COPYRIGHT@PÖYRY 1
Kraftledningsgatan och artrika livsmiljöer
COPYRIGHT@PÖYRY6 DECEMBER 2011
2
Naturvärden i kraftledningsgatan?
”GIS-analys” av stamnätet
Fältmanual
Samarbete med SLU
Kurser
Rutin för artrika miljöer i kraftledningsgatan– Löpande inventeringar– Särskilt artrika områden med skötselplaner– Uppgifter från andra aktörer– Sammanställningar tom 2012
COPYRIGHT@PÖYRY 3
Naturvärden i kraftledningsgatan?
• Växter?• Fjärilar?• Skalbaggar?• Svampar?• Fåglar?• Vilt?
Div. inventeringar utfördes
“GIS-analys” av stamnätet(220 kV och 400 kV)
Fältmanual förkraftledningsgatans biotoper
Samarbete med SLU
COPYRIGHT@PÖYRY 44
Metod för identifiering av artrika miljöer i kraftledningsgatan
En GIS-modell utvecklades 2004 för att lättare kunna identifiera artrika ledningsgatorIdentifiering med hjälp av tre parametrar; ängs - och hagmarksobjekt, geologi objekt och rödlistad art
Studier av historiskt kartmaterial
COPYRIGHT@PÖYRY 5
Fältmanual
COPYRIGHT@PÖYRY6 DECEMBER 2011
6
Ny fältmanual
COPYRIGHT@PÖYRY 7
Stegvis metodik
COPYRIGHT@PÖYRY 8
COPYRIGHT@PÖYRY 9
COPYRIGHT@PÖYRY 10
COPYRIGHT@PÖYRY 11
COPYRIGHT@PÖYRY 12
COPYRIGHT@PÖYRY6 DECEMBER 2011
13
Kraftledningsgatans artrika biotoper:• Ljunghed• Torräng• Friskäng• Fuktäng
Anpassade skötselåtgärder: • Bredda patrullstigen (ordinarie bredd 3 meter)• Ta bort röjningsavfall• Glesa ut enar (om enar står tätt i artrik gräsmarksvegetation)
COPYRIGHT@PÖYRY 14
Samarbete med SLU
2013-02-15
COPYRIGHT@PÖYRY 15
Inventering och skötselförsök i samarbete med SLU
Inventering 2002, 2004, 2005 och 2010Jälla, Faringe och Vigelsbo i Uppland och
Brånäs i Småland.
Inventering 2006/2007 och 2010Lydinge i Uppland
Inventeringarna visar att områdena är mycket artrika, trots sin storlek och att hävdgynnade arter förekommer rikligt.
Många av signalarterna enligt Jordbruks-verkets ängs- och betesmarksinventering har noterats i dessa områden.
Mer än 150 växtarter noterades i Lydinge
COPYRIGHT@PÖYRY 16
Resultat av skötselförsöken
Jälla, Faringe, Vigelsbo och Brånäs:Slutsatsen är att de typiska gräsmarksarterna påtagligt gynnas av slåttern och det tätare skötselintervallet.Däremot är förhållandena för skogsarterna avsevärt mer oförändrade vid slåtterhävd.
Lydinge :Det är för tidigt att dra slutsatser av skötselförsöken.
COPYRIGHT@PÖYRY 1717
Fjärilar i kraftledningsgatan
Inventering har utförts i artrika kraftledningsgator av artexperter som har beställts av länsstyrelser och Svenska Kraftnät.
Många fynd av rödlistade fjärilsarter har registrerats i kraftledningsgatan t.ex. Uppsala, Gävleborg, Dalarna Västmanland och Örebro län
COPYRIGHT@PÖYRY 18
Skalbaggar i kraftledningsgatan
Inventering av skalbaggar utfördes av SLU under 2006
Sex lokaler i kraftledningsgator jämfördes med en hagmark och en vägkant
Resultaten tyder på att kraftledningsgatan är ungefär lika artrik som betesmark eller vägkant
0
5
10
15
20
25
30
Faringe Folsberga Jälla Lydinge Östra Eka Syninge
Art
anta
lBetesmark
Kraftledning
Vägkant
COPYRIGHT@PÖYRY6 DECEMBER 2011
19
Dagfjärilar i naturbetesmarker, kraftledningsgator, på hyggen ochskogsbilvägar
COPYRIGHT@PÖYRY 20
Kärlväxter och dagfjärilar i ledningsgator, naturbetesmarker, skogsbilvägar och hyggenGenomfördes under 2010 av CBM och Institutionen för ekologi vid SLU
Naturbetesmarkerna hade flera växtarter än kraftledningsgatorna, men det skiljde bara 13 arter vid inventeringen.
Kraftledningsgatorna hade både fler fjärilsarter och individer än de övriga.
Av de funna 11 rödlistade fjärilarna, noterades 8 av dem i kraftledningsgator.
Inom 12 områden jämfördes förekomsten av blommande
växter, dagfjärilar (inklusive bastardsvärmare)
COPYRIGHT@PÖYRY6 DECEMBER 2011
21
Fågelfaunan ikraftledningsgatorGenerellt sett är kraftledningsgator relativt artrika fågelbiotoper.
Främst noterades vanliga skogsfåglar och endast ett fåtal jordbruksfåglar.
Förekomst av enbuskar var den faktor som tycktes ha störst påverkan på förekomst av arter i kraftledningsgatan.
COPYRIGHT@PÖYRY 22
Utbildning av entreprenörerKurs för inventerare
COPYRIGHT@PÖYRY 23
Utbildning av entreprenörer
COPYRIGHT@PÖYRY6 DECEMBER 2011
24
Inventering av skogsbesiktare och studenter
COPYRIGHT@PÖYRY
Kurs för inventerare
6 DECEMBER 201125
COPYRIGHT@PÖYRY6 DECEMBER 2011
26
COPYRIGHT@PÖYRY6 DECEMBER 2011
27
Patrullstigen- nuvarande bredd?- utanför patrullstigen?
Spår av hävd-stängsel, lågvuxet, nyligen upphört?
ArtriktBuskar, slyFjolårsgräsHögväxta gräs och örter
COPYRIGHT@PÖYRY 28
COPYRIGHT@PÖYRY 29
COPYRIGHT@PÖYRY 30
COPYRIGHT@PÖYRY6 DECEMBER 2011
31
Typexempel på artrika biotoper och skötselåtgärder
COPYRIGHT@PÖYRY 32
Rutin för hantering av artrika områden
COPYRIGHT@PÖYRY6 DECEMBER 2011
33
Forskning /studier i samarbete med SLUFjärilar (rapport och vetenskaplig uppsats) Fågelfaunan i kraftledningsgator (rapport)Kärlväxter Skalbaggar
Inventeringar initierade av länsstyrelser ex:Väddnätfjäril i Uppsala och Gävleborgs länSandödla och andra sandgynnade arter i Jönköpings länKärlväxter inom projektområdet Östra SmålandFörfrågan om artrika områden skickades till samtliga länsstyrelser 2012
Inventeringar initierade av Svenska KraftnätKärlväxter, fjärilar inom artrika områden med skötselplanerRikkärr i JämtlandÅrliga biotopinventeringar av skogsbesiktareÅrliga biotopinventeringar av feriearbetande studenter
Inventeringar och studier i kraftledningsgatan
COPYRIGHT@PÖYRY 34
Fyra visningsområden i Uppsala län
Visa kraftledningsgatans potential för biologisk mångfaldVisa exempel på insatser för att värna biologisk mångfald i stamnätetSkötselplaner med anpassad skötsel
InformationsmaterialInvigning juni 2007
COPYRIGHT@PÖYRY 3535
Siggefora kraftledningsgataskötselplan för ettNatura 2000-område
Väddnätfjärilen och ÄngsskäreplattmalenÅGP-arterSårbar –VU
Restaurering av ca 20 km
COPYRIGHT@PÖYRY6 DECEMBER 2011
36
Exempel på inventeringar utförda av länsstyrelser
COPYRIGHT@PÖYRY6 DECEMBER 2011
37
Länsstyrelser Inkommit med uppgifter 2012
Uppgifter kommer under 2013
Kommentar
Västerbotten xJämtland x Lämnat uppgifter på flertal artrika
sträckor. Önskar kontakt med SvK under 2013 om dessa lokaler. Även lämnat uppgifter i regionnätet
Västernorrland x Endast preciserad till sockenGävleborg Lämnat uppgifter tidigareVästmanland x Även lämnat uppgifter i regionnätetUppsala x Även lämnat uppgifter tidigareStockholm Intresserade av sammarbete men har
inte lämnat in uppgifter.Örebro x Även lämnat uppgifter tidigare. Lämnat
nya uppgifter i jan 2013.Gotland Ej stamnät – intresserade av frågan.
Östergötland x Önskar kontakt under 2013Jönköping x Även lämnat uppgifter tidigareVästra Götaland xHalland x Återkommer om lokaler framkommer i
landskapstrateginBlekinge x Lämnat uppgifter i regionnätet. Lämnat
nya uppgifter i jan 2013.Skåne Lämnat uppgifter i regionnätet
Uppgifter om artrika lokaler från länsstyrelser
COPYRIGHT@PÖYRY6 DECEMBER 2011
38
Rutin för hantering av artrika områden
COPYRIGHT@PÖYRY
Funna objekt i ledningsgatan tom 2011
6 DECEMBER 201139
Tom 2009 Tom 2010 Tom 2011 Tom 2012 Skogsbesiktare 34 66 89 98 Studenter 30 117 216 232 Övriga 15 17 80 120 Summa 79 200 385 450
COPYRIGHT@PÖYRY
Inventerade ledningsgator
6 DECEMBER 201140
Längd stamnätet (220 och 400kV) ca 15 000 km
Inventerat tom 2012 ca 6 900 km
Andel inventerat av ledningsnätet tom 2012 50%
Inventerare Tom 2010 (km) Tom 2011 (km) Tom 2012 (km) Studenter 2 700 3 600 5 600 Skogsbesiktare 700 900 1300 Summa 3 400 4 500 6 900
COPYRIGHT@PÖYRY
Vanligast förekommande biotoper
6 DECEMBER 201141
Biotop Torräng Friskäng Fuktäng
Antal objekt 186 310 56
COPYRIGHT@PÖYRY
Arter 20 i topp
6 DECEMBER 201142
Till och med 2009 Till och med 2010 Till och med 2011 Till och med 2012
1 blodrot blodrot blodrot blodrot 2 jungfrulin blåklockor blåklockor (stor och liten) gökärt 3 prästkrage fibblor fibblor gulmåra 4 äkta johannesört kärringtand kärringtand gråfibbla
5 blåklockor prastkrage prastkrage johannesört (äkta och fyrkantig)
6 gökart gråfibbla johannesört fibblor 7 teveronika daggkåpa teveronika jungfrulin 8 daggkåpa jungfrulin angsvädd blåklockor (liten och stor) 9 fibblor gulmåra jungfrulin teveronika
10 gråfibblor angsvädd daggkåpa daggkåpa 11 kärringtand teveronika gråfibbla kärringtand 12 blåsuga vårbrodd gulmåra vårbrodd 13 brudborste johannesört vårbrodd bockrot 14 darrgräs gökärt gökärt ängsvädd 15 gullviva svartkampar svartkampar svartkämpar 16 vanlig ögontröst vanlig ögontröst Jungfru Marie nycklar blåsuga 17 nattviol brudborste ängsskallra prästkrage 18 gulmåra ängsklocka ängsklocka ängsklocka 19 svartkämpar darrgräs vanlig ögontröst vanlig ögontröst 20 ängsvädd ormrot brudborste darrgräs
COPYRIGHT@PÖYRY6 DECEMBER 2011
43
Svenska Kraftnäts riktlinjer, miljömål och policys
COPYRIGHT@PÖYRY 45
SvKs miljöpolicy
Svenska Kraftnät antog en ny miljöpolicy den 15 april 2010. Den säger att Svenska Kraftnät ska utveckla energieffektiva och miljöanpassade lösningar för överföring av el på stamnätet. Vårt arbete underlättar utbyggnaden av förnybar energi och ger klimatpolitiken största möjliga handlingsutrymme. Genom arbetet bidrar vi till att de nationella miljökvalitetsmålen nås.
Vi uppnår detta genom att:
se till att våra medarbetare är miljömedvetna och har den miljökompetens som krävs
fatta långsiktigt hållbara beslut där miljöhänsyn är en viktig del av underlaget
ställa miljökrav i alla upphandlingar och säkerställa att kraven följs
kommunicera och agera med ansvar, öppenhet och respekt kring både globala och lokala miljöfrågor
bedriva och stödja forskning och utveckling som leder till miljöanpassad teknik och metoder
ständigt utveckla miljöarbetet så att vi kontinuerligt minskar vår påverkan på miljön
noggrant följa lagar och andra krav inom miljöområdet.
COPYRIGHT@PÖYRY 46
Övergripande miljömål för Svenska Kraftnät
Stamnätet utformas och drivs energieffektivt. Förstärkningar i stamnätet underlättar utbyggnaden av förnybar energiproduktion.
Utsläppen av växthusgaser minskas kontinuerligt.
Nya anläggningar lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt.
Användningen av farliga ämnen minskas. De farliga ämnen som fortfarande används släpps inte ut i miljön.
Ledningsgatorna används på ett hållbart sätt så att värdefull natur skyddas och ett rikt växt- och djurliv bevaras.
De långsiktiga miljömålen har sin grund i Sveriges 16 miljökvalitetsmål. Miljökvalitetsmålen beskriver den kvalitet och det tillstånd för Sveriges miljö, natur- och kulturresurser som är miljömässigt hållbara på lång sikt.
Vi har särskilt fokus på miljökvalitetsmålen Begränsad klimatpåverkan, God bebyggd miljö, Giftfri miljö och Ett rikt växt- och djurliv.
COPYRIGHT@PÖYRY 47
SvKs riktlinjer som säkerställer miljökraven
TR 12-13. Riktlinjer för underhåll av ledningsgator
TR13 – Miljökrav i bygg- och anläggningsentreprenader samtunderhållsentreprenader (ersätter TR 12-007)
Handlingsplan för miljömål / åtgärder inom drift och underhåll
COPYRIGHT@PÖYRY 48
Utdrag ur TR13 – Miljökrav i bygg- och anläggningsentreprenader samt underhållsentreprenader
COPYRIGHT@PÖYRY 49
5.9 Naturvårdshänsyn
Innan arbetet påbörjas skall kontrolleras om aktuell kraftledningssträcka utpekats som föremål för utökad skötsel till syfte att öka den biologiska mångfalden i ledningsgatan.
Det är viktigt och Entreprenörens uppgift att dessa hänsynsområden dokumenteras med karta och beskrivning i ett hänsynsdokument kopplat till anläggningar i Banken.
Utdrag ur TR12-13 – Riktlinjer för underhåll av ledningsgator
COPYRIGHT@PÖYRY 50
Tack!!
Jan- Erik BjermkvistEva Grusell