KVALITETSREDOVISNING FÖR AVD. DUVAN RÖD OCH GUL …...med annat modersmål olika möjligheter att uttrycka sin kulturella identitet och förmåga. Matematik: De tre kriterierna vi

1

KVALITETSREDOVISNING

FÖR

AVD. DUVAN RÖD OCH GUL

2018-2019

2

Innehållsförteckning

Inledning

Förutsättningar

Resultatsammanställning

Område Utveckling och lärande – språk

Område kunskap – matematik

Område Miljö .

Område Förskola-hem–utvecklingssamtal

Område Normer och värden

Område Barns inflytande

Område Hälsa och Livsstil

Bilagor

Miljöplanen, bilaga 1

Vår värdegrund, bilaga 2

Likabehandlingsplanen, bilaga 3

Årlig plan mot kränkande behandling, bilaga 4

3

Inledning

Duvan Röd och Gul Montessori-inspirerad avdelning 1-2 år

Tel: 0156-52 154

Mobil Röd: 070-311 03 70

Mobil Gul: 070-340 23 23

Mail: [email protected]

Avdelningen Duvan röd och gul heter Hasselbackens Montessori-

inspirerade småbarnsavdelning. Där går barn från 1-års ålder upp till ca 3

år då de går vidare till nästa avdelning. Vi på Duvan erbjuder en lugn och

stressfri miljö. Där barnen får möjlighet till att utvecklas i sin egen takt. Vi som pedagoger försöker att följa barngruppens behov och ändra miljön

efter detta. Vi byter regelbundet ut leksaker och material vartefter barnen

utvecklas. Miljön är anpassad till barnen, stolar, bord och hyllor är i barnens höjd så att barnen kan plocka ner material som de själva vill

arbeta med.

Vårt arbete bygger på att ta tillvara på barnets egen kompetens och vilja

till lärande ”Hjälp mig att göra det själv” är vårt ledord. Det innebär att vi uppmuntrar barnen att göra vardagliga sysslor, först tillsammans med en pedagog för att sedan bli självständig och kunna göra sysslan själv eller

med en vän. För det lilla barnet vill oftast göra samma sak som en vuxen

gör. T.ex. klä på sig själv, servera sig själv, bre en smörgås, duka eller att

diska. Vi lägger stor vikt i att se varje individs behov och arbeta utifrån

detta.

Språkutveckling och motorisk utveckling är grund principen i vårt dagliga arbete med barnen. Varje dag läser vi böcker, sjunger och sätter ord på det vi gör. När det gäller de motoriska färdigheterna är vi ute i skogen, på

gården eller i närliggande parker. Vi ser till så att varje barn varje dag är i

rörelse. Vi använder oss också mycket av miniröris.

Vår strävan är att varje dag skapa meningsfulla dagar för varje barn.

Barnet får arbeta självständigt utifrån eget val och förmåga

Barnens språkutveckling stimuleras

Barnens intresse och nyfikenhet tas till vara och utvecklas Barn får upptäcka och vara i naturen

4

FÖRUTSÄTTNINGAR

2018/2019

Fakta:

Förskolan Hasselbacken avd. Duva Röd och Gul

Antal inskrivna barn: 17 st. i aug 2018 och 29 st. i mars 2019

Antal avdelningar, 1-3 år: en avdelning Duvan med tre

undergrupper; röd, gul och grön.

Antal avdelningspersonal (exkl. resurspers):

Totalt 425 % fördelat på 5 pedagoger i augusti och 600 % i

mars fördelat på 8 pedagoger.

Närvaro:

Öppettider mellan kl 06.00 och 18:00

5

Förskolan Hasselbacken, avd. Duvan

Lokaler/Utrustning/Utemiljö

Rörelserum: Vi har rörelserum där det finns en stor yta att röra sig på.

Där finns utrymme till att dansa, åka rutschkana samt att vi använder oss

av miniröris i detta rum.

Montessori: Vi har ett rum som är inredd med Montessorimaterial. Där

kan barnen arbeta med sensoriskt material som t.ex. cylinderblocken,

praktiska vardagssövningar, matematik samt språk.

Skapanderum: I ett av det mindre rummen finns ett skapanderum. Där

har barnen möjligheter att arbeta med olika former av skapande tekniker

så som, måla på staffli, rita, klippa, pärla osv.

Hemvrå: I anslutning till det stora rörelserummet finns en hemvrå. Där finns ett kök med matgrupp, dockor, utklädningskläder. Detta rum bjuder

in till olika former av rollekar.

Byggrum: I bygg och konstruktionsrummet finns klossar av olika storlekar och färger. Även Duplo och stora megablocks finns i detta rum.

Tanken är att barnen ska få möjlighet att utmana sin kreativa förmåga

med hjälp av olika material och uttrycksformer.

Vila/ återhämtning: Flera av barnen sover ute i vagnar. Det finns även

möjlighet till att sova inne på madrass.

Utemiljön: Erbjuder även den till pedagogiska aktiviteter och rörelse.

6

RESULTATSAMMANSTÄLLNING UTIFRÅN KVALITETSARBETET

2018/2019

Avdelning: Duvan

Område Antal

kriterier

Antal

uppfyllda

kriterier

Måluppfyllelse

Språk 9 7 80 %

Matematik 10 7 70 %

NTA 4 2 40 %

Förskola/hem/utv.samtal 4 4 100 %

Normer & värden 7 7 100 %

Barns inflytande 11 11 100 %

Hälsa och livsstil 4 4 100 %

Språk: De två kriterierna vi behöver utveckla mer är punkterna 4 och 9. Vi

behöver ha mer synliga bokstäver på barnens nivå och erbjuda material som uppmuntra att efterlikna bokstäver. Samt att vi behöver ge barnen

med annat modersmål olika möjligheter att uttrycka sin kulturella identitet och förmåga.

Matematik: De tre kriterierna vi känner att vi behöver utveckla mer är

punkterna 7, 8 och 9. Vi har under läsåret 2018-2019 haft mycket

inskolningar och barn som är precis fyllda 1 år därför har dessa

utvecklings områden inte uppnåtts. Ge barnen möjlighet att utforska och beräkna avstånd och läge i rummet, hur saker förhåller sig till varandra.

Vi behöver även syndliggöra räknesymbolerna i barnes nivå samt ge barnen möjlighet till mer experiment, undersöka, reflektera och följa egna

och andras resonemang kring problemlösning. Att inte dessa kriterier har

uppnåtts är för att barnen inte varit tillräckligt verbala för att föra sådant resonemang.

NTA: Under läsåret har vi inte arbetat med punkt nummer 4 i NTA. Vi

behöver erbjuda olika utmaningar och möjligheter till att utforska,

dokumentera, reflektera och samtala kring fysik, kemi, biologi, teknik och

konstruktion på ett lustfyllt sätt.

7

OMRÅDE UTVECKLING och LÄRANDE - Språkutveckling, förskolan

Mål

Läroplanen (Lpfö 98/16) uttrycker följande mål: Förskolan skall sträva efter att varje barn

utvecklar sin identitet och känner trygghet i den

utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära

utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga

tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och

upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld

utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna

uppfattningar och försöker förstå andras perspektiv.

utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga

att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra

utvecklar intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och deras

kommunikativa funktioner

utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga

att använda sig av, tolka och samtala om dessa

utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek,

bild, rörelse, sång och musik, dans och drama

att de som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet och sin förmåga att kommunicera såväl som på svenska som sitt

modersmål

Kriterier för måluppfyllelse

Personalen: 1. ger dagligen varje barn adekvata utmaningar och tillfällen att lyckas

och bli självständiga

2. ser till att samtal, reflektioner och diskussioner med barnen sker

regelbundet i grupp och enskilt för att förstå andra och för att få möjlighet

att framföra sina egna uppfattningar

3. erbjuder många olika lustfyllda tillfällen och utmaningar till lek och

lärande

4. ser till att bokstavsymboler och material att forma och efterlikna finns tillgängliga och väl synliga

5. strävar efter att hela tiden vara goda förebilder och föregår med gott exempel samt använder ett tydligt och nyanserat språk

6. läser, sjunger, rim och ramsar dagligen för barnen

7. ser till att ett blandat utbud av böcker och texter finns tillgängliga och

väl synliga för barnen

8. ger barnen möjlighet till att prova olika tekniker, medier och material

att utveckla sin skapande förmåga i lek, bild, rörelse, sång, musik, dans

och drama

9. ger barn med annat modersmål olika möjligheter att uttrycka sin

kulturella identitet och förmåga

8

Vi arbetar med sagor och berättelser i olika former för att göra innehållet

konkret. Både som bordssagor i samlingen, dramatisering, sång och i

bokform samt att barnen själva får använda materialet. Vt. 2019 har vi

arbetat med bockarna Bruse.

Reflektion/Analys av arbetet med bockarna Bruse

Barnen visar intresse för sagan. Vissa deltog genom att själva använda

materialet.

Uppföljning/Ökad måluppfyllelse

Vi vill fortsätta att:

- Låta barnen själva få berätta sagan efter sin förmåga och mognad - Spela teater om Bockarna Bruse och ta hjälp av barnen

- Använda litteratur med andra språk utifrån barnens modersmål

Situationen för:

Barn med annat modersmål Vi tar in litteratur med annat modersmål.

Flickor och pojkar

Intresset är lika stort bland flickor och pojkar.

Barn i behov av särskilt stöd

Barn i behov av särskilt stöd får stöd genom mycket konkret material samt egen tid med pedagog som tydliggör olika situationer och anpassar

utmaningar därefter.

9

OMRÅDE– Matematik, förskolan

Mål

Läroplanen (Lpfö 98/16) uttrycker följande mål:

Förskolan skall sträva efter att varje barn

utvecklar sin förståelse för rum, form, läge och riktning och

grundläggande egenskaper hos mängd, antal ordning och

talbegrepp samt mätning, tid och förändring

utvecklar sin förmåga att använda matematik för att undersöka,

reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras

problemlösningar

utvecklar sin förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda

matematiska begrepp samband mellan begrepp

utvecklar sin matematiska förmåga att föra och följa ett

resonemang


Personalen:

1. räknar och ”ramsar” dagligen

2. utvecklar en miljö som ger möjligheter för barnen att upptäcka likheter

och olikheter

3. ger barnen möjlighet att sortera, klassificera och göra jämförelser

4. ger barnen möjlighet att se och uppleva likheter och olikheter i former

och mönster

5. ger barnen möjlighet att uppfatta längd, storlek, vikt och volym

6. ger barnen möjlighet att utforska tidsuppfattning på olika sätt

7. ger barnen möjlighet att utforska och beräkna avstånd och läge i

rummet, hur saker förhåller sig till varandra

8. ger barnen möjlighet att få kännedom om matematiska begrepp, antal

och räknesymboler

9. ger barnen god tid till att prova olika moment och möjlighet till att

experimentera, undersöka, reflektera och följa egna och andras

resonemang kring problemlösning

10. erbjuder ett varierat, utvecklande material som är lättillgängligt för

barnen

10

Reflektion/Analys av arbetet med olika matematik material

Vi ser att barnen visar intresse för materialet. Det är viktigt att pedagoger

finns närvarande och är delaktiga i att lyfta matematiska begrepp.

Likheter och skillnader och volym. Vi ser att barnen ökar sin förståelse för

likheter och skillnader i färger. Även när materialet ställs tillbaka på sin

plats krävs kunskap om likheter och skillnader. Detta syns i synnerhet när

två cirkelpussel som båda är blå, men olika storlekar på cirklarna. Detta

kräver en förståelse för storlek. Vidare att varje sak paras ihop med en bild, vilket främjar förmågan att uppfatta antal. För att kunna räkna kan

det ses som att fem olika principer behöver bemästras. En till en princip,

kardinaltal/antalsprincip, principen om godtycklig ordning,

abstraktionsprincipen, principen om talens stabila ordning. Utifrån den planerade miljön finns möjlighet att utveckla samtliga principer med stöd

från en pedagog. Vi ser att för många barn är det utmanande att sortera

material utefter färg. Att kunna urskilja olika färger är en viktig grund i att

utveckla förmågan att jämföra, se likheter och skillnader. Denna förmåga är grundläggande för den matematiska utvecklingen.


Vartefter barnen utvecklar kunskap kring materialet är det viktigt att vara lyhörd för vidare utmaningar. Exempelvis att följa mönster med material.

Reflektion/Analys av aktiviteten Dans/matematik Vi dansar till musik. Vi gör olika rörelser som är spontana men även som

uppmaningar att sträck en hand upp mot taket. Snurra runt i en cirkel,

ner mot golvet. Vi använder lägesord som framåt, bakåt, sidan, upp och

ner och storlek som stor och liten. Utifrån att barnen visat intresse för, sång, musik och rörelse har vi

utvecklat dans som metod för bland annat matematik. För små barn är

matematik till stor del något som kan upplevas med kroppen. Genom att inte skilja på kropp och hjärna, utan att se dessa som en helhet där

rörelse, begreppsbildning och rumsuppfattning hänger samman ges varje

barn möjlighet att utveckla matematiska kunskaper på många olika sätt,

utifrån den egna kroppen. Det är viktigt att dansen varieras med spontan

dans och att utgå från barnens egna rörelser för att hitta nya sätt att

utmana utvecklingen på barnens villkor. Genom att vara lyhörd för varje

barns proximala utvecklingszon kan utmaningar skapas på rätt nivå. Vi ser att alla barn visar intresse för dansstund och det är något vi vill

fortsätta att ta vara på.

11


För att utveckla aktiviteten ser vi att vi kan ta vara på fler typer av musik. Just nu är det mest babblarskivan som spelas. Vi avser att skapa spellistor

på spotify, där vi kan arbeta vidare med att synliggöra takter, rytmer,

tempo. Det är ett sätt att arbeta vidare med tidsuppfattning på ett

konkret sätt. Då kan barnen erbjudas en blandning av snabba och

långsamma rörelser. Vi ser även att dansstunden kan utvecklas med

material som exempelvis sjalar. Genom att arbeta med dansens byggstenar kan matematik upplevas på många olika sätt. Vi ser även att

det kan utvecklas till att synliggöra kultur och variation av musik från

olika länder.

Situationen för:

Barn med annat modersmål

Vi ser om det finns olikheter och likheter i det matematiska språket. Vi

synliggör kultur och variation av musik från olika länder.

Flickor och pojkar Intresset för matematik är lika stort hos flickor och pojkar.


Barn i behov av särskilt stöd får genom mycket konkret material samt

egen tid med pedagog som tydliggör olika situationer och anpassar


12

OMRÅDE - Natur och Teknik- Miljö – Kretsloppstänkande, förskolan

Mål



utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för

hur människor, natur och samhälle påverkar varandra

utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen,

liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer

och fysikaliska problem

utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa

frågor om och samtala om naturvetenskap

utvecklar sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur

enkel teknik fungerar

utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av

olika tekniker, material och redskap

utvecklar respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö


Personalen:

1. ger barnen dagliga naturupplevelser med möjlighet till reflektion

2. agerar miljömedvetet och är goda förebilder när det gäller respekt

för allt levande och omsorg om sin närmiljö

3. arbetar tillsammans med barnen kring odlingar, kompostering,

återvinning och källsortering

4. erbjuder olika utmaningar och möjligheter till att utforska,

dokumentera, reflektera och samtala kring fysik, kemi, biologi,

teknik och konstruktion på ett lustfyllt sätt

13

Reflektion/Analys av Skräpplockarveckan Varje år deltar förskolan i ett samarbete med ”Håll Sverige rent”. Barnen

får då gå ut i närområdet och plocka skräp i påsar. Dagen efter kommer

sopbilen och hämtar upp det skräp barnen samlat ihop. Barnen får själva

vara delaktiga i att slänga ner påsarna i sopbilen. Vi samtalar om att vi

måste vara rädda om vår miljö och vår natur.

Vi ser ett stort intresse hos barnen och att de vill vara delaktiga i att

samla ihop skräp. En del av barnen har förståelse för att inte slänga skräp i naturen och kan även samtala kring detta. Eftersom flera av barnen har

varit med tidigare under skräpplockar veckan, tror vi att deras vilja och

delaktighet har påverkats och att de förstår vikten av att vara rädda om

miljön.

Uppföljning/Ökad måluppfyllelse Vi kommer även nästa år att delta i projektet #håll Sverige rent. Vi

kommer att fortsätta att göra barnen medvetna om att vara rädd om

miljön och att inte slänga skräp på marken genom att samtala kring

ämnet i olika situationer.

Reflektion/Analys av aktiviteten Fjärilens utveckling

Varje termin beställer vi hem en burk med fjärilslarver från Hands on Science. Barnen får vara med att följa utvecklingen från larv, pumpa och

till slut fjäril. Vi samtalar och reflekterar tillsammans med barnen under

hela processen. Vi matar fjärilarna och till sist släpper vi ut fjärilarna i det

fria. Flera av barnen har visat stort intresse av larverna. Barnen ställer frågor och får själva komma med egna reflektioner och tankar kring

larverna och fjärilarna utveckling.


- Vi kommer att följa larvernas utveckling från larv till puppa tills det

är dags att släppa ut fjärilarna i naturen varje år. - Arbeta med skapande där barnen får möjlighet att rita av fjärilar och

måla

- Läsa fjärilssagor - Sjunga fjärilssånger

14

Reflektion/Analys av arbetet med Naturbordet På förskolans avdelning har vi ett naturbord, på naturbordet har vi samlat

material som barnen själva har plockat från skogen. Vi har exempelvis

haft vara kottar och pinnar i olika storlekar och former.

Genom att vi har erbjudit barnen att själva kunna undersöka naturmaterial på sitt eget sätt. Har vi upplevt att barnet har blivit mer

intresserade av naturen. Vi har även diskuterat med barnen var

exempelvis grankottarna kommer ifrån, vilket har resulterat i att flera av barnen har fått kunskaper om att det finns olika träd.


Till nästa år vill vi utveckla vårt naturbord med att så olika frön. Vi vill även arbeta med enkla kemiska processer exempelvis att vi använder is

som blir till vatten.

Reflektion/Analys av våra skogspromenader

När vi går till skogen med några barn pratar vi om naturen och

undersöker vilka växter och djur som finns. Barnen tar med sig

naturmaterial tillbaka till förskolan där vi samlar det på naturbordet.

15

Genom att gå iväg med mindre grupper av barn kan vi skapa möjlighet att

lyfta naturen som ett gemensamt fokus. När barnen får uppleva skogen

och naturen skapas också nyfikenhet för närmiljön och naturliga

kretslopp. Såsom hur olika årstider påverkar trädens kretslopp. Även vilka djur som lämnat spår efter sig som ätna kottar och avföring. Där kan vi

skapa samtal kring vad djuren äter och vilka djur som finns i skogen.

Detta kan då även kopplas till vissa sånger som vi sjunger tillsammans på

förskolan.

Uppföljning/Ökad måluppfyllelse Vi fortsätter att gå till skogen och ser hur vinter påverkar naturen. Vi vill

även utveckla arbetet med naturen under vintern med olika experiment

med snö och is. Vi kommer att köpa in några frostfria hinkar där vi kan

utforska vattnets olika egenskaper, hur snö känns, hur det är att skapa med snö istället för sand. Genom att ta in snön kan vi synliggöra

skillnader av fast och flytande som då erbjuder erfarenheter av kemiska

processer i vardagen.

Reflektion/Analys av arbetet med Grön flagg Fokus området detta år har varit, Kropp och hälsa, skogen och närmiljön

samt sortering och kompostering.

Kropp och Hälsa Miniröris, sånger, ramsor om kroppen, läser litteratur om hälsa och

livsstil. Promenader där barnen själva är aktiva och i rörelse, yoga,

bamseloppet en gång om året, äter ekologisk kost samt att vi är en sockerfri förskola. Vi är ute varje dag oavsett väder. Vi ser och upplever

att de flesta barnen tycker att det är roligt att få röra på sig, speciellt när

vi pedagoger också är med och engagerade. Vi ser även att barnen får bättre grovmotorik och kroppsuppfattning

genom att röra på sig i olika miljöer t.ex. i skogen, miniröris osv. De flesta

barn får även ett lugn och en bättre koncentration när de är inne och arbetar. De har även bättre tålamod, äter bättre, sover bättre och är

mindre sjuka.

16

Skogen och närmiljön

I skogen och närmiljön får barnen utforska och upptäcka olika material,

djur, växter. Det finns utrymme för barnen att klättra och träna på

grovmotoriken. Vi samtalar med barnen om olika begrepp i naturen. Barnen övar på att samarbete. Samt att vi värnar om naturen, miljön och

djuren som bor i skogen. Två år i rad ha de äldre barnen på förskolan

deltagit i en örtvandring med en handledare från Riksförbundet

Hälsofrämjandet, där får barnen lära sig mer om ätliga växter, vad

växterna heter och vad det växer. Även lärdom om allemansrätten.

Sortering och kompostering

Hela förskolan är med och sorterar matavfall och sopor t.ex. kartong och plast. Vi samtalar med barnen om att återvinna material. Varje

avdelning har egna sorteringslådor så det blir lätt för barnen att själva vara med och sorter material i rätt kärl. Vi arbetar hela tiden

med att sortera bort all giftig plast på förskolan samt att vi är medvetna om vad vi köper in för nytt material så att det är giftfritt

material i leksaker. Barnen får in en daglig sorteringsrutin vilket är viktigt att lära sig i

livet. Vi visar barnen att komposten blir till jord som vi sedan använder till att plantera nya fröer i, kretslopps tänk.


Fortsättningsvis vill tydliggöra arbetet för alla barn inom grön flagg. Vi vill också hitta nya fokusområden att arbeta vidare med.

Situationen för:

Barn med annat modersmål Vi tar in litteratur med annat modersmål.

Flickor och pojkar

Flickor och pojkar får samma förutsättningar.

Barn i behov av särskilt stöd Barn i behov av särskilt stöd får stöd genom mycket konkret material

samt egen tid med pedagog som tydliggör olika situationer och anpassar


17

OMRÅDE FÖRSKOLA-HEM-UTVECKLINGSSAMTAL

” Vårdnadshavare har ansvaret för sina barns fostran och utveckling.

Förskolan ska komplettera hemmet genom att skapa bästa möjliga

förutsättningar för att varje barn ska kunna utvecklas rikt och mångsidigt.

Förskolans arbete med barnen ska därför ske i ett nära och förtroendefullt

samarbete med hemmen. Föräldrarna ska ha möjlighet att inom ramen för

de nationella målen vara med och påverka verksamheten i förskolan. Att

förskolan är tydlig i fråga om mål och innehåll är därför en förutsättning

för barnens och föräldrarnas möjligheter till inflytande.” Lpfö 98/16

Mål

Att varje barn tillsammans med sina föräldrar får en god

introduktion i förskolan

Att föräldrar ges möjlighet till delaktighet i verksamheten på olika

vis

Att föräldrar ges möjlighet till delaktighet i utvärdering av

verksamheten

Föräldrar skall uppleva att utvecklingssamtalet ger information om

varje barns lärande och utveckling samt hur förskolan och hemmet

arbetar vidare för fortsatt utveckling och lärande

Målindikator

Målet är nått när alla föräldrar anser att utvecklingssamtalen är till stöd

för sitt barns lärande.

Utvärderas genom enkät till alla föräldrar i förskolan. Skolkontoret skickar

ut enkäterna och sammanställer resultatet. Åtgärder utifrån enkät följs

upp vid utvecklingssamtalet.

18

Reflektioner/Analys av våra Utvecklingssamtal

En gång per år erbjudas alla föräldrar att delta i ett utvecklingssamtal för

sitt barn. Utvecklingssamtalet ska vara ett samtal kring hur vi på

förskolan arbetar för att utveckla och utmana barnet till fortsatt utveckling och lärande. Även föräldrarna ges utrymme till delaktighet genom att

själva komma med synpunkter på hur vi kan stödja och hjälpa barnet till

fortsatt utveckling. Målet är att alla föräldrar skall få en inblick i hur sitt

barn utvecklats här på förskolan och hur vi tillsammans kan arbeta kring

detta. Alla föräldrar deltog i utvecklingssamtalet under Vt. 2019

Vi pedagoger ser ett stort värde med att sitta ner i lugn och ro och samtala med alla föräldrar. Många tankar och funderingar kommer upp i

dessa möten. Vi på förskolan strävar efter att hela tiden utveckla

verksamheten och därför är dessa möten otroligt viktiga för oss.


Vi kommer att ha nya utvecklingssamtal under Vt. 2020

Reflektion/Analys av arbetet med Föräldrars delaktighet Alla nya föräldrar får en god introduktion till vår verksamhet och vi

informerar om vilka värdegrunder vi har på förskolan. Efter inskolningsperioden erbjuds varje förälder att delta i ett grupp uppföljningssamtal med förskolechefen Carina. Vi erbjuder även enskilt

samtal med en pedagog där vi kan utvärdera inskolningen.

Vi skickar ut ett månadsbrev till föräldrarna via mail. I månadsbreven tar

vi upp information om vad vi arbetar med på avd. Duvan, viktig

information som rör verksamheten som t.ex. studiedagar, 16-stängning mm. Föräldrar kan även följa oss på Instagram. Där lägger vi upp bilder

på barnens aktiviteter. Målet och syftet är att göra varje förälder delaktig i sitt barns vardag då det befinner sig på förskolan. Genom månadsbrevet vill vi ge föräldrarna en inblick i verksamheten. I hallen finns en broschyr

”Till dig som har barn i förskolan”, där finns information om förskolans

läroplan. I barnens portfoliopärm finns det under varje utvecklingsområde information om vad vår läroplan säger att vi ska sträva efter. Föräldrar

kan också gå in på skolverkets hemsida och titta på förskolans läroplan.

Genom föräldraenkäten kan föräldrar själva ge åsikter om vad de är nöjda med på förskolan och mindre nöjda med. Enkäten ges ut i syfte att vi hela

tiden ska utvecklas och bli bättre i verksamheten.

Från enkäten svaren som gjordes under november 2018 var resultaten

från 7 till högst 10.


Vi ser ett gott reslutat och kommer fortsätta arbetat utifrån barnens behov och göra föräldrarna delaktiga i vår verksamhet.

Utvecklingsområdena från enkäten denna gång blev.

Fråga 5: ” Förskolan har visat hur vi arbetar enligt läroplanen” värde 7,8.

Läroplanen är ett arbetsverktyg som vi även i fortsättningen kommer att

förankra hos föräldrarna både i utvecklingssamtalen samt i månadsbrev, instagram och på föräldramöten.

19

Vi vill att föräldrarna ska känna delaktighet i sitt barns utveckling på

förskolan. Fortsättningsvis kommer vi att bjuda in föräldrar till

föräldrafika, föräldramöte, föräldrasamtal samt den dagliga kontakten med oss pedagoger. Vi ska visa hur vi arbetar enligt läroplanen på

följande sätt: Tydliggöra de aktiviteter vi gör med barnen i månadsbrev

och instagram med citat från läroplanen. Vidare kommer vi arbeta aktivt

med att ta upp läroplanen på föräldramöte samt under enskilda

utvecklingssamtal.

Fråga 7: ”Jag är nöjd med den dagliga informationen jag får om mitt barn” Värde 7.67.

Vi ska möta upp er vårdnadshavare och informerar om dagen varje dag.

Fråga 8: ”Mitt barn får vara ute tillräckligt mycket” Värde 8,4.

Under vinterhalvåret är vi ute på förmiddagen när det blir ljusare är vi även ute på eftermiddagarna. Flera av barnen sover även ute.

Fråga 11: ”Jag känner till hur personalen arbetar med mitt barns

inflytande” Värde 7,27. I vår verksamhet utgår vi från det enskilda barnet och deras behov. Miljön

är även utformat så att barnen själva ska kunna leka eller arbeta med det

material som det själva önskar. Vårdnadshavare kommer även att få information om hur vi arbetar med barns inflytande under enskilda

utvecklingssamtal.

Situationen för:


Vi tar in tolk vid behov.

Flickor och pojkar Alla föräldrar är lika intresserade av sina barns utveckling.


Barn i behov av särskilt stöd får stöd genom kontakt med elevhälsans

specialpedagoger. Vi har också ett samarbete med BVC.

20

OMRÅDE NORMER OCH VÄRDEN

”Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla

förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och

efterhand omfatta dem.” Lpfö 98/16

Mål



utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, att hantera

konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt ta ansvar för

gemensamma regler

utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar

utvecklar förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors

situation samt vilja hjälpa andra

utvecklar sin förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till

olika etiska dilemman och livsfrågor i vardagen

utvecklar förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av

social bakgrund och oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan

trosuppfattning, sexuelläggning eller funktionsnedsättning

känner delaktighet i sin egen kultur och utvecklar känsla och respekt för

andra kulturer


1. De allra flesta barn upplever trygghet och trivsel på förskolan enligt föräldrar

och barns bedömningar -95% av föräldrarna skall svara ja eller oftast på

frågorna trygghet och trivsel i den årliga föräldraenkäten

-95% av 5-åringarna skall svara positivt på frågorna 1a-e i dokument

”intervjufrågor barn” (se bilaga )

2. Förskolan har tydliga normer och värden som är kända och accepterade av

all personal

3. Personalen tillämpa ett demokratiskt arbetssätt

4. Personalen arbetar medvetet med att grundlägga de värden som uttrycks i

läroplanen

5. Personalen strävar efter att vara goda förebilder

6. Personalen är lyhörd för föräldrars tankar och synpunkter

7. Förskolan har en likabehandlingsplan som följs upp varje år och upprättar

en årlig plan

21

Reflektion/Analys av arbetet med Normer och värden

Av föräldraenkäten var det en förälder (=8 %) som upplevt att sitt barn

någon gång blivit kränkt på förskolan. Detta är något som förskolan enligt

enkäten har hanterat. Vidare upplever 8,8 % att deras barn är tryggt i förskolan och 8,4 % att

deras barn tycker att det är roligt på förskolan.

Vi arbetar efter att hela tiden vara närvarande pedagoger.


Vår strävan är självklart att alla föräldrar ska vara 100 % nöjda med verksamheten.

Vi kommer att fortsätta arbeta efter samma anda som tidigare termin

men att hela tiden sträva efter att bli bättre.

Vår ambition är att ha en öppen och rak kommunikation med alla föräldrarna dagligen så att eventuella misstyckanden och funderingar

kommer till vår kännedom tidigt så att vi snabbt kan lösa ev. dilemman.

Reflektion/Analys av arbetet med Likabehandlingsplanen Vi arbetar med att göra observationer av vardagssituationer, och

kartlägga otrygga platser och situationer. En åtgärd som vi dagligen arbetar med är att alla pedagoger på gården ser till att vara rörliga och hela tiden se över dessa platser.

Vi arbetar utifrån ABC (alla barn i centrum), samtliga pedagoger

genomgår en ABC-utbildning. Vi fokuserar på det som fungerar och vi

bygger vidare på att skapa positiva situationer där alla känner att de får

utvecklas och lyckas.

Arbetslaget har haft diskussioner kring diskrimineringsgrunder. Vi har

tittat på filmer och pratat om hur vi kan arbeta aktivt för att motverka diskriminering. Förskolan ser över litteratur som används, vi lånar böcker från biblioteket och vi har köpt in litteratur utifrån ett normkritiskt

perspektiv där olikheter lyfts.

Vi ser att det är viktigt att personalen finns med i den sociala leken och är

närvarande. Barnen behöver få leka i mindre grupper. Miljön ska ge

utrymme och inbjuda till många olika platser då det motverkar konflikter. Personalen måste hela tiden föra en dialog med barnen om respekt för

varandra.

Ökad måluppfyllelse Vi ska hela tiden se över otrygga platser både inomhus och utomhus och

ha en medvetenhet kring detta

Vi ska vara lyhörda inför föräldrar enkäten som skickas ut en gång per år

Vi ska arbeta vidare med ABC.

22

Reflektion/Analys av arbetet med etnicitet

Vi diskuterade innebörd av begreppet etnicitet. Vi pratade om vad arbetet

kan innebära på en avdelning med yngre barn. Vi kom fram till att

Montessori material kring kultur är bra att utgå ifrån.


I arbetet med att motverka diskriminering kring etnicitet kommer vi att se

över litteratur som finns på förskolan. Det är viktigt att litteratur speglar

en mångfald av människor. Vi kommer även att lyfta olika kulturer och

traditioner, genom att samtala, visa på variation av musik från olika länder. Vi har även svarat på en enkät kring det aktiva arbetet med att

motverka diskriminering kring etnicitet. Enkäterna besvaras enskilt för att

sedan lyfta svaren tillsammans i arbetslaget. Utifrån svaren och

diskussioner ser vi att vi kan utveckla kulturhörnan med bilder på människor som ser ut på olika sätt. I detta är det viktigt att kontinuerligt

granska vilka bilder vi använder oss av och varför. Det finns annars risk

att det istället bekräftar stereotyper. Det är viktigt att reflektera över vad en bild säger. Därefter kartläggs svagheter i arbetet och lyfts gemensamt

på APT. All personal har ansvar att lyfta områden som kan innebära

risker.

Situationen för:


Vi tar in litteratur med annat modersmål.

Flickor och pojkar


Barn i behov av särskilt stöd Barn i behov av särskilt stöd får stöd genom mycket konkret material

samt egen tid med pedagog som tydliggör olika situationer och anpassar


23

OMRÅDE BARNS INFLYTANDE ”I förskolan läggs grunden för att barnen ska förstå vad demokrati är. Barnens sociala utveckling förutsätter att de alltefter förmåga får ta ansvar för sina egna handlingar och för miljön i förskolan. De behov och intressen som barnen själva på olika sätt ger uttryck för bör ligga till grund för utformningen av miljön och planeringen av den pedagogiska verksamheten.”

Lpfö 98/10 Mål Läroplanen (Lpfö 98/16) uttrycker följande mål: Förskolan skall sträva efter att varje barn

utvecklar sin förmåga att utrycka tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation

utvecklar sin förmåga att ta ansvar för sina handlingar och förskolans miljö utvecklar sin förmåga att förstå och handla efter demokratiska principer

genom att delta i olika former av samarbete och beslutsfattande Kriterier för måluppfyllelse Barnen får efter förmåga 1) möjlighet att diskutera/bestämma vilka normer och värden som skall gälla i förskolan

2) ofta ta ansvar för olika delar i förskolans miljö t.ex.: duka, vattna blommor, plocka undan, träning i demokratiska arbetsformer t.ex. :få uttrycka sina åsikter, lyssna på andra, lära sig respektera andras åsikter,

välja, rösta

3) möjlighet att välja/bestämma över t.ex. vem jag skall ha till bordsgranne, hur mycket mat jag vill ha, vilka kläder, vad jag skall leka, med vem jag skall leka Personalen: 4) uppmuntrar barnen att hjälpa varandra, väljer teman och aktiviteter efter barnens intresse, önskemål och behov

5) är tydlig med vad barnen kan bestämma/påverka

6) stämmer ofta av (följer upp) hur barnen upplever vad som görs och hur

det är (miljön, regler, rutiner mm.) på förskolan

7) är uppmärksam på att flickor och pojkar får lika stort talutrymme,

uppmärksamhet och påverkansmöjligheter.

8) följer upp konflikter/missförstånd tillsammans med barnen

9) utformar miljön på förskolan på ett sådant sätt att den lockar till olika sorters lek, aktiviteter och skapande 10) De flesta barn upplever att de har möjlighet att själva få bestämma vissa saker och att de kan vara med och påverka andra saker. Barnen vet också att de inte kan bestämma allt, - att de får bestämma det som är viktigt för dem

(intervjufrågor till 5-åringar), se bilaga De flesta = lägst 80 % av alla 5-åringar

24

Reflektion/Analys av vår Sångsamling

Vi erbjuder sångsamling innan lunch varje dag. Genom att ha material

som symboliserar olika sånger och att barnen får turas om att välja vilken

sång de vill sjunga får barnen vänta på sin tur, ta eget beslut om sångval

och respektera andras val av sång.

Vi ser att barnen visar intresse för sånger och nästan alla vill vara med

och välja sånger.


Det finns några barn som lockas av att göra annat istället. För att öka

möjligheter för barns inflytande skulle det vara bra att erbjuda någon

annan typ av aktivitet exempelvis att återinföra lässamling med några barn, eller att erbjuda möjlighet att vara med och duka, bre knäcke

smörgåsar och hämta maten. Vi skulle även kunna involvera barnen mer i

vilka sånger som finns att välja på. Antingen genom att fråga barnen eller deras vårdnadshavare om vilka sånger de tycker om att sjunga hemma. Vi

skulle även kunna utveckla sånger till sagor där barnen kan vara med och

bestämma vilken saga vi ska berätta. Här finns även möjlighet för barnen med utvecklat verbalt språk att komma med idéer och skapa en egen

saga med stöd från pedagog.

Reflektion/Analys av barns inflytande i miljön

Avdelningen är utformat så att hyllor, bord och stolar är i barnens höjd.

Allt material finns tillgängligt för barnen så att barnen själva kan välja vad de vill göra. All lek sker efter barnens förmåga och förutsättningar. Vår

roll som pedagoger är att se till så att varje barn får meningsfulla och lustfyllda dagar när de befinner sig i förskolan. Den pedagogiska verksamheten sker både utomhus och inomhus. Barnen har lika stort

inflytande inne som ute.

Vi pedagoger vill att varje barn ska känna att de kan vara med och påverka sin dag. Barnen ska själva få välja vilken kamrat de vill sitta

bredvid vid samlings och lunch situationer. Vilket material barnen vill

arbeta eller leka med ska vara en självklar möjlighet i förskolan.


Vi vill;

- ge barnen möjlighet till att själva påverka sin dag på förskolan - anpassa miljön efter hur barnen utvecklas och till vad de visar

intresse för.

- att vi pedagoger hela tiden är medvetna om vad barnen visar intresse för.

25

Situationen för:


Vi tar in litteratur med annat modersmål.

Flickor och pojkar



Barn i behov av särskilt stöd får stöd genom mycket konkret material samt egen tid med pedagog som tydliggör olika situationer och anpassar


26

OMRÅDE LIVISSTIL OCH HÄLSA

Mål



utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning

samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt

välbefinnande


1. Barnen får dagliga övningar/utmaningar i motorik och

koordinationsförmåga

2. Barnen får daglig utevistelse

3. Barnen får ekologisk väl sammansatt kost

4. Personalen ger barnen möjlighet att på olika vis arbeta med och

utveckla sin kunskap och förståelse kring sambandet mellan kost

och hälsa samt hygien

27

Reflektion/Analys av våra utflykt till närmiljön

Vi ger alla barn möjlighet att gå en promenad minst en gång i veckan t.ex. till Vagnhärads centrum eller till en närliggande lekplats.

Barnen får möjlighet att springa och röra på sig hela tiden.

Vi är ute med hela barngruppen varje dag oavsett väder.

Vi ser att utevistelse gynnar barnens motoriska utveckling. Genom att

barnen får besöka olika terränger och nivå skillnader.


Vi vill utmana barnens motorik med olika hinderbanor.

Situationen för:

Barn med annat modersmål Situationen för barn med annat modersmål är inte annorlunda än barn

med svenska som modersmål, men vi är extra tydliga när vi kommunicerar och vi använder vårt kroppsspråk och visar barnen hur de

kan göra.

Flickor och pojkar Intresset är lika stort bland flickor och pojkar


Barn i behov av särskilt stöd får stöd genom mycket konkret material samt egen tid med en pedagog som tydliggör olika situationer och

anpassar utmaningar därefter.

28

Miljöplan för Hasselbackens förskola

Mål

Vi vill utveckla barnens intresse för naturens olika kretslopp och

för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra. Vi vill ge barnen möjlighet att utveckla respekt för allt levande

och omsorg om sin närmiljö. Vi arbetar miljömedvetet och utvecklar vår ekologiska

medvetenhet och agerande därefter

Metoder Vi pratar med barnen om olika kretslopp

Barnen får sopsortera, kompostera och odla Barnen får följa en fjärils utveckling

Vi lär barnen om allemansrätten och vi vuxna är goda förebilder Varje vecka är barnen ute i skog och mark

Vi använder bara miljömärkta produkter vid städ och tvätt

Vi lagar maten från grunden och köper närodlat och ekologiskt så mycket som möjligt

Vi arbetar med ”energihjältarna” och lär oss spara energi. Vi arbetar för en hälsosam/giftfri förskola

Vi arbetar med Grön flagg Barnen deltar årligen i skräpplockar dagarna. Där används olika

ped. material så som Blixtpatrullen.

29

Vår värdegrund

Vi vill att alla barn och vuxna ska känna trygghet i förskolan.

Därför har vi närvarande, lyhörda och delaktiga vuxna.

Vi vill att alla respekteras som individer med

lika värde.

Därför är vi vuxna är goda förebilder.

Vi vill att alla barn utvecklar en god

självkänsla och ett gott självförtroende.

Därför att vi alla är unika individer och duger som

vi är.

Vi vill att alla ska få känna glädje och

kamratskap.

Därför tar vi tillvara allas förmågor.

30

Likabehandlingsplan för Hasselbackens förskola

Alla barn skall känna sig trygga och bemötas med respekt för

sin egenart. Förskolan skall vara en miljö som är fri från förekomsten av

diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling.

Den 1 april 2006 trädde lagen om förbud mot kränkande behandling i kraft (enligt regerings proposition 2005/06:38).

Lagen syftar till att värna och främja allas värde och allas lika rätt att bli behandlade som individer på lika villkor.

Kränkande behandling innefattar begreppen: (se bilaga begrepp)

Mobbing

Diskriminering

Sexuella trakasserier Rasism

Främlingsfientlighet Homofobi

Lagen innehåller sju diskrimineringspunkter:

Kön Könsidentitet

Ålder

Etnisk tillhörighet Religion och annan trosuppfattning

Sexuell läggning

Funktionshinder

31

Enligt lpfö-98 skall alla som arbetar i förskolan:

* Medverka till att utveckla barnens känsla för samhörighet, solidaritet och ansvar för människor

även utanför den närmaste gruppen.

* Verka i demokratiska arbetsformer där barn, personal och vårdnadshavare har inflytande och är delaktiga.

* Förankra grundläggande demokratiska värden i syfte att utveckla demokratiska samhällsmedborgare.

* Aktivt motverka alla former av trakasserier och annan

kränkande behandling av individer eller grupper.

* Visa respekt för den enskilda individen.

* I det vardagliga arbetet utgå från ett demokratiskt

förhållningssätt.

Vidare skall förskolan sträva efter att barnen utvecklar:

* Öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar.

* Empati, förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situationer samt vilja hjälpa

andra.

* Förmåga att upptäcka, reflektera över och att ta

ställning till olika etiska dilemman och livsfrågor i vardagen.

* Förståelse för människors lika värde oberoende av

kön, social eller etnisk bakgrund.

Respektera allt levande och omsorg om sin närmiljö.

På Hasselbackens förskola utgår vi ifrån alla människors lika

värde oavsett; kön, könsidentitet, ålder, etnisk tillhörighet, religion/trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder.

32

Begrepp

Direkt diskriminering

Med direkt diskriminering menas att ett barn missgynnas i förhållande till andra om missgynnandet har samband med kön,

etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder.

Indirekt diskriminering

Med indirekt diskriminering menas att ett barn missgynnas genom att huvudmannen för verksamheten, rektor eller någon

med motsvarande ledningsfunktion eller annan personal tillämpar en bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt

som framstår som neutralt men som i praktiken särskilt

missgynnar ett barn med visst kön, viss etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller visst

funktionshinder.

Trakasserier

Ett uppträdande som kränker ett barns värdighet och som har

samband med någon av diskrimineringsgrunderna etnisk

tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder och kön eller som är av sexuell natur.

Trakasserier är alltså diskriminering och kan utföras av vuxna gentemot barn eller mellan barn.

Annan kränkande behandling

Ett uppträdande som, utan att vara trakasserier, kränker ett

barns värdighet.

Exempel på kränkande behandlingar:

– Fysisk eller kroppslig kränkning: sparka, slå, ta saker ifrån

någon och/eller förstöra någons ägodelar. – Verbal kränkning: retas, kalla någon vid öknamn,

förolämpningar, rasistiska eller sexistiska kommentarer. – Indirekta kränkningar: ryktesspridning, uteslutning och

utstötning.

33

Handlingsplan

Kränkande behandling förebygger vi genom att:

- de vuxna är bra förebilder

- personalen är närvarande - de vuxna samtalar med barnen om vad man får göra.

- skapa vikänsla i gruppen - allt arbetet genomsyras av trygghet, glädje, respekt

och hänsyn

- skapa bra självkänsla och kamratskap - våga vara vuxna och förespråka barns rättigheter.

Så här går vi till väga om en kränkande behandling uppstår: - Viktigt att alltid ingripa

- Samtal med berörda barn

- Samtal i arbetslaget - Daglig kontakt med föräldrar

- Kontakta rektor - Rektor kontaktar föräldrar och bestämmer möte där

även personalen är med.

- Dokumentation sker och uppföljningssamtal bokas, ev. åtgärdsprogram där elevhälsan inkopplas.

– All dokumentation skall förvaras inlåst.

Tydlig ansvarsfördelning:

- Rektor ser till att all personal får kontinuerlig

uppdatering om likabehandlingsplanens mål och

innehåll. - Personalen ansvarar för att föräldrar och barn har

kännedom om likabehandlingsplanens innehåll och verkar för att den efterlevs.

- Föräldrar får var sin likabehandlingsplan med följebrev där de uppmanas att tycka till om dess

innehåll.

- Vid föräldramöten och barnomsorgsråd informeras föräldrarna om likabehandlingsplanen.

- Barnen hjälper till att upprätta regler om vad man får/inte får göra.

- Alla förväntas följa de gemensamt upprättade

reglerna.

34

Hasselbackens plan mot diskriminering och

kränkande behandling 2018-2019

Verksamhetsform: Förskola

Vår vision:

Vi vill att alla känner trygghet och vågar vara sig själva, och får

chansen att utvecklas i lek och lärande i sin egen takt och utifrån sin

egen förmåga.

Planen gäller;

Från 1/11-18 till 31/10-19

Ansvariga för planen:

Helena, Anna och Lotta A från värdegrundsgruppen på förskolan har

arbetat fram planen.

Barnens delaktighet:

Barnen får på ett konkret sätt påverka värdegrundsfrågor genom att

gemensamt upprätta förhållningsregler. Genom samtal och

upplevelser tränas respekt för varandra.

Barnen deltar inte direkt i planens utformande men indirekt utgår vi

från barnen och vi formar planen efter deras samtal, önskningar och

behov.

Vårdnadshavarnas delaktighet:

Genom föräldramöten, barnomsorgsråd, utvecklingssamtal,

dokumentation och berättelser görs föräldrarna delaktiga. Den årliga

planen finns tillgänglig i hallen och när den nya planen utformats

informeras vårdnadshavare i månadsbrev.

Personalens delaktighet:

Personalen görs delaktiga på APT, studiedagar och arbetslags

planeringar .

Förankring av planen:

Planen förankras i och med arbetet med barnen, genom olika

metoder och material. Föräldrarna involveras bl.a. på föräldramöten

samt utvecklingssamtal, där de uppma-nas att läsa planen och

komma med synpunkter. Planen förankras kontinuerligt på APT,

studiedagar samt arbetslagsplaneringar.

35

Utvärdering

Beskrivning av hur fjolårets plan har utvärderats, delaktighet och

resultat:

En personal per avdelning utvärderar tillsammans . Vi har jobbat

mycket med bra material, t.ex. kompisböckerna och mjukdjuren

Kaninen och Igelkotten, som vi ser att barnen tagit till sig och lärt

sig mycket av, t.ex. ”Stopp jag vill inte.

Årets plan ska utvärderas senast: Oktober 2019

Beskriv hur årets plan skall utvärderas:

Planen utvärderas genom föräldraenkät, och i den lokala

värdegrundsgruppen. Samt utifrån förskolans gemensamma

diskussioner och reflektioner under året. Resultaten presenteras i

den årliga kvalitetsredovisningen.

Ansvariga för att årets plan utvärderas är:

En personal per avdelning, dvs. värdegrundsgruppen, är ansvariga.

Främja

Främjande insats:

Vi arbetar med olika värdegrundsmaterial såsom kompisböckerna

samt ABC. Vi väljer litteratur som berör likabehandlingsarbetet. Vi

samtalar med barnen och lotsar dem så att de utvecklar sin

empatiska förmåga. Under gemensam planering avsätter vi tid för

att diskutera likabehandlingsarbetet.

Områden som berörs av insatsen:

Det handlar om alla områden, dvs. kön, könsidentitet, etnisk

tillhörighet, religion/trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell

läggning, ålder och kränkande behandling.

Mål och uppföljning:

Målet är att barnen skall utvecklas till empatiska och ödmjuka

individer som förstår alla människors lika värde

Insats:

Se ovanstående arbete med värdegrundsmaterialen.

36

Ansvarig:

Alla pedagoger på förskolan har ansvar för det främjande arbetet.

Datum när det skall vara klart:

Utvärdering i augusti men arbetet är ständigt pågående.

Kartläggning

Kartläggningsmetoder:

Genom observationer av vardagssituationer, och kartläggning av

otrygga platser och situationer. Dessutom genom personalenkät och

skolverkets föräldraenkät.

Områden som berörs i kartläggningen:




Hur har barnen involverats i kartläggningen:

Genom att personalen lyssnar och ser barnen och kontinuerligt

samtalar om otrygga platser och situationer.

Hur har personalen involverats i kartläggningen:

Värdegrundsgruppen har utformat en enkät där personalen personal

deltagit. Värdegrundsgruppen har genomfört kartläggningen utifrån

varje avdelnings nuläge.

Resultat och analys:

Vi ser att det är viktigt att personalen finns med i den sociala leken

och är närvarande.

Barnen behöver delas i mindre grupper. Miljön ska ge utrymme och

inbjuda till många olika platser då det motverkar konflikter.

Personalen måste hela tiden föra en dialog med barnen om respekt

för varandra. Vidare behövs tydliga arbetsfördelningar och

Förebyggande åtgärder

Kartläggningen visar att det förebyggande arbetet behöver omfatta

ett systematiskt kvalitetsarbete med likabehandlingsarbetet. Detta

kommer att göras genom att avsätta mer tid för gemensamma

diskussioner i arbetslagen på APT, studiedagar samt planeringar.

Diskussioner och åtgärder dokumenteras kontinuerligt.

Kartläggningen visar även att en gemensam strategi för

resursfördelningar behöver skapas och genomföras. Tydliga rutiner

och strategier behöver omfatta hela förskolan.

37

Vidare ska vi utöka förskolans litteratur som berör

värdegrundsfrågor. Dessutom behöver personal finnas på

”grillplatsen” då vi ser att detta är en skymd plats på gården.

Områden som berörs av åtgärden:




Mål och uppföljning:

Målet är att barnen förstår allas lika värde och att man får se och

vara olika, känner trygghet i sin identitet och lär sig empati.

Åtgärd:

Vi pratar om olikheter och likheter. Vi sjunger och leker, diskuterar

och använder olika sorters empatimaterial.

Motivera åtgärd:

Vi vill att barnen ska ha mer förståelse för varandra och att barnen

utvecklas till empatiska och ödmjuka individer som förstår alla

människors lika värde.

Ansvarig:

Alla pedagoger är ansvariga och involverade i arbetet.

Datum när det ska vara klart:

Utvärdering i augusti men arbetet är ständigt pågående.

Rutiner för akuta situationer

Policy

På Hasselbackens förskola utgår vi ifrån alla människors lika värde

oavsett; kön, etnisk tillhörighet, religion/trosuppfattning,

funktionshinder ålder eller sexuell läggning.

38

Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande

behandling:

Genom att vara lyhörd för barnens berättelser och genom att vara

närvarande, kan vi upptäcka trakasserier och kränkande behandling.

På vårt veckomöte har vi en stående punkt om kränkande

behandling. Personalen kartlägger otrygga platser på gården där

kränkande behandling kan ske, och förebygger dessa genom att

vara närvarande pedagoger

Personal som barn och vårdnadshavare kan vända sig till:

Barn och vårdnadshavare skall kunna vända sig till alla vuxna på

förskolan.

Stödpersoner i kommunen, elevhälsan och psykolog.

Rutiner för att utreda och åtgärda när elev trakasseras eller

kränks av andra elever:

– Viktigt att alltid ingripa

– Samtal med berörda barn

– Samtal i arbetslaget

– Daglig kontakt med föräldrar

– Kontakta förskolechef

– Förskolechef kontaktar föräldrar och bestämmer möte där även

personalen är med.

– Dokumentation sker och uppföljningssamtal bokas, ev.

åtgärdsprogram där resurscentrum inkopplas.

Rutiner för att utreda och åtgärda när elev trakasseras eller

kränks av personal:

– Viktigt att alltid ingripa

– Kontakta förskolechef

– Förskolechef samtalar med berörd personal

– Dokumentation sker och uppföljningssamtal bokas

– Beroende av kränkningens art ges varning och/eller vid

uppsägning kontaktas personalteamet.

Rutiner för uppföljning:

Uppföljningssamtal bokas alltid och ev. görs ett åtgärdsprogram, där

även resurscentrum/personalteam kan inkopplas.

39

Rutiner för dokumentation:

All dokumentation skall förvaras inlåst.

Ansvarsförhållande:

– Förskolechef ser till att all personal får kontinuerlig uppdatering

om likabehandlingsplanens mål och innehåll.

– Personalen ansvarar för att vårdnadshavare och barn har

kännedom om likabehandlingsplanens innehåll och verkar för att

den efterlevs.

– Vid föräldramöten och barnomsorgsråd informeras

vårdnadshavare om likabehandlingsplanen.

– Barnen hjälper till att upprätta regler om vad man får göra.

– Alla förväntas följa de gemensamt upprättade reglerna.

Documents

KVALITETSREDOVISNING FÖR AVD. DUVAN RÖD OCH GUL …...med annat modersmål olika möjligheter att uttrycka sin kulturella identitet och förmåga. Matematik: De tre kriterierna vi