representera undersökningens syfte och

frågeställningar på bästa sätt. Antalet lärare valdes utifrån Kvale och Brinkmann

rekommendationer där sex respondenter kan ses som lämpligt för att nå fördjupande

kommunikativa beskrivningar och resonemang.115 Väl när urvalet var gjort och samtliga av de

tillfrågade tackat jag valde vi att intervjua tre lärare vardera fördelade på de olika skolorna.

Valet av skolor var medvetet då de var nära belägna intill våra arbetsplatser och bostäder,

vilket vi såg som mycket smidigt då vi kunde genomföra intervjuerna både under dagtid och

kvällstid också om behovet fanns. Vi ansåg också att sex personer var lagom att intervjua

såväl ur aspekter som tidsmässigt som att nå ett djup med våra intervjuer.

                                                                                                                         114  Kvale, Steinar & Brinkmann, Svend (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun (andra upplagan). Lund: Studentlitteratur  115  Ibid  

41    

I efterhand kan tilläggas att om respondenterna varit fler så skulle troligtvis en mer generell

bild kunna ges för hur lärare arbetar med studie – och yrkesvägledning i vid bemärkelse i

förhållande till rådande styrdokument.  

7. 2 Framtida forskning Riktade insatser som exempelvis PRAO är ofta förlagda till de högre årskurserna likaså

särskilda insatser inför gymnasievalen. Vi finner det därför intressant att vidare undersöka om

det finns likheter och skillnader mellan hur lärare arbetar inom olika stadier. Finns det riktade

insatser i alla stadier eller är arbetet med studie- och yrkesvägledning mer integrerad i

undervisningen i vissa åldersgrupper? Det är viktigt att vägledningen ges som en process

genom hela skoltiden men enligt den Kvalitetsgranskningsrapport Skolinspektionen116 gjort

om Studie- och yrkesvägledning i grundskolan så är insatserna oftast koncentrerade till

gymnasievalet i år 9. Utifrån detta anser vi att det skulle vara intressant att göra en

uppföljande studie över tid för att se om bland annat Skolverkets processutbildning117 gett

någon effekt på lärares vägledningsarbete. Genererar studie- och yrkesvägledning i vid

bemärkelse verktyg för att eleven ska förberedas på bästa sätt inför kommande studie- och

yrkesval? Sett ur ett längre perspektiv ser vi ännu en intressant utgångspunkt till vidare

forskning nämligen att undersöka om arbetet med att utveckla elevens förmågor till att kunna

göra väl underbyggda val gett några resultat. Har satsningen lett till att antalet elever som

gjort felval eller hoppat av gymnasiet minskat? Avslutningsvis ser vi att det skulle vara

intressant att se om betydelsen av studie- och yrkesvägledningen som hela skolans ansvar

någon gång blir allas ansvar?

 

                                                                                                                         116   Skolinspektionens Kvalitetsgranskning Rapport 2013:5 Studie- och yrkesvägledning i grundskolan. Diarienummer 400-2011:3033 Stockholm 2013  117  Ibid        

42    

8. Referenslista  

Andergren Leif (2014) Samtala - Vägledning för framtid och karriär i en kaotisk värld. Tremedia: Borås AB.

Brown, Duane (red.) & Associates (2002). Career Choice and Development. Fourth Edition. San Francisco: Jossey -Bass Publishers

Hodkinson, Phil & Sparkes, Andrew C. (1997) Careership: A Sociological Theory of Career Decision Making. British Journal of Sociology of Education18.

Kvale, Steinar & Brinkmann, Svend (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun (andra upplagan). Lund: Studentlitteratur. Lundahl, Lisbeth, m.fl. (2010). Att bana vägen mot framtiden – Karriärval och vägledning i individuellt och politiskt perspektiv. Lund: Studentlitteratur AB,    

Skolinspektionens Kvalitetsgranskning Rapport 2013:5 Studie- och yrkesvägledning i grundskolan. Diarienummer 400-2011:3033 Stockholm  

Skolverkets Allmänna råd med kommentarer (2013) Arbete med studie – och yrkesvägledning. Elanders Sverige AB  

Skolverket (2008). Kvalitet i studie- och yrkesvägledning - hela skolans ansvar. Stödmaterial, Edita, Västerås, Stockholm

Skolverket (2011) Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, Edita, Våsterås, Stockholm.

Skolverket (2015) Studie – och yrkesvägledning i undervisningen, stödmaterial för grundskolan. Malmö Taberg Media Group

SOU 2001:45. Skolverkets yttrande över betänkandet karriärvägledning.se.nu. Slutbetänkande av Vägledningsutredningen U 1999:11

Trost, Jan. (2010) Kvalitativa Intervjuer (3 uppl.). Lund Studentlitteratur AB

 Wikstrand Frida m.fl. (2015) Tala om arbetslivet, Ett genusmedvetet och normkritiskt metodmaterial för hela skolan, Malmö Högskola, Stockholm: Skolverket

43    

Skollagen (2010:800) http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/skollag-2010800_sfs-2010-800

http://www.skolverket.se/skolutveckling/studie-och-yrkesvagledning/skola-arbetsliv-i-undervisningen 2016-04-17 kl.16.11

Vetenskapsrådet HSFR Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf 2016 – 04 – 13 kl 10.35

Bilder från;

http://www.skolverket.se/polopoly_fs/1.224501!/Menu/article/attachment/Skolverket%20f%C3%B6rmiddag.pdf 16.04.16 kl.15.13

44    

Bilaga 1 - Intervjuguide

Fråga 1

På vilket sätt skulle du beskriva vad som menas med studie- och yrkesvägledning i vid bemärkelse?

följdfrågor

1. Vad anser du att studie- och yrkesvägledning i vid bemärkelse handlar om? 2. Hur skulle du beskriva begreppet studie- och yrkesvägledning i vid bemärkelse? 3. Vad innebär studie- och yrkesvägledning i vid bemärkelse för dig? 4. Vad har du för erfarenhet av studie- och yrkesvägledning i vid bemärkelse? 5. Har du fått någon förklaring för vad begreppet innebär? 6. Har du tagit del av de styrdokument och riktlinjer som berör studie – och yrkesvägledning i

undervisningen?

Fråga 2

Hur arbetar du med studie- och yrkesvägledning i vid bemärkelse?

följdfrågor

1. Kan du förtydliga och ge några praktiska exempel? 2. Hur kopplar du studie- och yrkesvägledning i vid bemärkelse till dina ämnen? 3. Hur skulle lärare kunna arbeta med studie- och yrkesvägledning i vid bemärkelse? 4. Vilket hinder ser du med att arbeta med studie- och yrkesvägledning i vid bemärkelse? 5. Ser du någon vinning med att arbeta med studie- och yrkesvägledning i vid bemärkelse? 6. Har du fått några ”tips” om hur man kan, konkret, arbeta med studie – och yrkesvägledning i

vid bemärkelse? 7. Har du tagit del av de styrdokument och riktlinjer som berör studie – och yrkesvägledning i

undervisningen? 8. Anser du att du arbetar utifrån de styrdokument och riktlinjer som gäller?

Fråga 3

Ser du något behov av förändring och utveckling i linje med rådande styrdokument och riktlinjer?

följdfrågor

1. Vilka möjliga förändringar ser du inom området studie- och yrkesvägledning i vid bemärkelse?

2. Vilka behov av förändring och utveckling finns för studie- och yrkesvägledning i vid bemärkelse?

3. Vilka verktyg skulle du behöva för att utveckla studie- och yrkesvägledning i vid bemärkelse? 4. Vilket stöd anser du att du behöver för att kunna utveckla ditt arbete gällande studie- och

yrkesvägledning i vid bemärkelse?