Välfärds- och 2010...Fram till 2015 säger prognoserna att det kommer att vara närmare ... Diagram 1 Bostadslägenheter 2008 – fördelning i områdena 0% 20% 40% 60% 80% 100%

Lundbys befolkning

Välfärds- och hälsolägesbeskrivning

2010

Marika Augustsson Folkhälsosamordnare

Lundbys befolkning – välfärds- och hälsolägesbeskrivning 2010 2(30)

Innehållsförteckning Inledning ................................................................................................................................ 3

Sammanfattning..................................................................................................................... 4

Befolkningsstruktur, ålder ................................................................................................. 6

Utbildningsnivå .................................................................................................................. 7

Inkomst .............................................................................................................................. 7

Arbetslöshet ....................................................................................................................... 9

Familjer med socialbidrag ................................................................................................ 10

Lundbybor födda i utlandet ............................................................................................. 10

Valdeltagande .................................................................................................................. 11

Barn och unga ...................................................................................................................... 12

Antal barn per årsarbetare i förskolan ............................................................................ 12

Barnfattigdom .................................................................................................................. 13

Psykisk hälsa..................................................................................................................... 13

Behöriga till gymnasieskolan ........................................................................................... 14

Kostvanor ......................................................................................................................... 15

Motion.............................................................................................................................. 16

Övervikt............................................................................................................................ 16

Drogvanor ........................................................................................................................ 17

Vuxna ................................................................................................................................... 20

Hälsa................................................................................................................................. 20

Nedsatt psykiskt välbefinnande....................................................................................... 22

Självmord och självmordsförsök ...................................................................................... 23

Alkoholvanor .................................................................................................................... 24

Kostvanor ......................................................................................................................... 25

Motion.............................................................................................................................. 26

Övervikt............................................................................................................................ 26

Äldre (65 år och uppåt) ........................................................................................................ 27

Hälsa................................................................................................................................. 27

Nedsatt psykiskt välbefinnande....................................................................................... 27

Fallolyckor ........................................................................................................................ 28

Ensamboende .................................................................................................................. 29

Ekonomi ........................................................................................................................... 29

Service och mötesplatser................................................................................................. 29

Kostvanor ......................................................................................................................... 30

Motion.............................................................................................................................. 30


Inledning Denna rapport ska ge en bild av folkhälsan och välfärden bland befolkningen i Lundby. Med mer kunskap om befolkningen kan vi bättre prioritera och rikta insatser i stadsdelen. Rapporten ska bland annat ligga till grund för beslut och prioriteringar i arbetet med att ta fram en ny folkhälsoplan för 2011 och framåt. Folkhälsa är ett uttryck för befolkningens eller grupper ur befolkningens hälsotillstånd. En god folkhälsa handlar inte bara om att hälsan bör vara så bra som möjligt, utan också om att den bör vara så jämlikt fördelad som möjligt. Välfärds- och hälsobeskrivningen består av två huvuddelar: en översiktlig statistikdel med en demografisk beskrivning av befolkningen i Lundby samt en hälsobeskrivning uppdelad i tre delar: barn och unga, vuxna och äldre. Vår hälsa påverkas av många saker i vårt liv som bilden nedan ger exempel på. I den demografiska beskrivningen finns många av de samhällets faktorer som påverkar vår hälsa. De kallas ofta hälsans sociala bestämningsfaktorer. Vi ingår i ett socialt sammanhang som påverkar vårt liv och formar vår framtid både vad det gäller social tillhörighet och vår hälsa. Socioekonomiska mått som hög utbildningsnivå, arbete och god inkomst har stor betydelse och brukar ge utslag i bättre hälsa. Enligt senare forskning1 kan även subtila skillnader i social position leda till viktiga skillnader i livslängd och hälsa.

Bild 1 Hälsans bestämningsfaktorer

(Vidareutveckling av Dahlgren och Whiteheads original från 1991)

Denna rapport är en sammanställning av olika befintliga uppgifter. Den gör inte anspråk på att vara fullständig.

1 Bland andra WHO:s kommission under ledning av Marmot.


Sammanfattning Vi ser att det är stora skillnader mellan de socioekonomiska faktorerna i Lundbys olika primärområden vilket i sin tur ger olika förutsättningar för ett gott liv och en god hälsa. Bristande resurser i de faktorer som beskrivs i avsnittet Demografisk beskrivning ger generellt en mycket sämre hälsa. Området Kvillebäcken utmärker sig negativt när det gäller de socioekonomiska förutsättningarna i stadsdelen. Här har befolkningen lägst utbildningsnivå, lägst medelinkomst, högst andel arbetslösa, högst andel familjer med socialbidrag och andel invånare födda i utlandet. Dessutom finns en hög risk att många barn i området växer upp i barnfattigdom. Brämaregården är det område med näst störst socioekonomiska påfrestningar. Här har invånarna låg medelinkomst och det finns en hög andel familjer med socialbidrag och invånare födda i utlandet. Även här är risken stor att många barn och unga växer upp i barnfattigdom. Kärrdalen är det område som ligger bäst till när vi tittar på de flesta socioekonomiska måtten.

Barn och ungdomars fysiska och psykiska hälsa präglas till största delen av deras uppväxtvillkor. Det finns en stark koppling mellan familjers socioekonomiska villkor och barnens nuvarande och framtida hälsa. Oroväckande är att många barn och unga – särskilt i Kvillebäcken och Brämaregården – riskerar att växa upp i barnfattigdom, vilket har en stark koppling till sämre hälsa både i unga år och som vuxen. En annan negativ faktor är att Lundby har en lägre andel behöriga elever till gymnasiet än snittet för staden, länet och riket. En lyckad skolgång och en hög utbildning är faktorer som främjar hälsan. Andelen behöriga elever till gymnasiet ökade dock något 2009. Något ytterligare som också kan vara negativt tillsammans med en sämre socioekonomisk situation bland många invånare är att de kommunala förskolorna i Lundby har en högre barntäthet per personal i förskolan än snittet för Göteborg, länet och riket.

Vi ser generellt att invånare födda i utlandet har mycket sämre hälsa och de är i högre grad drabbade av psykisk ohälsa. De som är födda i utlandet har mycket högre ohälsotal. I Lundby ligger invånare födda i utlandet på 48,3 ersatta dagar per person under 2008 jämfört med motsvarande födda i Sverige som hade 25,2 dagar. Ohälsotalet i Kvillebäcken för invånare födda i utlandet var motsvarande år 56,1 dagar. Det finns många utländska medborgare i Lundby, som löper stor risk för arbetslöshet, utanförskap och psykisk ohälsa.

Om vi ser till livsstilsfaktorerna hos Lundbyborna är det allvarligt med de riskabla alkoholvanorna hos vuxna och en hög alkoholrelaterad dödlighet främst bland män. Särskilt i åldrarna 16–29 år har en hög andel riskabla alkoholvanor och dricker sig ofta berusade. Detta är en svår åldersgrupp att nå eftersom vi oftast inte når dem via stadsdelsförvaltningens verksamheter. Intensivkonsumtion bland elever i årskurs 9 ligger också högre än snittet för staden. Det kan därför vara viktigt att arbeta förebyggande bland barn och unga, vilket också kan minska de riskabla alkoholvanorna bland unga vuxna.

I Lundby finns en hög andel ensamboende bland den äldre befolkningen. Det kan ge den äldre mycket sämre ekonomi. Det kan också vara en risk för ensamhet och isolering. Allt detta kan ge en mycket sämre livskvalitet och sämre hälsa för de äldre i området.


Demografisk beskrivning Lundby är den snabbast växande stadsdelen i Göteborg. Genom att det byggs nya områden och förtätas i de redan byggda ökar Lundbys befolkning hela tiden. Vid årsskiftet 2009/2010 hade Lundby 39 878 invånare. Fram till 2015 säger prognoserna att det kommer att vara närmare 45 000 invånare. Lundby är uppdelat geografiskt i fem primärområden: Brämaregården, Kvillebäcken, Slättadamm, Kärrdalen och Sannegården. Viss statistik och demografiska fakta finns uppdelad på primärområdesnivå och visas under detta avsnitt för att tydliggöra bilden av hur Lundby i många avseenden är en segregerad stadsdel.

Bild 2 Stadsdelen Lundby med primärområden

De olika primärområdena har olika karaktär på flera sätt, till exempel i bostadsbestånd. Kärrdalen består till största delen av villabebyggelse, Sannegården består till vissa delar av nybyggnation vid Eriksberg men också av egnahemsområdena i Kyrkbyn. Störst andel små bostäder (ettor och tvåor) i Lundby finns i Kvillebäcken och Brämaregården. Dessa områden och även Lundby som helhet ligger långt över snittet för Göteborg när det gäller små bostäder.

Diagram 1 Bostadslägenheter 2008 – fördelning i områdena

0% 20% 40% 60% 80% 100%

Sannegården

Kärrdalen

Slättadamm

Kvillebäcken

Brämaregården

Lundby

Göteborg

1 rum och kök 2 rum och kök 3 rum och kök

4 rum och kök 5+ rum och kök

(Källa: Göteborgsbladet 2009 majversionen)


Befolkningsstruktur, ålder Över en tredjedel av befolkningen i Lundby är mellan 25 och 44 år. I denna åldersgrupp samt i åldersgruppen unga vuxna 19–24 år ligger Lundby över snittet för Göteborg. Detta beror bland annat på att det här finns många studentlägenheter och många små och billiga lägenheter. När det gäller andelen invånare i åldrarna 0–18 år ligger Lundby lägre än Göteborg. Men denna andel ökar med den ökade inflyttningen. Barnafödandet ökar också, precis som i hela Göteborg.

Diagram 2 Befolkningens fördelning per ålder i Lundby

(Källa: Göteborgs Stad, statistikgruppen/webb)

Fördelning av åldrar i primärområden Det finns en större andel barn (0–18 år) i Kärrdalen än i övriga primärområden. Andelen unga vuxna (19–24 år) och vuxna (25–44 år) är lägre i Kärrdalen än i andra primärområden. En orsak till detta är att bostäderna i området mestadels är villor. I Brämaregården är andelen barn lägre än i andra områden, men där bor fler unga vuxna än i andra områden. Det kan bero på att det finns många små och billiga lägenheter i området. Sannegården och Kärrdalen har en större andel av befolkningen i medelålder (45–64 år) än andra primärområden i Lundby.

Diagram 3 Befolkningsstruktur primärområden 2008 – andel i procent

6,8 7,8 8,6 34,5 26,6 15,8

9,7 18,4 5,5 24,9 25,9 15,5

7,3 8,3 9,5 38,0 20,6 16,3

6,4 8,8 11,3 40,2 20,3 13,2

4,8 5,5 16,7 38,6 20,7 13,5

0% 20% 40% 60% 80% 100%

Sannegården

Kärrdalen

Slättadamm

Kvillebäcken

Brämaregården

0-6 år 7-18 år 19- 24 år 25-44 år 45-64 år 65 - >


Det är barntätast i Kärrdalen om vi ser till andelen barn i området. Barntätast i antal är dock Sannegården.


Utbildningsnivå

Personer med högre utbildning, som högskole- eller universitetsutbildning, har generellt bättre hälsa än personer med lägre utbildning. Lundby har en lägre andel med eftergymnasial utbildning i befolkningen än snittet i Göteborg. I Lundby har 44 procent eftergymnasial utbildning, mot 47 procent i Göteborg. Utbildningsnivåerna skiljer sig åt mellan de olika primärområdena. Här särskiljer sig utbildningsnivå jämfört med mönstret från övriga socioekonomiska mått, genom att Brämaregården har den högsta utbildningsnivån. Detta kan delvis bero på att det bor ett stort antal studerande i Brämaregårdens små och billiga lägenheter. Vi ser också på befolkningsstrukturen att Brämaregården är det primärområde som har högst andel unga vuxna. Studerande och särskilt nyligen färdigutbildade kan ha hög utbildning, låg inkomst och stå som arbetssökande.

Diagram 4 Högsta utbildning 2008 – fördelning i områden

13,1

12,8

13,5

16,3

12,7

13,7

13,3

40,1

42,6

43,2

44,1

37,7

40,9

38,0

45,5

43,8

41,6

37,3

47,9

43,8

46,7

0% 20% 40% 60% 80% 100%

Sannegården

Kärrdalen

Slättadamm

Kvillebäcken

Brämaregården

Lundby

Göteborg

Grundskola Gymnasiet Eftergymnasial


Den lägre utbildningsnivån i Kvillebäcken gör att invånarna i området blir känsligare för arbetslöshet i lågkonjunkturer. Lägre utbildningsnivå i sig och arbetslöshet ger generellt sämre hälsa.

Inkomst

Medelinkomst Lundby ligger under Göteborg när det gäller medelinkomst. 2007 skiljde det lite drygt nio tusen kronor. Medelinkomsten 2007 i Lundby låg då på 225 900 kronor och i Göteborg på 235 100 kronor. Störst inkomstskillnader är det män emellan. I Lundby är det stor skillnad på mäns och kvinnors inkomst: medelinkomsten bland män i Lundby är 257 100 kr och bland kvinnor 193 200 kr. På primärområdesnivå ser vi stor spridning av medelinkomsten totalt mellan de olika primärområdena. Mest tjänar Kärrdalsborna med 273 000 kronor i medelinkomst och lägst medelinkomst har man i Kvillebäcken med 191 100 kronor.


Diagram 5 Medelinkomst 2007

211,4 191,1 226,3 273,0 250,70,0

50,0

100,0

150,0

200,0

250,0

300,0

Brämaregården Kvillebäcken Slättadamm Kärrdalen Sannegården

Tkr per år Lundby 225,9 tkr

Göteborg235,1 tkr


Inkomstskillnaden mellan män och kvinnor är störst i Kärrdalen, området med högst medelinkomst. Minst skiljer det i Kvillebäcken som har lägst medelinkomst totalt.

Diagram 6 Medelinkomst tkr/år 2007

236,8

211,6

260,9

319,2

290,7

183,9

169,6

193,0

226,0

208,9

0,0

50,0

100,0

150,0

200,0

250,0

300,0

350,0


Män

KvinnorLundby 225,1 tkr

Göteborg 235,1 tkr


De stora skillnaderna i inkomst ger väldigt olika förutsättningar för ett gott liv. Kvillebäcksbornas låga inkomster är illavarslande. En långvarig ekonomiskt utsatt situation har visat sig påverka människors hälsa mycket negativt.

Höginkomsttagare Allt mer forskning visar att social status och hög inkomst generellt ger ökad livslängd och bättre hälsa. På det viset blir det även ur ett hälsoperspektiv viktigt att visa andelen höginkomststagare. Med höginkomsttagare menas här personer som har en årsinkomst på över 360 000 kronor. I Lundby finns en något mindre andel höginkomsttagare än i Göteborg. När man tittar på siffrorna på primärområdesnivå ser vi stor skillnad i andelen höginkomsttagare mellan de olika områdena. I Kärrdalen och Sannegården är andelen hög jämfört med Göteborg och Lundby som helhet men när man ser på Kvillebäcken är andelen höginkomsttagare väldigt låg.


Diagram 7 Höginkomsttagare 2007 – inkomst över 360 tkr/år

11,4 7,6 13,2 22,5 18,60,0

5,0

10,0

15,0

20,0

25,0


Andel iprocent

Lundby 13,9 %

Göteborg16,1 %


Dessa siffror speglar återigen stora skillnader i ekonomiska förutsättningar för invånarna i de olika primärområdena, vilket påverkar förutsättningarna för ett gott liv och en god hälsa.

Arbetslöshet Många undersökningar visar att arbetslösa generellt sett har sämre hälsa än andra grupper och befolkningen som helhet. Arbetslösa löper också flera gånger större risk att dö för tidigt. Arbetslöshetsstatistiken kan vara något missvisande då vi saknar de jämförande siffrorna från 2009 när lågkonjunkturen började på allvar. Det finns risk för att arbetslösheten ökade ojämlikt i stadsdelen eftersom vi ser att socialt svagare grupper blir mer utsatta för arbetslöshet i lågkonjunkturer än andra grupper. Bland dem som drabbas mest finns grupper med låg utbildningsnivå och personer födda i utlandet. Genom detta kan arbetslösheten ha ökat ännu mer i de redan utsatta primärområdena som Kvillebäcken och Brämaregården. Siffrorna för den egentliga arbetslösheten är också större än det som redovisas i detta avsnitt, där enbart de öppet arbetslösa lyfts fram.

Diagram 8 Öppet arbetslösa okt 2008

2,7 3,8 2,8 1,8 2,20,0

1,0

2,0

3,0

4,0


Andel iprocent

Lundby 2,7 %

Göteborg 3,0 %


Den högre andelen arbetslösa i Kvillebäcken slår hårt mot både ekonomi och hälsa. Om man räknar med arbetslösa i olika program är arbetslösheten i Kvillebäcken sex procent.


Familjer med socialbidrag I familjer som har behov av socialbidrag påverkas oftast hela familjen både ekonomiskt och socialt. Särskilt utsatta är barn i socialbidragshushåll där inkomsterna hamnar under den relativa fattigdomsgränsen. Man talar också om barnfattigdom som en stor riskfaktor för sämre hälsa i vuxen ålder. Till de relativt fattiga räknas de hushåll där den disponibla inkomsten hamnar under 60 procent av samtliga hushålls inkomst. I Sverige lever en fjärdedel (drygt 25 procent) av alla ensamstående kvinnor med barn under denna gräns. Det är svårt att få fram siffror på andel ensamstående i Lundby, men indikatorer som ej gifta med barn pekar på att vi kan ha en något högre andel ensamstående än snittet för Göteborg. Störst andel familjer med socialbidrag bor i Kvillebäcken. Lägst andel är det i Kärrdalen där familjer med socialbidrag endast utgör drygt en fjärdedel av motsvarande siffra för Kvillebäcken.

Diagram 9 Familjer med socialbidrag 2007

7,1 9,0 4,6 2,5 5,60,0

1,0

2,0

3,0

4,0

5,0

6,0

7,0

8,0

9,0

10,0


Andel i procentav familjer

Lundby 6,6 %

Göteborg 6,3 %


Den höga andelen familjer med socialbidrag i främst Kvillebäcken men även i Brämaregården är oroväckande ur ett hälsoperspektiv för vuxna och särskilt för barn. Det finns starka kopplingar mellan långvarig socialbidragsberoende och sämre hälsa. Detta är särskilt negativt för barn som växer upp i barnfattigdom.

Lundbybor födda i utlandet Hälsan i befolkningen är också ojämlikt fördelad beroende på var man är född. Ohälsotalen är högre för Lundbybor födda i utlandet. Generellt sett är de som är födda i utlandet också i högre grad drabbade av psykisk ohälsa. Lundby som helhet har en något mindre andel invånare födda i utlandet än genomsnittet för Göteborg. Men precis som med de övriga demografiska siffrorna skiljer det sig stort mellan de olika primärområdena. Kvillebäcken har nästan dubbelt så stor andel medborgare födda i utlandet som Sannegården och Kärrdalen.


Diagram 10 Medborgare födda i utlandet

20,2 29,9 18,6 15,8 15,30,0

5,0

10,0

15,0

20,0

25,0

30,0

35,0


Andel i procent,födda i utlandet

Lundby 20,4 %

Göteborg21,5 %

(Siffror från 2008. Källa: Göteborgsbladet 2009 majversionen)

Invånare med nordiskt ursprung har fördelat sig jämnt över alla primärområden. I Kvillebäcken bor fler invånare som är födda i Asien, Afrika och Europa (utom Norden) än i andra primärområden och även fler än snittet för Göteborg och Lundby. I Kärrdalen och Sannegården är andelen medborgare som är födda i Europa (utom Norden), Asien och Afrika mycket lägre än både Lundbysnittet och snittet i Göteborg. I Lundby är det 7,6 procent som är utländska medborgare, men i Kvillebäcken är motsvarande siffra 10,3 procent. Bland invandrargrupper som kommit till Sverige finns det många som har en dålig förankring i samhället, inte har någon känsla av sammanhang där de bor och längtar hem till sitt ursprungsland. Detta skapar många gånger en väldigt dålig hälsa. Många invånare med utländsk bakgrund i Kvillebäcken kan ha en problematisk situation ur ett hälsoperspektiv. Detta kan ställa krav på ett anpassat folkhälsoarbete riktat till dessa invånare.

Valdeltagande Delaktighet och inflytande i samhället är viktiga aspekter både ur ett demokratiskt perspektiv och ur ett hälsoperspektiv. En indikator på människors delaktighet i samhället som används ofta är siffror för valdeltagande. Valdeltagandet ligger lägre i Lundby på alla tre nivåerna: kommunfullmäktige, landstingsfullmäktige och riksdagen än snittet för Göteborg. Lundby ligger också därmed lägre än rikets genomsnitt som ligger ännu högre än Göteborgssnittet. Lägst andel valdeltagande är det bland befolkningen i Kvillebäcken. Tabell 1 Röstande i de olika valen 2006 – andel i procent

Kommun-

fullmäktige Landstings- fullmäktige

Riksdagen

Lundby 74,1 70 71,3

Göteborg 76,2 74,7 79,5

Riket 79,4 78,8 82

(Källa: Kommunala Basfakta, Folkhälsoinstitutet, Faktablad 2009 höst)

Ett lågt valdeltagande indikerar brister i delaktighet och inflytande. Det låga deltagandet kanske också visar på brister i känslan av vilket sammanhang man lever i. Detta tillsammans är mycket negativt för hälsan på sikt.


Hälsolägesbeskrivning

Barn och unga Förhållandena under de tidiga åren i livet har stor betydelse för både den psykiska och fysiska hälsan under hela livet. Goda förhållanden handlar både om trygga och goda uppväxtvillkor och om att hälsovanor grundläggs tidigt. Därför bedömer regeringen i folkhälsopropositionen att barn och unga är en av de viktigaste målgrupperna. I Lundby finns det ungefär 6 000 barn och ungdomar under 18 år (5 882 år 2008). Andelen barn i Lundby ökar men är fortfarande lägre än snittet för Göteborg. Barn och ungas uppväxtvillkor präglas till största delen av förutsättningarna i familjen och har en stark koppling till de demografiska fakta som redovisas i tidigare kapitel. Liknande samband mellan socioekonomiska skillnader och hälsa bland vuxna kan spåras hos barn och unga. Statistiken i detta avsnitt kan dock för det mesta enbart redovisas på stadsdelsnivå.

Antal barn per årsarbetare i förskolan Det är svårt att hitta mått på trygga och goda uppväxtvillkor, men ett mått som används nationellt är antalet barn per årsarbetare i förskolan. Kopplingen till trygg och god uppväxt är möjligheten att bli sedd och få det stöd man behöver i förskola och skola. Måttet säger också något om möjligheterna för samhället att komplettera och kompensera brister i uppväxtvillkor. De kommunala förskolorna i Lundby har i genomsnitt något högre antal barn per årsarbetare än i Göteborg, länet och riket. Stadsdelens förskolor med annan huvudman än kommunen (enskilda förskolor) har dock ett lägre snitt i motsvarande jämförelse – och har också i genomsnitt ett färre antal barn per årsarbetare än de kommunala förskolorna i Lundby. Det skiljer nästan ett barn per årsarbetare. Statistiken säger inget om barngruppernas storlek på förskolorna, men kan peka mot att Lundby ligger sämre till än Göteborg, länet och riket.

Diagram 11 Antal barn per årsarbetare i förskolan hösten 2008

5,6

4,8

5,1

5,5

5,35,4

5,2

5,4

4,0

4,2

4,4

4,6

4,8

5,0

5,2

5,4

5,6

5,8

6,0

Kommunal förskola Enskild förskola

Lundby Göteborg Västra Götaland Riket



Barnfattigdom Barn som växer upp i hushåll som har det svårt ekonomiskt är utsatta för hälsorisker både på kort och på längre sikt. Barnfattigdom brukar kopplas till de barn som bor i hushåll med låg disponibel inkomst: en inkomststandard som innebär att inkomsterna inte räcker för att bekosta minimiutgifter för baskonsumtion och boende. I denna grupp hamnar oftast familjer med socialbidrag men också så många som en fjärdedel (drygt 25 procent) alla ensamstående kvinnor med barn. I en undersökning om barnfattigdom från 2006 ligger Göteborg bland de tio kommunerna med högsta andelen. Göteborg hade då 18,7 procent och Lundby hade 17,1 procent. Enligt Barnfattigdomsindex 2007, i Kommunala basfakta från Folkhälsoinstitutet, anges Göteborg ha 17 procent av barnen i ekonomiskt utsatta hushåll och Lundby 15 procent. Socialrapport 2006 pekar på att barn i familjer med ekonomiskt bistånd riskerar en ogynnsam utveckling. Enbart låga inkomster i familjen tycks däremot inte innebära särskilt ökad risk för en sådan utveckling. Om vi tittar på Lundbyfamiljer med socialbidrag, bor störst andel i Kvillebäcken. Lägst andel är det i Kärrdalen där andelen med socialbidrag bara är drygt en fjärdedel av motsvarande siffra för Kvillebäcken. Andelen barn i fattigdom skiljer sig också beroende på föräldrarnas bakgrund och boendeförhållanden.

Diagram 12 Andel barn 0-17 år som levde i fattigdom i Sverige 2006

2,7

19,4

25,5

49,2

11,9

0,0

10,0

20,0

30,0

40,0

50,0

60,0

Svenskt par Svenskensamstående

förälder

Utländskt par Utländskensamstående

förälder

Samtligaföräldrar

Andel i procent efter föräldrars bakgrund och boendeförhållande

(Källa: Barnfattigdom i Sverige Årsrapport 2008, Tapio Salonen, RB)

Områdena Kvillebäcken och Brämaregården ligger högt både på andelen familjer med socialbidrag och på andelen ej gifta med barn. Detta medför stor risk för en hög andel barn som lever i barnfattigdom.

Psykisk hälsa Folkhälsoinstitutet genomförde hösten 2009 en nationell kartläggning av barn och ungdomars psykiska hälsa. Alla elever i årskurs 6 och 9 fick svara på en enkät under lektionstid och svarsfrekvensen var mycket hög. Resultaten har redovisats på kommun- och stadsdelsnivå. Dessa


har jämförts på liknande sätt som man jämför kommuner inom andra områden genom att märka ut de 25 procenten med bästa noteringarna med grönt, de 25 procenten med sämsta noteringarna med rött och de övriga i mitten med gult. Indikatorerna som valts är psykosomatiska besvär, nedstämdhet, koncentrationssvårigheter, bristande välbefinnande, problemens inverkan på vardagslivet och mobbning. Detta visas i diagrammen nedan. Notera att det ibland kanske inte skiljer så mycket i värdena bakom placeringen, från de 25 procent bästa till de 25 procent sämsta värdena. Resultaten för Lundbyelever i årskurs 6 ser positivt ut främst när det gäller indikatorerna nedstämdhet och problemens påverkan i vardagslivet. Det ser sämre ut när det gäller värdena för bristande välbefinnande och mobbning.

Diagram 13 Diagram 14

(Källa: Nationell kartläggning av Barns psykiska hälsa, Folkhälsoinstitutet, genomförd hösten 2009)

I årskurs nio har man i undersökningen också lagt till frågor om rökning och alkohol. För Lundbys del är det fler värden som sticker ut positivt. Två värden ser sämre ut, nämligen för nedstämdhet och psykosomatiska besvär.

Värdet för mobbning i årskurs sex är allvarligt. Det finns troligtvis ett samband med det bristande välbefinnandet i årskurs sex. Båda dessa faktorer och nedstämdheten i årskurs nio kan ha ett samband med brister i den psykiska hälsan i den vuxna befolkningen.

Behöriga till gymnasieskolan Ett mått som används som indikator i trygga och goda uppväxtvillkor är behörighet till gymnasieskolan. Möjligheter att lyckas i skolan, goda resultat och möjlighet till en högre utbildningsnivå har mycket starka kopplingar till hälsa. Samband finns såväl till den psykiska hälsan under skoltiden som till hälsan i vuxen ålder. Lundbys siffror från 2008 ligger under snittet för staden såväl som för länet och riket. Andelen elever behöriga till gymnasiet under 2009 förbättrades dock till närmare 86 procent.


Diagram 15 Behöriga till gymnasieskolan Vt. 2008 - andelen i procent

82 82 8286 85 86

89 88 8990 88 89

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

Flickor Pojkar Totalt


(Källa: Kommunala Basfakta Folkhälsoinstitutet Faktablad 2009 höst)

Den något lägre andelen behöriga till gymnasiet kan bero på flera faktorer. En orsak kan vara den något lägre utbildningsnivån bland vuxna (föräldrar), en annan orsak kan vara brister i den psykiska hälsan både hos ungdomar och vuxna. Kartläggningar visar att familjer med sämre socioekonomiska villkor följs av en högre andel barn som inte har godkända betyg.

Kostvanor Sämre kostvanor och övervikt bland barn och ungdomar har blivit ett uppmärksammat folkhälsoproblem. Goda hälsovanor som exempelvis goda kostvanor grundläggs tidigt. Här finns också undersökningar som visar att barn och ungdomar vars föräldrar har högre utbildningsnivå har bättre kostvanor och i socioekonomiskt sämre lottade familjer har barnen sämre kostvanor. Eleverna i årskurs fyra i Lundby har liknande kostvanor som genomsnittet för Göteborg eller bättre. I årskurs åtta har andelen som har goda kostvanor blivit mindre. I gymnasiet är det ingen skillnad mot snittet för Göteborg.

Diagram 16 Goda kostvanor läsåret 07-08 – andel i procent

50

59

81

71

90

89

90

94

69

59

50

62

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

Gymnasie år 1 flickor

Gymnasie år 1 Pojkar

ÅK 8 Pojkar

ÅK 8 Flickor

ÅK 4 Pojkar

ÅK 4 Flickor

Lundby

Göteborg

(Källa: Sammanställning årsredogörelser 2008 för skolhälsovården Göteborg)

Andelen med goda matvanor sjunker ju äldre barnen blir, vilket är viktigt att motverka. Vi ser en koppling till övervikt hos pojkar i årskurs 8 som också har sämre motionsvanor.


Motion Även goda motionsvanor grundläggs tidigt. Forskningen visar på stor vikt av motion i unga år för att bygga upp en god hälsa och men finner också starka samband till ökad inlärnings- och koncentrationsförmåga. Därför kan fysisk aktivitet även kopplas till bättre studieresultat, vilket i sig har ett samband med bättre hälsa. Även motionsvanor kan relateras till föräldrars socioekonomiska situation. I Lundby motionerar flickorna något mer utöver skolidrotten än snittet i Göteborg och pojkarna något mindre. Minst motionerar flickor i år 1 i gymnasiet. Tidigare fritidsvaneundersökningar i Göteborg visar dock att särskilt flickor i Kvillebäcken och Brämaregården tillhör dem som motionerar minst även i grundskolan. Högst andel ungdomar som motionerar bor i Slättadamm.

Diagram 17 Motionerar utöver skolidrotten läsåret 07-08 – andel i procent

61

66

63

70

74

80

51

66

65

68

79

77

0 20 40 60 80 100

Gymnasie År 1 Flickor

Gymnasie År 1 pojkar

ÅK 8 Flickor

ÅK 8 Pojkar

ÅK 4 Flickor

ÅK 4 Pojkar

LundbyGöteborg


En något lägre andel pojkar i årskurs 4 och årskurs 8 motionerar utöver skolidrotten, i de årskurserna är pojkar också mer överviktiga än snittet för Göteborg. Hos flickor år 1 i gymnasiet ser vi inte samma genomslag på övervikt men deras kostvanor ligger jämt med Göteborg.

Övervikt När det gäller övervikt bland barn ligger andelen överviktiga i Lundby lägre än snittet i de lägre åldrarna. I årskurs 4 går dock siffrorna upp för pojkar, även i årskurs 8 ligger andelen med övervikt över snittet för Göteborg. Detta kan bero på många olika faktorer men kan kanske förklaras delvis med att det är lite lägre andel pojkar i Lundby som motionerar utöver skolidrotten i årskurs 4 och 8 än snittet gör Göteborg. När det gäller goda kostvanor skiljer det inte i årskurs 4 men i årskurs 8 ligger pojkar i Lundby mycket under snittet för Göteborg. Liksom när det gäller övriga livsstilsfaktorer ser man här samband med socioekonomiska mått och övervikt, där mer gynnade grupper generellt har en lägre andel personer med övervikt.


Diagram 18 Övervikt och fetma läsåret 07-08 – andel i procent

9

6

22

10

1615

89

1112

16 16

1314

89

0

5

10

15

20

25

Förskoleklassenflickor

Förskoleklassenpojkar

ÅK 4 Pojkar ÅK 4 Flickor ÅK 8 Pojkar ÅK 8 Flickor Gymnasie år 1flickor

Gymnasie år 1Pojkar

Lundby Göteborg


Vi ser ett visst samband mellan främst motionsvanor, men också till viss del kost, och övervikt bland pojkar i årskurs 4 och 8.

Drogvanor

Rökning Rökning är inte bara en hälsorisk för den som röker och ett folkhälsoproblem för samhället. Det påvisas också att rökning i unga år både kan vara en indikator på sociala problem och en ingångsport till att använda andra droger. Andelen ungdomar som röker i årskurs 9 och i år 2 i gymnasiet är lägre i Lundby än i Göteborg. Snusning är dock lika vanligt i Lundby som i hela Göteborg. De som uppger att de röker dagligen ligger på sju procent och den siffran är samma från 2004 års undersökning till 2007 års siffror. Vi ser dock att andelen som röker dagligen har minskat något på gymnasiet från 2004 till 2007 och daglig snusning har minskat någon procent i båda åldersgrupperna.

Diagram 19 Röker och snusar 2007 – andel i procent

18

7

3

27

12

5

13

7

6

23

10

5

0 5 10 15 20 25 30

Snusar enbart År 2Gymnasiet

Röker och snusar År 2Gymnasiet

Röker enbart År 2Gymnasiet

Snusar enbart Åk 9

Röker och snusar Åk 9

Röker enbart Åk 9

LundbyGöteborg

(Källa: Skolelevers drogvanor 2007, Drogvaneundersökningen i Göteborg)

Andelen ungdomar i Lundby som röker är förhållandevis låg, men det är ändå viktigt att förebygga att ungdomar börjar röka.


Alkohol Liksom med rökningen är användandet av alkohol inte bara en hälsorisk för den som dricker och ett folkhälsoproblem. Det påvisas också att berusningsdrickande och intensivkonsumtion av alkohol i unga år också kan vara en indikator på sociala problem och en ingångsport till att använda andra droger. Intensivkonsumtion av alkohol innebär att man vid ett och samma tillfälle, minst en gång i månaden, druckit en mängd alkohol motsvarande en hel flaska vin. Andelen ungdomar i Lundby som konsumerat alkohol är ungefär lika stor som andelen i Göteborg. Andelen ungdomar i Lundby med intensivkonsumtion av alkohol är något högre i årskurs 9 än snittet för hela Göteborg, men mycket lägre i gymnasiets år 2.

Diagram 20 Diagram 21

Konsumerat alkohol andel i procent

63

81

62

82

64

84

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

Åk 9 Gymnasiet år 2

Lundby Göteborg Riket

Intensiv konsumtionandel i procent

25

36

23

47

0

5

10

15

20

25

30

35

40

45

50

Åk 9 Gymnasium år 2

Lundby Göteborg


Det är problematiskt med den något högre intensivkonsumtionen i åk 9 jämfört med snittet. Detta kan ha ett samband med den höga andelen riskabla alkoholvanor bland den vuxna befolkningen.

Narkotika och andra droger Den vanligaste narkotikaklassade drogen som använts av ungdomarna i Göteborg är cannabis. En tredjedel av dem som använt narkotika svarar dock att de både använt cannabis och andra droger. Andelen ungdomar i årskurs 9 som någon gång har provat narkotika är högre i Lundby än i riket, men på samma nivå som i övriga Göteborg. I gymnasiets år 2 ligger Lundby mycket lägre än övriga Göteborg och lite under riket. Vi har inga direkta förklaringar till varför det ser ut så. Det kan bero på attityderna i den årskullen från Lundby då vi ser att år 2 i gymnasiet 2007 även har lägre konsumtion av alkohol än snittet för Göteborg.


Diagram 22 Någon gång använt narkotika – andel i procent

10

14

10

19

5

15

0

2

4

6

8

10

12

14

16

18

20

Åk 9 Gymnasiet år 2

Lundby Göteborg Riket


I rapporten Skolelevers drogvanor skiljer man också ut sniffningen som visar sig sjunkit några procent från 2004 till 2007. Andelen som har någon gång sniffat är en procent lägre i Lundby än i hela Göteborg. Sniffningen låg i Lundby 2007 på fem procent i årskurs 9 respektive sex procent i år 2 i gymnasiet. När det gäller användningen av alkohol, tobak och droger bland barn och unga måste det alltid vara en nolltolerans.


Vuxna I detta avsnitt lyfter vi fram hälsomått för den vuxna befolkningen. Statistiken finns uppdelad i olika åldersindelning. En del statistik redovisar befolkningen från 20 till 65 år medan annan statistik redovisar från 16 till 84 år. I så stor utsträckning som möjligt försöker vi redovisa statistiken för befolkningen i arbetsför ålder. I Lundby finns det närmare 27 000 invånare i åldern 19–64 år (26 779 år 2008). Hälsan i den vuxna befolkningen har starka samband med den socioekonomiska situationen som beskrivs under avsnittet Demografisk beskrivning. Den bästa hälsan finns generellt i de socioekonomiskt starkare grupperna. De socioekonomiskt svagare grupperna har sämre hälsa och kortare livslängd.

Hälsa

Självskattad god hälsa I den nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor har befolkningen i åldern 16–84 år bedömt sitt allmänna hälsotillstånd. Det är något färre män i Lundby som har uppgett sin hälsa som bra eller mycket bra om man jämför med medianen för Göteborgs stadsdelar. På Hisingen är det bara två stadsdelar med lägre andel. Några orsaker till detta kan vara att det finns en högre andel män med riskabla alkoholvanor i Lundby samt att det här fortfarande finns en stor andel sociala boenden för människor som är missbrukare och/eller har psykiska problem. Generellt ser vi att män i högre grad än kvinnor skattar sin hälsa som god. En något högre andel män än kvinnor i Lundby anger sin hälsa som god. Vi ser också att andelen som skattar sin hälsa som god sjunker med ålder. Andelen i åldrarna 16–29 år är 82 procent medan i åldrarna 45–64 bara 55 procent.

Diagram 23 God hälsa i befolkningen 16-84 år, Hisingen – andel i procent

64

61

63

66

60

73

73

68

73

70

60

78

0 20 40 60 80 100

Kärra-Rödbo

Backa

Tuve- Säve

Lundby

Biskopsgården

Torslanda

Män Kvinnor

(Källa: Hälsoatlas, VGR, baserad på ”Hälsa på lika villkor” åren 2005-2008)

Ohälsotal Ohälsotal används som ett mått på sjukdom och ohälsa i befolkningen och beräknas utifrån antal ersätta dagar med sjukpenning, sjuk- och aktivitetsersättning. Eftersom regler för ersättning har varierat över tid ska måttet inte jämföras över tid.


Här räknas bara samhällets direkta kostnader, från socialförsäkringen, för befolkningens sjuklighet. Arbetsgivaren ska betala de 14 första dagarna vid varje sjukdomstillfälle. Detta räknas inte in i dessa dagar.

Ohälsotalet 2008 bland befolkningen mellan 16 och 64 år i Lundby var 30,5 dagar per person, och låg lite lägre än snittet för Göteborg, där motsvarande siffra var 31,3 dagar. Det skiljer dock mycket mellan olika grupper i befolkningen och mellan primärområdena i Lundby. Ohälsotalet ökar generellt med ålder och kvinnor har högre ohälsotal än män.

Diagram 24 Ohälsotal 2008 – antal ersätta dagar/person

3529

42

32

48

33

47

31

0

10

20

30

40

50

60

Kvinnor 20-64 år Män 20-64 år



Lägst ohälsotal har befolkningen i Kärrdalen med enbart 22,8 dagar och högst har befolkningen i Kvillebäcken med 37,7 dagar. Mellan dessa områden skiljer sig snittet med nästan 15 dagar per person.

Bild 3 Ohälsodagar per person indelat i primärområde


Den största skillnaden i ohälsotalet mellan olika delar av befolkningen ser vi om vi jämför invånare födda i utlandet med dem som är födda i Sverige. I Lundby var ohälsotalet 2008 för personer födda i utlandet 48,3 dagar per person. Motsvarande siffra för Göteborg var 45,6 dagar. Detta ska jämföras med ohälsotalet i Lundby för dem som är födda i Sverige som motsvarande år var 25,2 dagar. I Kvillebäcken var ohälsotalet 56,1 dagar per person 2008 för invånare födda i utlandet. Några av förklaringarna till varför det skiljer så mycket mellan invånare födda i Sverige jämfört med dem som är födda i utlandet är att de senare i högre grad är drabbade av psykisk ohälsa och utanförskap som arbetslöshet.

Sjukdomar och läkarbesök De vanligaste huvuddiagnoserna i vård där man inte blir inskriven på sjukhus, listas på stadsdelsnivå av Hälso- och sjukvårdsnämnd 11, Hisingen (HSN 11). I toppen ligger akut övre luftvägsinfektion, essentiell hypertoni (högt blodtryck utan känd orsak) och depressiv episod. Depressiv episod ligger högre i Lundby än i andra stadsdelar på Hisingen. På tionde plats återfinns andra ångestsyndrom. Varje inläggning på sjukhus kallas vårdtillfälle. I andelen vårdtillfällen efter diagnos per 1000 invånare i Lundby kommer psykiska sjukdomar på andra plats efter problem i cirkulationsorganen. Den samlade bilden är att befolkningen i Lundby i högre grad har psykiska besvär än i övriga stadsdelar på Hisingen. Detta stöds till viss del av andelen som uppger självmordstankar och andelen självmord. Lundby har även en tradition av många sociala boenden som kan påverka att psykiatriska diagnoser är vanligare än i andra stadsdelar på Hisingen. När det gäller det självskattade psykiska välbefinnandet tycker många invånare i Lundby att de mår ganska bra.

Nedsatt psykiskt välbefinnande I den nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor har befolkningen bedömt sitt psykiska välbefinnande. Andelen i befolkningen med nedsatt psykiskt välbefinnande beräknas med hjälp av frågeinstrument GHQ12 (General Health Questionnaire). Siffrorna på nedsatt psykiskt välbefinnande i befolkningen i Lundby ser bättre ut än genomsnittsstadsdelen i Göteborg och även bättre än övriga Hisingen. Kvinnor anger i högre grad nedsatt psykiskt välbefinnande än män. Det psykiska välbefinnandet ökar något med åldern, bland 16–29 åringarna anger 23 procent nedsatt psykiskt välbefinnande och i åldrarna 45–64 år är andelen 18 procent.


Diagram 25 Nedsatt psykisk välbefinnande, Hisingen – andel i procent

26

24

22

22

30

18

16

18

16

16

23

11

0 5 10 15 20 25 30 35

Kärra-Rödbo

Backa

Tuve- Säve

Lundby

Biskopsgården

Torslanda

Män Kvinnor


Denna statistik ser relativt bra ut, men om vi kopplar till hälso- och sjukvårdsstatistik över diagnoser och vårdtillfällen ser vi att psykiska åkommor ligger högt.

Självmord och självmordsförsök

Enligt uppgifter i den nationella folkhälsoenkäten ligger kvinnor och unga vuxna som bor i Lundby jämförelsevis högt bland stadsdelarna på Hisingen när det gäller självmordsförsök och samma sak om man jämför med de övriga stadsdelarna i Göteborg. En högre andel kvinnor än män anger att de har försökt att begå självmord. Det är också en något högre andel bland de yngre (åtta procent i åldern 16–29 år) än bland de lite äldre (fem procent i åldern 45–64 år) som anger att de försökt begå självmord.

Diagram 26 Försökt begå självmord 16-84 år – andel i procent

2

9

3

2

3 3

4

9

4

8

5

8

0

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

Torslanda Biskopsgården Lundby Tuve- Säve Backa Kärra-Rödbo

Män Kvinnor


Statistiken över självmord som dödsorsak visar att en betydligt högre andel bland männen i Lundby begår självmord än snittet för män i Göteborg och snittet för män i riket. Kvinnorna ligger i linje med snittet för kvinnor i Göteborg, men något högre än kvinnor i riket.


Diagram 27 Självmord 2002-2006 – Antal döda/ 10 000 invånare

1,1

4,2

1,1

2,5

0,9

2,4

0,9

2,3

0,0

0,5

1,0

1,5

2,0

2,5

3,0

3,5

4,0

4,5

Kvinnor Män

Lundby Göteborg V-Götaland Riket


Dessa diagram visar att även om kvinnorna i högre grad anger att de har försökt att begå självmord, så fullbordar en högre andel av männen självmordet. Detta kan hänga samman med bilden från hälso- och sjukvårdsstatistiken: att befolkningen i Lundby i högre grad har psykiska besvär. En annan orsak kan vara att Lundby fortfarande har en stor andel sociala boende med människor som är missbrukare och/eller har psykiska problem.

Alkoholvanor I den nationella folkhälsoenkäten finns frågor om alkoholvanor. För att få fram andelen med riskabla alkoholvanor har man använt frågor om hur ofta man druckit alkohol det senaste året, hur många glas man dricker en typisk dag då man dricker alkohol, hur ofta man dricker sex glas eller fler vid samma tillfälle samt hur ofta man varit berusad det senaste året. Befolkningen i Lundby har högst andel med riskabla alkoholvanor på Hisingen både när det gäller män och kvinnor. Lundby ligger också över medianen i Göteborg. Det är en högre andel av männen som har riskabla alkoholvanor jämfört med kvinnorna. I Lundby har 24 procent av männen och 15 procent av kvinnorna riskabla alkoholvanor.

Diagram 28 Riskabla alkoholvanor 16-84 år, Hisingen – andel i procent

1314

24

18 18

15

7

11

15

78 8

0

5

10

15

20

25

30


Män Kvinnor



Störst andel med riskabla alkoholvanor – hela 38 procent – finns i åldersgruppen 16–29 år. Detta kan hänga samman med ett större fest- och krogliv i unga vuxnas liv och den åldersgruppen ligger generellt högst även i andra stadsdelar. Det kan också hänga samman med förändrade attityder till alkohol och ändrade dryckesvanor i befolkningen. I åldrarna 45–64 år är andelen med riskabla alkoholvanor nere i 12 procent. Om vi tittar på alkoholvanorna i hela Göteborg, ser vi liknande problem med riskabla alkoholvanor i alla centrumstadsdelarna. I jämförelse med dem ligger Lundby lägst.

Diagram 29 Riskabla alkoholvanor 16-84 år, centrala Göteborg – andel i procent

35

3032

24

19 1917

15

0

5

10

15

20

25

30

35

40

Centrum Linnestaden Majorna Lundby

Män Kvinnor


Befolkningens alkoholvanor mäts även i något som kallas frekvent berusningsdrickande. Detta baseras på en direkt fråga om hur ofta man druckit så mycket alkohol att man varit berusad. De som angett sig att dricka berusad 2–3 gånger per månad eller oftare har räknats som frekvent berusningsdrickande. Andelen i Lundby är högre än andelen i övriga stadsdelar på Hisingen, men tittar vi på centrumstadsdelarna ligger Lundby lägst. Siffrorna följer även samma mönster som de riskabla alkoholvanorna när det gäller åldrar. Statistik över dödsorsaker tar också upp alkoholrelaterad dödlighet. Dessa siffror visar att den alkoholrelaterade dödligheten bland män i Lundby är mycket högre än snittet för Göteborg, länet och riket. När det gäller detta följs inte mönstret med centrumstadsdelarna med undantag från Majorna där den alkoholrelaterade dödligheten bland män ligger ännu högre. En orsak till de höga siffrorna på alkoholrelaterad dödlighet kan vara att Lundby fortfarande har en stor andel sociala boenden för människor som är missbrukare. Det är särskilt problematiskt med de riskabla alkoholvanorna och det frekventa berusningsdrickandet i åldrarna 16–29 år. Detta är också en åldersgrupp vi sällan når via stadsdelsförvaltningens verksamheter, innan vi till exempel når dem som föräldrar via förskolorna.

Kostvanor Andelen i befolkningen som har bra respektive dåliga kostvanor baseras på frågor i den nationella folkhälsoenkäten om hur ofta man äter grönsaker och rotfrukter samt hur ofta man äter frukter och bär.


De som äter grönsaker och/eller frukt i genomsnitt tre gånger per dag eller oftare bedöms ha bra kostvanor. De som äter grönsaker och/eller frukt i genomsnitt 1,3 gånger per dag eller mer sällan anses ha dåliga kostvanor. En betydligt större andel bland kvinnor än bland män har goda kostvanor. I Lundby har 37 procent av kvinnorna goda matvanor och bara 16 procent har dåliga matvanor. Bland männen i Lundby har 16 procent goda matvanor och 37 procent dåliga matvanor, alltså helt motsatt förhållande jämfört med kvinnorna. Kvinnornas matvanor ligger också bra till i jämförelse i Göteborg och för männens matvanor är det tvärtom. I åldrarna 45–64 år har man generellt bättre matvanor än bland de yngre.

Motion

Stillasittande Andelen i befolkningen som är stillasittande (fysiskt inaktiva) baseras på en direkt fråga i den nationella folkhälsoenkäten om hur mycket man rört sig och ansträngt sig kroppsligt på fritiden under senaste året. I Lundby är 14 procent av kvinnorna stillasittande och 18 procent av männen. Detta är ungefär ett medelvärde i jämförelse med övriga stadsdelar på Hisingen och i Göteborg.

Övervikt Vi har inga siffror på hur övervikt fördelar sig i befolkningen, men siffror på fetma kan vi få fram från Västra götalandsregionens Hälsoatlas. Bland kvinnor i Lundby 16–84 år uppger sig 11 procent ha fetma. Detta ligger under medel för stadsdelarna i Göteborg. När det gäller män 16–84 år är motsvarande siffra 14 procent och detta är ett medelvärde för stadsdelarna i Göteborg.


Äldre (65 år och uppåt) I detta avsnitt lyfter vi fram hälsomått för den äldre delen av befolkningen. Gruppen äldre ska egentligen inte ses som en homogen grupp. Det finns stora skillnader mellan olika grupper av äldre. Även här ser vi samband mellan socioekonomiska mått och hälsa. Vi har dock inte hälsostatistik för den äldre befolkningen i Lundby uppdelat på kön, utrikes födda, ensamboende och liknande, inte heller på primärområdesnivå. Men det är rimligt att tro att det ser likadant ut med hälsan i dessa grupper av äldre i Lundby som det gör för motsvarande grupper på riksnivå. I Lundby finns ungefär 5 600 (5 471 år 2007) personer som är över pensionsåldern, det vill säga 65 år och uppåt. Andelen äldre i Lundby ligger på snittet för Göteborg. Om vi ser till en indelning från 75 år och uppåt ligger dock stadsdelen över Göteborgssnittet. Äldre betonar själva vikten av sociala aktiviteter och starka nätverk som viktiga för en god livskvalitet och hälsa.

Hälsa I den nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor har befolkningen mellan 16 och 84 år bedömt sitt allmänna hälsotillstånd. Det går även att följa för åldrarna 65–84 år, men då inte uppdelat mellan män och kvinnor. Generellt gäller att lägre andel kvinnor anger god hälsa än män, lägre andel bland utrikes födda anger god hälsa och likaså ensamboende. Andelen i Lundby som uppgett sin hälsa som bra eller mycket bra är 49 procent. Detta ligger i mitten av stadsdelarna på Hisingen men lite lägre jämfört med alla stadsdelar i Göteborg

Diagram 31 God hälsa 65-84 år, Hisingen

56

4549

61

4845

0

10

20

30

40

50

60

70


Andel i procent


Nedsatt psykiskt välbefinnande I den nationella folkhälsoenkäten har befolkningen också bedömt sitt psykiska välbefinnande. Andelen i befolkningen med nedsatt psykiskt välbefinnande beräknas med hjälp av frågeinstrument GHQ12 (General Health Questionnaire). Generellt gäller att en högre andel kvinnor anger nedsatt psykiskt välbefinnande än män, högre andel bland utrikes födda och likaså ensamboende anger nedsatt psykiskt välbefinnande.


Diagram 32 Nedsatt psykiskt välbefinnande 65-84 år, Hisingen

11

16

1213

17

19

0

2

4

6

8

10

12

14

16

18

20


Andel i procent


Andelen äldre i Lundby som anger nedsatt psykiskt välbefinnande är 12 procent. Det är förhållandevis få i jämförelse med övriga Hisingen och stadsdelarna i Göteborg.

Fallolyckor Självständighet och oberoende är viktiga aspekter för en god livskvalitet högt upp i åldrarna. Ett fall kan leda både till fysiska skador och psykosociala konsekvenser som nedsatt självtillit, rädsla och minskad social aktivitet. Detta kan i sin tur leda till minskad självständighet och sämre livskvalitet. Fall är den vanligaste orsaken till skador bland äldre personer och många skador är allvarliga. Mer än tredubbelt så många över 65 år avlider varje år av sviterna efter fallolyckor än de som dör i trafikolyckor. När det gäller fallskador som resulterat i vård har kvinnor har en högre andel fallskador än män. Antalet ökar med åldern, och då särskilt bland kvinnor. 57 procent av dem som drabbas är över 80 år. Andelen fallolyckor i Lundby ligger inte så lågt från snittet för regionen.

Diagram 33 Fallolyckor, Hisingen

Andel äldre som sökt vård för fallskador

åldersstandardiserat 2007-2008

0%

1%

2%

3%

4%

5%

6%

7%

8%

Torslanda Biskops-

gården

Lundby Tuve-Säve Backa Kärra-

Rödbo

kvinnor

män

VG-kvinnor

VG-män

(Källa: Vem behöver vad? Rapport över hälso- och sjukvårdsnämnd 11 VGR)


Ensamboende Ensamhet kan vara en riskfaktor för ohälsa och kortare livslängd. Särskilt skiljer det i kortare livslängd för ensamstående män. En indikator på ensamhet är andelen ensamboende. Vi har dock inga könsuppdelade siffror på detta. I uppgifter från den nationella folkhälsoenkäten ser vi att Lundby har en hög andel ensamboende bland de äldre: hela 45 procent. Detta är högst andel bland stadsdelarna på Hisingen och också högt vid jämförelse över staden.

Diagram 34 Ensamboende 65-84 år, Hisingen

25

44 45

3234

31

0

5

10

15

20

25

30

35

40

45

50


Andel i procent


En orsak till den högre andelen ensamboende i Lundby kan vara att här finns många små och billiga lägenheter som kan vara bra när man är pensionär. Vi ser också att en del områden i Lundby har många äldre som bott kvar i samma område sen de var unga och senare kanske blivit änkor eller änklingar.

Ekonomi Medelinkomsten i Lundby för åldrarna 65 år och uppåt är 180 000 kronor, vilket är ungefär 10 000 kronor under medelinkomsten i Göteborg. Även bland den äldre delen av befolkningen skiljer det stort mellan primärområdena. I Kärrdalen är medelinkomsten 211 200 kr och i Kvillebäcken 154 600 kr. Generellt i Sverige har äldre kvinnor sämre ekonomiska förutsättningar än männen i samma ålder.

Service och mötesplatser En viktig aspekt av livskvalitet och hälsa är att klara av vardagsbestyr som att kunna handla sin mat. Detta ger fysisk aktivitet och ökar både självständigheten och möjligheten att bo kvar hemma. I Lundby finns en koncentration av butiker i delar av Brämaregården och Kvillebäcken, områden där det också finns många äldre bland de boende. I Sannegården finns det också många äldre och de har en någorlunda bra tillgång till livsmedelsbutiker. Kärrdalen är annorlunda, där finns många äldre men få livsmedelsbutiker. Lundby har två träffpunkter för seniorer. En av dem ligger på Kyrkbytorget, i det primärområde som har flest boende som är 75 år och uppåt. Den andra ligger vid Bjurslätts äldreboende i ett primärområde som har relativt många i samma åldersgrupp.


Kostvanor Andelen i befolkningen som har bra respektive dåliga kostvanor baseras på frågor i den nationella folkhälsoenkäten om hur ofta man äter grönsaker och rotfrukter samt hur ofta man äter frukter och bär. De som äter grönsaker och/eller frukt i genomsnitt tre gånger per dag eller oftare bedöms ha bra kostvanor. De som äter grönsaker och/eller frukt i genomsnitt 1,3 gånger per dag eller mer sällan anses ha dåliga kostvanor. I den äldre befolkningen i Lundby är det 21 procent som har goda matvanor och 28 procent som har dåliga matvanor. Detta ligger bland de sämsta resultaten av alla stadsdelarna i Göteborg.

Motion Andelen i befolkningen som är stillasittande (fysiskt inaktiva) baseras på direkt fråga i den nationella folkhälsoenkäten om hur mycket man rört och ansträngt sig kroppsligt på fritiden under det senaste året. Andelen äldre med stillasittande livsstil är 19 procent i Lundby och det ligger jämförelsevis strax under mitten av stadsdelarna i Göteborg. Kvinnor, utrikes födda, ensamboende, personer med bakgrund som arbetare och lägre tjänstemän anger generellt en högre andel stillasittande liv.

Diagram 35 Stillasittande livsstil 65-84 år, Hisingen

17

27

19

14

27

21

0

5

10

15

20

25

30


Andel i procent


Documents

Välfärds- och 2010...Fram till 2015 säger prognoserna att det kommer att vara närmare ... Diagram 1 Bostadslägenheter 2008 – fördelning i områdena 0% 20% 40% 60% 80% 100%