Retorik: Argumentation – Från Aristoteles till Timbuktu

Den retoriska arbetsprocessen. Praktiska övningar och en teoretisk analys

Pia Kangas

En retoriklegend årets talare 350

Årets talare 2013

Årets talare 2012

Lisa Ljungh StrömbergRytmus HT 2013

Varför retorik?Kommunikation är viktigt idag. Vi kommunicerar i många olika kanaler och medier. För alla som vill påverka, informera och beröra människor har retoriken mycket att lära ut. Det kan handla om allt från att få sin låt med på nattklubbens spellista till att påverka den politiska opinionen i en fråga som du brinner för. En annan viktig aspekt är att retoriken har utvecklats av viljan att förstå varför vissa tal och texter fungerar bättre än andra. Det finns ibland syften bakom ett tal som inte enbart är goda. Därför kan retoriken användas som ett verktyg för analys och kritik. Ett sätt att genomskåda eller skärskåda talare eller skribenter.

Syftet med det här momentetI det här momentet ska vi fördjupa våra retoriska kunskaper. Vi ska använda den retoriska arbetsprocessen både som stöd i en muntlig process och som verktyg i en analys. Vi ska lära oss grundläggande retoriska begrepp som t ex ethos, logos och pathos. Vi kommer att gå igenom olika typer av tal men koncentrera oss på argumentation, det argumenterande talet och hur det är uppbyggt. Vi kommer också att öva oss i muntlig framställning med fokus på att uttrycka sig språkligt, åhörarkontakt och användning av retoriska verkningsmedel. Upplägget är att vi kommer att ha teoretiska genomgångar och analysövningar som blandas med praktiska övningar där vi löpande låter några personer inför klassen framföra övningar som kommenteras och

bedöms. Momentet avslutas med en skriftlig examination där ni kommer att analysera ett argumenterande tal i textform.

VeckoplaneringVecka Onsdag FredagV 45 Genomgång Övning 1V 46 Övning 2 Övning 3V 47 Övning 4 AnalysV 48 Öva inför prov MässaV 49 Skriftlig examination

Centralt innehåll

Muntlig framställning med fördjupad tillämpning av den retoriska arbetsprocessen som stöd för planering och utförande samt som redskap för analys. Användning av presentationstekniska hjälpmedel som stöd i muntlig framställning.

KunskapskravKvalitet/Kompetens

E C A

Muntlig framställning

Eleven kan, i förberedda samtal och diskussioner, muntligt förmedla egna tankar och åsikter samt genomföra muntlig framställning inför en grupp. Detta gör eleven med viss säkerhet.

Språk, stil och disposition är anpassade till syfte, mottagare och kommunikationssituation.

Eleven använder med viss säkerhet retoriska verkningsmedel.

Gör detta nyanserat

Väl anpassat

Med säkerhet

Med säkerhet

På ett effektfullt sätt

God åhörarkonta

Eleven har viss åhörarkontakt.

kt

Argumentation

Eleven kan i skriftlig eller muntlig argumentation formulera en tes och ge välgrundade argument till stöd för den.

Hålla sig konsekvent till tes. Nyanserade

Bemöter motargument

Analys Eleven kan med viss säkerhet använda grundläggande retoriska begrepp som verktyg i enkla analyser av retorik.

Utförliga analyser

God säkerhet

Nyanserade

Centrala begrepp och frågor för retoriken Vad är talarkonstens uppgift?Den viktigaste uppgiften är att övertyga. Kommer från grekiskans peitho och latinets persuasio.

Hur är den gode talaren?Quintilianus – ”Vir bónus dicéndi perítus.”Enligt Quintilianus skulle talaren vara rättrådig och dugande samt skicklig att tala. Den tekniska talarförmågan ansågs ha tre rötter. 1) Talarens medfödda begåvning. 2) Talarens teoretiska kunskaper om talarkonsten.3) Talarens praktiska erfarenhet av att uppträda offentligt.

Vad utmärker ett bra tal?För att analysera om ett tal är bra kan man studera det från tre perspektiv:

1) Talets lyssnarorienterade egenskaper. Kommer från Cicero som menar att publiken ska påverkas på tre olika sätt.

a. Docére: den informativa funktionen. Riktar sig till lyssnarens förstånd.

b. Movére: den själsrörande funktionen. Riktar sig till lyssnarens känslor och vilja. Vill väcka känslor som engagemang.

c. Délectare: funktionen att väcka välbehag. Riktar sig till lyssnarens känslor, men vill väcka känslor som sympati för talaren.

2) Talets talarorienterade egenskaper. Kommer från Aristoteles när han talar om tre medel för övertalning. Tre sidor som talaren måste visa för att göra intryck på sina lyssnare.

a. Logos: Det är hur talarens ord står som bevis för talarens tanke. Talarens förnuftsmässiga behärskning av sitt ämne. Talarens ska framstå som klok och sakkunnig.

b. Ethos: Det är talarens karaktär. Talarens personlighet. Talaren ska framstå som en god och pålitlig människa.

c. Pathos: Det är de känslor talaren och talet väcker hos lyssnarna. Talarens engagemang. Talaren ska visa sin inlevelse i frågan.

3) Talets ämnesorienterade egenskaper. Hur ska ett tal ta upp sitt ämne för att övertyga. I den klassiska retorikens anda är det främst genom tre medel.

a. Argument: Det handlar om att ge skäl och anledningar att tro på talarens åsikt.

b. Troper: Troper är uttryck som förändrar ordens vanliga mening. Deras uppgift är att få lyssnarna att se tingen på med nya ögon. Troperna kan närma publikens

verklighetsuppfattning till talarens. Ofta bilder från en annan sfär som gör ett resonemang begripligt för lyssnarna.

c. Ornament: Det är språkliga prydnader. De är till för att göra talet mer attraktivt. Det gör lyssnarna mer intresserade av och positivt inställda till talet. ”Aldrig har så många haft så få att tacka för så mycket.” (Churchill) Det ökar den språkliga energin och naglar fast en viktig tanke med en riktigt bra formulering.

De tre aspekterna kan kopplas ihop på följande sätt:Funktion Förnuft/Innehåll/

IntellektuelltKänslor/Engagemang/Rörande

Känslor/Sympati/Socialt

Publik Docére Movére DélectareTalare/Skribent

Logos Ethos Pathos

Ämne Argument Troper OrnamentVilka typer av tal finns det?Aristoteles (384 f.Kr. – 322 f.Kr.) delade in antikens tal i tre grupper:

1. Rådstal (politiska tal) som hölls när man skulle fatta beslut i församlingen. Talet diskuterade för eller emot ett beslut. Funktionen var att ge folkförsamlingen råd inför beslutet.

2. Rättstal (juridiska tal) som hölls inför en domstol. Ett rättstal kunde vara försvarande (jag är oskyldig) eller anklagande (du är skyldig).

3. Festtal (cermoniella tal) som hyllade (lovtal) eller kritiserade (smädestal) en person genom att antingen lyfta fram personens bästa eller sämsta sidor.

Idag delar vi ofta in tal i följande tre grupper:1. Argumenterande tal som hålls för att övertyga publiken om en

viss åsikt.2. Informerande tal hålls för att informera och lära publiken något.3. Högtidstal hålls för att beröra och väcka känslor.

Hur går en tillväga för att skriva och hålla ett tal?Retoriska arbetsprocessenEn fördjupning av den retoriska arbetsprocessen innebär att vi ska använda den för våra övningar på ett medvetet sätt och att vi ska analysera texter/tal med hjälp av den.

Steg 1-4 övas och praktiseras både i era muntliga övningar och i analysuppgifterna.

1. Intellectio: Att förstå uppgiften. Här handlar det om att veta sitt ämne, syftet med talet, vilken publik en har och platsen där en ska tala. I en analys undersöker en mottagaranpassning och syftet med talet.

2. Inventio: Att få uppslag och hitta material. Här utgår du från syftet och ämnet. Sedan börjar en reflektera över innehållet och samla lämplig information. Fundera över ingångar till ämnet och vad som passar att ta upp. I en analys undersöker en innehållet. Vilken typ av information används? Hur underbyggs påståenden? Vilka källor hänvisar talet till?

3. Dispositio: Att ordna innehållet. Här struktureras och organiseras innehållet. I en analys studerar en den röda tråden och upplägget i talet.

4. Elocutio: Att välja sina ord. Här gör du färdigt ditt tal. Du smyckar ditt språk och funderar på formuleringar och hjälpmedel. I en analys studerar en språk, stil, retoriska verkningsmedel och eventuella hjälpmedel.

Steg 5-7 övas och praktiseras i era muntliga uppgifter5. Memoria: Att lära in talet. Här övar en på talet.6. Actio: Att framföra talet. Här fokuseras det på kroppsspråk,

ögonkontakt och röstläge.7. Emendatio: Att korrigera talet. En viktig fas där en får respons på

talet och reflekterar själv över talet.