SammanfattningSyftet med arbetet är att utifrån nationalekonomiska teorier och kunskaper undersöka varför ett land är

fattigt eller rikt. I detta arbete har vi studerat Yemen och tagit fram fakta om dess historia, ekonomi

och politiska situation för att kunna analysera landets problem och framtidsutsikter. Yemen

kännetecknas idag av en politisk och social oro vilket har en avskräckande effekt på både turism och

utländska investeringar. Landet är oerhört beroende av import, de har varken kunskapen, teknologin

eller ekonomin att kunna producera alla de industriella varor som de importerar. Yemen är också

enormt beroende av produktionen av olja, men eftersom den beräknas ta slut inom de närmaste åren

står nu landet inför ett kritiskt läge. Som slutsats märker vi att Yemen har många hinder att klara av

innan de kan börja se en ljusare framtid. Landet måste kunna förlita sig på annat än olja och den

politiska situationen måste bli mer stabil.

2

Innehållsförteckning1 Metod...........................................................................................................................4

2 Syfte.............................................................................................................................4

3 Teori.............................................................................................................................43.1 HO-Teorin..........................................................................................................................43.2 Inflation.............................................................................................................................43.3 Philipskurvan.....................................................................................................................43.4 Komparativa fördelar.........................................................................................................53.5 Institutioner och politik......................................................................................................5

4 Empiri...........................................................................................................................54.1 Landsbeskrivning...............................................................................................................54.2 Historik..............................................................................................................................54.3 Politik................................................................................................................................64.4 Internationell Handel.........................................................................................................64.5 Befolkning och arbetsmarknad...........................................................................................74.6 Arbetsmarknad..................................................................................................................84.7 Inflation.............................................................................................................................94.8 Bistånd..............................................................................................................................94.9 Religion............................................................................................................................10

5 Analys.........................................................................................................................105.1 Politik..............................................................................................................................105.2 Handel.............................................................................................................................115.3 Handelsbalans..................................................................................................................115.4 Inflation...........................................................................................................................115.5 Befolkning och arbetskraft...............................................................................................125.6 Bistånd.............................................................................................................................12

6 Slutsats.......................................................................................................................13

7 Referenser..................................................................................................................14

3

1 Metod

Vi började arbetet med att grundligt söka efter trovärdiga källor på internet. Vi hittade många bra

källor och efter att ha läst dessa hade vi en grundläggande uppfattning om situationen i Yemen, för att

sedan kunna skriva det empiriska materialet. Därefter kom kurslitteraturen och föreläsningarna till

användning för att skriva om de teorier som kunde förklara det empiriska materialet. Slutligen kunde

vi av detta underlag analysera varför Yemen hamnat i denna situation och hur deras framtid ser ut.

2 Syfte

Syftet med detta arbete är att tillämpa våra nationalekonomiska kunskaper i en praktisk analys. Vi ska

även analysera och förstå varför Yemen hamnat i det ekonomiska tillstånd som de befinner sig i idag

och på så vis kunna förklara varför Yemen är ett fattigt land.

3 Teori

3.1 HO-TeorinEnligt Eli Heckscher och Bertil Ohlins HO-teori kommer landet att producera och sälja de varor och

tjänster som kräver stora andelar av de resurser som landet har gott om. Heckscher-Ohlin teorin säger

också att om länder har tillgång till samma teknik är det ändå möjligt att tjäna på att specialisera sig på

de varor som är fördelaktiga ur resurssynpunkt. Ett land har en relativ fördel i produktionen av de

varor som kräver en stor andel av de resurser som landet har gott om12.

3.2 InflationMed inflation menas en minskning av penningvärdet till följd av en prisökning på varor och tjänster i

samhället. När varor och tjänster kostar mer kommer penningmängden hos konsumenterna öka och

därmed kommer värdet av pengarna vara lägre än innan3.

3.3 PhilipskurvanRelationen mellan totalt utbud och inflation redogör för hur företag berörs av resursutnyttjandet i

ekonomin och inflationsförväntningarna. Phillipskurvan är en makroekonomisk graf om beskriver

sambandet mellan totala resursutnyttjandet mätt i arbetslösheten och inflationen i ett land4.

1 Berg, Global ekonomi, s. 3302 Husted & Melvin, International Economics, s.90 3 Berg, Global ekonomi, s.1504 Berg, Global ekonomi, s.251

4

3.4 Komparativa fördelarKomparativa fördelar handlar om ett lands fördel att producera en viss vara till en lägre relativkostnad

än ett annat land. Att öka produktionen med en enhet för den vara landet har en komparativ fördel i att

producera, medför en mindre minskning i produktionen av den andra varan jämfört med det andra

landet5.

3.5 Institutioner och politikFrån nationalekonomiska teorin går det att dra slutsatsen att uppbyggandet av fysiskt- och

humankapital och utvecklingen av ny teknologi är nödvändigt för tillväxten i ett land. Det behövs

också flertal effektiva och hjälpande institutioner för att ekonomin i ett land skall vara välfungerande.

Om det råder hög osäkerhet i äganderätten i ett land förhindrar det aktörer från att investera långsiktigt

i realkapital, välfungerande institutioner kan förhindra detta6.

4 Empiri

4.1 LandsbeskrivningYemen är ett land som ligger på den arabiska halvöns sydspets och har en befolkning på 25.6 miljoner

invånare. Landet har en rik kultur och lågt prisläge vilket lockar en del turister varje år. De flesta av

befolkningen är koncentrerade till de större städerna och kustregionerna. Varje år väljer

hundratusentals personer från Afrikas Horn att fly till Yemen, trots att hälften av befolkningen lever

under fattigdomsstrecket och att det råder stor arbetslöshet i landet. Yemen är idag ett utav de

fattigaste och minst utvecklade länderna i Mellanöstern och det finns stora olikheter i

levnadsförhållanden mellan befolkningen. Tillgången till sjukvård och rent vatten är mycket dåligt

vilket är ett stort problem inte bara i småstäderna utan även i de större samhällena. Genom upprepade

strider inom landet har den demokratiska utvecklingen stannat upp och politiken är idag präglad av

stor korruption7.

4.2 HistorikYemen har haft ett relativt skakigt förflutet och har länge varit ett delat land. År 1918 blev Nord-

Yemen självständigt från det ottomanska riket, medan i södra delen av landet hade Britterna satt upp

ett protektorat under 1800-talet och det tog fram till 1967 tills britterna drog sig tillbaka från vad som

blev Södra-Yemen. Tre år efter självständigheten från britterna antog den södra regeringen en

marxistisk inriktning vilket bidrog till en massiv flykt av yemeniter från söder till norr. Den massiva

flykten av befolkningen bidrog i sin tur till två årtionden av fientlighet mellan staterna men de två

länderna blev formellt enade som Yemen 1990.

5 O’Sullivan m.fler. Economics principles, applications and tools, s. 506 Bigsten, Utvecklingens ekonomi och politik, s. 737 NE.se, Yemen

5

Även efter att staterna enats har oroligheterna fortsatt, en sydlig separatiströrelse och ett kort

inbördeskrig 1994 kunde dock dämpas relativt snabbt. I nordvästra delen av Yemen uppkom 2004

strider mellan regeringen och Huthi rebellerna, en grupp som söker en återgång till traditionell Zayid

islam. Det har resulterat i sex omgångar av strider, varav den senaste upphörde 2010 med en vapenvila

som fortsätter än idag.

Under början av 2011 drevs offentliga demonstrationer i huvudstaden mot dåvarande presidenten

Salih. Inspirerade av liknande demonstrationer i Tunisien och Egypten drevs protester mot hög

arbetslöshet, dåliga ekonomiska förhållanden och korruption. Demonstrationerna spred sig till andra

stora städer och med en stärkt oppositionsrörelse krävde de Salehs omedelbara avgång. I slutet av april

gjorde Gulfstaternas samarbetsråd ett försök för att få stopp på krisen och föreslog en

överenskommelse där presidenten skulle avgå i utbyte mot immunitet från åtal. Efter att Saleh vägrat

signera avtalet trappades våldet upp i landet. I slutet av november 2011 skrev tillslut Saleh på avtalet

och lät överföra vissa av sina befogenheter till vicepresidenten al-Hadi, som efter vinst i valet i 2012

kunde ta över helt efter Saleh. Diskussioner om konstitutionella, politiska och sociala frågor togs upp i

mars 2013 som del av avtalet8.

4.3 PolitikYemen är idag en arabisk och islamisk republik med en president som statsöverhuvud. Presidenten

väljs i direkta val som hålls vart sjunde år och kan återväljas endast en gång. Yemen styrdes i många

år av presidenten Saleh som valdes till president i samband med unionen av Nord- och Syd-Yemen.

Salehs styre fick ett våldsamt slut då bristen av respekt för mänskliga rättigheter skapade stora

demonstrationer. Även med en ny regering har landet fortsatt att lida av inre konflikter. Landet är till

stor del splittrat och relationen mellan norr och söder har försämrats de senare åren. Många är kritiska

till regeringen och vill gärna se en delning av landet. Regeringen har aldrig haft full kontroll över

landet och i vissa områden på landsbygden har de endast ett litet inflytande. Trots instabilitet och

svaga institutioner har de val som hållits sedan unionen skapades varit relativt demokratiska. Detta gör

bland annat Yemen till en utav de mer öppna länderna i arabvärlden. Islam är en stor del av politiken i

och sedan 1994 utgör islamisk lag grunden för all lagstiftning i landet9.

4.4 Internationell HandelYemen är ett land som präglas av en hög grad av internationell handel. Sedan 1980 har landets

ekonomi haft oljan att luta sig tillbaka på eftersom den har varit landets främsta inkomstkälla. Överlag

är landet berikat med många ”naturliga” resurser som inte kräver så mycket industriell arbetskraft samt

teknologi. Yemen exporterar förutom råoljan, kaffe, fisk samt naturgas, det vill säga produkter som

bygger på naturliga råvaror. Importen representeras främst av mat, maskiner, utrustning och

8 CIA.gov, The world fact book9 Landguiden.se, Politisk system

6

kemikalier, nämligen varor som kräver mycket kapital och teknologi att producera10. Detta förklaras av

att landet varken har kunskapen, teknologin eller ekonomin att själva bygga fabriker för att framställa

dessa ”industriella” produkterna. Landet Exporterade 2012, $7,958 miljarder dollar och importerade

2012, $8,893 Miljarder Dollar vilket ger en negativ handelsbalans på $(-)935 miljarder Dollar.

Vad det också går att se utifrån siffrorna för landets internationella handel är att en stor andel av de

länder Yemen exporterar till är relativt rika länder som Kina (29.5 %), Thailand (13.4 %), Syd Korea

(10.6 %), Indien (7.5 %), Japan (6 %), USA (5.8 %) och Förenade Arab Emiraten (4.7 %). Något

annat det går att tolka utifrån dessa siffror är att de länder man exporterar till även återses som de

främsta importländer man handlar av. Förenade Arab Emiraten (18.8 %), Kina (11.8 %), Saudi

Arabien (8.9 %), Indien (6.5 %) samt USA (4.2 %)11.

Figur 1: Yemens oljeproduktion och konsumtion 1991-201112

Men det är inte bara det att naturens resurser börjar sina. Råoljeproduktionen hotas även av

terroristorganisationer såsom al-Quadia, som varje månad bombar pipelines och orsakar enorma

skador som kostar miljontals dollar att reparera. År 2011 bombades en av landets största pipelines

vilket fick ett av de största raffinaderierna i staden Aden att stänga. Detta gör att landet blir beroende

av donationer från Saudi Arabien och av att importera från andra länder. Vilket förvärrar

handelsbalansen ytterligare13.

4.5 Befolkning och arbetsmarknadÅr 2010 var Yemens befolkningstillväxt 3 % vilket gör att Yemen är ett av de länder i världen som har

högst befolkningstillväxt och det ska tilläggas att hälften av landets befolkning är under 15 år. Hälften

av landets befolkning lever under fattigdomsgränsen på $2 per dag. Yemen beräknar att ungefär 11

miljoner av landets 25,6 miljoner invånare inte är läskunniga och en tredjedel av befolkningen är

10 NE.se, Yemen11 CIA.gov, The world fact book12 Kapsch, Mike. InvestmentU13 Daly, John. Oilprice.com

7

arbetslös. Med dessa siffror i åtanke kan det verka katastrofalt att befolkningen kan komma att

fördubblas under de närmaste 20-30 åren14.

Figur 2: Yemens Befolkningsmängd15

Enligt UN fanns det år 2010 cirka 20 miljoner invånare i landet, och 2050 beräknas det bo runt 60

miljoner invånare i landet. Detta är endast uppskattade siffror men med dagens befolkningstillväxt är

detta siffror som kan komma att bli verklighet i landets framtid.

4.6 ArbetsmarknadYemen är ett land som har stora svårigheter i att hålla ihop befolkningen och att få dem att vara enade.

Landet har ett mycket väletablerat klansystem och nästan alla i befolkningen hör till någon klan.

Samtidigt är lönerna inom den offentliga sektorn så låga att mutor inte alls är ovanligt. Detta i sig

skapar stora inkomstskillnader och avstånden mellan rika och fattiga förlängs16.

Klansystemen, tillsammans med den låga genomsnittsåldern samt den mycket ojämställda situation

som råder i landet medför även den att inkomstskillnaderna är stora och samtidigt växer. Av landets

cirka 25,6 miljoner invånare räknas endast cirka 7 miljoner av dessa in i arbetskraften. Landets stora

arbetslöshet är starkt förknippad med landets låga efterfrågan på arbetskraft. Detta har fått till följd att

många yemeniter lämnar landet och jobbar utomlands för att sedan skicka hem pengar till familjen i

hemlandet.

En annan orsak till arbetslösheten är att endast var tionde elev väljer att studera vidare på en högre

nivå än grundskola och väldigt få väljer att studera vid ett av landets 8 statliga universitet.

14 Landguiden.se, Befolkning & språk15 United Nations, esa.un.org16 Landguiden.se, Aktuell politik

8

4.7 InflationÅr 2011 nådde inflationen i Yemen en rekordhög nivå på närmare 25 %. Hög samt oförutsägbar

inflation är farligt och riskfyllt i vilket land som helst, men ännu mer farligt i ett drabbat land som

Yemen. Ekonomiska aktiviteter blir värdelösa, ingen vill investera i landet när investeringarna under

förlorar allt sitt värde på grund av att inflationen är så hög. Familjer som redan nu är fattiga tappar

köpkraft i takt med att deras pengar blir mindre värda.

Sedan 2011 har dock inflationen gått ner till dryga 5 % runt januari 2013 men i februari steg den till

11.3 % igen.

Figur 3: Inflationstakten i Yemen17

4.8 BiståndYemen får årligen stora summor i bistånd för att kunna upprätthålla ett dugligt samhälle. År 2010

erhöll landet 664 miljoner US dollar i bistånd. Året därpå, 2011, minskade denna summa till 476

miljoner US dollar, varav ca 33 % lades på att åtgärda akuta problem så som hunger och törst.

Kvarvarande bistånd fördelades inom olika områden enligt följande, mätt i procent av ursprungliga

biståndet: Utbildning ca 12 %, Sjukvård ca 6 %, Infrastruktur, ca 11 % och resterande summa

fördelades ut på olika övriga områden. Bistånden härstammar främst från Världsbanken och

Tyskland18.

År 2010 bildades ”The Friends of Yemen” av Internationella samfundet i syfte att specifikt stödja

Yemen i dess strävan efter en bättre ekonomisk och politisk situation19.

International Monetary Fund (IMF) tog den 4 april 2012 beslut om att bevilja Yemen ett räntefritt lån

på 93,75 miljoner dollar. Lånet var tänkt att hjälpa Yemen med att stimulera dess ekonomi som hade

17 Trading economics, Yemen inflation rate18 OECD.org, Stats for Yemen19 CIA.gov, The world fact book

9

kollapsat. Föranledning till detta var att landet befunnit sig i en ett år lång politiskkris, som tärt på

samhället20.

Flera av de bistånd och lån som fastställts på senare år har endera blivit förminskade eller helt enkelt

inte genomförts. Detta då givarländerna ansett att Yemens regering inte lyckats med att hantera

bistånden på ett så effektivt sätt som önskat. Reformtakten har enligt dessa länder och organisationer

varit allt för långsam.

Flertalet stora lån gjorde att landets sammanlagda skuld blev överväldigande runt mitten på 1990-talet.

Långivarländerna skrev dock av delar av Yemens skuld för att göra den hanterbar21.

4.9 Religion De allra flesta invånarna i Yemen är muslimer och statsreligionen är därav Islam. Islam innehåller

dock flera olika inriktningar. Två av dessa är Shiaislam och Sunniislam. Ca en tredjedel av

befolkningen är Shiamuslimer medan ca två tredjedelar är Sunnimuslimer. Emellan dessa två grupper

har det bildats spänningar som vid vissa tillfällen gjort sig uttryck i våldsamheter.

Religionen spelar en central roll i mångas liv, och år 1994 skrevs islamiska lagar (Sharia) in som

grundlag. Detta försvårar en ökad jämställdhet då dessa lagar är konservativa och kvinnan anses vara

underordnad mannen. Islamistiska politiker kan därmed utnyttja denna lag till att motarbeta en ökad

jämställdhet22.

5 Analys

5.1 PolitikPolitiken i Yemen liknas idag vid ett styre som har stor makt men lite förtroende. Landet har varit

splittrat sen det bildades och även efter unionen har konflikten mellan nord- och sydsidan varit

betydande. En del av tillväxtproblemen i landet har att göra med att en del av befolkningen är

missnöjda med styret och att korruptionen hos ledarna är stor. Konflikterna och oroligheterna i landet

har inneburit en ökad försiktighet från omvärlden, vilket i sig bidragit till minskad turism. Med bland

annat terrorattacker och frekventa kidnappningar av utländska turister är inkomsten från turistsektorn

relativt låg mot vad den skulle kunna vara. Med en bättre stabilitet inom landet och en regering som

har förtroende från befolkningen skulle inkomsten från turismen kunna öka kraftigt. Detta skulle

samtidigt leda till en bättre status bland omvärlden23.

20 IMF survey online. IMF21 Landguiden.se, Ekonomi22 Landguiden.se, Religion23 Landguiden.se, Turism

10

5.2 HandelProblemet för Yemen är att deras största källa till inkomst är olja. Men vad händer när oljan tar slut?

Tillskillnad från länder som Förenade Arab Emiraten som har byggt upp andra inkomstkällor med

hjälp av oljans pengar, till exempel turism, så har Yemen förlitat sig helt på att oljan skall försörja

landet. Men vissa beräknar att Yemens oljeresurser tar slut runt år 2020, alltså bara sju år från idag.

Vad skall Yemen exportera när oljan är slut? Oljan står för hela 90 % av Yemens totala export och

genom förlusten av oljan, utan att ha förberett sig genom att utvidga andra sektorer, hamnar landet

troligtvis i en enorm kris som förmodligen blir otroligt svår att lösa24.

5.3 HandelsbalansDå Yemen har en negativ handelsbalans (-$935 miljarder år 2012) måste landet lägga fokus på att öka

sin export. Detta kan dock vara svårt eftersom de redan exporterar väldigt mycket av sin huvudvara

som är oljan. Det landet behöver göra för att öka exporten är att följa Heckscher-Ohlin teorin om att

hitta andra produkter med en relativ fördel i, till exempel kaffe och fisk. Dock är risken med att lägga

huvudfokus på att producera de produkter som man har störst tillgång till resurser i att det endast är

arbetskraften i den branschen som gynnas positivt.

5.4 InflationDet är dalarna och topparna i inflationen som är riskfyllda för landets ekonomiska tillstånd då

investerare, företag och familjer blir rädda och osäkra på vad som kommer hända med deras pengar.

Orsaken till den höga inflationstakten i Yemen är enligt Philipskurvan en effekt av allt för höga

inflationsförväntningar och vad som händer när inflationen är för hög är att det blir ännu svårare för

bankerna att förutse inflationsutvecklingen. Detta i sig leder till att investerare blir mer osäkra på att

göra nya investeringar eftersom dessa mycket snabbt kan förlora hela sitt värde. För att ta risken att

investera kräver investerarna riskpremier vilket i sig leder till högre räntor vilket leder till högre

lånekostnader och dessa lånekostnader påverkar investeringarna ytterligare och ger en negativ

ekonomisk utveckling.

Landets invånare drabbas eftersom deras framförhandlade lön, vilken oftast är avtalsbunden över två

till tre år med en viss beräknad löneökning varje år kan tappa sitt värde eftersom den reala köpkraften

minskar vid en högre inflation, vilket alltså leder till en fattigare befolkning i ett land där de flesta

invånarna redan innan inflationen är fattiga.

En annan risk vid för hög inflation som i Yemen är att exporten hämmas och eftersom landet idag har

en negativ handelsbalans är en minskad export det sista man vill ha. När Yemens inflation är så hög

som den är blir effekten att Yemens varor blir dyrare än de köpandes länder varor är, och då finns det

ingen anledning för dessa länder att importera varor från Yemen.

24 Landguiden.se, Ekonomi

11

5.5 Befolkning och arbetskraftProblemen som uppstår för ett land som inte är ”friskt” när befolkningen växer så mycket som den gör

i Yemen är att alla problem som redan finns i landet växer. Landet skulle över de kommande 25 åren

behöva skapa 2.2 miljoner jobb, samtidigt som arbetslösheten idag är på 40 %, men skulle behöva 5

biljoner kubikmeter vatten, samtidigt som vattenresurserna redan idag är starkt begränsade. Landets

huvudstad, Sana, kan bli den första huvudstaden i världen som blir helt utan vatten. Och för att klara

av att bibehålla en bra hälsonivå i landet behövs ytterligare 10 000 doktorer, och då får vi inte glömma

bort att endast hälften av landets invånare är läskunniga. Enligt UN beräknas det att antalet 10-25

åringar kommer öka från runt 8.6 miljoner till 20.8 miljoner över de kommande 25 åren25. Vad händer

med landets utbildningsresurser vid en sådan befolkningsökning, hur ska landets redan begränsat antal

lärare kunna klara av att utbilda dessa ungdomar?

Samtidigt som befolkningen beräknas fördubblas under de kommande 25 åren, beräknas oljan ta slut

inom 10 år och eftersom en stor andel av landets befolkning är anställda inom oljesektor står Yemen

inför ännu större svårigheter och arbetslöshetsnivåer den dag då oljeresurserna tar slut.

Yemen är i en ekonomisk position just nu som inte kommer förbättras av den höga

befolkningstillväxten utan kommer att förvärra och försvåra den vändning som måste ske i landet för

att ha någon möjlighet att komma på fötter igen.

5.6 BiståndYemen går miste om delar av sitt bistånd på grund av sin ineffektiva regering26. Eftersom Yemen i

nuläget är i stort behov av bistånd borde ett första steg i rätt riktning vara att stärka sina olika

institutioner och på så vis få hela summan. Att stärka menas i detta sammanhang att minska

korruptionen, alltså måste samhällets behov prioriteras framför t.ex. politikers privata särintressen.

Mycket utav bistånden idag är i form av akuthjälp, alltså kortsiktiga åtgärder27. Så länge landet inte

erhåller tillräckliga bidrag för att stärka ekonomin på lång sikt, kommer de kortsiktiga

bidragssummorna att fortsätta vara stora. Bidragen för långsiktiga förbättringar bör därför öka för att i

framtiden kunna minska på de akuta bidragen. Långsiktiga bidrag kan t. ex gå till utbildning som gör

att kunskapsnivån i landet ökar, infrastruktur som underlättar kommunikation och transport samt

militära insatser för att stabilisera läget i landet. Alla dessa insatser skulle kunna bidra till att stimulera

ekonomin i landet.

De förväntade effekterna av bistånd beror dock på vilken teori man tror på. Jeffrey Sachs menar i sin

bok ”The End of Poverty” att många länder erhåller för lite bistånd och att denna mängd därför borde

öka. Enligt denna teori anses bistånd vara en nödvändighet för att få mottagarlandet att förändras i rätt

25 Fielding-Smith, Abigail. The National26 Landguiden.se, Ekonomi27 OECD.org, Stats for Yemen

12

riktning28. William Easterly menar däremot att bidrag har en liten inverkan på landets situation men att

mindre bidrag kan vara fördelaktigt om dessa allokeras effektivt29. Vad alla dessa bistånd som ges till

Yemen kommer att resultera i är således inte helt klart, men kommer oavsett att fortsätta att ges till

landet för att åtminstone hjälpa till med de akuta problemen.

6 Slutsats

Slutsatsen som kan dras är att Yemen har enorma problem inom ett flertal områden. Bland annat finns

gigantiska problem inom landets politiska aktiviteter. Landet behöver bli mindre politiskt instabilt med

mindre korruption för att ha någon chans att främja tillväxten. Konflikterna mellan Nord- och Syd

Yemen behöver redas ut för att de ska kunna bli mer demokratiska och vända den negativa spiral som

de har hamnat i. Ett annat stort problem är att landet förlitar sig alldeles för mycket på oljan som har

varit en väldigt stabil grund att stå på tidigare år. Problemet är dock att när oljan tar slut om cirka 10 år

kommer landet befinna sig i en situation som de i dagsläget inte skulle kunna klara av då det inte finns

tillräckligt resurser som skulle få landet att utvecklas på det sätt som det behöver för att Yemen skall

överleva ekonomisk. Yemen befinner sig minst sagt i ett kritiskt läge i landets historia både rent

politisk och ekonomiskt.

28 Bigsten, Utvecklingens ekonomi och politik, s. 8129 Bigsten, Utvecklingens ekonomi och politik, s. 177

13

7 Referenser

Berg, Claes, Global ekonomi: en introduktion till samhällsekonomi och politisk ekonomi, 2.,

uppdaterade uppl., SNS förlag, Stockholm, 2012

Bigsten, Arne, Utvecklingens ekonomi och politik, 2. uppl., Studentlitteratur, Lund, 2011

CIA. The world factbook. 2013.

https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/ym.html (Hämtad 2013-05-27)

Daly, John. Yemen terorist haven, rising petro-state?. Oilprice.com. 2013-01-17.

http://oilprice.com/Energy/Energy-General/Yemen-Terrorist-Haven-Rising-Petro-State.html (Hämtad

2013-05-27)

Fielding-Smith, Abigail. Yemen faces population explosion time bomb. The National. 2010-01-23.

http://www.thenational.ae/news/world/middle-east/yemen-faces-population-explosion-time-bomb

(Hämtad 2013-05-27)

Husted, Steven L. & Melvin, Michael, International economics, 9. ed., International ed., Pearson

Education, Upper Saddle River, N.J., 2012

IMF Survey Online. Yemen Gets $93 Million Emergency Loan from IMF. IMF. 2012-04-05.

http://www.imf.org/external/pubs/ft/survey/so/2012/car040512a.htm (Hämtad 2013-05-28)

Kapsch, Mike. Yemen oil production: The arab Spring’s quiet revolution. Investment U. 2012-03-07.

http://www.investmentu.com/2012/March/yemen-oil-production.html (Hämtad 2013-05-27)

Landguiden. Aktuell politik. 2013. http://www.landguiden.se/Lander/Asien/Jemen/Aktuell-Politik

(Hämtad 2013-05-27)

Landguiden. Befolkning & språk. 2011. http://www.landguiden.se/Lander/Asien/Jemen/Befolkning-

Sprak (Hämtad 2013-05-28)

Landguiden. Ekonomi. 2011. http://www.landguiden.se/Lander/Asien/Jemen/Ekonomi (Hämtad 2013-

05-27)

Landguiden. Politiskt system. 2012. http://www.landguiden.se/Lander/Asien/Jemen/Politiskt-System

(Hämtad 2013-05-27)

14

Landguiden. Religion. 2012. http://www.landguiden.se/Lander/Asien/Jemen/Religion (Hämtad 2013-

05-28)

Landguiden. Turism. 2011. http://www.landguiden.se/Lander/Asien/Jemen/Turism (Hämtad 2013-05-

28)

Nationalencyklopedin. Yemen. 2013. http://www.ne.se/lang/yemen (Hämtad 2013-05-28)

O'Sullivan, Arthur, Sheffrin, Steven M. & Perez, Stephen J., Economics: principles, applications, and

tools, 7th ed., International ed., Pearson, Upper Saddle River, N.J., 2012

OECD. 2013. http://www.oecd.org/dac/stats/YEM.gif (Hämtad 2013-05-28)

Trading Economics. Yemen Inflation rate. 2013. http://www.tradingeconomics.com/yemen/inflation-

cpi (Hämtad 2013-05-27)

United Nations. Population. http://esa.un.org/unpd/wpp/unpp/panel_population.htm (Hämtad 2013-05-

28)

15