Theres BrännmarkSymposium 2015

Individanpassad vuxenundervisning

i grupp

Skollagen

Kap 1 4§

”I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen.”

LäroplanenLGR11, LGRS11

”Undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Den ska främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling med utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper.”

”Alla som arbetar i skolan ska ta hänsyn till varje enskild individs behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande.”

LäroplanenGY11, GYS13

”Undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov.”

”Läraren ska utgå från den enskilda elevens behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande.”

Rektor har ansvar för att: ”lärarna anpassar undervisningens uppläggning, innehåll och arbetsformer efter elevernas skiftande behov och förutsättningar.”

LäroplanenLVUX12

”Vuxenutbildningen ska alltid möta varje elev utifrån hans eller hennes behov och förutsättningar.”

”Läraren ska utgå från den enskilda elevens behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande.”

Rektor har ansvar för att: ”lärarna anpassar undervisningens upplägg, innehåll och arbetsformer efter elevernas skiftande behov och förutsättningar.”

Varför individanpassa undervisning?

Styrdokumenten

Heterogena klassrum

Forskning visar att framgångsrik undervisning tar sin utgångspunkt i elevernas förutsättningar, och behov

Individanpassad undervisning

Individanpassad undervisning = individuellt arbete där eleven lämnas ensam med sitt lärande

Individanpassad undervisning = förenkling och lägre ställda krav

Stor utmaning att individanpassa i en grupp med olika förkunskaper, förutsättningar och

behov

Individanpassad undervisning

Lärare behöver vara medvetna om och skapa balans mellan vad det är eleven ska göra i helklass, som grupparbete eller enskilt

Individanpassad undervisning

Utmana eleven på rätt nivå

Strukturera och anpassa innehåll

Arbetsformer

Formativ bedömning

(Skolinspektionen, Skolverket 2009)

Hur kan jag individanpassa?

Olikheter - en begränsning eller en tillgång?

Lärarens kunskaper om eleverna, deras behov och förutsättningar

Förkunskaper

Elever lär på olika sätt och för att möta det är det viktigt att variera arbetsformerna

Samarbetsinlärning/cooperative learning/kollaborativt lärande

”Att ägna halva tiden åt samarbete är ett gott riktmärke” då finns också tid över för enskilt arbete

Samtal och interaktion blir också stöttning (Scaffolding)

Det stöd eleven får av läraren eller av duktiga kamrater bidrar till att eleven kan utföra uppgifter som annars hade varit omöjliga att klara på egen hand

Arbete i par eller mindre grupper ger stort utrymme för interaktion och samtal

Eleverna kan diskutera stoffet, experimentera med det ämnesspecifika språket(Gibbons 2007, 2011, Haijer & Meestringa 2010, Lokensgard Hoel 2003, Säljö 2000)

Sätta ord på kunskaper

Tänka och utforska tillsammans

Möta olika uppfattningar

Andras kunskap, erfarenheter och tankar

Större in- och utflöde

Aktiv språkanvändning

Återkoppling från lärare, andra elever och blir ett nytt inflöde

Samarbetsinlärning/cooperative learning

(Gibbons 2007, 2011, Haijer & Meestringa 2010, Säljö 2000)

Ta reda på elevernas förkunskaper

Vad är poesi?

Ta reda på elevernas förkunskaper

Känner du till någon poet från ditt hemland, Sverige eller någon annan del av världen? Berätta!

Brukar du läsa poesi?

Text och musik, är det poesi? Varför? Varför inte?

Har du någon favoritpoet eller musikartist/grupp/sångare?

Vad är syftet med poesi? Varför skriver vi poesi? Varför läser vi poesi?

Ta reda på elevernas förkunskaper

Aktivera genom flipfilm som eleverna kan se hemma och:

• skriva ned sina tankar om innehållet och byta texter med varandra

• formulera frågor till innehållet i, diskutera i gruppen

• flödesskriva i anslutning till innehållet

• besvara riktade eller öppna frågor

Ta reda på elevernas förkunskaper

Analysera bilder, rubriker, underrubriker

Utgå från centrala begrepp i arbetsområdet eller texten

Låt eleverna göra associationer och reflektioner

Låt eleverna ställa hypoteser

Synliggör elevernas förkunskaper tex. genom tankekarta

Använd det eleverna kan för att sätta ämnet eller temat i ett sammanhang

Tips på digitala verktyg: Answergarden, Padlet, Todays Meet

Arbete i helklass

Bearbeta innehåll gemensamt

Genomgång av begrepp, olika former av poesi (fri, bunden…), berättartekniska och stilistiska medel (versrad, strof, anafor, epifor, rim…)

Tankeutmanande diskussion

Ur Sklödmön av Karin Boye

Arbete i mindre grupp

Eleverna läste utvalda dikter, diskuterade och analyserade innehåll och form med utgångspunkt i frågor baserade på genomgången (med lärarstöd)

Diskutera: Fundera över titeln, vad säger den? Vad tycker du att dikten handlar om? Vad vill dikten säga? Har den något budskap? Har dikten någon avsändare och mottagare? Miljö - Får läsaren veta var handlingen utspelar sig? Finns det några personer i texten, i så fall vilka? Tid - Finns det något som anknyter texten till en bestämd tid? Vilken känsla tycker du att dikten förmedlar? Vad kan du säga om diktens form och stil? Verser, rader, rim, alliteration, bildspråk (metafor

eller liknelse)? Vilka sinnen engageras i texten? (syn, hörsel, lukt, känsel, smak) Vad får dikten dig att tänka på? Är dikten bra eller dålig? Varför? Tidigare i kursen har vi arbetat med andra skönlitterära texter som roman och novell. Vad

skiljer poesi från de andra skönlitterära genrerna? Vad har de gemensamt?

Enskilt arbete

Eleven presenterade vald poet

Eleven läste vald dikt (på originalspråk)

Lyssnarna fick i uppdrag att berätta vilken känsla de tyckte att dikten förmedlade

Lyssnarna och eleven fick möjlighet att kommentera om de kände igen rytm, rim, allitteration etc.

Eleven fick berätta vad dikten handlade om

Självständig uppgift

Analys av en valfri dikt. Muntlig presentation (5-10 minuter) med stöd av Power Point

Genomgång om vad man behöver tänka på vid ett framträdande

Eleverna bestämde hur lång tid de behövde för att förbereda sig

Eleverna skulle initialt visa en tankekarta som visade hur de tänkt om struktur och innehåll. Då kunde jag som lärare också gå in och handleda och stötta eleven i ett tidigt skede

Självständig uppgift - stöttning

Checklista för att eleverna själva skulle kunna bedöma att de förberett sig i enighet med instruktionerna

Både för innehåll och framträdande

Användbart vid kamratbedömning också

Exempel på checklista

Kommenterar du i din presentation:

• diktens titel i din presentation?• vad dikten handlar om?• vad dikten vill säga, om den har något budksap?• om dikten har någon avsändare, mottagare?• miljö?• tid?• känsla som dikten förmedlar?• form och stil (ex. verser, rader, rim,

allitteration…?• vilka sinnen som engageras i dikten

…

Exempel på checklista

Har du inför ditt framträdande:

• planerat hur du ska inleda och avsluta din presentation?

• förberett en Power Point som stöd?

• tränat tillräckligt så att du kan din presentation?

• tränat på att skapa ögonkontakt med publiken?• tränat så att du kan stå vänd mot publiken när du

pratar, även om du har en Power Point• tränat så att du säkert vet att du håller den

ungefärliga tiden?• tränat så att du kan röra dig lite på ”scenen” och

använda gester?• tränat så att språket flyter

Presentation av självständig uppgift

Ge eleven möjlighet ”att utvecklas så långt som möjligt” (Skollagen)

Presentationerna filmades

Kamratrespons enligt modellen ”Two stars and a wish” (se William 2013)

Eleven fick se sin egen filmade presentation och därefter självbedömning

Lärarrespons

Med utgångspunkt i responsen och sjävbedömningen fick eleven möjlighet att bearbeta och förbättra sin framställning (innehåll, framträdande, flyt, uttal…)

Stöd från läraren

• Här visar du att du uppfattat en detalj i dikten, en liknelse. Du visar att du känner till begreppet ”liknelse”. Som lyssnare förstår jag att du hittat en liknelse och jag blir nyfiken och vill veta mer.

• Hur ska du visa att du har kunskaper om vad en liknelse är och hur kan du visa/förklara det för mottagaren?

• Är det möjligt att visualisera för dina lyssnare vad du menar? Hur kan du göra det?

• Skulle du kunna visualisera för lyssnaren genom att visa ett exempel från dikten på vad som är en liknelse?

Utvärdering

Quiz som byggde på elevernas egna presentationer av vald författare och dikt

Gemensamt sammanfatta innehåll och arbete, arbetssätt inom arbetsområdet

Digital, anonym, utvärdering av arbetsområdet

Tips på digitala verktyg: Kahoot, Google Forms

Gör eleverna till resurser för varandra

Skapa tillämpningsuppgifter där eleverna är beroende av varandra

Låt eleven lösa ”riktiga” problem där de måste komma med egna reflektioner

Uppgifter som lockar till språkanvändning

(Hajer & Meestringa 2010)

Eleverna intervjuar skönlitterära karaktärer i radio

Gemensam läsning

Egen läsning med loggboksskrivande

Aktiviteter före, under och efter läsningen

Intervjua en karaktär i boken

Arbete i par/mindre grupp

Eleverna formulerade intervjufrågor och svar

Intervjun spelades in som ett radioprogramTips på digitala verktyg: Sound Cloud, appen Alon dictaphone

Och skrivande då?

Skrivande genom genrepedagogik och cirkelmodellen för samarbetsinlärning, elevaktiva arbetssätt och individanpassning

Utmaningar

Gruppdynamik - gäller att utvärdera. Sammansättning av grupper påverkar såväl samtalet som lärandet och resultatet

Kamratrespons - kan vara känsligt

Lärare behöver få ämnesfortbildning

Utrymme för kollegiala samtal

Resurser i form av tid för planering och reflektion(Lindberg 2005, Lokensgard Hoel 2003, Skolinspektionen)

Utmaningar

Elever med lång respektive kort skolbakgrund i samma grupp

Elever får förhinder för att delta på lektion

Synen på vad skola och utbildning är

Att förstå att processen är viktig, inte bara slutresultatet

Möjligheter

Individanpassad undervisning påverkar motivation, elevens lärande och (kunskaps)utveckling

Distansundervisning

Med hjälp av digital teknik är det fullt möjligt att:

individanpassa undervisningen i grupp

använda elevaktiva arbetssätt

göra eleverna till resurser för varandra

utmana eleverna till språkanvändning

Viktigt att eleverna inte lämnas ensamma i sitt lärande!

”Det är i interaktionen mellan människor som kunskaper och färdigheter får liv.”

Roger Säljö ”Lärande i praktiken” s.250.

Todays Meet Frågor kring ämnet individanpassad undervisning samt reflektion om vad du tar med dig från

presentationen

https://todaysmeet.com/individanpassadundervisning

Frågor?

Lästips

Dysthe, Olga (2003). ”Dialog, samspel och lärande”

Gibbons, Pauline (2007). ”Lyft språket lyft tänkandet”, Pauline Gibbons

Gibbons, Pauline (2011).”Stärk språket Stärk lärandet”

Hajer, Maaike & Meestringa, Theun (2010).”Språkinriktad undervisning”

Lindberg, Inger (2005). ”Språka samman”

Lokensgard Hoel, Torlaug (2001). ”Skriva och samtala, Lärande genom responsgrupper”

Skolinspektionen. ”Framgång i undervisningen”,http://www.skolinspektionen.se/Documents/Om-oss/sammanfattning-forskningsoversikten.pdf

Skolverket (2010). ”Formativ bedömning”, Skolverkethttp://www.skolverket.se/polopoly_fs/1.100658!/Menu/article/attachment/formativ_bedomning_fordjupad_lasning_ny.pdf

Skolverket (2009) ”Vad påverkar resultaten i svensk grundskola? Kunskapsöversikt om betydelsen av olika faktorer. Sammanfattande analys.” http://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild-publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3D2260

Säljö, Roger (2000). ”Lärande i praktiken. Ett sociokulturellt perspektiv”

William, Dylan (2013). ”Att följa lärande”.

Tips på digitala verktyg

Answergarden http://answergarden.ch

Filmer för det flippade klassrummet (sök på You Tube, Google)

Google Forms https://www.google.se/intl/sv/forms/about/

Kahoot https://create.kahoot.it/#login?next=

KeyNote, Powerpoint

Padlet https://sv.padlet.com

Prezi https://prezi.com

Sound Cloud https://soundcloud.com

Tack!

www.theresbrannmark.blogspot.setheres.b@telia.com@BBrnnmark