53
Moment 18 – Psykiatri Del 3 c

Moment 18 Del 3 c

Embed Size (px)

Citation preview

Page 1: Moment 18 Del 3 c

Moment 18 –

Psykiatri

Del 3 c

Page 2: Moment 18 Del 3 c

Moment 18

Skydd, omsorg & säkerhet – Vårdblock 3, Moment 18Norrköping

Lärare: Andreas Roupé

Psykiatri

Skydd 11 b måndag 5/5 10:00 – 13:25 Del 3 a Rast 15 min + Lunchtisdag 6/5 11:55 – 14:05 Del 3 b Rast 15 minonsdag 7/5 10:05 – 12:05 Del 3 b Rast 15 mintorsdag 8/5 10:05 – 12:05 Del 3 c Rast 15 min

Vecka 18 Del 1: Psykiatri vs Psykologi och psykiatrivårdens historia

Del 2: Dagens psykiatriska organisation, lagar och vårdformer

Vecka 19 Del 3: Hur psykisk ohälsa uppstår, diagnoser och behandlingar

Del 4: Vårdandet av patienter utifrån omvårdnad och omsorg

Psykiatri – Del 3 c

Skydd 11 a måndag 5/5 13:30 – 15:00 Del 3 b Rast 15 min onsdag 7/5 13:00 – 16:35 Del 3 c Rast 3 x 15 min

torsdag 8/5 13:00 – 16:35 Del 4 Rast 15 x 3fredag 9/5 13:10 – 15:40 Uppgifter Rast 15 min

Page 3: Moment 18 Del 3 c

Psykoser – Vad är en psykos?

Norrköping

Lärare: Andreas Roupé

Skydd, omsorg & säkerhet – Vårdblock 3, Moment 18

Psykiatri – Del 3 c

Page 4: Moment 18 Del 3 c

Psykoser – Vad är en psykos?

Norrköping

Lärare: Andreas Roupé

Skydd, omsorg & säkerhet – Vårdblock 3, Moment 18

Psykiatri – Del 3 c

Socialstyrelsen beskriver psykos enligt följande:

” En person som genom hallucinationer eller vanföreställningar uppfattar verkligheten på ett sätt som inte är realistisk ”

Page 5: Moment 18 Del 3 c

Psykoser – Vanföreställningar

Norrköping

Lärare: Andreas Roupé

Skydd, omsorg & säkerhet – Vårdblock 3, Moment 18

Psykiatri – Del 3 c

Vanföreställningar innebär tankar, idéer och övertygelser som är orimliga och overkliga men patienten är övertygad om att det är verklighet.

Exempel:

• Känsla av förföljelse eller avlyssning

• Tro sig vara omtalad i tidningar och annan media

• Övertygan om övernaturliga krafter

• Övertygan om att kroppen ruttnar elleratt blodet är förgiftat

• Ser en icke-verklig bild av sig själv

Ett typexempel på vanföreställning är sjukdomen anorexia nervosa

Page 6: Moment 18 Del 3 c

Psykoser – Vanföreställningar

Norrköping

Lärare: Andreas Roupé

Skydd, omsorg & säkerhet – Vårdblock 3, Moment 18

Psykiatri – Del 3 c

Mentalskötare berättar – Medelålders kvinnlig patient

” En psykotisk kvinna upplever att hon är förföljd av ryssarna. Hon harbevis. Flygplan går ner över hennes hus och spionerar på henne. Efteren tid på en psykiatrisk avdelning besöker jag och kvinnan hennes hem. Plötsligt hörs ett flygplan. Kvinnan blir vettskrämd ochövertygas om att nu kommer ryssarna. Jag försöker förklara attde är i närheten av en flygplats, så det är helt naturligt att det kommerflygplan. Men oavsett hur mycket jag försöker så är det helt omöjligt att påverka kvinnans övertygelse eftersom det är hennes verklighet. ”

Page 7: Moment 18 Del 3 c

Psykoser – Hallucinationer

Norrköping

Lärare: Andreas Roupé

Skydd, omsorg & säkerhet – Vårdblock 3, Moment 18

Psykiatri – Del 3 c

Hallucinationer innebär sinnesintryck såsom hörsel, syn, känsel, doft och smaksom är overklig.

Exempel:

• Höra röster som talar

• Se saker och ting som är overkliga ellersom helt enkelt inte existerar

• Saker och ting ändrar form och utseende

• Doft av skog i ett industriområde

Page 8: Moment 18 Del 3 c

Psykoser – Hallucinationer

Norrköping

Lärare: Andreas Roupé

Skydd, omsorg & säkerhet – Vårdblock 3, Moment 18

Psykiatri – Del 3 c

Patientberättelse – Johan 19 år gammal

” När jag testade droger för tredje gången i mitt liv så förändrades plötsligt allt. Musiken fick klara färger och mina händer börjadeupplösas. Jag blev rädd och försökte fly. Ute på stan var allt förändrat. Husen vajade och billyktorna blev ögon som tittade på mig.Även min kropp förändrades och såg som i Michael Jaksons ’Thriller’ (jag såg ut som en varulv).

Jag uppfattade aldrig att polisen tog mig men jag upplevde den psykiatriska akutavdelningen som ett tortyrställe. Röster viskade urväggarna att jag måste fly och att golven var elektrifierade. Jag förstodinte vilka personalen var men var övertygad om att de vill skada mig. ”

Page 9: Moment 18 Del 3 c

Psykoser – Varför uppstår psykoser?

Norrköping

Lärare: Andreas Roupé

Skydd, omsorg & säkerhet – Vårdblock 3, Moment 18

Psykiatri – Del 3 c

Det är inte helt klarlagt om varför psykoser uppstår men genom forskningen kan man se att patienter som har en pågående psykos i nästan 100 % av fallen har mycket höga nivåer av signalämnet dopamin i hjärnan. Vad som utlöser detta är dock inte helt klarlagt.

Precis som de flesta andra former av psykisk ohälsa är det många faktorer som påverkar risken att utveckla psykoser. Det ena är den ärftliga faktorn – har någon inom familjen eller släkten tidigare haft psykoser ökar risken att just du ska utveckla psykoser. Dina gener ger förutsättningarna till dessa ökningar av dopaminnivåerna i hjärnan.

Forskningen visar också att flera upprepadeepileptiska anfall ökar risken för att utvecklapsykoser. Dessutom ökar även risken för dettanär man behandlar Parkinsons sjukdom eftersom läkemedlen ökar dopamin-nivåerna.

Page 10: Moment 18 Del 3 c

Psykoser – Vad utlöser psykoser?

Norrköping

Lärare: Andreas Roupé

Skydd, omsorg & säkerhet – Vårdblock 3, Moment 18

Psykiatri – Del 3 c

Det man vet är ju att ökad dopamin-nivån i hjärnan förstärker sinnesintryck och om nivån är för hög kan tolkningen av sinnesintrycken blir för starka. Därför är det naturligt att handlingar som ökar dopamin-nivåerna i hjärnan kan leda till psykoser. Viktigt att förstå är att vi inte vet alla orsaker till denna dopamin-ökning idag. Vissa patienter, framförallt vid schizofreni, kan få dessa förändringar utan att egentligen göra något. Vanligtvis kommer psykoserna i episoder.

Exempel på sådant som ökar dopamin:

• Cannabis

• Vissa läkemedel

• Vissa svampar

• LSD

• Ecstasy

• Nikotin

• Orgasmer OBS! Patienter under psykos har sällan sjukdomsinsikt

Page 11: Moment 18 Del 3 c

Psykoser – Schizofreni

Norrköping

Lärare: Andreas Roupé

Skydd, omsorg & säkerhet – Vårdblock 3, Moment 18

Psykiatri – Del 3 c

Schizofreni betyder kluvet eller delat sinne. Därmed tror många att det handlar om att patienterna har flera personligheter. Detta är felaktigt då den sjukdomen kallas DID. Schizofreni är en form av psykos som kan te sig olika mellan patienterna. Det gemensamma är att psykoserna är kroniska och att det förändrar patientens världsbild i så stor omfattning att patienten upplever sig konstant levande i en annan verklighet. För att en diagnos skall sättas krävs att psykosen är långvarig (mer än 4 månader utan symptomfrihet), att patienten inte har sjukdomsinsikt samt psykoserna har sammanhängande sinnesintryck.

Olika sätt som schizofreni kan te sig:

• Patienten lever ett liv med personer som inte existerar, exempelvis har rumskamrater som man tror att man lever med men som inte finns på riktigt.

• Patienten åker regelbundet ut till skogen till en hemlig bas där han hjälper militären att spionera på Ryssland, men där han i själva verket helt enkelt står och pratar för sig själv i ensamhet.

• Patienten vägrar sova för att hen är övertygad att personalen övervakar henoms drömmar.

Page 12: Moment 18 Del 3 c

Psykoser – Utveckling av Schizofreni

Norrköping

Lärare: Andreas Roupé

Skydd, omsorg & säkerhet – Vårdblock 3, Moment 18

Psykiatri – Del 3 c

Oftast debuteras sjukdomen mellan 18 och 35 år. Barn kan också insjukna. Sjukdomens symptom stegras med tiden från dess att först vara milda och subtila till att efter några månader eller år bli omfattande. Tidiga varningstecken på att patienten börjar utveckla sjukdomen är:

• Patienten drar sig undan från vänner och familj

• Patienten förlorar intresse för det allra mesta och visar koncentrationssvårigheter

• Visar bristande intresse och lust för att sköta om den personliga hygienen

• Förändrad dygnsrytm

• Ångestsymptom som dämpas med hög musik, intensivt datorsurfande eller datorspelande

• Patienten blir misstänksam och upplever omvärlden som förändrad

• Patienten börjar missbruka narkotika

Page 13: Moment 18 Del 3 c

Psykoser – Sårbarhetsmodellen

Norrköping

Lärare: Andreas Roupé

Skydd, omsorg & säkerhet – Vårdblock 3, Moment 18

Psykiatri – Del 3 c

SchizofreniSårbarhet

(ärftlighet, gener)

Utanförskap, stress, ångest, depressioner

Trauman (hjärnskada, infektion)

Page 14: Moment 18 Del 3 c

Psykoser – Symptom vid Schizofreni

Norrköping

Lärare: Andreas Roupé

Skydd, omsorg & säkerhet – Vårdblock 3, Moment 18

Psykiatri – Del 3 c

Under psykos

• Hallucinationer

• Vanföreställnongar

• Tankestörninngar (associationsstörningar)

• Känslostörningar

• Social tillbakadragenhet

• Svårigheter att fatta beslut

• Kognitiva funktionsstörningar

• Tvångshandlingar av olika slag

• Ångest

Page 15: Moment 18 Del 3 c

Psykoser – Behandling av psykoser

Norrköping

Lärare: Andreas Roupé

Skydd, omsorg & säkerhet – Vårdblock 3, Moment 18

Psykiatri – Del 3 c

Eftersom psykoser inkluderar en stegring av dopamin i hjärnan hjälps många patienter av läkemedelsbehandling under aktiv psykos. Psykoterapi är central för att förebygga nya episoder av psykoser.

PsykofarmakaNeuroleptika – Antipsykotiska medel med dopaminhämmande effekt och stabilisering.Lugnande medel – Vid ångestattacker eller agressivitetBenso – Vid kraftig ångest eller svåra sömnproblem

PsykoterapiPsykodynamisk – Arbete med att hitta de faktorer som triggar psykoserna och bearbeta dessa.KBT – Arbeta med att förändra tanke- och beteendemönster för att förebygga nya episoder.

Omvårdnad• Skapa trygghet för patienten och använd klar och rak kommunikation• Lugna ner patienten och tillgodose patientens grundläggande behov• Visa förståelse och respekt samt underlätta i situationen där patienten utsätts för val• Gränssätt vårdtagarens impulser och hjälp med rehabilitering och följsamhet till behandling

Page 16: Moment 18 Del 3 c

Personlighetsstörningar – Vad är en personlighetsstörning?

Norrköping

Lärare: Andreas Roupé

Skydd, omsorg & säkerhet – Vårdblock 3, Moment 18

Psykiatri – Del 3 c

Personlighetsgrad på en extrem nivå – när patientens symptomär så intensiv att det leder till nedsatt funktionsnivå eller skada

Page 17: Moment 18 Del 3 c

Personlighetsstörningar – allmänt om personlighetsstörningar

Norrköping

Lärare: Andreas Roupé

Skydd, omsorg & säkerhet – Vårdblock 3, Moment 18

Psykiatri – Del 3 c

Biologiskt Psyko-logiskt

Page 18: Moment 18 Del 3 c

Norrköping

Lärare: Andreas Roupé

Skydd, omsorg & säkerhet – Vårdblock 3, Moment 18

Psykiatri – Del 3 c

Personlighetsstörningar – Diagnostik enligt DSM-IV

A. Ett varaktigt mönster av upplevelser och beteenden som påtagligt avviker från vad som allmänt sett förväntas i personens sociokulturella miljö. Mönstret kommer till uttryck inom minst två av följande områden:(1) kognitioner (2) affektivitet (3) mellanmänskligt samspel (4) impulskontroll

B. Det varaktiga mönstret är oflexibelt och framträder i många olika situationer och sammanhang.

C. Det varaktiga mönstret leder till kliniskt signifikant lidande eller försämrad funktion i arbete, socialt eller i andra viktiga avseenden.

D. Mönstret är stabilt och varaktigt och kan spåras tillbaka åtminstone till adolescensen eller tidig vuxenålder.

E. Det varaktiga mönstret kan inte bättre förklaras som ett uttryck för eller en följd av någon annan psykisk störning.

F. Det varaktiga mönstret beror inte på direkta fysiologiska effekter av någon substans eller någon somatisk sjukdom/skada.

Page 19: Moment 18 Del 3 c

Personlighetsstörningar – Patientberättelse

Norrköping

Lärare: Andreas Roupé

Skydd, omsorg & säkerhet – Vårdblock 3, Moment 18

Psykiatri – Del 3 c

Britta 22 år

• Ringer till 112 på fredagkvällen och uppger att hon tagit 20 st T Alvedon tillsammans med 4-8 flaskor cider…

Page 20: Moment 18 Del 3 c

Personlighetsstörningar – Patientberättelse

Norrköping

Lärare: Andreas Roupé

Skydd, omsorg & säkerhet – Vårdblock 3, Moment 18

Psykiatri – Del 3 c

Britta 22 år

• Bedöms av psykiatrisk konsult. Ter sig nedstämd, fåordig, svarslatens, dålig ögonkontakt. Läggs in pga. svårbedömd suicidrisk.

Page 21: Moment 18 Del 3 c

Personlighetsstörningar – Patientberättelse

Norrköping

Lärare: Andreas Roupé

Skydd, omsorg & säkerhet – Vårdblock 3, Moment 18

Psykiatri – Del 3 c

Britta 22 år

• Dag 1 på avd:Britta känner sig bättre och vill gå hem pga. att hon saknar kattvakt. Pratar mkt i mobiltelefon. Under eftermiddagen plötsligt ångestfylld, ”Jag kan inte skrivas ut.” Skär sig på avd. Får extravak.

Page 22: Moment 18 Del 3 c

Personlighetsstörningar – Patientberättelse

Norrköping

Lärare: Andreas Roupé

Skydd, omsorg & säkerhet – Vårdblock 3, Moment 18

Psykiatri – Del 3 c

Britta 22 år

• Dag 3 på avd (måndag):Läkarsamtal. Man försöker göra vårdplanering. Britta kan inte bedöma om hon kan klara sig hemma eller ej. Vet inte när hon kan gå tillbaka till arbetet, ”Kanske imorgon?!”

Page 23: Moment 18 Del 3 c

Personlighetsstörning – Diagnostisering

Norrköping

Lärare: Andreas Roupé

Skydd, omsorg & säkerhet – Vårdblock 3, Moment 18

Psykiatri – Del 3 c

• Bör ske genom en systematisk utredning med t ex SCID-intervju (intervju med skattningsinstrument).

• Diagnos enligt diagnossystemen DSM-IV

• Man kan ha både en eller flera diagnoser och samtidigt en eller flera personlighetsstörningar.

• Diagnosen inte statisk – löser man problemen blir man av med diagnosen.

Page 24: Moment 18 Del 3 c

Norrköping

Lärare: Andreas Roupé

Skydd, omsorg & säkerhet – Vårdblock 3, Moment 18

Psykiatri – Del 3 c

Personlighetsstörningar – Tre kategorier av PS

Kategori A – udda, excentriska:paranoid, schizoid, schizotyp

Kategori B – dramatiska, impulsiva:antisocial, borderline, histrionisk, narcissistisk,

Kategori C – ängsliga, depressiva: fobisk, osjälvständig, tvångsmässig

Page 25: Moment 18 Del 3 c

Norrköping

Lärare: Andreas Roupé

Skydd, omsorg & säkerhet – Vårdblock 3, Moment 18

Psykiatri – Del 3 c

Personlighetsstörningar – Förekomst i Sverige

Varierar påtagligt i olika undersökningar (6-22%).

Exempel: 13.4% prevalens av personlighetsstörningar (enligt DSM-III-R). Prevalens av specifika personlighetsstörningar: paranoid 2.4%, schizoid 1.7%, schizotyp 0.6%, antisocial 0.7%, sadistisk 0.2%, borderline 0.7%, histrionisk 2.0%, narcissistisk 0.8, fobisk 5.0%, osjälvständig 1.5%, tvångsmässig 2.0%, passiv-aggressiv 1.7% respektive masochistisk 0.8%.

(Torgersen et al., 2001)

11.1% prevalens av personlighetsstörningar (enligt DSM-III-R). Prevalens av specifika personlighetsstörningar: paranoid 1.0%, schizoid 1.0%, schizotyp 1.6%, antisocial 0.6%, borderline 1.3%, histrionisk 2.9%, narcissistisk 2.7, fobisk 1.0%, osjälvständig 0.6%, tvångsmässig 1.3% respektive passiv-aggressiv 1.6%.

(Lenzenweger et al., 1997)

Page 26: Moment 18 Del 3 c

Norrköping

Lärare: Andreas Roupé

Skydd, omsorg & säkerhet – Vårdblock 3, Moment 18

Psykiatri – Del 3 c

Personlighetsstörningar – Påverkar annan psykisk ohälsa

• Ökar sårbarheten för psykisk ohälsa• Färgar klinisk bild av psykisk ohälsa• Påverkar utgång av psykiska sjukdomar

Exempelvis• Kan leda till depressioner• Kan leda till ångesttillstånd• Svåra personlighetsstörningar kan leda till psykotiska

tillstånd

Page 27: Moment 18 Del 3 c

Personlighetsstörningar – Varaktigheten?

Norrköping

Lärare: Andreas Roupé

Skydd, omsorg & säkerhet – Vårdblock 3, Moment 18

Psykiatri – Del 3 c

Man trodde ursprungligen att personlighetsstörningar var stabila (livslånga, obotliga), men forskning har visat att många som uppfyllt kriterier för en personlighetsstörning inte längre gjort det vid uppföljning efter några år.

(Ex. Zanarini, 2003: Av f d inneligande borderlinepatienter som följdes upp, uppfyllde ca ¼ inte längre diagnosen efter 2 år, ca hälften efter 4 år och efter mer än 6 år hade ca ¾ tillfrisknat.)

Page 28: Moment 18 Del 3 c

Personlighetsstörningar – Kategori A – Paranoid Personlighetsstörning

Norrköping

Lärare: Andreas Roupé

Skydd, omsorg & säkerhet – Vårdblock 3, Moment 18

Psykiatri – Del 3 c

En genomgående misstänksamhet och brist på tillit inför andra personer varför deras motiv genomgående uppfattas som illasinnade.

Minst fyra av följande kriterier:- misstänksam- oberättigat tvivel - anförtror sig inte- lättkränkt- ältar och är obenägen att förlåta - känner sig ofta angripen och går då till motattack- grundlös svartsjuka

Page 29: Moment 18 Del 3 c

Norrköping

Lärare: Andreas Roupé

Skydd, omsorg & säkerhet – Vårdblock 3, Moment 18

Psykiatri – Del 3 c

Vanföreställningssyndrom (=paranoid psykos)

Paranoid personlighetsstörning

Misstänksam

Skilj mellan ”paranoia” som psykiatrisk ohälsa, personlighetsstörning respektive personlighetsdrag

Personlighetsstörningar – Kategori A – Paranoid Personlighetsstörning

Page 30: Moment 18 Del 3 c

Norrköping

Lärare: Andreas Roupé

Skydd, omsorg & säkerhet – Vårdblock 3, Moment 18

Psykiatri – Del 3 c

Personlighetsstörningar – Kategori A – Schizoid PersonlighetsstörningEtt genomgående mönster av tillbakadragenhet från sociala situationer och ett begränsat register av känslouttryck i kontakten med andra.

- varken önskar eller uppskattar relationer- väljer ensamaktiviteter- lågt sexuellt intresse- finner sällan något nöje av tillvaron- få eller inga vänner- likgiltig för beröm och kritik- emotionell kyla, ”flack”

Relationen mellan schizoid personlighets- störning och aspergers syndrom har diskuterats.

Page 31: Moment 18 Del 3 c

Norrköping

Lärare: Andreas Roupé

Skydd, omsorg & säkerhet – Vårdblock 3, Moment 18

Psykiatri – Del 3 c

Ett genomgående mönster av sociala och mellanmänskliga funktionsstörningar som utmärks av excentriskt beteende, kognitiva eller perceptuella förvrängningar samt av akuta obehagskänslor vid nära kontakter och begränsad förmåga till nära relationer.

- hänsyftningsidéer - udda föreställningar, magiskt tänkande - avvikande perception (t.ex. kroppsillusioner)- besynnerligt sätt att tala- misstänksam, paranoida tankar- inadekvata affekter- besynnerligt uppträdande eller yttre framtoning- få eller inga vänner - stark social ångest pga. paranoid rädsla

Personlighetsstörningar – Kategori A – Schizotyp Personlighetsstörning

Page 32: Moment 18 Del 3 c

Norrköping

Lärare: Andreas Roupé

Skydd, omsorg & säkerhet – Vårdblock 3, Moment 18

Psykiatri – Del 3 c

Schizofreni

Schizoid personlighetsstörning Schizotyp personlighetsstörning

Excentrisk, skrockfull

Skilj mellan olika ”schizo”-diagnoser respektive liknande personlighetsdrag

Personlighetsstörningar – Kategori A – Schizo- Personlighetsstörning

Page 33: Moment 18 Del 3 c

Norrköping

Lärare: Andreas Roupé

Skydd, omsorg & säkerhet – Vårdblock 3, Moment 18

Psykiatri – Del 3 c

Personlighetsstörningar – Kategori B – Antisocial Personlighetsstörning

A. Ett genomgående mönster av bristande respekt för och kränkningar av andras rättigheter som varat sedan 15-årsåldern. B. Personen är minst 18 år.C. Det finns belägg för uppförandestörning med debut före 15 års ålder.D. Det antisociala beteendet uppvisas inte enbart i samband med schizofreni eller manisk episod.

Samt minst tre av följande kriterier:- överskrider rådande normer, brottsliga handlingar- bedrägligt beteende (ex. falska namnuppgifter)- impulsiv eller oförmögen att planera- irritabel och aggressiv- nonchalerar egen och andras säkerhet- ansvarslös- brist på ångerkänslor

Page 34: Moment 18 Del 3 c

Norrköping

Lärare: Andreas Roupé

Skydd, omsorg & säkerhet – Vårdblock 3, Moment 18

Psykiatri – Del 3 c

Personlighetsstörningar – Kategori B – Borderline Personlighetsstörning

Ett genomgående mönster av påtaglig impulsivitet samt instabilitet med avseende på mellanmänskliga relationer, självbild och affekter.

- försöker undvika separationer - instabila och intensiva relationer - identitetsstörning- impulsivitet- suicidalt eller självskadande beteende- affektiv instabilitet- tomhetskänsla- inadekvat vrede - stressrelaterad, tillfällig paranoia eller dissociativa symtom

Page 35: Moment 18 Del 3 c

Norrköping

Lärare: Andreas Roupé

Skydd, omsorg & säkerhet – Vårdblock 3, Moment 18

Psykiatri – Del 3 c

Borderline forts.

- Hög samsjuklighet med Axel 1 syndrom t. ex. förstämningssyndrom, ångestsyndrom (PTSD, social fobi, paniksyndrom), ätstörning, missbruk

- Självmordsdödligheten är 5-10% och 60-80% självskadar (bland personer med borderline som varit aktuella i psykiatrisk vård)

Personlighetsstörningar – Kategori B – Borderline Personlighetsstörning

Page 36: Moment 18 Del 3 c

Norrköping

Lärare: Andreas Roupé

Skydd, omsorg & säkerhet – Vårdblock 3, Moment 18

Psykiatri – Del 3 c

Personlighetsstörningar – Kategori B – Borderline Personlighetsstörning

Hur är det att leva med borderline?

• Ofta negativ självbild• Kaotiska känslor• Varierande förmåga• Svårt att veta vad man

klarar av• Svårt att visa vad man

känner• Skäms för sina problem

Page 37: Moment 18 Del 3 c

Norrköping

Lärare: Andreas Roupé

Skydd, omsorg & säkerhet – Vårdblock 3, Moment 18

Psykiatri – Del 3 c

Jonna, 18 år gammal” Att vara borderline känns som ett evigt helvete. Inget mindre. Smärta, ilska, förvirring, sårad, aldrig veta hur jag kommer känna från den ena minuten till den andra. Det gör ont, för att jag sårar dem jag älskar. Känna sig missförstådd. Analysera allting. Inget ger mig glädje. Någon gång ibland känner jag mig ”för lycklig” och blir orolig på grund av det. Sen självmedicinerar jag med alkohol. Sen skadar jag mig fysiskt. Sen får jag skuldkänslor av det. Skam. Vill dö, men är inte kapabel att ta livet av mig för att jag skulle känna för mycket skuld mot dem jag skulle såra, sen bli arg över det, så jag skär mig eller överdoserar för att få alla känslor att försvinna. Stress! ”

Personlighetsstörningar – Kategori B – Borderline Personlighetsstörning

Page 38: Moment 18 Del 3 c

Norrköping

Lärare: Andreas Roupé

Skydd, omsorg & säkerhet – Vårdblock 3, Moment 18

Psykiatri – Del 3 c

Ett genomgående mönster av överdriven emotionalitet och strävan efter uppmärksamhet.

Minst fem av följande kriterier:- vill vara i centrum- förföriskt eller provocerande beteende- skiftande och ytliga känslouttryck-använder sitt yttre för att dra uppmärksamheten till sig- impressionistiskt och detaljfattigt språk- dramatiserande, teatralisk- lättpåverkad-uppfattar relationer som mer intima än vad de är

Personlighetsstörningar – Kategori B – Histrionisk Personlighetsstörning

Page 39: Moment 18 Del 3 c

Norrköping

Lärare: Andreas Roupé

Skydd, omsorg & säkerhet – Vårdblock 3, Moment 18

Psykiatri – Del 3 c

Personlighetsstörningar – Kategori B – Narcissistisk PS

Ett genomgående mönster av grandiositet (i fantasin eller i beteendet), behov av att bli beundrad och brist på empati.

- grandios- fantasier om egen storhet och framgång- tror sig vara en speciell och unik person - kräver ett övermått av beundran- förväntar sig särbehandling- utnyttjar andra- empatistörning- avundsjuk - arrogant

Page 40: Moment 18 Del 3 c

Norrköping

Lärare: Andreas Roupé

Skydd, omsorg & säkerhet – Vårdblock 3, Moment 18

Psykiatri – Del 3 c

Ett genomgånde mönster av social hämning, känslor av otillräcklighet och överkänslighet för negativa omdömen.

- undviker yrkesaktiviteter där sociala kontakter är av betydelse pga. rädsla för ogillande- undviker kontakt om ej säker på att bli omtyckt- är återhållsam i intima förhållanden, rädsla för skam - hämmad i sociala situationer pga. rädsla för kritik

- känner sig sämre än andra- ovillig att pröva nya situationer pga. risk att göra bort sig

Relationen mellan fobisk personlighetsstörning och social fobi har diskuterats.

Personlighetsstörningar – Kategori C – Fobisk Personlighetsstörning

Page 41: Moment 18 Del 3 c

Norrköping

Lärare: Andreas Roupé

Skydd, omsorg & säkerhet – Vårdblock 3, Moment 18

Psykiatri – Del 3 c

Fobi

Fobisk personlighetsstörning

Blyg, dåligt självförtroende, räddhågsen

Skilj mellan olika ”fobi”-diagnoser respektive liknande personlighetsdrag

Personlighetsstörningar – Kategori C – Fobisk Personlighetsstörning

Page 42: Moment 18 Del 3 c

Norrköping

Lärare: Andreas Roupé

Skydd, omsorg & säkerhet – Vårdblock 3, Moment 18

Psykiatri – Del 3 c

Ett genomgående och påtagligt starkt behov av att bli omhändertagen, vilket leder till ett undergivet och klängigt beteende samt rädsla för separation.

- svårt att fatta vardagliga beslut- behov av att andra bestämmer och tar ansvar- rädd att visa sig oenig - har svårt att ta initiativ pga. bristande tilltro till egen förmåga- går till ytterligheter för att få stöd - obekväm, hjälplös på egen hand - klarar ej liv i ensamhet, söker relation- rädsla för att bli övergiven

Personlighetsstörningar – Kategori C – Osjälvständig PS

Page 43: Moment 18 Del 3 c

Norrköping

Lärare: Andreas Roupé

Skydd, omsorg & säkerhet – Vårdblock 3, Moment 18

Psykiatri – Del 3 c

Personlighetsstörningar – Kategori C – Tvångsmässig PS

En genomgående upptagenhet av ordning, perfektionism samt mental och mellanmänsklig kontroll på bekostnad av flexibilitet, öppenhet och effektivitet.

- upptagen av detaljer- handikappande perfektionism- överengagerad i arbete/uppgift- överdrivet samvetsgrann- sparar på utslitna eller värdelösa saker - ovillig att delegera uppgifter - snål- envis

Page 44: Moment 18 Del 3 c

Norrköping

Lärare: Andreas Roupé

Skydd, omsorg & säkerhet – Vårdblock 3, Moment 18

Psykiatri – Del 3 c

Personlighetsstörningar – Kategori C – Tvångsmässig PS

Tvångssyndrom

Tvångsmässig personlighetsstörning

Kontrollerande, pedantisk

Skilj mellan olika ”tvångs”-diagnoser respektive liknande personlighetsdrag

Page 45: Moment 18 Del 3 c

Norrköping

Lärare: Andreas Roupé

Skydd, omsorg & säkerhet – Vårdblock 3, Moment 18

Psykiatri – Del 3 c

Personlighetsstörningar – BehandlingCentralt vid PS är psykoterapi som ofta är tillräcklig och framförallt DBT. Psykofarmaka användsfrämst för symptomlindring.

PsykofarmakaSSRI/SNRI – Vid depressioner eller kronisk ångestLugnande medel – Vid ångestattacker, paranoi eller övriga akuta symptomBenso – Vid kraftig ångest eller svåra sömnproblem

PsykoterapiPsykodynamisk – Arbete med att hitta de faktorer som triggar symptomen och bearbeta dessa.KBT – Arbeta med att förändra tanke- och beteendemönster för att anpassa sig till normalt liv.

Omvårdnad• Förebygga skada och självmordsförsök genom övervakning• Lugna ner patienten och tillgodose patientens grundläggande behov• Visa förståelse och respekt samt underlätta i situationen vid paranoia eller utåtagerande• Gränssätt vårdtagarens impulser och hjälp med rehabilitering och följsamhet till behandling• Mobilisera anhöriga och undervisa dem i bemötande med patienten

Page 46: Moment 18 Del 3 c

Norrköping

Lärare: Andreas Roupé

Skydd, omsorg & säkerhet – Vårdblock 3, Moment 18

Psykiatri – Del 3 c

Personlighetsstörningar – DBT

Förkortning av dialektisk beteendeterapi.

Beteendeterapi Vårt beteende påverkas av

handlingarnas konsekvenser Att vara medvetet närvarande Att leva fullt ut här och nu Att acceptera verkligheten Att inte döma

DBT baseras på

Acceptans Förändring

Page 47: Moment 18 Del 3 c

Norrköping

Lärare: Andreas Roupé

Skydd, omsorg & säkerhet – Vårdblock 3, Moment 18

Psykiatri – Del 3 c

Personlighetsstörningar – DBT

Utgångspunkter för DBT

Patienten gör det bästa hon kanvill bli bättrebehöver lära sig nya beteenden kanske inte har orsakat alla sina problem, men måste lösa

dem i alla fallbehöver anstränga sig mer lever ett outhärdligt liv

Page 48: Moment 18 Del 3 c

Norrköping

Lärare: Andreas Roupé

Skydd, omsorg & säkerhet – Vårdblock 3, Moment 18

Psykiatri – Del 3 c

Personlighetsstörningar – DBT

Receptet på DBT:Individuell psykoterapi

+Färdighetsträning i grupp

+Telefonkontakt mellan sessionerna

+Konsultationsteam för behandlarna

Page 49: Moment 18 Del 3 c

Norrköping

Lärare: Andreas Roupé

Skydd, omsorg & säkerhet – Vårdblock 3, Moment 18

Psykiatri – Del 3 c

Personlighetsstörningar – DBT

Faser i individualterapin

Orientering och kontraktFas 1: stabilitet och säkerhet

- minska livshotande beteenden - minska terapistörande beteenden - minska livskvalitetsstörande beteenden - öka färdigheter och kompetens

Fas 2: bearbeta eventuella traumaFas 3: öka självrespekt / nå individuella målFas 4: skapa ett liv värt att leva

Page 50: Moment 18 Del 3 c

Norrköping

Lärare: Andreas Roupé

Skydd, omsorg & säkerhet – Vårdblock 3, Moment 18

Psykiatri – Del 3 c

Personlighetsstörningar – DBT

FÄRDIGHETSTRÄNING I GRUPP

1. Att vara medvetet närvarande

2. Att hantera relationer3. Att reglera känslor4. Att stå ut när det är svårt

Page 51: Moment 18 Del 3 c

Norrköping

Lärare: Andreas Roupé

Skydd, omsorg & säkerhet – Vårdblock 3, Moment 18

Psykiatri – Del 3 c

Personlighetsstörningar – DBT

Mål: Få tiden att gå tills känslan minskar i styrka Hur? Sinnesintryck: hålla isbitar i händerna, tvätta ansiktet i kallt vatten, andas kall luft på balkongen, lukta på något, känna smakMedveten närvaro: gå och räkna stegen, andas långsamt och försöka att bara tänka på andningen, koncentrera sig på ett föremål eller det man gör Distraktion: prata om något helt annat, spela spel, städa, fysisk ansträngningPlanera och öva i förvägKom ihåg att det här är jättesvårt! Ge inte upp!

Page 52: Moment 18 Del 3 c

Norrköping

Lärare: Andreas Roupé

Skydd, omsorg & säkerhet – Vårdblock 3, Moment 18

Psykiatri – Del 3 c

Personlighetsstörningar – DBT

Genom de olika delarna i DBT lär sig patienten att

– förstå och hantera sina känslor och upplevelser

– metoder för att ta in verkligheten bättre och kunna välja hur de ska hantera olika situationer

Page 53: Moment 18 Del 3 c

Norrköping

Lärare: Andreas Roupé

Skydd, omsorg & säkerhet – Vårdblock 3, Moment 18

Psykiatri – Del 3 c

Personlighetsstörningar

Det är inte ”stört” att vara annorlunda, så länge man fungerar i livet och mår bra.