BILAGA 1 Nulägesanalys om hemsidan adhdkvinnor.se

Här följer ett antal viktiga kriterier för tillgänglighet fördelade på huvudområdena

”information och struktur” och ”anpassning och valbarhet” samt kortfattade

nulägesanalyser över hur väl adhdkvinnor.se motsvarar varje kriterium.

Pedagogisk struktur

En tydlig och pedagogisk struktur underlättar för alla besökare, särskilt för de som använder

hjälpmedel och personer med kognitiva funktionsnedsättningar. Här följer en lista över

sådant som bidrar till en pedagogisk struktur.

Enhetlig och överskådlig utformning och placering av menyer, länkar och knappar.

Färger, bilder eller symboler som förtydligar navigationen. Helst färger som kan urskiljas av

personer med de vanligaste formerna av färgblindhet.

Samarbete med användarna vid utformning av strukturen.

Interna länkar som leder besökarna direkt till det de vill veta mer om.

Kodning som möjliggör uppläsning av innehållet.

Begränsat innehåll på varje sida samt korta textstycken med tydliga rubriker och

underrubriker.

Tydlig information om vad som händer om man klickar på olika länkar och objekt.

Förklarande bildtexter till alla bilder.

Nulägesanalys

Den övergripande strukturen är enkel och tydlig. Samarbete med användarna vid

utformning av strukturen finns det flera blogginlägg om. Så småningom ska formatmallarna

bytas ut och denna information når både besökare med loggin uppgifter men också

besökare utan loggin uppgifter. Hemsidan har en traditionell placering av sidflikarna. En

sidflik ligger längst upp på sidan, en meny till vänster om medlemmarna länktips, en meny i

mitten om det aktuella med hemsidan och en sidflik till höger som har länkar från bloggarna.

Men samtidigt känns hemsidan rörig. Den är uppbyggd med en mängd olika block där varje

block har en rubrik och nedanför rubriken finns det länkar till diverse olika sidor som handlar

om AD/HD. Du kan läsa allt från ”adhd-behandlingar”, ”adhd-fakta”, ”medialänkar”,

”myndigheter och landsting” till ”besökare online”, ”bra webbplatser om adhd”, ”svensk

forskning om adhd”, ”länkar från andra länder” samt ”webbplatser med adhd-fakta”. Men

tänk dig att du styr upp dessa block och att de förslagsvis görs om till fem block med varsin

huvudrubrik. När du sedan väljer att klicka på rubriken får du valmöjligheter till olika länkar

som tar dig till varje ny enskild sida. På så vis skulle materialet inte bli lika rörigt att hitta och

det skulle även synas lätt överskådligt. Samtidigt som inget tas bort och mer material kan

komma till eftersom det på ytan ser snyggt och luftigt ut. Ett förslag på hur förändringen kan

se ut kan du hitta under rubriken ”Reflektion över förbättringsmöjligheter för

adhdkvinnor.se”.

Att lägga till bilder i överkant bredvid loggan skulle göra hemsidan mer intressant. I min

enkätundersökning om besökarna med målgruppen 35-55 år tyckte hela 31 % att det vore

trevligare med fler bilder. Nu kommer det enbart bilder då du länkas vidare till reportage

och artiklar.

Symbolen för adhdkvinnor.se syns tydligt då jag går in på sidan men för en färgblind kan

beige bakgrund nog göra varumärket svagt. Fördelen är att textsnittet är svart och har

tydliga, raka bokstäver. Det jag saknar är färger som förtydligar strukturen och underlättar

navigeringen. Det framgår relativt väl vad som händer om man klickar på länkar men

bilderna saknas och gör hemsidan inte så attraktiv. Detta blir rörigt för en som har det

lättare för bildinformation än textinformation. Eftersom inga bilder når en så finns det då

heller inga förklarande texter och allt detta tror jag minskar hemsidans besökare.

Angående artiklarna som publiceras i bloggformat på undersidorna förekommer få

meningar innan du når fliken ”läs mer”. Det är nu bara en eller två meningar. Det är bra för

det är kortfattat men känns som jag vill veta mer för att det ska bli intressant. Det krävs dock

en omfattande användarundersökning för att göra en fullständig bedömning av hur väl

strukturen fungerar i praktiken.

Det saknas enhetlighet mellan undersidorna. Vissa sidor har en introduktionstext men inte

andra. Vissa sidor består av många väldigt korta texter eller så är de alldeles för långa.

Länktipsen leder både till utländska och svenska sidor samt olika sorter av media. Vilket kan

göra det förvirrande för en person med AD/HD. Även navigation och sökoptimering för att

nå dessa artiklar via adhdkvinnor.se är i det närmaste oanträffbara.

Tydlig verksamhetsinformation

Tillit är en väsentlig faktor inom webbkommunikation. Därför är det viktigt att besökarna så

fort som möjligt får en förståelse för vilken webbplats de har kommit till och vem som ligger

bakom den. Startsidan ska fungera som ingång både för återkommande besökare och

förstagångsbesökare. Redan där bör det finnas grundläggande information om

verksamheten. I verksamhetsinformationen på startsidan bör det framgå vad som är

huvudverksamheten och vilka man vänder sig till. Mer detaljerad verksamhetsinformation

kan man med fördel sparas till exempelvis sidan ”Om oss”.

Nulägesanalys

På förstasidan på adhdkvinnor.se måste man som besökare kolla huvudrubrikerna extra

noga för att se länken ”OM”. Oftast så är länken skriven som ”Om oss” vilket gör en först lite

förvirrad över om det är rätt länk jag ska behöva klicka på för att se ifall det är information

om hur hemsidan skapades. Jag saknar också tydlig information om adhdkvinnor.se. Man

behöver läsa långa texter om varje enskild individ varför hon skapade sidan och vem hon

kom i kontakt med. Men inget grundläggande syfte bakom eller mål med sidan står skrivet.

Det framkommer efter lång betänketid och mycket läsning att sidan inte är en organisation

utan drivs av fem kvinnor som saknade en hemsida om AD/HD att de fick skapa en själva.

Det som skulle behövas här är först en kort beskrivning av hemsidan och sedan länkar till

varje kvinna som hjälpt till att skapa webbplatsen.

Webbplatsinformation och alternativa sökvägar

En sida med information om webbplatsen underlättar för besökarna att hitta information

och ger en tydlig överblick över hemsidan. Ett vanligt sätt att presentera webbplatsens

innehåll är genom en webbkarta i listformat med ämnesområden som huvudrubriker och

tillhörande delområden som underrubriker. En sådan listkarta kan med fördel kompletteras

med ett organisationsschema.

Dessutom bör webbplatsen ha en sökfunktion som är programmerad så att den förstår

synonymer och vanliga stavfel. För personer som har svårt att överblicka strukturer kan

sökfunktionen vara en lättare väg att hitta vad de söker.

Nulägesanalys

Aktuellt på hemsidan Funktionen ”här är du” finns inte utsatt utan ordet ”start” ger

besökarna information om var på sidan de befinner sig. Webbkartan saknas och det finns en

sökfunktion men den är inte anpassad för felstavningar och synonymer. Minsta lilla

felstavning och du länkas till blocket om ”Live traffic feed” som inte har någon relevans kring

de felstavningar jag sökte på.

Synlig kontaktinformation En av de vanligaste anledningarna till att använda webben är för

att ta reda på en adress eller ett telefonnummer. Därför ska verksamhetens

kontaktinformation vara lätt att hitta och det bör tydligt framgå vem som är

informationsansvarig och vem som bör kontaktas i olika ärenden. Det är önskvärt att de

viktigaste kontaktuppgifterna finns redan på förstasidan, alternativt att fliken för

kontaktinformation är mycket väl synlig. De viktigaste kontaktuppgifterna kan vara

organisationsnamn, postadress, telefonnummer till växeln och mejladress till den som är

informationsansvarig. Det kan vara en god idé att ha ett färdigt kontaktformulär där

besökaren kan skriva sitt meddelande och skicka det direkt till informationsansvarig eller

berörd person. På så vis gör man det så lätt som möjligt för besökaren att kontakta

organisationen.

Nulägesanalys

I toppmenyn finns det en flik som heter kontakt. På den undersidan finns en mejlfunktion

där du fyller i vad du vill fråga dem. Inget telefonnummer eller besöksadress finns tillgänglig.

Men det är heller inget som jag tycker känns nödvändigt eftersom hemsidan är gjord av

kvinnor med eget intresse för AD/HD och har ingen organisation bakom sig.

Synlighet och SEO Många webbplatser har en särskild målgrupp som det är extra viktigt att

nå. Om målgruppen och andra möjliga besökare inte hittar webbplatsen spelar det ingen roll

hur användarvänlig den är. Därför bör man se över webbplatsens sökmotorrankning inom

verksamhetens huvudområden. Man kan lätt ta reda på hur man ligger till genom att googla

(och eventuellt söka på annan sökmotor) några nyckelord för verksamheten och se var i

träfflistan den egna webbplatsen hamnar. Man kan också prenumerera på statistik från

Google.

Nulägesanalys

Ett snabbtest på Google med ett antal sökord som är relevanta för adhdkvinnor.se visar på

följande sökmotorrankning den 3 februari 2010.

Neuropsykiatriska funktionshinder plats. 4

AD/HD symptom plats. 1

ADD symptom plats. 10

Adhdkvinnor.se plats. 6

För att förbättra sin position kan man relativt enkelt genomföra en redaktionell

sökmotoroptimering. Förenklat gör man det genom att välja ut några nyckelbegrepp för

verksamheten och sedan se till att, konsekvent och frekvent, använda dessa i texterna på

sidan utan att det går till överdrift och blir svårläst. Sökmotorrobotarna scannar av hur

många gånger ett visst begrepp nämns och relevansen värderas högre om begreppet ingår i

rubriker, bildtaggar och om de förekommer högt upp på sidan eller i inledningen av stycken.

Algoritmerna som sökmotorrobotarna använder för att ranka webbplatsen ändras

kontinuerligt så det gäller att ta reda på vad som gäller för tillfället innan sökmotor-

optimeringen påbörjas.

Anpassning och valbarhet

Uppläsningsfunktion

En del webbplatser har en funktion som gör att besökaren kan få texten uppläst i stället för

att läsa. Det underlättar för synskadade personer med begränsade kunskaper i svenska och

personer med läs- och skrivsvårigheter.

Nulägesanalys

Webbplatsen har ingen uppläsningsfunktion.

Alternativ till text För att inte tappa de besökare som har svårt att läsa eller lyssna på texter

kan man lägga till förklarande bilder och videomaterial till texterna. Om så är möjligt borde

man också kunna erbjuda möjligheten att dölja bilder och filmer eftersom det kan störa

läsningen, speciellt för personer med koncentrationsproblem såsom AD/HD.

Nulägesanalys

Informationen finns bara i textformat.

Anpassat textformat För att så många som möjligt ska kunna läsa texten bör textstorleken

på webbplatsen kunna anpassas. Det bör också framgå tydligt hur man gör för att ställa om

textstorleken, förslagsvis under fliken ”om webbplatsen”. Man måste dock sätta en gräns för

hur mycket man ska kunna förstora innehållet eftersom det alltid finns en gräns för hur stort

innehållet kan bli utan att det flyter ihop och försvårar navigeringen. Vidare kan man

tillhandahålla möjligheten att välja även radavstånd och typsnitt.

Nulägesanalys

Det ges ingen information om eventuella möjligheter att anpassa texten på webbplatsen.

Flera språk Om man vill att även personer som inte talar svenska ska kunna ta del av

informationen på sidan bör webbsidan finnas även på engelska och möjligtvis andra språk.

Nulägesanalys

Informationen ges mest på svenska men en del texter går att få på engelska. Adhdkvinnor.se

hänvisar också länkar till hemsidor angående AD/HD på engelska.

Användarvänliga webbtexter Språket och textstrukturen på en webbplats spelar en

avgörande roll för hur användarna upplever informationen. Därför är det viktigt att hela

tiden ha användarna i åtanke och anpassa informationsinnehållet, informationsmängden

och språkbruket efter deras behov. Generellt sett så har webbanvändare bråttom och

vänder sig till webbmediet för att snabbt hitta information. En användarvänlig webbtext bör

därför vara överskådlig, lättläst och informativ. Här följer några grundläggande riktlinjer för

utformandet av användarvänliga webbtexter enligt dessa tre kriterier, samt en

nulägesanalys av hur väl adhdkvinnors webbplats lever upp till dessa i dagsläget.

Överskådlighet

Vägledande rubriker

Användarna ska inte behöva läsa hela texten för att hitta det de söker. Tydliga, beskrivande

rubriker gör det lätt för användarna att hitta i texten. Det är dessutom rubriken som avgör

om användaren kommer att läsa texten. Enligt statistik från kommunikationsbyrån Publik

baseras 96 procent av alla läsbeslut på rubriken. En bra webbtext bör ha en tydligt

sammanfattande huvudrubrik och, om det är en längre text, några underrubriker som visar

läsarna var i texten de kan hitta specifik information. Vid utformning av rubriker är det bra

att tänka på följande:

Använda verb i rubriken

Enbart ett ord som rubrik är sällan tillräckligt informativt

Utgå från det viktigaste i texten vid utformningen av rubriker

Försöka göra rubriken så intresseväckande som möjligt

Nulägesanalys

Rubrikerna som används på webbplatsen är tydliga och stämmer oftast väl överens med

textinnehållet. Nackdelen är att visa inaktuella tips inte tas bort utan som besökare länkas

man direkt till ”Live Traffic Feed” som inte har någon relevans i det jag söker. Det vore

bättre ifall rubriken togs bort helt då artikeln raderas. Ifall kunskap saknas från den person

som uppdaterar hemsidan kan man istället lägga till en undersida som talar om att ”inlägget

du söker finns inte kvar”. I övrigt är texterna inte intresseväckande och rubrikerna till

nyhetstexter eller marknadsföringstexterna är detsamma. I detta fall är det inte relevant för

hemsidan eftersom huvudsyftet för adhdkvinnor.se är att informera. Därför är det viktigast

att snabbt få reda på vad olika texter handlar om genom en tydlig rubrik som hemsidan

lever upp till.

Uppdelning i stycken En text som är luftigt uppdelad i flera stycken underlättar för

användaren. Om varje resonemang får ett eget stycke blir det lätt att överblicka texten och

mindre ansträngande att läsa.

Nulägesanalys

Det förekommer texter på sidan som är alldeles för långa men blir lätt överskådliga för att

texten är luftig. Däremot tror jag att det är en fördel att korta ned texten och luckra upp den

med bilder, som har relevans för det texten tar upp. Blogginläggen är mer styckeindelade

och luftiga än vad hemsidans text är. Då jag som besökare klickar på en underrubrik för läsa

mera så når jag infotexten som inte har radavstånd, och för en person med AD/HD kan

texten uppfattas som otydlig då bokstäverna står tätt ihop. Dessa texter medför en risk att

sidan förlorar läsare och besökare eftersom ungefär hälften av besökarna har en AD/HD

eller ADD diagnos.

Uppräkningar i listformat

Det är lättare att förstå en punktlista än en väldigt lång mening som räknar upp flera saker.

Därför är det en god idé att skapa punktlistor för uppräkningar som inte får plats i en

normallång mening. För Sveriges myndigheter gäller regeln att uppräkningar på fler än fyra

delar ska skrivas i listformat.

Nulägesanalys

Punktlistor förekommer inte på adhdkvinnor.se utan bara då de citerar från en bok eller en

artikel. Jag kollade upp böckerna och mycket riktigt, böckerna var skrivna i punktlista. Därför

är även texten på hemsidan i punktlistor. Samma sak gällde artiklarna de länkar till.

Lättlästhet

Enkel och begriplig text

För att texten ska kunna förstås av så många som möjligt är det viktigt att skriva enkelt och

begripligt. När många av användarnas förmåga att läsa och ta till sig text är begränsad är

detta helt avgörande för att de ska kunna ta till sig informationen. Man måste dock akta sig

för att förutsätta att texter blir enklare ju kortare de är. En webbtext ska givetvis aldrig vara

för lång, men en alltför kortfattad text riskerar att bli för informationstät och därmed

svårläst. Det gäller att skriva luftigt och kortfattat på samma gång, vilket ofta är en utmaning

även för erfarna webbskribenter.

Nulägesanalys

Ordvalet är vanligtvis enkelt och begripligt och ger intryck av att informationen är till för alla

och inte enbart för de som är särskilt insatta i ämnet. När de har länkat artiklar, böcker eller

hemsidor, blir det mer svårbegripligt eftersom där behöver man vara mer insatt. Texten i sin

helhet är enkel, men informationstät och på några ställen blir vissa ord använda för ofta, så

som AD/HD, diagnos eller ordet symptom. Ibland är texternas ordval olika men går ut på att

mena samma sak. Det känns som om ingen direkt läst igenom texten noggrant utan mer

tänkt på att få ut texten på internet. Intrycket på hemsidan är att den saknar

sammanhållning.

Konsekventa benämningar För att maximera förståelsen av texten bör man konsekvent, på

hela webbplatsen, använda ett och samma ord för alla termer som nämns på webbplatsen.

En inkonsekvent benämning kan lätt skapa förvirring hos användarna och leda till

missförstånd. Användarna ska inte behöva fundera över om skribenten använt synonymer

eller om skillnaden i ordval har en betydelse. För att lyckas med konsekvent benämning kan

det vara lämpligt att göra upp en lista över vanliga verksamhetstermer, samt för ord som

används för navigation och funktioner på webbplatsen.

Nulägesanalys

Benämningarna är i huvudsak följdriktiga och lätta att förstå. Inga synonymer uppstår och

inte behövs det någon vidare avancerad förstålelse för att veta vad de vill få fram i sina

texter.

Personligt tilltal Ett personligt tilltal innebär att man använder termer som du/dig i texterna.

Det gör att texterna uppfattas som mindre komplicerade och det får läsaren att känna sig

tilltalad.

Nulägesanalys

Överblick på bloggen. Som besökare blir man väldigt glad över att läsa deras blogginlägg

eller senaste information. Det är ett enkelt och vardagligt språk med roliga

ordformuleringar. Men ibland framkommer inte texten som den borde. När du loggar in på

blog.adhdkvinnor.se kommer du till en startmeny. Direkt syns loggan, tre bilder och sedan

texten ”ADHDkvinnor.se Bloggen” och under den står slogan ” Vi gör ord av våra bokstäver”

En väldigt bra slogan som berättar vart du befinner dig och vad du kan förvänta dig. Dock så

är den skriven i vita bokstäver på ljusgrå bakgrund. Vilket är synd, eftersom det inte syns,

och budskapet når inte helt fram. Men tilltalet i övrigt fungerar bra på hemsidan.

Information lättläst Om man har en målgrupp som till viss del består av personer med läs-

och skrivsvårigheter är det en god idé att tillhandahålla åtminstone den viktigaste

informationen på webbplatsen på extra enkel svenska, så kallad ”lättläst”. Det lättlästa

innehållet bör utformas i samarbete med dem som behöver läsa på lättläst och det måste

var mycket lätt att hitta hur man ställer om webbplatsen till lättläst.

När man skriver på lättläst svenska är det extra viktigt att utgå från läsarens behov och

situation. Både formen och innehållet ska vara lättläst. Man bör undvika onödigt svåra ord,

förklara alla relevanta begrepp och ge konkreta exempel till de ämnen som tas upp. För att

lätta upp och komplettera texten kan man använda bilder och filmsekvenser som förklarar

innehållet, men det gäller att vara försiktig eftersom bilder och filmer också kan distrahera

användarna när de försöker koncentrera sig på texten.

Nulägesanalys

Sidan innehåller inte information på lättläst, vilket vore önskvärt med tanke på målgruppen.

Informativitet

Lagom detaljnivå

För många detaljer kan göra informationen svårare att ta till sig. Därför bör innehållet i

webbtexter begränsas till vad som är relevant för majoriteten av besökare. Vill man

tillhandahålla särskild information för specialister kan det finnas på undersidor eller i

separata dokument. Exempelvis brukar det räcka med att skriva priser i enbart kronor (inte

ören) och att avrunda siffror för tillexempel filstorlekar till två siffror.

Nulägesanalys

Detaljnivån är lagom och både hemsidans text och deras länksidor visar tydligt vem sidan är

anpassad för.

Det viktigaste först En grundregel för webbtexter är att börja med det viktigaste och avsluta

med det mest detaljerade. Efter att ha läst de första meningarna ska användarna ha fått en

övergripande bild om vad texten handlar om och kunna avgöra om det är värt att läsa

vidare. Om det viktigaste inte framgår på en gång finns det en stor risk att man förlorar

läsare. Användare kanske inte kan eller har tid att läsa hela texten, eller så är de bara

intresserade av att få en sammanfattad bild av textinnehållet. En bra teknik som skribent

kan vara att ha för vana att stolpa upp textinnehållet enligt prioritetsordning och sedan

formulera texten utifrån den listan.

Nulägesanalys

Strukturen och informationsordningen i texterna kan förbättras betydligt. Många av

texterna är i behov av omarbetning och behöver en tydlig inledning som talar om vad texten

handlar om. När jag klickar på underrubriken AD/HD hos flickor får jag bara upp en länksida.

Där hade det varit intressant och se deras egna inlägg och syn på deras diagnoser eller deras

döttrars diagnoser. Istället hänvisas man som besökare till en rad artiklar, radioprogram

eller sidor som inte längre finns tillgängliga.

Val av färg på hemsidan Målgruppen 35-55 år fick ta ställning om de ville ändra färg på

hemsidan. Idag har hemsidan en rosa, beige ton med ljusgrå bakgrund. Färgerna är valda

eftersom det står för ett neutralt uttryck och blir inte kaotisk för läsaren som både ska ta

emot text och bild på hemsidan. Men hur tänker besökarna? Jag tog reda på det och såhär

blev resultatet.

Loggans färg ser idag ut såhär:

Vill du att loggan ska ha en annan färg?

63% Ja, byt färg.

21% Spelar mig ingen roll vilken färg det är.

16% Nej, det är fint som det är.

Om adhdkvinnor.se väljer byta färg borde den gå i…

56% lila/ljusblåa toner

32% gröna toner

12% rosa toner

Den lila färgen vann!

BILAGA 2 Enkätundersökning för målgruppen 19-23 år och deras

kunskap om AD/HD.

1. Hur pass väl känner du till flickor med AD/HD?

2. Har någon flicka/kvinna i din släkt fått en AD/HD diagnos?

Om svaret är ja: I vilken ålder ställdes diagnosen?

3. Har du någon gång fått undervisning i skolan om neurologiska funktionshinder såsom

AD/HD?

Om det förekommit, i vilket sammanhang?

”Läste en psykologi kurs på gymnasiet.”

”Vi hade temaarbete en gång och då så nämndes det.”

4. Om du inte har fått undervisning i skolan angående AD/HD, har du då ett intresse för att

det ska tas upp?

5. Sätt in dig i situationen. Du vill söka information om AD/HD för din egen skull eller för

en person i din omgivning. Vart skulle du vända dig?

6. Vilken syn har du på AD/HD?

7. Vet du vad ADD står för?

8. Visste du att ADD-flickor är besläktat med AD/HD-flickor fast med andra symptom?

9. Har du en aning om att flickor som är blyga, tystlåtna och inte tar så stor plats i

klassrummet också kan ha AD/HD men att det då kallas för ADD?

10. Är du nyfiken, efter denna lilla undersökning, att ta reda på mer om AD/HD eller ADD?

Sammanställning av frågorna. Det jag kan se av min undersökning var att mycket mer

information behövs ges ut. Framförallt via allmänläkare, psykiatrin och

ungdomsmottagningar. Att kunskapen inte ligger hos flickorna tror jag beror på att

samhället inte belyser behoven man behöver då man har ADD eller AD/HD. Det känns mer

som att samhället ser dessa personer med diagnos som individer som inte passar in

samhällsklassen och borde tystnas ned. En del ungdomar idag får tabletter istället för terapi,

en del lär sig att aldrig ifrågasätta deras mående och andra lär sig att sällan berätta om deras

diagnos. Denna bild hoppas jag förändras i framtiden eftersom denna undersökning visar på

att mer kunskap behövs och främst så måste samhället lyfta fram dessa unga flickor och visa

dem deras styrka med att ha en diagnos istället för att påpeka deras svagheter som i dagens

samhälle inte passar in. Att börja kunskapen i undervisning på högstadiet tror jag kan vara

en väg in mot icke fördomar och mer öppenhet och förståelse för både sig själv eller om

någon i personens omgivning får en diagnos.

BILAGA 3

Enkätundersökning för målgruppen 35-55 år och dess kunskap de önskar sig

få av hemsidan adhdkvinnor.se

Enkäten skickades ut via adhdkvinnor.se med tydlig information att de svarar anonymt, att enkäten är underlag för ett skolprojekt och det inte behöver ta mer än 5 minuter att svara på enkäten. Femtio medlemmar valdes ut att delta och att svara inom 4 veckor via mejl. Av de femtio så svarade totalt tjugo personer på enkäten. Såhär blev resultatet:

1. Adhdkvinnor.se står för att vara en mötesplats för kvinnor med AD/HD eller kvinnor som har barn med AD/HD. Tycker du att de uppfyller kravet?

2. Saknar du något på adhdkvinnor.se?

3. Är sidan lätt att hitta till då du exempelvis söker efter den på Google?

4. Är bloggverktyget en bra länk för människor med samma diagnos som dig att mötas på?

5. Är hemsidan bra för att du får möjlighet att läsa andras bloggar?

6. Vad tycker du om hemsidans design?

7. Är hemsidan lätt att hitta på?

8. Tycker du sidan uppdateras…

9. Sökte du sidan för att…

10. Vilka tre ledord tycker du sidan står för?

Sammanställning av frågorna.

Undersökning för målgruppen 35-55 år som besöker eller bloggar på adhdkvinnor.se visar

att en betydande majoritet av besökarna är kvinnor. Varför de besöker sidan är för att hitta

information om neuropsykiatriska funktionshinder eller för att hitta likasinnade människor

som de själva och kunna ta reda på och dela på upplevelser.

Flertalet av dem som har besökt sidan är nöjda med dess innehåll och layout. Flera

efterfrågar bättre uppdatering och att hemsidans nuvarande utseende bör ses över. De trivs

med layouten men tycker samtidigt att den ibland är rörig och kan vara störande, eftersom

det finns mer text än bilder. De skriver också att de återkommer för att bloggarna

uppdateras relativt ofta, de tycker sidan ger god information och hänger med om vad som

skrivs om AD/HD i media.