Datum2019-08-xx

Upprättad avAnnSofi Persson-StenborgSusanne DaregårdChristina Nyström

Almedalen 2019

InnehållAlmedalen 2019.............................................................................................................................1

RO Förenkling................................................................................................................................................2Moderna myndigheter i takt med framtidens företag – är det möjligt?........................2

RO Kompetensförsörjning.......................................................................................................................3Hur skapas ett livslångt lärande?...................................................................................................3Polariseringsmyten – minskar verkligen de medelkvalificerade jobben?...................5Hur löser vi kompetenskrisen? Med en bättre matchning för småföretagen.............7

RO Digitalisering..........................................................................................................................................9Everyday AI for good – how can AI solve societal changes.................................................9Digitalisering, gigekonomi och AI – vad händer med arbetsmarknaden i stad och land?...........................................................................................................................................................9Överlever den liberala demokratin automatiseringen?....................................................13Jakten på de bortglömda pensionsmiljonerna......................................................................14AI och den smartaste staden.........................................................................................................14

RO Affärsutveckling.................................................................................................................................16Hur säkrar Sverige långsiktig konkurrenskraft?..................................................................16Vilken är den bästa tillväxtpolitiken?........................................................................................16En nationell verktygslåda för skalande bolag – så stärker vi det svenska innovationsstödssystemet..............................................................................................................17Små bolag stora förväntningar – ska de rädda svensk export?......................................17Världen har hittat Norden - det ger turismnäringen nya utmaningar?......................19Kan den moderna investeraren vara nyckeln till klimatfrågan?....................................20Hur kan Sverige dra nytta av tillväxtmarknader?................................................................20EU Hållbara finanser – både miljö och socialt.......................................................................23

RO Regional kapacitet.............................................................................................................................26Staden eller landsbygden – hur lever vi i framtiden?.........................................................26Klyftorna i Sverige – om den ökande ojämlikheten och segregation...........................28

RO Modern myndighet...........................................................................................................................30Framtiden 2030 – Om generation Z får bestämma.............................................................30Vart är konjunkturen på väg?........................................................................................................32Flygskam, barnskam, tågskryt – individer vs strukturer i klimatkrisens tid...........33

Politiska seminarier.................................................................................................................................34Moderaternas ekonomisk-politiska seminarium.................................................................34Centerpartiets ekonomiska seminarium.................................................................................36Socialdemokraternas ekonomiska seminarium...................................................................37Så ser framtidens EU ut - om Sverige, Danmark och Finland fick bestämma..........40Partiledartal..........................................................................................................................................42

1(41)

RO Förenkling

Moderna myndigheter i takt med framtidens företag – är det möjligt?Arrangör: LRFDeltagare: Laura Hartman – Uppsala universitetAgneta Hallström – IpsosMaria Hedengren – IpsosNils Gunnar Billinger – LäkemedelsverketDaniel Ek – Tillväxt & TillsynJohan Falksäter – SkatteverketEmil Jakobsson – Ljungbys LantbrukEmilia Astrenius Widerström – LRF UngdomenSimon Wancke – LRF UngdomenCecilia Garme – moderator

Ipsos: Synen på god myndighetsutövning bland företagare i de gröna näringarna - LRFs företagare om relationen till myndigheter bland företagare i de gröna näringarna

Företag har kontakt med myndigheter, som lantbrukare är det mycket man inte kan påverka. Därför är det man kan påverka viktigt. På seminariet presenteras en undersökning från Ipsos rörande LRF-medlemmars syn på myndigheter, med fokus på framförallt yngre företagare.

Två studier; viktiga frågor för de gröna näringarna och ett starkt engagemang.- En kvalitativ undersökning – framtidens företagare 18 djupintervjuer

lantbrukare 24-39 år. Uppbär jordbruksstöd för unga.- En kvantitativ undersökning 1528 svar på webbenkät. LRF medlemmar 18-70

år. Riksurval regioner.

Den unga lantbrukarens syn på företagandetDe unga lantbrukarna: en visionär entreprenör – oberoende, nytänkande, välutbildad och ofta arvtagare. Stort mått av självständighet. Hur kan man arbeta på smarta och hållbara sätt. De är ofta uppvuxna på gårdar. Man värnar arvet efter föräldrarna. Sug efter ny kunskap och nya metoder.

Om deras relation till myndigheterGrundläggande positiv inställning till myndigheter:

- Positiv inställning, säkerställer ordning och kvalitet, borgar för rättvis konkurrens och lika villkor, kan ge stöd och hjälp i drift och utveckling.

- Myndigheter fyller viktig funktion då de sitter inne med mycket kunskap och de kan ge stöd och hjälp inte minst för utveckling framåt. Man skulle vilja att myndigheter gör det i högre utsträckning än idag.

- Främsta uppgift för myndigheterna bör vara att driva företag och tillväxt framåt i svenska lantbruk. Men det är en relation på myndigheternas villkor

- Relationen upplevs som ojämlikMånga krav och regler att leva upp tillMan kan inte ha några krav på myndigheterna

- Fokus på kontroll snarare än rådgivning och information.Borde var mer fokus på ömsesidighet och stöd och hur man ska leva upp till kraven – vägledning

Myndighetskontakt ger också merarbete och kan kännas betyngande; krånglig

2(41)

administrationTidsödande pappersarbeteOrimligt långa handläggningstiderBrist på effektivitet och återkoppling – ofta i år utan beslut eller återkoppling påverkar i längden förtroende för och respekt för myndigheter

Positiva upplevelser ofta kopplade till relationer och bemötandeHjälpsamma och kompetenta handläggareLyhördhet och öppenhet för dialogGod service och tillgänglighetBra digitala tjänster och system.

Företagarna upplever att det är lite av ett ”lotteri” beroende på vem som handlägger ens ärende.

Handläggare med egen agendaBrist på tydliga grunder för beslutNär man inte utgår från att lantbrukarna vill göra rättNär de inte kan ge tydliga råd/kompetensen ör lågNär de inte vill lyssna/ha dialog.

Myndighetspersoner som inte förstår villkor, regelstyrda, ej objektiva.Rättslös, icke likvärdigt.Samarbetet relativt gott men bidrar sällan till utveckling av verksamheten.40 % instämmer att samarbetet är gott15 % tycker att det bidrar till utveckling av verksamhet medan 53 % inte instämmer allt.29 % tycker att myndigheterna försvårar för den egna verksamheten.

Kontakterna känns ofta tunga och skapar oro.47 % orolig för att det ska bli fel42 % tycker att kontakten med myndigheter känns tunga36 % anser att kontakterna är den del av mitt jobb.

God myndighetsutövning enligt de unga. De lyfter fram:Transparens, objektivitet service, framsynthet, helhetsperspektiv, lyhördhet kompetens och tidseffektivitet; hur kan myndigheter och företag arbeta tillsammans för att skapa livskraftiga verksamheter?

De fyra mest angelägna områdena:Högre rättssäkerhetBättre förståelseBättre beslutBättre kompetens.

RO Kompetensförsörjning

Hur skapas ett livslångt lärande?Arrangör: Svenska ESF-rådet Deltagare: Kitimbwa Sabuni – Vidga normen i praktikenAnders Brunberg – Tillväxtchef Uddevalla kommunCarin Bergström – Fokus Yrkesutbildning Vård och OmsorgThomas Persson – Myndigheten för yrkeshögskolan

3(41)

Gunilla Nordlöf – TillväxtverketLars Lööw – ESF-rådetPeter Salander, moderator

KS: - diskriminering pga hudfärg är en viktig fråga som kommer bort när man pratar om utländsk bakgrund och integration.Projekt Vidga normen – det är också en fråga om strategisk kompetensförsörjning; genom att nyttja den samlade potentialen i befolkningen

AB – besöksnäring betraktas som en ny basnäring och som bidrar till tillväxten, skapar jobb etc. Det är en mycket omogen bransch. Särskilda förutsättningar med säsongspåverkan bla. Vi tittar på om man kan hitta former för att trygga anställningar och anställdas trygghet etc också för att stärka branschen. Besöksnäringsföretag idag arbetar med äta, sova, uppleva men inte så mkt med affärsutveckling. Digital kompetens för besöksnäringsföretag - affärsutveckling kräver mer, digitalisering blir allt mer viktigt, i marknadsföringssyfte och för att expandera marknader. Här är digitalisering i form av marknadsföring, information etc viktigt vilket de projekt som hade arbetar med är viktiga. Tillflödet av nya företag är stort till projektet.

CB: – De tar fram metodstöd och verktyg. Det handlar om samverkan 22 st regionala plattformar där dessa verktygslådor är framtagna. Verktygen är till frö ingående parter i yrkescollege – effektivare strukturer för yrkesutbildning – öka attraktionskraften, få personal att stanna kvar och att de förhoppningsvis utbildar sig vidare ex genom yh. Verktyg för arbetsplats lärande – vad betyder det för vård och omsorgscollege. Handledning i språkutveckling, handledarutbildning med tydligare modul för integrering.

Arbetsplatslärande – en arbetsplats där alla lär; behålla-perspektivet är väldigt centralt dvs att få medarbetare att vilja stanna kvar och utvecklas på jobbet vilket gör att rekryteringen av nya medarbetare är lättare.

GN: – Livslånga lärandet, problem med matchning, mismatch mellan utbildning och arbetsmarknad. Hur ser det ut? Vi har fått lite grand beskrivet här. För de som arbetar i verkligheten som ser annorlunda ut. Fler invandrare, problematisk försörjningskvot, sen etablering, var femte svensk r över 65 år. I denna kontext måste man se det här. Små och medelstora företag anger kompetensförsörjning som centralt. Det kan vara matchningsproblematik men också att man inte vet vilken kompetens man behöver och även att vi inte utbildar personer i Sverige till det arbetsmarknaden behöver. Många högutbildade arbetar inte med det de är utbildade till.Man behöver se det som en helhet. Vi har föreslagit ett nationellt kompetensförsörjningsråd eftersom det är många myndigheter, departement och aktörer som berörs (idag flera huvudmän och uppdelat ppå flera politikområden). Vi behöver skapa incitament för företag att utbilda de personer de har men även ???

TP: – 2014 misslyckades var femte rekrytering i landet pga av kompetensbrist. Hur har det gått? I allt väsentlig har det gått bra. Det jag sa då gäller fortfarande idag. YH-skolsystemet skiljer sig från andra vilket är inte det allmänna som bestämmer innehållet i utbildningen utan det lokala och regionala utifrån de behov som finns. De har därför hög chans att få jobb. Arbetsgivare medfinansierar, genomför och vilket gör att det är en ny typ av sökande som söker utbildningar etc. Kraftiga utvecklingsspiraler. 93 % är i jobb inom ett år efter en genomgången YH-utbildning.Yrkesutbildning på gymnasienivå och komvux är ett problem. För få yngre söker dessa mot hur behovet ser ut. Kan man tänka sig att använda några avdrivkrafterna i YH

4(41)

systemet till yrkesgymnasium?Det är en näringspolitisk-, utbildnings- och arbetsmarknadspolitisk åtgärd.

GN: – över 90 % av företagen har max 49 anställda. Viktigt att arbeta med hur man söker arbetskraft.

Hur ska man behålla personal?CB: – se till att arbeta med kompetensförsörjning/utveckling är att gå någon annan stans. Livslångt lärande med arbetsplatsen som bas. Man måste arbeta med tilliten på arbetsplatsen, arbetsplatslärande hitta en strategi och att inte ersätta rakt av när någon slutar, viktigt att arbeta med arbetsplatsens kultur; se över den samlade kompetens och identifiera vad man behöver komplettera

AB: – I rollen som tillväxtchef, hur gör man i vår föränderliga tid? Strategisk kompetensförsörjning: flera dimensioner som behöver sammanfalla; handlar också om kommunutveckling: attraktivitet, etableringar, aktörens nivå har betydelse, för oss handlar det om kommunutveckling och de parametrar som påverkar det.

GN: – ca 20 procent som en otappad resurs. Vad gör ni? Vi kan också se att vi har en uppdelad arbetsmarknad även när kvinnor kommit in. Exempevis när det gäller riskkapital; 30 % av svenska företag har kvinnlig grundare medan 90 % av riskkapitalet går till företag med manliga grundare. Vad gör man?

Arbetsgivare ska var tillgängliga – Hur ser processer ut (vid rekrytering)? är de egna processerna rättsäkra? hur kommunicerar vi när vi annonserar tjänster? etc. Samt kunskap om sin egen organisation.

TP – könsskillnader i utbildning blir väldigt tydlig i yrkesutbildningar. Om man pratar om behov av kompetens i arbetslivet så finns individer och utbildningsutbud. Nästan alla kan väldigt mycket mer n vad man harpapper på. I byggandet av ett system med livslångt lärande måste man arbeta mer med validering – tar reda på vad någon kan och vilka kunskaper, kompetenser, förmågor etc någon har blir tydligt för andra och arbetsgivare.

Valideringsdelegationen ger rapporter årligen som visar att det faktiskt rör på sig.Förslag i år om strukturerna för validering, vilka ska göra den, finansiering etc. Det behövs ett nationellt hållbart system för validering; vilket innehåll/kunskaper som behövs för att klara av yrket

Polariseringsmyten – minskar verkligen de medelkvalificerade jobben?Arrangör: Arena idéDeltagare: German Bender, Arena IdéMichael Tåhlin, Stockholms universitet

Polariseringsmyten författad av Michael Tåhlin, SOFI, SU Rapporten handlar om jobbstrukturen, dess utveckling och omvandling; forskning som ligger till grund för polariseringstesen som går ut på att arbetsmarknaden/ jobbstrukturen utvecklas mot alltmer timglasformad. Man har vanligast sett på jobbstrukturen och dess omvandling som en triangel

A. Övre Akademiker (könsintegrerade jobb) – Lägre arbetare (könsuppdelade jobb)

samt

5(41)

B. Manligt – kvinnligt

Utvecklingen går mot rörelser i två riktningar:uppåt i vertikala strukturen (uppgradering i jobbstrukturen); A mer

akademiker;En annan tendens är en expansion inom tjänster/tjänstesekktorns

expansion (offentlig sektor bla) och tillbakagång inom industri som andel av arbetskraften, det innebär bland arbetare en övergång från manligt dominerade till kvinnligt dominerande arbeten; B mer kvinnligt dominerande arbeten.Uppgradering och serviceexpansion två starka tendenser

Ovan klassiskt sätt att förstå tendenserna uppgradering och tjänsteexpansion.Primär drivkraft: Den teknologiska utvecklingen inom tillverkningsindustrin är en drivkraft som leder till ökad produktivitet och höjda löner.

- De höjda lönerna sprider sig till andra sektorer- Därmed höjs kraven på produktivitet även i alla sektorer; servicesektorn

expanderar delvis pga frigjord arbetskraft inom industrin- Uppgradering och serviceexpansion har pågått under en längre tid- Nu kommit teori om att det pågår ett polariseringsmönster. Vad går den tesen ut

på

Jobbstrukturen uppgraderades under lång tid. Forskningen började i USA och England för ca 20 år sedan och har blivit allmänt accepterad. Jobbstrukturen har omvandlats till en timglasformad; dvs polariserad – mitten urholkas, (de medelkvalificerade arbetena) där jobben blir färre.

Om man delar upp jobbstrukturen i en övre och undre del – så menar man att det sker en uppgradering av den högre – vilket är väl känt, medan man menar att de lägre kvalificerade jobben och har en strömning nedåt från mitten.

Denna utveckling anses bero på teknologisk utveckling och digitaliseringen som kan ersätta delar av de mellan kvalificerade jobb. Polarisering.

Stämmer denna bild?MT: - menar att tesen inte stämmer. Polarisering är en myt.Man mäter den lön som ges men drar slutsats om kvalifikationsinnehållet. Därför ger det en missvisande bild (då jobbnivå mäts med lön istället för utbildningsnivå som mått på kvalifikationsinnehållet)

LNU 1972 – 2010 Yrkesgrupper, lön, utbildningskrav.

Det finns ett starkt samband mellan utbildningskrav och lön.

6(41)

LNU kommer att samla in nya data 2020.

Tendenserna har inte ändrats i de data de samlat in från andra håll.Under 1974 – 2010 så kan man på män indelade i femgrupper av lön, se att de lägsta avlönade jobben blir fler och att de i mitten har en minskad andel i mitten och sen den största ökningen i de högsta.Polarisering: gäller för män om indelning görs efter lönenivå, men ej för kvinnor, där det finns tydliga tecken på uppgraderingOm man tittar på kvinnor på ske en allmän uppgradering för alla lönenivåer.

Om man istället tittar inte efter lönenivå utan på utbildningsnivå. Och skiljer på jobb som kräver grundskola, gymnasium eller högre utbildning minst tre år.Då får vi en annan bild. Indelning i tre gr och fördelning. Sett till utbildningskrav så är arbeten med krav på gymnasieutbildning den största kategorin; minst kvalificerade jobben har minskat medan medel och högkvalificerade arbeten har ökat mest

Hur ska man mäta jobbnivå? Lön eller utbildningsnivå/krav; samband med lärande i arbetet högre vad gäller utbildningskrav än vad gäller lönEtt annat mått är lärande i själva jobbet. Klassiskt mått på arbetets klassifikationsgrad.Utbildningskrav är mycket är ett bättre mått än lön.

Hur löser vi kompetenskrisen? Med en bättre matchning för småföretagenArrangör: Tillväxtverket och EntreprenörskapsforumDeltagare: Tobias Krantz, Svenskt näringslivJohan Eklund, EntreprenörskapsforumSimon Edström, Sveriges förenade studentkårerGunilla Nordlöf, TillväxtverketAnna Kremel, Örebro universitetJohan Schnürer, Örebro universitetPernilla Norlin, Entreprenörskapsforum

Ekonomiska incitament för högskolorna.Idag två incitament – antagna studenter samt deras tagna poäng. Det räcker inte - vi behöver ha en bättre styrning.

JE – vi har ett strukturellt problem i Sverige kring kompetensförsörjning. Matchningen fungerar allt sämre och jmf länder har det bättre. I Sverige tilltar problemen. Då lägger vi ned enorma summor till lärosätena för att förbättra situationen vilket gjorts under mycket lång tid.

GN – 20-30% (av företagen) upplever problem med rätt kompetens, men det ser olika ut i olika sektorer. Industrisektorn har större problem än tjänstesektorn. TIllväxtverket vill se mer efterfrågestyrda utbildningar och inriktning på lärosätena Detta måste ses på såväl kort som lång sikt.

Framgångsrika saker vi ser och som bidrar till kompetensförsörjning handlar om kvalitet i utbildningar, samarbete med småföretagare och utbildningsanordnare. Det är inte alltid småföretagare vet vilken kompetens de behöver.

Utmaningarna är komplexa idag. Systemen hänger inte ihop grundskola, gymnasieskola, yrkeshögskola, akademi, etc. Ett helhetsgrepp kring frågor rörande kompetensförsörjning behövs. Arbetsmarknad, utbildning och näringsdepartement

7(41)

behöver samarbeta.

JE – det finns precis som GN säger strukturella problem som man måste adressera. Se till sammansättningen av de som har högre utbildningar. I Tyskland högre andel STEM utbildade. Det handlar om incitament till högskolorna och sedan vidare till studenterna.

AK - intressant med att slå ihop departement för samarbete. Företagen behöver bli mer synliga.Vi behöver arbeta mer branschrelaterat och det behöver vi ta med oss.

Många väljer Sam, medie- och kom etc medan vi skriker efter ingenjörer. Hur gör man då?

SE – studenterna ska ju bestämma själva. Syv kan bli bättre med koppling till vad som efterfrågas.

JE – studenternas valfrihet är central. Men idag har vi inga incitament här. Man kan möta det på olika sätt. Vilka är incitamenten? Sverige är i bottenligan för hur lönsamt det är att utbilda sig i Sverige. Det är något vi behöver titta på. Andra förslag är dimensionering – krångligt men möjligt.

JS – vi måste få mer kombinations utbildningar – STEM och sam etc. Det är problematiskt med så många ekonomer som inte har naturvetenskapliga och tekniska kunskaper.

TK – studenternas val är en grundbult men även de svarar på incitament.

GN – helhetssyn är viktig. Vi har föreslagit ett kompetensråd. Företagarperspektiv är viktigt; de måste se till att deras företag och bransch är attraktiva.

Hur attraherar vi kompetens till våra olika branscher? Stöd till företagen är viktig då vi har så många små företag.Regionernas, utvecklingsansvariga ansvar är stort. Vad krävs här, facilitera samarbeten, behovsbeskrivningar, etc.

AK – vi behöver hjälpa studerande till de rätta valen.Samproduktioner, som de kallar det.

RO Digitalisering

Everyday AI for good – how can AI solve societal changesArrangör: GoogleDeltagare: Anders Ygeman, infrastrukturministerAnders Arpteg, PeltarionRobert Falck, EinrideAditya Shah, AI innovatorEva Fors, GoogleAmy Loutfi, Örebro universitetJon Simonsson, Kommitén för framtidens teknik

Anders Ygeman. AI strategies? Government’s role

8(41)

We came out second and top in other rankings.Sweden is good at collecting data but not when it comes to distributing it and making it come to use.We have a challenge that the public is confident about security questions and the use of data.

Jon SimonssonAL – visions for AI in Europe?Minister was wise. On European level AI strategies an consortium are forming. Sweden is a part of that. physical AI is growing, societal use of data. Sweden is ahead with collecting. In the next ten years we what like to see harmonization with technologies possibilities and policy.

Autonomous drivingJS – Financing and innovation needs to grow. Ethical dimensions are important. Sustainable and safe society’s need to balance the development.We need to modify some development due to societal values and ambitions of equality, and ethics.Bring back the ethics of inclusion, etc. in the education to have a responsible development of technology in society.Technology always somehow beats politics.

What obstacles do politicians have to deal with?

JS – we have to establish new forms of collaboration in society. Form incentives for the authorities to do so. Encourage and create possibilities for testing etc.

AL – Sweden needs to do two things. Bold leaders that forms policy changes to interact with automated labor force, for example.The other thing is to maintain Sweden’s high standard and that AI benefits the whole society and the country. How do we insure that everyone benefits from the development?

Digitalisering, gigekonomi och AI – vad händer med arbetsmarknaden i stad och land?Arrangör: Tillväxtverkets och EntreprenörskapsforumDeltagare: Per Callenberg statssekr hos landsdbygdsministernJohan Eklund, Entreprenörskapsforum, BTH och JIBSChristina Henryson, TillväxtverketHelena Lindahl, riksdagsledamot (C)Gunilla Nordlöf, TillväxtverketTobias Porserud, AppJobsPernilla Ramslöv, Nox ConsultingModerator Joakim Wernberg, Entreprenörskapsforum

Temat i dag är att hitta problemen som vi inte har löst.

Ronald Coase - vissa typer av transaktioner är bättre att genomföra genom företag (hierarki). Det är därför företag skapas.Idag befinner vi oss i en stor stark utveckling av megatrenderna som påverkar arbetsmarknad och företagande så att de förändras; Sverige ligger förhållandevis högt i en gig-ekonomi (se Entreprenörskapsforums studie av 27 länder

9(41)

https://entreprenorskapsforum.se/wp-content/uploads/2019/06/GEM2019_Nationell_rapport_web.pdf ); Jobbpolarisering pågår i Europa.

CH: - ger en inledande bild av Tillväxtverkets kunskap och fakta kringföretag och företagande; FVOV 2017.

Tillväxtverket ser att soloföretagen ökar över tid. 72 % är det idag. Upp till 49 anställda utgör 99,5 %. Tillväxtpotential – fler vill växa genom att öka i omsättning, inte i anställda.

Mycket av det som byggts upp är anpassat för små och större företag.?? Ställer nya krav på strukturer och stöd till företag, behöver eventuellt anpassas till ett ökat antal soloföretag

Vi har också tittat på hur det ser ut i stad – landsbygd. Det ser väldigt olika ut i olika län och det går olika bra. Också stora skillnader inom länen. Norra Sverige har en hög utvecklingstakt med en starkindustri medan delar av södra Sverige inte har det.

Större städer och nära städer i regionerna störst potential. Ju glesare desto sämre utveckling. Stad/land-perspektivet är också en fråga om man och kvinna. I glesbygden finns traditionellt manliga jobb. I städer finns en högre andel kvinnor och de har en högre utbildningsnivå. Traditionella manliga yrken minskar och kvinnoyrken ökar. Minskande befolkning i gels och landsbygder. Befolkningsutvecklingen har vi prognosticerat fram till 2040.

Vilken fråga vill du ha svar på? Vi behöver fundera extra hur vill göra för att nå en utveckling i hela landet. Vi behöver mer kunskap om drivkrafter och motivation - företagande handlar om personer och individer. Borde vi titta på drivkrafterna för förändring? Vi behöver mer kunskap om drivkrafter och motivation att vilja starta och få företaget att växa. Vilka förutsättningar och strukturer behöver vi utveckla till stöd för företagandet. Man kan lära sig mycket av att titta på särskilda branscher tex KKN, de är mer digitala men mindre intresserade av att anställa, arbetar i nätverk och via plattformar.

PR: - Jag vill slå hål på myter om gigekonomi – det är inte bara Uber och Air BnB. Gig-ekonomin föddes i USA när folk blev av med jobbet under Leeman kraschen. I USA är det fortfarande den typen av jobb som finns.

I Sverige handlar det övervägande om frivilliga sk ”white collar jobs”; de flesta är frivilliga giggare; ”heltidsarbete”. Gigande växer i alla ålderskategorier, växer mest bland unga, men även snabbt inom gruppen ”medelålders”.Det finns också en myt om trygghet - en klar majoritet anger lika stor trygghet som gigare jämfört med som anställd; mer än 85% är lika trygga som giggare. Giggande är en trend som är här för att stanna, snabb teknisk utveckling, kommer att kräva en mer flexibel arbetsmarknad, säger Pernilla Ramslöv.

Per Callenberg: Riktiga giggare är de som bor på landsbygden

Helena Lindahl - finns baksidor också.Per Callenberg - arbetsmarknadens parter löser problemen? Fråga om regelverk för våra giggare? Är det relevant?Pernilla Ramslöv- ja vi måste förändra trygghetsfrågorna.

10(41)

Tobias Applejobs – Vi tänker hela tiden att det är några andra som är giggare. Vi måste tänka att det vi. Teknikskiftet gör det möjligt. Vi kan gå förbi klass och geografi. Gigekonomin sänker barriärerna. Landsbygden kan bli vinnare i det här.Per Callenberg - om vi bara kommer ihåg ursprunget, dvs försäkringar. Hur ska vi få dessa försäkringar att fungera?

Gunilla Nordlöf: Inte säker på att alla regler är på plats. Kunskap om regler som finns. Vi behöver jobba mer med nätverk och kunskap. Se gigekonomi som en del i en helhet.Bygga digitala flöden - entreprenörer ska kunna möta myndigheter digitalt.

Arbetsmarknad allt mer decentraliseradTillväxtpotential, ffa genom att öka omsättning

Vad (vilka drivkrafter) gör att individer vill starta företag? Och vilja växa?AppJobs instituteThe future of jobs – gigbolag är framtidens arbeteVi ser en övergång mot en ”konsumtion” av jobb…?

Nox consulting Pernilla Ramslöv

”Egenföretagarmodellen” viktig för landsbygden

”Svenska modellen” och gig-företagare? Är regelverken anpassade till denna utveckling? Behövs trygghet för både individ och samhälle

Regler, flexibilitet, trygghet – kunskap från myndigheter, bra bemötande av företagare från myndigheterHur kan vi använda den kunskap som finns om företagandets drivkrafter (kön, ålder, bakgrund, i olika delar av landet) för att utveckla företagandet?

Vad kan TVV göra ytterligare? Fortsätta arbete med att ta fram kunskap; regelfrågan, digitala flöden (kunna möta det offentliga digitalt)

Tobias Forserud, vd Appjobs Institute.Appjob 0,5 milj medlemmar. Världens största community för gigarbetare. Appjob Institute är en systerorganisation och de arbetar med att analysera data. För tio år sedan fanns det 2 gigbolag: Uber och airbnb. Idag 1000. Det går fort.Future of work.Nu är vi i ett enormt skifte från fabriken, samma jobb till en ekonomi med gig dvs vi konsumerar jobb.Utvecklingen går fort. Vi behöver förstå det.

Stad och land – deras data visar att det är städerna som gäller. Man räknar städer på AppJobs de finns i 264 städer de redovisar inte länder.10 - 15 tusen fler per vecka. Vad jobbar man med globalt Delivery, freelance, pet sitting, cleaning, babysitting. I Sverige Freelance högst.

I Sverige är det fler som är mellan 25 – 40 (ca 60 %) globalt c 45 % i dessa åldersgrupper. Globalt sett är det fler kvinnor med i Sverige 35 %.

Vi kommer konsumera jobb i framtiden och det kommer att innebära stora

11(41)

förändringar.I fredags lanserade de en hemsida där man kan se på data.

Pernilla Ramslöv, vd Nox Consulting.

Den andra myten är vilka det är som gigar. Idag växer det i alla ålderskategorier, mest bland de unga, mittenlivet de som vill få bättre livskvalitet.

Trygghet – den tredje myten handlar om att det inte är lika tryggt att vara gigare som anställd. Mer än 85 % uppger att de känner sig lika trygga eller tryggare än som anställd.

Den fjärde myten – drivkraften för gigare är pengar, smita från skatten. De allra flesta inom gig ekonomin gör det utifrån ett frihetsperspektiv.

Den femte myten – en global trend – 50 % kommer att vara gigare 2020 – det kommer inte ske men teknikutvecklingen är så snabb så att vi kommer att behöva en mer flexibel arbetsmarknad.

Fråga – Vi måste se på egenföretagandet som en accepterad anställningsform. Vem är gigaren? Geografi, demografi, sektor.

Helena Lindahl C- ledamot NäringslivsutskottetVi är ganska traditionella i utskottet: industri, småföretagande, förutsättningar för stad och land etc.

Per Callenberg, statsekr landsbygdsminister. Vi har kanske inte möjlighet att ha hel koll på läget. Vissa behov är eviga även om det organiseras på nya sätt.De riktiga gigarna bor i glesbygd sedan länge.Det är inget konstigt att man har olika verksamheter och uppdrag. Egenföretagande i hela samhället – landsbygden passar bra in här.

Per: Förutsättningar för gigekonomi är viktigt att kolla på – ex bredband, finns det riskkapital etc. Det är en stor resa att göra för att utveckla den svenska modellen med pensionsinbet. Skatter etc.

Finns det anledning att se över den svenska modellen givet gigekonomins utveckling?

Helena – det finns också baksidor med gig-ekonomin.

Överlever den liberala demokratin automatiseringen?Arrangör: FuturionDeltagare: Carl Fey, University of OxfordSusanne Ackum, Forum för omställningCarl Melin, FuturionModerator Ann-Therese Enarsson, Futurion

CF: - (författare av rapport om att 47 procent av jobben har potential att automatiseras)Inkomstklyftorma på väg att matcha tidigare klyftor.USA - män med endast high school degree; deras löner har sjunkit under 3 decennier.Varje teknologisk revolution har startat med imperfect technology.

12(41)

I USA 3,5 milj kör lastbilUSA 3,5 milj retailNissan i Japan organsierar delar av tillverkningen med robotar - i Indien är det människor som gör samma jobb.Robot taxes i Sydkorea. Automatisering blir ett politiskt bollplank

CM: - Människor som tappar trygghet blir oroliga - en del söker enkla lösningarDet finns ett starkt samband mellan ekonomisk oro och framväxt av populistiska krafter. Sk Insecure insidersLagda varsel gav ökade röster på SD(se tidigare rapport från Futurion (2018))

SA: - 22 nov Digital dag - Forum för omställningKrugman i NYT: Välfärdsökningen kom till större andel av befolkningen under 50-60-talet än i dag. Vi behöver dela på frukterna.Data is the new oil – FB, etc.; vi betalar med våra data. Omdesigna plattformarna så att människor får tillgång till sina egna data. Med infrastruktur kan vi hjälpa människor att bo kvar och pendla in; knyta landsbygden till städer där jobben finns.Vi har fått mer fritid. Beskattning av robotarBasic incomeFördelning polariseringPiratpartiet - robotskatt SK AI- kan vara ett stöd för samhällsplanering. Men det som är värderingsstyrt, AI kan inte ersätta allmänna val och samhällsdebatter.Trelleborg socialtjänst - utbetalning av socialbidrag med hjälp av algoritmer. Snabb och långsam kunskapLedarskap -Människors grundläggande behov är desamma över tid

Hinner vi ställa om? Sverige ligger bra till, men vissa grupper, inte alla får det bättre

Jakten på de bortglömda pensionsmiljonernaArrangör: SkandiaDeltagare: Ann-Therese Enarsson, FuturionCaroline Szyber, Småföretagarnas riksförbundJosefin Malmqvist, riksdagsledamot (M) Pernilla Norlin, EntreprenörskapsforumMattias Munter, SkandiaThomas Nyberg, gig-spanareJohan Hakelius, moderator

Skandia rapport

JH: Om vi börjar med tjänstepensioner. Som it-konsult går du miste om 1,8 mkr i pensionsinkomster om du inte löser det själv.900 000 företag har inga anställda, det är en fördubbling på 20 år.Hur ser framtiden ut? I USA är prognosen att hälften av alla anställda kommer att vara giganställda Vi kommer att få fler personer i gigekonomin.

JM: Den svenska arbetsmarknaden har utmaningar, just nu har 90% har tjänstepension. Vill inte kasta ut det men komplettera.

13(41)

ATE: Unionen har tex utvecklat ett erbjudande för egenföretagare- pension

CS:Vi har tagit fram ett försäkringspaket. Ett ganska oflexibelt system.Kanske bra att skapa vägar till de system som redan finns?Många känner att de inte är en del av systemet.

PN: Det pågår nu en utredning- tryggare företagande, kombinatörer. Det blir ett kunskapsunderlag för fler beslut. Danmark i all ära men Tyskland ligger långt framme med bl.a. Work 4.0 där man öppnar för medborgare och partsdialog.”No innovation in exploitation”

JM - politik tillhandahåller olika möjligheter.

AI och den smartaste stadenArrangör: GovernoDeltagare: Göran Lindsjö, GovernoStaffan Ingvarsson, Stockholm stadChristoffer Börjesson, FastighetsägarnaMaria Stellinger Ärnblad, Malmö stad

Hur driver och utvecklar man den digitala staden?

SI: Öppna upp tidigare, processer, de områden som genererar konkret nytta. Trafikplanering tex. Smart belysning och smarta lås har vi kommit långt med för att förflytta kommunen inom dessa områden.

All data som staden genererar som är av identifierbar ska vara öppen.

Kampen om ytorna börjar påverka stadsplanering. Hur mkt ska vara marknadsdrivet.

CB: Måste vara marknadsdrivet. Stad och fastighetsägare har samma intressen här,

SI: kommuner bör fundera över på vilket sätt man kan vara en möjliggörare. Samtidigt ställa krav så att grundförutsättningarna för alla spelare också gynnar hållbarhet miljömässig, socialt etc.

MSÄ: Det digitala Malmö försöker vi ta ett helhetsgrepp, socialt, miljömässigt. Vad är snart? Inkluderingar för alla, en stad för alla medborgare.

CB: övervakning kan man ge större trygghet etc.Hur kan information, bevakning hjälpa till för trygghet. Då är kommunikation viktig.

MSÄ: vi försöker mäta trygghetmed samarbete med Telia. Påverkar belysning, buskar, verksamhet etc som påverkar så kan vi göra bättre beslut och val.

Medborgares behov förändras.

SI: den nya kameralagen är smart skriven. Den fokuserar på när man hämtar ut bild vilket gör att man kan använda den för andra saker mer fritt tex temperatur, ljus etc.

Regleringar finns kring vem får titta på och hämta ut den datan.Tillgänglighet till data en stor diskussion nu – framåt mer kring hur vi använder datan.

14(41)

Visualisering och kommunikation kring vad man gör med info kan skapa grund för det demokratiska samtalet om stadens utveckling.

Olle – vi har ägnat oss åt de 20 % som idag är strukturerade men går vi in nu för de 80 % ostrukturerade dator som vi har i samhället.

Göran – AI kommer att bidra mycket här men det är en hel del kvar i att strukturera data.

Governo smarta stadenÖvervakning – trygghet vs kontroll (cf Kinas social scoring)Flöden – mäta hur människor rör sig; vilka verksamheter som förläggs på olika platser

Politiska beslut: dela data och fokus på att tillgängliggöra data, men frågan är sedan hur den används; data har ett värde

Åtskillnad mellan AI inom beslutsfattande och Beslutsstöd/beslutsunderstödjande; i fall som är direkt lagefterföljande (i myndighetsbeslut)

Demokratisk aspekt – använda exempelvis VR för att visualisera nya stadsdelar/byggprojekt

Samverkan – vem gör vilka investeringar? Vem gör vad? Hur hittar vi utbyten?

Våga släppa data för användning; bli bättre att anvnda de data som finns för horisontella flöden, dvs ”slå sönder” befintliga strukutrer/olika silos

RO Affärsutveckling

Hur säkrar Sverige långsiktig konkurrenskraft?Arrangör: Deloitte/AffärsvärldenDeltagare: Klas Wåhlberg, TeknikföretagenPeter Löfgren, SynerLeap (ABB)Madeleine Sjöstedt, Svenska InstitutetMartin Gren, AxisAndreas Lundgren, Tink

Sverige som exportberoende land - hur ska konkurrenskraften kunna stärkas på sikt? Vilka är våra styrkor? Omställningsförmåga en ”svensk paradgren” som vi ska slå vakt om

Ekosystem av (teknik)företag, med hög kompetens, en stark attraktionskraftSvårt behålla kvalificerad arbetskraft, bostadssituationen, kompetensutvisningar, vilket är problematiskt

TriplehelixOmställningsförmåga (kompetens), viktigt att få ut värde av dennaInnovation – investera för framtiden, koppla samman storföretag med startups för att ligga kvar i toppskiktet av innovationsliganGenomströmningen i högre utbildning, viktigt se till att få fram rätt kompetens från högre utbildning (för stort fokus på forskning på universiteten)

15(41)

Vilken är den bästa tillväxtpolitiken?Arrangör: Grant Thornton/FöretagarnaDeltagare: Lydia Wåhlsten, SvDAnders Lindberg, AftonbladetGünter Mårder, Företagarna, moderato

Politikens roll i tillväxtskapande/näringsliv?

Politiken - har den en (för) stor roll?LW: Efter kompetensförsörjning; är skatter ett stort hinder, därför fokus bör ligga på att sänka det generella skattetrycket

AL: Konkurrens från Kina, företag lägger verksamheter där som vi ”borde” vara starka inom (utveckling, etc)

Tillväxtutmaningar? Ja, framför allt när det gäller spetskompetenser, där Kina i vissa fall ligger i framkant (exempel WeChat). Riktade företagsstöd, svårt med kapital på landsbygd Utvärdering av företagsstöd, visar inte några tydliga jobb- eller tillväxteffekterIstället bör fokus vara på breda generella förbättringar

Satsningar på utbildning, forskning (spetsforskning? Teknologier som kan lägga grund för nya företag)

Tjänstereform? AppJobs, framväxande enklare jobb, viktigt för de som har svårt att komma in på den svenska marknadenHöga miljöregleringar (och andra typer av regelverk) kan vara en konkurrensfördel i framtiden (då ligger svenska företag i framkant) när resten av världen ska ställa om.

En nationell verktygslåda för skalande bolag – så stärker vi det svenska innovationsstödssystemet Arrangör: RISEDeltagare: Pia Sandvik, RISEKajsa Hedberg, SispMarie Wall, startup-ansvarig NäringsdepartementetDarja Isaksson, VinnovaCarolina Drabe, Swedish scaleupsEllinor Einerem, AgricamJacob Lindvall, SISPAnders Persson, RISE, moderator

MW: Finns tendens att göra samma sak på flera ställen och att det är vissa saker som inte görs; viktigt att identifiera gapen

Scale-ups har olika förutsättningar (tech, hårdvara, läkemedel); regionala inlåsningseffekter; öka användningen av de resurser som finns nationellt (bryta regionala inlåsningseffekter, fokus behöver vara på vilken kompetens/vilka nätverk som företagen behöver)

Vad behöver vi göra för att se till att nationella resurser är tillgängliga? Poola statliga/offentliga resurser med privat kapital Team Sweden – synliggöra de resurser som finns, men mer kan göras

16(41)

Scale up inte en ”typ av företag” utan en ”typ av fas”

Bygga ett ”growth mindset”; hur kan vi säkerställa att det finns en mogenhet från företagens håll att ta emot ; förmåga att växla upp? OECD om riskkapital till kvinnor: Lika stor sannolikhet som män att få men sökte mindre pengar

För många myndigheter som har ”för lite pengar” – olika system för finansiering och regelverk; vem ska finansiera vad? Idag lite samma saker men med olika regelverk

Regionala inlåsningseffekter: regionala strukturfondsprogram (är det TVV eller EU); samt mindset att vi måste sluta konkurrera mellan regioner, vi konkurrerar på en global marknad

Gemensam satsning TVV och Vinnova – kundens perspektiv

Man måste kunna ge stöd till även företag utanför sin ”egen” region

Bolag som skalar – flyttar för att vara nära sina marknader; FoU flyttas utHur göra det intressant att växa med Sverige som bas? Nära samarbete till kunder; viktigt för att vilja stanna kvar och växa; en annan anledning till att flytta ut är att tillgången till kompetens inte finns här; bolag säljs för tidigt, viktigt vilja växa ännu mer (growth mindset)

Små bolag stora förväntningar – ska de rädda svensk export?Arrangör: TecharenanDeltagare: Marie Wall, startup-ansvarig NäringsdepartementetJan-Olof Jacke Svenskt NäringslivStefan Karlsson, EKNKatja Lindvall, MovingFloorLinda Nyberg, moderator

MW: Varumärket Sverige. Vi borde jacka i de nordiska länderna; samverkan mellan de nordiska länderna, skala upp främjandet. Det skulle stärka oss. De svenska exportsatsningar skulle behöva bli större.Viktigt för förnyelse för det svenska näringslivet, kan även skapa överspillning på andra näringar

Behöver Sverige stora varumärken?

JOJ: Ja det är viktigt- Sverige står för politisk stabilitet, trovärdighet kvalitet.

KL: Moving floor, familjeägt bolag; min far var uppfinnare. Hygien i stallarna var för bristfällig och han automatiserade det för mindre antibiotika i användning i dagens djurhållning. 80 % av all antibiotika används för djur och i preventivt syfte. Det var detta han ville ändra.För tio år sedan valde jag och min syster att kommersialisera detta. Vi är ett gotländskt bolag. Vi gick mot Kina av produktionsskäl men också pga. att varannan gris finns i Kina.Långsiktig strategi och tålamod. Delegationer från KinaUthållighet är väldigt viktig. Det kräver god planering, kapital och uthållighet.

17(41)

Startups viktiga för förnyelsen i Sverige och sedan export.

JOJ: Stora företag har egna muskler (kapital, och resurser), att det finns strukturer för att stötta mindre företag fortfarande viktigt. Det svenska främjandesystemet är väldigt viktig för framförallt de mindre bolagen. Måste få ihop systemet, t.ex. verksamt.se – tyvärr känner få av bolagen till detta. Måste få ihop verkligheten med intentionerna, göra mer för att det ska vara ännu mer effektivt.

SK: De små minsta kunderna har transaktioner på 100-300 000 och de största många miljarder. De utgör 2-3 000 garantier per år. Idag är ca en tredjedel av dessa mot små och medelstora företag.SME-företagen har vuxit mycket på sistone, insatsen mycket mer fokuseras mot denna grupp ftg

Sverige är bra på att bygga globala företag vilket attraherar andra bolag hit. Spotify, Klarna mm är viktiga bolag här för ryktet. Men vi måste bli bättre på att attrahera start-ups och scale-ups till Sverige, och för att attrahera entreprenörer etc. från andra länder. Grunden för detta är att vi har ett bra företagsklimat (JOJ), fokus på innovationskraft, utbildning, kompetens och starkt entreprenörskap

Hur viktigt är ett hållbart initiativ idag?MW: helt avgörande för att vi ska stödja start-ups

Dessa stora utmaningar är prioriterade i politiken.70-80 % av företag idag bygger sin affär på hållbarhet.JOJ: Danmark är mer koordinerade och mer offensiva i sitt exportfrämjande. (Jacke)

SK: Vi tittar på att varje investering ska möta vissa kriterier ex hållbarhet, Kina står idag för 15 % av världsekonomin men de är också konkurrenter till Svenska bolag.De spelar efter helt andra regler än vad europeiska och nordiska regerverk för exportfrämjande finansiering.

MW: kompetens, kapital, men en sak vi behöver främja är att företag ska växa. Vi behöver skapa en större förståelse för vad som påverkar att företag vill och vågar växa och bli större - Detta är den viktigaste policyfrågan

JOJ håller med hundra procent.På techarenan för tre år sedan. Vi behöver hitta konsortier för systemexport och samarbeten som är kraftfulla.De stora bolagen ihop med de mindre bolagen.Här behövs ett mer strukturerat arbete. Att inte göra för tidiga exits.

Världen har hittat Norden - det ger turismnäringen nya utmaningar?Arrangör: Nordiska ministerrådet, Nordiska rådetDeltagare: Johan Pauli Helgasson, Visit FäröarnaMichael Persson Gripkow, Visit SwedenAlexandra Davidsson, Medveten KonsumtionCecilie Tenfjord Toftby, Nordiska rådet (M)

Turism och de utmaningar som näringens tår inför i Norden.Mikael Persson W – Business Sweden

18(41)

Turismen växer starkt. Prioriterad fråga för Nordiska rådet.Massturismen – mängderna som kommer har för stor påverkan så det uppstår problem. Venedig, Stavanger, Dubrovnik, Färöarna.

Vilka utmaningar finns idag?

MPG: Vi har inte ännu en massturism.Hållbar turismutveckling är viktigt.

JPH: Färöarna – 120 000 turister om året. Gotland 1 miljon per år. Men Färöarna har inte tidigare haft turism. Vi har inte strukturer och det märks på slitage.

AD: ja det finns utmaningar ex nedskräpning i fjällen. Hållbarhet är perspektivet. Hur kan man turista på ett mer hållbart sätt.

CTT: turism är bra och vi behöver det. Sen är frågan hur vi gör det. Det viktiga är att se till att systemen inte överbelastas och att vi har en plan för att möta utmaningar.

Vad ska vi konkret göra?MPG: turism står för 6 % av vår export, större än skogsexport mm. Ger mycket skatteintäkter. Hur ska vi skapa tillväxt.”Fully independent traveller”. De ska vi rikta in oss på + målgrupper som är intresserade av att besöka hela landet, Norden.

AD: Vi behöver arbeta med strategisk kommunikation om hur man turistar i Norden på ett hållbart sätt. Nudging.

Kan den moderna investeraren vara nyckeln till klimatfrågan?Arrangör: TecharenanDeltagare: Lauri Rosendal, Nasdaq SthlmSusanne Najafi, Backing MindsMagnus Brandberg, Gullspång invest

SN: Det finns ett stort gap mellan politik och tech-branschen. Ett gott exempel är Kanada. Vi kan lösa mkt men det kräver satsningar. Var är styrmedlen, incitamenten, skatterna?

LR: Vi i Norden förstår att hållbarhet blir en lönsam affär. Men det ska vara privat kapital inte offentliga pengar.

MB: Företagare och företagande ska man inte förväxla. Varför ska vi hålla ohållbara branscher under armarna? Hoppas på en tipping point - mot de gröna investeringarna.I dag fattar fler och fler konsumenter rätt beslut, men det handlar mer om att välja tomater än att placera sina pengar.

SJ: CSR är en gimmick - I många organisationer är CSR en sidoverksamhet - en silo.

Hur kan Sverige dra nytta av tillväxtmarknader?Arrangör: East CapitalDeltagare: Peter Elam Håkansson, East CapitalAnders Borg, fd finansminister, rådgivare till East Capital

Peter – varför tillväxtmarknader?

19(41)

Det händer i våra delar av världen för 21 år sedan så var vi övertygade om att det skulle investera i de östra delarna vid murens fall. Vi investerar i de som vill komma i kapp.Vi fortsatte med andra världsdelar. East capital – vi r mest besjälade av att hitta medelklassen som vi ll förändra sina liv. Det är de entreprenörer vi investerar i.

Anders Borg – vilket ör ditt förhållningssätt. Jag vill arbeta med tillväxtmarknader efter finansministerposten. Jag ledde de regionala samtalen kring utveckling. I många av dessa resor i världen så mötte jag East capital. Tillväxtmarknader är något oerhört positivt synsätt.

Om man ser transformationen som medelklassen vill göra så . När man hör människor som gjort transformation och hur de arbetat. Stark nationell ledare, vi måste gå framåt, öppnade sig rö export, alla länder tog ett transformativt beslut om att komma ut, öppnade sig makroek stabilitet, attraherade investeringar. Man får inte var naiv och förstå governancepersp och se hur dessa länder reser sig ur fattigdom och gör en transformation. Ett passionerat gäng på East capital- Emerging market.

Governancefrågor- är kanske det mest komplexa – hur approcherar man det?East capital började i öst och Ryssland där dessa saker inte fanns transparent. Besöka företagen, träffa företagsledarna. Identifiera de som inte är seriösa. De besöker väldigt många bolag och lära sig att se när det inte är seriöst. Det börjar med ägarna.Hårt matematiskt drillade, Anders – jag tror att man måste ha passionen med sig men kontroll är bättre än förtroende. Varningsklockor. Gäller i på alla tillväxtmarknader. Har man etablerat ett förtroende som partner och vän så kan.Vilka tillväxtmarknader har störst global påverkan idagJA det är Kina. Det som händer nu är dras påverkan på kapitalmarknaderna, entreprenörsdelen av Kina är det nya.Vilken är nästa heta tillväxtmarknad?Georgien har gått från klarhet till klarhet, reformering och fungerande.Anders Armenien, Georgien, intressanta exempel på avkastningssidan. Man ser att alla vill ha ett team i Bratislava, Warsawa vilket spelar roll. De östeuropeiska huvudstäderna toppar var man ska anställa topp. Den nya oljan är inte data utan brains – rätt programmering,

Kina? Det händer mycket där nu. Hur ska man som svenskinvesterare förhålla sig.Alla som har någon form av portfölj är underrepresenterade i Kina. De kommer stor för en del av tillväxten framöver. Klassisk aktieanalys det centrala vid bedömning av investering i bolag.

Anders - Något konstigt sker i Kina, konsumenterna är inte skuldsatta, man. Kineser vill inte förneka problem utan lära andra. Skuldproblemen är stora i Kina. När de gör något så gör de det grundligt, och med stor kraft.

Kina har ett skuldproblem och kommer att ligga på lägre tillväxt 5 % om de tar krafttag nu.

Brexit – en hård brexit vad innebär det?London förlorar central finanscenterposition? Många indier åker till London. Mer orolig 40 % av alla investeringar i AI är i London.

Anders större oro för Europa. Buying opportunity nu i London.

20(41)

Hur mycket r det kineserna som driver marknaderna i Afrika. De går in med långa investeringar på infrastruktursidan och är viktiga där. Banker, telekom, konsumentbolag etc.Problemet för Afrika är inte att Kina kommer dit utan att den politiska utv i Sydafrika är på väg åt fel håll. Den underliggande konflikten mellan muslimska norr och kristna/judiska söder r inte balanserad. Sydafrika och Nigeria är så stor del av Afrika vilket gör att det blir dominerande.Afrika har en bra framtiden. Det kommer att bli stora marknader.

Peter – Marocko och Egypten intressanta marknader liksom Västafrika vars valuta är relaterade till euro. Är det bank och tech som är de stora branscherna? Peter – ja vi arbetar mest med det och de noterade bolagen vilka återfinns dör.

Ser ni små risker med snubblerier av Trump USA – kina, upptining Ryssland etc.

Investeringen är en aktie där man måste analysera bolag dvs man förstår makro men investerar på mikronivå.

Anders – vi går in i en period där medelklassen ökar snabbt globalt. sen kommer världen troligtvis vara stökigare Strong man – varav Trump är en del. Det blir mer konfrontationer men emerging markets kommer att exitera och växa.Man ska inte vara nav men världen är tre stora slutna handelsblock, USA; ASIEN, Europa. Trumps tullar mot kina utgör 2 % dvs Kinas import. Det är marginellt.

Majoriteten av världens börser är upp i år trots turbulensen i världen. Stabilitetsmässigt är Ryssland välskött – Anders Borg. Putin har gjort ett skifte till byråkrater. Det som inte har levererats så ör det tillväxten. Börsmässigt så är det 6. 7 ptal 6 %avkastning, Vi gillar icke råvarubolag.

Sverige och finnar och Tyskland är de största investerarna i Ryssland idag.Påverkar många pensionssparare i Sverige som gjort goda placeringar.

Hållbarhet – hur ska man förhålla sig till hållbarhet och tillväxtmarknaderDet hör ihop. Vi kommer med svenskt långsiktigt pensionskapital vill och kan genom dessa investeringar påverka hållbarhetsfrågor.

Scenarier (BP) oljeproduktion kommer fortsätta att var stor i alla scenarier eftersom det används som produktionsresurs.

Anders -Det är företag som ändrar sitt beteende kring klimatutveckling inte regeringars arbete. När svenska investeringar kräver minskade koldioxidutsläpp etc så händer saker.Kina investerar mycket i sådana här lösningar och deras bolag är noterade på A-aktielista. Sydamerika?Anders – jag har drivit stora projekt i Mexiko och Colombia. Det är problematiskt. Det finns stora sociala spänningar vilket man behöver förstå bakgrunden till. Jag flyger dagligen tex Brasilien. Brasilien och Argentina har större pensionsutgifter än Sverige. Mycket behöver göras.Inte en region med högt förtroende. Vi måste uppdatera vår bild av vad Latinamerika är.

21(41)

Många underliggande svårigheter dock som måste tas hänsyns till. Elcolabro – bra bolag.

Asien utöver Kina – Indien, Sydostasien. Det finns massor med marknader.

Peter – Vietnam är också en intressant marknad.

Anders – svårigheter för oss svenskar. DN, SVD och Di skriver bara konstigheter om dessa länder. Nästan alla har överskott i sin bytesbalans, har sparandeöverskott, bra finansdep och centralbanker, skattereformer bra investeringar. Indonesien och Filipperna.IMF där kan man titta artikel 4.

Paradoxalt så påverkar Trump att Asien blir mer asiatiskt.Sydostasien blir dominerat av Kina. Väldigt mycket i den hör delen av världen kommer att ägas av kineser.Sydostasien blir mycket mer av en kinesisk zon.Kina kommer att dominera Asien och Trump har påskyndat det.

Tillväxtmarknader – vill också ha bra sjukvård, utbildning, bo lite bättre är också väl representerade utöver tech, tänk medelklass.Medelklassen växer i de flesta länder snabbare än tillväxten.

Tillväxtmarknader där det händer och förändras mycketTidigare i östeuropa, berlinmurens fall, investeringar i öst för att de vill hunna ifattTemat att investera i de delar av världen där länder vill medelklass vill förndra sina livInvesteringar i entreprenörer som ser möjligheterna

Fundamentalt optimistiskt. Konvergens_ alla länder skulle konvergera mot medelklassen

WEF Tillväxtkommission?Transformativt beslut, att ta steg mot marknadsekonomi; makroekonomisk stabilitet”nästintill en karta” hur man transformerar ett land

Governance-frågan, utifrån ett investerarperspektiv; ; måste till mötet för att bedöma ett företags/investerings seriositetKontroll bättre än förtroende; dåliga erfarenheter är en del av läroprocessen

Kina idag mest infltelserika; inte minst kinas del av kapitalmarknaden; idag inte exponerat mot entreprenörsdelen i Kina

Östeuropeiska huvudstäderna, brain (hårt drillade inom matematik)

Kina – fog för oro; konsumentbeteende – finns ett skuldproblem, minskad tillväxttakt vilket kan leda till en öppning i marknaden för exempelvis FDI-regimen

Hållbarhet – grön omställning och tillväxtmarknader; Företag som driver utvecklingen snarare än politiken; ESG-perpsketivet viktigare, företagen har förstått att de måste göra denna omställnign

Intressanta sektorer Bank och tech, ecommMedeklass vad vill de ha: vård, utbildning, bostad

22(41)

En växande (glbal) medelklass som växer snabbare än tillväxttakten

Se frmaväten av en medelklass och genom att bidra till de de vill ha, genom export och investeringarVad kan vi bidra med? Tuff governance, krav(inom exvis miljöfrågor), governance är sverige något mvi kan bidra med; när det gäöler att utveckla världen genom investeringar, teknologispridning; social impact (för ensidigt foks till miljö, viktigt fokus fattigdomsbekämning)

EU Hållbara finanser – både miljö och socialtArrangör: EU-kommissionen i SverigeDeltagare: Lauri Rosendahl, NasdaqAnnika Winsth, NordeaSophie Nachemson Ekwall, Handelshögskolan i StockholmTherese Lennehag, EQTNiklas Ekwall, AP4Magnus Astberg, moderator, EU-kommissionen i Sverige

Eu arbetar med Klimat energiMiljö cirkulär ekonomiInvesteringar HorizonHållbara finanser

En högnivågrupp tillsattes efter klimatavtalet 2015?Billing ingår från Sverige

Taxonomi för hållbara finanser; begrepp från tekniska arbetsgruppen la fram förslag för en vecka sedan

Gröna checkar Vad är hållbara finanser? Hållbarhetsprofil, benchmark– bas för att använda sig av kapitalmarknaden för investeringar och hållbara finanser.

Sophie NachemssonGlobal 130 000 biljoner dollar. Obligationer gröna och sociala. Sophies forskning utvecklats från bolagsstyrning till hållbart värdeskapande och socialt hållbart samhälle. Det finns tre skäl till varför obligationsmarknaden kan påverka marknaden snabbare än aktiemarknadenDen är tre gånger så stor som aktiemarknadenOch de gäller under längre tid. Var sjunde år måste de mötena med sina investerare. Varje obligation är på stora summor. Det skapar närmare relation mellan utgivaren och köparen.

Sverige har ihop med Frankrike tagit en ledande ställning avseende gröna obligationer. Nu kommer sociala obligationer och investerarna vill ha flera alternativ.

De svenska institutionerna har koll på det mesta kring gröna obligationer, etc. Bankerna ör ledande i att erbjuda hållbarhetsobligationer och då social hållbarhet.Det finns stor skillnad på mognad bland de 16 stora institutionerna (2:a ap-fonderna, etc)

Världsbanken och andra leder utvecklingen av sociala hållbara obligationer.

23(41)

Kreditgivning till företag i utsatta områden?

NE: Lång investeringshorisont. Hållbarhet ör centralt. Det står i lagstiftning från 90-talet – etisk och miljömässiga hänsyn samt avkastning. Nu är hållbarhet en av våra huvudinriktningar i vårt arbete.

De arbetar med klimatscenarioanalyser mm. Vilka delar av hållbarhetskedjan kan ge god avkastning etc.

TL: EQT global investerar kapital för att förädla det. Ap-fonderna. Investerar på uppdrag av kunder. Förbättra, förädla och komma samhället till godo. De ger bolagen i generellt sett 5 år. Ett större, starkare och mer hållbart bolag när de säljer. De hanterar medel från

Kapitalet kan göra skillnad. Vilka bolag och tjänster de stöttar. Vad de ser som viktigt att stödja. Målbild och tydlig ide om vad de vill göra systemet. Tex fokus på hållbarhet, klimat och miljöfrågor. Extremt konstruktivt med en taxonomi. Jättebra för oss. Vi vill sätta tillräckligt höga ambitioner när vi aktivt förvaltar bolagen.

LR: Vad kan kapitalmarknaden göra för att främja hållbarhet.Börsen roll är brobyggare mellan företag, entreprenörer och placerare. Det har vi hållit på med i 157 år. I allokering ser vi stora förändringar. De som äger kapitalet i Norden håller på att ställa om. Man kan inte placera iv ad som helt utan man måste gynna andra mål än avkastning. Hållbarhet är en bra investering och det kommer också att generera avkastning. Bolag måste rapportera allt vilket gynnar den transparens som även hållbarhetsinvesteringar kräver.

Det går snabbt. Nr Nasdaq startade världens första marknaden för hållbara obligationer 2015. Nu över 100 miljarder i företagsobligationer där alla är gröna förutom en som ör social.Vattenfall emission 500 miljarder euro hållbarhet. grön obligation.

2017 gav Nasdaq ut en rekommendation av rapportering kring hållbarhetsfrågor, Denna var version 2.0 som tar upp rapporteringsguiden. USA är nu med i racet. Det ör fint.

AW: Stort tack till EU-kommissionen som tagit dessa steg kring ramverk och riktlinjer för hållbara finanser.Det händer mycket i finansbranschen. Man borde ha haft med politikern eftersom de inte förstår vad som händer på finansmarknaden – politiker.

Tack till Sophie – socialt och ekonomisk hållbarhet också. Man måste bredda hållbarheten.

Taxonomin – transparens, att man har flera steg är bra.Christina Nyman chefsekonom Handelsbanken

Sophie Nachemsson EkwallVarför kan obligationsmarknaden påverka mer? Det är en dubbelt så stor marknad Längre löptider. Ny kan emittenten kolla - har det som utlovats levererats?Ett fåtal stora institutioner, Möjlighet att påverka mer.Tex kommuner måste redovisa tydligare tex hållbart hallbygge.Studerar nu 16 institutioner - milljö /sociala obligationer. Banker driver på intresset2/3 vill aktivt investera miljö/socialt hållbart men bara 1/3 kan visa sådana investeringar.

24(41)

Tex skillnad AP-fonder. Bara 2:a AP-fonden gör det idagVärldsbanken EIB ger ut även ut socialt hållbara obl i Spanien - affordable housingBankernas kreditgivning ska påverka i rätt inriktning. Kommuner fastigheter ska orka redovisa.AP4- Niklas Ekwall:Vi jobbar mkt med ägarstyrning, etiskt råd. Deep dives i hållbarhetstrenderTherese EQT:Vi investerar i kapital, Äger generellt i 5 år, Exempel SwedegasEU-Taxonomin välkommetLauri Rosendal Nasdaq Sthlm:I allokeringen stora förändringar. Ställer om, kan inte placera i vad som helst.Hållbart kommer att bli en lönsam affär. Marknadskrafterna styr om effektivtMarknad för hållbara obligationer 2015 först i världen. Haft problem med emittenter, nu mer balans senast Vattenfall. Exempel Soltec Kina växlar solkraft mot mindre CO2 utsläpp.Annika Winsth Nordea:Vi behöver ha ett ramverk som är lika för alla, inte perfekt nu men bra början.Politikerna förstår inte vad som händer nu. De sätter ramverken.Värsta saken i Sve vara bra förebild hög levnadsstandard och ändå hållbar.Taxonomin - flera steg. Vi behöver stålproduktion tex. Sätta pris på hållbarhet på ett klokt sätt.

RO Regional kapacitet

Staden eller landsbygden – hur lever vi i framtiden?Arrangör: SwecoDeltagare: Staffan Nilsson, Hela Sverige ska levaSiri Lindblom, gymnasieelevPo Tidholm, journalistAnna Waldman Haapaniemi, Haninge kommunFrida Karlge, SwecoAndreas Gyllenhamma, moderator, Sweco

Visioner om framtiden – hur bor människor i Sverige i framtiden?

Optimistisk syn på människan och tekniken, exponentiell utveckling, digitalisering, globalisering. Två scenarier- det urgala och det glokala samhället.

Det urgala samhället – urbaniseringen fortsätter, stora städer har utvecklats, samhället som enkärnig struktur. De flesta bor i de tio största städerna. Fokus på storskalighet, ökad täthet ger underlag till stora volymer, förutsättningar för effektiva transportsystemkapacitetsstarka transportvägar, delade autonoma transporter. Högteknologiskt samhälle där AI har ersatt människan framförallt inom områden där människor inte tillför särskilt stort värde. AI kan driva och förvalta Sverige demokratiskt och rättvist. Genom automatiseringen behövs inte lika mycket arbetskraft. Medborgarlön, kreativitet, tanke och inre lugn i fokus, och tanke. Man måste dela med sig av all sin data, datadelning en förutsättning för optimering.

Vi dras till staden, lockas av mångfald, olikhet, kreativitet, kritisk massa, kreativitet, etc. Vi möts helt gränslöst när vi har tillgång till hela det globala samhället. Landsbygden används för rekreation, mat etc. på naturens villkor. Allt som cirkulerar i samhället går att härleda.

25(41)

Det glokala samhället - här avtar globalisering, vi bor utspritt i hela Sverige i en flernodig struktur. Digitalisering är en förklaring, då det möjliggör arbete överallt. Landsbygden fått nytt liv, decentraliserade system, småskalighet, men stark ekonomisk bäring som möjliggörs pga digitalisering.

Teknik och AI komplement till människor, tekniken används för att skapa resiliens – de mindre noderna är inte beroende av varandra. Data är inte fritt tillgängligt utan delas med större kontroll, flertal yrken finns kvar, kapital används för att skapa incitament för att utveckla noderna. Landsbygden används till rekreation, där skapas attraktiva värden, städer har peakat i urbaniseringen, finns kvar i en nodstrukturerad form där noderna är uppkopplade.

Det urgala samhället är ”top down”: staten stärkts, incitament för centralisering, förutsättningar för att skapa livskvalitet, också oro för övervakning

Det glokala samhället är mer bottom-up, staten mindre viktig roll, mer självstyrande samhällen. Risker för polarisering i det glokala samhället, för ensidighet och att man inte tar ansvar för de övergripande frågorna. Vem tar ansvar för det som behöver samordnas centralt?

Värderingar har stor betydelse. Vad betyder jobb i framtiden?

AWH: -Det drar åt det urgala för dig eller hur?Antingen blir det mer extremt än vad vi har tänkt oss. Samtidigt tror jag nog på något mittemellan. Haninge är en sådan ort som är nära Stockholm samtidigt så bygger vi nu. Den viktigaste är tillväxten. Vi är 90 000 idag och har en ökning på 2000 invånare/år.

SN: - Lokal utveckling mot den urbana normen. Positiv till globalisering eftersom det bidrar till att många kommit ur fattigdom. Det är ingen motsats till det lokala.Balans mellan land och stad, mer än motsättning. 5000 medlemmar/gr i organisationen.

Det lokala samhället handlar om att just deras ort ska utvecklas och leva. Det urgala liknar med de ekonomiska förutsägelserna.

PT: - Studien är kul men båda scenarierna är rätt läskiga. Det glokala som en härlig sovjetisk kolschos. Det urgala - en diktatur.Jag ser inte vägen dit; förutsätter stark progressiv politisk vilja (bryta flöden till det urbana) Hur ska man styra om de ekonomiska värdena. Centrifugal krafterna drar såväl människor som ekonomiska resurser till staden. Jag tror att vi bör göra det men har svårt att se hur. Dels pga av politikerna inte har tillgång till de ekonomiska värdena och flödena.

De tragiska idag är att allt visionsarbete utgår från det urbana samhället. Det saknas en framtidsbild/vision för landsbygden som det gör för den urbana, digitala staden som vi alla har en bild av. Landsbygdem ses ofta i form av en rekreationsyta

Jag tror att det är ännu mera polariserat mellan stad och land i framtiden (utifrån hur utvecklingen sett ut hittills), vissa platser vinner och andra förlorar.vi har ett större behov av en landsbygd som rekreation. Städer kommer fortsätta utvecklas utan problem, landsbygden får leva på stadens nåder, det är inte befolkningen i landsbygden som har makt över utvecklingen.

26(41)

SN: – jag tror att stad och land är i symbios ej i polarisering.Lokala krafter utvecklar sin egen bygd i stor utsträckning idag.

AWH: – i Stockholms regioner har vi pekat ut regionala stadskärnor, vilket Haninge är en sådan ort. Det kommer finnas stadskärnor utanför storstäderna.

Vi kommer att bli less på att pendla i framtiden.

I det glokala samhället är det mindre tillgång till skolor men digitalisering gör att det kommer att finnas noder och man kan utbilda sig inom dessa. Livslångt lärande ser vi som centralt och det förändrar också utbildningssystemet.

SL: – vi kommer nog inte precis vara våra yrken, vi kommer att välja att göra det som är autentiskt med oss själva, vilket vi inte gör idag. De inre drivkrafterna blir viktigare när jag väljer försörjning.

Vad gjorde PO att du flyttade till landet: - För att jag kunde. Det finns pull och push faktorer. Även om man inte alltid tänker på det. Staden hade en push faktor och landet en pullfaktor. Staden kan börja upplevas som en negativ plats att vara på. Attraktivitet – det finns inte bara platser som drar utan även platser som stöter bortÄr det värderingar eller teknik som är lösningen. PO: - Det är en av vår tids största utmaningar.

Distansarbete existerar knappt utan människor ska sitta i stora, överblickbara kontorslandskap.

SN: – vi måste ha människor som sköter det som finns ute i landet.

Klyftorna i Sverige – om den ökande ojämlikheten och segregationArrangör: ForteDeltagare: Ethel Forsberg, FortePer Molander, JämlikhetskommissionenEva K Andersson, Stockholms universitetJoakim Palme, ForteInger Asching, DelmosCamila Salazar Atias, FryshusetAisha Ali Abdi, FryshusetCecilia Beskow, Forte

Varför ökar ojämlikheten?

Historiskt har mänskliga samhällen alltid varit ojämlika. Vad ör det för mekanism.Varför är ojämlikheten en politisk fråga,Liberal ide – varje människa ska ta ansvar för sitt eget liv – samhället säkerställa att varje individ har jämlika livschanser

Ideal: Alla barn ska ha samma livschanserJämlika förutsättningar stärker samhällsekonomin (OECD rapport)Viss utjämning av utfall krävs för jämlikhet i förutsättningarTillit och jämlikhet samvarierar. – tillit central samhällsresurs för välfärd, tillväxt etc

Samhällelig diskussion om jämlika förutsättningar och resultat. Det håller dock ihop.

27(41)

Varför ser vi då ökad ojämlikhet? Drivkrafter- Politiska beslut – skatte och utjämningsbeslut- Ekonomiska och tekniska förändringar (arbete – kapital, globalisering)- Ojämlikhets tendens att växa av sig själv

Per utvecklar punkt 3.Individnivå – livscykeln Interaktionen mellan individer och grupper – samspelsmönster tenderar att reflektera olikhet.

Starkölsförsäljning i två kommuner 1967-68 och effekterna på

Det ena ger det andra dör olika ojämlikheter får effekter under hela liver.Samspelet individ – omgivning.

Det finns en annan effekt. SystemeffekterDen som har tio gånger så många kulor som den andra har tio gånger större sannolikhet att vinna. Generaliserbart

Det finns också en självförstärkande effekt. Märks i marknadsekonomin som effekt.Självförstärkande effekter på boendesegregation

- Det räcker med svaga krav och hushållsnivåer för ett starkt bosättningsmönster ska uppstå

- Svårigheter att rekrytera lärare till skolor i utsatta områden- Skolval förstärker effekten- De ojämlikheter vi observerar beror delvis på slumpen och självförstärkande

effekter och är därmed inte legitima.Den med en svagare start har svårare att använda samhällets resurser.

Eva Andersson, prof Kulturgeografiska inst SUHur skol och boendesegregation under uppväxten påverkar individers livsbana

Vi har våra egna grannskap och utgör det för andra.Vi hjälper till att forma andra individers livsbanor.Det finns starkt segregerade städer idag.

Rika – fattiga, försörjningsstöd eller inte, ursprung, upplåtelseform etc.

Skolor ör segregerade idag mer än tidigare.

Som forskare – hur ser det systematiskt ut?

Disposition- Segregationsmönster- Effekter av segregation- Skolsegregation

1. Segregation handlar om variation i den geografiska kontexten.2. Individer inte geografiska områden, står i fokus när vi mäter segregation3. Segregation, såväl stor som småskalig4. Skalan spelar roll för segregationens effekter5. När geografisk kontext mäts på ett mer rättvisande sött blir effekterna av

28(41)

segregationen tydligare6. Segregation bidrar till ojämlika livsförlopp7. Segregation i bostad och skola skapar

Individualiserade grannskap (tex 100 närmaste grannar)Olika skalnivåer 100,400,1600 etc

Ja, individuella utfall påverkas av uppväxtmiljöGeografisk kontext – grannskapSocio-ekonomisk kontext viktigare än etnisk

Variationen i kontext påverkar.

Ojämlikhet i skolanHur påverkas betyg av familjebakgrund, skolsammansätning, grannskap. Inkomst för en allt större starkare effektGrannskapet (25 närmaste barnen) viktigare än skolans elevsammansättning 1991 – 2012

SkolsegregationMed tiden blir individuella faktorer allt viktigareLikvärdigheten har försämrats föräldrabakgrund, skola och grannskap viktigare än skolkontexten.

Finns det tillräckligt med forskningJoakim – absolut inte. Segregationens effekter – boendet har ökar betydelse över tiden. Vi är bara i början av denna kunskap. Det är svårt att komma igenom med vissa resultat är för att de går på tvärs med vissa föreställningar mm.

Per – politiska debatten för sitt eget liv. Stor faktaresistens hos politisk beslutsfattare. Samtidigt en del positiva erfarenheter.

Joakim – det finns goda exempel på att forskning får genomslag. Politiken alltmer intresserad av forskning. Välfärdsbokslut – gemensam bild av verklighet även om de politiska lösningarna såg olika ut.

Inger A – Delmos – Man har olika bild av vad integration och segregation betyder. Vi har inte samma bild, vi behöver lösa samma problem.

RO Modern myndighet

Framtiden 2030 – Om generation Z får bestämmaArrangör: Kairos FutureDeltagare: Eva Kristensson SodexoMathilda Åström ElevrådMalcolm KeyundeEmilia Pettersson IOGT-NTO29 år sedan första studien av ungas attityder; Millenials i första hand29:e seminariet i Almedalen

Var är vi i historien? Vintern på väg mot vår?

29(41)

Välståndsbyggandet epok: Vår: Hjälte ingenjörenSommar – Välfärdbyggandets epok: Hjälte politikern artistenHöst – EntreprenörenVinter – Omprövningens epok: den starke ledaren

Generation Z – fem insikter1. Generation sjuk? mår dåligt fysiskt, psykiskt (tre av fyra ångest); vad gör att de

mår dåligt? Ökad utseendefixering, jämförelse med andra (man vill själv vara lyckad); prestationskrav i skolan(skola/utbildning viktigt för framtiden);. Rädd för att misslyckas i livet. Höga krav från sig själv, press från flera delar i livet

Fysisk hälsa dålig i jämförelse med alla vuxna (ökning från tidigare generationer)90 % Svår huvudvärk (mot 78 % vuxna)76 % lidit av illamående (54 % vuxna)

Ångest, ångest min arvedel. 73 % drabbats av ångest senaste halvåretVarför? Jämför sig med andra Varför bry oss om det här.Linda – psykisk ohälsa väldigt utbrett och en viktig fråga.Stötta unga, ändra undervisningen, alltid en chans till.

EK – arbetsplatser, bryta stigmat kopplat till psykisk ohälsa är viktigt. Företagshälsovård. Viktigt fokus på att öka tryggheten

2. Moralens återkomstGeneration Z – högre värdering kring etik/moral jämfört med andra vuxna. Stramare regler för hur man får bete sig.Mest oacceptabla beteende. Att vara otrogen mot sin partner. (53 %), att vara närgången (51 %) 44 % att låta sina barn bete sig som de vill, att marknadsföra onyttigheter (32 %). 12 % tycker att det inte är acceptabelt att flyga för mkt, 19 % oacceptabelt att jobba svart.

Generation Z tar mer hänsyn till moraliska frågor svid val av livsmedel, resor etc ärn befolkningen i allmänhet.

MK – likande som vid religiositet. Ökar. Subkulturer bland ungdomar. Fler unga konverterar – katoliker, Jehovas vittnen.

3. Enade kvinnor och splittrade mänVad man får göra i samhället. Män mer oeniga, kvinnor enade kring vilket beteende som är ok.

Dåligt beteende enligt de som inte valt de fem största. (flest män)Inget (16 %), skaffa barn (16 %), att köpa saker som man inte behöver (16 %), Klaga över att bli kränkt (14 %), Hänga ut folk i sociala medier (13 %).

MK – kritik mot hjulet av årstider, vintern är inte riktigt över. Tror inte att våren inte står för dörren. Ha koll på två grupper som är instabila och våldsamma, unga män och fattiga mammor. Idag är vårt samhälle extremt dåliga på att ta hand om dessa frågor. Människor i avbytarbåset går ut på spelplanen även om det finns regler som säger att de inte ska göra det (han har tittat historiskt).

30(41)

4. Världen brinner37 % tror att man är mer klimatmedvetna än de som är tio år äldre, fler kvinnor engagerade än mänKlimathot ses som det största framtidsproblemet hos generation Z.

5. Tekniken bygger framtiden30 % tror att miljö- och klimathoten kommer lösas av ny teknik, 43 % skeptiska till den tekniska utvecklingen

Av dessa 22 % tror att mänsklighetensundergång kommer att ske under deras livstid44 % en större samhällskollaps

Teknikoptimisterna39 % att klimatkrisen kommer att lösas av teknik39 % se AI som är smartare än människor10 % mänsklighetens undergång

Nu i omprövningens epok – vinter - är vi på väg in i en ny vår?

Vart är konjunkturen på väg? Arrangör: Deloitte och AffärsvärldenDeltagare: Henry Olsson, vice riksbankschefMats Kinnwall, Teknikföretagen

HO: -Riksbanken ser positivt på världsläget. Läget är just nu gott. Svårt bygga in osäkerhet i våra prognoser. Låg arbetslöshet och en tillväxt på ca 1-2 %. Det ser bra ut.

Många osäkerheter, tweets etc.; Brexit och Italien är orosmoln.

Svensk konjunktur- det ser ungefär likadant ut. Vi ser en viss inbromsning men inte dåliga tider. Reviderar upp BNP något, siffrorna i år visar att BNP har varit högre än vad vi förväntade oss. Upp en tiondel. Konjunkturen blir lugnare och 2020 inte lika bra tillväxt som 2019.

Ungdomsarbetslöshet talar vi inte om idag – de problem vi hade för ett par år sedan har vi inte längre. Resursutnyttjandet ser bra ut, högre än normalt. Det är hög efterfrågan på arbetskraft.Brist på arbetskraft inom näringslivet är sedan några år högt. Anställningsplaner har ökat till 2018 men gått ned något dvs hög efterfrågan på arbetskraft.

Arbetslösheten i Sverige för starka grupper är i princip full sysselsättning; inrikesfödda har arbetslöshet 3%, de som är med i a-kassa 2,5 %. Bland utrikes födda är det stora utmaningar. Utrikesfödda har svårt att komma in på svensk arbetsmarknad. Från 2006 – 2018.

Fler och fler som varit i Sverige i 2 år har kommit i sysselsättning. Andelen i sysselsättning efter 2 år i Sverige ca 30 procent. Under de sista åren har allt fler kommit i sysselsättning.

Det ser bra ut, den höga aktiviteten i den svenska ekonomin förbättrar även nyanländas sysselsättning.

31(41)

Ett par gånger per år gör Riksbanken undersökningar bland företagare. Vi tolkar deras svar så att konjunkturen avstannar – en inbromsning. Samtidigt är vår viktigaste uppgift att bedriva en penningpolitik så att vi har en 2 % inflationstakt /år.

Det ser ut att vi har ett högre inflationstryck i Sverige nu än tidigare. Prisökningar.

Handelskonflikter oroar. Det gäller att skilja bruset från trenden.Ökade energipriser har nu sjunkit tillbaka, det visar sig i inflationssiffror.I årstakt ligger vi närheten av 2%Ser stabilt ut nedgången är relativt tillfälligReporäntan höjs i slutet det här året eller i början av nästa år. Kronförsvagningen – prognos på ungefär samma nivå kortfristigtKort sagt:God konjunktur- inflationen vid målet - men osäkerhet i omvärlden.

Kinnwall:Brexit är redan inprisat, men oro för handelskonflikt USA Kina.Sambandet mellan priser och löneutveckling (philipskurvan) är nu dött.

Flygskam, barnskam, tågskryt – individer vs strukturer i klimatkrisens tidArrangör: Institutet för FramtidsstudierDeltagare: Kimberly Nicholas, Lunds universitetGustaf Arrhenius, Institutet för FramtidsstudierMagnus Linton, moderator

KN: -Halvera globalt utsläpp till 2030. Vad kan man göra själv?

39 källor för utsläpp. De hittade tre områden som man kan påverka på individnivåBil, kött och flygfritt – de har stor effekt

Att undvika kött i ett år motsvarande 4 års sopsorteringDen största genomsnitts är att leva bilfritt.Flyg är i genomsnitt inte så högt men vi som flyger ofta dvs 1 gång NY motsvarar 8 månader bilkörning genomsnitt.

Tre val – konsumtion av fossila bränsle och val av matDet finns större val i mer långsiktiga perspektiv – det är att få ett barn.

2,5 % av global bnp för att ställa om6,4 % av global bnp används idag för att subventionera fossila bränslen.

GA: - Jag undrar om det är flygskam eller flygskuld vi talar om.Diskussionen har handlat om hur individer ska känna sig – är sättet att angripa frågan. Hur man får till beteendeförändringar.

Men något blir fel om vi vill få folk att ändra sig genom att känna skam för att man vill ha barn. Vi använder inte det på andra områden. Vi säger att vi måste göra vissa saker, vi organiserar oss.

Varför – rättvisa, alla ska göra sin del. Om man förlitar sig på den individuella valet, detta bör vi göra genom lagar och institutioner. Forskning visar att människor är med om de ser att andra är det.

32(41)

Koordinationsproblemen har vi löst genom institutioner genom lagstiftning, rättstater etc.

Fokuset är ett problem. Flyget står för 2,5 % medan cement står för 8 % , stål 5-8 %. Tittar man på hur mycket man skriver om flyg resp betong. Cement och klimat ger 600 träffar. Medan flyg och klimat har 30 000 träffar.

Inget fokus på områden som har störst problem. Fokus bör var på hur stort problemet står för och vad man kan göra

Om Sverige skulle gå ned på = nivå skulle det ta 3 veckor innan Kinas ökning skulle ha ätit upp det.

Vi borde forska mer och sprida teknik som ger effekter. Sverige ska inte bara fokusera bara på sina egna utsläpp utan mer globalt.

Politiska seminarier

Moderaternas ekonomisk-politiska seminariumDeltagare: Elisabeth Svantesson (M)Robert Boije, SBABJohan Eklund, EntreprenörskapsforumAnette Landén, SkatteverketKarin Svanborg-Sjövall, Timbro, moderator

Vilka samhällsproblem ska en skattereform lösa?Tre viktiga samhällsutmaningar att lösa med en ny skattepolitik: tillväxt, integration, sammanhållning.

ES: - Vi har ett stort behov av reformer så att vi 2030 - 40 har ett Sverige som är starkare än idag.Det handlar om att bl.a. om att knäcka gängkriminalitet, att förbättra skolresultaten – de utan godkända betyg – alla barns lika rätt till lika livschanser.

Vi måste göra rätt saker idag. Den ek politiken är på många sätt en framgång. Fina företag, bra ekonomi. Många små företag som varje dag anställer. Flit och ansträngning har byggt Sverige starkt.

Samma sak med skattereformen. Det vi vill lösa med skatter är tillväxttakten för att öka välfärden. Omvärlden spelar stor roll men vi äger också vår framtid. Hur ska vi få investeringar att ske i Sverige och att företag stannar eller kommer till Sverige och inte flyttar ut. Tillväxtfrågan är central.

En annan fråga för skattereform att hantera är integrationen. Från utanförskap till delaktighet.

Den tredje saken är sammanhållning – stad - landsbygd, liten och stor kommun - alla ska få valuta för sina skattepengar. Vi kan inte heller lägga skatter som slår hårt mot vissa t.ex. bensinskatt.

Vi måste se till att skattereformer fungerar sammanhållande.

33(41)

Sen finns det för oss moderater två viktiga ingångsvärden: skattetrycket kan sänkas, och skattereformer ska vara finansierade.

Hur det ska gå till handlar om att vissa skatter kommer att behöva höjas samtidigt som det finns ett stort behov av en utgiftsreform. Samhällskontraktet - polis och försvar måste prioriteras samtidigt som arbete och företagande ska främjas. Den svenska statsförvaltningen ska effektiviseras genom digitalisering pch renodling. På så sätt kan vi spara 3 % dvs.10 miljarder på statens förvaltningskostnader.Vi måste prioritera framöver.

RB – syn på skattereformer, skatternas utformning; fokuserar på det som framkommer i forskning och det som är baserad på forskning.

Skatternas utformning anses vara värderingsbaserad och politiskt känsligt.Idag står vi inför följande:

- Andelen äldre ökar, vilket tillsammans med annat leder till en ökad efterfrågan på offentliga välfärdstjänster

- Enorma kompetensförsörjningsproblem i kommun/landstingssektor- Ökade kostnader för integration ifrågasatt pensionssystem och kraftig ökning av

garantipensioner ökar kraftigt- Den säkerhetspolitiska situationen innebär ökade utgifter. Fler poliser- Stora behov av nya kostsamma infrastrukturinvesteringar för hållbarhet och

omställning.

Man måste ta avstamp i det totala skatteuttaget, vilket påverkas av statens omfång.Vi har ett högt totalt skatteuttag i Sverige (Frankrike, Danmark, Belgien högre) det gör det svårt att höj det ytterligare om för att bevara konkurrenskraft och drivkrafter för ekonomisk tillväxt.

Men sannolikt svårt sänka pga. stora offentlig-finansiella utmaningar framöver: åldrande befolkning, ökad efterfrågan välfärdstjänster, kompetensförsörjningsproblem i, kostnader för fungerande integration, pensionssystem.

Skattestrukturen: Sverige har världens högsta marginalskatt på arbete I procent av BNP den högsta i världen. 60 % genomsnittliga inkomstskatt lägger man till sociala avgifter utgörs den av 70 %. Den statliga inkomstskatten bidrar till detta.

De stigande kommunala inkomstskatterna bidrar mycket. Trendmässigt stigande kommunalskatter bidrar till höjda marginalskatter. De kan inte tillåtas att öka över tid.Sverige förlitar sig på beskattning av arbete (jämfört med kapital och konsumtion). Arbetsinkomster är även högt beskattade i förhållande till kapital.Och även beskattning av konsumtion.

Sverige har mycket låg avkastning på högre utbildning, 7,1 % mot genomsnitt 13.2 % i OECD.

Vad utmärker ett bra skattesystem? Rimlig fördelningsprofil och inte negativa incitamentseffekter. Lärdomar från ekonomisk analys/forskning:

- Undvika för höga marginalskatter på arbete, ineffektivt omfördelningsinstrument

- Det finns inga starka skäl att inte ha samma moms på all konsumtion- Rut och Rot avdrag motiverad

34(41)

- Öka den löpande beskattningen av ägda bostäder och minska transaktionskostnader

- Inför enhetlig beskattning av kapitalinkomster – undvik för höga bolagsskatter- Motiverat med klimat och miljökorrigerande skatter/ grön skatteväxling

Lämplig inriktning på ny skattereform- Fokus på att öka effektiviteten i skattesystemet- Sänk höga marginalskatter - Ineffektivt verktyg för att fördela inkomster- Motverka fortsatta höjningar av kommunalskatt- Skriv varje år upp brytpunkterna med inkomstökning (idag 30 %)- Politisk värderingsfråga på vilken nivå den högsta marginalskatten ska ligga- Likformig konsumtionsbeskattning - samma moms på all konsumtion- Bör gå att i ökad utsträckning använda punktskatter på miljö och klimatvådlig

konsumtion. Intäkterna kan användas för att sänka skatt på arbete och riktade insatser till de som drabbas av skatterna

- Gör kapitalinkomstbeskattningen. mer enhetlig- Öka nettobeskattning av ägda bostäder något- Slopa stämpelskatt som leder till inlåsningseffekter- Tillåt uppskov av beskattning av kapitalvinst på bostäder även efter 2020 och

slopa ränteavdragen Några fler

- Bred översyn i skattelagstiftningen- Se över reseavdraget - Stort fuskande - hälften är felaktiga, 96 % till den

skattskyldiges fördel.

JE: - om skatter på företagande och entreprenörskap1990 års skattereform – entreprenörer kom i andra hand. Utgångspunkten var större industriföretag och personer med rena tjänsteinkomster. Läget för svenskt entreprenörskap – saknar internationellt konkurrenskraftiga skatteregler; en under många år positiv utveckling av entreprenörskap/företagande börjar nu hacka; växande företag i mindre utsträckning än i andra länder, många av de som kommer fram utvecklas vidare i andra länder.

AL: Ta höjd för fortsatt digitalisering.Ge rätt förutsättningar för myndigheter att utvecklas i takt med omvärlden.

Centerpartiets ekonomiska seminariumDeltagare: Annie Lööf (C)Emil Källström (C)Alexandra Stråberg, Länsförsäkringar BankKarl Wennberg, Linköpings universitet och HandelshögskolanAnnika Wallenskog, SKLLars Westin, Umeå universitet

Utjämningssystem det vi har idag - skruva på demStaten bör ta ett större ansvarKommun light - ta bort vissa uppdrag - men finns riskerSlå ihop kommuner. Dorotea 2500 invånare.Det är olika typer av städer och olika typer av landsbygder. Det måste vi prata om. Så det handlar inte om land - stad. 

Det sker en förflyttning till landsbygd i närheter av städer där växer det men inte i

35(41)

landsbygd långt från städer.

AW: De stora skillnaderna är besvärande. Försörjningskvoten kommer öka till i snitt 1,85 till 2030. 110 kommuner gör ett ek underskott.Mkt problematisk situation. De har räknat och dessa kommuner har tagit emot många migranter - de växer men måste få hjälp tills det finns arbeten.

Lönar sig inte med sammanslagning.Måste inte staten hjälpa till mer finansiellt. De riktade bidragen klarar inte kommunerna söka. Det blir en jobbig situation för många kommuner.

AS: Många saker händer globalt som får lokala effekterÄldre friskare - ger kostnaderMigration - det kommer ske i ökad utsträckning pga. klimatfrågan. Det kan skapa andra strömmar - urbanisering.

Trump kanske är den största makroekonomiska risken men det är klimatrisken vi fokuserar mest på.

KW: Vad politiken kan påverka. Antologi förra veckan Ingvar Kamprads stiftelsen.- Kompetensförsörjning.- Bristande infrastruktur- Regelverk och administration- Migration Demografi - svårt att påverka men det sätter förutsättningar gör

välfärd

Viktigt med förtroendet för samhället. Hur ser vi till att kommuner står för sina åtaganden? Fokusera på de lokala samarbetena så att det fungerar och att man arbetar där med att påverka det man kan. 

Demografi påverkas. Skall hela Sverige leva? - och är vi beredda att betala priset?

Socialdemokraternas ekonomiska seminariumDeltagare: Magdalena Andersson, finansministerAnders Ekholm, Institutet för FramtidsstudierCatharina Borgenstierna, Camanio CareKarin Sundin, regionaråd ÖrebroKatrin Marcal, moderator

Så klarar vi välfärden när allt fler lever längre

KM: – staten satsar i genomsnitt 2,5 % i FoU. Bolag gör det med ca 20 %. Men investeringar i innovation görs inte i så stor utsträckning.Varför gör vi inte det?Svenska folket blir allt äldre och att många stora barnkullar på 90-talet har börjat skaffa barn, det innebär en stor demografisk förändring i Sverige. Fler äldreboende, fler skolor och många anställda behövs.

Välfärdens utmaningar är dock inte enbart en ekonomisk fråga utan systemen måste styra om mot de behov som finns och kommer, hur resurser prioriteras, och om kompetens finns att rekrytera.

36(41)

MA: Vi har länge pratat om en demografisk förändring vilket vi också har förberett oss för. 40-talisterna nu pensionärer och de behöver få det de har rätt till. Vi har statsfinanserna i balans och kan investera i detta. Det föds många barn också.

Vi vill och behöver prioritera välfärden (före skattesänkningar)- Vård och omsorg av hög kvalitet- Finansieringsgap givet samma standard med ca 90 miljarder till 2026- Men det kräver också personal och arbetskraft, kompetens- Hur vi ska använda våra gemensamma resurser och en smartare användning av

resurser och samarbete mellan stat, kommun och landsting

Agenda- Svenskarna lever längre och är allt friskare- Försörjningskvoten under 1900-talet fram till 2030.- Arbetsföra i ålder 20-64 år. - Kvoten mellan 1960 – 2010 låg relativt konstant ca 65. Nu går den upp ganska

rejält eftersom framförallt äldre ökar under de kommande åren och särskilt de äldre bland de äldre samt att det föds fler barn (90-talisterna skaffar barn)

Friskare äldreMän ca 15 år friska år kvar efter pension, och kvinnor 16. Det påverkar befolkningssammansättningen fram till 2022 – 2026 men den del som ökar i genomsnitt med 9 % i hela befolkningen är personer över 80 år (50 %).

Fram till 2026 måste vi bygga och rekrytera25 % ökning av antalet äldreboende, 20 % gymnasieskolor etc.Och ca 130 000 personer i rekryteringsbehov inom skola, vård och omsorg

Vad innebär det för utgiftsnivån?Finansieringsgap med samma standard är ca 90 miljarder 2026. Utöver de 20 välfärdsmiljarderna som beslutades i januariavtalet.

Det krävs användning av skattemedel på smartare sätt och att vi är attraktiva arbetsgivare.

Arbetskraftsbristen är idag redan en utmaning i hela ekonomin.Privat sektor 40 % och 60 % av arb.givarna i offentlig sektor uppger detta.(AF bristindex)

De flesta yrkeskategorier inom välfärdssektorerna har redan idag en brist. Det handlar i stor utsträckning om en utbildningsutmaning. Under 2010 - 2018 kom ca 25 % av de som kom ut på arbetsmarknaden till välfärdssektorerna. Framöver under åren 2016 – 2026 behöver 55 % av de som kommer ut i arbetslivet (efter gy och högskola) arbeta inom välfärden.V behöver locka tillbaka de som är utbildade men som inte arbetar inom yrket 8 – 14 %.Vi behöver också få ned sjukskrivningarna. Högre sjukskrivningstal inom välfärden. Kvinnor i landsting och i kommuner är överrepresenterade i sjukskrivning. Arbetsmiljö viktig här.

Kan vi med hjälp av ny teknik jobba smartare?

Det ser olika ut i olika delar av landet avseende andel äldre, Och dessa skillnader kommer att accelerera. Dubbelt så många kommer att vara över 80 år i glesbygd mot

37(41)

storstad 10 % mot 5 %.

Användning av arbetstid inom stora arbetsgrupper inom skola och socialtjänst etc. bör ses över

Om kvaliteten ska höjas så kräver det skattehöjningar.

KS: Utmaningar för sjukvården ur ett regionalt perspektiv.

Örebro län, 12 kommuner, geografisk mittpunkt, ett universitetssjukhus (nr 7 i landet storleksmässigt). Svensk sjukvård i en omstöpning. Statliga ambitioner och regionala utmaningar.

Man har det tuffare denna sommar än tidigare. Svårt att rekrytera specialister.

Kommunernas beredskap- Behoven av äldreomsorg komma att öka- Andelen i arbetsför ålder att minska- Cirka en fjärdedel av alla hälso- och sjukvård utförs i kommunerna, den andelen

kommer att öka- Behoven kommer att öka mycket mer än skatteintäkterna

Vad behövs ur ett nationellt perspektiv?- Statsbidrag som möter de strukturella förändringsbehov på kom och reg- Utbildning efter behov- Effektiv digitaliseringsprocess- Reglering för vård efter behov

Hjälp med utmaningarna från nationell nivå.Bristen på professioner. Vi saknar så mycket mer.Kedjan är för svag.Smala riktade statsbidrag fungerar inte.

Pengar eller kompetens – nja det är utvecklingskraft. Hur använder vi vår nationella kompetens på bästa sätt. Det finns ingen att anställa, hur kan vi då organisera verksamheten

AE: Hur världen funkar och var vi är i utveckling.Varför är det så svårt att göra något åt vård, skola och omsorgStatens roll. Vad är vård, skola och omsorg?Mikrosystem det är mötet som är viktigt. Och därför behöver man ha reformer som påverkar just detta.

Dave Snowden enkla – best practice Komplicerade – good practice Komplexa behov – emergent – behov av att ompröva. Dessa system har olika förutsättningar och processer.

Industrialiserade system – riktlinjer etc. fungerar braI komplicerade behöver vi dataanalyserKomplex här är det smådriften som är det viktiga ca 3 % tar 50 % av resurserna i sjukvård

38(41)

Vi måste tänka på två olika sätt när vi styr de här olika behoven.Inte blanda systemen-

Komplicerade system kan vi utreda och förbättra och regler är bra Komplexa saker så ör mer självorganiserande system, Vi agerar som om vi levde i det komplicerade samhället – allt fler regler och allt mer administration. Fast vi lever i det komplexa.

Den stora utmaningenDet är mikrosystemet som är problemet

Vad kan staten göra?Möjliggörare, puckelfinansiär, pådrivare?

Hela Sverige ska leva – men förbud mitt teleundervisning etcKommuner förbud mot automatiserade

Paul Välfärdsteknik. social stödjande teknikCamanio CareEtt välfärdsteknikbolag som utvecklar smarta lösningar för digital vård och omsorg i hemmet med individen i fokus.

Bestic, MQJ, Bikearound, Giraff, Digitala terapidjur, Vital healthhub.

Utöver de tidigare siffrorna om allt fler äldre. Andelen med demenssjukdomar ökar kraftigt.

Maslows behovspyramid sensorer som kan följa detta.

Individualiserade livsmönsterVi behöver:Samordningsproblematik i Sverige 21 regioner 290 kommunerInfrastrukturer ej optimaltMan kan inte dela på abonnemang etcUndersköterskans roll och kompetens – idag ingen teknikutbildning rollPilot baserat i stor utsträckning – ej evidens, men de dör ofta utKan vi skapa en digital kopia av en kommun

Så ser framtidens EU ut - om Sverige, Danmark och Finland fick bestämmaArrangör: EU-kommissionen i SverigeDeltagare: Hans Dahlgren, EU-ministerLiisa Talonpoika, Finlands ambassadör till SverigeOve Ullerup, Danmarks ambassadör till SverigeKatarina Areskoug Mascarenhas, EU-kommisionen, moderator

Vad kommer kommande fem år i EU samarbetet handla om

LT: Finland ordförande land i EUNågra frågor som är i fokus/på agendan:Klimat, arbetskraft, forskning, jordbrukRättsstatsprincipen – fungerande rättssystem, jämlikhet, jämställdhetDe sociala frågorna – arbetsvillkor nej till lönedumpning, utbildning, möjlighet at röra sig över gränserna, jmf våra socialförsäkringssystem.

39(41)

Det institutionella systemet - paketet är man inte överens om och Tusk ansvarar för detta.

Sedan gör vi innehållet.Brexitfrågan – där vet vi inte hur det gårBudgeten – behöver lösasSedan vill vi fokusera på innehållet dvs vad vi ska göra.

EU-budgeten – hur långt har ni kommit i oktoberLT – vi förväntar oss att komma med nya siffror till oktober. Migration – trycket har minskat men behovet av att göra paketet färdigt är lika stort. Tankar finns att göra det i olika delpaket.

OU – den nya regeringen i Danmark sedan i torsdags.Vi har en minoritetsregering som har stöd från centrum till vänster – det utgör en majoritet. De har fattat beslut om ett papper som är ett politiskt statuerande.Nya regeringen i Dk vill gå först i klimatfrågan. Vi ska vara föregångsland i klimatfrågaDanmark ta sitt internationella ansvar Arbeta för FN:s världsmål.Vi behöver en mer aktiv och progressiv EU-politik. Klimatpolitiken är ambitiös. Skattefusk och spekulation ska man bekämpa med kraft.Reducera koldioxidutsläpp med 70 % innan 2030.

Dk tittar på att ta emot kvotflyktingar. Sociala frågor - relation arbetsmarknad i EU, Danmark vill behålla sin egen arbetsmarknadsmodell, men är emot social dumpning tex transport.LT: – våra ekonomier är beroende av export, så avregleringar inom EU är ett viktigt område för oss.

Handelsfrågorna – hur för vi utrikeshandel med Kina, USA mm. Här kan vi arbeta vidare. Utrikes- och säkerhetspolitiska frågorna är också viktiga för Norden.

OU: – värdena är viktiga fr oss, rättsstatsprinciper, internationella spelregler. Digitaliseringen är viktig fråga, Hur kommer EU att se ut kring digitalisering, hur implementerar vi eller kommer andra aktörer och hur gör vi med skatt.

HD: EU-minister med på vidoelänk. Pågåande förhandlingar om nya kommissionärer.

Danmarks ambassadör:Få upp kolpriset, cirkulär ekonomi, plastförbud. Kan Norden driva det i EU?60 % av vattenresurserna i Europa finns i Sverige & Finland.

EU- kommissionen industripolitik statsstödsregler projects of common interest tex flyg tror att vi kommer behöva det pga geopolitiska situationen Kina ny konkurrenssituationKommit in nya pusselbitar- HD- Balans små- stora stater, män kvinnor etc

Partiledartal

Ulf Kristersson (M) https://www.svtplay.se/video/22514790/partiledartal-i-almedalen/partiledartal-i-almedalen-1-jul-19-00

40(41)

Nyamko Sabuni (L) https://www.svtplay.se/video/22528514/partiledartal-i-almedalen/partiledartal-i-almedalen-3-jul-19-00-1

Ebba Busch Thor (KD) https://www.svtplay.se/video/22577766/partiledartal-i-almedalen/partiledartal-i-almedalen-ebba-busch-thor-kd-3?start=auto&tab=2019

Annie Lööf (C) https://www.svtplay.se/video/22577614/partiledartal-i-almedalen/partiledartal-i-almedalen-annie-loof-c-4?start=auto&tab=2019

Jimmie Åkesson (SD) https://www.svtplay.se/video/22577866/partiledartal-i-almedalen/partiledartal-i-almedalen-jimmie-akesson-sd-2?start=auto&tab=2019

Magdalena Andersson (S) https://www.svtplay.se/video/22577682/partiledartal-i-almedalen/partiledartal-i-almedalen-magdalena-andersson-s-2?start=auto&tab=2019

Jonas Sjöstedt (V)https://www.svtplay.se/video/22514722/partiledartal-i-almedalen/partiledartal-i-almedalen-2-jul-19-00?start=auto&tab=2019

Per Bolund (MP)https://www.svtplay.se/video/22514782/partiledartal-i-almedalen/partiledartal-i-almedalen-per-bolund-mp?start=auto&tab=2019

41(41)