ulrikasandmark.files.wordpress.com… · Web view · 2012-02-04Humör och sinnesstämningar - är tillstånd som håller i sig under längre tid

Instuderingsfrågor med svar Idrottspsykologi C-kurs, Block 2: Jag och min idrott

Instuderingsfrågor Personlighet och Idrott

1. Förklara Personlighet med hjälp av Traitperspektivet och dess utveckling till mer interaktionistiskt perspektiv.Svar: Det perspektiv som idag generera mest forskning är trait perspektivet. Från början handlade detta synsätt om det egenskaper och de reaktionsmönster som individen uppvisade oberoende av situationen. Ofta se man begreppet personlighet som något som är bestående och som inte förändras så lätt och att det är förutbestämt. Därför används istället personlighetsdrag/karraktärsdrag för att visa att det är något som kan förändras och något som är dymaniskt, förändringen kommer knappast snabbt eller slumpmässigt. Nu har detta perspektiv mer utvecklats till att bli mer interaktionistiskt dvs situationen och den omgivande miljön har också påverkan på personligheten . Synsättet är mer grundat på sannolikheten för hur individen beter sig och reagerar. Dvs det kan vara så att en person som i de flesta sociala situationer känner sig trygg och lugn kan i en specifik social situation känna sig orolig och ångestfylld.

2. I relation till Emotionell Intelligens (EQ) används tre begrepp för att förklara EQ, vilka är dessa begrepp? Beskriv skillnaden på dem.

Svar: Affekt – Samlingsbegrepp för positiva alternativt negativa upplevelser. Humör och sinnesstämningar - är tillstånd som håller i sig under längre tid. Känslor och emotioner – upplever vi under kortare stunder, vet vi ofta varför vi har.

3. Förklara stegen (namnge) i EQ modellen från Fundamentala skickligheter till Avancerade skickligheter. Ge exempel på hur det påverkar förmågan.

Svar:

IGU — Idrottsliga Gymnasieutbildningar, UpplandHuvudkontoret

Upplands Idrottsförbund, Sportfältsvägen 3, Box 23062, 750 23 UPPSALAhttp://www.igunet.se & http://www.rf.se/uppland

Fundamentala skickligh

eter

Avancerade

skickligheter

Använda

emotioner

Uppfatta

emotioner

Förstå emotio

ner

Hantera

emotioner

Låg förmåga

Hög förmåga

Öppet möta alla

känslorKänna igen

specifika känslor

Uppfatta

övergångar

mellan känslor

Tolka betydels

er av känslor

Förstå komplex

a upplevel

ser av känslor

Ta fram känslom

ässiga tillstånd

som gynnar olika

sätt att tänka

Ta fram humör

som ger perspek

tiv på tillvaron

Ta fram tydliga känslor

Styra upp-

märksamheten

Skilja mellan

äkta och falska

emotioner hos andra

Uttrycka känslor

och tillföran

de behov

Identifiera

känslor i din

omgivning

Identifiera

känslor i kroppsspråket

Behålla eller

släppa känslor

Hantera känslor hos sig

själv och hos

andra

Följa egna och

andras känslor

”-Med kunskap och engagemang mot dina mål !”IGU – Idrottsliga Gymnasieutbildningar, Uppland

4.Emotionell intelligens

http://www.rf.se/uppland

http://www.igunet.se/

Instuderingsfrågor Självbild

4. Förklara begreppen Självkänsla, Självförtroende, Situationsspecifikt SjälvförtroendeSvar:Självkänsla”Den del av personligheten som utvärderar och värderar oss själva”. Ex. Känner sig värdefull som person trots en ”dålig” tävlingSjälvförtroende”Idrottarens tilltro till sin förmågor och dennes förväntningar om att nå sina mål Ex. Hur duktig orienterare jag är.Situationsspecifikt Självförtroende”Tilltron en speciell färdighet”Ex. Ha bra självförtroende i orientering i en given situation, kanske i en viss typ av terräng.

5. Självkänsla kan delas upp två komponenter, namnge och förklara dessa.Svar:Självkänslan….alltså hur vi ser på oss själva. Stabilt och grundläggande. Svårare att förändra än självförtroendet. Påverkas starkast under barn & ungdomsåren. Är av stor vikt för utvecklingen. Två komponenter:- Bassjälvkänslan (mer generell självkänsla, gränsöverskridande mellan områden i livet)- Resultat/prestationsbaserad självkänsla (mer yttre fokus än Bassjälvkänslan)Självkänslans uppbyggnad påverkar även vad du har fokus på, inre eller yttre omständigheter. Hur en person förklarar lyckad eller mindre lyckade prestatoiner. En person med låg bassjälvkänslan tenderar att hitta dåliga sidor hos sig själv vid misslyckanden.

6. Varför är det bra med en hög självkänsla?Svar:

- Positiv utveckling- Att du stärker identiteten- Du faller inte på resultat och på din idrott - Förbättrad coping m.m

7. Varför är det bra med ett högt självförtroende?Svar:

- Lära in nya färdigheter- Prestera på högsta nivå- Tänka mer effektivt- Att det ger dig bra tanker och känslor- Hanterar olika situationer effektivt- Upplever bättre kontroll- Hantera ”nervositet” - Ökad motivation- Förbättrad koncentration, ökar din drivkraft till att träna

8. Nämn några verktyg som du kan använda för att jobba med ditt självförtroende och din självkänsla.Svar:

Hantera Positiva & Negativa händelser/förändringar, de kommer att finnas (praktiskt & känslomässigt)• Fyll på dina konton, ex. via dagbok

• Insikt i hur du fungerar och vad du mår bra av

• Ge dig själv positiv feedback!

Du har en egen väg till utveckling. Hitta din väg! Effektivt målsättningsarbete. Visualisera (mentala föreställningar)





Se andra lyckas (använd modellinlärming) Hitta ett bra känslomässigt tillstånd Arbeta strukturerat och målmedvetet med hela din självbild och förhållningssätt. Tänk självständigt men ta hjälp av din omgivning (socialt stöd, olika feedback) Använd kognitiv kontroll (tankestopp) Träna fysiskt - på din idrott (finns inga genvägar)! Agera tryggt, det tenderar bli verklighet! Fantisera & Dröm!





Instuderingsfrågor Arousal (Anspänning), Stress och Ängslan

9. Beskriv begreppen Arousal (Anspänning), Stress och Oro/Ängslan.Svar:Anspänning/Arousal - Det är en generell fysiologisk aktivering som vara från djup sömn (koma) till intensiv affekt tillstånd (”upphetsning”). Detta styrs av det autonom nervsystemet. Ex. kroppens reaktion vid t ex vinst av 10 miljoner eller om en närstående gått bort. Intensiv glädje-sorg. Man brukar beskriva att det finns olika stimuli som framkallar arousalnivån, det vara motivation, passion till en aktvitet, hormoner eller droger. När vi ”peppar” varandra genom att skrika ”kom igen nu gubbar”, så kan det vara en strategi för att öka den fysiologiska aktiviten i kroppen. Arousal kan mätas genom och framkalla hög puls, svettningar, fjärilar i magen. (Nivå kan ”mätas” i EEG hjärnaktivetet, blodtryck/puls, muskelspänning). Arosualnivån utläses av ”mängden stressorer” , vilken relateras till begreppen stress och anspänning.

Stress – Stress förknippas ofta med en negativ klang, är stressnivån i balans samt att kapaciteten finns så är stress positivt för då handlar det om en bekräftande process, en slag förberedelse för ansträngning. Men är kapaciteten för låg el stressmomenten för ”maffiga” kan ansträngningen gå från att vara en utmaning till att situationen känns hotfull. Är det en utmaning så driver stressen dig till utveckling eftersom du då mobiliserar din ansträngning och förmåga. Du utvecklas och lyckas! Egen uppfattning, starkt samband med självförtroende. Kan vara både positivt och negativt för en individ. Olika individer i en och samma situation kan uppleva den helt olika. Ex. att ta en straff, stress mobilseras som negativt el. positivt och såldes påverkar prestationstillståndet till något bra eller dåligt. Förändringar innebär en stressituation, ex. övergångar från junior till senior, även förändringar som väder och vind. Hur en individer går lyckosamt ur detta kan härledas till copingstrategier en person besitter.

Oro/ängslan – Ses ur ett ”negativt” perspektiv, individen upplever negativa förväntningar, tolkar stressorer negativt. Det är då vi oftare säger att vi är för nervösa. Anspänningen/Ängslan påverkar kroppen dels somatiskt (fysiskt), vilket är närabesläktat med Arousal, och psykologiskt/kognitivt genom att våra tankar fastnar i ett negativt mönster. Även om man kallar anspänning för ett negativt tillstånd kan det medföra att vi mobiliserar våran ansträngning, detta framkallar energi som dels medför att vi kämpar ännu hårdare eller så väljer vi att fly/undvika upplevelsen/situationen. Det ”negativa” som ligger i begreppet anspänning kan således ge ett positivt beteende genom att vi kanske tränar hårdare och då även leder till koncentrationsförbättringar.

10. Beskriv stressprocessens fyra faser.Svar: För att förklara fenomenet nervositet kan man härleda det till tre olika begrepp. När ni går här ifrån idag så vill vi att ni ska ha större inblick och förståelse för nervositet och dess påverkan på prestationen. Här kollar vi närmare på Stress

1. Situation, den vi befinner oss i. EM final, träning men en specifik tränare, match mot bättre motstånd, första träningen efter skadeuppehåll mm ett krav.

2. Upplevelse av situationen, individens personliga tolkningar av situationen och kraven. Är kraven för höga jämfört med individens upplevelse av förmåga uppfattas situationen som hotande. Upplever man en balans mellan krav och förmåga uppfattas situationen som en utmaning.

3. Utifrån vår tolkning responderar vi inom följande kategorier, fysiologiska, beteendemässiga, subjektiva upplevelser samt kognitiva funktioner där beslutsfattande är en del.

4. Tillslut uppvisa individen ett beteende som i idrottsliga sammanhang är den prestation vi gör som andra ser och bedömer. Viktigt att påvisa den individuella upplevelsen och tolkningen av situationen och hur den påverkar oss. Detta gör bla att individer i samma situation kan ha helt olika upplevelser.

11. Ängslan/Oro kan delas in i två typer och har två karaktärer, nämn dessa och beskriv.Svar:Ängslan/Oro två typer och av två karaktärer:Det ena är generell/allmänna Ängslan /Oro (Trait Anxiety) – det kan förklaras som relativt starka personlighetsdrag, detta eftersom det är en ängslan eller oro som är med i det dagliga livet och i de allra flesta situationer. Närbesläktat med framför allt självkänsla. Situationsrelaterad Ängslan/Oro (State Anxiety) är således anspänning som framkommer i givna situationer, ex. vid vissa tävlingar, prov o.s.v





Kognitiv oro- (tankemässig) negativa förväntningar och tankemässig oro om sig själv, situationen och konsekvenserna som kan bli. Koncentrations förmågan påverkas även negativt pga. den kognitiva oron. Koncentrationen blir ofta smal och ”tappas lätt” (koncentrationen tappas ju aldrig utan fokus läggs ju på fel saker i så fall) Upplevelse av bristande kontroll är också något som påverkas av denna typ av oro. Somatisk oro – upplevelsen av individens fysiologiska aktivering vilken kan visa sig genom fjärilar i magen, darrningar, svettningar och spända muskler. Det är också vanligt att känna sig ständigt kissnödig, uppleva ökad puls, torrhet i mun. Kroppen upplevs oftast då som stel, spänd och skakig med en ökad andning och svettningar.

12. Forskare Yuri Hanin har föreslagit att det finns en individuell optimal zon för spänningsnivån för prestation. IZOF Individual Zone Of Optimal Functioning. Förklara vad Hanin menar i sin modell.

Svar: Personer i A gillar lite oro och presterar bäst då. Personer i B behöver lite oro för att prestera men hantera inte oro på en hög nivå bra.Personer i C presterar bäst när de upplever stor oro.

Viktiga är alltså att hitta sin zon.

13. ”Nervositet” (Arousal (Anspänning), Stress och Oro/Ängslan) tar sig olika uttryck som vi kan uppmärksamma. Dom kan vara kroppsliga (somatiska) tankemässiga (kognitiva) eller beteendemässiga. Ge mist 3 exempel i respektive grupp.

Svar:SomatiskaFjärilar i magenIllamåendeHuvudvärkOfta kissnödigÖkade hjärtslag och andningSvettingarFysisk energi, ”rastlöshet”





KognitivaOro och rädslaKoncentration/uppmärksamhetsfältKänner sig annorlundaKänsla av att ej ha kontrollKontroll!

BeteendeBiter naglarnaHostarMuskelaktivitetPratar snabbtBruten röstPrestationstillstånd





Instuderingsfrågor Koncentration

14. Ge exempel och beskriv Koncentration med hjälp av olika typer (begrepp) av uppmärksamhet, enligt Nideffer och Sagal, 2001:

Svar:

Det finns fyra olika typer av Koncentration Inre, yttre, bred och smal. Dessa kan kombineras i Inre-smal, Inre-bred, yttre-smal och yttre-bred. Oftast behöver vi alla dessa typer men i olika situationer i vår idrott. Det skiljer även mellan idrotterna vilken typ av koncentration som ska tillämpas. Yttre/Bred – Utåtriktad uppmärksamhet. Läsa spelet/motståndare. Identifiera öppningar/fria spelare. Viktigt i lagsportet Yttre/Smal – Fokuserad uppmärksamhet. Förmåga att bortse från distraktioner. Viktigt i skytte/bågskytte eller liknande sporterInre/Bred – Analys, problemlösning, kreativt tänkande. Strategiskt tänkande. Viktiga i alla sporter som kräver tävlingsplanering och alternativa planer. Inre/Smal – Inåtriktad uppmärksamhet, på en tanke, en målbild. Uthållighet och envishet. Viktig för att kunna följa uppgjorda planer och uppmärksamma signaler från kropp och medvetande

15. Förklara begreppen Assaociation (Assa) och Disassociation (Dissa):

Svar: Association

Lyssna på kroppens signaler Disassiociation

Medvetet försöka tänka på annat



InreBred

Yttre

Smal

1. Begrepp

Nideffer & Sagel 2001

”-Med kunskap och engagemang mot dina mål !”IGU – Idrottsliga Gymnasieutbildningar, Uppland



Documents

ulrikasandmark.files.wordpress.com… · Web view · 2012-02-04Humör och sinnesstämningar - är tillstånd som håller i sig under längre tid