VÄRLDENS sämsta »VIKTIGT att civila chefer länder att ......• 2 timmar med en personlig tränare • 10 dagars provperiod för dig som vill prova på Actic har 120 träningscenter

F Ö R S VA R S F Ö R B U N D E T S M E D L E M S T I D N I N G | N O 3 | 2 0 1 9

VÄRLDENS sämsta länder att arbeta i enligt Global Rights Index

»VIKTIGT att civila chefer får relevanta ledarskaps-utbildningar«

ARBETSMILJÖVERKET undersöker attityder till arbetsmiljöarbete

FÖRSVARS- FÖRBUNDET

1919–2019

100

TRÄNA MED

RÄTT MOTIVATION

EFTER SEMESTERN

FÖRSVARBART

Rekryteringsmyndigheten

Myndighet i förändring

Förra veckan när jag var på väg till gymmet efter jobbet såg jag för första gången på länge riktigt fram emot det. Jag gick dit för att jag ville, inte för att jag borde och änt-

ligen verkade jag ha återfått min inre motivation. För även om jag varit medveten om varför jag borde träna, som att jag blir piggare, starkare och presterar bättre på jobbet och hemma, har mina besök på gymmet ändå varit ytterst motvilliga. I detta nummer kan du på sidan 14 läsa mer om hur motivation och fysisk aktivitet hänger ihop, hur du påverkas på jobbet av trä-ning och vad skillnaden är på inre och yttre motivation, som till exempel krav på träning från arbetsgivaren.

Vi har också hälsat på våra medlemmar på Rekryteringsmyn-digheten i Karlstad. En myndighet där mycket händer på en gång. Nya medarbetare, nytt huvudkontor, ökande värnpliktskullar och nya uppdrag. Läs mer på sidan 8. Du kan också på sidan 6 läsa om Försvarsmakten som ser över karriär- och utvecklingsmöjlig-

heterna för civilanställda samt om arbetsskador och hur du som är förtroendevald kan arbeta förebyggan-

de och stöttande på sidan 20. Vi ger dig också skrämmande siffror från världsfacket ITUC:s

rapport Global Rights Index 2019. Rappor-ten mäter hur grundläggande mänskliga rättigheter respekteras i 145 länder och den visar bland annat världens 10 sämsta länder att arbeta i och hur våldet ökar och yttrandefriheten kränks runt om i världen. Läs mer på sidan 17.

Anna Lundmark, chefredaktö[email protected]

Det där med motivation

Foto: Sören Andersson

NR 3 2019

FÖRSVARBART

Årgång 81.Medlemstidning för Försvars förbundet.

Utkommer med fyra nummer under 2019. Upplaga: 4500 ex.

Utges av: Försvarsförbundet,Box 5328, 102 47 Stockholm.

Chefredaktör och ansvarig utgivare Anna Lundmark. Telefon: 08-402 40 [email protected]

Produktion: Crafoord & Laks. Tryck: Trydells Tryckeri AB.

Försvarbart har en pressläggningstid på ungefär en månad.

Nr 3/19 gick i tryck den 19 september.Nr 4/19 har manusstopp den 11 november

och kommer ut den 13 december.

Ledaren uttrycker Försvarsförbundets åsikter och

ståndpunkter. Redaktionen ansvarar ej för insänt, icke beställt, material.

Försvarbart får citerasmed angivande av källa. För återgivande

av artiklar och illustrationer krävs redaktionens godkännande.

Omslagsbild: Jesper Nyberg och Marie Aronsson.Foto: Aija Svensson

2 FÖRSVARBART NR 3 | 2019

Träna med rätt motivation 14

Frågor & svar 22

Försvarsmakten ser över civilas utveckling- och karriärmöjligheter 6

Löneskillnaden mellan könen fortsätter minska 4

Myndighet i förändring 8

InnehållNOTERAT . . . . . . . . . . . . . . 4 REPORTAGE . . . . . . . . . . . 8KRÖNIKA . . . . . . . . . . . . . 18FÖRTROENDEVALD . . . . 20

Foto

: Isto

ckPh

oto

Foto

: Isto

ckPh

oto

Foto

: ISt

ockp

hoto

Foto

: Thi

nkst

ock

Foto

: Aija

Sve

nsso

n

FÖRSVARBART NR 3 | 2019 3

NOTERAT

Trakasserade fick diskrimineringsersättningFörsvarsförbundet påkallade i början av året två tvister mot För-svarsmakten gällande brott mot diskrimineringslagen då två medlem-mar blivit trakasserade på sina arbetsplatser. Tvisterna avslutades i enighet där man kom överens om att medlemmarna får 25 000 kronor var i diskrimineringsersättning (skadestånd) av Försvarsmakten.

– Vi är nöjda över att ha landat i en samsyn med Försvarsmakten om att de har brutit mot diskrimineringslagen i och med de trakas-serier som våra medlemmar har utsatts för på sin arbetsplats. Våra medlemmar har genom detta fått en bekräftelse från arbetsgivaren att det som de utsatts för var felaktigt, säger Hans Jonsson, ombuds-man på Försvarsförbundet.

Tävla om fina priser!Du har väl inte missat att du hela jubileumsåret ut kan tävla och vinna fina priser? På försvarsför-bundet.se hittar du varje månad en ny tävling. Lycka till!

Löneskillnaden mellan könen fortsätter minskaLöneskillnaden mellan kvinnor och män har minskat varje år se-dan 2007. År 2018 var skillnaden 10,7 procent, en minskning med 0,6 procentenheter jämfört med året innan. Det visar Medlingsinstitu-tets rapport ”Löneskillnaden mel-lan kvinnor och män – vad säger den officiella lönestatistiken?” En stor del av skillnaden beror på olik-heter mellan könen när det gäller till exempel vilka yrken man arbe-tar i, ålder och utbildning. Men det återstår ändå en oförklarad skill-nad på 4,4 procent mellan män och kvinnors löner. Källa: Medlingsinstitutet

HAR VI DINA KONTAKT UPPGIFTER?Är du medlem i Försvarsförbundet? När uppdaterade du dina uppgifter på ”mina sidor” senast? Att förbun-det har rätt uppgifter till dig är vik-tigt. Logga gärna in på ”mina sidor” på försvarsförbundet.se och kika att allt ser rätt ut!

Nu får du som medlem rabatt på träning hos Actic! Du får:• 20 % rabatt på årskort• 50 % rabatt på

medlemsavgiften hos Actic• 2 timmar med en

personlig tränare• 10 dagars provperiod för dig

som vill prova på

Actic har 120 träningscenter över hela landet. För att se trä-ningsutbud och var Actic har sina anläggningar, besök actic.se. För att teckna medlemskap kontakta [email protected] eller besök din närmaste Actic- anläggning. Ta med intyg som styrker ditt medlemskap inom Försvarsförbundet. Kontakta förbundet på medlem@ forsvarsforbundet.se för intyg.

NY MEDLEMSFÖRMÅN: Träning hos Actic

Foto

: Act

ic

Foto

: Thi

nkst

ock

Foto

: Thi

nkst

orck

*Erbjudandet gäller på alla Acticanläggningar förutom Actic Landskrona och kan ej kombineras med andra erbjudanden eller rabatter.


ORDFÖRANDEN HAR ORDET

För de flesta av oss är vardagen igång igen med allt vad det innebär.

En fråga som jag skulle vilja lyfta på alla våra myndigheter är möjligheten till kom-petensutveckling. Detta är ett av förbundets prioriterade områden och en viktig fråga för våra medlemmar.

Inom Försvarsmakten nyanställs det civila för fullt, vilket är fantastiskt roligt och vik-tigt. Jag har hört från många medlemmar att arbetsgivaren har så bråttom att anställa att de glömmer bort att erbjuda dem som redan är anställda kompetensutveckling och möjlighe-

ten att söka jobben internt. Om så är fallet är det naturligtvis oerhört

olyckligt, eftersom detta oftast är enda vägen till en karriärutveck-ling för civila inom myndigheten.

Den nya förbundsstyrel-sen har varit på internat

i fem dagar. Tre av dessa dagar hade vi hjälp

av en utomstående konsult för att utveckla arbetet inom förbundsstyrelsen. Dagarna var givande och Försvarsförbundets medlemmar kan med tillförsikt låta förbundsstyrelsen leda förbundet i rätt riktning. Förbundsstyrelsen har med sina olika kompetenser en god chans till ett riktigt bra arbete framöver och jag kän-ner stor tillförsikt i mitt jobb att leda den nya styrelsen.

Sommaren börjar i skrivande stund närma sig sitt slut och det var väl i det närmaste en ganska ordinär sommar. Hoppas att ni har kun-nat rekreera er och kan se fram mot hösten på ett förväntansfullt sätt.

Håkan SparrFörbundsordförande Försvarsförbundet

Viktigt med möjlighet till kompetensutveckling

foto

: Sör

en A

nder

sson

Förbundsordförande: Håkan SparrVice förbundsordförande: Ove HellgrenFörbundskansli växel: 08-402 40 00(telefontid 08.30–11.15 och 12.15–15.00) Sekreterare: Gülseren Kiyak, 08-402 40 00Chefredaktör och kommunikationsansvarig Anna Lundmark, 08-402 40 13

Medlemsregister: Susanne Bredberg, 08-402 40 03 (telefontid tisdagar–fredagar 9–11)Kanslichef och förste ombudsman:Eva Rundlöf, 070-635 40 15Ombudsmän: Hans Jonsson, 08-402 40 18Robert Oidermaa, 08-402 40 11, Freddy Tullgren, 08-402 40 02


– Det är viktigt att civila chefer, precis sommilitära, får relevanta utbildningar i sitt led-arskap. Är du chef är det logiskt att du ska få förutsättningarna som krävs – för att känna dig trygg i din roll och göra ett bra jobb som chef. Frågan är angelägen både för chefen ochmedarbetarna, säger Håkan Sparr, förbunds-ordförande i Försvarsförbundet.

Att utveckla och behålla civila medarbetare är av stor betydelse, säger Försvarsmaktens personaldirektör Klas Eksell till Försvarbart:

– Civil personal och dess kompetens är endel av den militära professionen och får en allt viktigare roll i framtidens försvarsmakt. Det är därför av stor betydelse att vi attraherar, utvecklar och behåller civila medarbetare/medledare och chefer för att optimera För-svarsmaktens operativa förmåga och uppnå verksamhetseffekt.

Försvarsförbundet anser att myndighetens utbud av lärarledda utbildningar för civila chefer har försämrats sedan flera av de utbild-ningspaket som tidigare funnits inte längre

AKTUELLT

finns kvar, som till exempel dem för förråds-förmän och förrådsförvaltare, säger Robert Oidermaa, ombudsman på Försvarsförbundet:

– De som finns idag är bra gällande person-lig utveckling, men vi saknar viktiga områden som exempelvis gruppdynamik, svåra samtal och arbetsrätt.

Försvarsmakten genomför just nu ett arbe-te där man ser över och tydliggör civilas kar-riär- och utvecklingsmöjligheter, bland annat genom en översyn av chefsutbildningarna. Ett arbete som planeras vara klart vid årsskiftet 2019/2020, men då på ett mer övergripande plan, säger Elisabeth Engström Hägerö, chefsutvecklare för civila vid LEDS PERS chefsutvecklingsenhet på Försvarsmakten. Hon förklarar att civilas karriär- och utvecklings-möjligheter är en strategisk fråga för att bibehålla förmågan att utveckla, leda och styra verksamheten enligt uppdrag och strategiska mål med hög kvalitet, men att det idag saknas en övergripande strategi för detta:

– En av chefens viktigaste uppgifter är att

Civilanställdas karriär- och utvecklingsmöjligheter i Försvarsmakten:

»Viktigt att civilachefer får relevantaledarskapsutbildningar«Att civila chefer i Försvarsmakten får relevanta ledarskapsutbildningar är en viktig fråga för Försvarsförbundet. Försvarsmakten genomför just nu en översyn av civilanställdas karriär och utvecklingsmöjligheter, där man bland annat ser över chefutbildningarna.TEXT: ANNA LUNDMARK


AKTUELLT

motivera och utveckla chefer och medarbeta-re, att tidigt identifiera talanger och att genom god coaching lotsa fram morgondagens che-fer. Samt att genom medarbetarsamtal ta del av den civilas CV och tillsammans göra en ut-vecklingsplan. Försvarsmakten saknar dock en övergripande strategi och sammanhållen systematik för hur detta ska ske. Civilas kar-riär- och utvecklingsmöjligheter är därför ett område som kommer att systematiseras och tydliggöras ytterligare.

Vad innebär översynen?– Dels ett tydliggörande av mandat och

ansvar som öppnar upp för ökad personalrör-lighet och lösningar som beaktar verksamhe-ternas olika behov och förutsättningar. Vi ska ta fram verktyg, forum och riktlinjer. Det ska också fungera som vägledning vid planering, genomförande och uppföljning av personal-försörjning och utveckling, både på individ- och övergripande nivå.

Vad är målet med arbetet?– Att Försvarsmakten har en övergripande

strategi och sammanhållen systematik för hur civilas karriär- och utvecklingsmöjlig-heter systematiseras och tydliggörs. Också att attrahera och behålla civila medarbetare och chefer för att optimera Försvarsmaktens operativa förmåga och uppnå verksamhets-effekt. Samt att möjliggöra intern rörlighet och utveckling för civila i FM , säger Elisabeth Enström Hägerö.

Försvarsförbudet ser positivt på översynen och hoppas att det kommer att göra skillnad för de civilanställda på myndigheten:

– Det är bra att detta arbete görs, det är vik-tigt för de civilanställda. Vi hoppas också att översynen av chefsutbildningarna kommer att omfatta alla nivåer, säger Robert Oider-maa, ombudsman Försvarsförbundet. �

KURSER FÖR CHEFERChefen som arbetsgivare (CSAG) – Steg 1 GrunderMålet är att chefen efter kursen ska känna till de författningar, lagar, avtal och övriga bestämmelser på Försvarsmaktsnivå som mest frek-vent styr chefen i arbetsgivarrollen bland annat inom arbetsmiljö, lika-behandling, ledning och styrning, logistik och HR. Finns på Lärporta-len samt på FM ItsLearning.

KURSER FÖR CHEFER OCH MEDARBETARESkiftesplanering För personal som skall skift-planera vid förbandet samt vara ett användarstöd.

Avvikelsehantering i PRIO Om avvikelser och om hur rappor-tering kan göra verksamheten säkrare. Deltagaren lär sig registrera, söka efter samt hantera avvikelser i system PRIO.

Personskaderapportering Hur man rapporterar en person-skada och skapar den arbetsska-deblankett som ska skickas in till Försäkringskassan. Kunskap och förståelse om fördelarna och vikten av att rapportera person-skador systematiskt. Kursen Av-vikelsehantering i PRIO krävs som förkunskap.

På gång är bland annat: CSAG Grundläggande arbetsrätt.

TIPS PÅ DIGITALA UTBILDNINGAR

Försvarsmakten har ett utbud av digitala utbildningar för civila chefer och medarbetare. Stefan Ragnebrink, ord-förande i Försvarsförbundets förening på Militärhögskolan Karlberg, arbetar med att ta fram dessa . Han ger sina tips:

Foto

: Ist

ockp

hoto


Hemma i nya lokaler: Rekryterings-myndighet i förändring

REPORTAGE

Jesper Nyberg och Christer Nilsson harvarit med om myndigheten i olika stor kostym. Från att ha varit färre än hundra anställda till toppnoteringen fyrahundra några år efter Kalla krigets slut – till dagens över tvåhundra.


Grus, baracker, stängsel, ängsblommor och byggarbetare. En regnig septembertisdag är utsik-

ten från Rekryteringsmyndighetens nya kontor i Karlstad inte mycket att fästa blick-en vid. Men om inte alltför lång tid väntar nya vyer när en matbutik, bostäder, nyöpp-nade restauranger, grönska och en damm har kommit till.

Det är en svart, modern kub man har flyttat in i. Namnet: Fanfaren.

Och kanske finns här redan allt man kan önska av en kontorsplats – lokaler med utsikt över motorvägen åt ena hållet och centrum åt andra, ett hamburgerhak och gym på botten-våningen.

Innanför glasdörrarna krävs passerkort till varenda dörr. Trapporna spärras av med svar-ta järngrindar. Att säkerheten har skruvats åt är tydligt.

Man beslutade sig för att flytta in på totalt tre våningar i huset. Tur är det, säger förvalt-ningschef Jesper Nyberg och släpper in oss genom dagens första trappgrind.

– Vi är redan trångbodda, i dag tittar man på om här finns fler ytor vi kan använda.

Myndighetens uppdrag har växlats upp med rekordfart sedan återuppbyggnaden av totalförsvaret fick klartecken och plikten

återinfördes. I år mönstras mer än dubbelt så många jämfört med 2017 då plikten återinför-des. Behovet av större lokaler kom fort.

Vi kikar in i det öppna kontorslandskapet hos Christer Nilsson, som har varit anställd på myndigheten sedan 1994. Flytten till Fanfa-ren i januari i år gick bra, tycker både han och Jesper Nyberg.

– Här är betydligt bättre än i de tidigare lo-kalerna. Framför allt har vi fått rymliga kon-ferensrum, det fanns inte på Karolinen, säger Jesper Nyberg.

Han får medhåll från Christer Nilsson.– Tekniken här är suverän – tidigare fick

vi kalla på tekniker varje gång vi ville ha en konferens.

Både Christer Nilsson och Jesper Nyberg har varit med om myndigheten i olika stor kostym. Från att ha varit färre än hundra anställda till toppnoteringen fyrahundra några år efter Kalla krigets slut – till dagens över tvåhundra.

– Generationsväxlingen vi gjort i dag är bra. Vi har gått från en medelålder om 55 år till runt 46 år. Det påverkar hela arbetsklimatet, säger Jesper Nyberg.

– Ja, man märker att det finns andra infalls-vinklar, ny förmåga till problemlösning, säger Christer Nilsson.

Men det är också slitigt med många nyan-ställda.

Nya medarbetare, nytt huvudkontor, ökande värnpliktskullar, nya uppdrag och snart: ännu ett nytt namn. Försvarbart har satt kurs mot Klarälven för att ta tempen på allt som händer på Rekryteringsmyndigheten.– Nu finns tid att vara strategisk, säger förening 129:s ordförande Jesper Nyberg.TEXT: MARIA WIDEHEDFOTO: AIJA SVENSSON

REPORTAGE

➔


– Någon måste utbilda dem och det tar mycket kraft när det kommer ny personal. Vi ska göra våra vanliga jobb till hundra och ock-så lära upp nya, säger Christer Nilsson.

Han arbetar mot Försvarsmakten som in-skrivningshandläggare och minns hur mönst-ringsunderlaget fram till 2006 fortfarande fylldes i genom pappersblanketter.

– 60 000 lösblad kom till oss innan vi gick över till ett webbsystem. Varje län resulterade i en röd hög med de som inte skulle mönstra och en grön hög med de som skulle. Hur mitt jobb såg ut då? Någon ringde och sa ” jag har svarat fel, kan du ändra Christer?” – så började man leta efter det underlaget.

Det är färre årskullspliktiga som mönstras nu. I år har turen kommit till män och kvin-nor födda 2001. Av de 95 000 ungdomar som ska svara på mönstringsunderlaget ska 13 000 mönstras och av dem tas 5 000 ut.

– Runt 20 000 ungdomar är positiva i mönst-ringsunderlaget. Än så länge kan vi ta ut dem som är motiverade och plocka bort dem som inte vill, säger Christer Nilsson och fortsätter:

– Men snart kommer vi till punkten där vi behöver ta dem som inte vill också.

En av anledningarna är de specialkompe-

tenser det är brist på i Försvarsmakten. I det pilotprojekt som ÖB initierat, för värnpliktiga som ska utbildas till IT-soldater, krävs grund-kompetens inom programmering och data-kunskap.

– De får genomgå utökad mönstring. Tekniker och mekaniker har det också alltid varit brist på. Det är bekymmersamt. Vi tittar alltid på dem som läser fordonsprogram och något tekniskt och dem plockar vi ut, dem måste vi hitta.

En annan kommande förändring är att de värnpliktiga inte kommer att ha samma geo-grafiska frihet.

– Vi har ändrat om när det gäller vart i landet man får åka, det är ett arv från frivill-igheten att man får välja. TRM är ingen rese-byrå – vi tittar nu på kostnader, resor, mobili-sering, behållarperspektivet och har försökt strypa långa resor från och med i år.

Närhetsprincipen innebär också att man tar ut fler unga på vissa håll i landet.

– Vi har tagit ut fler gotlänningar, däremot behövs inte så många i Norrland.

Det är inte bara på försvarssidan som nya riktlinjer krävs, med återuppbyggandet av totalförsvaret har myndigheten fått flera nya uppgifter.

REPORTAGE

➔

Bengt Forssten är chef avdelningen förbemanning och beredskap samt ställföreträdandemyndighetschef.


Förening 129:s nyaste medlem, Anders Thelin, kom till Rekryteringsmyndigheten i mitten av augusti och har just börjat göra sig hemmastadd på sin arbetsplats – och i matsalens fikahörna.

Han är handläggare för den civila krigsor-ganisationen, en ny tjänst som arbetar med totalförsvaret och hjälper till med krigsplace-ringar i kommuner, landsting och regioner.

– De civila har varit under isen väldigt länge, säger Jesper Nyberg.

Anders Thelin har tidigare arbetat som po-lis och när han funderade på att byta jobb var ett av kriterierna att det fortfarande skulle vara en samhällsviktig uppgift.

– Jag vill göra något som känns betydelse-fullt, säger han.

Hans nya tjänst innebär att starta upp något som legat nere under många år. Och troligtvis är det bara starten. Krigsviktiga företag och ”vitklädda”, alltså vårdpersonal, står på tur.

– Det kan ju tänkas att hjulet är runt även där. Nu försöker vi sätta rutiner och hitta bra sätt att arbeta på.

”Det hade kunnat bli en hemsk, fyrkantig betongkloss av den nya militära förvaltnings-byggnaden Karolinen i Karlstad. I stället har

Gösta Edbergs arkitektkontor ritat en livfull, intressant och väldisponerad kontorsbygg-nad, som borde bli stilbildande inte bara för försvaret utan hela statsförvaltningen.” Så lät det när chefredaktören för förbundets med-lemstidning 1976 beskrev myndighetens nya huvudkontor som stod klart.

Vi har tagit en sju minuter lång promenad från de nya lokalerna för att göra ett sista be-sök på Karolinen. Rekryteringsmyndigheten var nästan sist att lämna den historiska bygg-naden, i dag är Försvarshögskolan den sista försvarsanknutna myndigheten kvar.

Marie Aronsson, sekreterare i styrelsen, jobbar till vardags med myndighetens cen-trala läkarhandlingsarkiv och har följt med oss ut i regnet. I höst är det tre år sedan hon anställdes.

– Jag var den allra första in då efter alla nedskärningar, det var precis före det var helt klart med återinförandet av plikten.

Hon hann vara med om Karolinen. I aprikos regnjacka tittar hon och Jesper Nyberg upp mot den gamla byggnaden.

– Här var ju lite mer öppet. Jag förstår att säkerheten har blivit viktigare, men visst kan man sakna det här.

REPORTAGE

➔

»60 000 lösblad

kom till oss innan vi gick över

till ett webbsystem«.


REPORTAGE

»Här var ju lite mer öppet.

Jag förstår att säkerheten har blivit viktigare,

men visst kan man sakna det här«.

Jesper Nyberg och Marie Aronsson.


REPORTAGE

Utlokaliseringen från Bastionen i Stock-holm 1976 var inte populär hos alla, men Jes-per Nyberg och Marie Aronsson är överens om att vilken ort huvudkontoret ligger på är mindre viktig.

– Det som spelar roll är vilka kompetenser som finns i närområdet, de måste gå att hitta.

Nyberg och Aronsson är två av fyra sty-relsemedlemmar i föreningen. Utmaningar i att hitta rätt kompetenser i Karlstad och de många nyanställningar som gjorts har bidra-git till att föreningens största fokus just nu är lönekartläggningar.

– På nyanställda har man bra koll, säger Marie Aronsson.

– Det är svårare med oss som har arvet med oss och gör uppgifter vi inte ska göra, men har varit tvingade till under många års under-bemanning. Det ska vi försöka ändra på nu, säger Jesper Nyberg och avslutar:

– Nu finns tid att lägga upp långsiktig plane-ring och vara strategisk.

Väl tillbaka i det torra inomhus på Fanfa-ren slår Bengt Forssten, chef avdelningen för bemanning och beredskap samt ställföreträ-dande myndighetschef, sig ner i höstljuset som strimmar in genom fönstret. Han har just avslutat ett möte i konferensrummet bredvid med Handelskammaren Värmland som har fått upp ögonen för myndigheten.

– Det har visat sig att vi tillhör en procent av alla arbetsgivare i Värmland som har fler än femtio anställda. Denna procenten står för fyrtio procent av alla som går till jobbet här.

Regionen vill få tillbaka regementet A 9 till Värmland, något som hade hjälpt Rekryte-ringsmyndigheten i sin jakt på officerare. Men det är behovet av infrastruktur och bostäder som Bengt Forssten främst tryckt på under mötet – det är avgörande för att få personal att flytta till eller arbeta på orten.

Klart står nu att myndigheten åter får nytt namn, en remiss kom till Karlstad i slutet av augusti och beslut om vilket namn det blir tas senare i år av Försvarsdepartementet.

Samtidigt föreslås det i Försvarsberedning-ens rapport Värnkraft att upp till 8 000 perso-ner ska göra värnplikten från 2024 – nästan en fördubbling mot dagens 5 000.

– Det betyder att vi behöver jobba smartare, inte bli dubbelt så många anställda, säger Bengt Forssten.

Vad innebär att ” jobba smartare”?– Att hitta nya metoder, och utveckla verk-

samheten. Det kan handla om artificiell intel-ligens, automatiserad ärendehandläggning och sådant – i dag finns fortfarande mäng-därenden vi hanterar manuellt.

För att klara större kullar värnpliktiga kommer också prövningskontoren återigen att behöva bli fler. Efter en utredning man gjort med FOI har man landat i att öppna ett nytt kontor i Göteborg är det bästa.

– Vi ligger i framkant i den planeringen, men det finns inga beslut fattade och ingen finansiering, så vi har inte kunnat påbörja den etableringen.

Från beslut tar det två år att etablera ett kontor, och även här handlar det om effektivi-sering. Att korta tiden det tar för varje person som mönstras, göra vissa tester på annan plats, göra teoriprovet innan man kommer och att ha kvällsöppet är några av sakerna som Forssten skulle vilja titta närmare på.

En del av processen innebär att anställa.Han lutar sig tillbaka i stolen och tittar ut

genom fönstret.– Det är betydligt lättare att krympa. Vår

stora utmaning nu är hur vi kan fortsätta att bli större, för det gör ont att växa. �

➔


ARBETSLIV

Den som tränar blir hjärnstark och kla-rar mer. På jobbet får du till exempel bättre ork och förmåga att lösa pro-

blem och konflikter. Men det är ju så svårt att komma igång efter semestern. Faktum är att hälften av alla som börjar träna slutar igen inom ett halvår. Så vad är tricket? Forskaren Karin Weman Josefsson har undersökt moti-vationens mekanismer och kommit fram till att du inte behöver älska att träna – så länge du gör det av rätt anledning.

– Vi gör ju saker dagligen som inte är roliga, men vi gör dem för att de är viktiga för oss. Så kan det vara med träning också.

Det säger Karin Weman Josefsson, filoso-fie doktor i psykologi, som forskar kring hur motivation och fysisk aktivitet hänger ihop. Det finns några enkla sätt att stimulera mo-tivation som kan driva hållbara vanor och psykologiskt välbefinnande, menar Weman Josefsson. För tre år sedan publicerade hon sin avhandling ”You don’t have to love it”.

– Om vi älskar att göra något så blir det verkligen av – vi överkommer alla hinder, men

motion och träning kommer inte att vara den typen av aktivitet för alla alltid. Därför gäller det att förstå vad som motiverar oss.

Nu när hösten är här fylls gym och löpspår av entusiaster som vill börja sina nya, mer häl-sosamma, liv. Men det är svårt att ändra sina vanor och hälften av alla som börjar träna slutar inom tre till sex månader. Enligt Karin Weman Josefsson är en anledning att motiva-tion ofta missförstås.

Hon kom att intressera sig för motivations-psykologi efter att ha gjort en egen tränings-resa genom livet – från att älska att träna, till att förakta det, till att hitta det igen efter att ha varit med om en trafikolycka. Hon ställde sig frågan: Vad styr motivation?

I sin forskning pekar hon på en inre och en yttre motivation. Den inre motivationen innebär att vi drivs av saker som vi tycker är roliga, medan den yttre handlar om att vi gör en sak för att uppnå en annan effekt.

– Yttre motivation kan vara krav på att träna från jobbet, eller att man gör det för att doktorn har sagt det. Man kanske känner att

Träningsmotivation efter semestern: Träna med rätt motivation – minska risken att misslyckasTEXT: MARIA WIDEHEDBILD: MIKAEL EVARD

»Att behålla motivationen till något som man egentligen inte gör för sin egen skull, utan på grund av yttre press, är svårt. Det gäller därför att hitta en motionsform som kan locka fram den inre motivationen.«


ARBETSLIV

man måste träna för att må bättre eller för att man drömmer om en vältränad kropp och andras gillande.

Att behålla motivationen till något som man egentligen inte gör för sin egen skull, utan på grund av yttre press, är svårt. Det gäl-ler därför att hitta en motionsform som kan locka fram den inre motivationen.

– Om du tränar för moroten och piskan kommer du att sluta så fort de inte är där läng-re. Ska träningen bli självgående behöver man hitta den inre, eller mer självbestämmande, motivationen. Då är chansen större att du fortsätter träna fastän du stöter på motstånd, säger Karin Weman Josefsson.

Att vara fysiskt aktiv är viktigt, betonar hon – inte minst om man har ett stillasittande arbete. God kondition bidrar till att man orkar mer och presterar bättre, inte bara fysiskt utan även mentalt.

– Fysisk inaktivitet är inte bra för oss, krop-pen utsöndrar ämnen som gör oss piggare när vi tränar. Vi blir gladare, det är smärtdämpan-

de. På jobbet får du bättre ork, minne, koncen-trationsförmåga och förmåga att lösa problem och konflikter. Det har också en väldigt stor inverkan på vår stesstålighet.

Så var börjar man? Går du ut för hårt finns risken att du inte orkar fortsätta i längden, säger Weman Josefsson. Det viktigaste är att inte lägga ribban för högt, utan i stället göra det som man själv känner passar en och som inte är mer krävande än att det känns över-komligt att göra om och om igen. I stället för att börja jogga kan du gå i trappor. I stället för att ta hissen – ta korta promenader eller stå upp och jobba, är hennes råd.

– Fundera på varför du vill träna, vilka för-delar det ger dig och vad du ska göra med de fördelarna. Försöka att komma bort från ”jag borde träna” och anpassa aktivitet efter vad du har för nuvarande förmåga. Jag avråder starkt från att gå från noll till hundra.

Ett annat viktigt råd är att försöka tänka långsiktigt.

– Tänkt träning ur ett livsloppsperspektiv

NAMN: Karin Weman JosefssonOM: Universitetslektor och filosofie doktor i psykologi, med inriktning mot idrott och motion. Har arbetat vid Högskolan i Halmstad sedan 2007, och la 2016 fram avhandlingen »You don’t have to love it« om motivation till motion. Driver också ett tvärvetenskapligt forskningsprojekt om digitala innovationer inom motivation och e-hälsa.KUL FAKTA: Tittade i sin kandidatuppsats 2004 på förutsättningarna för FM Fys.

➔


– för om vi ska få resultat måste vi fortsätta resten av livet, du blir aldrig färdigtränad.

Det innebär också att acceptera att träning kommer se olika ut under olika stadier i livet. För att få in en rutin måste man anpassa sig efter hur livet ser ut just nu.

– Då faller alla idéer om att du ska träna likadant varje vecka. Det är så ologiskt tänkt, inget annat i livet ser ju likadant ut från vecka till vecka. I stället gör den idén att vi känner oss misslyckade om vi inte lever upp till våra höga förväntningar.

Samma sak gäller om man tränar under sin arbetstid, menar Weman Josefsson.

– Där ska man absolut anpassa aktiviteter-na efter hur just den dagen ser ut. Ha en plan, men var flexibel och ändra om förutsättning-arna ändras.

Så om man inte har tränat över sommaren är det ingen panik?

– Precis. Att pausa träning behöver inte vara negativt, livet ser ofta annorlunda ut under sommaren än vad det gör i vardagen. Många är rädda för att tappa alla rutiner un-der semestern, men även om man gör det kan man kompensera – vara mer noga med vad man äter för frukost och ta promenader. Vi skäller på oss själva så mycket, det är bättre att visa sig själv lite kärlek.�

SÄNK KRAVEN OCH ANPASSA AKTIVITE-TERNA EFTER DIN VERKLIGHETBörja med låga krav och små förändringar. Promenera eller bara ställ dig upp då och då. Ta en bensträck-are en gång i halvtim-men på jobbet. Gå ut på lunchen, hoppa av bussen lite tidigare. De små förändringar-na kommer att ge dig en positiv skjuts fram-åt. För att få in en rutin måste man hitta något som passar in i ens vardag – att gå från noll träningspass per vecka till tre är sällan hållbart.

”De som har elcy-kel cyklar mer än de som har vanlig cykel, för den cyklingen blir av.”

12 3

45

5 TIPS - SÅ KOMMER DU IGÅNG MED TRÄNINGEN

VAR FLEXIBEL OCH ÄNDRA PLANEN OM DINA FÖRUTSÄTT-NINGAR FÖRÄNDRASAtt ändra är inte att misslyckas. Har man som mål att träna tre gånger i veckan och bara hinner träna en gång i veckan ska man vara glad över den gången man tränade.”Ett råd är att ha backup-planer och tänka att allt är bättre än ingenting.”

VAR SNÄLL MOT DIG SJÄLVOm man inte klarar av de mål man har satt ska man inte ge upp. Ibland kan det vara bra för motiva-tionen att ge efter för om du känner att du har tappat sugen.”Ligg då i soffan, titta på Netflix och ät praliner – så länge du njuter av det och inte har dåligt samve-te. Då försvinner inte motivationen.”

GÖR SÅDANT SOM DU MÅR BRA AV OCH SOM KÄNNS MENINGSFULLTFundera över varför du vill bli mer aktiv, för vems skull du vill förändras och vad det ska leda till. För att lyckas behöver du fokusera på sådant du gör för din egen skull. Hitta det som passar dig, då kommer du att kunna träna med glädje i stället för med stress och tvång.”Vissa startar om sitt liv efter varje nyår, söndag, eller semes-ter. Där kommer skill-naden mellan stark motivation och rätt motivation. En stark motivation kan få oss att börja om igen, men rätt motivation får det att vara över tid.”

TÄNK I ETT LIVS-LOPPSPERSPEKTIVDet gör inget om du hoppar över en dag, två dagar eller tre veckor.”Livet är inte slut där. Börja om, ändra din plan. Sett ur ett livs-långt perspektiv spe-lar det inte så stor roll om du missar ett av dina planerade pass eller håller upp med träningen under en eller flera veckor.”

Foto

: Ist

ockp

hoto

➔

ARBETSLIV


För sjätte året i rad presenterar världs-facket ITUC (International trade union confederation) sitt rättighetsindex,

Global Rights Index. 145 länder granskas och betygssätts utifrån 97 faktorer, grundade på rättspraxis och på FN-organet ILO:s konven-tioner. Många av siffrorna går åt fel håll, kon-staterar man. Våldet ökar och yttrandefrihe-ten kränks. Bland annat dödades 53 fackligt aktiva under 2018 och de länder där rätten att organisera sig fackligt aktivt begränsas har på ett år stigit från 92 till 107.

– Att allt fler arbetstagare riskerar att utsättas för våld på grund av sitt fackliga engagemang och viljan att förbättra villkoren på jobbet är orimligt, säger Sofia Östmark, kanslichef på Union to Union, i ett pressmed-delande.

Union to Union är TCO, LO och Sacos ge-mensamma organisation för det fackliga ut-vecklingssamarbetet och arbetar för att stär-ka fack runt om i världen, bidra med kunskap och påverka för global rättvisa. Genom Union to Union driver de svenska fackförbunden 80 projekt i nära 100 länder.

Läs mer om rapporten och hur du kan påverka på uniontounion.org/gri2019 �

Världsfacket ITUCs rapport Global Rights Index 2019:

Världens värsta länder att arbeta i

5 TIPS - SÅ KOMMER DU IGÅNG MED TRÄNINGEN

Algeriet, Bangladesh och Colombia är några av de värsta länderna att arbeta i 2019. Det visar ITUCs Global Rights Index 2019, som mäter hur grundläggande mänskliga rättigheter respekteras i 145 länder. Rapporten visar siffror som går åt fel håll.

SIFFROR UR RAPPORTEN

I 107 länder begränsas rätten att organisera sig fackligt kraftigt (ökat från 92 på ett år).85 procent av länderna har brutit mot rätten att strejka.80 procent av länderna i rapporten har kränkt rätten att förhandla kollektivt.I 59 procent av länderna hindras registrering av fackföreningar av myndigheterna.I 52 länder utsattes arbetare för våld.53 fackligt aktiva dödades under 2018 – 34 av dessa enbart i Colombia.I 52 länder är demokratin och yttrandefriheten hårt ansatt.I 64 länder förekommer massarresteringar av arbetstagare (ökat från 59 sedan förra året).

Källa: 2019 ITUC Global Rights Index.

foto

: Uni

on to

Uni

on

AKTUELLT


GYLLENHAAL

V ilket genomslag har broschyren ”Om KRISEN eller KRIGET kommer” haft sedan den utkom ifjol? Denna krö-

nikör har i somras sett effekten bland drygt tvåhundra barn och ungdomar.

Till att börja med måste jag säga att jag tycker att broschyren, som alla svenska hus-håll fick ifjol, är i stort sett utmärkt. Skulle du av någon anledning ha tappat bort den finns den givetvis även på nätet, på msb.se

Enda felet med broschyren är enligt min åsikt namnet, den borde egentligen bara heta ”När krisen kommer”. Ordet kris täcker allt och broschyrens namn borde klargöra att all historisk erfarenhet säger att nya kriser kommer. Exempelvis blev det, kort efter att broschyren utkom, ovanligt stora bränder i flera svenska kommuner.

I somras hade jag förmånen att berätta om kriser och första hjälpen för drygt 200 scouter på ett härligt scoutläger i vår nordli-gaste landsända. Det var några saker som slog mig när jag blev varse scouternas förkunska-per. Betänk att scouter nog bör vara lite mer kunniga om sådana här ämnen än icke-scouter. Till att börja med var det många, kanske hälf-ten, som redan glömt förra årets stora skogs-bränder i Norrbotten. Fick även en känsla att det var väldigt få som tog del av nyheter via radio och teve. Tidningar ska vi nog inte ens prata om. Men, kanske hälften hade i alla fall sett broschyren som alla hushåll fått.

Hur många hade då läst något av det som står i broschyren? Jag skulle säga att vi pratar om enstaka procent. Men för att samtidigt

säga något positivt så lyssnade scouterna med uppriktigt intresse när jag läste upp det väsent-ligaste, som sista sidans översta rad: ”Lär dig att ge första hjälpen. Din kunskap kan rädda liv”. Därefter gick vi igenom LABC, alltså Livsfarligt läge, Andning etc. Åhörarna fick även visa att de förstått innebörden.

Min slutsats är att det absolut inte saknas in-tresse hos våra unga för krisberedskap, men om samhället vill att även de som inte är vuxna ska ta till sig budskapen borde MSB antingen kraf-tigt uppmuntra lärarkåren att engagera sig och/eller skicka ut egna informatörer till Sveriges högstadier för att förmedla broschyrens inne-håll. För hur bra en broschyr än är – blir den inte läst har den ett begränsat värde.

En ännu kamouflagemålad terrängbil av typen Volvo ”Valp” var också ett mycket upp-skattat inslag i scoutlägret, och när det blev kalla nätter så ville många helst sova i de gamla runda tälten som Försvarsmakten skänkt.

LARS [email protected]: gyllenhaals.blogspot.com

Inte så redo

»Lär dig att ge första hjälpen. Din kunskap kan rädda liv«.


För första gången undersöker nu Arbets-miljöverket svenska folkets attityder till arbetsmiljöarbete. 5 000 slumpmäs-

sigt utvalda svenskar i åldrarna 20–64 år ska under hösten få svara på frågor om hur de ser på arbetsmiljöarbete. Frågorna handlar bland annat om synen på arbetsmiljöarbete, hur vik-tigt eller oviktigt det anses vara och vad som skulle kunna öka engagemanget för arbets-miljöarbete på den egna arbetsplatsen?

– Engagemanget och intresset för arbets-miljöarbetet på den egna arbetsplatsen är oerhört viktigt för att ingen ska behöva bli

sjuk, skadas eller dö av sitt arbete, säger Ulrica Klettner, enhetschef på Arbetsmiljöverket.

Resultaten presenteras i november. Under-sökningen kommer sedan att genomföras vartannat år.

–Undersökningen kommer att lära oss mer om hur attityder skiljer sig åt mellan chefer och med-arbetare, människor i olika åldrar och med olika utbildningsnivå, i små och större företag och så vidare. Det är viktigt underlag i arbetet för att få fler att engagera sig och att söka kunskap om arbetsmiljöarbete, säger Ulrica Klettner. �

Källa: Arbetsmiljöverkets pressmeddelande

För- och efternamn:

Postadress:

Postnr: Ort:

Medlemsnr (du hittar det på baksidan av tidningen)

Försvarsförbundet fyller 100 år – fira med oss!Du som är medlem kan välja en av följande gåvor:

BESTÄLL DIN PRESENT PÅ FÖRSVARSFÖRBUNDET.SE ELLER SKICKA IN TALONGEN NEDANDigitalt – logga in med BankID för att kunna skicka din beställning. Detta för att vi ska kunna säkerställa att du är medlem hos oss. Eller fyll i talongen och lägg i ett frankerat kuvert. Skicka till: Försvarsförbundet, Box 5328, 102 47, Stockholm. Märk kuvertet ”Jubileumsgåva”.

JUBILEUMSSKRIFT PENNSETEtt pennetui med en kulspets- och blyerts penna med förbundets logotype.

Vi tar med er till platserna, människorna och händelserna som har gjort förbun-det till vad det är i dag.

Arbetsmiljöverket undersöker attityder till arbetsmiljöarbete

AKTUELLT


Arbeta förebyggande och stödjande vid arbetsskador

FÖRTROENDEVALD

Ditt uppdrag som förtroendevald i arbetet mot arbetsskador är att tillsammans med arbetsgivaren få ett väl fungerande arbets miljöarbete samt att vara ett stöd om en medlem drabbas.TEXT | ANNA LUNDMARK

En arbetsskada är en sjukdom eller ska-da som den anställde drabbas av på arbetet. Det kan vara att klämma sig

i en maskin eller får ryggproblem till följd av dålig arbetsställning. Det kan också vara stress och utbrändhet.

Du som förtroendevald spelar tillsammans med skyddsombudet en viktig roll om en an-ställd drabbas. Dels som stöd vid anmälan men också vid eventuell rehab och uppföljning. Utöver det representerar du medlemmarna på arbetsplatsen och bevakar bland annat att arbetsgivaren uppfyller sitt arbetsmiljöansvar. För arbetsmiljön är alltid arbetsgivarens

ansvar, även om du som förtroendevald med fördel ska samarbeta med arbetsgivaren för en bra arbetsmiljö för de anställda. Så snart arbetsgivaren får kännedom om fall av ohälsa på arbetsplatsen, psykisk eller fysisk, ska orsa-kerna utredas och sedan ska åtgärder tas för att förhindra att det sker igen.

– Det viktigaste för dig som förtroendevald och/eller skyddsombud är att se till att färre ar-betsskador inträffar. Detta görs bäst genom att få till ett väl fungerande förebyggande arbets-miljöarbete på din arbetsplats, säger Freddy Tullgren, ombudsman på Försvarsförbundet. �

Foto

: Ist

ockp

hoto


OLYCKSFALL I ARBETETär plötsliga händelser som till

exempel att den anställde råkar klämma sig i en maskin eller ut-

sätts för hot eller våld på jobbet.

FÄRDOLYCKSFALL är olyckor som inträffar på väg till och från jobbet. Det kan till exempel vara att du ram-lar på cykeln. För att det ska kunna räknas som arbetsskada kräver det att olyckan sker på den direkta resan, med vissa undantag.

ARBETSSJUKDOM kan vara att den anställde har blivit

sjuk av arbetet, eller blivit sämre i sin redan befintliga sjukdom. Det

kan handla om fysiska problem som ryggproblem eller psykiska problem

som utbrändhet.

SMITTA kan till exempel vara att den anställde blivit smittad vid ett laboratorium eller vid arbete med hantering av smittförande person, djur eller material.

Man brukar dela in arbetsskador i fyra grupper

TIPS! detta kan du göra:

• Arbeta för att skyddsombud utses.• Se till att medlemmarna vet vem som har

ansvaret för arbetsmiljön på arbetsplatsen.• Informera medlemmarna om vem de kan

kontakta om de märker att något inte funge-rar i arbetsmiljön.

• Om du är skyddsombud: se till att riskanaly-ser görs inför förändringar på arbetsplatsen.

Viktigt att anmälaDet är viktigt att varje misstanke om arbets-skada anmäls till Försäkringskassan och AFA. Den anställde måste själv anmäla till AFA för att eventuellt få ersättning från dem. Arbets-givaren sköter anmälan till Försäkringskas-san. Här kan du som förtroendevald vara ett viktigt stöd.

Ibland kan man få ersättning från AFA även om man inte fått någon ersättning från För-säkringskassan.

Försvarsförbundets konferens om arbetsmiljö10 december kommer Försvarsförbundet att ha en arbetsmiljökonferens där man bland annat kommer prata om arbetsskador och förebyggande arbete. �

Foto

: Ist

ockp

hoto

FÖRTROENDEVALD


Vad gäller vid FM-dygn?JAG ARBETAR PÅ FÖRSVARSMAKTEN och har blivit beordrad att jobba FMdygn. Men jag är osäker på vad som gäller. Vilken ersättning har jag till exempel rätt till?SVAR ➔ FMdygn är något som Försvarsmakten använder sig av när de inte tycker att verksamheten kan bedrivas på ett ändamålsenligt sätt genom normal tidsplanering. FMdygn gör det möjligt för Försvarsmakten att under ett eller flera dygn göra undantag från både dygnsvila och veckovila och du kan, i princip, arbeta hela dygn flera dagar i sträck. Hur din ersättning ser ut finns specificerat i Försvarsmaktens arbetstidsavtal. Till exempel ska du vid 1 10 genomförda FMdygn per år ersättas med 1050 kronor per dygn samt 8 timmars kompensationsledigt per FMdygn.

ROBERT OIDERMAA, OMBUDSMAN

FRÅGA | SVAR

Skicka dina frågor och funderingar till redaktionen @forsvarsforbundet.se.

Vad innebär det att vara platsombud?JAG ÄR MEDLEM I FÖRSVARSFÖRBUNDET och nyfiken på att bli platsombud på min arbetsplats. Vad innebär det? SVAR ➔ Att vara platsombud innebär att du finns nära medlemmarna. Du är en bra kollega, lyhörd för hur medlemmarna mår och har det på jobbet med lite extra koppling till föreningen om något behöver tas vidare dit. Kanske välkomnar du nyanställda eller hjälper till att ordna medlemsaktiviteter. För att vara platsombud krävs det inga arbetsrättsliga kunskaper, men för att få grundläggande kunskap är det en bra idé att gå förbundets grundkurs som brukar genomföras varje år.

FREDDY TULLGREN, OMBUDSMAN

Jag får inte ta semester på vintern för min chefJAG OCH MIN CHEF kommer inte överens om när jag ska ha min semester. Hon säger att jag måste ta ut mina sammanhängande veckor under sommaren, men jag vill hellre vara långledig under vintern. Vad gäller?SVAR ➔ Du har enligt lag rätt till fyra veckors sammanhängande semester under sommaren, juni till augusti. Men du får inte själv bestämma vilka veckor du ska vara ledig, det bestämmer din chef – även om hon självklart ska ta hänsyn till dina önskemål så långt det går. Vill du inte ta ut dina veckor under de angivna månaderna, utan hellre ha semester annan tid på året måste du i så fall komma överens med din chef om det. Så dessvärre är det hennes nej som gäller.

EVA RUNDLÖF, KANSLICHEF/1:E OMBUDSMAN


T änk på vad du säger så att du inte säger vad du tänker.

Se där, ett gammalt uttryck som det numera växer mossa på. Säg först, tänk sedan (eller inte alls) är vad som gäller. Inte minst på sociala medier där det inte direkt dräller av besinning.

Jag tänker att det beror på tiden. Ingen anser sig ha tid. Allt ska gå fort, oavsett om hetsen är nödvändig. Stress och tidsnöd har blivit norm. Ingen slår dank. Den som degar är hopplöst passé.

Detta tänker jag ofta på när jag puttrar fram på landsvägen mellan jobb och hem, i högsta tillåtna hastighet, och blir omkörd av precis alla; bussar, svarta vidunder med tonade rutor, långtradare med 24 meter släp som slickar min backspegel.

Jag får vatten på min kvarn när kollegan berättar att folk bakom i snabbköpskön suckar när han inte blippar sitt kort utan sätter det i kortläsaren och slår koden. Flera sekunder går ju förlorade, folk blir irriterade när de inte kan använda dem till…vadå?

Det finns ytterst få tillfällen i livet när det verkligen är viktigt att skynda. På väg till en förlossning är en. På väg att ta avsked av någon

som ska lämna jordelivet är en annan. Men mellan födelsen och döden är det svårt

att förstå tidshetsen. Vem räknar ihop den vunna tiden och omsätter den i något avkopplande? Föraren av svarta vidundret sätter knappast plattan i mattan med en rofylld

kvällspromenad som mål.

Bodil Jönsson, pro-fessorn som släppte den uppmärksam-made boken ”Tio tankar om tid” för 20 år sedan och som nu har kommit med ”Gott om tid”, hävdar att vi i själva verket har just det: gott om tid. Till tidningen Vision sa Bodil Jönsson i våras: ”Det handlar om att ändra inställning till tiden. Att försöka se det som att tiden kommer till dig i stället för att den går”.

Vilken spännande tanke det är, att tiden kommer oss till mötes i stället för att vi rän-ner som dårar efter den.

Om folk tog sig tid skulle världen se annor-lunda ut. USA:s president kunde, om han nu har förmågan, tänka först och twittra sedan.

Och kanske hade Storbritanniens Brexit-kaos inte blivit av om

dramats nyckel personer hade tagit sig en funderare i tid?

Bodil Jönsson myntar begrep-pet ”mellanrum”, stunder när det

viktigaste och mest oväntade sker i våra huvuden. Det kan vara på cykelturen eller i väntan på att morgonmackan ska rostas.

Som lantis med många stora lantbruk i grannskapet har jag funnit det allra bästa, i rådande tidsanda nästan förbjudna ”mellan-rummet”: i en bilkö bakom en traktor som kör i 40 på en väg där det inte går att köra om. Där borde en och annan världsledare och storpotät få tillbringa en stund då och då.Carina Wising

Möt tiden och famna mellanrummen

TINNAS TANKAR

Illus

trat

ion:

Mai

mi L

aks


Posttidning BFörsvarsförbundetBox 5328, 102 47 Stockholm.

Erbjudande på medlemskap till medlemmar inom Försvarsförbundet:

20 % rabatt*+ Vi bjuder på halva medlemsavgiften + Vi bjuder på 10 dagar fri träning + 2 timmar med en tränare ingår*Gäller på alla Acticanläggningar förutom Actic Landskrona. Erbjudandet kan ej kombineras med andra erbjudanden eller rabatter. Kontakta [email protected] eller besök din närmaste anläggning för att ta del av erbjudandet. Du kan även teckna medlemskap via förbundets hemsida.

Ta med intyg som styrker ditt medlemskap inom Försvarsförbundet. Erbjudande gäller även befintliga Acticmedlemmar, kontakta din Acticanläggning för hjälp att lägga om ditt avtal.

Läs mer om oss på actic.se!

Actic + Försvarsförbundet = träningskompisar!

Documents

VÄRLDENS sämsta »VIKTIGT att civila chefer länder att ......• 2 timmar med en personlig tränare • 10 dagars provperiod för dig som vill prova på Actic har 120 träningscenter