Nr 4 • December 2009 • årgång 28

2 VINDÖGAT 4/2009

Vindkraftföreningen grundades år 1980 och arbetar för att främja utnyttjandet av vindkraft i vårt land. Genom vår medlemstidning Vindögat distribuerar vi aktuella nyheter och relevanta fakta om förnybara energiformer i allmänhet och vindkraft i synnerhet. Vindögat utkommer med 4 nummer per år.

Upplagan är ca 400 ex, varav ett 50-tal går till adresser utomlands. Utöver medlemskretsen distri-bueras Vindögat till ett 80-tal media, beslutsfattare, företag och kollegiala organisationer.

Ny medlem eller prenumerant utomlands blir du genom att meddela ditt namn och adress till Vindögats redaktion, se kontaktuppgifterna.

Omslagsbilden: Nordic Folkecenters katalog omfattande 211 småmöllefabrikat

VINDKRAFTFÖRENINGEN RFGardestorpsv. 6 FI-00330 Helsingfors tel 0400 445166W W W. V I N D K R A F T F O R E N I N G E N . F I

4/2009

VINDÖGAT

ORDFÖRANDEFolke MalmgrenGardestorpsv. 6 tel/fax (09) 48 395000330 Helsingfors 0400 445 166folke.malmgren@kaapeli.fi

VICEORDFÖRANDEJohan MalmÅkerbärsvägen 2 0400 284 97765320 Vasajohan.malm@solfenergi.fi

STYRELSEJohan HansenHagtornsvägen 8 tel (018) 23 14322100 Mariehamn 045 7313 4235johan@aktivmusik.axjha@ha.ax

Anders ÅstenP.O. Box 137 tel (09) 298 805302401 Kyrkslätt fax (09) 298 7119mikron@dlc.fi 0400 446 640

Annette LarsonKrokviksgränd 5 tel 0400 931 122822100 Mariehamnannette.larson@pp1.inet.fi

Johan WasbergFjärdvägen 69 tel (06) 282 826166530 Kvevlax (06) 346 4358johan.wasberg@merinova.fi

Anders StenbergTredje linjen 32 A 1 tel 040 722 218100530 Helsingforsanders.stenberg@tkk.fi

REDAKTION OCH BIDRAGSKÄLLORHannele Holttinen VTTSvensk Vindenergi StockholmPhilip Hildén philip.hilden@kolumbus.fiFolke Malmgren redaktionschefGardestorpsv. 6 B tel o fax (09) 48 395000330 Helsingfors folke.malmgren@kaapeli.fi

LÖSNUMMERTilläggsexemplar för informationsspridning kan rekvireras till självkostnadspris från redaktionen.Tel o fax (09) 48 3950 Vindögat/Malmgren.

UTGIVAREVindkraftföreningen rfGardestorpsvägen 6, FI-00330 Helsingfors, tel (09) 48 3950Bankkonto: Nordea, konto nr 102130-606969SWIFT adress: NDEAFIHHIBAN: FI9110213000606969I Sverige: Postgiro 838 220-2Annonspriser: 1 sida 300 €, ½ sida 200 €, ¼ sida 150 €

FÖRENINGENS ÅRSAVGIFTERför medlemmar. Vindögat ingår i avgifterna:Studerande 10 €Personmedlemmar 25 €Småföretag 60 €Stödande företag 250 €Medlemmar och prenumeranter utomlands 35 € 350 SEK

Vindögat utges med stöd ur Ingrid, Margit och Henrik Höjers donationsfond II, inom Svenska litteratursällskapet i Finland

ISSN 0359-2936 / Tryck: Ekenäs Tryckeri 2009 MILJÖMÄRKT Trycksak 441 746

ÄR ALLA GODA TING TRE? ....................................................................................................................3

ANGÅENDE KRITISKA KLIMATFÖRÄNDRINGSRÖSTER...................................................3

TARIFFMEDDELANDE 13.11.2009.......................................................................................................4

REVIDERADE MÅLSÄTTNINGAR 25.11 .........................................................................................4

TARIFFPOLITIKEN BÖR DISKUTERAS ..............................................................................................5

AKTUELLT ............................................................................................................................................................5

VINDATLAS VISAR GODA VINDLÄGEN ÄVEN INNE I LANDET ................................6

VERKLIGA MÄTVÄRDEN BEHÖVS ....................................................................................................6

ENERGIINDUSTRIN OM VINDATLASEN .......................................................................................7

JURIDISK VIND ..................................................................................................................................................8

MILJÖMINISTERIET ÄNDRAR LAGEN .............................................................................................9

SMÅ VINDKRAFTVERK I SVERIGE 2009 ........................................................................................10

VÅR PAPPA PRODUCERAR OCKSÅ ER PAPPAS STRÖM ...............................................11

KATALOG ÖVER SMÅ VINDMÖLLOR – 2009 ........................................................................11

PLOCK UR WIND-KRAFT-JOURNAL NR 5/09 ........................................................................12

PRODUKTIONSSTATISTIK .....................................................................................................................14

EVENEMANG .................................................................................................................................................16

VINDÖGAT 4/2009 3

Inmatningstariff, vindatlas och markplaneringslag

Sedär vad det globala klimatprognosscena-riot har fått till även hos oss. Som redan ut-trycktes i förra numret av Vindögat växlar vi mellan full fart och tvärstopp inflätade i varandra. Just som inmatningstariffen bejublats konstateras den krassa verklighe-ten. Varför skulle projektörerna dra igång processen med investeringsstödsansökan ur begränsade budgetmoment nu då tariffen väntar bakom hörnet och det äntligen blir klart att man kan få ersättning för det man de facto producerar? Men utan investerings-stöd måste det skaffas pengar från något an-nat håll för att få igenom den kapitaldryga byggfasen. Finansinstituten ruskar på hu-vudet och vill vänta på att inmatningstarif-fen blir lag. Hur skall man annars kunna tro på återbetalning av investeringslån? Olön-samma vindmöllor är inga begärliga låne-säkerheter. Men tariffen skulle ju bli till i

ÄR ALLA GODA TING TRE?Folke Malmgren

”- Vi fick de första varningssignalerna i bo-ken Tyst vår av Rachel Carson år 1962. Sen dess har vi fått många andra som t.ex. sura regn med skogsdöd, utsläpp av klorerade kolväten med minskning av jordens ozon-skikt, utsläpp av kväve och fosfor med alg-blomning i Östersjön.

- Exakt vad som kommer att hända vet vi först efter att vi fullföljt experimentet, men då kanske vi inte längre kan backa till vår nuvarande situation.

- Både sannolika och möjliga konsekven-ser är av den storleken att jag hellre ser att man använder spekulativa datormodeller än att man genomför experimentet i full skala

början av inkommande år, fast lite försenad, kanske till påsken. Nu har man konstaterat att förslaget strider mot grundlagen om vem som får driva in skatteliknande avgifter. Lagförslaget går till ombearbetning, presen-teras för riksdagen nästa höst för att bli lag från början av 2011. Ett vänteår till. Inte ens risktagning med sparkapital för små projekt kan försvaras eftersom den kommande in-matningstariffen inte godkänner mindre ef-fekter än 1 MW.

Men vindatlasen då? Den röjer väl un-dan mången sten på vägen. År av vindmät-ning tänkes inbesparade. ”När man vet hur det blåser är det väl bara att sätta upp tornet och börja producera.” Men atlasen är byggd på matematiska modeller och väderstatistik, som inte täcker alla verkliga förutsättningar. Det behövs år av verifierande mätningar, på havsområdena och på en större mängd po-sitioner inom landet för att atlasens värden skall kunna justeras till pålitlig nivå. Men visst kan man börja projektera redan idag.

Atlasen är tillgänglig för alla via internet och det står fritt fram för envar att se om det blåser bättre eller sämre än hos grannen. Att tiotals procent tolerans, i absoluta värden, kan betyda hälften av förväntad produktion leder till rena lotteriet. Trösten är att land-skapen och landskapsförbunden får tid att rita in rekommendabla områden i kartorna.

Markplaneringen som påbörjades för ett decennium sedan lagstadgades utan stör-re beaktande av storskalig vindkraft. Nu är rättsförfarandet vacklande och högsta för-valtningsdomstolen får sig ärenden av olika sorters tyckanden, efter att olika instanser skjutit fram ärendena i brist på klar meto-dik.

Det ska börjas i tid som krokigt ska bli. Alla här relaterade komponenter har fram-förts och ältats av vindkraftföreningarna i snart trettio år, glädjande är att det går framåt. ■

ANGÅENDE KRITISKA KLIMATFÖRÄNDRINGSRÖSTERBrottstycken plockade ur Björn Wahlströms artikel i Forum för Ekonomi och Teknik.

genom att fortsätta som förut.- Den sk. Stern rapporten gör bedömning-

en att kostnaderna av att inte agera kommer att vara minst 5 procent av världens BNP och kanske så höga som 20 procent eller mera. Kostnaderna för att minska koldiox-idutsläppen kan enligt rapporten antagligen begränsas till en procent av världens BNP

- Vilka åtgärderna ska vara beror på vad de kommer att kosta.

- En strategi som försöker omskapa vårt energisystem till mera hållbar bas är moti-verad och att en sådan, för att lyckas, kräver stor enighet i samhället.” ■

Delegaterna samlas i Köpenhamn mot en bakgrund av hungerspridning. Under 19-hundratalet minskade antalet hungrande individer och nådde bottnen 1990 vid 825 miljoner. Sedan dess har siffran stigit och nådde 870 milj. år 2005 för att passera 1 miljard år 2009. Ogynnsam klimatutveck-ling kan öka dessa siffror ännu snabbare och driva miljoner flera familjer till att försöka överleva med ett mål om dagen.Vi står i en balansgång mellan politiska vägval och naturens vägval. Kan vi hindra Grönlands issmältning från att bli oreversi-bel? Kan vi rädda åtminstone de största gla-ciärerna på Himalaya och Tibets högplatå? Kan vi bromsa skördeminskande värmeböl-jor från att öka ytterligare? Det är fråga om tillgången på näring. Det är vad Köpenhamn och dess fortsättning gäller. ■

LESTER R BROWN, EARTH POLICY INSTITUTE

4 VINDÖGAT 4/2009

Beredningen av en inmatningstarifflag fortsätter vid arbets- och näringsministeriet

Det förslag som arbetsgruppen för be-handling av inmatningstariffen för förny-bar energi lagt fram har varit ute på remiss 6–28.10.2009. Ministeriet har fått 37 utlå-tanden om förslaget. Dessa finns tillgäng-liga hos arbets- och näringsministeriets webbtjänst på webbsidorna för förnybar energi: www.tem.fi.

Arbetsgruppen för utredning av inmat-ningstariffen för förnybar energi överläm-nade sin slutrapport till näringsminister Mauri Pekkarinen den 29 september 2009. Arbetsgruppen föreslog att Finland ska in-föra ett system med marknadsmässigt ga-rantipris. Förslagen gäller elektricitet som produceras med vindkraft och biogas. I det föreslagna systemet ska elproducenterna vara parter på elmarknaden. För producen-tens del kommer systemet att innebära att prisrisken elimineras nästan helt under den tid då tariffen gäller.

Arbets- och näringsministeriet kommer att beakta remissyttrandena när ministeriet bereder ny lagstiftning om systemet med inmatningstariff. Att finansiera inmatnings-tariffen genom en avgift som tas ut direkt av elkonsumenterna skulle vara problematiskt av de skäl som framgår av finansministeri-ets utlåtande. Arbets- och näringsministeriet ska tillsammans med finansministeriet ut-reda på vilket sätt inmatningstariffen skulle kunna finansieras.

Avsikten är att en regeringsproposition om saken ska avlåtas till riksdagen under våren 2010.

(Det var före man konstaterade grund-lagskollision, red)

Tekniikka&Talous 13.11.09

Finska staten försöker skjuta kostnaderna för stödet av vindkraftens inmatningstariff-system på elkonsumenterna, men planen har visat sig vara en varg. Finansministeriet har avvisat näringsministeriets lagförslag eme-dan ett privatägt bolag enligt FM:s tolkning inte kan insamla skatter eller avgifter av skattenatur.

Stamnätsbolaget Fingrid skulle lägga kostnaderna för inmatningstariffen på över-föringspriserna. Detta förfarande är enligt FM i konflikt med grundlagen. NM:s över-

TARIFFMEDDELANDE 13.11.2009

dir. Taisto Turunen vill inte opponera sig mot kollegerna i finansministeriet utan drar tillbaka lagförslaget. ”Den modell som såg bra ut visar sig nu oanvändbar säger Turu-nen. I den här frågan lönar det sig inte att ta risker. Vargar ska man inte skapa”. Överdir. Turunen berättade om denna förvånande vändning igår vid evenemanget för kommu-nenergi i Nådendal. Exportindustrin vinner, oljevärmarna betalar.

Garantipris även åt träbrännare

Elgarantiprisets finansieringsmodells haveri är god nyhet för elberoende exportföretag, som drabbats hårt av lågkonjunkturen. Sta-ten får nu gräva fram de behövliga medlen ur sin budget. Enligt Turunen belastar för-ändringen skattebetalarna med en i genom-snitt 100 miljoners årlig tilläggsräkning

över de kommande 12 åren. Enligt honom lönar det sig inte att finansiera det nya ut-giftshålet med låntagning, utan medlen bör samlas genom förhöjda skatter. Någonstans ifrån måste ju pengarna tas”.

Ett möjligt alternativ kunde enligt Tu-runen vara höjd fastighetsskatt för vat-tenkraftverken och genomförande av fö-reslagna skatteförhöjningar för brännolja i ännu högre grad. Men det måste ske så att det inte skapar sociala följder. Trycket på skatteförhöjningar stiger ytterligare om in-matningstariffen också ska omfatta träener-giproducenterna. Enligt Turunen kommer näringsministeriet att allvarligt utöka syste-met för annars kommer Finland knappast att nå sin målsättning för förnybar energi. ”Det är sannolikt att trä kommer med i någon form och att effektgränsen sjunker”, sade Turunen. ■

REVIDERADE MÅLSÄTTNINGAR 25.11

Den drygt årsgamla klimat- och energistra-tegin påverkas av det globala ekonomiska läget och prognoserna blir objekt för om-värderingar. Totalkonsumtionen av primä-renergi förutspås sjunka med 7—8 % från tidigare uppskattning. Nedgången i träför-ädlingsindustrin medför en kraftig minsk-ning av biobränsleklassificerade spillpro-dukter, svartlut och flisråvara, vilket leder

till att den förnybara energiproduktionen kan sjunka från beräknade 134 till 111 TWh. Det nationella målet att uppnå 38 % andel förnybar energi av hela konsumtionen riske-rar att stanna vid 34 %.

Hur bristen av förnybar energi skall täck-as blir föremål för ny nationell energiplan 6/2010 ■

Klimatstrategin 6.11.2008 TWh/a 2005 2006 2020svartlut och spillflis 59,8 70,0 59,1vattenkraft 13,6 11,3 14,7återvinningsavfall och billig biogas 1,7 1,9 3,0träbaserat bränsle 19,3 20,9 37,0värmepumpar 1,8 1,9 5,0vätskebaserade och biogasbränslen 0,0 0,0 8,7vindkraft och solkraft 0,2 0,1 6,0Sammanlagt TWh/a 94,9 102,7 134,0Andel av hela konsumtionen 38 %

Reviderat scenario 25.11.2009 TWh/a 2007 2008 2020 *Industriberoende (svartlut och spillflis) 65,1 56,9 42Skogshyggesrester 6,1 9,4 21Vattenkraft 14,0 16,9 14Vindkraft 0,2 0,3 6Övrig förnybar energi 18,1 17,5 28Sammanlagt TWh/a 103,5 108,0 111Andel av 7-8 % lägre totalkonsumtion 34 %

VINDÖGAT 4/2009 5

Professor Peter Lund vid Tekniska Hög-skolan kritiserar finsk energipolitik. Enligt Lund favoriserar inmatningstariffen de stora leverantörerna. Ett garantipris åt ”konsu-mentproducenter” kunde skapa stora inves-teringar i förnybar energi, säger Lund.

Det nu föreslagna tariffsystemet förut-sätter att vindkraftenheterna är över en MW i nominell effekt och att biogasanläggning-ars effekt är över 300 kW. Garantiprisersätt-ningarna ska utbetalas under en tid av 12 år.

I Finland gynnar stöden företagen. De riktas i huvudsak till företag och större ope-ratörer, påpekar professor Lund. I många länder betalas garantipris även åt konsu-menter som använder förnybar el och dess-utom producerar egen överskottsandel.

I regeringens framtidsredogörelse nämns visserligen vidlyftigt att det ”i de flesta län-der gäller tarifferna alla de viktigaste förny-bara energiformerna. Också i Finland borde de göras tillräckliga och drivande för att uppfylla målsättningarna.”

Tarifferna gör det möjligt att hastigt kommersialisera och ta i bruk de nya tek-nologierna, sägs i redogörelsen. Där nämns

TARIFFPOLITIKEN BÖR DISKUTERASUr Kotimaa 30.10

också att den förnybara elproduktionen tre-dubblats i Tyskland under 2000-talet. Till år 2006 har branschen skapat 70 000 nya ar-betsplatser.

Arbetsgruppen vill inte ha den tyska modellen i Finland

Enligt näringsministeriets arbetsgrupp är den tyska modellen inte ett alternativ för Finland. Gruppen föreslår att garantipris bara gäller för minst 1 MW vindkraftverk och över 300 kW stora biogasanläggningar. Den tyska modellen skulle förorsaka en total ändring av elmarknadslagen och det har vi åtminstone inte nu tänkt börja med, säger Petteri Kuuva på ministeriet. Enligt honom kunde man tänka ut andra stödfor-mer för små producenter. Enligt Lund borde man diskutera konsumentstimulerande in-matningstariffer just nu före lagarna ändras inom de närmaste månaderna.

Nu om någonsin är det rätt tid eftersom tarifferna medför stora förändringar. Efter att lagar stiftats är det svårt att få dem änd-rade.

El i båda riktningarna

Att mata in solel i nätet är enkelt enligt Pe-ter Lund. Man behöver bara en kontaktdosa mellan elnätet och källan, t.ex. solpanelen eller vindmöllan.

”Man kunde säga att solelen nästanåt kan kopplas direkt till eluttaget, därifrån den sedan går vidare till nätet. Tekniskt mycket enkelt. Enligt Lund kunde man låta elmätaren rulla i båda riktningarna. När man själv producerar mera el än man konsumerar kunde mätaren snurra baklänges. Tariff eller annat stöd skulle visserligen behövas men man skulle få konsumenterna intresserade. För att göra solelen ekonomiskt intressant för småhusägare måste man kunna få ersätt-ning för varje kilowattimme, som produce-ras utöver egen konsumtion.

I soliga länder fungerar tvåvägssystemet redan utan stödsystem. Lund uppskattar att solelen fås stödlöst lönsam i Finland om 10—15 år. ■

Kostnader för vindkraftens sjunker med ökad serietillverkning. T&T 27.10

Nystads Järngjuteri förbereder sig på att vara färdiga när de stora vindkraftgene-ratorerna börjar tillverkas i större skala. Gjuteribranschens innovator Pekka Kemp-painen anser att de största framstegen inom vindkraften ännu är otagna. Utvecklingen har hittills för det mesta inneburit växand storlekar. Enligt Kemppainen kommer pri-set per effektenhet att falla med en tredjedel inom de närmaste åren, och det blir genom övergång till serietillverkning och inte ge-nom fortsatt ökad storlek.

Wpd startar vindkraftparkprojekt i Pyhäjoki Mäkikangas området, T&T 26.10

Avsikten är att bygga 10—15 kraftverk som skulle producera dryga 15 000 icke el-värmda egnahemshus elbehov. Enligt Wpd Finland garanteras tillräcklig vindtillgång av läget på västkusten, öster om riksväg 8, nära kusten. Vi har diskuterat projektet med kommunen, som förhåller sig positiv, säger vd Esa Holttinen i bulletinen. I samband med projektet kommer man att klarlägga dess inverkan på omgivningen. Planerna är tillsvidare preliminära.

I Wpd:s planer ingår även Finlands längst framskridna uthavsbaserade vind-

parkprojekt. Målet är att i Finland bygga 1 000 MW vindkraft till 2020, vilket i el-produktion täcker behovet för 800 000 icke eluppvärmda egnahemshus.

Vindmöllorna försvinner ur radarn med skingringsteknik, T&T 26.10

Vindmöllor är inte speciellt attraktiva för försvarsmakten eller luftfarten emedan ra-darsignalerna lätt förväxlar möllornas rote-rande blad med flygplan. Bekymret hotar att fördröja utbredningen av vindkraft. I Tysk-land har t.ex. några nya vindkraftprojekt

AKTUELLT

forts. s.7

6 VINDÖGAT 4/2009

Enligt den nyligen beredda Vindatlasen lig-ger Finlands bästa vindområden på Ålands hav och i Finska viken. Även inne i landet finns gott om goda vindlägen, när man går upp till och över 100–150 meters höjder. På nuvarande verks tornhöjder uppmäts de största vindhastigheterna under vintermåna-derna.

Vindatlasen är en databas, där man lag-rat uppgifter om vindförhållandena, såsom vindhastigheten, riktningen och turbu-lensen samt elenergiutvinningen. Data-basen åtföljs av en stor mängd data med vars hjälp man t.o.m. mycket mångsidigt kan klargöra olika platsers vindlägen. Med hjälp av kartanslutningen kan man betrakta vinddata enligt ort och geografiska faktorer. Centrala användare är markplanerare och vindkraftproducenter.

I Vindatlasen har man karterat Finlands vindförhållanden på land och till havs. Un-der de senaste 20 åren har man samlat mo-

Hittills har reserveringen av lämpliga om-råden för vindkraft i markplanerna begrän-sats av bristande uppgifter om blåsigheten på olika håll i Finland. Vindatlasen som of-fentliggjordes den 25 november fyller upp luckorna. Atlasen är ett centralt verktyg även för de organisationer som bygger vind-kraftverk.

Atlasen är uttryckligen ett hjälpmedel för områdesplanläggningen, som anger var det lokalt lönar sig att börja utföra vind-mätningar. Var det blåser mest framgår inte direkt. Atlasens största förtjänst är att man på basen av den kan göra reserveringar för vindkraft i plankartorna. Det skulle nu gälla för landskapen och landskapsförbunden att

VINDATLAS VISAR GODA VINDLÄGEN ÄVEN INNE I LANDETANM 24.11.2009

deller av en representativ mängd vindför-hållandena. För modellbildandet valdes 72 månader från åren 1989–2007. Vindförhål-landena har modellbyggts för höjder från 50 m till 400 m, ur sammanlagt över en miljon punkter. Resultaten åskådliggörs som må-natliga medelvärden, som beräknats med 3 timmars intervall ur uppgjorda modelldata. På så sätt får man också fram dygnens blå-sighetsvariationer. Resultaten presenteras i 2,5 x 2,5 kvadratkilometers rutor. Längs kusterna och på andra blåsiga områden har modelleringen gjorts med större noggrann-het, 250 x 250 kvadratmeters rutor. Det noggrannare modellupplägget publiceras senare.

Framtagandet av vindatlasen stöder re-geringens klimat- och energistrategiska målsättning, enligt vilken vindkraftsproduk-tionen år 2020 borde vara 20-faldig jämfört med dagens nivå. Stimulansaktiviteterna ef-fektiveras med att ta i bruk inmatningsta-

riffer, som ger vindkraftproducenterna ett garanterat pris. Vindatlasinformationen är viktig för att utbyggnaden ska kunna riktas till fördelaktigaste områden. Noggrannare kartering av vindförhållandena gör det möj-ligt att påbörja en utbredd markplanering även i inlandet.

Vindatlasen öppnas för användning 25.11. kl. 17.00, och uppgifterna är fritt till-gängliga på websidan www.tuuliatlas.fi. Si-dan innehåller uppgifter om modelleringen, vindegenskaperna och blåsigheten i Finland samt en direkt länk till Vindatlas-kartanslut-ningen. Innehållet omfattar en översikt av hur klimatförändringen inverkar på vindför-hållandena i Finland.

Vindatlasprojektet har finansierats av ar-bets- och näringsministeriet och genomförts av Meteorologiska institutet. Arbetet har koordinerats av Motiva Oy. ■

VERKLIGA MÄTVÄRDEN BEHÖVSSTY, Suomen Tuulivoimayhdistys

raskt ta itu med planläggningsarbetet, för att säkra områdestillgången för den kapacitet som satts som nationellt mål (6 TWh/a) till 2020 utan katastrofala förseningar.

Vindatlasen i Sverige lovar också goda vindlägen i inlandet där. Vid praktiska pro-jektvisa vindmätningar har man konstaterat avsevärt lägre medelvindvärden än vad at-lasen förutspått för orten. T.ex. har Vatten-fall mätt medelvindhastigheter på 6 m/s på ett område som vindatlasen angett 7,2 m/s. En avvikelse på 20 % i medelvindhastighet kan låta liten men i praktiken betyder det 45—50 % skillnad i vindkraftproduktion.

Inte heller för vindatlasen i Finland har gjorts tillräckligt med verkliga mätningar på

tillräcklig höjd över marknivån, varför vind-styrkeuppgifterna som anges i atlasen inte bilagts statistiska analyser av felmarginaler-na. Det betyder att den nya vindatlasen ännu är otillförlitlig för beräkning av planerade byggprojekts ekonomiska utfallsmöjlighe-ter samt för uppskattning av den verkliga vindkraftpotentialen, kostnaderna och stöd-medelbehoven.

För att få vindatlasens uppgifter verifie-rade behövs offentligt stöd. Högkvalitativa vindhastighetsmätningar behövs åtminstone på tre havsbaserade ställen och för inlandets del på betydligt flera ställen. ■

VINDÖGAT 4/2009 7

Den vindatlas som nu offentliggörs visar att Finland har skäligen drägliga vindförhål-landen för modernt vindkraftbyggande. At-lasen är ett centralt element för främjandet av vindkraften och ett viktigt redskap för vindkraftbyggande energibolag. Ur energi-industrins synvinkel är det särskilt viktigt att det nya opuset blir aktivt använt som bas för områdesplaneringen, eftersom proble-men inom planläggningen och tillståndsgiv-ningen för tillfället bromsar investeringarna i vindkraft, säger elproduktionsbranschens chef Jukka Leskelä.

Enligt honom bör tillräckliga arealer reserveras för vindkraftbruk och de admi-nistrativa processerna uppsnabbas. Annars är Finlands målsättning om 2000 MW vind-kraft till 2020 i riskzonen.

Finlands hela vindkraftkapacitet är nu knappa 150 MW. Energiföretagen har dock redan offentliggjorda vindkraftprojekt för sammanlagt 5000–8000 MW, av vilka klart över hälften är havsbaserade. Nästan alla projekt är i något skede av utvärdering el-ler miljökonsekvensbedömning. Till bety-dande byggande kommer man först då projektområdena är planlagda och till-stånden givna.

För att möta utmaningarna inom energi- och klimat behövs mycken investering i ut-

släppsfria och lågutsläppande elproduktion. Statsmaktens uppgift är att säkra att sådana onödiga hinder som ligger i investeringar-nas väg blir undanröjda så att verksamhets-förutsättningarna är möjligast gynnsamma.

Reserverandet av gynnsamma vindkraf-tområden i t.ex. landskapsplanerna har be-gränsats av bristen på information om blå-sigheten på olika håll i Finland. Hittills har vid planläggningen närmast medtagits om-råden i närheten av kusterna och på fjällen. Vindatlasen informerar nu att det även inne i landet finns rikligt med goda vindlägen när man går till höjder på 100—150 m och där-över. Dessutom uppmäts på nuvarande höga vindkraftverk de största vindhastigheterna under vintermånaderna medan det allmänt påstås att det inte ens blåser på vintern.

Ett särskilt problem har varit att vindkraft måstat inplaneras på alla nivåer av planlägg-ning. Processen kan dra ut i år, vilket t.o.m. kan förhindra investeringsförverkligandet.

Utvecklingsbehov finns också i mil-jökonsekvensbedömningsförfarandet och inom tillståndsgivningen. De faser som föregår investeringsbesluten drar ut i år och processerna har under senaste år oav-brutet förlängts och blivit krångligare. Det höjer investeringströskeln, höjer inves-teringskostnaderna och fördröjer övergång-

ENERGIINDUSTRIN OM VINDATLASENPressnytt 24.11.2009

en till lägre utsläpp och funktionssäkrare energisystem. Enligt energiindustrin borde planläggnings-, mkb- och tillståndsproces-serna strömlinjeformas så genomgångstiden märkbart förkortades.

Därför föreslår energiindustrin att miljö-administrationen, tillståndsmyndigheterna och branschen att samla sig till en gemen-sam utvecklingsprocess, vars mål skulle vara att effektivera tillvägagångssätten så att den totala behandlingstiden avsevärt kortas ned. Det skulle stöda Finlands kli-mat- och energipolitiska målsättningar och gynna energikonsumenterna genom lägre kostnader.

Enligt den vision som energiindustrin nyligen offentliggjort för 2050 är Finlands el- och fjärrvärme kolneutrala. Det betyder att produktionen är mycket lågutsläppande, och att el- och fjärrvärme minskar bruket av fossila bränslen i trafik och boende. I visio-nen har vindkraften den största tillväxt-potentialen, och skulle täcka 10—20 % av Finlands elproduktion. Det motsvarar ca 5000—7000 MW kapacitet och 15—20 TWh årlig produktion. Det skulle vara mera än Finlands nuvarande vattenkraftproduk-tion. ■

senarelagts emedan försvaret befarar att de stör radartrafiken. Även i USA pågår utred-ningar angående inverkan.

Det kan finnas flera lösningar på proble-met. Under utveckling är t.ex. möllor där man använder skingringsteknik. Vestas har utvecklat och testat turbinblad med teknik från företaget Quinetiq. Det är förhållan-devis enkelt att gömma objekt undan radar med t.ex. ytmaterial, men detsamma kan inte användas på rotorbladen för viktök-ningens skull. Dessutom böjer sig bladen under gång vilket kunde förorsaka brott på ytorna. För radar gömda blad utvecklas där-

för helt från början, men utan att nämvärt höja kostnaderna. Vestas avslöjar inte ännu närmare detaljer.

Skingringsteknik är inte enda möjlighe-ten. Även radartekniken kan utvecklas så att rotorblad blir identifierbara. I Britannien pågår utveckling för flygledningen. Tekno-logiföretaget Cambridge Consultants har utvecklat en radarlösning som ser turbiner. Konceptet ger en 3d-bild av vindparken så att rotorbladen kan urskiljas från ett förbi-flygande föremål. (New Scientist)

Inmatningstariffen hettar upp känslorna, Vihreä lanka 23.10

Det att små möllor och biogasanläggningar skärs ut ur inmatningstariffsystemet väcker ont blod. Enligt riksdagsledamot Anne Kal-mari (c) har de stora energibolagen varit överrepresenterade i den arbetsgrupp som utarbetat systemförslaget som lades fram i slutet av september. ”Det förefaller som om det för regeringens högerflank skulle vara en principfråga att undvika konkurrens för energiproducenterna.” Kalmari kräver nä-

AKTUELLT forts. fr. sid 5

forts. s.13

8 VINDÖGAT 4/2009

Vindkraften i markplanerings- och byggnadslagen

Vindkraftbyggandet skapar livlig debatt och höga förväntningar. Dessvärre kvarstår ännu bekymmersamma osäkerheter. Undanröj-ningen eller lindrandet av dem skulle kräva rask och sakkunnig aktivitet av myndigheter och möjligen även av lagstiftaren.

När den föreslagna inmatningstariffen och dess garantipris kommer i kraft mins-kar osäkerheten i lönsamhetsberäkningarna för vindkraftprojektens investeringsbeslut. Den administrativa risken med bygglov och övriga krav kvarstår emellertid. De risker-na kan man inte heller undanröja helt och hållet. Till rättsstatens principer hör att myndighetsbeslut som angår miljöpåver-kande projekt i sista hand kan understäl-las besvärsmyndighet. Problemets kärna ligger för närvarande i prognosticiteten, el-ler i bristen på sådan.

Lagstiftningen skall efterlevas

Vid planering av vindkraft- liksom andra projekt kan man effektivt tillämpa de för-pliktelser, som klart framgår ur lagstiftning-en. Om lagstiftningen ger tolkningsmöjlig-heter, eller är oklar, kan inte ens den bästa jurist förutspå olika myndigheters beslut el-ler de krav lagstiftningen uppställt. Möjlig-heten för fördröjningar och ledsamma över-raskningar tilltar. Ett beklagligt exempel på detta är hur den lagenliga tillämpningen av styrning och planering av markanvändning inverkar på vindkraftbyggen.

Markplaneringen har särställning när det är fråga om styrningen av markanvändning-en. Genom planering styrs markanvändning-en och därav följande miljökonsekvenser. Vindkraftbyggandet har inte stått i fokus vid lagstiftandet av hur markanvänd-ningen ska styras och miljökonsekvenser beaktas. Regleringen gällande just vind-kraft är annars också extra knapp i miljölag-stiftningen. Det är i sig inget ovanligt, för lagstiftningen är ofta av allmän art gällande

branschtillämpningar. D.v.s. lagen är säl-lan skräddarsydd för enbart någon bestämd bransch. Det moderna samhället är i väx-ande grad dirigerat av paragrafdjunglar. Om vi ännu skulle skapa speciallagstiftning för varje enskild aktivitet skulle saken snabbt svämma över bräddarna. Men tillämpandet av de allmänna reglerna för vindkraftbyg-gande skapar osäkerhetsfrågor. Vilken para-graf skall tillämpas för vilket specifikt fall?

Var klämmer skon mest?

Kan vindkraftbyggandet medföra så avse-värda miljökonsekvenser att man för dess skull borde tillämpa utvidgad bedömning än vid normal lovgivning? Svaret på den frågan är juridiskt avgörande, i fråga om byggnadslov och de markanvändnings- och byggnadslagar som styr markplaneringen. Om svaret är nekande, tillämpas lagens huvudregel vid bygglovsbedömandet, och det blir t.ex. onödigt att göra upp detalje-rad situationsplan. Om svaret däremot är jakande hamnar tillståndsmyndigheten att ta ställning till följdfrågor. Är byggandet avsevärt eller förorsakar det menlig inver-kan? Om svaret på följdfrågan är nekande kan bygglov utfärdas, så vida lagenliga för-utsättningar uppföljs. Om svaret på följd-frågan är jakande blir enda utvägen uppgö-rande av situationsplan. Då situationsplan uppgörs behöver den lagenliga utvidgade bedömningen inte mera tillämpas.

Det redan svåra läget blir lätt ännu okla-rare. Då markanvändnings- och bygglagen stiftades, för ungefär tio år sedan, lademan inte speciell vikt vid hur de olika paragra-ferna passade in på storskaligare vindkraft-utbyggnad. Något klart rättesnöre finns inte för hur man skall bedöma när ett vindkraft-bygge är så avsevärt att det lagstadgade ut-vidgade bedömningsförfarandet skall följas och när det behövs situationsplan.

Specialdirektiven för markplanering och bygglov på strandområden är i detta hän-seende något klarare. Som utgångspunkt behövs general- eller detaljplan för att få

bygglov. Men även här finns lagstadgat undantagsförfarande, vars tillämpnings-praktik för vindkraftbyggen är ganska tunt. Myndighetspraktiken och domstolsbesluten har närmast berört bosättningsbyggen på strandområden. Hur dessa tillämpningar skall anpassas för vindkraftbyggen är ännu oklart.

Läget är synnerligen besvärligt p.g.a. bristande prognosticitet. Varje fall bedöms separat enligt tolkningsbara förordningar. Vid extremfall kan man med relativt stor sä-kerhet säga vad förverkligandet av ett vind-kraftprojekt kräver ifråga om bygglov och markplanering. På strandområden uppfylls alltid kravet på mera detaljerad markplan eller undantagslov. Men undantagslovsför-farandet är oklart gällande vindkraftbyg-gen. För byggande på övriga landområden kan man konstatera att mycket småskaligt byggande knappast har betydande miljö-konsekvenser, varför bygget varken kräver utvidgad tillståndsbedömning eller uppgö-rande av situationsplan. Mera betydande vindkraftbygge kan redan förutsätta utvid-gad tillståndsbedömning, dock inte detalj-plan. Mycket betydande vindkraftbygge kan däremot kräva detaljplan. Vad är småska-ligt, betydande eller mycket betydande?

För närvarande skulle högsta förvalt-ningsdomstolen i sista hand hamna att göra beslut rörande enskilda besvär när de, efter en längre besvärsrunda, slutligen kommer därhän.

Bättre prognosticitet önskas

Ur det oklara läget kommer man endera ge-nom att vänta på att rättspraktiken utformar sig i domstolarna eller att lagtolkningen klarläggs genom ändring av lagen. Direk-tiv från miljöministeriets skulle också vara mycket välkommen snabbstimulans efter-som de kan snabba upp och likställa själva tillståndsprocessen. Men då måste man ob-servera att man genom besvärsproceduren kan besvära sig mot myndighetsbesluten oberoende av innehållet i ministeriets direk-

JURIDISK VINDJur.dr. Robert Utter, Finlands miljöcentral,översättning av ett utkast i november 2009

VINDÖGAT 4/2009 9

Vid miljöministeriet har man under hösten klarlagt ändringsbehoven i den lagstiftning som reglerar vindkraftbyg-gandet. Avsikten är att främja vindkraft-byggandet genom att vidga generalplanens användning. Bygglov skall, under be-stämda förutsättningar, kunna ges direkt på basen av generalplanen. Regeringens proposition om hur markanvändnings- och bygglagen skall ändras skall avges nästa vår. Under år 2010 uppdateras även di-rektiven för vindkraftbyggandet.

”Framför allt ska vindkraften vid mark-planläggningen anpassas till landskapet, bosättningen och naturomgivningen samt ska nödvändiga tekniska och ekonomiska omständigheter beaktas, såsom vindförhål-landen och anslutningarna till kraftnätet. I planläggningen ingår som väsentlig del även beaktandet av närbosättningens och övriga berördas synpunkter. Detta som en del av det demokratiska beslutsfattandet.

MILJÖMINISTERIET ÄNDRAR LAGENHellink 25 nov -09

Det är till allas fördel att markplaneringen för placering av vindkraft görs noggrant och yrkeskunnigt. ”Så karakteriserade bo-stadsminister Jan Vapaavuori markplane-ringens roll för främjandet av vindkraft på Vindatlasseminariet den 25.11.

Minister Vapaavuori poängterade att markplaneringen nu, när vindatlasen blivit färdig, snabbt bör avancera också i inlandet. På så sätt får man fram en helhetslösning för vindkraftplaceringen och främjar projekt-förverkligandet. Miljöministeriet stöder på-börjandet av landskapsplanerna genom att öka finansieringen till landskapsförbunden för de utredningar som behövs för markpla-neringen. Hittills har det inte varit möjligt p.g.a. att man saknat kännedom om vindför-hållandena.

Angående vindkraftbyggandet har pla-neringen på de olika planenivåerna klar arbetsfördelning. I landskapsplanerna ut-märks områden som lämpar sig för vind-

kraftproduktion. Projektförverkligandena sker sedan enligt detaljplanen eller direkt via tillståndsgivningen.

I Finlands klimat- och energistrategi har bindkraften tilldelats en ambitiös 2000 MW målsättning till år 2020. En ökning från nu-varande 140 MW till 2000 MW inom tio år ställer även planeringen inför stora utma-ningar. För dirigeringen av vindkraftbyg-gandet är landskapsplaneringen av central betydelse. Redan nu finns i landskapspla-nerna, längs kusterna och i havsområdena, utmärkt områden för flera tusen megawatt vindkraftkapacitet. På de områdena är också många vindkraftprojekt igång. ■

tiv. I sista hand är det domstolen, som avgör direktivens och myndighetsbeslutens lag-lighet. Detta framhäver enligt min mening att sådana direktiv måste utarbetas noggrant och sakkunnigt. Direktiv som senare visar sig juridiskt ohållbara skulle säkert vara det allra sämsta alternativet. Då skulle vi hamna tillbaka till början och vindkraftbyggandets administrativa risker skulle förverkligas på sämsta möjliga sätt.

Ytterst viktigt vore att granska hur oklar-heterna angående reglerna för markplane-

ringen bäst borde utredas för vindkraftbyg-gandets del. Naturligtvis får inte heller andra relevanta delar av miljölagstiftningens del-områden glömmas, fastän denna skrift när-mast riktats mot markplanerings- och bygg-nadslagen. I sin långsiktiga klimat- och energistrategi har statsrådet klart bifallit ökad vindkraftsutbyggnad. Denna poli-tiska viljeyttring måste bara förvandlas till handling även gällande lagstiftningen. Den ekonomiska sidans utmaningar har lag-stiftaren gripit sig an genom inmatningsta-

riffarbetsgruppens förslag. Räcker den po-litiska ambitionen ännu till för att granska och eventuellt justera markplaneringen och de miljörättsliga direktiven för vindkraft-byggandets del? Utmaningar finns, men dem kan man sannolikt åtgärda. ■

10 VINDÖGAT 4/2009

Sammanfattning

Det finns nu tio svenska företag som utveck-lar och konstruerar små vindkraftverk va-rav två tillverkare utvecklar vertikalaxlade vindturbiner. Generatorernas effekt sträcker sig från 0,75 kW upp till 200 kW.

Det finns ytterligare två företag som ut-vecklar egna elsystem för importerade ki-nesiska vindkraftverk och säljer under eget svenskt varumärke. Övriga aktörer på den svenska marknaden är återförsäljare eller distributörer och säljer importerade vind-kraftverk från 0,2 kW upp till 80 kW gene-ratoreffekt.

Det är värt att notera att de båda svenska tillverkarna av vertikalaxlade turbiner, Ver-tical Wind och Windforce båda visar intres-santa resultat varav Vertical Wind från Upp-sala skall driftsätta en 200 kW turbin hösten 2009. Övriga vertikalaxlade turbiner har en högsta generatoreffekt på 10- 44 kW.

Tänk på att vinden är viktig för de minsta…

De allra minsta vindkraftverken, Micro < 1,5-2 kW kan ha problem med effektreg-lering vid svåra vindförhållanden med hög turbulens. I urban miljö får man som regel räkna med hög turbulens liksom vid låga navhöjder. Låga torn och kringliggande hin-der som träd, buskar och byggnader ger tur-bulens och ställer större krav på verken ef-fektregleringsfunktion. Var noga vid val av

vindkraftverk; alla verk klarar inte hög tur-bulens lika bra. Produktionskostnaden per kWh kan ofta bli mycket hög för de minsta verken. I urban miljö rekommenderar vi en vindmätning innan man placerar vindkraft-verk på befintliga byggnader. För djupare analyser finns det simuleringsprogram för urban miljö att tillgå på marknaden.

...men också för större

Vinden är viktigast. Många platser i Sverige har endast 4,5-5,5 m/s i medelvind på 30 m höjd. För att nå 6 m/s medelvind kan det be-hövas 60-70 m navhöjd. T ex om medelvin-den är 4,5 m/s på 30 m höjd så sjunker den till 3,8 m/s på 12 m höjd i ett typiskt svenskt jordbrukslandsskap och energiproduktionen blir endast 60% av produktionen på 30 m höjd; se tabell för medelvind 5,0 m/s på 30

m navhöjd. Var uppmärksam på vid vilken medelvind som tillverkaren anger verkets energiproduktion (AEP = Annual Energy Production). Fråga leverantören efter refe-renser; vilka installationer finns det; hur har verken fungerat och vilken årsproduktion (AEP) har de. Har du möjlighet så besök något driftsatt verk och bilda dig en egen uppfattning om verkets funktion. Se till att den leverantör du väljer kan ställa upp med service och reservdelar under verkets hela livslängd. Tänk på att produktionskostna-den per kWh som regel blir lägre ju större vindkraftverk man väljer. Leverantören skall kunna visa upp mätdata, effektkurvor, ljudmätningar, CEintyg/certifikat och övri-ga godkännanden osv. om leverantören har angivet så.

Närmare uppgifter; info@svensk-vind-kraft.org ■

Återförsäljare/DistributörerBullarens Energiteknik www.betek.seButtorps Bruk AB www.pitchwind.seEgen El AB egenel.etc.seEkokraft Sweden HB www.ekokraft.seELMO Nordic AB 0733 466 906 LarssonEnergisnurran www.energisnurranEolica Vindkraft AB www.eolica.seHome Energy AB www.homeenergy.seLeja Handel AB www.4tellus.comMillcreek WindAB www.millcreek.seSkyllermarks Pressar AB www.skyllermarks.seSunwind Energi AB www.sunwind.seTA Teknik & Fritid www.tateknik.seVindtech Laxviks El AB www.vindtech.seVTEK Energy AB www.vtek.fiWindpower 521 Scand. AB www.windpower.seÖstra Ljungby Vindkraft AB www.dybeck.net

Tillverkare med webadresserEgen El AB www.egenel.etc.seFlexenclosure AB www.flexenclosure.comHannevind Vindkraft AB www.hannevind.comJBA Vind AB www.jbavind.seMorphic www.morphic.sePitchWind Systems AB www.pitchwind.seSVIAB www.sviab.comVertical Wind Industry AB www.verticalwind.seWinden Sweden AB www.winden.seWindforce AB www.windforce.se

LicenstillverkareLiten Vindkraft AB www.litenvindkraft.seWindon www.windon.se

SMÅ VINDKRAFTVERK I SVERIGE 2009Rapport av Svensk Vindkraftförening för Energimyndigheten 6-09

Vertcal wind Energisnurran Garden

Några exempel:

VINDÖGAT 4/2009 11

Finlands nya framtid? Pasi Hurri går i täten med sin fem kW mölla, fastän det inte blåser just idag. In på energimarknaden smyger sig en ny trend. Hos ägare till småhus, lantgår-dar och smärre industrifastigheter vaknar intresset för egen elproduktion i grannska-pet. Hittills har hundratals finländare laddat ackur för båtar och stugor med små vind-möllor och solpaneler. Det nya är intresset för snäppet större el- och värmeaggregat och deras anslutning till nätet. T.ex. är ef-terfrågan på 3—5 kW vindmöllor ökande. Enligt Ina Lehto som forskat i hur mikro-produktionen blir allmännare får energifö-retagen allt oftare förfrågningar på hur man ansluter sig till nätet.

För närvarande finns det dock bara ett par tiotal möllor anslutna till nätet och för

VÅR PAPPA PRODUCERAR OCKSÅ ER PAPPAS STRÖMT&T 17.11-09

biokraftverkens del något tiotal. Mängden är anspråkslös med tanke på att vi har ca 3,5 milj konsumentpunkter.

När antalet nätanslutna anläggningar sti-ger till några hundra och det i praktiken blir klart hur det går till, kommer antalet att stiga brant, förutspår Lehto. Elkonsumenterna vill minska sina elräkningar och ser en bra möjlighet i inbesparade överföringsavgifter.

Tuulivoimala.com Finland, som började år 2005 har sålt ett tusental 200—2000 W möllor. Det är en av Finlands tio importörer. På senare tid har intresset vänts mot store 5—20 kW anläggningar. Kunderna vill er-sätta elen som stiger i pris, säger säljchef Tomi Räisä. T.o.m. våningshusägare har bli-vit intresserade. Vi har nyligen gjort offert för tre våningshus. ■

KATALOG ÖVER SMÅ VINDMÖLLOR – 2009Nordic Folkecenter för förnybar energi

En ny intressant marknad för småmöllor är på utveckling i Danmark och närliggande länder. De riktar sig inte till finansiella in-vestorer som fokuserar på att leverera el till kraftnätet utan till autonoma hushåll. I hushållsmiljön kan man utrusta sig med in-strument enligt netto-mätarprincipen, vilket betyder att produktionsvärdet blir detsamma som kostnaderna för att köpa ur nätet. Det är normalt högre än gottgörelsen för inmat-ningstariff. Netto-mätning är enkel och bil-lig att sköta.

Folkecenter har samlat det internationel-la utbudet av småmöllor i en diger katalog med datablad och bilder för envar typ. Sam-lingen omfattar 211 olika typer, allt från 6 W laddare till 50 kW stora gårdsmöllor.

Katalogen kan laddas ner för några tior från websidan www.folkecenter.net ■

12 VINDÖGAT 4/2009

Offshore framåt i Sverige

Den 14 – 16 september 2009 ordnades en stor offshorekonferens i Stockholm. Konfe-rensen visade på många sätt att man menar allvar med offshoreutvecklingen i vindkraft. Sedan maskin- och eltekniken nu nått en nivå som tillåter utbyggnad av stora offsho-reparker också på öppet hav, ägnas nu logis-tiken, dvs. transporten och monteringen av kraftverken, samt kraftöverföringstekniken allt större intresse. Nya hamnanläggningar uppstår likaså. En av de största ligger på den danska ön Rømø, granne till tyska Sylt i Nordsjön. Här bygger Airtricity, det irländ-ska kraftbolaget, ett servicecentrum för off-shoreparken ”Butendiek”

Stora transport- och monteringsfartyg är under planering och byggnad för alla de sto-ra vindkraftbolagen. Dessutom behövs ett stort antal servicefartyg, som kan nå kraft-verken också under svåra förhållanden.

Kabelnätet i Östersjön och Nordsjön kommer under de närmaste 10-20 åren att byggas ut med tanke på att kunna utnyttja hela den kapacitet, som de nya offshore-kraftverken erbjuder. Dessutom kommer det nya kabelnätet naturligtvis att erbjuda ut-byte av kraft mellan kuststaterna med större kapacitet och mindre förluster. Det första stora kombiprojektet för offshore vindkraft och utbyte av kraft mellan olika länder gäl-ler Kriegers Flak i sydligaste Östersjön, där man kombinerar vindkraftproduktion med kraftöverföring mellan Danmark, Sverige och Tyskland med en maximal kapacitet på ca 1 000 MW.

Det tyska företaget wpd, känt i Finland för offshoreplanering i Bottniska viken och Bottenhavet, har i hela Europa offshorepro-jekt på 9 000 MW och därtill 7 000 MW onshore. Wpd:s första finska offshorepark blir Suurhiekka utanför Uleåborg med en årsproduktion på ca 1,5 TWh. Också svens-ka och norska företag har stora byggnads-

planer. I Sverige kommer under de närmaste åren 900 offshoreturbiner och ca 2 000 onshorekraftverk på sammanlagt ca 10 000 MW att byggas. I Norge håller man på att evaluera ca 7 000 MW längs Atlantkusten. Se t.ex. www.offshorewind2009.infowww.germanwind.infowww.windenergie-agentur.de och www.romohavn.dk

Svevind börjar bygga i Markbygden

De två första turbinerna av typen Enercon E 82 på 2 MW har tagits i bruk ca 60 km NV om Piteå i Sverige, där en av världens största onshore vindparker planeras. Planeområdet omfattar ca 500 km2 på ca 600 m höjd över havet med en uppmätt medelvindhastighet på 7,5 – 8,8 m/s på 138 m navhöjd, mot-svarande ca 3 500 fullasttimmar per år för de 1011 aggregaten med en effekt av 4 000 MW. Man avser att kunna överföra en del av kraften med högspänd likström till Finland och Norge.

Jättekran i Belgien

Det belgiska vindkraftföretaget Windvision och transportföretaget Sarens har av ka De-mag köpt en specialkran, avsedd för monte-ringen av elva Enercon E-126 vidkraftverk på vardera 6 MW i Estinnes, Belgien. Ener-con har för sig reserverat en likadan kran.

Kranen har konstruerats speciellt för montering av stora vindkraftverk. Den har en största lyftförmåga på 1600 ton och en lyfthöjd på 156 m. Kranen går på larvföt-ter och kan sålunda köras från en arbetsplats till en annan inom vindparken utan att de-monteras. Upp- och nedmonteringen av en fast kran av dessa dimensioner tar mellan 10 och 14 dagar. I Estinnes hade detta betytt när fyra månader extra monteringstid.

PLOCK UR WIND-KRAFT-JOURNAL NR 5/09Philip Hildén

Inte bara kärnkraft i Frankrike

Utöver det även i Finland kända kärnkraft-företaget Areva finns det i Frankrike en stor mängd mindre vindkraftföretag, största delen planerade av det tyska Volkswind. Under detta år (2009) bygger Volkswind i Tyskland och Frankrike 85MW, varav 60,5 MW i Frankrike. Verksamheten här började för ca 6 år sedan och sammanlagt har man nu ca 2 000 MW vindkraft i drift. Kraftver-ken är samlade i parker på 10 – 25 enhe-ter, som främst har levererats av Siemens, Fuhrländer, Vestas och Enercon. Anslut-ningen sker till EDF (Eléctricité de France) enligt en individuellt överenskommen tariff. Vindkraftverken ägs dels av företagare och markägare på orten, dels av olika andra fö-retag. T.ex IKEA är intresserat av vindkraft för att förbättra miljöimagen för sina 26 franska filialer. ■

VINDÖGAT 4/2009 13

ringsminister Mauri Pekkarinen på änd-ring i förslaget. ”Utgångsläget måste vara att alla kan få garantipris.” Arbetsgruppens ordförande Petteri Kuuva hänvisar till ad-ministrativa komplikationer.

Ärendet har väckt en folkrörelse i Lauk-kaa. en 60-hövdad grupp ämnar uppvakta riksdagen. ”Oförståeligt krängande, de små lämnas helt utan,” säger rörelsens aktivist Erkki Kalmari.

Vindkraft mellan bassängsjöarna i Sodankylä, Pohjolan Sanomat 24.10

Vindkraftbyggare är intresserade av lappska inlandet, där flera projektplaner är aktuella. Nu undersöker Sodankylä kommun en po-sition mellan Loka och Porttipata bassäng-sjöar i riktning mot Ruosselkä. Vi är mycket intresserade p.g.a. våra stora bassänger. Där finns goda vindlägen, säger nämndens ord-förande Ahti Korvanen.

WWEA, 11.11

Spanska nätoperatören Red Eléctrica de España Ree meddelade nyligen att man på morgonen den 8 november noterat att Spa-nien kunde exportera 2000 MW vindkraft-producerad el till sina grannländer. Samma kapacitet användes för att pumpa vatten till vattenkraft reservoarer. Vd på Ree beto-nar behovet av utvidgade nätkontakter till grannländerna, ökad lagringskapacitet, ut-bytessystem och integrering av elektriska fordon i systemet.

Världens största vindkraftverk byggs i Markbygden, 27.11Länsstyrelsens miljöprövningsdelegation har nu gett klartecken för byggnation av åtta vindkraftverk på Stor Blåliden mellan Långträsk och Koler i Piteå kommun. Två av vindkraftverken på Storblåliden kommer att vara av den största serieproducerade mo-dell som finns, med en effekt på 7,5 MW och en totalhöjd på 200 meter. Sedan tidi-gare har Markbygden Vind AB tillstånd att uppföra tolv vindkraftverk i Dragaliden, en pilotanläggning som fått stöd av Energi-myndigheten och snart står klar.

Ny Teknik 30.11-09

Energimyndigheten blev överkörd när re-geringen satte ihop sitt förslag till nya regler för dem som vill producera sin egen el. Trots att Energimyndigheten är regeringens egen expertmyndighet valde näringsdepartemen-tet att strunta i experternas råd när man satte ihop sitt lagförslag med regler för debitering av småskalig elproduktion.

- Linus (Palmblad, handläggare på Ener-gimyndigheten, red. anm.) försökte komma till tals med dem, men det gick inte, säger Kajsa Olsson på Energimyndigheten. KTH-professorn och utredaren Lennart Söder fö-reslog i februari förra året ett system med månadsvis nettodebitering - det vill säga att kunden betalar mellanskillnaden av den el han eller hon köpt och sålt.

Energimyndigheten svarade i ett remiss-yttrande att myndigheten ställer sig positiv till Lennart Söders förslag och stödjer ett system med nettodebitering. Men när det var dags att sätta ihop förslaget till ny lag lyssnade inte departementet på myndighe-tens experter, berättade Kajsa Olsson på ett seminarium arrangerat av Svensk Energi i förra veckan.

Kritiken mot regeringens förslag har varit hård. Utredaren själv, Lennart Söder, branschorganisationen Svensk Energi och ett 70-tal privatpersoner har uppvaktat nä-ringsdepartementet och protesterat mot att utredningens förslag om nettodebitering inte finns med i regeringens proposition till riksdagen. Jan-Olof Lundgren, sakkunnig på näringsdepartementet, säger att depar-tementet vill se en utförligare utredning av hur nettodebiteringen påverkar bland annat skatter och konkurrens innan man går vidare med frågan.

Energimyndigheten i Sverige 26.11-09

Riktlinjer för små vindkraftverk på gang. IEA Wind hade den 3-5 november ett Ex-ecutive Committe-möte i Mexico. Då fatta-des bland annat beslut om att starta ett nytt projekt som handlar om metoder och rekom-mendationer för utformning och utvärdering av småskalig vindkraft. I detta ingår bland

annat frågor om säkerhet, prestanda och ljudspridning.

Ett nära samarbete sker med standardi-seringsarbetet inom IEC och slutmålet är att förbättra tillförlitligheten och säkerheten för små vindkraftverk. Ett annat nytt projekt som det fattades beslut om handlar om mo-deller för havsbaserad vindkraft. För mer information om IEA Wind och de pågående projekten besök hemsidan: www.ieawind.org.

Juva 22.7

Möjligheterna att utnyttja vindkraft utreds i Juva och Rantasalmi i södra Savolax. Före-taget Saimaan Woima har nyligen grundats för att kartlägga vinddata och produktions-möjligheter. Ägarna är Suur-Savon Sähkö Oy och tre privata investorer. I Näärinki by på Loukeenvuori har rests en vindmätnings-mast. En årslång mätperiod ska ge faktaun-derlag angående vindstyrkor och riktningar samt möjligheterna att bygga en eller flera vindkraftenheter. Vindmätningar görs även i några av områdets GSM-master.

Fortum Power and Heat, 25.11

Fortum påbörjar MKB-förfarande för byg-gandet av högst fem vindkraftverk på Bergö i Malax kommun. En mer begränsad miljö-utredning gjordes redan senaste sommar för vindkraftverken på Bergö. Den nu påbörjade miljökonsekvensbedömningen uppskattas ta ett drygt år. Planeringen, som genomförs under ledning av Malax kommun, uppskat-tas vara klar om ungefär ett år. Om man får nödvändiga tillstånd från Malax kommun och andra myndigheter enligt planerad tid-tabell, kan de fem vindkraftverken på Ber-gön börja producera el under år 2013. Den sammanlagda effekten av de fem vindkraft-verken på 3-5 megawatt på Bergö uppgår till 15-20 megawatt beroende av vald kraft-verksstorlek. - Vindkraftverken placeras så långt som möjligt från närmaste bosättning, minst en halv kilometer, för att störa omgiv-ningen så lite som möjligt, säger vindkrafts-chef Sebastian Johansen från Fortum. ■

AKTUELLT forts. fr. sid 7

14 VINDÖGAT 4/2009

Läge Tillverkare Effekt Ø torn Start Uppsk. juli aug sept Produktion 2009-III Stör.- 12 mån % av kWh/ kW m m m.år MWh/a MWh MWh MWh MWh kWh/m2 h CF % tid (h) MWh uppsk. m2/aHuittis 1 Nordtank 75 20,0 40 3.03Korsnäs 1 Nordtank 200 24,6 32 11.91 380 12 18 47 78 164 389 18 158 333 88 700Korsnäs 2 Nordtank 200 24,6 32 11.91 380 7 12 32 52 109 259 12 390 251 66 527Korsnäs 3 Nordtank 200 24,6 32 11.91 380 10 11 31 52 110 260 12 300 229 60 482Korsnäs 4 Nordtank 200 24,6 32 11.91 380 3 - - 3 7 17 1 624 263 69 553Jalasjärvi 1 Windworld 220 25,0 31 7.03 100 4 5 15 23 48 106 5 - 105 105 213Sottunga Ormhälla Vestas 225 27,0 31 1.92 450 21 22 31 75 131 332 15 343 76 599Eckerö Bredvik Vestas 225 29,0 35 12.04 500 15 19 24 58 88 259 12 299 60 453Vammala Koppelo Vestas 225 29,0 50 12.04 0 0 0 0 0Äetsä Marjamäenvuori Vestas 225 29,0 52 9.05 0 0 0 0 - 163 247Euraå Krisantie NEGMicon 250 30,0 36 12.05Kemi 1 Nordtank 300 31,0 35 8.93 610 5 17 45 68 90 225 10 0 292 48 386Kemi 2 Nordtank 300 31,0 35 8.93 610 6 17 45 69 91 228 10 0 315 52 418Kemi 3 Nordtank 300 31,0 35 8.93 610 5 17 45 68 90 226 10 2 308 50 407Karlö Marjaniemi 1 Nordtank 300 31,0 30 10.93 650 18 21 90 130 172 432 20 610 642 99 850Karlö Marjaniemi 2 Nordtank 300 31,0 30 10.93 670 18 30 109 157 208 524 24 506 644 96 854Björneborg 1 Nordtank 300 31,0 30 9.93 700 24 37 78 138 183 461 21 0 432 62 573Kalajoki Rahja 1 Nordtank 300 31,0 30 4.93 660 0 0 0 0 0 0 0 2208 0 0 0Kalajoki Rahja 2 Nordtank 300 31,0 30 4.93 660 0 0 0 0 0 0 0 2208 0 0 0Siikajoki Säikkä 1 Nordtank 300 31,0 30 4.93 725 26 29 70 125 166 416 19 4 544 75 721Siikajoki Säikkä 2 Nordtank 300 31,0 30 4.93 725 22 33 77 132 175 442 20 156 582 80 772Enontekis Lammasoaivi 1 Bonus 450 37,0 35 10.96 1 100 18 25 2 45 42 101 5 402 436 40 405Enontekis Lammasoaivi 2 Bonus 450 37,0 35 10.96 1 100 24 21 10 55 51 122 6 317 429 39 399Karlö Huikku Nordtank 500 37,3 36 4.95 1 195 50 63 96 209 191 417 19 167 952 80 871Ijo Nordtank 500 37,3 39 1.97 1 030 0 0 0 0 0 0 0 2208 129 12 118Karlö Marjaniemi 3 Nordtank 500 37,3 41 6.95 1 275 42 70 150 262 240 523 24 211 1157 91 1059Kuivaniemi Vatunki 1 Nordtank 500 37,3 36 8.95 1 060 21 46 70 138 126 275 13 573 54 525Eckerö Mellanön Vestas 500 39,0 40 8.95 1 200 59 75 104 238 199 475 22 1028 86 861Kökar 1 Enercon 500 40,3 40 10.97 1 300 78 79 121 278 218 556 25 1348 104 1057Finström Pettböle 1 Enercon 500 40,3 55 10.98 1 100 61 64 98 224 175 447 20 1037 94 813Finström Pettböle 2 Enercon 500 40,3 55 10.98 1 100 59 64 95 218 171 437 20 991 90 777Vårdö 1 Enercon 500 40,3 55 9.98 1 100 57 62 79 197 155 395 18 925 84 725Siikajoki Tauvo 1 Nordtank 600 43,0 49 4.97 1 350 51 72 190 313 216 522 24 0 1324 98 912Siikajoki Tauvo 2 Nordtank 600 43,0 49 4.97 1 350 46 72 192 310 214 517 24 0 1133 84 780Lemland Knutsboda 1 Vestas 600 44,0 45 11.97 1 200 62 73 102 237 156 395 18 1059 88 696Lemland Knutsboda 2 Vestas 600 44,0 45 11.97 1 200 66 74 104 243 160 405 18 1095 91 720Lemland Knutsboda 3 Vestas 600 44,0 45 11.97 1 200 32 64 90 185 122 309 14 971 81 639Lemland Knutsboda 4 Vestas 600 44,0 50 11.97 1 200 55 58 89 201 132 336 15 956 80 629Enontekis Lammasoaivi 3 Bonus 600 44,0 41 11.98 1 400 16 104 88 208 137 346 16 433 878 63 577Muonio Olos 1 Bonus 600 44,0 41 11.98 1 400 72 58 124 255 168 425 19 133 885 63 582Muonio Olos 2 Bonus 600 44,0 41 11.98 1 400 70 64 126 260 171 434 20 0 901 64 592Muonio Olos 3 Bonus 600 44,0 40 9.99 1 400 73 62 127 262 172 437 20 61 881 63 579Muonio Olos 4 Bonus 600 44,0 40 9.99 1 400 75 62 126 262 173 437 20 85 895 64 588Muonio Olos 5 Bonus 600 44,0 40 9.99 1 400 72 58 129 258 170 431 20 40 885 63 582Föglö Bråttö Enercon 600 45,0 65 9.99 1 600 93 87 140 320 201 533 24 1549 97 974Lumparland 1 Enercon 600 45,0 65 8.03 1 500 79 83 126 287 181 478 22 1329 89 836Lumparland 2 Enercon 600 45,0 65 8.03 1 500 74 77 119 270 170 450 21 1232 82 775Finström Pettböle 3 Enercon 600 45,0 65 10.99 1 300 68 75 113 255 160 425 19 1182 91 743Sottunga Kasberget Vestas 660 47,0 55 1.05 98 105 155 359 207 544 25 1597 920Lumijoki Routunkari Vestas 660 47,0 50 3.99 1 800 82 89 143 315 181 477 22 124 1396 78 804Kuivaniemi Kuivamatala 1 NEGMicon 750 44,0 50 10.98 1 500 33 73 123 229 150 305 14 1137 76 748Kuivaniemi Kuivamatala 2 NEGMicon 750 44,0 50 10.98 1 500 33 73 123 229 150 305 14 1124 75 739Kuivaniemi Kuivamatala 3 NEGMicon 750 44,0 50 10.98 1 500 33 73 123 229 150 305 14 1126 75 741Kuivaniemi Vatunki 2 NEGMicon 750 48,0 50 11.99 1 500 23 58 192 273 151 364 17 924 62 511Kuivaniemi Vatunki 3 NEGMicon 750 48,0 50 11.99 1 500 23 58 192 273 151 364 17 1097 73 606Kuivaniemi Vatunki 5 NEGMicon 750 48,0 50 11.99 1 500 23 58 192 273 151 364 17 1089 73 602Närpes Öskata 1 NEGMicon 750 48,0 45 8.99 1 600 74 116 245 435 240 580 26 1085 68 600Kotka 1 Bonus 1 000 54,0 60 9.99 2 000 53 91 193 337 147 337 15 0 1501 75 655Kotka 2 Bonus 1 000 54,0 60 9.99 2 000 114 91 193 398 174 398 18 0 2089 104 912Björneborg Meri-Pori 1 Bonus 1 000 54,0 60 6.99 2 340 55 107 237 400 174 400 18 257 1750 75 764Björneborg Meri-Pori 2 Bonus 1 000 54,0 60 6.99 2 340 73 114 218 405 177 405 18 308 1909 82 834

PRODUKTIONSSTATISTIK

VINDÖGAT 4/2009 15

Läge Tillverkare Effekt Ø torn Start Uppsk. juli aug sept Produktion 2009-III Stör.- 12 mån % av kWh/ kW m m m.år MWh/a MWh MWh MWh MWh kWh/m2 h CF % tid (h) MWh uppsk. m2/a

Uppgifterna insamlade av VTT Energi / Anders Stenberg

Björneborg Meri-Pori 3 Bonus 1 000 54,0 60 6.99 2 330 52 52 173 278 121 278 13 647 1715 74 749Björneborg Meri-Pori 4 Bonus 1 000 54,0 60 6.99 2 320 73 114 245 432 189 432 20 176 1857 80 811Björneborg Meri-Pori 5 Bonus 1 000 54,0 50 6.99 2 450 75 114 282 471 205 471 21 374 2092 85 913Björneborg Meri-Pori 6 Bonus 1 000 54,0 50 6.99 2 670 110 139 218 467 204 467 21 342 2295 86 1002Björneborg Meri-Pori 7 Bonus 1 000 54,0 50 6.99 2 600 116 150 311 577 252 577 26 26 2492 96 1088Björneborg Meri-Pori 8 Bonus 1 000 54,0 50 6.99 2 580 116 136 303 555 242 555 25 122 2445 95 1067Karleby Kokkola T1 WinWinD 1 000 56,0 70 5.03 2 100 89 52 205 346 141 346 16 362 1661 79 674Karleby Kokkola T2 WinWinD 1 000 56,0 70 5.03 2 100 95 129 267 491 199 491 22 63 2151 102 873Kristinestad Kristiina 1 WinWinD 1 000 56,0 70 12.03 2 200 143 167 332 642 261 642 29 134 2721 124 1105Kristinestad Kristiina 2 WinWinD 1 000 56,0 70 12.03 2 200 133 179 347 658 267 658 30 50 2703 123 1097Kristinestad Kristiina 3 WinWinD 1 000 56,0 70 12.03 2 200 104 158 342 604 245 604 28 235 2571 117 1044Eurajoki Olkiluoto -TU1 WinWinD 1 000 56,0 60 10.04 2 400 91 109 180 380 154 380 17 1582 66 642Oulunsalo Riutunkari T4 WinWinD 1 000 56,0 70 9.03 2 200 98 110 270 478 194 478 22 120 2343 106 951Oulunsalo Riutunkari T5 WinWinD 1 000 56,0 70 9.03 2 200 105 145 291 541 220 541 25 16 2045 93 830Oulunsalo Riutunkari T6 WinWinD 1 000 56,0 70 9.03 2 200 80 143 286 509 207 509 23 152 2410 110 979Uleåborg Vihreäsaari T1 WinWinD 1 000 56,0 56 9.01 1 900 0 19 63 82 33 82 4 1890 674 35 274Larsmo Fränsviken WINWIND 1 000 64,0 66 6.06 2 200 101 131 271 503 156 503 23 2248 102 699Björneborg Hilskansaari WinWinD 1 000 64,0 70 07.07 2 100 141 165 299 605 188 605 28 - 2547 121 792Ijo Laitakari 2 WinWinD 1 000 64,0 70 02.09 2 500 113 143 277 533 166 533 24 0 1073 43 334Nystad Hankosaari1 Nordex 1 300 60,0 69 10.99 2 340 119 139 248 506 179 389 18 50 1984 85 702Nystad Hankosaari 2 Nordex 1 300 60,0 69 10.99 2 340 89 117 192 397 140 306 14 221 1765 75 624Oulunsalo R iutunkari T1 Nordex 1 300 60,0 65 8.99 3 000 95 128 328 550 195 423 19 209 2321 77 821Ingå Barö 3 Enercon 2 000 70,0 65 8.04 3 500 167 142 249 558 145 279 13 2621 75 681Hangö Sandö 1 Enercon 2 000 70,0 65 8.04 3 500 127 105 197 430 112 215 10 2220 63 577Hangö Sandö 2 Enercon 2 000 70,0 65 8.04 3 500 127 105 197 430 112 215 10 2147 61 558Hangö Sandö 3 Enercon 2 000 70,0 65 8.04 3 500 126 89 194 409 106 204 9 2111 60 549Hangö Sandö 4 Enercon 2 000 70,0 65 8.04 3 500 126 89 194 409 106 204 9 2125 61 552Dragsfjärd Högsåra 1 HARAKOSAN 2 000 70,7 65 9.07 4 100 236 254 443 933 238 467 21 191 4276 104 1089Dragsfjärd Högsåra 2 HARAKOSAN 2 000 70,7 65 8.07 4 100 210 254 404 868 221 434 20 186 3768 92 960Dragsfjärd Högsåra 3 HARAKOSAN 2 000 70,7 65 9.07 4 100 176 254 340 771 196 385 18 185 3428 84 873Björneborg Meri-Pori 9 Bonus 2 000 76,0 80 7.02 6 000 324 394 663 1381 304 690 32 8 6204 103 1368Kuivaniemi Vatunki 6 Vestas 2 000 80,0 78 12.02 4 500 6 276 467 749 149 375 17 4813 107 958Lemland Båtskär 1 ENERCON 2 300 71,0 64 8.07 6 500 398 390 592 1380 349 600 27 6627 102 1674Lemland Båtskär 2 ENERCON 2 300 71,0 64 8.07 6 500 433 418 626 1478 373 642 29 6642 102 1677Lemland Båtskär 3 ENERCON 2 300 71,0 64 8.07 6 500 420 418 543 1381 349 600 27 6460 99 1632Lemland Båtskär 4 ENERCON 2 300 71,0 64 7.07 6 500 462 459 619 1540 389 670 31 6905 106 1744Lemland Båtskär 5 ENERCON 2 300 71,0 64 9.07 6 500 433 418 562 1414 357 615 28 6476 100 1636Lemland Båtskär 6 ENERCON 2 300 71,0 64 9.07 6 500 418 409 579 1406 355 611 28 6663 103 1683Brahestad 1 Bonus 2 300 82,4 80 6.04 5 200 210 323 642 1176 220 511 23 52 4963 95 931Brahestad 2 Bonus 2 300 82,4 80 6.04 5 200 226 314 736 1276 239 555 25 63 5612 108 1052Brahestad 3 Bonus 2 300 82,4 80 6.04 5 200 226 321 783 1330 249 578 26 36 5656 109 1061Brahestad 4 Bonus 2 300 82,4 80 6.04 5 200 229 327 724 1280 240 557 25 244 5900 113 1106Brahestad 5 Bonus 2 300 82,4 80 6.04 5 200 213 276 757 1246 234 542 25 123 5294 102 993Kemi Ajos 1 WINWIND 3 000 90,0 90 12.05 8 100 202 374 461 1038 163 346 16 115 5897 73 927Björneborg Meri-Pori 10 WINWIND 3 000 90,0 90 6.06 6 900 181 309 663 1153 181 384 18 1010 5768 84 907Uleåborg Vihreäsaari T2 WINWIND 3 000 90,0 90 12.04 6 900 115 211 635 960 151 320 15 362 3779 55 594Kemi Ajos T10 WinWinD 3 000 100,0 88 12.08 6 900 288 519 841 1648 210 549 25 203 5638Kemi Ajos T11 WinWinD 3 000 100,0 88 12.08 6 900 323 466 542 1331 169 444 20 254 4808Kemi Ajos T2 WinWinD 3 000 100,0 88 1.08 6 900 252 456 410 1119 142 373 17 394 6967 101 1146Kemi Ajos T3 WinWinD 3 000 100,0 88 1.08 6 900 278 459 523 1261 160 420 19 376 7770 113 1277Kemi Ajos T4 WinWinD 3 000 100,0 88 11.08 6 900 303 516 919 1738 221 579 26 142 5028Kemi Ajos T5 WinWinD 3 000 100,0 88 10.07 6 900 298 530 952 1781 227 594 27 95 7877 114 1295Kemi Ajos T6 WinWinD 3 000 100,0 88 2.08 6 900 299 528 1049 1876 239 625 29 46 7206 104 1185Kemi Ajos T7 WinWinD 3 000 100,0 88 2.08 6 900 296 454 734 1484 189 495 23 222 8052 117 1324Kemi Ajos T8 WinWinD 3 000 100,0 88 12.08 6 900 327 517 1077 1921 245 640 29 112 5448Kemi Ajos T9 WinWinD 3 000 100,0 88 12.08 6 900 294 537 883 1715 218 572 26 190 5067Oulunsalo Riutunkari T1 WinWinD 3 000 100,0 88 2.08 6 900 410 499 865 1774 226 591 27 249 7673 111 977Oulunsalo Riutunkari T2 WinWinD 3 000 100,0 88 2.08 6 900 410 499 844 1752 223 584 27 215 6824 99 869119 st Summor 144015 325760 14096 18760 33517 66372 290136 Medeltal 172 398 18 80 769Månadsstatistiken kan följas upp på VTT:s hemsida; http://www.vtt.fi/windenergystatistics/?lang=sv De åländska återfinns på; www.vindenergi.aland.fi/vkprod.htm

Vindkraftföreningen r.f. Gardestorpsv.6 FI-00330 Helsingfors

27-28 jan Wind Power in Nordic and Baltic, Helsingfors, http://www.energyforum.com

3-4 febr Winterwind 2010 i Piteå, Vindforsk, http://vintervind.se

18-21 mars New Energy Husum, småmöllor, www.wwindea.org www.new-energy.de

20-23 apr EWEC 2010 i Warszawa, http://www.ewec2010.info/

6 maj Tuulivoimaseminaari, Teknologiindustrin-STY, www.tuulivoimayhdistys.fi/tapahtumat

21-25 sep Husum kongressexpo, www.husumwindenergy.com

EVENEMANG

”New Energy Husum”, som går av sta-peln den 18-21 mars blir ett viktigt inter-nationellt forum för aktörer på marknaden för små möllor. Över 30 företag är redan registrerade som utställare.