Embed Size (px)
DESCRIPTION
Föreläsning på Södertörns högskola om e-böcker på bibliotek. November 2013 tillsammans med Karin Perols från Södertörns högskolebibliotek
Citation preview
Biblioteksperspektivete-böcker
Södertörns högskola28 november 2013
Elisabet Fornelldigitala biblioteket, Stockholms stadsbibliotek
Karin PerolsSödertörns högskolebibliotek
När kommer boomen?
•Intresse
•Mediebärare
•Aktörer
•Vettiga format, epub 3 etc
•Rimlig svårighetsgrad
Förutsättningar
E-medier på bibliotek
•Forskningsbibliotek
•Folkbibliotek
•(Specialbibliotek)
Kan man låna e-böcker?
•Rent tekniskt lånar man inte
•Egentligen en kopia
•Gör det biblioteken till fildelare?
•Tekniska begränsningar som ger tex 28 dagar ”lånetid”, tillgång
Forskningsbibliotek
Generellt 70% av mediebudget e-media; främst e-tidskrifter, men även e-böcker och databaser
E-media är främst utländskt material
cirka 88 000 e-böcker tillgängliga 2012 på Södertörns högskola
< 1000 svenska e-böcker
Open access (främst tidskrifter, en del böcker)
Forskningsbibliotek : aktörer
E-boksaggregatorer som Dawsonera, EBL, ebrary, EBSCO etc.
Stora vetenskapliga förlag som Elsevier, Springer, Sage, Wiley etc.
Inköpssätt på forskningsbibliotek
Prenumeration - paket eller enstaka titlar
Engångsköp - paket eller enstaka titlar
Användarstyrda inköp:PDA (Patron Driven Acquisition)EBP (EvidenceBased Purchasing)
PDA Patron Driven Acquisition
På aggregatorsplattformar - med strikta DRM-begränsningar
Visa ett antal böcker man inte äger
x-antal gratis minuter förhandstitt
Korttidslån/hyrning
Boken köps automatiskt vid använding
EBPEvidence Based Purchasing
På förlagsplattformar
Tillgång till x antal titlar en viss tid för en viss summa
Efter den avtalade tidens slut väljer man vilka böcker man vill ha kvar
Färre DRM-begränsningar än hos aggregatorerna
Krångligare för biblioteken (fler avtal)
Hur hittar man e-böckerna i biblioteket?
Söksystem för både tryckt och elektroniskt - Web scale discovery
Standardinställning söka i det man har tillgång till: böcker, tidskrifter, databaser men även artiklar och
e-bokskapitel
Kan även expandera och söka i allt indexerat av systemleverantören
Folkbibliotek: aktörer
•Elib
•Publit/Atingo
•Ordfront
•Ebsco
Utlåningsmodeller•Elib-modellen (utlåningsmodellen)
•Overdrive -förvärvsmodellen
•Big deals - prenumerationsmodellen
•Låntagarmodellen
•Spotifymodellen
Dagens Elibmodell•Nästan alla svenska
folkbibliotek+några nordiska
•Obegränsat antal utlån
•Kostnad (för biblioteket) per utlån ca 20 kr
•Komplicerat ladda ner
•Biblioteken kan inte förutse kostnader
Overdrive/förvärvsmodellen
•Som fysisk utlåning
•En licens/titel och låntagare i taget
•Man får köa för digitala böcker
•Aktörer: Overdrive, Ebsco, MyiLibrary, Ebrary
Nya Elibmodellen?
•Inte färdig…
•Accessmodell - som nu men mer flexprissättning
•Licensmodell- som pappersböcker
•Ev. PDA
Atingo
•Publit+Axiell
•Helt ny, oprövad
•Biblioteket skapar sin ebokskatalog
Big deals /prenumeration
•Årlig avgift för biblioteket - baserat på antal låntagare
•Tillgång till hela beståndet
•Låna till flera samtidigt
•Bra för kurslitteratur
•Ebrary, MyiLibrary Ebsco
Låntagarmodellen•Anglosaxisk modell
•Databas med boktitlar
•Låntagare väljer titel->biblioteket väljer köp eller kortlån
•Begränsat antal lån
•Ebrary MyiLibrary EBL Ebsco Overdrive
Andra länder: USA•Kommit längst med
e-böcker
•Utlån via Overdrive och förvärvsmodellen precis som fysiska
•Amazon i samarbete med Overdrive lån till Kindle. 11000 bibliotek
Andra länder: Storbritannien
•Också kommit långt inom e-böcker (Kobo erbjuder 2,2 miljoner köp-titlar)
•25% av kommunerna lånar ut
•Vanligast med låntagarmodellen
Stockholms stadsbibliotek, SSB•2001 försöksprojekt
med Elib och Nacka
•20 kr/utlån
•Samma modell fortfarande, börjar bli ohållbar
E-utlåningen 2001-2012
Zlataneffekten
Problem
•Bokutgivningen i allmänhet
•Tekniska problem - DRM, tillgänglighet
•På folkbiblioteken
•På forskningsbiblioteken
Låna vs köpa?
Färska försäljningssiffror från Elib visar att försäljningen av e-böcker ökar (cirka 130%) mer än utlånen (cirka 60%).
Bokutgivningen
•Få svenska titlar
•Liten efterfrågan, små marginaler -> liten produktion
•Nya romaner ges ut men inte äldre litteratur, den så kallade backlisten
Få titlar
•10, 5 miljoner svensktalande och 4000 e-bokstitlar
•400 miljoner engelsktalande, 1 miljard engelskläsande och 2,2 miljoner ebokstitlar
Folkbibliotek: problem•Utbudet, bara 1,3%av SSB som ebok
•Kostnader: +100% sedan 2010
•Karens (från förlagen) , 31% undanhålls
•DRM, begränsningar och tillgänglighet
•Inget urval, köps i paket
Forskningsbiblioteken: problem
Olika plattformar, olika villkor
DRM
Stora summor för e-resurser, samtidigt stor mängd tryckta böcker
Kurslitteratur, svensk och utländsk
Vad gör vi åt det 1?
•Utvecklar det digitala biblioteket
•Publicerar egna titlar
•Bidrar till opinionsbildning
•Nya avtal med intresserade: Ordfront
Vad gör vi åt det 2?
•Samarbeten med andra aktörer
•Douglas county i Colorado tvillingsjäl (dialog med förlag) och förmedling!
•NYPL kring elåneprocessen (“90 circles of hell”)
SSB:s egen utgivning
Ordfront•20 månader
•300 titlar
•Frontlist 25 kr/utlån
•Midlist 15 kr/utlån
•SSB digitaliserar 25 äldre titlar gratis utlån
Egen e-boksproduktion
•Samarbete med Publit
•Skanning: 1000 kronor
•OCR-bearbetning, Epubformatering: 3500 kronor
Opinionsbildning
•Debattartiklar DN, blogginlägg
•Förhandlingar och debatt med förlag
•Public service: uppdrag att vara en arena för demokrati och medborgardeltagande
•Vad händer om man inte kan nå e-böckerna hos oss för att förlagen inte vill?
Framtiden?•Vad betyder detta för biblioteken?
Ingen vet
•Medielandskapet förändras raskt för alla: tidningar, tv, radio, bokbranschen, bibliotek
•Flera utredningar på gång, bland annat litteraturutredningen
•E-boksutredningen klar i oktober 2011
E-boksutredningen•Många frågor att lösa
•Saknas struktur för utveckling av ebok
•Tekniken fortfarande ny, lösningar på G
•Tillgången till titlar problem
•Fria e-böcker på bibliotek?
E-boksutredningen om struktur
•Kritisk massa av titlar (backlist) viktigt
•Nya flexibla affärsmodeller behövs
•Standardformat o standardläsare krävs
•Bibliotekens roll ÄR viktig och måste utformas (jfr bidrag till subventionerade tidskriftslicenser 1998-2002)
KBs eboksuppdrag
Regeringen ger Kungliga biblioteket i uppdrag att inleda en försöksverksamhet för att göra e-böcker tillgängliga via den nationella katalogen Libris. För detta avsätter regeringen två miljoner kronor.
Avrapportering 2015
