Kommunbudget - Kungsbacka · För att uppnå detta ska alla nämnder prioritera projektet ... Kommuner och Landsting, SKL, ser man stora demogra- ... investeringar för 2014 är också

Kommunbudget2014–2016

Kungsbacka kommun 2013

Omslagsfoto Sofia Sabel

Övriga fotografer Hannah Larsson, Anna Renberg, Adam Folcker, Eva Ralph, Erik Sjöberg, Aranäsgymnasiet

Grafisk form Kommunikatörerna på Service

Tryck Grafika, Falkenberg

Kommunbudget 2014 Kungsbacka kommun2

Kommunbudget 2014, plan 2015–2016

Kungsbacka är fantastiskt – vi i Alliansen fortsätter att utveckla en redan bra kommun . . . . . . . . . . . . . . . 4

Inledning och sammanfattning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6

Visionen visar vart vi vill . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10

Omvärldsanalys . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11

Så styrs Kungsbacka . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 14

Kommun fullmäktiges prioriterade mål 2014 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16

Inriktningar och direktiv . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 20

Resultaträkning och kassaflödesanalys . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 22

Balansräkning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 23

Byggnadsnämnden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 24

Fritid & Folkhälsa . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 26

Funktionsstöd . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 28

Förskola & Grundskola . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 30

Gymnasie & Vuxenutbildning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 32

Individ & Familjeomsorg . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 34

Kommunfullmäktige . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 36

Kommunrevision . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 37

Kommunstyrelsen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 38

Kommunstyrelsen – övrigt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 39

Kultur & Turism . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 40

Miljö & Hälsoskydd . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 42

Teknik – skattefinansierad verksamhet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 44

Äldreomsorg . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 46

Service . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 48

Valnämnden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 49

Överförmyndarnämnden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 50

Finans övrigt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 51

Avgiftsfinansierad verksamhet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 52

Lokaler och boenden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 54

Lokalinvesteringar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 55

Inhyrda boenden och lokaler . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 59

Exploateringar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 61

Ekonomistyrningsprinciper . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 63

Kommunfullmäktiges beslut 2013 06 12 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 66

Kommunbudget 2014 Kungsbacka kommun 3

Kungsbacka kommun fortsätter att utvecklas, trots att den ekonomiska oron ute i Europa kommit närmare oss än tidigare. Alliansen har fortsatt höga ambitioner att låta bygga bostäder med varierade upplåtelseformer dvs hyres-rätter, bostadsrätter och villor. Vi vill fortsatt främst satsa på Kungsbacka stad, för att få en kraftfull stadsutveck-ling i den centrala staden. Ett led i byggandet av staden, är att vi under planperioden räknar med att få en bättre sammanlänkning av de östra och västra delarna, genom en övergång vid stationen och vid Hede station.

Åsa station kommer att stå klar inför den nya tidtabellen för 2014. Vår uppfattning är att tågstationen och den nya översiktsplanen kommer att leda till en bra utveckling av den södra kommundelen när det gäller såväl bostäder som företagsetableringar.

Hede station kommer att bli ett viktigt nav för framtiden i och med perrongförlängning, ny cirkulationsplats och pendelparkering på den östra sidan av järnvägen. Båda dessa satsningar gör att fler kommer att kunna åka kol-lektivt.

I ambitionen att leverera Sveriges bästa skola kommer vi att satsa på förstelärare och lektorstjänster. Vi tror att de goda pedagogerna är den viktigaste ingrediensen för att skapa en bra och trygg skolgång för den nya generatio-nen. Vi ser gärna att Kungsbacka kan bli ett säte för en experimentskola som utvecklar nyexaminerade lärare.

Vi fortsätter att bygga nya skolor och förskolor. Det blir en ny skola i Furulid och ytterligare en skola i Vallda under perioden. Fjärås skolor och centrumskolorna

kommer att utredas för ett senare beslut. Under perioden bygger vi 22 nya förskoleavdelningar.

En viktig del när det gäller byggnationen är gruppbostä-der för funktionshindrade. Vår ambition är att vi under den kommande perioden skall vara i takt när det gäller behovet.

Inom den sociala sektorn har vi i årets budget satsat på att Individ och familjeomsorg skall få en budget som inte kräver tilläggsanslag under pågående budgetår. Vi tar bort 80/20 regeln för IFO.

Vi ser investeringsbudgeten som en rambudget och går ifrån att ange varje objekt för sig.

Planeringen för utvecklingen av Inlags idrottsområde fortsätter men genomförandet kommer att ske efter denna planperiod. Nybyggnation av idrottshallar och utbyggnad av simhallen är prioriterade objekt. Alliansen tycker att det är mycket viktigt att kunna erbjuda barn och ungdo-mar en aktiv fritid i ändamålsenliga lokaler och att stödja föreningslivets ideella insatser. Möjligheten till alternativ finansiering av lokaler ska utredas vidare. Utvecklingen med att ytterligare jämställa bidragen mellan idrottande flickor och pojkar fortsätter. Översynen av stödet till de kommunala ridskolornas ungdomsverksamhet är där en viktig del.

Tjolöholm har under 2013 varit föremål för många diskussioner. Genom att magasinet nu är tillgängligt har en utredning startats som genomförs med Tjolöholm-stiftelsen och Kungsbacka kommun som partners. I årets

Kungsbacka är fantastiskt – vi i Alliansen fortsätter att utveckla en redan bra kommunBudget 2014 med utblick 2015–16


Per Ödman Ulrika Landergren Fredrik Hansson Larry Södermoderaterna folkpartiet liberalerna centerpartiet kristdemokraterna

budget har Tjolöholmstiftelsen fått en uppräkning och vi ser en fortsatt positiv utveckling för Tjolöholm.Under 2013 skrev Kungsbacka ett tillfälligt avtal med Länsstyrelsen om att ta emot 15 fler flyktingar. Arbetet med att integrera våra nyanlända kommuninvånare i vårt samhälle kommer att fortsätta med hög kvalitet.

Kungsbacka är en företagarvänlig kommun. Det pågår ett metodiskt arbete för att nå ut med detta budskap till våra företagare. Under nästa år kommer vi att intensifiera vårt externa arbete mot våra företagare, men även följa upp det arbete och den utbildning som gjorts internt. Vi satsar också på att skolans arbete mot företagare, som varit en växande del under många år, skall föras ut till våra medborgare/ företagare. Vi har ett ständigt ökande antal nyföretagare och ett ökande antal företag totalt i kommunen.

Inom miljöområdet ser vi att stora miljövinster kan göras med en gemensam samordnad varudistribution. Vi mini-merar antalet transporter till kommunens olika verksam-heter och möjliggör för fler företag att delta i kommunens upphandlingar. Det innebär att andelen närproducerade livsmedel i våra kök kommer öka. Kommunens fordon ska främst drivas med förnyelsebara drivmedel och ge minsta möjliga negativa miljöpåverkan vilket tydliggörs i kommunens fordonspolicy.

Våra ungdomar som har lämnat skolan går antingen vidare till studier eller arbete. Vi har en fortsatt hög ambition att alla ungdomar ska erbjudas studier, praktik

eller ungdomsjobb. Vi inför nu också ungdomslöner inom kommunen som kommer att ge fler ungdomar möjlighe-ten att både jobba och utbilda sig inom kommunens alla verksamheter. Inga ungdomar ska behöva leva på bidrag utan vi ska kunna erbjuda alternativ.

Invånardialogen, som skall vara en naturlig del av vårt arbete inför beslut, räknar vi med skall genomföras inom de flesta verksamhetsområden under de kommande åren.

Kungsbacka skall vara en bra arbetsgivare. Därför är det väsentligt att vi skall erbjuda heltid/deltid till de medar-betare som så önskar.

I årets budget har vi infört några nya direktiv från kom-munfullmäktige:Kungsbacka kommun ska ha en modern e-förvaltning. För att uppnå detta ska alla nämnder prioritera projektet Kungsbacka 2020 vars mål är att vi genom digitalisering-ens möjligheter ska erbjuda en:• Enklare vardag för privatpersoner och företag• Öppnare förvaltning som stödjer inflytande, innovation

och delaktighet• Smartare förvaltning som ger högre kvaliteter och effek-

tivitet i verksamheten

Samtliga förvaltningar ska ställa praktikplatser till förfo-gande för arbetssökande i Kungsbacka kommun.


SamhällsekonominEnligt Ekonomirapporten från april 2013 från Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, ser man stora demogra-fiska utmaningar framför sig. SKL tror även att kom-munsektorn får förhållandevis goda intäkter framöver. Sverige står sig ganska väl i ett internationellt perspektiv trots att vi inte kan hoppas på någon större tillväxt för exportsektorn de närmaste åren. Men de svenska hushål-len är förhållandevis förmögna med en hög sparkvot och en god inkomstutveckling samt låga räntenivåer.

Arbetslösheten förväntas minska under 2014, men ligger på en hög nivå. Räntorna förväntas ligga kvar till en bit in i 2014. Inflationstakten är för tillfället negativ, mars 2013, men förväntas stiga till strax över 1 procent 2014.

Inflationstakten enligt konsumentprisindex

-2

-1

0

1

2

3

4

5

2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013

Årets resultatNär ramberäkningar och politiska prioriteringar gjorts hamnar årets resultat på 12,5 miljoner. För 2015 och 2016 är resultatet beräknat till 0 respektive 8 miljoner.

RamberäkningRamkompensation lämnas för volymtillväxt som är baserad på den gemensamma befolkningsprognosen. Befolkningsprognosen finns redovisad lite längre fram här i budgetdokumentet.

I budgetförslaget är avsatt kostnader för ökade löner. De avsatta medlen finns centralt och kommer att hanteras av POU som till vissa delar hanterar medlen utifrån en personalpolitisk strategi.

I budgetdokumentet finns en redovisning över varje nämnds driftramar och investeringar. En särskild note-ring har gjorts för de som fått avdrag eller tillägg till ramen utöver ovanstående. Det kan vara medel som varit avsedda för en viss tid och nu upphör, eller tillägg/avdrag av andra anledningar. Förklaring finns på respektive sida.

Övriga förutsättningarEn gemensam befolkningsprognos har använts för att beräkna volymtilldelningen. Det är samma prognos som använts vid beräkning av skatter och statsbidrag.

Övriga beräkningsgrunder är ränta på nyupplåning som är satt till 2,5 procent.

Räntan som används för beräkning av interna räntor på investeringar för 2014 är också 2,5 procent.

Inledning och sammanfattning


Taxor och avgifterFör de taxor som har en indexklau-sul i sin konstruktion räknas de upp utan vidare beslut i fullmäktige. Här redovisas endast de som inte har en sådan konstruktion. De taxor/avgif-ter som skall förändras är följande:

Fritid• Översyn av taxor och avgifter för

simhallarna. Årskort, engångsav-gift och klippkort. Höjning föreslås till max 5 procent.

• Hyra av ishall vecka 30–34. Från timtaxa till ett fast veckopris på 65 000 kronor per vecka.

• Logi, övernattning på golv per natt höjs från 30 till 35 kronor per person och natt.

Nämnder

Tillägg/ avdrag

2014 Budget 2014 Plan 2015

Byggnadsnämnden 0 14 948 15 061

Fritid & Folkhälsa 0 105 972 105 375

Funktionsstöd 0 330 611 338 562

Förskola & Grundskola 0 1 577 072 1 593 991

Gymnasie & Vuxenutbildning 0 404 724 392 550

Individ & Familjeomsorg 10 000 179 681 181 687

Kommunfullmäktige 0 2 524 2 511

Kommunrevision 0 2 240 2 266

Kommunstyrelsen -2 000 118 537 115 051

- Kommunstyrelsen övrigt 800 115 738 117 910

Kultur & Turism 0 60 288 61 773

Miljö & Hälsoskydd 0 8 259 8 337

Teknik, skattefinansierat 2 890 98 419 106 873

Valnämnden 3 000 3 177 180

Äldreomsorg 22 700 715 151 730 463

Överförmyndarnämnden 0 1 275 1 279

Service 0 7 858 13 229

Finans verksamhet 22 700 90 468 204 100

Summa ekonomisk ram 60 090 3 836 942 3 991 198

Driftsramar

Driftsramarna är justerade med volymer och priser, utöver detta har några nämnder fått tillägg eller avdrag till sin ram. För mer informa-tion om vad tillägget eller avdraget avser, se respektive nämnds sida.

Utöver ovanstående förändring-ar finns fyra taxor som beslutas i särskild ordning.• Vatten och avlopp – en höjning av

förbrukningsavgiften är föreslagen.• Funktionsstöd och Äldreomsorgen

har nya taxor som avser en föränd-ring i avgiftssystemet.

• Miljö- och hälsa – höjning av tim-priserna


Skatter och statsbidragSkattesatsen förslås vara oförändrat 21,33 procent.

Skatter- och statsbidrag är beräknade utifrån SKLs rekommendationer, men med Kungsbackas egen befolk-ningsprognos. Det som håller tillbaka skatteunderla-get 2014 är pensionsbromsen. Trots den gynnsammare utvecklingen på arbetsmarknadens 2014 än 2013 växer skatteunderlaget i samma takt båda åren. Det beror på att den automatiska balanseringen av de allmänna pensio-nerna ger pensionsinkomsterna extra skjuts 2013, men verkar återhållande 2014. Beräkningarna nedan bygger på Cirkulär nr 17 2013.

MiljonerBokslut

2012Budget

2013Budget

2014Plan 2015

Plan 2016

Skatteintäkter 3 432 3 611 3 721 3 892 4 080

Inkomstutjämning 44 29 19 4 10

Kostnadsutjämning 50 65 63 65 68

Regleringsavgift 37 35 15 -8 -30

LSS-utjämning -70 -60 -51 -51 -52

Nytt utjämnings system från 2014 12 12 12

Införandeavgift -22 -7 -2

Fastighetsavgift 124 131 131 131 131

Summa 3 616 3 811 3 889 4 038 4 216

Procentuell förändring 1,8 5,4 2,4 3,8 4,4

Nytt utjämningssystem från 2014Regeringen förväntas besluta om ett nytt utjämnings-system från och med 2014. Kungsbacka vinner drygt 150 kronor per invånare på förändringen. För att systemet ska gå att genomföra utan att det blir för omedelbara effek-ter för de kommuner som tappar stora belopp, finns ett införandesystem. Det bygger på att alla kommuner bidrar med 280 kronor per invånare 2014, vilket successivt trap-pas av. Det innebär att det kortsiktigt blir ett minus för Kungsbacka, men att vi redan från 2015 får ta del av den positiva förändring som systemet ger. Se tabellen nedan.


BefolkningsprognosEn gemensam befolkningsprognos har använts för att beräkna volymförändringar i ramarna samt för att beräkna skatteintäkter. Den ligger även till grund för de planerade lokalinvesteringarna. Prognosen är framtagen av kommunstyrelsens förvaltning i februari 2013.

Ålder 2012 2013 2014 2015 2016

0 839 866 873 890 913

1–3 3 065 2 975 2 920 2 970 3 035

4–5 2 144 2 233 2 308 2 213 2 138

6 1 149 1 104 1 110 1 194 1 189

7–9 3 370 3 451 3 460 3 452 3 503

10–15 6 063 6 219 6 415 6 672 6 894

16–18 3 149 2 979 2 914 2 922 2 951

19–64 42 940 43 273 43 602 43 934 44 413

65–69 4 777 4 858 4 726 4 584 4 432

70–74 3 549 3 788 4 069 4 275 4 485

75–79 2 433 2 567 2 716 2 938 3 035

80–84 1 666 1 668 1 766 1 810 1 955

85–89 1 032 1 096 1 106 1 137 1 152

90–w 610 637 656 674 708

Summa 76 786 77 716 78 640 79 667 80 802

InvesteringarInvesteringsnivån hamnar på 664 miljoner 2014. Investe-ringarna delas in i lokaler, exploateringar, löpande årliga samt övriga investeringar. Löpande årliga investeringar samt övriga investeringar redovisas och specificeras under nämndernas avsnitt i budgeten. Lokaler och exploate-ringar redovisas under kommunstyrelsen och specificeras under de särskilda avsnitten Lokaler och boenden respektive Exploateringar längre fram i budgeten.

MiljonerBudget

2013Budget

2014Plan 2015

Plan 2016

–2018

Lokalinvesteringar 224 515 209 1 622

Exploaterings-investeringar 21 -58 3 71

Löpande årliga investeringar 92 59 61 186

Övriga investeringar 117 89 102 226

Avgiftsfinansierad verksamhet 150 59 40 90

Summa 604 664 415 2 195

SkulderLåneskulden kommer vid planperiodens slut att överstiga 2 miljarder. Det är framförallt i slutet på planperioden, 2016 – 2018, som det finns stora investeringar inpla-nerade. Några av dessa är osäkra och kan komma att revideras.

Låneskuld hos kreditinstitut i miljonerBokslut

2012Budget

2013Budget

2014Plan 2015

Plan 2016

Lånskuld 650 938 1 363 1 553 2 253

SoliditetBokslut

2012Budget

2013Budget

2014Plan 2015

Plan 2016

Soliditet 23% 23% 21% 20% 18%

Soliditetens utveckling är beroende på två faktorer, dels resultatet, dels tillgångsökningen. Soliditeten sjunker om tillgångarna ökar i snabbare takt än det egna kapitalet. Man bör finansiera tillgångsökningen, investeringarna, med egna medel till största delen.


Kungsbacka är en del av storstadsregio-nen Göteborg med dess puls, arbets-marknad och kulturutbud, men också en del av Halland. Kommunen består även av landsbygd med dess lugnare rytm.

Den unika miljön med kusten, natu-ren, kulturlandskapet och den vackra innerstaden, gör Kungsbacka till en attraktiv kommun att bo i. Kungsbacka skall utvecklas till en ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar kommun. Detta sammantaget leder till det goda livet och gemenskap människor emellan.

Kungsbacka är bra för invånarna såväl unga som gamla. Våra skolor skall vara bland de bästa i landet vad gäller studie-resultat, funktionalitet, modernitet och miljö.

I den kommunala verksamheten bemöts alla invånare med uppmärksam-het och intresse. Med utbyggnaden av bredband kan Kungsbacka ligga i spetsen och erbjuda nya möjligheter till information, insyn och demokrati.

Vi har nolltolerans för hårt språk, våld, kriminalitet och nonchalans oavsett om det sker i skolor, i hem, på arbetsplatser eller på gator och torg. Missbruk försö-ker vi stävja tidigt och ge en hjälpande hand om det trots allt går snett. Trygg-heten i de sociala välfärdssystemen ska fungera och finnas till hands när vi behöver den.

Ett levande och livligt Kungsbacka behöver en bättre balans mellan boende och arbetstillfällen. Kungsbacka skall bli ett starkare alternativ för företag som söker etablering i Göteborgsregionen.

Handelsplatsen Kungsbacka blir en del av dynamiken i det moderna Kungs-backa med fler etableringar och satsning på utbildning.

Nya företag och arbetsplatser skall etableras längs såväl E6 som västkust-banan.

Småindustri och hantverk skall utvecklas i kommunens olika delar.

Kungsbacka stad skall växa och bli ett mer framträdande nav i kommunen. Vi skall bygga tätare, mer stadslikt och högre än tidigare.

Utvecklingen skall präglas av varia-tion, valfrihet och verksamhet. Variation i stadsplanering med en nybyggnation som har mer djärv stil och arkitektur, valfrihet i bostadsutbud med fler mindre lägenheter...

...verksamhet med nya arbetsplatser inom service- och tjänstesektorn samt ett stadsliv med rika möjligheter till möten, kulturupplevelser, restaurang-besök och övernattningsmöjligheter. Ny bebyggelse skall präglas av varsamhet så att kulturvärden beaktas.

Kungsbackas tillhörighet och tillgäng-lighet i Göteborgsregionen och Region Halland skall stärkas genom bättre kom-munikationer. Flaskhalsar för både väg- och järnvägstrafiken byggs bort, och möjligheten att åka kollektivt utökas.

Kungsbackaån är en tillgång vars närområde skall utvecklas till en unik miljö för boende, aktiviteter och arbete. Området längs Kungsbackaån med när-het till innerstaden, pendel och handels-centra kan skapa spännande förutsätt-ningar för stadsliv ute och inne, som gör området känt och ger Kungsbacka profil i hela regionen.

Visionen handlar om hur kommunen ska möta invånarnas behov av arbete, boende, trygghet, utbildning och upplevelser, om hur vi får företag att etablera sig i kommunen och hur Kungsbacka stad ska växa . Den innehåller inte bara vackra ord, utan markerar tydligt åt vilket håll utvecklingen ska gå .

Vi har nolltolerans för hårt språk, våld, kriminalitet och nonchalans

Valfrihet i bostadsutbud med fler mindre lägenheter

Kungsbacka skall bli ett starkare alternativ för företag som söker etablering i Göteborgsregionen

Ett stadsliv med rika möjligheter till möten, kulturupplevelser och restaurangbesök

Visionen visar vart vi vill

Kungsbacka skall utvecklas till en ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar kommun

Kungsbacka kan ligga i spetsen och erbjuda nya möjligheter till information, insyn och demokrati

Omvärldsanalys

Varför vi gör en omvärldsanalysEn omvärldsanalys hjälper oss att bättre förstå vår omvärld och de krav som ställs på oss i kommunen. Omvärldsanalysen ger kunskaper om framtida och nya förutsättningar för verksamhetens arbete. Den skapar grund för strategiska överväganden och för budget-, resultat- och resursanalyser.

I omvärldsanalysen har fyra övergripande drivkrafter och fjorton säkra trender identifierats. Dessa drivkrafter och trender utgör tillsammans de förändringar i omvärlden som påverkar kommunens verksamhet.

Vilka förändringar i omvärlden påverkar Kungsbacka kommuns möjligheter att vara en attraktiv kommun att bo, leva och driva företag i mot år 2020?

En drivkraft är det som gör att en trend tar riktning. Ett politiskt

beslut kan vara en drivkraft.

Vad är en drivkraft?

Fyra övergripande drivkrafter1. En växande befolkningFärre unga ska försörja fler gamla, något som på sikt blir allt svårare. Detta innebär att vi har växande grupper med stora behov av särskild service.

2. Den tekniska utvecklingen Teknikutvecklingen går snabbt inom många områden och har en stark påverkan på hela vårt samhälle. Vi kan idag enkelt kommunicera med varandra över hela världen. IT-utvecklingen har medfört fler valmöjligheter på mark-naden. Nya smarta och effektiva lösningar inom områden som bostäder, transporter och energi hänger till stor del ihop med teknikutvecklingen.

3. Med fokus på miljönMiljö- och klimatfrågan har kommit alltmer i fokus. Frågan prioriteras betydligt mer politiskt, såväl som av näringsliv och organisationer.

4. Individen står i centrumDen enskilda individens krav på och möjligheter att fatta egna beslut i vardagen har ökat. Den ökade individu-aliseringen tillsammans med ökad kunskapsnivå bland invånarna höjer kraven och förväntningarna på tjänster, inte minst välfärdstjänster.


Fjorton säkra trenderDe fyra övergripande drivkrafterna driver den globala utvecklingen framåt och påverkar därmed hela världen. Drivkrafterna driver även på de fjorton säkra trender som identifierats i omvärldsanalysen. Dessa trender påverkar Kungsbackas möjligheter att vara en attraktiv kommun fram till år 2020. Drivkrafterna samspelar med nedanstå-ende trender och påverkar våra möjligheter att nå våra mål.

1. Medvetenheten om miljö- och energifrågor ökar.

2. Kraven på kommunen ökar. Det ställs ökade krav från EU, staten, länsstyrelsen med flera

3. Att skapa ett hållbart samhälle står i centrum. Vi måste planera och bygga samhället så att det fungerar för alla.

4. Individualiseringen medför ökade krav på inflytande och valfrihet.

5. Den upplevda tidsbristen ökar och medför lägre tolerans för strul och misstag.

6. Regionernas betydelse ökar. Större och starkare regioner växer fram och får mer att säga till om.

7. Arbetsmarknaden ställer allt högre krav på kommunen och den kommunala servicen.

8. Högre krav på kollektivtrafik och infrastruktur, då antalet resor mellan bostad och arbete ökar.

9. Kraven på rörlighet och platsoberoende ökar.

10. Större konkurrens om arbetskraft och arbetsplatser ger i en högre utsträckning även konkurrens om tjänster.

11. Engagemanget i politiken ser annorlunda ut med mer fokus på en eller ett fåtal enskilda frågor.

12. Det ideella engagemanget ökar.

13. Det ställs högre krav på kommunen som arbetsgivare.

14. Kraven på mer smarta och enkla tjänster inom e-förvaltning ökar.

En fullständig version av omvärldsanalysen finns tillgänglig på kungsbacka.se


En trend är en förändring i omvärlden som man tror

kommer att bestå under en tid och som påverkar

vårt samhälle.

Vad är en trend?

Så styrs Kungsbacka

VisionI visionen har politikerna samlat och formulerat de olika delarna som ingår i den långsiktiga utvecklingen av kommunen. Den handlar om hur kommunen ska möta invånarnas behov av arbete, boende, trygghet, utbildning och upplevelser, om hur vi får företag att etablera sig i kommunen och hur Kungsbacka stad ska växa.

Kommunfullmäktiges prioriterade målPolitikerna i kommunfullmäktige har beslutat om 16 prioriterade mål inför budgetperioden 2014–2016. Se sidorna 16–19.

Kommunfullmäktiges inriktningarPolitikerna i kommunfullmäktige har beslutat om två inriktningar som ska gälla för budgetperioden 2014–2016. Man har även beslutat om de direktiv som gäller under budgetåret. Både inriktningar och direktiv finns på sidan 20.

Övergripande planer och programUtöver fullmäktiges prioriterade mål, inriktningar och direktiv finns ytterligare mål- och styrdokument. Dessa uttrycker fullmäktiges ambi-tioner för ett antal sakfrågeområden och är riktade till fler än en nämnd. Exempel på sådana dokument är:• Översiktsplan, antagen 2006 04 27• Mål för bostadsbyggande,

antagen 2009 12 08• Ny mark för näringslivet,

handlingsplan 2009/2012• Handlingsplan för Kungsbacka

kommuns miljöarbete 2012–2015

• Policy för konkurrensprövning, antagen 2010-11-03

Nämndernas resultatmålVarje nämnd beslutar om resultat-mål med utgångspunkt från kom-munfullmäktiges prioriterade mål. Nämnden kan också skapa helt egna resultatmål inom sin verksamhet.

Förvaltningarnas genomförande planerVarje förvaltning tar hand om de resultatmål som den egna nämnden satt upp och skapar genomföran-deplaner för sina verksamheter och enheter.

Överenskommelser med medarbetarnaEn överenskommelse mellan medar-betare och chef om vad man ska göra under det kommande året, diskuteras fram under utvecklingssamtalen.

UppföljningVarje år följer förvaltningarna, verk-samheterna och enheterna upp vad invånarna tycker om servicen och om man lyckats förverkliga målen. Man gör en analys av verksamheten, hur omvärlden påverkat arbetet och läm-nar förslag till förändringsområden.

Varje förvaltnings uppföljning går vidare till den egna nämnden, där politikerna analyserar och diskuterar den och sammanställer nämndens årsredovisning.

Kommunstyrelsens förvaltning och kommunstyrelsen gör en analys av kommunens samlade resultat och sammanställer med nämndernas års-redovisningar som grund kommu-nens gemensamma årsredovisning.

I Kungsbacka har vi valt att styra våra verksamheter med en levande vision, tydliga mål, en gemensam värdegrund och en tydlig arbetsfördelning mellan politiker och tjänstemän . Det är politikerna i kommun-fullmäktige och nämnder som bestämmer vad som ska göras och formulerar inriktning, mål och direktiv för arbetet . Förvaltningarna bestämmer sedan hur det ska göras, detta beskrivs i genomförandeplaner .Personalen och ekonomin är de tillgångar vi har för att nå dit vi vill och skapa ett bra resultat för kom-muninvånarna . I slutändan är uppföljningen viktig för att se om vi når de resultat vi vill och för att åter-föra erfarenheter och kunskap in i planeringen framåt .

I början av året hålls en hearing där politiker och förvaltningar träffas och diskuterar resultaten i uppföljningarna, förslagen till förändringsområden och framtidens utmaningar. Hearingen är starten på arbetet med kommande kommun-budget och plan.

Kommunbudget och plan Förslaget till kommunbudget och plan arbetas fram av kommunstyrel-sens arbetsutskott varje år. Budgeten gäller för det kommande året och planen för de därpå följande två åren. Den aktuella budgeten gäller för 2014 och planen för 2015–2016.

Uppföljning, vision, omvärldsanalys och förändringsområdenFörvaltningarnas, nämndernas och kommunens samlade uppföljning ligger till grund för den kommande budgeten och planen. Tillsammans med visionen, en omvärldsanalys och de förändringsområden som förslogs i uppföljningen föreslår kommun-styrelsens arbetsutskott strategiska frågor för kommunen.

Strategiska frågor, kommunfullmäktiges mål, inriktning, direktiv och ekonomiUtifrån de strategiska frågorna bestäms vilka prioriterade mål som ska finnas kvar, vilka som ska tas bort och vilka nya som ska komma till, liksom inriktningar och direktiv. Samtidigt diskuteras finansieringen av förslagen. Resultatet av detta arbete blir Kungsbacka kommun-budget och plan.


Kommunfullmäktigesinriktning

Kommunfullmäktigesprioriterade mål

Nämndernas resultatmål

Förvaltningarnas och verksamheternas genomförandeplaner och överenskommelser

KommunfullmäktigesDirektiv

Vision

Nämndernas inriktning

Nämndernas direktiv

Uppföljning• analys av verksamheten• analys av hur omvärlden påverkat oss• förslag förändringsområden



Kommunbudget

Kf:s inriktningmål och direktiv

Ekonomi

Uppföljning Strategiska frågor

Vision

Omvärlds analys

Förändrings-områden

Så här tar vi fram budgeten

Det här är Kungsbacka kommuns styrmodell


Kommun fullmäktiges prioriterade mål 2014

Med visionen som bas, hänsyn tagen till omvärlden och analys av tidigare års uppföljningar beslutar fullmäktige om ett antal prioriterade mål som vart och ett adresseras till en eller flera politiska nämnder.

Målen är formulerade som den effekt vi vill uppnå. För att kunna följa upp om våra ansträngningar leder till resultat finns mätningar för respektive mål där vi anger ambitionsnivå för varje enskilt år. När vi sedan bedömer måluppfyllse sker en sammanvägning av utfallen för de kvantitativa mätningarna och en kvalitativ uppföljning som samlas in från nämnderna i samband med delårsrap-portering och årsredovisning.

Samordning och adresseringI budgeten anges även vilka nämnder som ska arbeta med målet. Det finns en samordnande nämnd med ett särskilt ansvar för varje mål. Övriga nämnder som förväntas bidra till måluppfyllelse kallas adresserad nämnd.

Det främsta styrdokumentet i kommunen är visionen . Där har kommunfullmäktige gett uttryck för hur politikerna vill se kommunens långsiktiga utveckling .

Samordnande nämnder ansvarar för att• arbetet med målet samordnas inom kommunen• sammanställa vad samtliga nämnder gör för att bidra till

måluppfyllelse• följa upp arbetet och göra en samlad analys• bidra aktivt med underlag för utveckling och förbättring

av målet

Adresserade nämnder ansvarar för att• arbeta aktivt med att bidra till måluppfyllelse• samverka med övriga berörda nämnder

Adresserade nämnders förvaltningar ansvarar för att• en genomförandeplan med aktiviteter upprättas som

beskriver hur förvaltningen ska arbeta för att bidra till att målen nås

• följa upp genomförandeplanen och redovisa för nämnden

DEMokrAtIMåL

Ökat inflytandeAndelen invånare som upplever att de har inflytande ska öka

Samordningsansvar: KommunstyrelsenAdressering: Samtliga nämnder

Mätning: SCB:s medborgarundersökning, kvalitetsfaktor NII

Utfall 2012 2014 2015 2016

48 50 50 50

Bemötande och tillgänglighetAndelen som upplever ett gott bemötande och god tillgänglighet i kontakt med kommunen ska öka


Mätning: SCB:s medborgarundersökning, kvalitetsfaktor Bemötande & Tillgänglighet

Utfall 2012 2014 2015 2016

60 62 63 65

Mätning: Insikten, kvalitetsfaktor Bemötande

Utfall 2011 2014 2015 2016

69 Ingen mätning

71 Ingen mätning

Mätning: Insikten, kvalitetsfaktor Tillgänglighet

Utfall 2011 2014 2015 2016

70 Ingen mätning

72 Ingen mätning

FoLkhäLSoMåL

Hälsosamt livAndelen invånare som upplever goda förutsättningar att leva ett hälsosamt liv ska öka

Samordningsansvar: Fritid & FolkhälsaAdressering: Byggnadsnämnden, Förskola & Grundskola, Gymnasie & Vuxen-utbildning, Funktionsstöd, Individ & Familjeomsorg, Kommunstyrelsen, Kultur & Turism, Miljö & Hälsoskydd, Service, Teknik, Äldreomsorg

Mätning: SCB:s medborgarundersökning, egen tilläggsfråga

Utfall 2012 2014 2015 2016

6,6 6,9 7,0 7,0


Utfall 2012 2014 2015 2016

ingen uppgift 6,8 6,9 7,0

Minskat bruk av alkohol, tobak och narkotikaBruket av alkohol, tobak och narkotika bland ungdomar ska minska

Samordningsansvar: Fritid & Folkhälsa Adressering: Funktionsstöd, Förskola & Grundskola, Gymnasie & Vuxen-utbildning, Individ & Familjeomsorg, Kultur & Turism

AlkoholMätning: Luppen vart tredje år, däremellan ungdomsenkäten . Andel av ungdomarna i åk 8 som uppger att de inte konsumerar alkohol .

Utfall 2012 2014 2015 2016

91%* 81% 83% 85%

*Baseras på ungdomsenkäten där vi vet att utfallet visar högre resultat än i Luppen . Skillna-den är att ungdomsenkäten skickas hem till målsman medan Luppen fylls i under skoltid .

TobakMätning: Luppen vart tredje år, däremellan ungdomsenkäten . Andel av ungdomarna i åk 8 som uppger att de inte röker .

Utfall 2012 2014 2015 2016

94%* 88% 90% 92%

*Baseras på ungdomsenkäten där vi vet att utfallet visar högre resultat än i Luppen . Skillna-den är att ungdomsenkäten skickas hem till målsman medan Luppen fylls i under skoltid .

NarkotikaMätning: Luppen vart tredje år, däremellan i enkät till elever i årskurs 2 på gymnasiet . Andel av ungdomar i årskurs 2 på gymnasiet som uppger att de inte använt narkotika .

Utfall 2012 2014 2015 2016

ingen uppgift 82% 83% 84%


Minskat försörjningsstödAndelen personer med försörjningsstöd ska minska

Samordningsansvar: Individ & Familjeomsorg Adressering: Gymnasie & Vuxenutbildning, Kommunstyrelsen

Mätning: Hämtas från eget verksamhetssystem

Utfall 2012 2014 2015 2016

2,8% 2,8% 2,7% 2,6%

Fler ska åka kollektivtAntalet resor med kollektivtrafiken ska öka

Samordningsansvar: Kommunstyrelsen Adressering: Byggnadsnämnden, Teknik

Mätning: Antal resor i tusental, summan av lokal busstrafik, pendeltåg och Blå Express

Utfall 2012 2014 2015 2016

6 900 8 800 9 000 9 300

Minskad energianvändningEnergianvändningen i kommunens lokaler ska minska

Samordningsansvar: Service Adressering: Samtliga nämnder

Mätning: Den totala mängden tillförd energi, kWh/m², graddagskorrigerad

Utfall 2012 2014 2015 2016

176 160 155 150

Ekologiska livsmedelAndel inköpta certifierade ekologiska livsmedel ska öka

Samordningsansvar: Service Adressering: Förskola & Grundskola, Gymnasie & Vuxenutbildning, Äldreomsorg

Mätning: Andel inköpta miljömärkta livsmedel i kronor i förhållande till totalt inköpta livsmedel, redovisat i procent .

Utfall 2012 2014 2015 2016

16% 22% 25% 25%

Bättre fritidAndelen av kommunens invånare som är nöjda med sin fritid ska öka

Samordningsansvar: Fritid & FolkhälsaAdressering: Funktionsstöd, Gymnasie & Vuxenutbildning, Kultur & Turism, Äldreomsorg


Utfall 2012 2014 2015 2016

80 % 82 % 84 % 86 %

Mätning: Luppen vart tredje år, däremellan ungdomsenkäten, åk 8 .Andel av ungdomarna i åk 8 som är nöjda med sin fritid

Utfall 2012 2014 2015 2016

81% 83% 84% 84%

Trygg kommunAndelen invånare som upplever att de är trygga ska öka


Mätning: SCB:s medborgarundersökning, kvalitetsfaktor Trygghet

Utfall 2012 2014 2015 2016

65 67 67 68

SAMhäLLSUtvEckLINgS- och MILjöMåL

Företagsvänlig kommunKungsbacka ska vara känd som en företagsvänlig kommun

Samordningsansvar: KommunstyrelsenAdressering: Byggnadsnämnden, Förskola & Grundskola, Gymnasie & Vuxenutbildning, Individ & Familjeomsorg, Kultur & Turism, Miljö & Hälsoskydd, Service, Teknik

Mätning: Insikt, SKL Nöjd Kund Undersökning

Utfall 2011 2014 2015 2016

66 ingen mätning

75 ingen mätning


Minskade koldioxidutsläppUtsläpp av koldioxid från kommunens tjänsteresor ska varje år minska med 2,5 procent


Mätning: Resandestatistik flyg- och tågresor från leverantör . Egen mätning för egen bil i tjänsten och resande med tjänstebilar .

Utfall 2012 2014 2015 2016

-0,5% -2,5% -2,5% -2,5%

UtBILDNINgSMåL

Bra skolaVåra skolor ska vara bland de bästa i landet

Samordningsansvar: Förskola & Grundskola Adressering: Gymnasie & Vuxenutbildning

Mätning: Placering sammanvägt resultat i Öppna jämförelser, grundskola

Utfall 2012 2014 2015 2016

22 11 10 9

Mätning: Andel elever i skolår nio som når målen i alla ämnen

Utfall 2012 2014 2015 2016

87,1% 100% 100% 100%

Mätning: Andel elever med gymnasieexamen

Utfall 2012 2014 2015 2016

ingen uppgift 100% 100% 100%

Attraktiv arbetsplatsKungsbacka kommun ska vara och upplevas som en attraktiv arbetsplats av medarbetarna

Samordningsansvar: Kommunstyrelsen Adressering: Samtliga nämnder

Mätning: Medarbetarenkäten genom ett medeltal av fyra utvalda indikatorer

Utfall 2012 2014 2015 2016

7,3 7,5 ingen mätning

7,6

Mätning: Jämix, ökning av antal punkter per år

Utfall 2012 2014 2015 2016

Basår 1 punkt 1 punkt 1 punkt

FINANSIELLA MåL

ResultatÅrets resultat ska uppgå till minst 1,5 procent av skatter och statsbidrag

Samordningsansvar: Kommunstyrelsen Adressering: Kommunstyrelsen

Mätning: Årets resultat mäts som andel av skatter och statsbidrag

Utfall 2012 2014 2015 2016

3,5% 1,5% 1,5% 1,5%

Soliditet Soliditeten inklusive pensionsskuld ska i slutet av varje planeringsperiod om tre år vara lägst den nivå som gällde vid periodens början med oförändrade redovisningsprinciper

Samordningsansvar: Kommunstyrelsen Adressering: Kommunstyrelsen

Mätning: Eget kapital i förhållande till summa skulder

Utfall 2012 2014 2015 2016

23% 22% 22% 22%


Inriktningar och direktiv

InriktningarInriktningarna handlar om vårt förhållningssätt gente-mot kommuninvånarna, vilka värderingar allt vårt arbete ska utgå från.

VärdegrundenAlla som arbetar i Kungsbacka kommun ska ge ett gott bemötande och skapa möjligheter för medborgarna att ha inflytande över vår service. Vi ska vara tillgängliga för medborgarna. Med detta skapar vi trygghet.

Detta är Bitt, vår värdegrund. Bokstäverna står för Bemötande, Inflytande, Tillgänglighet och Trygghet.

Bitt förväntas alla anställda känna till och arbeta utifrån. Den säger inte exakt hur vi ska arbeta, men visar tydligt hur politikerna förväntar sig att vi förhåller oss till dem vi är till för. Alla de som har en arbetsledande roll har ett särskilt ansvar för att hålla diskussionen levande i organisationen. Bitt följs årligen upp på en kommunö-vergripande nivå i samband med kommunens årsredovis-ning.

ValfrihetNämnderna ska aktivt verka för att skapa ökad valfrihet för våra invånare genom konkurrensutsättning.

Nämnderna ska utveckla beställarkompetens och uppföljningskompetens så att god kvalitet erhålls, samt att kvaliteten går att följa upp och jämföra mellan olika utförare och mellan externa utförare och den kommunala servicen.

DirektivFörutom inriktningar kan kommunfullmäktige besluta om särskilda direktiv för arbetet i kommunen.

EförvaltningKungsbacka kommun ska ha en modern e-förvaltning. För att uppnå detta ska alla nämnder prioritera projektet Kungsbacka 2020 vars mål är att vi genom digitalisering-ens möjligheter ska erbjuda en:• Enkel vardag för privatpersoner och företag• Öppen förvaltning som stödjer insyn, delaktighet,

inflytande och innovation• Effektiv förvaltning där vi arbetar smart och kan leve-

rera en hög kvalitet i verksamheten

InvånardialogNämnderna ska dokumentera hur de organiserat sitt arbete med invånardialog. En redovisning över vilka invånardialoger som genomförts under 2014 ska lämnas till kommunstyrelsen.

PraktikplatserSamtliga förvaltningar ska ha beredskap att kunna ställa praktikplatser till förfogande för arbetssökande i Kungs-backa kommun.

FörsörjningsstödNämnden för Individ & Familjeomsorg ska säkerställa att arbete eller utbildning alltid erbjudits innan försörjnings-stöd betalas ut. Försörjningsstöd ska inte beviljas i de fall som sökande avböjer erbjudande om rimlig sysselsättning.

Direktivet är riktat till Individ & Familjeomsorg och Gymnasie & Vuxenutbildning.

Projekten som ryms inom Kungsbacka 2020 handlar om digitalisering och enklare vardag för privatpersoner och företag .


Kassaflödesanalys miljoner Bokslut 2012 Budget 2013 Budget 2014 Plan 2015 Plan 2016

Medel från verksamheten

Årets resultat 124,9 50,0 12,5 0,1 8,3

Avskrivningar 190,4 209,7 226,4 238,2 240,0

Ej likvidpåverkande poster 21,6 0,0 -11,1 20,7 20,4

Förändring omsättningstillgångar och kortfristiga skulder 29,8 0,0 11,1 -20,7 -20,4

Verksamhetsnetto 366,7 259,7 238,9 238,3 248,3

Medel från investeringsverksamheten

Investeringsnetto -370,0 -575,7 -664,5 -414,8 -890,7

Investeringsbidrag 16,9

Förändring av finansiella anläggnings tillgångar 0,1

Investeringsnetto -353,0 -575,7 -664,5 -414,8 -890,7

Medel från finansiella transaktioner

Amortering

Nyupplåning 250,0 288,0 425,0 180,0 645,0

Förändring långfristiga fordringar -16,3

Finansnetto 233,7 288,0 425,0 180,0 645,0

Förändring av likvida medel 247,4 -28,0 -0,6 3,4 2,6

Resultaträkning miljoner Bokslut 2012 Budget 2013 Budget 2014 Plan 2015 Plan 2016

Avskrivningar -190,4 -209,7 -226,4 -238,2 -240,0

Summa verksamhetens nettokostnader -3 465,6 -3 723,0 -3 836,9 -3 991,0 -4 150,6

Skatteintäkter 3 431,6 3 557,6 3 721,0 3 891,6 4 080,1

Generella statsbidrag 184,3 241,6 177,4 141,1 125,9

Nytt utjämningssystem -9,8 5,1 10,2

Finansiella intäkter 16,1 14,0 14,0 14,0 14,0

Finansiella kostnader -41,6 -40,3 -53,1 -60,7 -71,3

Årets resultat 124,9 50,0 12,5 0,1 8,3

Resultatets andel av skatt och statsbidrag 3,5% 1,3% 0,3% 0,0% 0,2%

Nettokostnadsutveckling 0,8% 7,4% 3,1% 4,0% 4,0%

Ökning av skatt + statsbidrag 1,8% 5,1% 2,6% 3,4% 4,3%

Nettokostnadernas andel av skatt + statsbidrag 96% 97% 98% 98% 98%

Finansnettots andel av skatt + statsbidrag 1% 1% 1% 1% 1%

Summa använda skattemedel 97% 98% 99% 99% 99%

Resultaträkning och kassaflödesanalysResultaträkningen sammanfattar kostnader och intäkter, och visar resultat samt hur det egna kapitalet föränd-ras . Kassaflödesanalysen visar hur vi finansierar vår verksamhet och hur kommunens rörelsekapital förändras .


Balansräkning Bokslut 2012 Budget 2013 Budget 2014 Plan 2015 Plan 2016

Tillgångar

Materiella anläggningstillgångar

Mark byggnader och tekniska anläggningar 2 877,7 3 243,7 3 681,8 3 858,4 4 509,1

Maskiner och inventarier 343,5 343,5 343,5 343,5 343,5

Summa materiella anläggningstillgångar 3 221,2 3 587,2 4 025,3 4 201,9 4 852,6

Finansiella anläggningstillgångar

Värdepapper, andelar och bostadsrätter 68,2 68,2 68,2 68,2 68,2

Bidrag till statlig infrastruktur, Åsa station 33,6 33,6 33,6 33,6 33,6

Långfristiga fordringar 14,3 14,3 14,3 14,3 14,3

Summa finansiella anläggningstillgångar 116,1 116,1 116,1 116,1 116,1

Omsättningstillgångar

Förråd 3,7 3,7 3,7 3,7 3,7

Exploateringsområden 16,9 16,9 16,9 16,9 16,9

Kortfristiga fordringar 400,2 400,2 389,1 409,8 430,3

Placeringar 305,5 305,5 305,5 305,5 305,5

Kassa och bank 110,2 82,2 81,6 85,1 87,7

Summa omsättningstillgångar 836,5 808,5 796,9 821,1 844,1

Summa tillgångar 4 173,8 4 511,8 4 938,2 5 139,1 5 812,8

Eget kapital, avsättningar och skulder

Eget kapital

Ingående eget kapital 843,4 968,2 1 018,2 1 030,7 1 030,8

Årets resultat 124,9 50,0 12,5 0,1 8,3

Summa eget kapital 968,2 1 018,2 1 030,7 1 030,8 1 039,1

Avsättningar och skulder

Avsättning pensioner inklusive löneskatt 1 688,8 1 688,8 1 677,8 1 698,5 1 719,0

Övriga avsättningar 44,8 44,8 44,8 44,8 44,8

Långfristiga skulder 650,0 938,0 1 363,0 1 543,0 2 188,0

Investeringsinkomster som periodiseras 115,2 115,2 115,2 115,2 115,2

Kortfristiga skulder 706,7 706,7 706,7 706,7 706,7

Summa skulder 3 205,6 3 493,6 3 907,5 4 108,3 4 773,7

Summa skulder och eget kapital 4 173,8 4 511,8 4 938,2 5 139,1 5 812,8

Soliditet 23% 23% 21% 20% 18%

PANTER OCH ANSVARSFÖRBINDELSER

Borgensåtaganden 1 846,7

BalansräkningBalansräkningen visar kommunens ekonomiska ställning . Under rubriken tillgångar visas hur kapitalet används . Rubriken eget kapital, avsättningar och skulder visar hur kapitalet anskaffas .


ByggnadsnämndenByggnadsnämnden ansvarar för kommunens uppgifter enligt plan- och bygglagen, PBL . Byggnadsnämnden har följande lagstadgade arbetsuppgifter: detaljplaner, fastighetsbildning och mätningstekniska frågor samt bygglovsprövning och tillsyn av byggnadsverksamheten .

DriftsbudgetBokslut

2012Budget

2013Budget

2014Plan 2015

Grundram 14 091 13 091 13 555 14 524

Kapitalkostnader 860 449 425 391

Övrigt, avdrag eller tillägg -1 000 464 968 146

Summa driftram 13 951 14 004 14 948 15 061

Specifikation av övrigt

Löner 2012, Index för tjänsterna inom Service samt diverse ramjusteringar -1 000 464 968 146

Övrig förändring 0 0 0 0

Summa -1 000 464 968 146

Investeringar Budget 2013

Budget 2014

Plan 2015

Summa 2016–18

Löpande investeringar 188 176 176 528

Volymförändringar Beräkning av volymförändringar har gjorts utifrån Byggnadsnämndens andel av enhetskostnaden per invånare inom infrastruktur och skydd. Enhetskostnaden är hämtad från Vad kostar verksamheten i din kommun bok-slut 2011 samt med indexuppräkning enligt prisförändringarna.

Så här fördelades kostnaderna 2012 Byggnadsnämndens verksamhet kostade 31,7 miljoner kronor under 2012 . Fördelningen till olika verksamheter beskrivs i diagrammet .

Kart avdelningen 26%

Nämnd 3%

Gemensam verksamhet 18%

Administration 17%

Bygglov 23%

Plan avdelningen 13%


Fritid & FolkhälsaNämnden för Fritid & Folkhälsa ansvarar för att planera, bygga och aktivt driva idrotts-, frilufts- och idrottsanläggningar . Nämndens uppgift är att bidra till ett tryggt och utvecklande samhälle, och att uppfylla kommuninvånarnas högt ställda krav på hälso-befrämjande, förebyggande och fostrande verksamhet .

Fritids & Folkhälsas verksamhet kostade 130 miljoner kronor under 2012 . Fördelningen till olika verksamheter beskrivs i diagrammet .

Fritidsgårdsverksamhet 13%

Allmän fritidsverksamhet 9%


Fritidsanläggningar 64%

Folkhälsa 4%

Demokratiarbete 1%

Så här fördelades kostnaderna 2012


DriftsbudgetBokslut

2012Budget

2013Budget

2014Plan 2015

Grundram 83 291 84 528 87 534 94 094

Kapitalkostnader 14 024 14 843 11 878 10 718

Övrigt, avdrag eller tillägg 902 3 006 6 560 563

Summa driftram 98 217 102 377 105 972 105 375


Löner 2012, Index för tjänsterna inom Service samt diverse ramjusteringar 902 3 006 6 560 563


Summa 902 3 006 6 560 563


Budget 2014

Plan 2015

Summa 2016–18

Löpande investeringar 14 021 8 560 8 160 28 460

Övriga investeringar

Skatepark 9 000

Motocross och trialbana, 10% finansiering 1 000

Tingbergsvallen 10 000

Utbyte växtbäddar naturgräsplaner 3 000

Kollaskolan, inventarier fritidsgård 500

Ridled 1 152

Konstgräsplaner 3 576

Valldahallen inventarier 339

Ishallsförråd inventarier 651

Summa 5 718 500 9 000 14 000

Volymförändringar Beräkning av volymförändringar har gjorts utifrån enhetskostnad per invånare inom fritid. Enhetskostna-den är hämtad från Vad kostar verksamheten i din kommun bokslut 2011 samt med indexuppräkning enligt prisför-ändringarna.


FunktionsstödNämnden för Funktionsstöd ansvarar för insatser till personer med olika typer av funktionsnedsättningar . Stödet till individen grundar sig på dennes behov i för-hållande till lagstiftningen i socialtjänstlagen, lagen om stöd och service till vissa funktions hindrade samt hälso- och sjukvårdslagen .

Funktionsstöds verksamhet kostade 368 miljoner kronor under 2012 . Fördelningen till olika verksamheter beskrivs i diagrammet .

Köpt verksamhet 9%

LSSboende, korttidsverksamhet 29%

Hemtjänst 4%

Hemsjukvård, rehabilitering 3%

Socialpsykiatriskt stöd 7%

Personlig assistans 25%


Stödfamiljer, ledsagning,

avlösarservice 2%

Daglig verksamhet 10%



Driftsbudget Bokslut 2012

Budget 2013

Budget 2014

Plan 2015

Grundram 285 727 285 727 312 448 328 211


Övrigt, avdrag eller tillägg 0 26 720 15 764 7 032

Summa driftram 287 666 314 897 330 611 338 562


Löner 2012, Index för tjänsterna inom Service samt diverse ramjusteringar 0 13 720 15 764 7 032

Övrig förändring 0 13 000 0 0

Summa 0 26 720 15 764 7 032


Budget 2014

Plan 2015

Summa 2016–18



Kolla parkstad 300

Tölö ängar II 300

Smidesvägen 300

Gruppbostad och daglig verksamhet 300

Sandlyckan, Kyvik 300

Gruppbostad 300 600

Valand 300

Kolla parkstad 300

Daglig verksamhet 400 400 1 200

Inventarier till nya boenden 1 488

Inventarier till nya lokaler och daglig verksamhet 800

Summa 2 288 1 900 700 2 400

Volymförändringar Ramtilldelningen delas upp i tre steg:• All verksamhet exklusive personlig assistans och köpt

verksamhet• Personlig assistans• Köpt verksamhet All verksamhet exklusive personlig assistans och köpt verksamhet, steg 1Beräkningen utgår som tidigare från nyckeltalet kostna-der för handikapp omsorg totalt kronor/invånare 0–64 år. Nyckeltalet minskas med Lokalkostnader brutto SoL/HSL/LSS samt personlig assistans och köpt verksamhet. Volymuppräkningen för verksamheten generellt har skett med kronor per invånare 0–64 år med avdrag för köpt verksamhet och personlig assistans i steg 1.

Personlig assistans, steg 2En snittkostnad per brukare har räknats fram samt en prognos för den årliga ökningen av brukare. köpt verksamhet, steg 3En snittkostnad per köpt plats har räknats fram samt en prognos för den årliga ökningen av brukare.

hyror med meraHyror för nya boenden och andra hyresförändringar begärs separat i samband med flerårsbudgeten och ingår inte i volymökningen. Enhetskostnaden är hämtad från Vad kostar verksamheten i din kommun bokslut 2011 samt med indexuppräkning enligt prisförändringarna.


Förskola & GrundskolaNämnden för Förskola & Grundskola ansvarar för:

• Förskola och pedagogisk omsorg• Grundskola, grundsärskola och fritidshem• Vårdnadsbidrag• Korttidstillsyn för skolungdomar över 12 år, enligt Lag om stöd och service till vissa funk-

tionshindrade, LSS .• Att godkänna, utöva tillsyn och bevilja bidrag till fristående förskolor och fritidshem. • Besluta om rätt till bidrag för fristående pedagogisk omsorg och ha tillsyn över verksamhe-ten . • Att lämna bidrag till fristående grundskolor och har rätt till insyn i deras verksamhet.

Förskola & Grundskolas verksamhet kostade 1680 miljoner kronor under 2012 . Fördelningen till olika verksamheter beskrivs i diagrammet .

Korttidstillsyn LSS 1%

Förskoleverksamhet 32%

Fritidshem 9%

Förskoleklass, grundskola 37%

Grundsärskola

2%




Budget 2013

Budget 2014

Plan 2015

Grundram 1 428 998 1 428 795 1 479 204 1 546 260



Summa driftram 1 477 981 1 536 306 1 577 072 1 593 991


Löner 2012, Index för tjänsterna inom Service samt diverse ramjusteringar 45 684 67 056 17 273


Summa 0 50 409 67 056 17 273


Budget 2014

Plan 2015

Summa 2016–18



Kollaskolan F-9, utbyggnad och inventarier 16 000

Frillesås Bostället, 3 avdelningar, inventarier 1 000

Fjärås Prästgårdsängen, tillbehör 2 avdelningar, extern regi 1 000

Ny förskola i Kolla, 9 avdelningar, inventarier 3 000

Vallda Heberg, 4 avdelningar, inventarier

Tölö ängar, 4 avdelningar, inventarier 1 000 2 000

Basunen, 1 avdelning, inventarier 500

Ny förskola i Kollaområdet, 3 avdelningar 2 000

Ny förskola i Kolla, 4 avdelningar i bostadshus, inventarier 2 000

Åsa Gård ny förskola, 4 avdelningar, inventarier 2 000

Fjärås Måå, 4 avdelningar, inventarier 2 000

Varlaberg 6 avdelningar, inventarier 3 000

Hålabäcks entré 331

Summa 5 331 17 000 6 000 7 500

Volymförändringar Beräkning av volymförändringar har gjorts utifrån enhetskostnad per invånare inom förskola och grund-skola. Volymuppräkningen för utbildning i grundskolan har skett med kronor per invånare 6–15 år. Volymuppräk-

ningen för förskoleverksamhet kronor per invånare 1–5 år och skolbarnsomsorg kronor per invånare 6–12 år.Enhetskostnaden är hämtad från Vad kostar verksamheten i din kommun bokslut 2011 samt med indexuppräkning enligt prisförändringarna.


Gymnasie & VuxenutbildningNämnden för Gymnasie & Vuxenutbildning ansvarar för:• Gymnasieskola och gymnasiesärskola• Kommunal vuxenutbildning• Yrkeshögskoleutbildningar• Arbetsmarknadsåtgärder• Vägledning• Flyktingmottagande• Kulturskola

Flykting mottagande 1%

Gymnasieskola 77%

Vuxenutbildning 9%

Kulturskola 4%

Arbetsmarknadsåtgärder 3%


Så här fördelades kostnaderna 2012 Gymnasie & Vuxenutbildnings verksamhet kostade 541 miljoner kronor under 2012 . Fördelningen till olika verksamheter beskrivs i diagrammet .


DriftsbudgetBokslut

2012Budget

2013Budget

2014Plan 2015

Grundram 404 438 405 567 398 421 390 602


Övrigt, avdrag eller tillägg 1 262 -7 146 -7 819 -12 435

Summa driftram 419 876 412 285 404 724 392 550


Löner 2012, Index för tjänsterna inom Service samt diverse ramjusteringar 1 262 -13 446 -7 819 -12 435

Övrig förändring 0 6 300 0 0

Summa 1 262 -7 146 -7 819 -12 435

Investeringar Budget

2013Budget

2014Plan 2015

Summa 2016–18


Volymförändringar Beräkning av volymförändringar har gjorts utifrån enhetskostnad per invånare inom gymnasie- och vuxenutbildningen. Volymuppräkningen för utbildning i gymnasieskolan har skett med en beräkningsfaktor av 77,8 procent per elev 16–19 år. Volymuppräkningen för Komvux har gjorts med en beräkningsfaktor av

1,5 procent av 20–64 år. Volymuppräkningen för musik- och kulturskola har gjorts med en beräkningsfaktor av 42,6 procent av 6–15 år.Enhetskostnaden är hämtad från Vad kostar verksamheten i din kommun bokslut 2011 samt med indexuppräkning enligt prisförändringarna.

Individ & FamiljeomsorgNämnden för Individ & Familjeomsorg ansvarar för arbetet med att skapa goda och trygga levnadsförhållanden för alla kommuninvånare. Ansvaret omfattar bland annat försörjningsstöd, råd och stöd till familjer med barn och ungdomar, utredning kring barn och ungdomar som far illa, familjehems- och institutionsvård för barn och ungdo-mar samt missbruksvård. Skuldsanering, familjerådgivning och familjerätt är ytterligare några ansvarsområden. Nämnden är tillstånds- och tillsynsmyndighet för serverings-tillstånd enligt alkohollagen samt för försäljning av tobak enligt tobakslagen.

Individ & Familjeomsorgs verksamhet kostade 203 miljoner kronor under 2012 . Fördelningen till olika verksamheter beskrivs i diagrammet .

Institutionsvård 15%

Öppna insatser, familjehemsvård 41%

Försörjnings stöd 26%


Flykting mottagande 5%

DriftsbudgetBokslut

2012Budget

2013Budget

2014Plan 2015

Grundram 156 956 152 956 163 531 178 253

Kapitalkostnader 836 990 1 429 1 451


Summa driftram 157 792 164 521 179 681 181 687



Övrig förändring 0 6 800 10 000 0

Summa 0 10 575 14 721 1 984


2013Budget

2014Plan 2015

Summa 2016–18

Löpande investeringar 1 183 611 611 1 834

Volymförändringar Beräkning av volymförändringar har gjorts utifrån enhetskostnad per invånare inom individ- och familje-omsorg. Enhetskostnaden är hämtad från Vad kostar verksamheten i din kommun bokslut 2011 samt med index-uppräkning enligt prisförändringarna.


Övriga förändringar i ramen har tilldelats verksamheten med 10 miljoner kronor från och med budget 2014 som en permanent justering. Målsättningen är att få en bättre styrning i förvaltningen och att undvika tilläggsanslag under året.


KommunfullmäktigeKommunfullmäktige, KF, är kommunens högsta beslutande instans . Kommunfullmäktige beslutar om gemensamma mål och riktlinjer för den kommunala verksamheten och bestämmer hur pengarna i budgeten ska användas . Det är kommunfullmäktige som beslutar om hur mycket medborgarna ska betala i skatt till kommunen .


Budget 2013

Budget 2014

Plan 2015

Grundram 2 766 2 766 2 800 2 500


Övrigt, avdrag eller tillägg 0 34 -300 -13

Summa driftram 2 793 2 823 2 524 2 511


Löner 2012, Index för tjänsterna inom Service samt diverse ramjusteringar 0 34 -300 -13


Summa 0 34 -300 -13

Volymförändringar Beräkning av volymförändringar har gjorts utifrån kom-munfullmäktiges andel av den politiska verksamheten.

Enhetskostnaden är hämtad från Vad kostar verksamheten i din kommun bokslut 2011 samt med indexuppräkning enligt prisförändringarna.

Kommunfullmäktiges möte i Särö i december 2012 .


Kommunfullmäktige ska kontrollera att den kommunala verksamheten sköts på ett riktigt sätt . För det arbetet utser man politiker att vara förtroendevalda revisorer i kommunrevisionen .

Kommunrevisionen är oberoende . Revisionen granskar och bedömer hur kommunstyrelsen och nämnderna utför sina uppgifter . I uppdraget ingår även att granska de kommunala bolagen och den kommunala stiftelsen .

Kommunrevision

DriftsbudgetBokslut

2012Budget

2013Budget

2014Plan 2015

Grundram 2 179 2 179 2 212 2 240


Övrigt* (avdrag eller tillägg) 0 33 28 26

Summa driftram 2 179 2 212 2 240 2 266


Löner 2012, Index för tjänsterna inom Service samt diverse ramjusteringar 0 33 28 26


Summa 0 33 28 26

Volymförändringar Beräkning av volymförändringar har gjorts utifrån kom-munrevisionens andel av den politiska verksamheten. Enhetskostnaden är hämtad från Vad kostar verksamheten i din kommun bokslut 2011 samt med indexuppräkning enligt prisförändringarna.


KommunstyrelsenKommunstyrelsen, KS, planerar, leder och samordnar kommunens verksamhet och ekonomi . KS förbereder alla ärenden till kommunfullmäktige om inte någon annan styrelse eller nämnd har gjort det . KS genomför sedan kommunfullmäktiges beslut .


Budget 2013

Budget 2014

Plan 2015

Grundram 112 286 99 063 110 286 107 645


Övrigt, avdrag eller tillägg 0 8 731 -1 823 -3 379

Summa driftram 130 610 121 563 118 537 115 051


Löner 2012, Index för tjänsterna inom Service samt diverse ramjusteringar 81 177 621

Övrig förändring 8 650 -2 000 -3 854

Summa 0 8 731 -1 823 -3 379


2013Budget

2014Plan 2015

Summa 2016–18

Löpande investeringar kommunstyrelsen 275 220 220 660

Löpande investeringar Kollektivtrafik 500 400 400 1 200


Fastighetsreglering 150 150 150 450

Fastighetsbildning 150 150 150 450

Fastighetsförsäljningar, inkomst -500 -500 -500 -1 500

Bostadsexploatering, övrigt 750 750 750 2 250

Markförvärv 500 500 500 1 500

Markförvaltning 100 100 300

Diarie, dokumenthanteringssystem 1 500

Modernisering av systemet Raindance 45

Internetanslutning 172

Avrop förstudier 500

Åsa station, kommunens investering 27 715

Bussuppställning Kungsbacka station 1 554 2 000

Särö Centrum 2 000

Snipen 2 000

Summa 32 536 7 150 1 150 3 450

Volymförändringar Beräkning av volymförändringar har gjorts utifrån enhetskostnad per invånare inom politisk verksamhet och ledning. Enhetskostnaden är hämtad från Vad kostar verk-samheten i din kommun bokslut 2011 samt med indexupp-

räkning enligt prisförändringarna. Övriga förändringar i ramen är avdrag för projektavslut för dator som tjänst, DAP med -2 000 tkr budget 2014 och med -4 000 till plan 2015.


Kommunstyrelsen – övrigt

DriftsbudgetBokslut

2012Budget

2013Budget

2014Plan 2015

Kollektivtrafik inklusive kapitalkostnader 47 198 48 529 51 053 52 260

Räddningstjänst 45 396 46 384 46 969 47 674

Medlemsavgifter, Region Halland, Göteborgsregionen, Sveriges Kommuner och Landsting med flera 10 441 10 589 10 562 10 676

Bidrag Tjolöholm 5 454 3 954 4 754 4 900

Bidrag Tjolöholms fastigheter, anslaget överförs till Serviceområde Fastigheter 2 400 2 400 2 400 2 400

Summa 110 889 111 856 115 738 117 910

Volymförändringar Beräkning av volymförändringar har gjorts utifrån enhetskostnad per invånare inom affärsverksam-het. Enhetskostnaden är hämtad från Vad kostar verksamheten i din kommun bokslut 2011 samt med indexuppräkning enligt prisförändringarna. Övriga förändringar i ramen har tilldelats verksamheten för kompensation för index tidigare år för St Tjolöholm med 800 tkr till budget 2014 och med 146 tkr till plan 2015. För resterander gällande medlemsavgifter och avgift till Räddningstjänstförbundet beräknas de utifrån de fasta uppgifter vi får från respektive förbund och organisation.

Här finns de verksamheter som Kommunstyrelsen har ansvar för och som består av bidrag till andra organisationer .

Kollektivtrafiken sköts av Region Halland från och med 2012 . För detta gjordes en skatte-växling på 20 öre . Kvar i kommunens budget finns skolskjutskostnader och färdtjänst . 2014 kommer ökade kostnader som avser bland annat lokalkostnader för Åsa station .

Räddningstjänsten drivs i ett förbund tillsammans med kommunerna Göteborg, Mölndal, Härryda, Partille och Lerum .

Medlemsavgifter innehåller också bidrag till Innerstadsbolaget på 600 000 kronor .

Tjolöholm får ett årligt driftsbidrag . För 2012 ingick 1,5 miljoner extra, som ett engångsbidrag .

Grindstugan vid Tjolöholms slott .

Kultur & TurismNämnden för Kultur & Turisms verksamhetsområden omfattar bibliotek, kultur och turism . Biblioteksverksamheten omfattar huvudbibliotek, en bokbuss, fem filial bibliotek och Boken kommer . Kulturverksamheten innefattar program, konst, utställningar, film, kulturmiljövård, bidrag till studieförbund och föreningar . Turismverksamheten omfattar turistinformation, produktutveckling, broschyr-produktion, stuguthyrning och biljett försäljning .

Bibliotek 40%

Nämnd 1%

Turism 13%

Bidrag 6%

Kultur, scen och konst 41%

Så här fördelades kostnaderna 2012 Kultur & Turisms verksamhet kostade 57 miljoner kronor under 2012 . Fördelningen till olika verksamheter beskrivs i diagrammet .

Kulturnatt på Fyren .


DriftsbudgetBokslut

2012Budget

2013Budget

2014Plan 2015

Grundram 54 156 53 477 54 587 57 547


Övrigt, avdrag eller tillägg -680 1 110 2 960 603

Summa driftram 56 007 57 492 60 288 61 773


Löner 2012, Index SE, KBN, ramjusteringar nämnder -680 1 110 2 960 603


Summa -680 1 110 2 960 603


Budget 2014

Plan 2015

Summa 2016–18



Bokbil 2 500

Mobil ljus- och ljudanläggning 700

Gula villan 2 500

Skyltar kulturmiljömål 100

RDFI 221

Utsmyckning Björkris 250

Utsmyckning Valldahallen 300

Informationsplatser 141

Foajé Aranästeatern 115

Skyltar Onsalaprojektet 28

Summa 6 855

Volymförändringar Beräkning av volymföränd-ringar har gjorts utifrån enhets-kostnad per invånare inom kultur- och turismverksamhet. Enhetskostnaden är hämtad från Vad kostar verksamheten i din kommun bokslut 2011 samt med indexuppräkning enligt prisförändringarna.

Miljö & Hälsoskydd Nämnden för Miljö & Hälsoskydd har tillsynsansvar inom bland annat områdena • Hälsoskydd• Miljöskydd• Naturvård• Livsmedel Men även inom en del andra relaterade frågor, såsom smittskydd, receptfria läke-medel, viss tobakstillsyn med mera . Arbetet regleras genom bland annat miljöbalken, livsmedelslagstiftningen, smitt-skyddslagen, strålskyddslagen med flera lagar . Tillsynen innebär bevakning av att samhällets gemensamma rättsregler inom nämndens verksamhetsområde efterlevs av verksamhetsutövare och enskilda .

Miljö & Hälsoskydds verksamhet kostade 15 miljoner kronor under 2012 . Fördelningen till olika verksamheter beskrivs i diagrammet .

Miljöskydd 21%

Nämnd 4%


Livsmedel 14%

Vattenvårdsförbund 1%

Hälsoskydd 22%

Naturvård 10%

DriftsbudgetBokslut

2012Budget

2013Budget

2014Plan 2015

Grundram 7 272 7 322 7 642 8 195


Övrigt, avdrag eller tillägg 50 319 554 82

Summa driftram 7 406 7 809 8 259 8 337


Löner 2012, Index för tjänsterna inom Service samt diverse ramjusteringar 50 319 554 82


Summa 50 319 554 82


Budget 2014

Plan 2015

Summa 2016–18

Löpande investeringar 100 80 80 240

Volymförändringar Beräkning av volymförändringar har gjorts utifrån miljö- och hälsoskyddsverksamhetens andel av enhetskostnaden per invånare inom infrastruktur och skydd. Enhetskostna-den är hämtad från Vad kostar verksamheten i din kommun bokslut 2011 samt med indexuppräkning enligt prisföränd-ringarna.



Teknik – skattefinansierad verksamhetNämnden för Teknik ansvarar för planering, drift och utbyggnad av samhällets infrastruktur såsom gator och gatubelysning, gång- och cykelvägar, allmänna platser och parker, dricks-vatten och avloppsrening, sophämtning och återvinning samt det kommunala bredbandsnätet . Teknik ansvarar också för trafik- och parkeringsfrågor, lokala trafikföreskrifter samt trafiksäker-hetsarbetet inom kommunen .

Planering 10%

Gator, vägar och parkering 50%

Parkverksamhet 16%

Vägbelysning 12%

Nämnd 1%

Färdtjänst och riksfärdtjänst 1%


Så här fördelades kostnaderna 2012 Tekniks verksamhet kostade 106 miljoner kronor under 2012 . Fördelningen till olika verksamheter beskrivs i diagrammet .


DriftsbudgetBokslut

2012Budget

2013Budget

2014Plan 2015

Grundram 55 469 50 312 52 321 61 207


Övrigt, avdrag eller tillägg -3 713 5 527 8 886 4 764

Summa driftram 91 954 100 473 98 419 106 873


Löner 2012, Index för tjänsterna inom Service samt diverse ramjusteringar -3 713 5 527 5 996 2 194


Summa -3 713 5 527 8 886 4 764


2013Budget

2014Plan 2015

Summa 2016–18



Inventarier, system, fordon 1 000 2 500 1 000 0

Gator, vägar och parkeringar 5 273 6 500 31 000 88 000

Byggprojektet Väster om ån, teknikdel av projektet 0 3 000 20 000 0

Parker, grönytor och lekplatser 0 1 000 700 20 000

Belysningar 4 400 4 000 9 300 0

Gång- och cykelvägar 18 839 20 000 12 000 55 000

Kungsbackaån och Söderån 13 980 25 000 10 000 30 000

Upprustning av stadsentréer enligt Fördjupad över-siktsplan 0 2 000 3 000 7 000

Ombudgeteringar 9 518

Justering investeringsram 0 -10 000 -10 000 -30 000

Summa 53 010 54 000 77 000 170 000

Volym förändringar Beräkning av volymförändringar har gjorts utifrån enhetskostnad per invånare inom infrastruktur och skydd. Enhetskostnaden är hämtad från Vad kostar verksamheten i din kommun bokslut 2011 samt med indexuppräkning enligt prisförändringarna.

Övriga förändringar i ramen gäller drift konsekvenser av investeringar som medför nya skötsel ytor.

Äldreomsorg Nämnden för Äldreomsorg ansvarar för att personer över 65 år som behöver omvårdnad får vård och social service i form av hemtjänst, särskilt boende, anhörigvård, dagcentraler, terapilokaler, dagvård för dementa, kommunal hemsjukvård med mera . Hjälpen som erbjuds regleras av hälso- och sjukvårdslagen samt socialtjänstlagen .

Äldreomsorgens verksamhet kostade 953 miljoner kronor under 2012 . Fördelningen till olika verksamheter beskrivs i diagrammet .


Hemtjänst och larm 41%

Förebyggande verksamhet, kvarboende 3%LSS 3%

Äldreboende

36%

Hemsjukvård och rehabilitering

7%


DriftsbudgetBokslut

2012Budget

2013Budget

2014Plan 2015

Grundram 616 770 616 770 655 425 706 777



Summa driftram 624 393 664 386 715 151 730 463




Summa 0 38 656 51 351 14 248


2013Budget

2014Plan 2015

Summa 2016–18



Inventarier äldreboendet Löftagården 1 000

Inventarier Åsa äldreboende 6 300

Inventarier Vallda Heberg äldreboende 7 000 500

Nytt boende Kungsbacka centralt, inventarier 6 500

Tidregisteringssystem 1 000 1 500

Nytt verksamhetssystem som ersätter Magna Cura 2 500

Nytt boende i Kullavik, norra delen av kommunen 6 500

Tekniska lösningar 3 800 1 500 1 500

Nytt boende i Kungsbacka kommun 6 500

Summa 9 000 8 300 7 800 21 000

Volymförändringar Demografimodellen inom äldreomsorgen utgår från förändringar i antalet invånare i åldersgruppen 65 år och äldre. För att fördjupa behovsbedömningen delas ålders-gruppen in i kortare åldersintervall; 65–74 år, 75–79 år, 80–84 år, 85 år och äldre.Tilldelning görs årligen med index för pris- och löneök-ningar med 85 procent av förändrat invånarantal i respek-tive åldersgrupp. Kostnader för nytillkomna lokaler läggs som tilläggsresurs år ett och inarbetas därefter i ramen

efter avstämning av behoven. Ökade lönekostnader samt nettoprisökningar tillkommer. Hyror för nya boenden och andra hyresförändringar tilldelas separat i samband med flerårsbudgeten och ingår inte i volymökningen.

Övriga förändringar i ramen gäller driftskonsekvenser av nytt boende, Vallda Heberg, med 22,7 miljoner från och med budget 2014.


ServiceNämnden för Service ansvarar för kommunens lokalförsörjning med uppdrag att bygga, förvalta, städa och hyra ut lokaler till kommunens samtliga verksamheter . Vidare svarar nämnden för måltidsverksamhet, bostadsanpassning, bostadsförmedling, konsumentväg-ledning och medborgarservice .

En stor del av Services ansvar är drift av kommunens IT-system samt lokalvård av kom-munägda fastigheter, exempelvis skolor, men även för intern service när det gäller bland annat utredningar, kommunikation, personal- och ekonomiadministration, inköp, telefon-växel, kontorsservice och personalkafeteria .


Budget 2013

Budget 2014

Plan 2015

Grundram -144 898 -144 848 -148 887 -151 904


Övrigt, avdrag eller tillägg 50 -4 039 -3 016 9 765

Summa 21 723 21 071 7 858 13 229


Löner 2012, Index för tjänsterna inom Service samt diverse ramjusteringar 50 -4 039 -3 016 9 765


Summa 50 -4 039 -3 016 9 765


2013Budget

2014Plan 2015

Summa 2016–18



Lagringssystem IT 2 000

Teknikens hus, inventarier 8 000

Summa 2 000 8 000

Volymförändringar För nämnden för Service, som är utförarnämnd, beräknas ingen volymtillväxt då den ingår i nämndernas ramar.


ValnämndenValnämnden ansvarar för att genomföra val och folkomröstningar i kommunen . Var fjärde år har vi allmänna val till kommunfullmäktige, landsting och riksdag . Val till EU-parlamen-tet äger rum vart femte år .

Riksdagsvalet i Sverige 2014 planeras äga rum söndagen den 14 september .


Budget 2013

Budget 2014

Plan 2015

Grundram 168 -2 832 172 3 177


Övrigt, avdrag eller tillägg 0 3 004 3 005 -2 998

Summa driftram 168 172 3 177 180


Löner 2012, Index för tjänsterna inom Service samt diverse ramjusteringar 0 4 5 -2 998


Summa 0 3 004 3 005 -2 998

Volymförändringar Beräkning av volymförändringar har gjorts utifrån enhetskostnad per invånare inom Valnämndens verksam-het. Enhetskostnaden är hämtad från Vad kostar verksam-heten i din kommun bokslut 2011 samt med indexuppräk-ning enligt prisförändringarna.

Partiledardebatt 19 januari 2011 . Statsminister Fredrik Reinfeldt (M) och Jimmie Åkesson (SD) debatterar . Foto: Melker Dahlstrand .

Övriga förändringar i ramen har tilldelats verksamheten i budget 2014 med 3 miljoner kronor för ökade kostnader i samband med att det är valår.


ÖverförmyndarnämndenÖverförmyndarnämnden har till uppgift att sköta tillsynen över gode män, förvaltare och förmyndare .

Volymförändringar Beräkning av volymförändringar har gjorts utifrån enhetskostnad per invånare inom överförmyndarnämn-

DriftsbudgetBokslut

2012Budget

2013Budget

2014Plan 2015

Grundram 1 236 1 236 1 233 1 275


Övrigt, avdrag eller tillägg 0 -2 42 4

Summa driftram 1 236 1 233 1 275 1 279


Löner 2012, Index för tjänsterna inom Service samt diverse ramjusteringar 0 -2 42 4


Summa 0 -2 42 4

ders verksamhet. Enhetskostnaden är hämtad från Vad kostar verksamheten i din kommun bokslut 2011 samt med indexuppräkning enligt prisförändringarna.


Finans övrigtHär budgeteras kommungemensamma kostnader för löner, pensioner, hyror för nya objekt och övriga finansiella kostnader och intäkter .

Driftsbudget Budget 2013

Budget 2014

Plan 2015

Intäkter

Kalkylerade kapitalkostnader -151 701 -102 875 -103 909

Momsbidrag -8 000 -8 900 -8 900

Kostnader

Oförutsett 69 600 17 852 10 106

-Fullmäktiges oförutsedda 11 000

-Kommunstyrelsens oförutsedda 4 000

-Kommunstyrelsens arbetsutskotts oförutsedda 2 852

Löner 137 456 118 660 190 160

Semesterlöneskuld 6 000 6 000 6 000

Hyror med mera för nya objekt 44 081 79 993

Pensioner 34 100 15 650 30 650

Summa 87 455 90 468 204 100

I Kungsbacka kommun finns tre enheter som är finansierade med externa avgifter och som inte erhåller några skattemedel för sin verksamhet .

Det är Vatten & avlopp, Renhållning och Bredband . Dessa finns organiserade under nämnden för Teknik . Det är nämnden för Teknik som ansvarar för att enheterna inte redovisar underskott utan att de klarar sig med de intäkter som erhålls . Taxorna beslutas av kommunfullmäktige .

Inom de ramar som intäkterna ger äger nämnden för Teknik rätt att göra de investeringar som är nödvändiga för verksamheterna . De investeringsramar som anges i detta budgetdokument är till för att kommunen ska ha en god likviditetsplanering . Enheterna betalar ränta som motsvarar den av SKL fastställda internräntan . För 2014 är den 2,5 procent .

Avgiftsfinansierad verksamhet


2013Budget

2014Plan 2015

Summa 2016–18


Återvinningscentral nordväst 10 000

Kärl för matavfall 1 000

Summa 11 000

Renhållning



2013Budget

2014Plan 2015

Summa 2016–18



Fordon och inventarier 5 000 0 1 000 0

Vattenproduktion 5 182 8 000 0 0

Vatten och avlopp, distribution 14 474 2 000 9 000 0

Avloppsproduktion 72 154 16 500 500 1 500

Ombudgetering 7 112 0 0 0

Summa 103 922 26 500 10 500 1 500

Vatten & Avlopp


2013Budget

2014Plan 2015

Summa 2016–18


Kungsbacka Bredband 17 321 13 900 12 700 36 000

Summa 17 321 13 900 12 700 36 000

Bredband


Lokaler och boenden

Kommunen har en omfattande verksamhet som bedrivs i olika typer av lokaler. Utbildningsverksamheten kräver skollokaler, fritidsverksam-het idrottshallar och simhallar med mera, omsorgsbehövande kräver vårdlokaler. Dessa lokaler äger och förvaltar kommunen som regel. Kommunen har förutom lokaler även behov av att kunna hjälpa grupper i samhället som har svårt att få lägen-heter på vanligt sätt, lägenheter som privatpersonen har kontrakt på men som på ett eller annat sätt förmed-las av kommunen. Det kan röra sig om boenden för äldre, för personer med funktionsnedsättning, flykting-familjer, ensamkommande barn samt socialt utsatta personer som har svårt att få en lägenhet. Lokaler och boenden kan vara i privat regi.

För att klara behovet är det viktigt att ansvarig nämnd tidigt presenterar sina behov utifrån befolkningsut-vecklingen och samhällsplaneringen i kommunen. Behoven sammanställs och en plan för lokalinvesteringar tas fram. Den innehåller konkreta pro-jekt med finansiering som visar hur kommunen kan tillgodose behoven.

Kommunen är skyldig att erbjuda dessa lokaler och tillsynsmyndighe-ten kan i vissa fall utdöma böter om en kommun inte uppfyller exempel-vis behovet av gruppboenden.

Nämnderna i Kungsbacka kommun har lämnat in en lokalresursplan samt en investeringsplan för perio-den 2014 – 2018. Lokalresursplanen och investeringsplanen har därefter beretts av tjänstemän samt av KSAU.

Kommunens planering för lokaler och boenden redovisas i följande avsnitt:• Lokalinvesteringar• Inhyrda boenden och lokaler

Nya hyror för lokalinvesteringar och inhyrda boenden och lokaler budge-teras centralt på finans och nämnden erhåller ramhöjning motsvarande hyran när lokalen är klar att tas i bruk. För redovisade lokalinveste-ringar och inhyrda boenden för åren 2014 –2015 finns hyresmedel avsatta centralt. Undantag finns, dessa kom-menteras i fotnot under respektive tabell.


LokalinvesteringarLokalinvesteringar gäller ny-, till- och ombyggnation av lokaler . Det budgeterade beloppet tillhör kom-munstyrelsen och kommunstyrelsen kan justera mellan olika lokalobjekt under året . Finns ett objekt med och har ett anslag i kolumnen 2014 och/eller 2015 får arbetet sättas igång utan beslut i KS eller KF . Undantag finns om objektet i listan är markerat med en asterisk . Då får arbetet starta genom att ansvarig nämnd gör en skriftlig beställning till serviceområde Fastigheter . Vid igångsättning överförs budgetme-del till utförande nämnd, normalt sett serviceområde Fastigheter . Om ett objekt endast har ett belopp i kolumnen 2016–2018 får ingen igångsättning ske utan beslut i kommunstyrelsen .

Belopp i tusen kronorTotalt

anslagBudget

2013Budget

2014Plan 2015

Plan 2016

–2018

Fritid & Folkhälsa

1 . Ängås och Ledets klubbhus 18 265 18 265

2. Inlags idrottsområde, under utredning

Arrangemangsarena 120 000 5 000 115 000

Gymnastikhall, bordtennis 50 000 50 000

Idrottshall

Simhall

Kansli och logi 20 000 20 000

Infrastruktur 20 000 20 000

*3 . Ridklubbar 16 000 8 000 8 000

*24 . Stättareds gård 4 500 500 4 000

5 . Kullaviks idrottsområde, omklädningsrum 9 000 9 000

6 . Utbyggnad av idrottshall i Åsa 12 000 12 000

7 . Hede-Voxlöv fritidsgård 4 250 4 250

8 . Onsala idrottshall 25 000 25 000

9 . Samlingslokal Rydet 14 000 14 000

Summa 313 015 40 265 500 17 000 255 250

1 Ängås-Ledet klubbhus och omklädningsrum Nuvarande lokaler på Ledets IP och Ängås IP är för trånga . Sanering av vatten och avlopp pågår i området och ny- och ombyggnad av idrottsanläggningarna bör koordineras .

2 Inlags idrottsområde, under utredningProjektet avser ett område som innefattar idrottshallar, ishall, arrangemangsarena, simhall med mera . Utreds i en pågående förstudie .

3 Ridklubbar, preliminär bedömning innan förstudieEtt projekt som analyserar behovet av rein-vesteringar i ridhus anläggningar .

4 StättaredJordbruksverkets ständigt förbättrade djurskyddskrav kräver nybyggnation och ombyggnation för djurhållningen . Det rör-liga friluftslivet behöver utrymmen, såsom lägerkök och värmestuga med mera .

5 Kullaviks idrottsområdeFörvaltningen för Fritid & Folkhälsa har tillsammans med Planering & Exploatering lämnat förslag på ett markområde för en idrottsplats .

6 Utbyggnad av idrottshall i ÅsaDen nuvarande idrottshallen har inte de rätta förutsättningarna för att exempelvis bedriva idrotter som kräver en spelplan om 20 x 40 meter . En utbyggnad av idrottshal-len vid Åsa Gårdsskola till fullmåtts-idrotts-hall är möjlig och ger de förutsättningar som föreningslivet på orten efterfrågar .

7 Hede Voxlöv fritidsgårdOmrådet är föremål för en expansiv exploa-tering . Det behövs en mötesplats för den öppna fritidsverksamheten i området .

8 Onsala idrottshall fullmåttIdrottshall fullmått behövs för att tillgodose allmänhetens och föreningslivets behov .

9 Samlinglokal RydetOmfattar ombyggnation av gamla Kyrkby-skolan till ett aktivitetshus med samlings-lokal samt omklädningsrum .

* Projektet kräver igångsättningsbeslut från KS innan budgeterade medel får tas i anspråk*2 Kapitalkostnaderna och hyran bekostas av nämnden själv, inget anslag från KF för drifts-

konsekvenserna av investeringen .



anslagBudget

2013Budget

2014Plan 2015

Plan 2016

–2018

Förskola & Grundskola

10 . Förskolor och skolor tillfälliga lösningar 36 000 18 000 18 000

Förskolor

11 . Kolla Parkstad, 6 avdelningar 39 000 39 000

13 . Tölö Ängar, 4 avdelningar 24 000 24 000

14 . Gårdskulla 413 413

15–19 Förskolor 2016–2018 88 000 88 000

Grundskolor

20 . Kollaskolan nybyggnad samt köp av gamla Kollaskolan 324 030 324 030

*21 . Furulid och Vallda 200 000 90 000 110 000

22 . Kungsbacka stad, Hålabäck, volym inte fastställd 181 000 1 000 180 000

23 . Onsala verksamhets-anpassningar 2 000 2 000

24 . Onsala verksamhets-anpassningar 2 000 2 000

25–30 . Skolor 2016–2018 602 500 602 500

Övrigt

31 . Svensk standard av lekytor i förskolor och skolor 10 394 4 394 3 000 3 000

32 . Verksamhetsförändringar 18 000 3 000 3 000 3 000 9 000

Summa 1 527 337 67 807 440 030 30 000 989 500

10 Tillfälliga lösningarAvsett för att tillfälligt möta ökade behov av skolor och förskolor .

11 Ny förskola i Kolla ParkstadBostadsområde etableras, stor inflyttning, behov av barnomsorgsplatser . Nya försko-leavdelningar behöver etableras . Projekte-ring pågår . Två etapper med sex respektive tre avdelningar . Investeringen avser den första förskolan med sex avdelningar .

13 Tölö Ängar förskola Nytt bostadsområde byggs med start 2012 . Inom Hede upptagningsområde saknas sedan tidigare förskoleplatser .

14 Gårdskulla förskola

15–19 Förskolor 2016–2018Avser 18 förskoleavdelningar i Kungsbacka kommun under åren 2014–2016 .

20 Kollaskolan nybyggnad samt köp av gamla KollaskolanNybyggande av Kollaskolan åk 6–9 för både grundskola och grundsärskola . I projek-tet ingår även idrottshall och fritidsgård . Byggnation pågår, planeras vara klar för inflytt i augusti 2014 . Eksta är byggherre, kommunen köper projektet efter godkänd slutbesiktning . Planerat övertagande 18 juni 2014 . Befintliga Kollaskolan, åk F-5, som idag ägs av Eksta köps vid samma tidpunkt .

21 Furulid, Vallda skolorNybyggnation av skola för elever F-6 på Furulidtomten, där befintlig skolbyggnad rivs samt nybyggnation av skola för elever F-3 någonstans nära befintlig Toråsskola .

22 Skolstruktur Kungsbacka stad, HålabäcksområdetHålabäcksskolan är i stort behov av un-derhåll och verksamhetsanpassning till ett modernt lärande . Anpassning till elevantal i upptagningsområde för både Gullregnssko-lan och Hålabäcksskolan är nödvändig .

23 Onsala verksamhetsanpassningarAvser ombyggnationer och förbättrings-åtgärder för berörda skolor inom Onsala pedagogiska enhet som en konsekvens av omorganisation .

25–30 Skolor 2016–2018Avser utbyggnad och nybyggnad av skolor i Kungsbacka kommun under åren 2016–2018

31 Svensk standard av lekytor i förskolor och skolorFörskolornas och skolornas lekytor måste renoveras och åtgärdas för att uppnå svensk standard . Detta innebär skydds-åtgärder, avskiljare med mera .

32 VerksamhetsförändringarFörskolor och skolor måste kunna genom-föra smärre verksamhetsförändringar uti-från behov som medför krav på ändringar i lokaler eller lokalers utrustning .

* Projektet kräver igångsättningsbeslut från KS innan budgeterade medel får tas i anspråk*2 Kapitalkostnaderna och hyran bekostas av nämnden själv, inget anslag från KF för drifts-konsekvenserna av investeringen .

Lokalinvesteringar



anslagBudget

2013Budget

2014Plan 2015

Plan 2016

–2018

Funktionsstöd

33 . Gruppbostad och daglig verksamhet 16 000 16 000

34 . Skördevägen, tillbyggnad 775 775

35 . Kungsgruppen 1 000 1 000

Summa 17 775 0 17 775 0 0

33 Gruppbostad och daglig verksamhetGruppbostad med 6 platser, egen investering .

34 Tillbyggnad SkövdevägenArbetsmiljön ska förbättras genom bland annat utökade personalutrymmen .

35 KungsgruppenVerksamhetsförändringar, ombyggnad av befintliga lokaler .


anslagBudget

2013Budget

2014Plan 2015

Plan 2016

–2018

Gymnasie & Vuxenutbildning

36 . Lokalanpassning 3 450 550 600 1 500 800

37 . Miljöstation 1 000 1 000

38 . Elof Lindälvs gymnasium, ombyggnad 1 000 1 000

Summa 5 450 1 550 1 600 1 500 800

36 LokalanpassningAnpassningar av förvaltningens lokaler .

37 MiljöstationMindre anpassningar av Elof Lindälvs gymnasium .

38 Elof Lindälvs gymnasium, ombyggnadOmbyggnation av förråd och kyl/svalrum med mera på Elof Lindälvs gymnasium inom Restaurang- & livsmedelsprogrammet .


anslagBudget

2013Budget

2014Plan 2015

Plan 2016

–2018

Kommunstyrelsen

39 . Investeringspott samlingslokaler 1 500 500 500 500

40 . Administrativa lokaler, nytt stadshus 250 000 1 000 124 000 125 000

Summa 251 500 1 500 0 124 500 125 500

39 Investeringspott samlingslokalerInvesteringar i kommunens egna samlingslokaler .

40 Administrativa lokaler, nytt stadshusNuvarande stadshus motsvarar inte kom-munverksamhetens behov av administrativa lokaler . Fyra lokaliseringsalternativ för nya administrativa lokaler finns framtagna .

Lokalinvesteringar



anslagBudget

2013Budget

2014Plan 2015

Plan 2016

–2018

Kultur & Turism

*41 . Tillbyggnad av kulturhuset Fyren, inklusive förråd och soprum 58 000 58 000

*42 . Naturum 2 700 2 700 0

*43 . Ersättningspaviljong Frillesås bibliotek 7 500 7 500

Summa 68 200 2 700 0 0 65 500

41 Tillbyggnad FyrenSedan Kulturhuset Fyren invigdes har befolkningen i kommunen ökat med ca 16 000 personer . I samband med projektet ”Väster om ån” tillkommer dessutom en helt ny stadsdel i kulturhusets omedelbara närhet .

42 NaturumDet finns en stor potential i att utveckla Naturum, men kräver då investeringar .

43 Ersättningspaviljong Frillesås bibliotekLokalerna är inte ändamålsenliga för en permanent biblioteksverksamhet som ska rymma både folkbibliotek och skolbibliotek . Biblioteket kan idag inte leva upp till nämn-dens inriktning att vara kulturcentrum .

44 Tekniken husFörstudie för ett Teknikens hus för flera förvaltningar pågår . Att samlokalisera de tekniska verksamheterna kan ge fördelar såväl ekonomiskt som verksamhetsmässigt . Studien kan innebära att lösningen landar på mer än en plats .

45 Reinvesteringar i fastigheterReinvesteringar har som syfte att upprätt-hålla standarden i våra fastigheter . Dessa innefattar större åtgärder som exempelvis nya ventilationssystem, konvertering av värmeanläggningar och större arbeten med tak och fasad . Sådana investeringar är i synnerhet nödvändiga med ökande myndighetskrav .

46 HålabäckskolanFastigheten kräver underhållsarbeten, bland annat stam- och ventilationsbyte .

47 Stadshuset tillfälliga lösningarTrångboddhet på grund av expansion råder för flera förvaltningar avseende administra-tiva lokaler .

48 VarlaskolanKvarstående arbeten samt pågående byggnationer som ombudgeterats från tidigare år .

49 StegatorpKvarstående arbeten samt pågående byggnationer som ombudgeterats från tidigare år .

50 Diverse ombudgeteringar Kvarstående arbeten samt pågående byggnationer som ombudgeterats från tidigare år .


anslagBudget

2013Budget

2014Plan 2015

Plan 2016

–2018

Service

44 . Teknikens hus 80 000 80 000

45 . Reinvesteringar i fastigheter 206 060 33 560 34 500 33 000 105 000

46 . Hålabäckskolan 18 400 15 600 2 800

47 . Stadshuset, tillfälliga lösningar 8 132 5 132 3 000

48 . Varlaskolan, ombudget från 2011 3 000 1 000 2 000

49 . Stegatorp, ombudget från 2011 202 202

50 . Diverse ombudgeteringar 2012 70 537 70 537

Summa 386 331 110 431 55 100 35 800 185 000

Summa lokalinvesteringar 2 569 608 224 253 515 005 208 800 1 621 550

* Projektet kräver igångsättningsbeslut från KS innan budgeterade medel får tas i anspråk*2 Kapitalkostnaderna och hyran bekostas av nämnden själv, inget anslag från KF för driftskonsekvenserna av investeringen .

Lokalinvesteringar


Inhyrda boenden och lokalerGäller behov av boenden och lokaler som kommunen inte äger och som man planerar att hyra in .

Boenden Funktionsstöd 2014 2015 2016 2017 2018

Gruppbostäder Behov av platser

51 . Kolla Parkstad gruppbostad 6

52 . Tölö Ängar II gruppbostad 6

53 . Smidesvägen gruppbostad 12

54 . Sandlyckan Kyvik gruppbostad 6

55–57 . Ny gruppbostad 6 6 6

Servicebostäder Behov av lägenheter

58 . Kolla Parkstad 10

59 . Kv Valand 10

51 Kolla Parkstad gruppbostadGruppbostad med sex platser i Kolla Parkstad . Byggnation pågår, inflyttning hösten 2014 .

52 Tölö Ängar II GruppbostadGruppbostad med sex platser i Tölö ängar

53 Smidesvägen GruppbostadGruppbostad med sex platser . Eventuell placering utreds för 1–2 gruppbostäder med 6 platser vardera .

54 Sandlyckan gruppbostad Gruppbostad med sex platser inom ett nytt bostadsområde i Kullavik .

55–57 Ny gruppbostadGruppbostader med vardera sex platser åren 2015, 2017 och 2018, lokalisering inte klar .

58 Kolla ParkstadInom Kolla Parkstad kommer nio service-lägenheter att byggas .

59 Servicelägenheter Kvarteret ValandNio servicelägenheter är planerade inom exploateringsprojektet Väster om ån.

Individ & Familjeomsorg 2014 2015 2016 2017 2018

Boende för ensamkommande barn Behov av lägenheter

60 . 1 asyl- och mottagningsboende x

61 . Steg 2-boende 2

62 . Steg 3-boende 2

Gruppboende

63 . Hammerö By tillsammans med FS 8

Mötesplats för umgängesstöd i familjerättsärende

64 . Mötesplats 1

60 Asylmottagning & familjeomsorg Boende för ensamkommande flyktingbarn .

61 Steg 2-boendenBoende för ensamkommande flyktingbarn .

62 Steg 3-boendenBoende för ensamkommande flyktingbarn .

63 Gruppboende HammeröUtökning med åtta lägenheter planeras tillsammans med FS

64 Mötesplats för umgängesstöd i familjrättsärenden . Ny lagstiftning kräver att kommunen till-handahåller lokal i hemmiljö vid umgänge i familjerättsärenden .


Äldreomsorg 2014 2015 2016 2017 2018

Nybyggnation

65 . Sandlyckan äldreboende 60

platser

66 . Nytt äldreboende i centrala Kungsbacka

60 platser

67 . Nytt äldreboende x

65 Nytt äldreboende Sandlyckan i KullavikDetaljplaneläggning pågår för ett nytt bostadsområde där också ett äldreboende med ca 60 platser ska ingå .

66 Nytt äldreboende i centrala KungsbackaÄldreboende med kapacitet om 60 platser .

67 Nytt äldreboende Äldreboende med kapacitet om 60 platser med ännu ej specificerad lokalisering inom kommunen .

68–72 Daglig verksamhetNya ändamålsenliga lokaler som är anpassade för individuella behov inom daglig verksamhet . En lokal årligen under 2014, 2015, 2016, 2017 samt 2018 .

73 Borgmästaren Funktionsstöd har behov av yt-terligare sex kontorsplatser på Borgmästaren .

74 Omsorgens hus Funktionsstöd är i behov av ytter-ligare tre kontorsrum i Omsorgens hus .

75 TeknikgatanTeknikgatan, 20 kontorsplatser . En utökning av administrativa lokaler .

76 NygatanNygatan, 10 kontorsplatser . En utökning av administrativa lokaler .

Funktionsstöd 2014 2015 2016 2017 2018

Daglig verksamhet

68–72 . Daglig verksamhet x x x x x

Förvaltningslokaler

73 . Borgmästaren utökning x

74 . Omsorgens hus utökning x

Individ & Familjeomsorg 2014 2015 2016 2017 2018

Förvaltningslokaler

75 . Teknikgatan, utökning x

76 . Nygatan, utökning x

Äldreomsorg 2014 2015 2016 2017 2018

77 . Lokalförändringar

77 LokalförändringarLokalförändringar kommer att utföras av hyresvärdarna vilket resulterar i höjd hyra .

Lokaler

Inhyrda boenden och lokaler


ExploateringarKommunens exploateringsverksamhet avser åtgärder för att anskaffa, utveckla och iordning-ställa mark för bostads- och industriändamål . Ansvaret för exploateringsverksamheten ligger hos kommunstyrelsen och handläggs på Kommunstyrelsens förvaltning, Planering och Exploa-tering . Exploateringar genererar inte löpande kapitalkostnader för den kommunala verksamhe-ten förutom för de gator och vägar som ska vara kvar i kommunal ägo .

Exploaterings-investeringar

Totalt investerings-

anslagBudget

2013 2014 20152016–

2018

Kommunstyrelsen

1 . Verksamhetsområden

Inkomster -20 000 -5 000 -3 000 -3 000 -9 000

Markförvärv, utgifter 48 000 9 500 9 500 9 500 19 500

Genomförande, utgifter 60 000 10 000 10 000 10 000 30 000

2 . Björkris bostadsområde

Inkomster -52 019 -32 019 -20 000

Utgifter 10 000 10 000

3 . Kolla Parkstad

Etapp 1 Inkomster -61 000 -31 000 -20 000 -10 000

Etapp 1 Utgifter 60 000 30 000 20 000 10 000

Etapp 2 Inkomster -80 000 -50 000 -30 000

Etapp 2 Utgifter 80 000 50 000 30 000

Etapp 3 Inkomster -20 000 -20 000

Etapp 3 Utgifter 20 000 20 000

4 . Väster om ån

Kv Valand Inkomster -38 000 -3 800 -34 200

Kv Valand Utgifter 50 000 15 000 15 000 10 000 10 000

Kv Ejdern Inkomster -13 000 -13 000

Kv Ejdern Utgifter

1 VerksamhetsområdenDetaljplanearbete pågår för flera verk-samhetsområden bland annat Mariedal, Duvehed och sydvästra Hede . Förhand-lingar om markförvärv pågår i några områden och har genomförts i Frillesås/Kulla . Företagen avvaktar och är försik-tiga med investeringar, varför etablering och markförsäljning går långsamt .

2 Björkris bostadsområdeDetaljplanen är antagen . Björkris kommer att innehålla cirka 500 lägenheter samt förskola och F-5 skola . Upplåtelseformer blir hyresrätt, bostadsrätt och ägande-rätt . Inflyttning pågår sedan våren 2009 . Samtliga kvarter är sålda . Hela området beräknas att vara inflyttat under år 2015 .

3 Kolla parkstadDetaljplanen är antagen . Området kom-mer att innehålla 1 100 bostäder, skola, förskola, idrottshall och område för före-tag och handel . Upplåtelseformer blir hy-resrätt, bostadsrätt och äganderätt . Olika bostadsformer kommer att finnas såsom radhus, kedjehus och flerfamiljshus . Gator och annan infrastruktur påbörjades hösten 2011 . Alla fyra exploatörer har påbörjat byggnationen av bostäderna . Första inflyttningen startade under maj 2013 . Byggnation av skola och förskola pågår och tas i drift höstterminen 2014 . Kommunen äger ytterligare mark i etapp två och tre .

4 Väster om ån, kvarteret ValandDetaljplanen är på samråd våren 2013 . Kvarteret kommer att innehålla drygt 300 bostäder, varav 50 procent hyresrätter, kontor, butiker och parkeringshus med 350 p-platser .Infrastrukturen byggs ut under 2014 och bostäderna byggs preliminärt under åren 2015–2018 . Avtal har träffats med Aranäs AB om försäljning av kvarters-marken .


Exploaterings-investeringar

Totalt investerings-

anslagBudget

2013 2014 20152016–

2018

5 . Särö centrum

Inkomster -60 000 -20 000 -20 000 -20 000

Utgifter 6 335 6 235 100

6 . Hede station

Inkomster

Utgifter 54 958 14 958 10 000 10 000 20 000

7 . Aranäs stadsdel etapp 3

Inkomster -25 000 -25 000

Utgifter

8 . Tölö terass

Inkomster

Utgifter 5 852 5 852

Summa 26 126 9 726 -57 600 3 500 70 500

Teknik skattefinansierad verksamhet

9 . Utbyggnad av Kungsmässans entré

Breddning Varlavägen 8 000 8 000

Cirkulationsplats Stormgatan 3 000 3 000

Summa 11 000 11 000

Summa 37 126 20 726 -57 600 3 500 70 500

5 Särö centrumPlanprogram har godkänts . Detaljplan ska upprättas när förutsättningar för genom-förande finns . Planområdet innehåller olika delar såsom nya bostäder, befintliga verksamheter såsom handel, vårdcentral och bensinstation och bytespunkt för kol-lektivtrafiken inklusive pendelparkering . När nya skolan byggs frigörs mark för att bygga 75 bostäder för upplåtelse med bostadsrätt och hyresrätt . Kommunen äger marken för bostadskvarter . Exploa-tör utses under år 2013 .

6 Hede stationEn utvecklingsplan för Hede station har tagits fram och godkänts av kommunfull-mäktige . Enligt planen ska Hede station vara en modern knutpunkt för kollektiv-trafiken är 2020 . Området kommer inne-fatta större vänthall, helt nya förlängda plattformar som dessutom ska förbindas med möjlighet till hissar, parkeringsplat-ser och ny cirkulationsplats .

7 Aranäs stadsdel etapp 3Planprogramarbete pågår . Området innehåller två kvarter med 80 lägenheter vardera . Hälften av lägenheterna ska upplåtas med hyresrätt och hälften med bostadsrätt . Byggnation av bostäder kan preliminärt påbörjas under år 2014 . Kom-munen äger marken .

8 Tölö terass Centralt i Kungsbacka pågår byggnation av ett område bestående av cirka 90 bostadsrätter .

Övrigt Anneberg centrum: Planprogrammet från 2005 revideras för att ge förutsätt-ningar att bygga totalt cirka 70 bostäder varav 20 hyresrätter, 20 bostadsrätter för seniorer och 30 bostäder med inriktning mot små lägenheter samt centrumfunk-tioner . Byggstart planeras till år 2015 . Kommunen äger marken . Exploatör utses preliminärt under år 2014 .

Exploateringar


Generell principVillkor för kommunens nämnder och styrelser är • att kommunens mål, riktlinjer, principer, praxis,

reglementen och policys med mera följs• att lagar, avtal och anvisningar följs• att beslut ryms inom tilldelad budget• att de kvantitativa och kvalitativa mått kommun-

fullmäktige angivit uppnås• att ha ett kvalitativt och ekonomiskt ansvar för den

verksamhet som bedrivs av externa utförare

Principiella ställningstaganden och ärenden av större vikt ska alltid behandlas av KS och KF. Det kan gälla till exempel tillämpningsföreskrifter för taxor och avgifter. Regelsystemets bevarande och frihet kräver att nämnder och styrelser visar stor lojalitet mot Kungsbacka kom-muns beslut och intentioner.

Ekonomiskt ansvarKommunfullmäktige tilldelar nämnder och styrelser en nettoram för driften. Inom ramen ska nämnderna ta ett självständigt ansvar för sin ekonomi. Nämnderna måste själva upprätta rutiner för budgetuppföljning och intern kontroll.

Vid befarat underskott ska förvaltningschefen utarbeta förslag till åtgärder som ska föreläggas nämnden. Nämn-den är skyldig att fatta beslut om åtgärder så att ramen inte överskrids. Om nämnden trots detta inte anser sig klara sig inom tilldelad ram ska omedelbar rapportering ske till kommunstyrelsen.

Nämnden är skyldig att göra uppföljning med så täta intervaller som krävs för att ha en god kontroll.

Uppföljning och prognos lämnas till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige vid två tillfällen under året, per 30 april och 30 augusti. Rapporten per 30 augusti är att betrakta som kommunens delårsrapport.

BudgetansvarBudgeten ska indelas i Nämndbudget och Förvaltnings-budget.

Nämndbudgeten ska innehålla en plan för nämndens verksamhet och ekonomi med inriktning för arbetet i förvaltningen.

Den ska bland annat innehålla:• Ramfördelning med nedbrytning av ekonomiska ramar• Resultatmål för kommunövergripande mål som är

adresserade till nämnden• Nämndens egna resultatmål• Kommunfullmäktiges direktiv till nämnden• Eventuella egna direktiv till förvaltningen för plan-

perioden

Förvaltningsbudgeten är en planering inom förvalt-ningen för nästkommande år med mål och genomför-andeplaner för verksamheten samt fördelning av de ekonomiska anslagen. En fördelning av anslagen görs till budgetansvariga.

Förvaltningschefen delegerar budgetansvaret ut i verk-samheten på lämplig nivå.

Ekonomistyrprinciper


Budgetansvaret innebär en skyldighet att planera och genomföra verksamheten inom fastställda ramar för att nå uppsatta mål. För att verksamheten ska kunna utföras så att resurstillgången ligger inom fastställd budget, krävs att budgetansvariga fortlöpande följer upp och analyserar budgetavvikelser, vidtar nödvändiga åtgärder för att den ekonomiska ramen ska kunna hållas samt håller närmaste chef informerad om enhetens ekonomiska läge. Budget-uppföljningen är en del av budgetansvaret.

Med det delegerade budgetansvaret följer rätten att fatta inköpsbeslut enligt gällande regler.

Taxor och avgifterTaxor och avgifter som inte beslutas av nämnden själv, ska huvudsakligen beslutas i samband med att kommun-budgeten fastställs.

ResultatfonderResultatfonder gäller för samtliga nämnder och styrelser utom kommunstyrelsen och tekniska nämndens affärsdri-vande verksamheter vatten och avlopp, renhållning och bredband. Dessa enheter är avgiftsfinansierade och upp-komna över- respektive underskott medförs i sin helhet.

Som en del i bokslutsarbetet ska en dialog ske mellan förvaltningschefen och kommundirektören för att bereda resultatet och orsakerna till avvikelserna. Nämnderna skall innan detta haft en intern bokslutsberedning. Beslut fattas av fullmäktige.

Ett överskott av nämndens och styrelsens nettobudget kan behandlas på fyra olika sätt beroende på orsak till avvikelsen.

1. Planerad verksamhet har inte utförts. Överskottet ska normalt återredovisas.

2. Verksamhet har överförts till annan nämnd eller styrelse. Normalt görs ramjustering av budgeten under verksamhetsåret. I undantagsfall kan överskott återre-dovisas eller överföras till aktuell nämnd eller styrelse i samband med bokslutet.

3. Egna effektiviseringar eller besparingar. Redovisning och jämförelse med budget ska göras för prestationer eller andra utvärderingskriterier som nämnden eller styrelsen använder. Överskottet förs till nämndens resultatfond.

4. Pågående projekt, projekten ska vara igångsatta men inte avslutade. Överskottet ombudgeteras till nya budgetåret.

5. Även ett underskott av nämndens totala nettobudget ska analyseras och orsaken redovisas. Normalt tar nämnden med sig underskottet och täcker det inom sin resultatfond.

Underskott Den totala resultatfonden för en nämnd kan vara negativ men nämnden skall då återställa underskottet nästföl-jande budgetår. I särskilda fall kan längre tid beviljas för att återställa underskottet. Åtgärderna ska redovisas vid den första delårsrapporten.

Resultatfondens storlekFonden får högst uppgå till 10 procent av bruttoomslut-ningen exklusive kapitalkostnader

Uttag ur fondenDå fonden endast är en öronmärkning av eget kapital kan ingen budgetering av uttag ske. Uttag sker i samband med bokslutet, då en notering sker i det egna kapitalet.

AnvändningResultatfonden får användas för täckande av underskott i bokslutet. För övrigt får medlen användas för alla nor-mala driftskostnader dock inte bonusaktiviteter, såsom extra lönepåslag, middagar, resor eller liknande som är av sådant slag att de inte skulle kunnat genomföras i ordina-rie verksamhet. Man kan inte heller använda medlen för kostnader som innebär att man långsiktigt binder sig för sådant som inte ryms inom budget.

InvesteringarInvesteringsbudgeten behandlas i princip på samma sätt som driftbudgeten. Överskott eller underskott för pågå-ende men inte avslutade investeringsprojekt överförs till nästa eller kommande budgetår till dess investeringen är genomförd och slutredovisad. Avstämning av det ekono-miska utfallet jämfört med budget ska ske löpande under projektets genomförande. Om det vid den ekonomiska uppföljningen visar sig att projektet inte kan genomföras inom anvisad investeringsram ska detta anmälas till kom-munstyrelsen.

Investeringar är uppdelade i fyra olika kategorier:

LokalinvesteringarAvser ny- till- och ombyggnation av lokaler. Det budge-terade beloppet tillhör Kommunstyrelsen och Kommun-styrelsen kan justera mellan olika lokalobjekt under året.

Kapitalkostnaderna betalar Service-Fastighet som tar ut detta i en hyra av hyresgästen. I de flesta fall kompense-ras nämnden för ökade hyror. Alla nya hyror budgeteras


centralt och nämnden erhåller ramhöjning motsvarande hyran när lokalen är klar att tas i bruk.

Service – fastighets ansvarMedel för förstudier finns hos Service-fastighet. Kost-naden läggs på hyran. Skulle förstudien inte resultera i någon lokalinvestering får beställande nämnd betala förstudien i sin driftbudget.

Nämndernas ansvarNämnderna bekostar behovsanalys inom sin driftsbudget. Nämnden beställer lokalen av Service – fastighet och ansvarar för att budgetera för hyran.

ExploateringsinvesteringarAlla investeringar i exploateringsområden redovisas i en särskild exploateringsbudget. Kapitalkostnader utgår normalt inte.

Löpande investeringarLöpande investeringar är sådant som regelbundet åter-kommer och som ligger på en någorlunda jämn nivå. Kapitalkostnader som är föranledda av dessa investe-ringar tar nämnden inom ram.

Övriga investeringarDessa binds per objektsnivå, om inte annat framgår. Nämnden blir kompenserad för de kapitalkostnader som dessa föranleder.

InternräntaInternräntaNivån på den interna räntan följer SKLs rekommendatio-ner om inte annat anges.

Ränta under investeringstidenByggen/investeringar i egen regi belastas med ränta under byggperioden. Projekt över 5 miljoner kronor som pågår under mer än ett kalenderår ska påföras/tillgodoräknas ränta från start tills anläggningen tas i bruk. Räntan är samma som för avgiftsfinansierad verksamhet nedan.

Avgiftsfinansierad verksamhetAvgiftsfinansierad verksamhet är Vatten & Avloppsverk-samheten, Renhållning och Kungsbacka Bredband.

Dessa enheter erhåller inga skattemedel utan driver sin verksamhet på avgifter som tas ut.

Verksamheten bedrivs inom kommunens ekonomi och det är viktigt att ha en klar rågång mellan de avgiftsfi-nansierade verksamheterna och övrig skattefinansierad verksamhet.

Ränta Ingen ränta beräknas på löpande transaktioner under året. På ansamlade skulder erläggs ränta och på tillgodokapital erhålls ränta.

Ansamlade skulder är det som i balansräkningen benämns ”långfristig skuld till kommunen”.

Ränta betalas via anläggningsregistrets ränteberäkning och räntan är den av SKL fastställda internräntan för respektive år.

Som tillgodokapital räknas avsättningar till fonder och eget kapital.

Räntan på tillgodokapital erhålls vid årets slut och med samma ränta som kommunen har på sitt transaktions-konto i banken per den 31 december året innan.




Kungsbacka kommun • 434 81 Kungsbacka • 0300-83 40 00

info@kungsbacka .se • www .kungsbacka .se

Documents

Kommunbudget - Kungsbacka · För att uppnå detta ska alla nämnder prioritera projektet ... Kommuner och Landsting, SKL, ser man stora demogra- ... investeringar för 2014 är också