Reaktion

Europa efter Napoleon

Wienkongressen 1814 – konservativa krafter

dominerar Frankrikes gränser åter till 1789. Monarkin återinförs i Frankrike Upplysningsidéerna dock svåra att stoppa 1848 – flera revolutioner runt om i Europa –

utökad rösträtt Den franska revolutionens idéer slog definitivt

igenom europeisk politik

Efter Napoleon

Nya samhällsklasser till följd av

industrialiseringen: - arbetarklassen

- medelklassen Nya politiska ideologier

- Liberalism- Konservatism- Socialism

Annan viktig ”-ism”- Nationalism

Nya samhällsklasser

Tron på individen och dess egna förmågor Ledord: tolerans och frihet Åsikts-, tryck- och föreningsfrihet Rösträtt – för män, inkomstgraderad Ekonomisk liberalism: Adam Smith ”Den

osynliga handen” Staten skulle inte stifta lagar som minskade

konkurrensmöjligheter Socilaliberalism Anhängarna fanns främst hos medelklassen

Liberalism

Önskar bevara det gamla, långsam förändring

med eftertänksamhet Tradition, familj, religion Staten stark Anhängare bland makteliten, men även bland

fabriksägare, bönder och hantverkare. Social reformer för utsatta grupper

genomdrevs av de konservativa

Konservatism

Mot de konservativa och liberlarena Strävan efter total ekonomisk rättvisa och

jämlikhet Samarbete och samhörighet – gruppens roll

och tillhörighet viktig, ej individen. Staten bord äga inrättningar som järnvägar,

sjukhus, skolor, men även fabriker. Karl Marx – ”Det kommunistiska manifestet” Splittras i två: De revolutionära (kommunister)

och de reformerta (socialdemokrater).

Socialism

Under och efter Napoleonkrigen växer en

nationalism fram Viktig att uppmuntra då alla nationer nu har

allmän värnplikt Nya utmaningar (industrialism,

parlamentarism) kräver nytt ”kitt” som håller samman medborgarna.

Ett folk, ett språk, en stat Enande verkan (Tyskland, Italien) och

splittrande (Österrike-Ungern)

Nationalism