Västsverige växer Ett pedagogiskt material för åk 7-9 samt gymnasieskolanHur planerar vi samhället på ett hållbart sätt och skapar ett gott liv för alla?

Göteborgsregionens kommunalförbund 2017www.grkom.se

Bilder omslag: Modell Älvstaden: Göteborgs StadBygget av Marieholmsförbindelsen:Kasper Dudzik Ritningar: Anna-Lena Lundqvist,

Inledning

InledningVästsverige växer och allt fler flyttar hit. Urbaniseringen är inte unik för vår del av världen, utan en global trend. När vi blir fler invånare behöver vi också bygga mer: bostäder, kommunal service, vägar, järnvägar och annan infrastruktur. Människor behöver kunna ta sig smidigt till jobbet, skolan och olika fritidsaktiviteter.

I det här materialet får eleverna reflektera över vad det innebär att planera samhällen. Hur kan vi växa utan att förstöra naturen och miljön? Hur ska alla kunna resa hållbart i sin vardag? Hur skapar vi förutsättningar för näringslivet så att det blir fler jobb? Hur bygger vi ett samhälle som är till för alla? Och hur gjorde man förr?Materialet innehåller också övningar där eleverna lär sig hur de kan vara med och påverka det framtida samhälle de en dag ska leva i.

Alla övningar har koppling till skolans styrdokument LGR11 och GY11

Målgrupp: Elever i grundskolans åk 7-9 samt gymnasiet.

Materialet är framtaget av Göteborgsregionens kommunalförbund (GR), i samarbete mellan avdelningarna Planering och Pedagogiskt Centrum. GR har mångårig erfarenhet av att utveckla upplevelsebaserade spel och metoder för skolan. Målet är att ge en meningsfull och lustfylld upplevelse för eleven som möjliggör diskussion och reflektion. www.pedagogisktcentrum.se www.grkom.se Materialet finansieras av Nya Vägvanor som är en del av Västsvenska paketet. Nya Vägvanor arbetar för att invånarna smidigt och miljövänligt ska kunna ta sig till och från arbete, studier och fritidsaktiviteter samtidigt som många stora byggprojekt pågår i regionen.

Fokus för materialet är att ge eleverna en förståelse för varför Västsverige växer, hur regionen kan utvecklas på ett hållbart sätt och hur de själva kan vara med och påverka det framtida samhället. Vår ambition har varit att ha en öppen hållning och låta eleverna själva få utforska och ta ställning i olika frågor som rör samhällsplanering och resvanor. Materialet går därför inte in på satsningarna i Västsvenska paketet eller olika åsikter som finns kring detta.

Materialet är anpassat efter västsvenska förhållanden med fokus på GR:s medlemskommuner: Ale, Alingsås, Göteborg, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Lilla Edet, Mölndal, Partille, Stenungsund, Tjörn och Öckerö.

Det kan även användas av skolor i övriga landet, men behöver i så fall anpassas till lokala förutsättningar.

3

4

4

Innehållsförteckning Inledning 3

Upplägg 6Introduktionspass ......................................................................6Fördjupande övningar ..............................................................6Ämnesövergripande och kollegialt arbete .............................7

Hållbar utveckling 8Våra gemensamma mål ............................................................8

Övningarna Introduktionspass: Framtidsplanerarna ...............................10Påverka samhällsplaneringen.................................................18Påverka ert närområde............................................................24Mötesplatser för alla ................................................................28Naturens gratistjänster ...........................................................36Rent vatten varje dag ..............................................................42VD:n – bygg en fabrik .. ..........................................................46Flyg eller tåg, vad väljer du? ...................................................50Så såg det ut förr .....................................................................54

Digitala verktyg 61

76

UppläggInled gärna med introduktionspasset Framtidsplanerarna. Det övriga materialet kan användas som en tematisk helhet eller som enskilda övningar att plocka ur.

IntroduktionspassFRAMTIDSPLANERARNA Naturkunskap, Geografi, Samhällskunskap, Biologi, Kemi, Teknik, Matematik, SvenskaI introduktionspasset kommer eleverna gruppvis få spela olika karaktärer som bor på olika platser i regionen. De kommer att titta på hur de tar sig till och från jobbet och analysera resandet ur ett par olika aspekter: tid, pengar och koldioxidutsläpp. Därefter får de formulera egna idéer om vilken infrastruktur som ska byggas för att det ska bli optimalt för just deras karaktärer. Syftet är också att ge en förståelse för att olika perspektiv behöver vägas samman för att kunna skapa ett gott liv för alla.  

Fördjupande övningarPÅVERKA SAMHÄLLSPLANERINGEN Samhällskunskap Hur ser den demokratiska processen ut när något ska byggas? Övningen introducerar eleverna i planprocessen. Här får de strukturera och sortera information om hur och när det går att vara med och påverka.

PÅVERKA ERT NÄROMRÅDE SamhällskunskapHur ser vägen till och från skolan ut? Till fritidsaktiviteter och kompisar? Finns det något som eleverna vill förändra så att det blir bättre för unga? Här får de presentera och uttrycka sina egna åsikter och ståndpunkter.

MÖTESPLATSER FÖR ALLA Samhällskunskap, Svenska Hur skapar vi jämlika, inkluderande mötesplatser? Eleverna får reflektera över hur stadsmiljön ser ut idag och formulera idéer på hur den behöver utformas för att alla ska känna sig välkomna.

NATURENS GRATISTJÄNSTER Naturkunskap, Samhällskunskap, Biologi, KemiNaturen ger oss bland annat mat, vatten och frisk luft, ofta helt gratis. Om vi ska få detta även i framtiden behöver vi planera klokt. I den här övningen får eleverna analysera vilka olika typer av ekosystemtjänster naturen ger oss.

RENT VATTEN VARJE DAG Naturkunskap, Samhällskunskap, KemiVatten är en av många ekosystemtjänster som naturen förser oss med. I vår del av världen ser vi det som självklart att vi ska få rent vatten i kranen varje dag. Men hur går det till när vattnet blir drickbart? Det får eleverna undersöka i den här övningen.

VD:N – BYGG EN FABRIK Samhällskunskap, Geografi, Företagsekonomi På vilket ställe är det bäst att placera fabriken? Den frågan får eleverna bedöma när de tar rollen som ledare i ett nystartat företag som säljer solceller.

FLYG ELLER TÅG, VAD VÄLJER DU? Geografi, Matematik, Naturkunskap, Kemi, Teknik Vilket färdmedel är bäst när man ska resa långt, utifrån aspekterna koldioxidutsläpp, tid och kostnad? Flyg eller tåg?

SÅ SÅG DET UT FÖRR Historia, Geografi Västsverige växer men att samhällen förändras är inget nytt. I den här övningen får eleverna ta reda på hur det tidigare såg ut runt skolan eller i området där de bor. De får också skapa en gemensam karta i Google Maps som kan användas till en kartpromenad.

76

Upplägg

Ämnesövergripande och kollegialt arbete

Områdena regional planering och hållbar utveckling är breda och rör många olika ämnen. Därför är det lämpligt att arbeta ämnesövergripande. Alla övningar är tillämpbara i fler än ett ämne. Denna lärarhandledning utgår ifrån ett entreprenöriellt lärandet där du som pedagog utforskar världen tillsammans med eleverna. För att underlätta detta arbete kan det vara bra att diskutera i arbetslaget om ni kan jobba tillsammans utifrån denna lärarhandledning.

98

Hållbar utveckling”En hållbar utveckling tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov.” Citat ur Vår gemensamma framtid 1987

Hållbar utveckling är en term som på allvar fick spridning 1987 genom rapporten Vår gemensamma framtid, skriven av Världskommissionen för miljö och utveckling, på uppdrag av FN. Hållbar utveckling är även inskrivet i Sveriges grundlag: Det allmänna ska främja en hållbar utveckling som leder till en god miljö för nuvarande och kommande generationer (Regeringsformen 1 kap. 2§). Begreppet används idag frekvent i media och läromedel, men hur det konkret tillämpas varierar stort. Hållbar utveckling brukar förklaras genom tre sfärer som behöver samexistera och få lika mycket utrymme: ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet.

Social hållbarhet uppnås när vi har en värld där mänskliga rättigheter upprätthålls och resurserna fördelas rättvist. Likaså är ekonomisk hållbarhet en fråga om att använda naturresurser måttligt och långsiktigt och praktisera god ekonomisk balans, snarare än att eftersträva kortsiktiga vinster. Ekologisk hållbarhet, som kanske är det som oftast diskuteras i dessa sammanhang, handlar om att vi måste bevara jorden i ett sådant skick att den kan fortsätta förse oss med det klimat, födoämnen och förnybara resurser som vi människor behöver. För att det ska gå måste den mänskliga påverkan och aktiviteten minska till en sådan nivå att jorden inte rubbas ur det stabila läge som den idag befinner sig. Idag ser vi många tecken på att detta redan är på väg att ske, och att det är bråttom om vi ska lyckas hejda den negativa utvecklingen.1

1) www.kth.se/om/miljo-hallbar-utveckling/utbildning-miljo-hall-bar-utveckling/verktygslada/sustainable-development/hallbar-utveck-ling-1.350579

Våra gemensamma målFör att uppnå hållbar utveckling och bromsa klimatförändringarna behöver människans utsläpp av växthusgaser minska. För att lyckas med detta behöver vi bland annat ändra hur vi reser och transporterar varor samt utveckla alternativa bränslen. Ett hållbart samhälle kräver också att vi ändrar många andra strukturer och vanor för att alla människor ska kunna leva ett gott liv. Det finns mål på global, nationell, regional och lokal nivå som handlar om detta. Internationellt finns bland annat FN:s 17 globala hållbarhetsmål, Parisavtalet om globala koldioxidutsläpp och EU:s klimat- och hållbarhetsmål. Nationellt finns miljömål, transportpolitiska mål, jämställdhetspolitiska mål med mera. Varje kommun har också ofta egna mål kring miljö och hållbarhet. Här beskriver vi kort de regionala mål som kompletterar de övriga nivåerna, som är relevanta i arbetet med lärarhandledningen.

Om ni vill jobba vidare med FN:s 17 globala hållbarhetsmål finns det olika övningar anpassade för skolan under följande länk: www.globalamalen.se/skola

Västra Götalandsregionens målVästra Götalandsregionen har en vision om Det goda livet. Den innebär att alla i regionen ska ha möjlighet till god hälsa, arbete och utbildning, delaktighet i samhällslivet, en god miljö, uthållig tillväxt och ett rikt kulturliv. Mål som ska bidra till att uppfylla visionen är uppsatta inom flera områden. Till exempel ska befolkningen öka med 12 000 invånare per år, arbetslösheten ska minska, energisystemet vara fossilfritt till 2030 och antalet resor med kollektivtrafiken ska fördubblas fram till 2025.2

2) http://www.vgregion.se/om-vgr/styrande-dokument/

"FN:s globala mål för hållbar utveckling

98

Hållbar utveckling

Region Hallands målRegionens vision är Halland bästa livsplatsen. Det innebär att skapa möjligheter för trygghet och hälsa, för utveckling och tillväxt och för en attraktiv livsmiljö. Den regionala utvecklingsstrategin är det högsta styrande dokumentet för det regionala utvecklingsarbetet i Halland. Den beskriver den övergripande visionen för Halland och de strategiska vägvalen för att uppnå visionen. Dokumentet delas av samtliga aktörer som arbetar med regionalt utvecklingsarbete i Halland så som regionen, kommunerna, länsstyrelsen, högskolorna med flera.3

3) http://www.regionhalland.se/om-region-halland/mal-uppdrag/

Göteborgsregionens målDe 13 kommuner som ingår i GR (Göteborgsregionens kommunalförbund) har kommit överens om hur de ska bidra till Västra Götalandsregionens vision och utveckla det goda livet. Det handlar om att befolkningen ska fortsätta öka, att kvaliteterna som finns i Göteborgsregionen ska stärkas, att vi ska ha en hållbar regional storstadsstruktur och ett hållbart transportsystem med attraktiv kollektivtrafik.4 Kommunerna är också överens om att minst 40 procent av resorna ska göras med kollektivtrafik år 2025.5

4) Göteborgsregionens kommunalförbund (2013): Hållbar tillväxt – mål och strategier med fokus på regional struktur. Göteborgsregionens kommunalförbund (2008): Strukturbild för Göteborgsregionen.5) zGöteborgsregionens kommunalförbund (2009): K2020 – kollek-tivtrafikprogram för Göteborgsregionen

"FN:s globala mål för hållbar utveckling

Det goda livet

Hållbar tillväxt

Region Hallands måldokument

1110

IntroduktionspassFramtidsplanerarnaVästsverige växer och allt fler flyttar hit. Urbaniseringen är inte unik för vår del av världen, utan en global trend. När vi blir fler invånare behöver vi bygga nya bostäder, men också vägar, järnvägar och annan infrastruktur. Människor behöver kunna ta sig smidigt till jobb, skola och olika fritidsaktiviteter. Hur ska vi göra för att växa på ett sätt som är bra för alla och som inte förstör miljön?

I den här övningen kommer eleverna gruppvis att få spela olika karaktärer som bor på olika platser i regionen. De kommer att titta på hur de tar sig till och från jobbet och räkna på resandet ur ett par olika aspekter: tid, pengar och koldioxidutsläpp. Därefter får de komma på idéer på vad de vill bygga för infrastruktur för att det ska bli optimalt för just deras karaktärer. Syftet är också att ge en förståelse för att olika perspektiv behöver vägas samman för att kunna skapa ett gott liv för alla

TIDSÅTGÅNG: 90-120 min, alternativt 60+60 minuter

FÖRBEREDELSE FÖR PEDAGOGEN: Öppna ett konto i mentimeter.com. Skapa multiple

choice-frågor och speech bubbles. Övningen går också att göra analogt.

Dela in eleverna i grupper om 2-6 personer. Det ska vara totalt sex grupper.

MATERIALEleverna behöver ha tillgång till ett digitalt verktyg per

grupp (dator eller surfplatta).Skriv ut och klipp ut rollkorten eller lägg upp dem på

en gemensam lärplattform.Skriv ut elevbladet eller lägg upp det på en gemensam

lärplattform.

1.

Modell över Älvstaden i Göteborg. Bild: Göteborgs Stad

ÖVNING 1 - Till lärare

1110

FÖRBEREDELSE I HELKLASSLåt eleverna tillsammans brainstorma på ett blankt papper i sina grupper. a) Vad behöver vi för att ha ett gott liv?b) Vad är viktigast? Gör en prioriteringslista.

MENTIMETEREtt annat alternativ är att låta eleverna göra en prioriteringslista med hjälp av det digitala verktyget mentimeter.com. Du som pedagog förbereder en multiple choice fråga likt den på bilden. Låt eleverna får rösta på de tre förslag som de tycker är viktigast.

Instruktion Mentimeter

1. Skapa ett konto på www.mentimeter.com

2. För att göra omröstningar:• Klicka på Create new presentation. Välj Multiple choice • Välj hur många röster varje elev har, Allow audience to

vote on more than one option.

3. För att samla in elevernas idéer:• Klicka på Create new presentation. Välj Speech bubbles.

4. Eleverna går in på www.menti.com och skriver in den kod som du ser i din webbläsare.

ÖVNING 1 - Till lärare

1312

FramtidsplanerarnaVästsverige växer och allt fler flyttar hit. Urbaniseringen är inte unik för vår del av världen, utan en global trend. När vi blir fler invånare behöver vi bygga nya bostäder, men också vägar, järnvägar och annan infrastruktur. Människor behöver kunna ta sig smidigt till jobbet, skolan och olika fritidsaktiviteter. Hur ska vi göra för att växa på ett sätt som är bra för alla och som inte förstör miljön?

I den här övningen kommer ni gruppvis få spela olika karaktärer som bor på olika platser i regionen. Ni kommer att titta på hur era karaktärer tar sig till och från jobbet och räkna på resandet ur ett par olika aspekter: tid, pengar & koldioxidutsläpp. Därefter får ni komma på idéer på vad ni vill bygga för infrastruktur för att det ska bli optimalt för just era karaktärer.

Del 1 - Hur reser era rollkaraktärer idag?

Använd Google Maps, Västtrafiks hemsida eller webbplatsen trafiken.nu.

1. Titta på kartan och leta upp platsen där era rollkaraktärer bor. Leta också upp var jobb/skola och närmaste sjukhus ligger. Samt hur nära det är till sjöar eller naturområden. Fundera också på vilka fritidsaktiviteter era karaktärer kan tänkas ha.

2. Titta på kartan och fundera på hur ni smidigast tar er till de olika platserna. Ska ni ta bussen, tåget, bilen, cykla, springa eller gå? 3. Jämför olika färdmedel för att ta er till jobbet (om ni är två vuxna, välj det jobb som ligger längst bort). Räkna ut för bil, kollektivtrafik och cykel hur mycket koldioxidutsläpp resan dit genererar, hur lång tid det tar och hur mycket det kostar.

Resa från…………………….. till ……………Avstånd i kilometer………………..

Koldioxidutsläpp Tid Pris

Bil

Kollektivtrafik

Cykel

Koldioxidutsläpp (per person)

Bil 0,16 kg CO2/km1

Kollektivtrafik 0,041 kg CO2/km2

Cykel 0 kg CO2/km Priser (per person)

Bil 46 kr/mil3

Kollektivtrafik se Västtrafiks reseplanerare4

Cykel 2 kronor per mil5

1) Siffror för utsläpp varierar kraftigt mellan olika källor. Det beror till stor del på hur man räknar. Här använder vi data från Naturvårdsverket för en svensk medelbil år 2013. https://www.naturvardsverket.se/upload/stod-i-miljoarbetet/vagledning/miljoledning/rev-emissionsfaktorer-for-koldioxidutslapp-o-metadata.pdf

2) Siffror för utsläpp varierar kraftigt mellan olika källor. Det beror till stor del på hur man räknar. Här använder vi data från Naturvårdsverket för en generell buss i tätortstrafik. https://www.naturvardsverket.se/upload/stod-i-miljoarbetet/vagledning/miljoledning/rev-emissionsfaktorer-for-koldioxidutslapp-o-metadata.pdf

3) Kostnad för bil Inklusive bensin, service, försäkring, skatt, värdeminskning. Medelvärde för olika bilstorlekar och årliga körsträckor, baserat på 2016 års kostnader. https://www.motormannen.se/radgivning/bilkostnadskalkyl/bensinbil/

4) http://www.vasttrafik.se

5) Uppskattning baserat på värdeminskning över 10 år och service.

ÖVNING 1 - Elevblad

1312

Västra Götalandsregionen har en vision om Det goda livet. Den innebär att alla i regionen ska ha möjlighet till god hälsa, arbete och utbildning, delaktighet i samhällslivet, en god miljö, uthållig tillväxt och ett rikt kulturliv. Det finns många mål kopplat till visionen, exempelvis att befolkningen ska öka, arbetslösheten ska minska, energisystemet vara fossilfritt till 2030 och antalet resor med kollektivtrafiken ska fördubblas fram till 2025. Källa: http://www.vgregion.se/om-vgr/styrande-dokument/

Del 2 – Vad vill era rollkaraktärer förändra?

1. Vad vill ni bygga ut så att det blir så bra som möjligt för era rollkaraktärer? Målet är att resan mellan jobbet och hemmet ska ske med så låga koldioxidutsläpp som möjligt. Samtidigt ska det vara praktiskt möjligt, kosta rimligt mycket och inte ta orimligt lång tid.

Satsa på nya järnvägar, tunnelbanor, spårvagnsspår, vägar, cykelbanor, gångbanor eller något helt nytt.

2. Argumentera för era förslag. a) Varför är det bra för era rollkaraktärer?b) Varför är det bra för hela Västsverige?

3.Skicka in förslaget till läraren.

Del 3 - Ta ställning till andras förslag

1. Vilka satsningar tycker ni låter bra utifrån era rollkaraktärer? Gå igenom varje satsning. Påverkar det era rollkaraktärer positivt, negativt eller ingenting?

2. Tänk utifrån ett större perspektiv. Hur kommer satsningarna att påverka regionen?

3. Rösta på de tre förslag ni tycker bäst om utifrån era rollkaraktärer. Argumentera för varför ni valt dem.

Summera omröstningen. De tre förslag som fått flest röster vinner!

EFTERDISKUSSION è Är alla nöjda? è Blev det de bästa förslagen utifrån ett

helhetsperspektiv?• Miljömässigt• Samhällsekonomiskt• Kan alla ta del av fördelarna oavsett förutsättningar, till

exempel inkomstnivå eller funktionsvariation?

Visionsbild Stora Badhusgatan på Skeppsbron, Göteborg. Illustratör Erséus arkitekter

ÖVNING 1 - Elevblad

1514

Rollkort

GRUPP 1Ett gift par i 50-årsåldern, en kvinna och en man som har tre barn mellan 3 och 18 år. Bor i Ale kommun. Adress: Älebräckevägen 449 50 Alafors. Den ena av dem jobbar i Uspastorp, den andra i Mölndal. Adressen till jobbet i Mölndal är: Mölndals bro 431 30 Mölndal.

GRUPP 2En student i 25-årsåldern. Bor i centrala Göteborg. Adress: Korsvägen 412 54 Göteborg. Läser på Chalmers på Lindholmen. Adressen till skolan är: Lindholmsplatsen 417 56 Göteborg.

GRUPP 3Två gifta kvinnor i 40-årsåldern med två barn som är 9 och 12 år. Bor mitt i Lerum. Adress: Lagermansbacken 443 38 Lerum. Den ena jobbar i Lerum, den andra vid Järntorget. Adressen till jobbet vid Järntorget är: Järntorget 413 04 Göteborg.

GRUPP 4En man i 30-årsåldern. Bor i Ränne utanför Sollebrunn. Adress: Rännevägen 466 92 Sollebrunn. Jobbar strax utanför Stenungsund. Adressen till jobbet i Stenungsund är: Högavägen 5, 444 60 Stora Höga.

GRUPP 5 En kvinna i 25-årsåldern. Bor på Hisingen i Göteborg. Adress: Sommarvädersgatan 418 42 Göteborg. Läser SFI (svenska för invandrare) i Sisjön. Adressen till SFI i Sisjön är: Stora Åvägen 436 34 Askim.

GRUPP 6En kvinna och en man i 60-årsåldern, har inga barn som bor hemma. Mannen är rullstolsburen. De bor i Kungsbacka. Adress: Ålgårdabägen 434 97 Kungsbacka. Kvinnan jobbar i Varberg, mannen jobbar i Borås. Adressen till jobbet i Borås är: Engelbrektsgatan 506 37 Borås.

ÖVNING 1 - Elevblad

1514

Arbeta vidare è Gör Del 3 till en större förhandling i helklass. è Övningen visade vilka satsningar som var bäst utifrån era olika rollkaraktärer.

Västsvenska paketet är stor satsning på infrastruktur och kollektivtrafik som staten (Trafikverket) och regionerna (Västra Götaland, Halland och GR) ge-mensamt har beslutat om. Hur väl stämmer satsningarna i Västsvenska pa-ketet överens med vad ni kom fram till i övningen? Mer information finns på www.vastsvenskapaketet.se En introduktion får ni i filmen Västsvenska paketet - gör det lättare att ta sig fram

è I framtiden ska bränslen för bland annat buss och bil vara förnyelsebara, vilket betyder att de har lägre koldioxidutsläpp. Hur tror ni att det kommer att påverka hur vi reser? Vilka för- och nackdelar har de olika färdmedlen om man bortser från utsläpp? Väg in aspekter som tid, kostnad, frihet, trängsel, buller med mera.

è Lär er mer om regional planering genom att kolla på film. GR – en introduktion till regional planering

è Besök utställningen Våning 2026 vid centralen i Göteborg. Hit är skolklasser, företag och andra grupper välkomna för att lära sig mer om Göteborgs fram-tida stadsutveckling med fokus på Hisingsbron, linbanan och Västlänken. www.stadsutveckling.goteborg.se/sv/vaning2026

è Det finns många olika yrkesgrupper som arbetar med samhällsplanering och samhällsbyggnad. Det är viktiga och spännande områden där det idag saknas arbetskraft och är lätt att få jobb. Några exempel på utbildningar som behövs inom samhällsplanering är arkitekt, kulturgeograf, samhällsplanerare och ingenjör (exempelvis väg och vatten, samhällsbyggnad eller bygg). I byggske-det behövs även många olika hantverksyrken exempelvis svetsare, snickare, rörläggare, elektriker, maskinförare och målare.

è Arbeta vidare med övningen Påverka samhällsplaneringen. Där får ni lära er mer om planprocessen.

1716

LGR 11GEOGRAFIFörmåga: Att göra geografiska analyser av omvärlden och värdera resultaten med hjälp av kartor och andra geografiska källor, teorier, metoder och tekniker, samt värdera lösningar på olika miljö- och utvecklingsfrågor utifrån överväganden kring etik och hållbar utveckling.

Centralt innehåll: Fältstudier av natur- och kulturlandskap, till exempel av samhällsplanering i närsamhället.

SAMHÄLLSKUNSKAPFörmåga: Att analysera samhällsstrukturer med hjälp av samhällsvetenskapliga begrepp och modeller. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla en helhetssyn på samhällsfrågor och samhällsstrukturer.

Centralt innehåll: Aktuella samhällsfrågor [ … ] i Sverige och världen.

BIOLOGIFörmåga: Att använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet.

Centralt innehåll: Människans påverkan på naturen lokalt och globalt. Möjligheter att som konsument och samhällsmedborgare bidra till en hållbar utveckling. KEMIFörmåga: Att använda kunskaper i kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle.

Centralt innehåll: Människans användning av energi- och naturresurser lokalt och globalt samt vad det innebär för en hållbar utveckling.

TEKNIKFörmåga: Att identifiera problem och behov som kan lösas med teknik och utarbeta förslag till lösningar.

Centralt innehåll: Konsekvenser av teknikval utifrån ekologiska, ekonomiska, etiska och sociala aspekter,

MATEMATIKFörmåga: Använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser.

Centralt innehåll: Matematisk formulering av frågeställningar utifrån vardagliga situationer och olika ämnesområden.

SVENSKA Förmåga: Att formulera sig och kommunicera i tal och skrift samt anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang.

Centralt innehåll: Att leda ett samtal, formulera och bemöta argument samt sammanfatta huvuddragen i vad som sagts.

GY11GEOGRAFISyfte: Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om möjligheter och problem med att möjliggöra hållbar utveckling.

Förmåga: Att analysera intressekonflikter med koppling till naturgivna risker och mänsklig verksamhet samt hur intressekonflikter påverkar jordens livsmiljöer och människans livsvillkor, ur perspektivet hållbar utveckling.

SAMHÄLLSKUNSKAPSyfte: Undervisningen ska syfta till att eleverna breddar, fördjupar och utvecklar kunskaper om människors livsvillkor med utgångspunkt i olika samhällsfrågor. Eleven ska ges möjlighet att utveckla förståelse för frågor om [...] resurser och hållbar utveckling.

Förmåga: Analysera samhällsfrågor och identifiera orsaker och konsekvenser med hjälp av samhällsvetenskapliga begrepp, teorier, modeller och metoder.

1716

NATURKUNSKAP Syfte: Genom att få diskutera och utforska frågor med samhällsanknytning ska eleverna ges möjlighet att befästa, fördjupa och utveckla naturvetenskapliga kunskaper för att kunna möta, förstå och påverka sin samtid.

Förmåga: Att använda kunskaper om naturvetenskap för att diskutera, göra ställningstaganden och formulera olika handlingsalternativ.

MATEMATIKSyfte: Använda matematik i samhälls- och yrkesrelaterade situationer.

Förmåga: Att relatera matematiken till dess betydelse och användning inom andra ämnen, i ett yrkesmässigt och samhälleligt sammanhang.

SVENSKASyfte: Undervisningen ska utmana eleverna till nya tankesätt och öppna för nya perspektiv.

Förmåga: Att tala inför andra på ett sätt som är lämpligt i kommunikationssituationen samt att delta på ett konstruktivt sätt i förberedda samtal och diskussioner.

1918

Påverka samhällsplaneringenVästsverige växer och nya byggen är ständigt på gång. Från att planeringen påbörjas till att allt är klart tar det flera år. När spaden väl är i marken är det för sent att läm-na in synpunkter. Men det går att vara med och påverka tidigare i processen.

I den här övningen får eleverna undersöka vilka byggplaner som finns i kommunen just nu. De får även lära sig mer om planprocessen och i vilket skede det går att tycka till.

TIDSÅTGÅNG: 60 minuter FÖRBEREDELSE FÖR PEDAGOGEN: Gå in på er kommuns hemsida och leta upp

pågående detaljplaner. För de 13 kommunerna i Göteborgsregionens kommunalförbund har vi sam-lat direktlänkar till respektive kommuns sidor med detaljplaner och byggprojekt här: www.scoop.it/t/byggnadsprojekt

Du kan behöva justera några frågor utifrån hur lätttillgängligt materialet är.

Dela in eleverna i grupper om 2-3 personer.

MATERIALEleverna behöver ha tillgång till ett digitalt verktyg

per grupp (dator eller surfplatta).Skriv ut elevbladet eller lägg upp det på en

gemensam lärplattform.Skriv ut faktabladet Planprocessen eller lägg det i en

klassgemensam databas.

2.

ÖVNING 2 - Till lärare

1918

Påverka samhällsplaneringenVästsverige växer och nya byggen är ständigt på gång. Från att planeringen påbörjas till att allt är klart tar det flera år. När spaden väl är i marken är det för sent att lämna in synpunkter. Men det går att vara med och påverka i ett tidigare skede.

Vilka byggplaner finns i er kommun? Och hur kan ni vara med och påverka det framtida samhället? I den här övningen får ni lära er mer om hur nya hus och områden planeras och när det går att vara med och tycka till.

1. Gå in på er kommuns hemsida och leta upp pågående detaljplaner, eller gå till www.scoop.it/t/byggnadsprojekt och klicka på er kommuns sida. Här finns alla byggprojekt som är planerade just nu.

a) Leta reda på ett byggprojekt som du tycker verkar intressant.b) Skriv ett par meningar om vad som planeras. Fundera också över: Var någonstans ska området byggas och hur kan man ta sig dit? Vad tycker ni om idéerna i planen? c) Var i processen ligger ärendet just nu? (Se faktabladet Planprocessen.)d) Vad innebär det? Skriv ett par meningar om det.

2. Leta reda på ett projekt där det går att lämna in synpunkter just nu.

a) Var i processen ligger projektet?b) Hur länge är det möjligt att lämna in synpunkter?

Alingsås byggde upp kommunen i Minecraft under namnet Blockingsås. Under projektet kunde alla som ville bygga upp sin drömstad i spelet. Under samma period presenterades en förhandstitt på kommunens nya digitala översiktsplan. Bild: Alingsås kommun

ÖVNING 2 - Elevblad

2120

Faktablad Planprocessen1

Mark, vatten och luft är resurser vi alla delar och som påverkas när nya hus och områden byggs. För att kunna väga olika intressen mot varandra gör kommunen en detaljplan innan något byggs. Detaljplaner beskriver vad som får byggas. En viktig del av processen med att ta fram en detaljplan (planprocessen) är att alla kan vara med och tycka till.

Kommunerna planerar byggandet på lång och kort sikt. Översiktsplanen visar hur mark och vatten i kommunen ska användas på lång sikt, till exempel vilka områden som ska utvecklas och vilka områden som ska bevaras som de är. Innan politikerna fattar beslut om översiktsplanen vill de veta vad invånarna tycker och alla som vill kan lämna in synpunkter, på samma sätt som med detaljplaner.Detaljplanerna beskriver mer noggrant hur mark och vatten i kommunen får användas, till exempel för bostäder, kontor, parker eller vägar. De reglerar också hur stora och höga byggnader får vara, och styr ibland även hur byggnader får se ut. Syftet med att ta fram detaljplaner är att varje plats ska användas till det den är mest lämpad för. Det avgör man genom att utreda olika perspektiv och förutsättningar för området under planprocessen.Information om aktuella detaljplaner brukar finnas på kommunens hemsida. Ofta finns även en utställning av detaljplaner som är öppna för synpunkter i kommunhuset, på biblioteket eller någon annan plats i kommunen.Planprocessen regleras av plan- och bygglagen (PBL). Så här går planprocessen till:

1) Boverkets hemsida: http://boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/planering/ Göteborgs stads hemsida: https://stadsutveckling.goteborg.se/sv/planprocessen/

1. PLANBESKEDDen som vill bygga något som kräver en detaljplan ansöker om ett planbesked hos kommunen. Planbeskedet talar om ifall kommunen kommer att ta fram en detaljplan eller inte.

2. PROGRAM (OM DET BEHÖVS)I vissa fall kan kommunen besluta att det behövs ett planprogram innan arbetet med detaljplanen kan starta. Ett planprogram är mer övergripande än en detaljplan och görs över ett större område. Ofta behövs ett program när ny mark ska planeras. Innan kommunen fattar beslut om planprogrammet får invånarna lämna synpunkter på förslaget.

3. SAMRÅD I samrådsskedet görs den största delen av arbetet med att ta fram detaljplanen. Kommunen och den som vill bygga något arbetar tillsammans fram ett förslag på detaljplan, och utreder viktiga frågor. Exempel på sådana frågor är: Hur fungerar marken att bygga på? Hur påverkas de som bor runt omkring? Är luft- och ljudmiljön i området tillräckligt bra för dem som ska flytta in när det är färdigbyggt? Finns det några speciella växt- eller djurarter i området som måste skyddas? Finns det några fornlämningar eller viktiga kulturhistoriska minnen? När ett planförslag finns färdigt går det ut på samråd, vilket betyder att alla som vill kan lämna synpunkter.

4. GRANSKNINGKommunen arbetar om planförslaget utifrån de synpunkter som har kommit in. Det slutliga planförslaget presenteras för allmänheten och alla kan återigen lämna synpunkter. Detta kallas för granskning. Då kan du också se om de synpunkter du lämnade under samrådet har tagits med i förslaget.

5. PLANEN ANTASEfter eventuella ändringar antar kommunens politiker detaljplanen.

6. ÖVERKLAGANOm du berörs av förslaget kan du överklaga politikernas beslut. Men då måste du ha lämnat in skriftliga synpunkter tidigare, senast under granskningsskedet.

ÖVNING 2 - Elevblad

2120

5. PLANEN VINNER LAGA KRAFTTre veckor efter att politikerna har fattat beslut vinner planen laga kraft, om ingen har överklagat. Det betyder att den gäller och inte längre kan överklagas. Om någon har överklagat detaljplanen avgör mark- och miljödomstolen om planen ska vinna laga kraft eller inte.

7. BYGGNATIONInnan bygget kan starta måste detaljplanen ha vunnit laga kraft. Den som ska bygga behöver också ha fått ett bygglov, som byggaktören ansöker om hos kommunen.

8. FÄRDIGSTÄLLT BYGGENu är bygget klart och kan börja användas.

Detaljplan från Partille kommun.

ÖVNING 2 - Elevblad

2322

2322

LGR 11SAMHÄLLSKUNSKAPFörmåga: Reflektera över mänskliga rättigheter samt demokratiska värden, principer, arbetssätt och beslutsprocesser.

Central innehåll: Individers och gruppers möjligheter att påverka beslut och samhällsutveckling samt hur man inom ramen för den demokratiska processen kan påverka beslut.

GY11SAMHÄLLSKUNSKAPSyfte: Undervisningen ska bidra till att skapa förutsättningar för ett aktivt deltagande i samhällslivet.

Förmåga: Kunskaper om demokrati och de mänskliga rättigheterna såväl de individuella som de kollektiva rättigheterna, samhällsfrågor, samhällsförhållanden samt olika samhällens organisation och funktion från lokal till global nivå utifrån olika tolkningar och perspektiv.

Arbeta vidare

è Vad tycker ni om de detaljplaner ni har hittat? Skicka in synpunkter på en detaljplan som är ute på samråd eller granskning just nu.

è Se Trafikverkets film Från planering till byggande. Den handlar om hur man kan påverka när Trafikverket ska bygga vägar och järnvägar. Finns det något väg- eller järnvägsprojekt som ni kan tycka till om? Gå in på Trafikverkets sida och leta upp projekt nära dig. www.trafikverket.se/nara-dig/Projekt

Tips

è I Göteborgs Stad finns Min stad, en 3D-karta där det går att skriva in sina idéer om hur staden ska utvecklas. Det går även att se vad andra tycker: www.minstad.goteborg.se/minstad/index.do

è Göteborgs Stad har också en egen sida för stadsutveckling: www.stadsutveckling.goteborg.se

Finns det något liknande i er kommun?

Från planering till byggande

2524

Påverka ert närområde

Påverka ert närområdeVar fjärde år är det val. Då röstar svenska folket fram de politiker som ska representera oss och fatta beslut. Men en viktig del av demokratin är att berätta hur man vill ha det för politiker och beslutsfattare även mellan valen.

I de här övningarna får eleverna undersöka hur de kan påverka i sin kommun, med utgångspunkt i skolans omgivningar och vägen till skolan.

TIDSÅTGÅNG: 40 minuter

FÖRBEREDELSE FÖR PEDAGOGEN:Dela in eleverna i grupper om 2–4 personer.

MATERIALEleverna behöver ha tillgång till ett digitalt verktyg

per grupp (dator eller surfplatta).Skriv ut elevbladet eller lägg upp det på en

gemensam lärplattform.Post-it-lappar, pennor och A3-papper.

3.

ÖVNING 3 - Till lärare

2524 Bild: Tomorrow/Stadsbyggnadskontoret Göteborgs Stad

Påverka ert närområde Var fjärde år är det val. Då får alla som fyllt 18 år rösta fram. de politiker som ska representera oss och fatta beslut. Men en viktig del av demokratin är att berätta hur man vill ha det för politiker och beslutsfattare även mellan valen

Är ni nöjda med hur det ser ut runt er skola? Kan ni smidigt och tryggt ta er dit ni behöver komma i vardagen? Vad skulle behöva förändras? I de här övningarna får ni fundera över hur ert närområde kan förbättras och undersöka hur ni kan vara med och påverka.

Del 1 Vad vill vi förändra?

Jobba tillsammans i gruppen med ett blankt A3-papper framför er.

a) Tänk en stund på hur du tar dig runt i din vardag. Hur ser din skolväg ut? Är det smidigt att gå, cykla eller åka kollektivt till skolan, till dina fritidsaktiviteter eller dina kompisar? Känner du dig trygg och säker när du är på väg någonstans, oavsett om det är ljust eller mörkt, sommar eller vinter? Kan du parkera cykeln säkert där du behöver? Tycker du att något behöver förändras? b) Skriv ner de saker du vill förändra på post-it-lappar och sätt fast dem på A3-papperet.

c) Rotera A3-papperet ett steg så att alla får läsa vad personen bredvid har för tankar. Bygg vidare på idéerna eller skriv ner nya som du har fått.

d) Diskutera idéerna gemensamt och välj ut de tre idéer som ni tycker är bäst. Skriv några rader om varför ni valde just dem.

Del 2 Hur kan vi påverka? Vart ni ska vända er beror på vilka idéer ni har. Vill ni förändra något på skolans område kan ni börja med att berätta det för elevrådet eller rektorn. Gäller det förändringar av exempelvis cykelvägar, övergångställe eller gatubelysning kontaktar ni kommunen. Om era idéer handlar om kollektivtrafiken kontaktar ni Västtrafik.I en kommun finns många olika sätt att påverka. Några kommuner har ett ungdomsfullmäktige eller ungdomsråd som driver ungas frågor. Ibland ordnas medborgardialoger, då kommunen bjuder in invånarna att vara med att tycka till i olika frågor. Men det går alltid att kontakta de ansvariga tjänstepersonerna eller politikerna i kommunen direkt, och berätta vad man tycker. Många kommuner har ett kontaktcenter som kan hjälpa er att hitta rätt person eller avdelning inom kommunen. Fördelen med att kontakta kommunen direkt är att frågan eller förslaget måste hanteras och besvaras enligt lag, och medborgarnas synpunkter sorteras och tas tillvara.

1. Ta reda på vem som ansvarar för det som ni vill förändra. Gå in på kommunens eller Västtrafiks hemsida eller ring och fråga. Skriv ett par meningar om vad ni får för svar.

2. Beskriv era bästa idéer i ett mejl och skicka synpunkterna till den som är ansvarig.

Tanken på en linbana över älven i Göteborg väcktes som ett medborgarförslag inför Göteborgs 400-årsjubileum. Nu är den på väg att bli verklighet och bygget beräknas komma igång under hösten 2019.

ÖVNING 3 - Elevblad

2726

2726

Tips

è I Kungsbacka finns en egen webbplats för unga med information om hur det går att göra skillnad. www.ungikungsbacka.se

è Ale har tagit fram appen Ung i Ale. Här finns nyheter, evenemang och information om hur unga kan påverka. Det går också att söka kommunens ungdomspeng, Tvärballa bankomaten, direkt i appen. www.ale.se/uppleva--gora/ung-i-ale.html

è I Göteborgs Stad finns Göteborgsförslaget som är till för alla som har en idé till politikerna om hur Göteborg kan utvecklas. Här kan man också rösta på andras förslag. Förslag som får mer än 200 röster under 90 dagar kommer att behandlas av politikerna. www.goteborg.se/goteborgsforslaget

è På Västra Hisingen i Göteborg får medborgarna vara med och bestämma hur en halv miljon ska användas för att skapa en tryggare stadsdel. www.nubestammerdu.nu

Finns något liknande i er kommun?

LGR 11SAMHÄLLSKUNSKAPFörmåga: Reflektera över mänskliga rättigheter samt demokratiska värden, principer, arbetssätt och beslutsprocesser.

Centralt innehåll: Individers och gruppers möjligheter att påverka beslut och samhällsutveckling samt hur man inom ramen för den demokratiska processen kan påverka beslut.

Arbeta vidare

è Jobba vidare med idéerna. Fortsätt att använda de möjligheter att påverka som finns i kommunen och försök att få igenom era förslag. Exempelvis kan ni följa upp ert mejl efter en tid, och bjuda in er till ett möte med ansvariga tjänstepersoner eller politiker där ni presenterar era idéer.

è Promenera runt skolan och titta efter bra och dåliga platser. Var är det lätt att ta sig fram? Var är det svårt? Varför? Hur fungerar platserna för yngre barn? Fotografera platserna och lägg in i en digital karta (se beskrivning i övningen Så såg det ut förr - skapa en egen kartpromenad).

è Ett sätt att arbeta med trygga och bra skolvägar är att skolan och kommunen tillsammans tar fram en skolreseplan. Hur man gör det kan ni läsa mer om här: www.vgregion.se/om-vgr/satsningar-och-samarbeten/hallbart-resande-vast/projekt/skolreseplaner

GY11SAMHÄLLSKUNSKAPSyfte: Undervisningen ska bidra till att skapa förutsättningar för ett aktivt deltagande i samhällslivet.

Förmåga: Kunskaper om demokrati och de mänskliga rättigheterna såväl de individuella som de kollektiva rättigheterna, samhällsfrågor, samhällsförhållanden samt olika samhällens organisation och funktion från lokal till global nivå utifrån olika tolkningar och perspektiv.

2928

Mötesplatser för allaI ett samhälle är det viktigt att det finns mötesplatser där människor kan umgås och känna sig välkomna.

I de följande två övningarna får eleverna titta på bilder från olika platser och analysera hur väl de fungerar som mötesplatser utifrån ett antal olika perspektiv. Med utgångspunkt i analysen skapas en problemformulering som eleverna jobbar vidare med genom att ikläda sig rollen som stadsplanerare. Uppdraget är att skapa nya innovativa mötesplatser.

TIDSÅTGÅNG: 60 + 60 minuter. FÖRBEREDELSE FÖR PEDAGOGEN:Dela in eleverna i grupper om 2-3 personer.Skapa ett rum på

www.socrative.com, www.mentimeter.com eller någon annan digital insamlingstjänst. Det går också att göra insamlingen analogt.

MATERIALSkriv ut elevbladet eller lägg det i en klassgemensam

databas.Skriv ut elevbladet eller lägg upp det på en

gemensam lärplattform.Papper och penna.

INTRODUKTIONIntroducera eleverna för begreppet mötesplats. Gör en lista utifrån de mötesplatser som eleverna känner till idag för att skapa förförståelse.

4.a

ÖVNING 4.a - Till lärare

2928

Mötesplatser för allaI ett samhälle är det viktigt att det finns mötesplatser där människor kan umgås och känna sig välkomna.

Vad behövs för att alla ska känna sig lika välkomna på en plats? I den här övningen får ni undersöka några mötesplatser utifrån olika perspektiv.

Undersök de olika mötesplatserna på bilderna. Använd diskussionsfrågorna och låt alla i gruppen få svara. Diskutera bilderna en i taget.

DISKUSSIONSFRÅGOR: è Vad är det för mötesplats du ser? è På vilket sätt upplevs platsen beroende på om det är

dag, kväll eller natt, sommar eller vinter? è Vilka tror du använder sig av den här typen av

mötesplats? è Vilka av personerna i listan nedan känner sig välkomna

på platsen? Hur fungerar platsen för dig om du är:• En 16-årig tjej som är rullstolsburen.• En 30-årig kille som just kommit från Syrien till

Sverige. • En ensamstående tvåbarnsförälder som är arbetslös. • En heterosexuell kvinna på 50 år som jobbar som chef.• En dam på 85 år som går med rullator och har en

pension på 11 000 kronor i månaden.• En 14-årig kille med dyslexi (läs- och skrivsvårigheter).• En muslimsk tjej på 18 år som bär hijab.• En 5-åring med mycket spring i benen.• En transsexuell kille på 25 år som har gott om pengar.

Avslutningsvis bestämmer ni er för en eller flera problemformuleringar, alltså problem som ni hittat när ni undersökt bilderna. Rapportera in på det sätt pedagogen bett er att göra.

Problematisering: Bild X. Platsen är inte tillgänglig för…. På grund av att… ____________________________________

________________________________________________

________________________________________________

________________________________________________

________________________________________________

________________________________________________

Avsluta med att diskutera vad ni kommit fram till gemensamt med de andra i klassen

ÖVNING 4.a - Elevblad

3130

Bild 1.

Bild 2 .

3130

Bild 5.

Bild 4.

Bild 3.

3332

Skapa en trygg mötesplatsI ett samhälle är det viktigt att det finns mötesplatser där människor kan umgås och känna sig välkomna.

I den här övningen får eleverna ta på sig rollen som stadsplanerare och skapa en mötesplats där alla människor känner sig trygga och välkomna.

TIDSÅTGÅNG: 60 + 60 minuter. FÖRBEREDELSE FÖR PEDAGOGEN:

Dela in eleverna i grupper om 2–3 personer. Använd samma grupper som i den tidigare övningen.

MATERIAL:Plocka fram material: större papper (A3), blyerts- och

färgpennor.

Avsluta övningen med ett mingel, där eleverna får gå runt i klassrummet och titta på varandras skisser samt förklarande texter.

4.b

ÖVNING 4.b - Till lärare

3332

Skapa en trygg mötesplats I ett samhälle är det viktigt att det finns mötesplatser där människor kan umgås och känna sig välkomna.

Ni är nu stadsplanerare med uppdrag att skapa en mötesplats där alla människor känner sig trygga och välkomna. Gemensamt i gruppen skapar ni fritt med hjälp av papper och färgpennor. Tänk på att era idéer är viktigare än själva skissen.

1.Välj ut en av de problemformuleringar ni gjorde till en av bilderna i övning 1. Bild X. Platsen är inte tillgänglig för…. På grund av att…

2. Nu får ni designa om just den mötesplatsen så att den blir mer tillgänglig utifrån er problemformulering. Jobba tillsammans i gruppen med ett blankt A3-papper framför er samt bilden på mötesplatsen.

a) Jobba först enskilt med att skriva ner idéer på hur mötesplatsen kan designas om. Skriv det på post-it-lappar och sätt fast dem på A3-papperet.

b) Rotera A3-papperet ett steg så att alla får läsa vad personen bredvid har för idéer. Bygg vidare på idéerna eller skriv ner nya som du har fått.

d) Diskutera idéerna gemensamt och skapa tillsammans en lösning. Motivera på vilket sätt er idé löser problemet.

3. Montera ihop en skiss och text för en miniutställning och mingel i klassrummet.

REFLEKTIONDet ni jobbar med i denna övning handlar om att skapa en förståelse för att hur tillgänglig en mötesplats är beror på ur vilket perspektiv man tittar. Vad som uppfattas som bra tillgänglighet för den ena kan vara tvärtom för den andre. När stadsplanerare designar städer och samhällen är det viktigt att de gör det utifrån flera perspektiv. I högra spalten följer ett par begrepp som är viktiga att ha med sig.

JÄMLIKHET, JÄMSTÄLLDHET OCH INTEGRATION

Jämlikhet är ett socialt tillstånd där alla människor inom ett visst samhälle har samma status och respekt. Det innebär att alla människor är lika mycket värda och har samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsvariation, sexuell orientering eller ålder.1

Jämställdhet innebär jämlikhet mellan kvinnor och män. Det brukar definieras som att kvinnor och män ska ha samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom livets alla områden.2

Integration handlar om att känna tillhörighet i samhället. Det betyder att alla ska känna sig som en del av det svenska samhället. Integration handlar om att olika grupper i samhället möts och har ett utbyte med varandra.3

1) http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/jämlikhet2) Nationalencyklopedin, jämlikhet. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/jämlikhet3)Information om Sverige, https://www.informationsverige.se/Svenska/Samhalle/Samhallsorientering/Sidor/Den-svenska-integrationspolitik-en.aspx

ÖVNING 4.b - Elevblad

3534

3534

Arbeta vidare

è Låt eleverna under minglet kommentera varandras förslag på post-it-lappar som sätts i anslutningen till förslaget. Förklara att kommentarerna bör vara framåtsyftande. Kommentarerna kan sedan fungera som underlag för fortsatt arbete såsom revidering av skisserna. Den här typen av arbete fungerar formativt och ger eleverna möjlighet att utveckla sina tankar och idéer.

è Låt eleverna redovisa för varandra. Lägg fokus på perspektiven jämlikhet, jämställdhet och integration och låt grupperna fundera kring dessa kopplat till sitt arbete.

è Låt eleverna bygga modeller av platserna samt skriva längre texter där de får utveckla sitt resonemang samt sina ståndpunkter utifrån perspektiven.

LGR 11SVENSKA Förmåga: Att formulera sig och kommunicera i tal och skrift samt anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang.

Centralt innehåll: Att leda ett samtal, formulera och bemöta argument samt sammanfatta huvuddragen i vad som sagts.

SAMHÄLLSKUNSKAPFörmåga: Att analysera samhällsstrukturer med hjälp av samhällsvetenskapliga begrepp och modeller. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla en helhetssyn på samhällsfrågor och samhällsstrukturer.

Centralt innehåll: Skillnader mellan människors ekonomiska resurser, makt och inflytande beroende på kön, etnicitet och socioekonomisk bakgrund. Sambanden mellan socioekonomisk bakgrund, utbildning, boende och välfärd. Begreppen jämlikhet och jämställdhet.

GY11SVENSKASyfte: Undervisningen ska utmana eleverna till nya tankesätt och öppna för nya perspektiv.

Förmåga: Att tala inför andra på ett sätt som är lämpligt i kommunikationssituationen samt att delta på ett konstruktivt sätt i förberedda samtal och diskussioner.

SAMHÄLLSKUNSKAPSyfte: Bredda och utveckla kunskaper om människors livsvillkor med utgångspunkt i olika samhällsfrågor.

Förmåga: Att analysera samhällsfrågor och identifiera orsaker och konsekvenser med hjälp samhällsvetenskapliga begrepp, teorier, modeller och metoder.

3736

Naturens gratistjänster Vi människor är beroende av naturen på många sätt. Naturen ger oss bland annat mat, vatten och frisk luft. Ibland kallas detta för ekosystemtjänster. Det är ofta helt gratis. För att fortsätta få ekosystemtjänster av naturen även i framtiden behöver vi planera klokt. Bland annat måste vi se till att det finns sammanhängande områden av skog, ängar, sjöar och liknande.

I den här övningen får eleverna titta på ett antal olika bilder och undersöka vilka ekosystemtjänster de kan se.

TIDSÅTGÅNG: 40-60 minuter FÖRBEREDELSE FÖR PEDAGOGEN:

Beroende på hur mycket förförståelse eleverna har, kan det behövas mer tid att gå igenom vad ekosystemtjänster är. Bra faktamaterial finns hos Naturvårdsverket, WWF (Världsnaturfonden) eller Naturskyddsföreningen.

Dela in eleverna i grupper om 2-4 personer.

MATERIALSkriv ut elevbladet eller lägg upp det i en

klassgemensam databas. Skriv ut faktabladet eller lägg upp det på en

gemensam lärplattform.

5.

ÖVNING 5 - Till lärare

3736

Naturens gratistjänster Vi människor är beroende av naturen på många sätt. Naturen ger oss bland annat mat, vatten och frisk luft, ofta helt gratis. Ibland kallas detta för ekosystemtjänster. För att fortsätta få ekosystemtjänster a v naturen även i framtiden behöver vi planera klokt. Bland annat måste vi se till att det finns sammanhängande områden av skog, ängar, sjöar och liknande.

I den här övningen får ni titta på ett antal olika bilder och undersöka vilka ekosystemtjänster ni kan se. Till er hjälp har ni Faktabladet Ekosystemtjänste.

1. LÄS IGENOM FAKTABLADET

2. TITTA PÅ BILDERNA, VAR OCH EN FÖR SIG:

a) Vad ser ni för landskap? b)Vilka ekosystemtjänster ser ni?c)Beskriv vad de gör.

3. FINNS DET NÅGRA EKOSYSTEMTJÄNSTER SOM HOTAS? VAD SKULLE TILL EXEMPEL HÄNDA OM:

Bild 1: Vattnet förorenas?Bild 2: Det blir översvämning?Bild 3: Skogen huggs ner?Bild 4: Ängen växer igen?Bild 5: Alla bin dör ut?Bild 6. En kraftig storm drar in och blåser omkull alla träd?Bild 7: En maskin på en fabrik går sönder och läcker ut giftiga ämnen i havet?Bild 8: Den stora eken huggs ner eftersom den står i vägen för en motorväg som ska byggas? 4. FINNS DET NÅGRA EKOSYSTEMTJÄNSTER SOM KAN MOTVERKA HOTEN?

Exempel: Bild 1, Om vattnet förorenas kan den reglerande tjänsten vattenrening hjälpa till att fixa problemet

ÖVNING 5 - Elevblad

3938

Bild 1.

Bild 2.

Bild 4.

Bild 5.

Bild 6.

Bild 7.

Bild 8.

Bild 3.

3938

Bild 7.

Faktablad ekosystemtjänster1

Ekosystemtjänster brukar delas in i fyra olika grupper: försörjande, reglerande, stödjande och kulturella.

Försörjande tjänster Tjänster som vi direkt kan använda oss av och som vi be-höver för vår överlevnad:

DRICKSVATTEN Vi klarar oss bara ett par dagar utan dricksvatten. En stor del av regnvattnet hamnar i marken där det renas och lagras som grundvatten.

MATAll vår föda kommer ifrån växter och djur. Vi är beroende av fungerande ekosystem där växter och djur trivs.

BRÄNSLE I våra bostäder behöver vi värme och varmt vatten och vi behöver el till allt ifrån matlagning till telefoner. Svenska kraftvärmeverk eldas ofta med träflis eller torv från naturen. Många villor värms upp genom att elda ved eller träpellets.

MEDICIN OCH HÄLSOMEDEL En stor del av alla läkemedel som används kommer ifrån regnskogen. Stor biologisk mångfald är som ett apotek för framtida mediciner.

RÅMATERIALBomull, trä, metaller och mineraler är exempel på några råmaterial vi hämtar ifrån naturen. Detta omvandlar vi sedan till varor som vi kan använda - såsom kläder, möbler, bilar och datorer.

1 WWF (Världsnaturfonden):http://www.wwf.se/nyhetsbrev/source.php/1534412/Naturens%20tj%C3%A4nster%20liten%20storlek.pdfNaturensNaturskyddsföreningen: http://www.naturskyddsforeningen.se/sites/default/files/doku-ment-media/skoldokument/Elevovningar_OVN-3_E8.pdf

Reglerande tjänster Tjänster som skyddar oss människor från en del svårigheter. De gör så att naturen står emot eller fixar till-fälliga problem. Dessa är:

VATTENRENING Vattnet som rinner genom naturen renas av stenar, sand, växter, bakterier och mikroorganismer. Utan den naturliga vattenreningen skulle varje glas med rent vatten vara väldigt dyrt.

RENING AV LUFT Träd och andra växter gör stor nytta för luftkvaliteten i våra samhällen genom att ta bort föroreningar från atmosfären.

KONTROLL AV EROSION Vid kraftiga vindar och regnfall kan jorden sköljas bort. Det kallas för erosion, och det är till viss del naturligt. Men om marken utnyttjas för hårt kan erosionen vara förödande. Träd och växter skyddar oss från erosion genom att deras rötter binder samman jorden. Där marken sluttar är det extra hög risk för erosion.

SKYDD MOT NATURKATASTROFER Naturen kan skydda oss mot stormar och översvämningar. Träd och växer binder samman jord och hindrar att den sköljs bort. Våtmarker kan ta hand om stora mängder vatten. Korallrev i hav och skog nära kusten kan vara ett skydd mot översvämningar och orkaner.

SKYDD MOT SKADEDJUR I naturen finns många olika sorters växter blandat. Då blir det svårare för skadedjur som lever på en speciell art att klara sig där. I jordbruk och skogsbruk odlar man ofta en enda gröda på en stor yta, vilket ökar risken för skadedjur. Dessa måste man angripa med bekämpningsmedel. En biologisk mångfald med många olika växter och djur bidrar till ett fungerande ekosystem.

ÖVNING 5 - Elevblad

4140

POLLINERING Nästan alla blommande växter och en stor del av det vi odlar är beroende av bin och andra insekter för att föröka sig.

BÄTTRE KLIMAT Träd och växter tar hand om och lagrar koldioxid i atmosfären. Om skogen huggs ned utan att det planteras någon ny så ökar växthuseffekten. Även havet lagrar en stor del koldioxid. Grönska bidrar också till svalka när det är varmt, och tar upp vatten när det regnar.

Stödjande tjänster Tjänster som hjälper andra processer i naturen att fungera. De ligger till grund för alla andra ekosystemtjän-ster. Dessa är:

FOTOSYNTES Fotosyntesen ger syre till allt levande. Solens energi fångas upp av gröna växter som ger oss syre. Vi andas ut koldioxid, och tillsammans med vatten är det vad växterna behöver för att leva och växa.

NÄRING I NATUREN För att växa behöver växter näring. Det får de genom döda växt- och djurdelar som mikroorganismer, svampar, växter och djur bryter ned. Allt går runt i ett kretslopp.

JORDBILDNING Jorden som växterna växer i bildas genom denna nedbrytningsprocess. Gödsel och döda växter och djur bryts ner och blandas med sand, lera och mineraler och skapar jord.

VATTNETS KRETSLOPP Utan vatten finns inget liv. Vattnet flödar genom naturen i ett stort kretslopp. Vattnet i sjöar och hav avdunstar och blir till moln, och faller ner som regn i sjöar och hav.

BIOLOGISK MÅNGFALDEn stor blandning av arter gör att det finns många lösningar för ett ekosystem att klara sig. När arter dör ut kan det förändra hela ekosystem.

Bild 3.

Kulturella tjänster

Tjänster som handlar om välbefinnande, upplevelse och hälsa:

SKÖNHETSVÄRDEN Att vistas i naturen kan många gånger vara en skönhetsupplevelse. För många människor i världen är naturen något som är större än oss själva och något vi är en del av.

FRILUFTSLIV OCH TURISM Turism är en stor inkomstkälla för många. Camping, hajkning, bergsklättring, skidåkning är ett par exempel på spännande upplevelser som naturen kan erbjuda.

HÄLSA OCH VILA Att vara ute i naturen och vandra eller jogga kan ge både avkoppling och bra fysisk träning. Forskning visar att människor som vistas mycket i naturen klarar av stress bättre. Naturen används också för terapi och återhämtning för patienter inom vården.

INSPIRATION OCH KUNSKAPERNaturen kan fungera som inspirationskälla för målare, musiker, poeter och andra konstnärer. Företag kan hämta kunskaper från naturen när de ska skapa nya produkter.

ÖVNING 1 - Elevblad

4140

Bild 3.

LGR 11BIOLOGIFörmåga: Att använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i [...] naturen och samhället.

Centralt innehåll: Ekosystems energiflöde och kretslopp av materia. Fotosyntes, förbränning och andra ekosystemtjänster. KEMIFörmåga: Att använda kemins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara kemiska samband i samhället och naturen.

Centralt innehåll: Några kemiska processer i mark, luft och vatten ur miljö- och hälsosynpunkt. Människans användning av energi- och naturresurser lokalt och globalt samt vad det innebär för en hållbar utveckling.

SAMHÄLLSKUNSKAPFörmåga: Analysera och kritiskt granska lokala, nationella och globala samhällsfrågor ur olika perspektiv.

Centralt innehåll: Aktuella samhällsfrågor [ … ] i Sverige och världen.

GY11NATURKUNSKAP Syfte: Genom att få diskutera och utforska frågor med samhällsanknytning ska eleverna ges möjlighet att befästa, fördjupa och utveckla naturvetenskapliga kunskaper för att kunna möta, förstå och påverka sin samtid.

Förmåga: Kunskaper om naturvetenskapens roll i aktuella samhällsfrågor och i förhållande till hållbar utveckling.

SAMHÄLLSKUNSKAPSyfte: Eleven ska ges möjlighet att utveckla förståelse för frågor om [...] resurser och hållbar utveckling.

Förmåga: Analysera samhällsfrågor och identifiera orsaker och konsekvenser med hjälp av samhällsvetenskapliga begrepp, teorier, modeller och metoder.

Arbeta vidare

è En del i regional planering handlar om att planera byggandet så att ekosystemtjänsterna inte hotas. Här är ett exempel på hur man har kartlagt ett sammanhängande grönområde för att kunna visa vilka värden som finns. Kartan sträcker sig från Alingsås till Göteborg. www.grkom.se/delsjon_harskogenkilen_karta.pdf

è Arbeta vidare med övningen Rent vatten varje dag. Där får ni ta reda på var er kommun hämtar ert dricksvatten.

Tips

è Tips: WWF (Världsnaturfonden) och Naturskyddsföreningen har skolmaterial om ni vill arbeta mer fördjupat med ekosystemtjänster.

9

1. DelsjöområdetStorstadens gröna vardagsrum. Hit söker sig göteborgarna för sport, moti on och prome-nader, men även för att njuta av sti llheten. Variati onsrik natur.

2. Kåsjön-Knipefl ågsbergenEtt familjevänligt variati onsrikt strövområde med skogar, hedar och myrar. Trots det stads-nära läget är stora delar så kallat tyst område.

3. BråtaskogenKuperat landskap med gammal bondeskog med myrar och bergsplatåer.

4. Maderna-TahultVåtmark med klockgenti ana och alkon-blåvinge. Natura 2000-område. Välvd morän-kulle med många hästgårdar.

5. GallhålanNärströvområde i större ekskog med historiska lämningar sedan bronsåldern.

6. Stamsjöarna-ÖxerydSommarstugeområde som permanentats och gradvis vuxit. Sjönära.

7. Slätt hult-Skatt egårds gärdeOdlingslandskap med järnålderslämningar och gårdar med anor från sen medelti d i Slätt hult-Brunstorp. Hästhållning och tätort-nära rekreati on vid Skatt egårds gärde.

8. HärskogenStort skogs- och sjöområde med rikt friluft sliv. Friluft sanläggningar, vandrings-leder och moti onsspår.

9. Nääs-TolleredBruksort med kulturhistoriskt värdefull industrimiljö. Säteri med omkringliggande odlingslandskap och torpmiljöer.

HemsjöAkti vt jordbruk och stora värden för det lokala friluft slivet. Höga kulturvärden kopp-lade ti ll bebyggelse och fornlämningar.

Nären-ÖmmernVidsträckta sjöar med omgivande barr-skogslandskap. Populära för skridsko-åkning och kanoti ng.

ÖdenäsVälbevarad kulturbygd som ligger vackert på höjden av en långsträckt moränrygg. Variati onsrikt landskap med inslag av bio-logiskt värdefulla skogar utmed de öppna markerna.

FärgenVariati onsrik natur med sjön Stora Färgen omgiven av värdefulla lövskogar och odlings-landskap. Akti vt friluft sliv med koppling ti ll sjön.

Maryd-LygnöBarrskogsområde där det ligger små värdefulla odlingslandskap insprängda i landskapet. Tyst område.

HjortmarkaTätortsnära skogsområde där naturens ljud dominerar. Uppskatt at friluft s-område för alingsåsarna.

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

11

12

13

14

15

Delsjön-Härskogenkilen1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

11

12

13

14

15

Översiktlig karaktärsanalys över Delsjön–Härskogenkilen.

4342

Rent vatten varje dagVatten är en förutsättning för liv och en av många eko-systemtjänster som naturen förser oss med. I vår del av världen ser vi det som självklart att få rent dricksvatten i kranen varje dag. Men det är inget som händer av sig självt, utan något som vi behöver planera för när vi bygger samhällen.

I den här övningen får eleverna undersöka varifrån deras dricksvatten kommer och vilket vattenverk som gör det drickbart.

TIDSÅTGÅNG: 20-40 minuter. FÖRBEREDELSE FÖR PEDAGOGEN:

Gå in på er kommuns hemsida och ta reda på varifrån ert dricksvatten kommer. Undersök vilken information som finns.

Dela in eleverna i grupper om 2-4 personer.

MATERIALEleverna behöver ha tillgång till ett digitalt verktyg

per grupp (dator eller surfplatta).Skriv ut elevbladet eller lägg upp det på en

gemensam lärplattform.

6.

ÖVNING 6 - Till lärare

4342

Rent vatten varje dag

Vatten är en förutsättning för liv. I vår del av världen ser vi det som självklart att få rent dricksvatten i kranen varje dag. Men det är inget som händer av sig självt, utan något som vi behöver planera för när vi bygger samhällen.

I den här övningen får ni undersöka varifrån ert dricksvatten kommer och vilket vattenverk som gör det drickbart.

1. KOMMUNENS DRICKSVATTENTa reda på från vilken vattentäkt (källa) er kommun tar sitt dricksvatten. Gå in på kommunens hemsida och sök på ”dricksvatten”.

2. VATTENVERKTa reda på vilket vattenverk som behandlar vattnet innan det når hushållen. Hur renas vattnet? Vilka krav behöver vattnet uppfylla för att få räknas som dricksvatten? Hur tar kommunen reda på att vattnet har rätt kvalitet?

3. OM DRICKSVATTNET SKULLE TA SLUTFundera på vad som skulle hända om dricksvattnet skulle förorenas eller ta slut.

Hur skulle du klara dig? Vad händer efter:

a) en dag?b) en vecka?c) en månad?

4. HUR MYCKET KOSTAR DET ATT FÅ RENT VATTEN I KRANEN? Tycker du att det mycket eller lite? Jämför med andra drycker.

ÖVNING 7 - Elevblad

4544

4544

Arbeta vidare

è Titta på filmen från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap om vatten i krissituationer: Hemberedskap – vatten

è Myndigheten har också en hemsida med fler tips om hur man klarar sig i en krissituation: www.dinsakerhet.se/olycka-och-kris/forbered-dig-for-olycka-och-kris/din-krisberedskap

è Kolla om vattenverket i er kommun tar emot skolklasser. Om inte, se Göteborgs Stads film om vattnets resa: Vattnets väg - från fjäll till vattenkran

è Arbeta vidare med övningen Naturens gratistjänster. Där får ni lära er vad ekosystemtjänster är och var i naturen de finns.

LGR 11KEMIFörmåga: Att använda kemins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara kemiska samband i samhället och naturen.

Centralt innehåll: Processer för att rena dricksvatten och avloppsvatten lokalt och globalt.

SAMHÄLLSKUNSKAPFörmåga: Analysera och kritiskt granska lokala, nationella och globala samhällsfrågor ur olika perspektiv.

Centralt innehåll: Aktuella samhällsfrågor [ … ] i Sverige och världen.

GY11NATURKUNSKAP Syfte: Genom att få diskutera och utforska frågor med samhällsanknytning ska eleverna ges möjlighet att befästa, fördjupa och utveckla naturvetenskapliga kunskaper för att kunna möta, förstå och påverka sin samtid.

Förmåga: Kunskaper om naturvetenskapens roll i aktuella samhällsfrågor och i förhållande till hållbar utveckling.

SAMHÄLLSKUNSKAPSyfte: Eleven ska ges möjlighet att utveckla förståelse för frågor om [...] resurser och hållbar utveckling.

Förmåga: Analysera samhällsfrågor och identifiera orsaker och konsekvenser med hjälp av samhällsvetenskapliga begrepp, teorier, modeller och metoder.

4746

VD:n – bygg en fabrikFör att människor ska kunna bo och trivas i Västsverige måste det finnas jobb. Företag spelar också en viktig roll i samhället genom att producera varor och tjänster som vi behöver. En del av samhällsplaneringen handlar om att skapa förutsättningar för företag att etablera sig. Det är viktigt att det finns lämpliga platser och att företagen kan få rätt kompetens.

I den här övningen får eleverna gå in i rollen som ledare för ett stort företag, och komma fram till vilka typer av yrkesroller de behöver anställa och bestämma var de ska placera sin fabrik.

TIDSÅTGÅNG: 60-90 minuter. FÖRBEREDELSE FÖR PEDAGOGEN:

Dela in eleverna i grupper om 2-3 personer.

MATERIALEleverna behöver ha tillgång till ett digitalt verktyg

per grupp (dator eller surfplatta). Det går också att genomföra övningen utan.

Skriv ut elevbladet eller lägg upp det på en gemensam lärplattform.

Skriv ut korten med yrkesroller och kopiera så många som ni behöver.

7.

ÖVNING 7 - Till lärare

4746

VD:n – bygg en fabrikFör att människor ska kunna bo och trivas i Västsverige måste det finnas jobb. Företag spelar också en viktig roll i samhället genom att producera varor och tjänster som vi behöver. En del av samhällsplaneringen handlar om att skapa förutsättningar för företag att etablera sig.

I den här övningen får ni gå in i rollen som ledare över ett stort företag som jobbar med förnyelsebar energi. Ni ska etablera en ny fabrik i Västsverige och starta försäljning av solceller. Ni behöver arbetskraft och lokaler. Ni ska komma fram till var ni ska placera fabriken.

IntroduktionsuppgiftBörja med att ta reda på lite om solceller. Skriv ett par meningar om vad det är och varför det räknas som förnyelsebar energi. Lägg gärna in en bild på en solcellspanel.

Del 1 Anställa kompetenserNi får ut ett antal kort där det står olika yrkesroller på. Ni ska komma fram till vilka ni tycker är viktigast.

a. Välj ut sex yrkesrollerb. Skriv och motivera varför ni behöver anställa just de

kompetenserna. Om ni är osäkra på vad ett yrke innebär kan söka på arbetsförmedlingen.se, gå in på yrke och framtid.

Del 2 Var ska ni lägga fabriken?Nu ska ni få bestämma var fabriken ska ligga.

Tänk på att è ni ska kunna anställa personer med rätt kompetenser è anställda ska kunna ta sig smidigt till jobbet è råvaror och material ska kunna transporteras enkelt till

fabriken è ni ska kunna leverera färdiga solpaneler till kunder på

ett smidigt sätt è resor och transporter bör kunna göras på ett hållbart

sätt è priset ska vara bra.

Rangordna var ni helst vill lägga er fabrik. Motivera varför.

PLATS ALigger i utkanten av ett litet samhälle där det bor 2 000 personer. Det är sex mil till närmaste större stad, där det bor 50 000 personer. Det går bussar dit två gånger om dagen. Det går att köra godståg ända fram till platsen. Flygplatsen ligger 20 mil bort. Det går att lägga fabriken där till ett väldigt lågt pris.

PLATS BLigger relativt centralt i en storstad och med bra tillgång till kollektivtrafik. Det är nära till hamnen. Det är krångligt att ta sig med lastbil till fabriken. Priset är högt eftersom det ligger så centralt.

PLATS CLigger i utkanten av en mellanstor kommun med 100 000 invånare. Det är åtta mil till en storstad med 500 000 invånare, där det också finns en hamn. Det går pendeltåg dit varje halvtimme. Flygplatsen ligger 12 mil bort. Priset är ganska högt.

PLATS DLigger i en mindre kommun med 15 000 invånare. Det går bussar ett par gånger om dagen till de större omkringliggande kommunerna. Platsen ligger nära en stor väg och flygplatsen ligger en mil bort. Det går att lägga fabriken där till ett relativt lågt pris.

Jämför och diskutera è Hur har ni prioriterat i de olika grupperna? Varför?

Vilka för- och nackdelar har de olika platserna? è Vad skulle behöva ändras för att de olika platserna

skulle passa bättre för fabrikens behov? Finns det något man kan bygga eller ändra för att underlätta för företaget?

è Hur skulle en perfekt plats för att lägga fabriken se ut?

ÖVNING 7 - Elevblad

4948

Energiingenjör Ekonomiansvarig Personalvetare

Montör Grävmaskinist Försäljare

Målare Marknadsförare Elektriker

Revisor Lärare Lastbilschaufför

Maskiningenjör Lagerarbetare Arkitekt

Advokat Murare Plåtslagare

IT-specialist Florist Kock

Murare CNC-Operatör (svetsare) Finansanalytiker

Yrkesroller

Energiingenjör Ekonomiansvarig Personalvetare

Montör Grävmaskinist Försäljare

Målare Marknadsförare Elektriker

Revisor Lärare Lastbilschaufför

Maskiningenjör Lagerarbetare Arkitekt

Advokat Murare Plåtslagare

IT-specialist Florist Kock

Murare CNC-Operatör (svetsare) Finansanalytiker

Energiingenjör Ekonomiansvarig Personalvetare

Montör Grävmaskinist Försäljare

Målare Marknadsförare Elektriker

Revisor Lärare Lastbilschaufför

Maskiningenjör Lagerarbetare Arkitekt

Advokat Murare Plåtslagare

IT-specialist Florist Kock

Murare CNC-Operatör (svetsare) Finansanalytiker

ÖVNING 7 -Elevblad

4948

Arbeta vidare

è Låt eleverna presentera sin rangordning av platserna. Antingen som klassiska Powerpointpresentationer eller som en miniutställning i klassrummet.

è Gör miniutställningen till ett mingel. Låt eleverna kommentera varandras förslag på post-it-lappar som sätts upp vid förslaget. Förklara att kommentarerna bör vara framåtsyftande. Kommentarerna kan sedan fungera som underlag för fortsatt arbete såsom revidering av skissen. Den här typen av arbete fungerar formativt och ger eleverna möjlighet att utveckla sina tankar och idéer.

è Framtidens företagande måste vara hållbart och flera nya sätt att driva företag är på väg att slå igenom. Undersök och utforska begreppen ”cirkulär ekonomi” och ”delandets ekonomi”. Vad betyder de? På vilket sätt kan de bidra till ett hållbart samhälle? Hur skulle solcellsföretaget kunna bli mer cirkulärt eller en del av delandets ekonomi?

LGR11 SAMHÄLLSKUNSKAPFörmåga: Reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar.

Centralt innehåll: Arbetsmarknadens och arbetslivets förändringar och villkor [...]. Utbildningsvägar, yrkesval och entreprenörskap i ett globalt samhälle.

GEOGRAFIFörmåga: Att göra geografiska analyser av omvärlden och värdera resultaten med hjälp av [...] andra geografiska källor, teorier, metoder och tekniker.

Centralt innehåll: Var olika varor och tjänster produceras och konsumeras samt hur varor transporteras.

GY 11FÖRETAGSEKONOMISyfte: Undervisningen i ämnet företagsekonomi ska syfta till att eleverna utvecklar förståelse av företagens roll och villkor i samhället från lokal till global nivå. Undervisningen ska ge eleverna […] förståelse av sambanden mellan olika funktioner inom ett företag.

Förmåga: Kunskaper om hur man startar och driver företag och hur olika funktioner inom företagen samverkar för att förverkliga en affärsidé. Förmåga att leda processer samt att omvandla idéer och teoretiska kunskaper till praktiska och målinriktade aktiviteter.

SAMHÄLLSKUNSKAPSyfte: Bredda och utveckla kunskaper om människors livsvillkor med utgångspunkt i olika samhällsfrågor. Eleverna ska ges möjlighet att utveckla förståelse för frågor om arbetsliv, resurser och hållbar utveckling.

Förmåga: Att analysera samhällsfrågor och identifiera orsaker och konsekvenser med hjälp samhällsvetenskapliga begrepp, teorier, modeller och metoder.

GEOGRAFISyfte: Undervisningen skall utveckla elevernas kunskaper om olika natur- och kulturlandskap, om deras samband, utveckling och förändring över tid samt om samband mellan människa, samhälle och miljö.

Förmåga: Att använda olika geografiska källor, metoder och tekniker vid arbetet med geografisk analys samt att samla in, bearbeta, värdera och presentera geografisk information.

5150

Flyg eller tåg, vad väljer du?Att resa med flyg är spännande men leder också till stora utsläpp av växthusgaser. Med de bränslen som används idag har tåget mycket mindre klimatpåverkan än flyget. Samtidigt flyger vi svenskar allt mer. När vi ska resa långt bort kan det vara både krångligare och dyrare att välja bort flyget. Men hur ser det ut vid halvlånga resor?

I den här övningen får eleverna undersöka dagens möjligheter att resa med tåg och flyg inom Sverige och Europa samt jämföra hur mycket koldioxid de olika färdmedlen släpper ut.

TIDSÅTGÅNG: 60 minuter FÖRBEREDELSE FÖR PEDAGOGEN:

Dela in eleverna i grupper om 2-3 personer.

Gör övningen som en genomgång med eleverna eller låt dem göra den på egen hand.

MATERIAL

Eleverna behöver ha tillgång till ett digitalt verktyg per grupp (dator eller surfplatta).

Skriv ut elevbladet eller lägg upp det på en gemensam lärplattform.

8.

ÖVNING 8 - Till lärare

5150

Flyg eller tåg, vad väljer du? Att resa är spännande men leder också till stora utsläpp av växthusgaser. Med de bränslen som används idag har tåget mycket mindre klimatpåverkan än flyget. Samtidigt flyger vi svenskar allt mer. När vi ska resa långt kan det vara både krångligare och dyrare att välja bort flyget. Men hur ser det ut vid halvlånga resor?

I den här övningen får ni undersöka dagens möjligheter att resa med tåg och flyg inom Sverige och Europa. Ni kommer också att få jämföra hur mycket koldioxid de olika färdmedlen släpper ut.

1. FLYGETS UTSLÄPPFlyg genererar 0,129 kilo koldioxid per kilometer per person.1

Välj två av dessa destinationer. • Berlin• Köpenhamn• Stockholm• Umeå

a) Räkna ut hur mycket koldioxidutsläpp varje flygresa genererar.

b) Räkna ut hur lång tid det tar att resa från den plats som ni befinner er på just nu.

c) Ta fram ett ungefärligt pris för hela resan i svenska kronor.

HJÄLPMEDELAnvänd er av Google Maps för att ta reda på ungefärligt avstånd. Använd hemsidor för flygresor för att ta reda på tid och pris. Tips: På goeuro.se kan ni få tid och pris för både flyg- och tågresor, och även inkludera transporten till flygplatsen.

1 Siffror för utsläpp varierar kraftigt mellan olika källor. Det beror till stor del hur man räknar. Här använder vi data från Naturvårdsverket. https://www.naturvardsverket.se/upload/stod-i-miljoarbetet/vagledning/miljoledning/rev-emissionsfaktorer-for-koldioxidutslapp-o-metadata.pdf

2. TÅGETS UTSLÄPPTåg genererar 0,009 kilo koldioxid per kilometer per person.2 Räkna på samma resor som ni valde ovan.

a) Räkna ut hur mycket koldioxidutsläpp varje tågresa genererar.

b) Räkna ut hur lång tid det tar från den plats som ni befinner er på just nu.

c) Ta fram ett ungefärligt pris för hela resan i svenska kronor.

HJÄLPMEDELAnvänd Google Maps för att ta reda på ungefärligt avstånd. Använd hemsidor för tågresor för att ta reda på tid och pris. Tips: goeuro.se, bahn.com, sj.se.

3. JÄMFÖR OCH DISKUTERA

a) Hur ser det ut? Till vilka destinationer tycker ni att det är rimligt att ta tåg istället för flyg, om ni räknar samman de tre olika aspekterna: tid, pengar och koldioxidutsläpp?

b) Vad skulle behöva förändras för att ni skulle välja tåg istället för flyg till alla destinationer?

DISKUTERA VIDAREGå in på www.flightradar24.com. Där ser ni hur många flyg som är uppe i luften just nu. Diskutera: Varför flyger vi så mycket? Flyger alla mycket? Är det hållbart? Vilka alternativ finns? Ser ni någon skillnad i antalet flyg i luften mellan olika delar av världen?

2 Källa som ovan, utsläpp för SJs intercity-tåg på nordisk elmix

ÖVNING 8 - Elevblad

5352

ÖVNING 8 ÖVNING 8 - Till lärare

5352

LGR 11GEOGRAFIFörmåga: Att göra geografiska analyser av omvärlden och värdera resultaten med hjälp av kartor och andra geografiska källor, teorier, metoder och tekniker.

Centralt innehåll: Klimatförändringar, olika förklaringar till dessa och vilka konsekvenser förändringarna kan få för människan, samhället och miljön i olika delar av världen.

MATEMATIKFörmåga: använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser.

Centralt innehåll: Matematisk formulering av frågeställningar utifrån vardagliga situationer och olika ämnesområden.  

KEMIFörmåga: Att använda kunskaper i kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle.

Centralt innehåll: Människans användning av energi- och naturresurser lokalt och globalt samt vad det innebär för en hållbar utveckling.

TEKNIKFörmåga: Identifiera problem och behov som kan lösas med teknik och utarbeta förslag till lösningar.

Centralt innehåll: Konsekvenser av teknikval utifrån ekologiska, ekonomiska, etiska och sociala aspekter

.GY11GEOGRAFISyfte: Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om [...] möjligheter och problem med att möjliggöra hållbar utveckling.

Förmåga: Att analysera intressekonflikter med koppling till naturgivna risker och mänsklig verksamhet samt hur intressekonflikter påverkar jordens livsmiljöer och människans livsvillkor, ur perspektivet hållbar utveckling.

MATEMATIKSyfte: Utveckla olika strategier för att kunna lösa matematiska problem och använda matematik i samhälls- och yrkesrelaterade situationer.

Förmåga: Relatera matematiken till dess betydelse och användning inom andra ämnen, i ett yrkesmässigt, samhälleligt och historiskt sammanhang.

NATURKUNSKAP Syfte: Genom att få diskutera och utforska frågor med samhällsanknytning ska eleverna ges möjlighet att befästa, fördjupa och utveckla naturvetenskapliga kunskaper för att kunna möta, förstå och påverka sin samtid.

Förmåga: Att använda kunskaper om naturvetenskap för att diskutera, göra ställningstaganden och formulera olika handlingsalternativ.

Arbeta vidare

è Om flyget skulle använda fossilfria bränslen hade resultaten blivit annorlunda. Hur ser det ut på den fronten? Hur långt har vi kommit när det gäller alternativa bränslen för flyget?

Tips

è Universeum i Göteborg har en årlig tävling för högstadieelever som heter Framtida transporter. Då får eleverna komma på kreativa lösningar för hur vi kan resa och transportera varor på ett smart sätt i framtiden. www.universeum.se/skola/unga-spekulerar/framtida-transporter

è Hur många planeter som skulle behövas om alla levde som du? Ta reda på det med hjälp av www.klimatkalkylatorn.se. Vad kan ni göra för att minska era ekologiska fotavtryck?

5554

Så såg det ut förr Att bygga en stad är aldrig en avslutad historia; samhället förändras ständigt. Marken du står på har inte alltid varit bebyggd så som den är idag.

I de här övningarna får eleverna ta reda på hur det tidigare har sett ut i kommunen samt skapa en gemensam historisk karta som användas till en kartpromenad.

TIDSÅTGÅNG: 60+60 minuter

FÖRBEREDELSE FÖR PEDAGOGEN:Ta reda på fakta om området där skolan. Om det är

svårt att hitta fakta kan du välja ett annat område i kommunen. Skapa en länksamling till eleverna.

Dela in eleverna i grupper om 2-3 personer.

MATERIAL:Eleverna behöver ha tillgång till ett digitalt verktyg

per grupp (dator eller surfplatta).Skriv ut elevbladet eller lägg upp det på en

gemensam lärplattform.

9.a

ÖVNING 9.a - Till lärare

5554

Så såg det ut förrAtt bygga en stad är aldrig en avslutad historia; samhället förändras ständigt. Marken du står på har inte alltid varit bebyggd så som den är idag.

Hur såg det ut förr i det område skolan ligger i och hur har det vuxit fram? Hur levde människorna förr? Hur förflyttade de sig och vad jobbade de med? Det får ni veta mer om i den här övningen.

1. Sök information om området med hjälp av den länksamling ni fått från pedagogen.

a) När är det byggt?b) Vad fanns där innan?c) Hur växte området fram?

2. Varför byggde man området just här? a) Finns det en sjö eller annat vattendrag i närheten?b) Ligger området på ett berg eller i en dal?c) Fanns det någon viktig väg, järnväg eller annan

transportled i närheten?d) Hur hänger området samman med andra områden?

3. Välj ut en tidsepok. Antingen den epok då området där skolan ligger i byggdes eller någon tidigare epok. Ta reda på hur människorna i kommunen levde. Välj ett av dessa områden (A eller B) att fördjupa er inom.

A) Hur såg resandet ut? Vilka möjligheter fanns det att resa? Hur långt kunde man ta sig?B) Vilka jobb var vanliga på den tiden?

Utgå ifrån dessa perspektiv• Hur såg det ut om man var fattig?• Hur såg det ut om man var rik?• Hur såg det ut om man var kvinna respektive man?

Glöm inte att källhänvisa!

ÖVNING 9.a - Elevblad

5756

9.b

Skapa en egen kartpromenad

Hur såg Västsverige ut förr? Hur har platser förändrats över tid och vad kan det bero på?

I den här övningen skapar eleverna en gemensam historisk karta.

FÖRBEREDELSE FÖR PEDAGOGEN: Skapa en karta genom Google Maps (se rubriken

Instruktion på nästa sida). Kartan delas sedan med eleverna via en länk som du får av Google Maps.

Leta reda på bilder genom att gå in på er kommuns hemsida och sök på bildarkiv, eller kontakta en lokal hembygdsförening. Ni kan också använda Google avancerad sökning, med inställningen: ”får använ-das och delas”.

För Göteborg finns bildbank att använda Gå in på www.samlingar.goteborgsstadsmuseum.se och sök på t.ex. Centralstationen.

Skapa en länksamling med bilderna till eleverna. Dela in eleverna i grupper om 2-3 personer.

MATERIAL:Eleverna behöver ha tillgång till ett digitalt verktyg

per grupp (dator eller surfplatta).Skriv ut elevbladet eller lägg upp det på en

gemensam lärplattform.

Avsluta arbetet med att projicera den gemensamma kartan synligt i klassrummet.

Bostadshus vid Landalatorget i Göteborg år 1930. Bild: Otto Thulin, från Göteborgs stadsmuseums arkiv.

ÖVNING 9.b - Till lärare

5756

Bostadshus vid Landalatorget i Göteborg år 1930. Bild: Otto Thulin, från Göteborgs stadsmuseums arkiv.

Instruktion Google Maps

1. Gå till maps.google.se. Se till att du är inloggad med ditt Google-konto. Klicka på de tre horisontella strecken längst till vänster i sökrutan för att visa menyn.

2. I menyn väljer du Dina platser och sedan Kartor.

3. Välj Skapa karta (längst ner)

4.Genom att klicka på rubriken Namnlös karta får du fram en ruta där du kan namnge kartan. Klicka sedan på Spara.

5. Välj symbolen Dela för att få upp länken till kartan. Kom ihåg att byta åtkomstinställningarna så att alla som har tillgång till länken får vara med och redigera. Spara länken så att du kan ge den till eleverna. Klicka på Klar.

6. Nu är det dags att lägga till platser. Lägg till markörer genom att klicka på den droppformade plats-ikonen. Du hittar den bland ikonerna direkt under sökrutan. Gör gärna ett test för att sedan kunna visa eleverna.

ÖVNING 9.b - Till lärare

5958

Skapa en egen kartpromenad

Hur såg Västsverige ut förr? Hur har platser förändrats över tid och vad kan det bero på?

I den här övningen skapar ni en gemensam historisk karta med hjälp av Google Maps.

1. Logga in på Google Maps med hjälp av den länk ni har fått av läraren.

2. Leta fram den bild ni fått av er pedagog på hur en plats i kommunen såg ut förr i tiden.

3. Lägg till platsen på kartan. Placera ut markörer genom att klicka på den droppformade ”plats”-ikonen. Den finns bland ikonerna direkt under sökrutan. Nu har ni skapat en arbetsyta.

4. Skriv en text där ni jämför hur platsen såg ut förr med hur den ser ut nu. Reflektera också över varför ni tror att den har förändrats och skriv några rader om det.

BRA FRÅGOR ATT UTGÅ IFRÅN: • Vad syns på bilden från förr?• Vilken är den största förändringen?• Vad användes platsen till förr och vad används den till

idag?• Vad kan det bero på att platsen ser annorlunda ut idag?

6. Arbeta sedan vidare med en ny plats.

ÖVNING 9.b -Elevblad

5958

LGR11 HISTORIASyfte: Använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer.

Centralt innehåll: Hur historia kan användas för att förstå hur den tid som människor lever i påverkas deras villkor och värderingar. Vad begreppen kontinuitet och förändring, förklaring, källkritik och identitet betyder och hur de används i historiska sammanhang.

GEOGRAFIFörmåga: Att göra geografiska analyser av omvärlden och värdera resultaten med hjälp av kartor och andra geografiska källor, teorier, metoder och tekniker.

Centralt innehåll: Fältstudier av natur- och kulturlandskap, till exempel av samhällsplanering i närsamhället.

GY 11HISTORIASyfte: Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om olika samband i tid och rum för att på så sätt utveckla en förståelse för historiska samhällsförändringar.

Förmåga: Att använda och tolka historiska källor.

GEOGRAFISyfte: Undervisningen skall utveckla elevernas Kunskaper om olika natur- och kulturlandskap, om deras samband, utveckling och förändring över tid samt om samband mellan människa, samhälle och miljö.

Förmåga: Att använda olika geografiska källor, metoder och tekniker vid arbetet med geografisk analys samt att samla in, bearbeta, värdera och presentera geografisk information.

Arbeta vidare

è Publicera kartan på klassens befintliga digitala kanaler. è Projicera upp kartan i klassrummet och låt eleverna redovisa. è Tag en promenad i området och leta upp precis de platser där de

historiska fotona är tagna. Fotografera hur det ser ut idag och lägg in i kartorna.

è Låt eleverna arbeta mer med historiska kartor, förslagsvis kopplade till närområdet och hembygdens historia (om de har egna Google-konton).

Tips

è Lyssna på Göteborgs stadsmuseums podcast En kvart om Göteborg: www.goteborgsstadsmuseum.se/node/2321

è Gör ett besök på stads- eller kulturmuseet i er kommun. è Besök Göteborgs stadsmuseum och utställningen Göteborgs födelse, där

ni kan ta en tur genom 1600-talets Göteborg, kika in i de privilegierades överdådiga barocksalong och besöka stadens fattiga kvarter. Man kan också boka museilektioner kopplat till utställningen. Läs mer på www.goteborgsstadsmuseum.se/utstallningar/goteborgs-fodelse

è Filmen Upplev 1600-talets göteborg finns också online.

6160

6160

Digitala verktyg

Digitala verktygI lärarhandledningen presenteras olika digitala verktyg. Dessa är förslag på redskap som kan stötta lärprocessen, välj själv vilka verktyg som passar just din verksamhet eller grupp.

MENTIMETERMentimeter är ett verktyg för att skapa undersökningar i nutid. Eleverna kan svara direkt på en frågeställning via smartphone, dator eller lärplatta. Ett exempel är ordmoln där svaren och gruppens tankar växer fram och synliggörs. Mentimeter skapar möjligheter för direkt feedback.

Kostnad för verktyget: Gratis Finns tillgängligt på: App Store samt Google play. www.mentimeter.com

SOCRATIVE Socrative är, precis som Mentimeter, ett verktyg där gruppen kan rösta och följa resultatet i realtid.

Kostnad för verktyget: Gratis Finns tillgängligt på: App Storewww.socrative.com

KAHOOTSkapa ett virtuellt quiz som eleverna når och kan påverka via smartphones, datorer eller lärplattor.

Kostnad för verktyget: GratisFinns tillgängligt: App Store samt Google play. www.create.kahoot.it/account/register

PADLETMed Padlet skapar du gemensamma arbetsytor och anslagstavlor online. Varje Padlet går att ha privat eller delad med andra. Du kan arbeta med film, foto, bild, text, dokument och ljud.

Kostnad för verktyget: Gratis Finns tillgängligt: App Store www.padlet.com

PREZI Genom Prezi kan du enkelt skapa fina presentationer med texter, bilder och symboler. Presentationen blir levande genom animeringar och zoom. Ett relativt lättanvänt program där det enda som krävs är att du skapar ett konto. Ett roligt komplement till de vanligaste presentationsverktygen.

Kostnad för verktyget: Gratis Finns tillgängligt på: App Storewww.prezi.com

62