Prismodeller för

egenproduktion av el

Elforsk rapport 13:40

Emma Eriksson

Peter Fritz

Jakob Helbrink April 2013

Martin Lagerholm

Magnus Lindén

Prismodeller för

egenproduktion av el

Elforsk rapport 13:40

Emma Eriksson

Peter Fritz

Jakob Helbrink April 2013

Martin Lagerholm

Magnus Lindén

ELFORSK

Förord

Syftet med Smart Grids programmet är att samordna elbranschens

utvecklingsaktiviteter för framtida intelligenta elnät inom området Överföring

& Distribution.

Som en följd av samhällets anpassning för att minska klimatpåverkan är

intresset för att utveckla elsystemet i riktning mot nya produktions- och

förbrukningsmönster stort. Smart Grids möter efterfrågan på framtidens elnät

genom att göra det möjligt att mäta tillståndet i elnätet. Utav den erhållna

informationen, ska det sedan gå att detaljstyra elflödet samt utbyta

information med prisaktörer.

Nyttan av ett smart elnät är uppenbart och fördelar kan återfinnas hos alla

aktörer.

• Kundnytta - Bättre tillförlitlighet, information av ev. elavbrott samt

billigare elleveranser.

• Internnytta - Nätägare och elhandlare kan utföra många av sina

funktioner (reparationer, underhåll, spänningsstyrning, identifiering av

bortkopplade kunder och lägre kostnader för eventuella investeringar)

betydligt mer effektivt.

• Samhällsnytta - På systemnivå märks skillnaden i en förändrad

produktion och ett annorlunda konsumtionsmönster. Dessutom bidrar

Smart Grids med en minskad miljöpåverkan och lägre

överföringsförluster.

Smart Grids programmets programstyrelse består av följande ledamöter:

Peter Söderström, Vattenfall Eldistribution AB (ordförande)

Göran Ericsson, Svenska Kraftnät (v.ordf)

Christer Bergerland, Fortum Distribution AB

Martin Sandin, Göteborg Energi AB

Rolf Gustafsson, Mälarenergi AB

Susann Persson, Jämtkraft AB

Mikael Arvidsson, HEM Nät AB

Anders Johansson, SABO AB

Claudio Marchetti, ABB AB

Ingvar Hagman, Ericsson AB

Anders Trana, Telia Sonera AB

Anders Bülund, Trafikverket

Hannes Schmied, NCC AB

Linda Karlsson, Siemens AB

Lawrence Jones, Alstom AB

Matz Tapper, Svensk Energi (adjungerad)

Monika Adsten, Elforsk AB (adjungerad)

Susanne Olausson, Elforsk AB (programansvarig)

ELFORSK

Följande bolag har deltagit som finansiärer av projektet. Elforsk framför ett

stort tack till samtliga företag för värdefulla insatser.

Svenska Kraftnät

Sandviken Energi Elnät AB

Vattenfall Eldistribution AB

Trollhättan Energi Elnät AB

Göteborg Energi AB

Fortum Distribution AB

Skellefteå Kraft AB

Borås Elnät AB

Mälarenergi Elnät AB

Landskrona Stad

Jämtkraft AB

Ericsson AB

Umeå Energi Elnät AB

SABO

Öresundskraft AB

Combitech AB

Jönköping Energi Nät AB

NCC Construction Sverige AB

Gävle Energi AB

ABB AB

Eskilstuna Energi & Miljö AB

TeliaSonera AB

Sundsvall Elnät AB

Trafikverket

Härjeåns Nät AB

Halmstad Energi & Miljö Nät AB

Siemens

Falu Elnät AB

Elverket Vallentuna

AB Borlänge Energi

Alstom AB

Basprojektet

Stockholm i april 2013

Susanne Olausson

Elforsk AB

Programområde Överföring och Distribution

ELFORSK

Sammanfattning

Lönsamheten vid egenproduktion av solel har beräknats för fyra typkunder på

fyra geografiska platser i Sverige. Beräkningarna har gjorts för fem olika

ersättningsmodeller. Förväntad nettoproduktion har erhållits genom att

typkundernas förbrukning och förväntade produktion på timbasis under den

analyserade perioden har beräknats. Investeringen antas ske år 2015 och

förväntad livslängd är 25 år. Till grund för intäktsberäkningen ligger Swecos

elprisprognoser. I huvudalternativet har beräkningar genomförts med

investeringskostnader för solel i Tyskland. Två känslighetsanalyser har

genomförts – en med aktuella investeringskostnader i Sverige vilka är högre

än de tyska, och en med de tyska priserna samt 40 procent investeringsstöd.

De beräkningar som genomförts visar att lönsamheten vid en investering i

egenproduktion med solceller i Sverige utan särskilt investeringsstöd och med

dagens investeringskostnader är låg eller obefintlig. Används istället

investeringskostnaderna på den tyska marknaden blir kalkylen mera

gynnsam.

Två modeller av nettodebitering har analyserats, månadsvis och årsvis

kvittning. Avkastningen, definierad som internräntan, vid dessa prismodeller

uppgår i huvudalternativet till 2-5 procent. Årsvis avräkning ger i genomsnitt

0,4 procentenheter högre avkastning än den månadsvisa avräkningen. En

prismodell baseras på feed-in-tariff, d v s en garanterad ersättning per

producerad kWh, som har antagits uppgå till 1,30 kronor. Med denna modell

har en extra elmätare antagits vara nödvändig. För en elförbrukare i villa

uppgår avkastningen i huvudalternativet till 1-3 procent med denna

prismodell medan en elförbrukare i lägenhet inte når tillräcklig produktion för

att täcka kostnad för en elmätare. Lönsamheten har även beräknats för två

varianter av marknadsbaserad ersättning, där egenproducenten erhåller

ersättning för el, nätnytta samt elcertifikat för sin inmatade produktion.

Beräkning har genomförts med och utan årsvis kvittning av elskatt. Med

årsvis kvittning av elskatt uppgår avkastningen i huvudalternativet till 2-5

procent för en elförbrukare i villa eller lägenhet.

Lönsamheten är betydligt högre i södra än i norra Sverige, dels beroende på

högre solinstrålning, dels beroende på skillnader i elskatt. Med undantag för

feed-in-tariffen innebär samtliga prismodeller högre lönsamhet för

typkunderna villa, lägenhet och flerbostadshus än för typkunden kontor.

Anledningen är att kostnadsbesparingen vid minskade elinköp är större för

privatpersoner och momspliktiga fastighetsägare då dessa saknar möjlighet

att kvitta ingående mot utgående moms.

Osäkerheten i lönsamhetskalkylerna är relativt stor. När det gäller uppnådd

kostnadsbesparing och eventuella intäkt som erhålls vid produktion påverkas

den såväl av spotpriset på el som nättariffens utformning och storlek samt

skatteregler. Avgörande betydelse för lönsamheten får även

kostnadsutvecklingen för solcellsanläggningar de närmaste åren. För rimlig

lönsamhet krävs även att installationskostnaden för solcellsanläggningar i

Sverige närmar sig den i Tyskland, vilket sannolikt skulle kräva att en

massmarknad för solel skapas även i Sverige.

De prismodeller som analyserats får olika konsekvenser för elmarknaden och

dess funktion. Ett bekymmer med nettodebitering på månads- och årsbasis är

att modellen svårligen kan kombineras med timmätning och – debitering. Det

ELFORSK

innebär att nettodebitering skulle kunna äventyra de positiva effekter för

elmarknaden som timmätning förväntas medföra, d v s mer aktiva

konsumenter och en ökad efterfrågeflexibilitet. Ett alternativ till

nettodebitering på månads- eller årsbasis som inte skulle innebära någon

konflikt med timmätning är en marknadsbaserad prismodell med årsvis

kvittning av elskatt. Beräkningarna visar att den modellen skulle innebära

marginellt sämre lönsamhet för en privat egenproducent än nettodebitering.

För att denna prismodell ska vara genomförbar krävs dels att andelar av

elcertifikat kan hanteras, dels att rutiner för kvittning av elskatt och moms

etableras. Särskilt hanteringen av andelar av elcertifikat skulle kräva

betydande förändringar av nuvarande regelverk.

ELFORSK

Innehåll

1 Inledning 1 1.1 Bakgrund ......................................................................................... 1 1.2 Syfte ............................................................................................... 1 1.3 Definitioner ...................................................................................... 2 1.4 Metod och avgränsningar ................................................................... 2

2 Egenproduktion av el 3 2.1 Tekniska alternativ ............................................................................ 3

2.1.1 Småskalig vindkraft ............................................................... 3 2.1.2 Mikrokraftvärme .................................................................... 3 2.1.3 Solel .................................................................................... 3 2.1.4 Val av teknik för kvantitativ analys .......................................... 4 2.1.5 Egenproduktion i Sverige ........................................................ 4

2.2 Situationen i andra länder .................................................................. 5 2.2.1 Tyskland ............................................................................... 5 2.2.2 Danmark .............................................................................. 8 2.2.3 Nederländerna..................................................................... 10 2.2.4 Belgien ............................................................................... 10

2.3 Nettodebitering ............................................................................... 11 2.4 Prismodeller ................................................................................... 11

2.4.1 Nettodebitering på månads- och årsbasis................................ 12 2.4.2 Feed-in tariff ....................................................................... 12 2.4.3 Marknadsersättning ............................................................. 12 2.4.4 Marknadsersättning samt kvittning av elskatt .......................... 12

2.5 Analyserade kundkategorier ............................................................. 12 2.5.1 Flerbostadshus .................................................................... 16 2.5.2 Lägenhet ............................................................................ 16 2.5.3 Kontorslokal ........................................................................ 17 2.5.4 Fristående villa med bergvärme ............................................. 18

2.6 Potentiell produktion ....................................................................... 19 2.6.1 Produktion, brutto- samt nettolast per kund ............................ 21

2.7 Efterfrågeprognos ........................................................................... 24

3 Lönsamhetskalkyl 26 3.1 3.1 Inledning .................................................................................. 26

3.1.1 Beräkningsmodell ................................................................ 26 3.2 3.2 Förutsättningar ......................................................................... 26

3.2.1 Investeringskostnad ............................................................. 26 3.2.2 Intäkter och kostnader ......................................................... 27 3.2.3 Övriga antaganden .............................................................. 29

3.3 Resultat huvudalternativet ............................................................... 30 3.3.1 Lönsamhet .......................................................................... 30 3.3.2 Kommentarer till resultat och känslighetsanalyser ................... 32

4 Samhällsekonomiska analyser 35 4.1 Energi- och klimatmål ...................................................................... 35 4.2 Motiv till att förändra regelverket ...................................................... 36

4.2.1 Underlätta för aktörerna ....................................................... 37 4.2.2 Likställa egenproduktion med annan förnybar produktion ......... 37 4.2.3 Ytterligare stöd till egenproduktion ........................................ 38

4.3 Utvärdering av prismodellerna .......................................................... 38 4.3.1 Nettodebitering ................................................................... 39 4.3.2 Feed-in-tariffer .................................................................... 40 4.3.3 Marknadsersättning ............................................................. 42

ELFORSK

4.3.4 Marknadsersättning och kvittning av energiskatt ..................... 43

5 Slutsatser och diskussion 45

6 Förslag till vidare studier 46

7 Bilagor 47 7.1 Bilaga 1 Förbrukning, nettoförbrukning samt produktion per månad,

område Fristående villa .................................................................... 47 7.2 Bilaga 2. Förbrukning, nettoförbrukning samt produktion per månad,

område flerbostadshus .................................................................... 49 7.3 Bilaga 3 Förbrukning, nettoförbrukning samt produktion per månad,

område kontorslokal ........................................................................ 51 7.4 Bilaga 4 Förbrukning, nettoförbrukning samt produktion per månad,

område, typkund Lägenhet ............................................................... 53 7.5 Bilaga 5 Förbrukning, nettoförbrukning samt produktion per år, område

samt typkund ................................................................................. 55 7.6 Bilaga 6 Lönsamhetskalkyler, internränta, huvudalternativet – tyska

priser ............................................................................................ 56 7.7 Bilaga 7 Lönsamhetskalkyler, internränta, känslighetsanalys med

investeringskostnad 24 SEK/Wp inklusive moms ................................. 58

ELFORSK

1

1 Inledning

1.1 Bakgrund

Det finns fler drivkrafter bakom utvecklingen av smarta nät i Europa. En

drivkraft är regelverket för minskade koldioxidutsläpp och

energieffektivisering. En annan är de ändringar som krävs för att nå

miljömålen, t.ex. introduktion av storskalig och småskalig förnybar

elproduktion, efterfrågeflexibilitet, marknadsintegration och förbättrad

driftsäkerhet.

Med hjälp av smarta nät kan elproduktionen i framtiden bestå av både

centraliserad och decentraliserad produktion. Smarta nät kommer också att

möjliggöra ett mer aktivt deltagande av slutkunder på elmarknaden och

förstärka deras position. Fördelarna som kan knytas till en ökad

efterfrågeflexibilitet är många och inbegriper alla marknadens aktörer.

Elanvändare kommer även att kunna vara en integrerad del av

eldistributionen som egenproducenter eller erbjuda systemtjänster.

Dock råder det idag osäkerhet kring investeringsbehovet gällande

infrastruktur samt vilka marknadsmodeller som är möjliga att använda, samt

det politiska ramverk som behövs för att stödja utvecklingen mot smartare

nät och egenproduktion av el.

Småskalig elproduktion är en fråga som är högaktuell i Europa. I Tyskland har

införandet av förmånliga så kallade feed-in-tariffer medför att den installerade

produktions-kapaciteten i solcellsanläggningar ökat betydligt snabbare än

förväntat. Av denna anledning de ursprungliga feed-in-tarifferna sänkts

betydligt. Även i Danmark märks ett ökande intresse från privatpersoner och

hushåll för egenproducerad el, i synnerhet från solceller.

På senare tid har det diskuterats hur aktuell lagstiftning ska förändras för att

främja småskalig elproduktion. Bland annat har det föreslagits att

nettodebitering ska införas vid sådan produktion. Det skulle öka lönsamheten

för egen produktion och egenproducenten skulle även ges möjlighet att

teckna avtal med en elhandlare om att sälja det producerade överskottet.

Egenproducenten skulle således ges möjlighet att ”lagra” el i nätet och

debiteras av nätägaren enbart för nettoförbrukningen.

1.2 Syfte

Rapportens syfte är att bidra till ökat förståelse om egenproduktionens

potentiella betydelse för framtidens elmarknad samt de marknadsmodeller

och regelverk som skulle möjliggöra utvecklingen av relaterade

affärsmodeller. Rapportens syfte är att ge en tydlig beskrivning av

lönsamheten vid investering i egenproduktion för olika kundkategorier vid

olika prismodeller.

ELFORSK

2

1.3 Definitioner

Denna rapport behandlar egenproduktion av el. Med egenproduktion avses

här produktion som i första hand används för att minska den egna

elanvändningen, och således sker i anslutning till förbrukning. Den definition

av egenproduktion som används utgår från Ellagen, enligt vilken en

elanvändare med ett säkringsabonnemang om högst 63 ampere och en

inmatad effekt om högst 43,5 kW inte ska betala någon avgift för

inmatningen. En förutsättning är att inmatningen till elnätet under ett

kalenderår understiger uttaget.

Med begreppet nettodebitering avses här det faktum att elproducenten

belastas med kostnader endast för den nettovolym el som förbrukas. Vilka

komponenter som omfattas av nettodebitering beskrivs i i anslutning till

föreslagna ersättningsmodeller.

Med fullasttimmar avses den totala energimängd en produktionsanläggning

producerar dividerat med dess effekt. 1000 fullasttimmar motsvarar således

en årlig produktion motsvarande 1000 timmar med maximal effekt.

Begreppet egenproduktion är snarlikt mikroproduktion, som avser småskalig

produktion och i likhet med egenproduktion normalt sker syftar till att täcka

producentens eget behov av el.

I lönsamhetskalkylerna har internräntan beräknats, den räntesats en

investering avkastar. Internräntan kan användas för att jämföra olika

investeringars lönsamhet sinsemellan.

1.4 Metod och avgränsningar

För att beräkna lönsamheten vid egenproduktion av el har fyra typkunder

definierats. Typkundernas prognostiserade förbrukning och produktion vid en

antagen installerad produktionskapacitet har använts. Såväl förbrukning som

produktion har beräknats på timbasis. Till grund för förbrukningsprognosen

ligger dels faktiska mätserier på timbasis för ett jämförelseobjekt per

typkund. Produktionsprognosen har beräknats med hjälp av data som

beskriver faktisk solinstrålning vid tre olika mätpunkter. För att beräkna

lönsamheten har en förväntad installationskostnad år 2015 använts liksom

prognostiserade elpriser.

Lönsamheten har beräknats för fem olika prismodeller, varav två baseras på

så kallade nettodebitering, en på en fast ersättning för producerad el – en så

kallad feed-in-tariff eller inmatningstariff, och två baseras på

marknadsbaserad ersättning för inmatad el. Lönsamhetskalkylerna har

genomförts genom beräkning av internränta.

Rapporten har avgränsats till solceller, vilket innebär att inga andra

produktionsslag har beaktats i lönsamhetskalkylerna.

ELFORSK

3

2 Egenproduktion av el

Av de teknikalternativ för egenproduktion som står till buds har solel hittills

visat sig mest konkurrenskraftigt internationellt. Även i Sverige framstår solel

som den teknik som har bäst förutsättningar för en snabb utbyggnad de

närmaste åren.

2.1 Tekniska alternativ

2.1.1 Småskalig vindkraft

Vindkraften är ett av de produktionsslag som vuxit snabbast i Europa de

senaste fem åren. Priserna per installerad kW har sedan länge uppvisat en

sjunkande trend. Dels har den tekniska utvecklingen sänkt kostnaden per

installerad kW, dels har den genomsnittliga turbinstorleken ökat betydligt

vilket också sänkt kostnaden. Vissa försök med småskalig vindkraft,

definierad som vindkraft med en effekt som betydligt understiger aktuell

standardstorlek på vindkraftverk, har genomförts. Bland annat har sådana

kraftverk monterats på bostads- och kontorsbyggnader. Vissa frågetecken

kring störningar i form av ljud och vibrationer kvarstår dock. Ur ett

kostnadsperspektiv kan småskalig vindkraft också ifrågasättas mot bakgrund

av den tydliga skalekonomin i vindkraften. Ju större turbin, desto lägre

kostnad per installerad kW. Antalet drifttimmar är normalt också betydligt

mindre med småskaliga turbiner, samtidigt som vindlägen på eller i närheten

av byggnader kan vara sämre.

2.1.2 Mikrokraftvärme

På senare år har flera tekniska lösningar för småskalig kraftvärme, så kallad

mikrokraftvärme, presenterats. Sådana lösningar riktar sig typiskt till

villakunder eller förbrukare med större värmepannor, exempelvis lantbruk.

Mikrokraftvärme innebär att en värmepanna kompletteras med en

elgenerator, för att därigenom generera både värme och el.

Tekniken befinner sig ännu på ett tidigt kommersiellt stadium, och bedöms

knappast få något större genomslag den närmaste tiden.

2.1.3 Solel

Tack vare en snabb kostnadsminskning i kombination med frikostiga

subventioner de senaste åren har utbyggnaden av solceller i Europa varit

mycket snabb. Kostnadsminskningen är delvis en följd av att aggressiva

asiatiska tillverkare, inte minst kinesiska, har etablerat sig på

världsmarknaden. Gynnsamma statliga subventioner för egenproducenter,

bland annat i Tyskland och Italien, har bidragit till att tekniken på några få år

fått ett betydande genomslag i stora delar Europa. Ur en egenproducents

perspektiv kan det konstateras att skalfördelarna med stora

ELFORSK

4

solcellsanläggningar är relativt begränsade. Kostnaden för småskalig solel är

jämförbar med den för storskalig. En annan fördel med denna teknik är att

produktionen kan förläggas till områden med hög last såsom städer och

villaområden. Produktionen är också relativt väl korrelerad med den

dygnbaserade lastkurvan. Installation av solel är enkel, och elproduktionen

ger inte heller några påtagliga störningseffekter i form av ljud eller

vibrationer.

2.1.4 Val av teknik för kvantitativ analys

Den kvantitativa analysen inom ramen för detta projekt har avgränsats till att

omfatta ett teknikalternativ. El från solceller, vindkraft och mikrokraftvärme

har övervägts.

Mot bakgrund av högst begränsade störningar, enkel installation, en snabb

kostnadsminskning samt de begränsningar som finns avseende

konkurrerande teknikalternativ, har solel antagits vara det produktionsslag

som har bäst förutsättningar att få brett genomslag inom svensk

egenproduktion.

2.1.5 Egenproduktion i Sverige

Den egenproduktion som är aktuell i Sverige är framförallt el från solceller och

el från småskalig vindkraft. Fram till och med år 2011 var den sammanlagda

solcellseffekten i Sverige 15,75 MW.

Intresset för solceller ökar och kostnaderna för solcellspaneler minskar

kontinuerligt vilket leder till att det blir allt mer attraktivt att investera i

tekniken. Den som väljer att investera i solceller har möjlighet att ansöka om

ett stöd för solcellsinstallationen. Företag och privatpersoner som investerar i

elnätsanslutna solcellssystem kan söka stödet och kan få bidrag på 45 procent

av arbete och material vid solcellsinstallationen. Maximalt bidrag är 1,5

miljoner kronor per byggnad. Stödet gäller till och med 2012 och för år 2012

avsattes 60 miljoner kronor.1 För åren 2013-2016 finns en ny förordning och

regeringen har avsatt 210 miljoner kronor för stöd till solceller. Nivån på

stödet har sänkts och är från den 1 februari maximalt 35 procent av

investeringskostnaden och taket har sänkts till 1,2 miljoner kronor.2En

egenproducent som installerar solceller måste anmäla detta till sitt elnätbolag.

För att erhålla ersättning för den el som produceras men som producenten

själv inte konsumerar krävs en mätare som ger timvärden på levererad el.

Elnätsbolagen står för ett eventuellt mätarbyte för små kunder som totalt sett

använder mer el under året än vad de producerar med anläggningar under 63

ampere och 43,5 kilowatt.3 Ersättning för överskottsel kan fås från

elleverantörer och även en del nätägare. Varken elleverantörer eller nätägare

är skyldiga att ge ersättning för inmatad el men idag erbjuder allt fler den

tjänsten.

1 www.energimyndigheten.se 2012-10-30 2 www.energimyndigheten.se 2013-02-21 3 www.energimyndigheten.se 2012-10-30

ELFORSK

5

En studie genomfördes år 2011, Elhandelsföretagens syn på handel med solel,

där elhandelsföretagen fick ge sin syn på handel med solel. I studien

kartlades den ersättning som vid tidpunkten var möjlig att erhålla för

överskottsel. Den vanligaste ersättningsformen för el inmatad till elnätet var

Nord Pools spotpris med avdrag. I några fall utgick Nord Pools spotpris utan

avdrag. Ett elhandelsföretag erbjöd ersättning i nivå med full nettodebitering

av det rörliga priset för köpt el. Ett annat elhandelsföretag betalade ett fast

pris som är detsamma som det rörliga elhandelspriset för köpt el, inklusive

energiskatt och moms men exklusive elnätspriset. De bästa villkoren som vid

tidpunkten kunde uppnås förutom ovan nämnda exempel var Nord Pool

spotpris per timme utan avdrag i kombination med att elhandelsföretaget

även köpte elcertifikat och ursprungsgarantier.4 Efter studien har allt fler

elleverantörer och nätägare börjat erbjuda ersättning för inmatad

överskottsel.

2.2 Situationen i andra länder

2.2.1 Tyskland

I Tyskland används bland annat feed-in-tariffer för att öka andelen förnybar

el. Detta regleras i Act on granting priority to renewable energy sources – the

Renewable Energy Sources Act (EEG). Regleringen gäller för energi från

förnybara energikällor vilket inkluderar; vattenkraft, vindkraft, solenergi och

geotermisk energi från biomassa.5 EEG instiftades år 2000 och har nu gått in i

sin tredje fas. I takt med att tekniken för solceller har blivit billigare har

Tyskland reviderat feed-in-tarifferna för solel kontinuerligt genom att anpassa

och minska ersättningsnivåerna efter investeringskostnader och hur mycket

kapacitet som har installerats. EEG uppdateras kontinuerligt och den senaste

revisionen gjordes 29 juni 2012.6

När en anslutning av en förnybar energikälla görs i Tyskland garanteras

ersättning via en feed-in-tariff under en period av 20 år. Ersättningsnivån

beror på storlek på anläggningen, produktionsslag, installationsår och för solel

om det är en fristående- eller takanläggning.7

Som exempel kan nämnas att tariffen för solcellsanläggningar byggda på eller

i anslutning till byggnader under perioden 1-30 april 2012 uppgick till mellan

13,5 och 19,5 cent/kWh. Tariffens storlek avgörs av storleken på

4 Elforsk rapport 11:28, Elhandelsföretagens syn på handel med solel 5 Act on granting priority to renewable energy sources (Renewable Energy Sources Act

– EEG) 2012 6 Deutsche Bank Group DB Climate Change Advisors, 2012, The German Feed-in Tariff: Recent Policy Changes. 7 Federal Ministry for the Environment, Nature Conservation and Nuclear Safety

http://www.erneuerbare-energien.de/english/renewable_energy/solar_energy

ELFORSK

6

installationen. För en fristående installation uppgick feed-in-tariffen till mellan

21,11–22,07.8

I och med den senaste uppdateringen av EEG kommer tarifferna nu att

minska successivt för nya anslutningar. För majoriteten av de förnybara

energislagen kommer detta att gälla anslutningar som görs efter januari år

2013 men för vissa är det senare och för solenergi är det tidigare.9

Regleringen som gäller solceller orsakade diskussioner vilket resulterade att

beslut om detta flyttades fram och i juni 2012 kom ett tillägg till EEG.

Tillägget innefattar endast solceller. Samtliga som ansluter en anläggning till

elnätet kommer som tidigare bli garanterad en feed-in-tariff under en period

på 20 år.

Feed-in-tariffen kommer att revideras kontinuerligt. Hur mycket feed-in-

tariffen revideras beror på installerad kapacitet som har gjorts under

föregående avräkningsperiod (som varierar). Se tabell nedan för

installationsökning samt revisionskoefficienter.

Tabell 1 Revisonskoefficienter för feed-in-tariffer i Tyskland under fas 3b-c

Installerad kapacitet under tidigare

tolvmånadersperiod

Revideringskoefficient [%]

> 7 500 2,8

> 6 500 2,5

> 5 500 2,2

> 4 500 1,8

> 3 500 1,4

2 500 – 3 500 (standardnivå) 1

< 2 500 0,75

< 2 000 0,5

< 1 500 0

< 1 000 -0,5

Källa: Deutsche Bank Group DB Climate Change Advisors, 2012, The German Feed-in

Tariff: Recent Policy Changes

Generellt så gäller att mer kapacitetsökning ger en större sänkning av feed-

in-tariffen. Standardnivån som tariffen kommer att sänkas, d v s om årlig

ökning av installerad kapacitet är mellan 2500 och 3500 MW) är 1 procent per

revisionstillfälle. Installeras det istället mindre än 1000 MW kommer feed-in-

tariffen att höjas.

I tabell 2 visas ett exempel på hur tariffen såg ut när den antogs i juni 2012.

8 Deutsche Bank Group DB Climate Change Advisors, 2012, The German Feed-in Tariff: Recent Policy Changes. 9 Act on granting priority to renewable energy sources (Renewable Energy Sources Act

– EEG) 2012

ELFORSK

7

Tabell 2 Exempel på stöd till solceller i Tyskland under perioden 1-30 april

2012

Anläggning på byggnader, ct/kWh

<10 kW 10-40 kW 40-1000 kW 1-10 MW

19,5 18,5 16,5 13,5

Fristående anläggning, ct/kWh

21,11 – 22,07

Källa: Deutsche Bank Group DB Climate Change Advisors, 2012, The German Feed-in

Tariff: Recent Policy Changes

Däremot kommer feed-in-tariffen minska successivt för att hålla

installationerna av solceller på en önskvärd nivå – 2500-3500 MW per år. Fas

tre är uppdelad i tre mindre faser, hädanefter refererar vi till dessa som fas

3a, 3b samt 3c.

Under fas 3a (1 maj 2012 – 31 oktober 2012) sker en successiv minskning av

feed-in- tariffen med 1 % per månad. Ackumulerat så blir det ca 6 procents

minskning av feed-in- tariffen under fas 3a.

Fas 3b (1 november 2012 – 31 juli 2013) är den första perioden som

inkluderar en revision av feed-in-tariffen baserad enbart på tidigare

avräkningsperiods ökning av installerad kapacitet. Under 3b kommer initialt

den installerade kapaciteten under perioden juli 2012 – september 2012 (3

månader) att extrapoleras för att bestämma revisionen av feed-in-tariffen.

Den 1 februari 2013 kommer revideringen av feed-in-tariffen baseras på

kapacitetsökningen under perioden juli 2012 – december 2012, dvs. under

totalt 6 månader. Den 1 maj 2013 kommer revideringen baseras på ökningen

under 9-månadersperioden juli 2012 – mars 2013.

Fas 3c (1 augusti 2013 – installerad kapacitet överstiger 52 GW) använder

föregående tolvmånadersperiods installationsökning för att revidera feed-in-

tariffen. Revisionerna kommer att ske i tremånaders-intervall under månad

november, februari, maj samt augusti. Denna period kommer att fortgå till

dess att den installerade kapaciteten överstiger 52 GW. Vad som sker efter 52

GW-målet är uppnått är för tillfället inte känt. När detta mål uppnås är heller

inte känt, utan uppskattas att ske någon gång mellan år 2015-2021.

Tysklands reglering med feed-in-tariffer har designats för att öka andelen

förnybar energi och det har gett resultat. Fram till år 2011 hade Tyskland

24,82 GW installerad effekt från solcellsanläggningar som var anslutna till

elnätet. Under 2011 installerades 7,5 GW.10 Framgångsfaktorer för stödet är

att det har gett potentiella investerare i förnybar energi transparens, säkerhet

10 International Energy Agency (IEA), 2012, Trends in Photovoltaic applications.

ELFORSK

8

och långsiktighet. Andelen förnybar energi uppgick till 24 procent under första

halvåret av 2012.11

Feed-in-tariffer ger upphov till stora kostnader för samhället och detta har

kritiserats. Bland annat har kostnaderna som feed-in-tarifferna ger upphov till

har kommit upp för diskussion på den politiska agendan med koppling till

valet nästa år. Ett exempel på detta är en energi- och miljöplan som

Tysklands miljöminister presenterade i augusti. I planen fastställs att stöd

kommer att fortsätta att ges för att öka andelen förnybar energi men en

utvärdering av EEG uppmuntras. En fråga som anses viktig att belysa är

balansen mellan hur det påverkar skattebetalare och behovet att uppnå

Tysklands mål inom förnybar energi. I planen lyfts det även fram att det är

viktig att säkerställa att energi finns till ett rimligt pris och de lämnar det

öppet för möjligheten att gå över från feed-in-tariffer till kvotsystem.12

2.2.2 Danmark

Danmark använder sig av nettoavräkning för alla former av förnybar energi

från egenproduktionsanläggningar såsom solceller och små vindkraftverk upp

till en effekt om 6 kW.13 Detta regleras i Elavgiftsloven och gäller för

egenproduktion för förnybar energi. Nettoavräkningen inkluderades i lagen år

1998 men gällde då bara för solcellsanläggningar. År 2010 infördes en

lagändring som innebär att nettoavräkning nu inkluderar all egenproduktion

från förnybar energi.14

För egenproduktion av förnybar energi baseras avräkningsunderlaget på

nettot som matas in/tas ut från nätet på årsbasis.15 Ett krav för att

avräkningen ska fungera är att en speciell mätare installeras som kan mäta

det som matas in på nätet och det som tas ut.16 Om det blir ett nettouttag vid

den årliga avräkningen betalar egenproducenten för den el som har använts

utöver det som har matats in på nätet. Skulle det vid avräkningen istället visa

sig att det har matats in mer el än vad som har tagits ut kommer

egenproducenten att få ersättning för överskottsproduktionen. Ersättningen

som utgår är då 60 danska öre/kWh de första tio åren och därefter 40 danska

öre/kWh för de efterföljande tio åren för solceller och 60 danska ören/kWh för

vindkraftsverk.17

11 Deutsche Bank Group DB Climate Change Advisors, 2012, The German Feed-in Tariff: Recent Policy Changes. 12 Deutsche Bank Group DB Climate Change Advisors, 2012, The German Feed-in Tariff: Recent Policy Changes. 13 Energinet. DK http://www.energinet.dk/DA/El/Solceller-og-andre-VE-anlaeg/ 2012-10-26 14 Energitilsynet, 2012, UDKAST Analyse af konkurrencen på detailmarkedet for el. 15 Energinet.DK, Dok. 27582/10, Sag 10/4107, Retningslinjer for nettoafregning af egenproducenter 16 Energitilsynet, 2012, UDKAST Analyse af konkurrencen på detailmarkedet for el. 17 Energinet.DK http://www.energinet.dk/DA/El/Solceller-og-andre-VE-

anlaeg/Privat/Sider/Udbetaling-og-overskudsproduktion.aspx 2012-10-26

ELFORSK

9

Nettoavräkningsregleringen ger incitament för investering i egenproduktion

såsom solel eftersom producenten minskar sin kostnad för inköpt el om den

producerade elen minskar behovet av köpt el. Mest sparar de

egenproducenter som har anpassat sin anläggning till sin årliga användning

av el och som inte producerar mer än de använder. Exempelvis kan ett

hushåll som konsumerar 4000 kWh och producerar lika mycket spara upp till

8000 kr om året.18 Men det finns även andra faktorer som har spelat in i den

kraftiga ökning av solceller som har skett i Danmark. En är att priset på

solcellspaneler har fallit kraftigt tack vare den snabba tekniska utvecklingen

inom området. En annan faktor är det stigande elpriset har lett till att det blir

lönsammare att producera sin egen el. En villaägare har även rätt till en

skattereduktion vid installation av solceller som kan uppgå till 7000 DKK. Det

finns även ett alternativ till ovanstående skattereduktion som innebär att den

som installerar en ny anläggning kan göra en utökad deklaration och

registrera anläggningen som företagsbeskattad.19

I slutet av 2011 hade Danmark (inklusive Grönland) cirka 17 MW installerade

solceller. Sedan 2010 innebär det en ökning med 9 MW. Det är framförallt

solcellspaneler på bostadshus som har ökat.20 Det senaste året har det skett

en kraftig ökning och i september 2012 var cirka 120 MW installerad effekt

från solceller. Fortsätter installationstakten kommer Danmark att ha uppnått

sitt mål till 2020 om en installerad effekt på 200 MW redan till årsskiftet år

2012.21

Den ökade installationen av solceller har lett till minskad

primärenergianvändning i Danmark och därmed har installationerna av

solceller bidragit till att nå mål på EU-nivå inom

energieffektiviseringsdirektivet. De som investerar i solceller blir även mer

medvetna om sin elanvändning och i och med nettodebitering får de en

anledning till att hålla tillbaka konsumtionen.22

Förändringar i det danska regelverket har diskuterats.23 Eftersom

nettoavräkningen innebär en kvittning på årsbasis kan detta system bli svårt

att kombinera med timdebitering. Om det endast är möjligt att kvitta

produktion timme för timme försvinner en stor del av de ekonomiska

incitamenten för investering i egenproduktion. Att kvittningen sker på

årsbasis försvårar för egenproducenter att reagera på timpriset på el och

flytta användningen av el till när elen är billig. Detta leder till minskad

potentiell efterfrågeflexibilitet om timmätning införs. I och med att allt fler

investerar i egenproduktion ökar också andelen kunder som inte kommer

kunna timdebiteras och använda sig av tidsdifferentierade tariffer om det

18 Energitilsynet, 2012, UDKAST Analyse af konkurrencen på detailmarkedet for el. 19 Dansk Energi http://www.danskenergi.dk/Analyse/Analyser/Solcelle_boom.aspx 2012-10-26 20 International Energy Agency (IEA), 2012, Trends in Photovoltaic applications. 21 Montel 22 Dansk Solcelleforening, TEKNIQ, VEbyg, DS Håndvaerk og Industri, 2012, Solceller – energibesparelse og samfundsekonomi. 23 Dansk Energi

http://www.danskenergi.dk/Aktuelt/Arkiv/2012/Oktober/12_10_26B.aspx 2012-10-26

ELFORSK

10

införs.24 Sedan november 2012 har ett nytt regelverk för nettoavräkning för

egenproducenter av el etablerats i Danmark.25 Beroende bland annat på hur

produktionen är ansluten till elnätet, producentens klassificering och

avräkningsperiod gäller olika regler för den ersättning producenten erhåller.

2.2.3 Nederländerna

Nederländerna använder sig av nettodebitering för att hantera den

överskottsel som produceras från små solcellsproducenter. Nettodebitering

har varit tillåtet sedan år 2004 men tidigare endast för en produktion om max

3000 kWh per år. Överskridande av denna gräns medförde att rätten till

nettodebitering det året förverkades. År 2011 ändrades regleringen för

nettodebitering och gränsen har höjts till 5000 kWh, och även vid högre

produktion än så får egenproducenten tillämpa nettodebitering. Till och med

år 2011 hade 131 MW solceller installerats i Nederländerna – 43 MW

installerades under år 2011.

De nederländska tillverkarna av solceller har tidigare stått sig bra i den

internationella konkurrensen tack vare hög teknisk nivå. Under 2010 och

2011 har däremot konkurrensen från Asien ökat vilket har skapat utmaningar

för tillverkarna. De koncentrerar sig nu på ännu mer högeffektiv teknik.26

2.2.4 Belgien

I Belgien stöds produktion från förnybar energi framförallt genom ett

kvotsystem som är baserat på handel med certifikat. I Belgien regleras energi

både på nationell och på regional nivå; Flandern, Vallonien och Stor-Bryssel.

För egenproduktion använder sig Belgien av nettodebitering på årsbasis.

Reglering för nettodebitering hanteras på regional nivå. I Stor-Bryssel har

producenter med anläggningar under 5 kW rätt till nettodebitering, i Flandern

finns en gräns för anläggningar vid 10 kW och i Vallonien är gränsen satt till

10 kVA.27

Fram till 2011 hade 2 GW solcellskapacitet installerats. Under år 2010

installerades cirka 421 MW och under 2011 installerades 963 MW.

Stödsystemen för solceller förväntas minska drastiskt under år 2012.28

24 Energitilsynet, 2012, UDKAST Analyse af konkurrencen på detailmarkedet for el. 25

http://energinet.dk/SiteCollectionDocuments/Danske%20dokumenter/El/Retningslinjer%20for%20nettoafregning%20af%20egenproducenter.pdf 26 International Energy Agency (IEA), 2012, National Survey Report of PV Power

Applications in The Netherlands. 27 European Commission Legal Sorces on Renewable Energy http://www.res-legal.eu/search-by-country/belgium/ 2012-10-29 28 International Energy Agency (IEA), 2012, Trends in Photovoltaic applications.

ELFORSK

11

2.3 Nettodebitering

För att öka lönsamheten vid egenproduktion av el har regler för

nettodebitering även i Sverige utretts och diskuterats de senaste åren. Med

regler för nettodebitering belastas elproducenten med kostnader endast för

den nettovolym el som förbrukas. Vilka komponenter som omfattas av så

kallad nettodebitering skulle teoretiskt kunna variera, men i debatten har ofta

samtliga rörliga komponenter i det pris en kund betalar för sin el avsetts.

Nettodebitering blir intressant först då en egenproducent matar in en på

elnätet, och således bidrar med en produktionsvolym som överstiger den

egna förbrukningen under en period.

2.4 Prismodeller

Fem olika prismodeller för egenproduktion analyseras i denna rapport. Av

dessa bygger två modeller på nettodebitering, en innebär en så kallad

inmatningstariff eller feed-in-tariff, och två omfattar marknadsbaserad

ersättning, varav en dessutom inkluderar kvittning av elskatt.

Tabell 3 Analyserade prismodeller

Prismodeller

1a Nettodebitering på månadsbasis

1b Nettodebitering på årsbasis

2 Feed-in-tariff

3 Marknadsersättning

4

Marknadsersättning samt nettodebitering

av energiskatt

Det som framför allt skiljer prismodellerna åt är ersättningen för den el som

matas in på elnätet. Modell 2 antas förutsätta en egen inmatningspunkt till

nätet och egen mätare. Det innebär att producenten erhåller en fast

ersättning per producerad kWh oavsett om elen täcker egen förbrukning eller

inte. I övriga modeller utgörs investeringens nytta för producenten dels av el

som produceras för att täcka egen förbrukning, dels av ersättning för el som

överstiger den egna förbrukningen och således matas in på elnätet.

När det gäller köpt el antas nettodebitering på årsbasis innebära att avräkning

och debitering sker årsvis, vilket således innebär att ett årspris betalas. I

övriga prismodeller har ett månadsviktat pris på köpt el använts. Med ett

ökande intresse för timmätning och timdebitering kan timbaserade priser

visserligen antas bli vanligare, men månadsviktade priser har antagits vara

tillräckligt rättvisande i sammanhanget.

Viss ersättning vid inmatning av producerad el erhålls från aktuellt nätbolag,

så kallad nätnytta. I modellerna 3 och 4 antas sådan ersättning utgå. I modell

2 har det antagits att denna ersättning omfattas av feed-in-tariffen.

I modell 3 och 4 antas förbrukning och produktion summeras på en månatlig

faktura, varvid moms antas utgå på nettoförbrukningen. Med andra ord

innebär det att momsen blir en positiv komponent som typkunderna villa och

ELFORSK

12

lägenhetskund kan tillgodoräkna sig vid inmatning till elnätet. Det kan noteras

att moms enligt nuvarande regelverk inte utgår för inmatad el för en aktör

som inte bedriver yrkesmässig verksamhet.

2.4.1 Nettodebitering på månads- och årsbasis

I Ersättningsmodell 1, som baseras på nettodebitering, dels på månads- och

dels på årsbasis, utgörs intäkten för produktion som inte matas in på elnätet

av hela det rörliga pris kunden betalar. Denna kostnad utgörs av spotpris med

påslag inklusive elcertifikat, den rörliga delen av nättariffen, elskatt samt

moms. Den el som köps antas avräknas och debiteras på samma tidsperiod

som den el som produceras, alltså på månads- respektive årsbasis. För el som

matas in på elnätet antas ingen ersättning utgå då denna ersättningsmodell i

sig kan anses innebära en betydande subventionering av egenproduktion.

2.4.2 Feed-in tariff

I Ersättningsmodell 2, vilken baseras på en feed-in-tariff, erhålls en fast tariff

per volymenhet för all producerad el, oavsett storleken på den förbrukade

volymen.

2.4.3 Marknadsersättning

Ersättningsmodell 3, vilken är marknadsbaserad, innebär samma

intäktsberäkning som Ersättningsmodell 1 med undantag för den el som

matas in på elnätet, vilken i denna modell ersätts med spotpris, elcertifikat,

nätnytta och moms.

2.4.4 Marknadsersättning samt kvittning av elskatt

I Ersättningsmodell 4, då elskatt kvittas, beräknas intäkten för produktion

som inte matas in på elnätet på samma sätt som i Ersättningsmodell 1 och 3.

Ersättning för el som matas in på elnätet antas utgöras av spotpris,

elcertifikat, nätnytta, elskatt och moms. Elskatten antas avräknas på årsbasis,

vilket innebär att elskatt betalas endast på nettoförbrukningen.

2.5 Analyserade kundkategorier

En svensk elförbrukares last och potential för egenproduktion varierar

betydligt inom landet. Lönsamheten för olika affärsmodeller kan skilja

markant beroende på uttagsprofil, produktionspotential samt årsförbrukning.

Olika typkunder har varierande möjligheter att installera solceller beroende på

hur stor ”disponibel” yta (tak, balkong, trädgård etc.) i rätt väderstreck som

finns tillgänglig för montering av solpanel. Denna rapport inkluderar fyra olika

kundkategorier på fyra olika geografiska platser. Se Figur 1 samt 2 för

solinstrålning samt medeltemperatur i Sverige.

ELFORSK

13

Figur 1 Medeltemperatur i Sverige 2011

Figur 2 Solinstrålning i Sverige

Karta över medeltemperatur år 2011

i Sverige. Temperaturen skiljer

markant mellan olika regioner i

Sverige.

Medelsolinstrålning i Sverige.

Solinstrålningen skiljer markant

mellan olika regioner i Sverige,

vilket direkt påverkar den

potentiella solelproduktionen.

Solinstrålningen, och därmed förutsättningar för egenproduktion av el med

solceller, varierar stort beroende på geografi. För att lönsamhetskalkylen ska

ta hänsyn till olika regionala förutsättningar (last samt solinstrålning) har

olika last och solinstrålning beräknats för olika delar av landet. Dessa

områden benämns hädanefter som område A, B, C samt D. I Figur 3 nedan

redovisas de geografiska punkter utifrån vilka dessa regioner definieras. Det

skall klargöras att ytterligare variation kan uppkomma till följd av lokala

förutsättningar, i litteraturen ofta benämnt mikroklimat.29 Inverkan av lokala

fenomen bortses det ifrån i denna studie, och de geografiska platserna skall

endast tolkas som ”indikativa”, likaså resultat från lönsamhetskalkyler som

beräkning av förbrukning, nettoförbrukning och produktion.

29 Exempel på mikroklimat kan vara området närmast Vänern där klimatet är kustlikt med signifikant fler soltimmar under ett normalår jämfört med en plats enbart ett par

mil längre inåt landet.

ELFORSK

14

Figur 3 Geografiska områden A-D

Fyra olika regioner har inkluderats i denna studie. Dessa regioner motsvarar

område A-D i figuren, och de geografiska platserna redovisas i illustrationen

ovan. Område D har antagits representera ett område med relativt liten

elförbrukning till följd av mildare klimat) och relativt hög solinstrålning (se

Figur 2 för solinstrålning). Område C är referensområde (samtliga

förbrukningsprofiler härstammar från område C) har ej skalerats för last eller

solinstrålning. Område A samt B är belägna längre norrut, och karaktäriseras

primärt av en högre last med mindre solinstrålning framför allt under

vinterhalvåret till följd av kortare dagar och en längre instrålningsvinkel.

Som tidigare nämnts är fyra olika typkunder inkluderade i denna studie. För

att få en bild av hur olika regionala förutsättningar (solinstrålning och

förbrukning) förändrar lönsamhetskalkylen har samma grunddata använts för

samtliga områden, dock något justerade för att representera varje specifikt

område. De fyra typkunderna har varierats med avseende på solinstrålning

samt uttagsprofil genom applicering av s.k. ”solinstrålningskoefficienter” samt

lastskoefficienter. Koefficienterna som använts är olika för last respektive

solinstrålning, samt varierade per månad. Koefficienterna för solinstrålning

extraherades från månadsvärden30 och applicerades sedermera på timvärden

från den ursprungliga tidsserien med solinstrålningsdata. Tidsserien med

solinstrålningsdata härstammade från SMHI:s STRÅNG-modell31, ”global

instrålning”. Dessa höll timupplösning. Se Figur 4 och 5 för applicerade last-

samt instrålningskoefficienter per område och månad.

30 http://www.solelprogrammet.se/PageFiles/328/PVpot_Kjellsson.pdf?epslanguage=sv 31 http://strang.smhi.se/

ELFORSK

15

Figur 4 Lastkoefficienter per område och månad

Lastkoefficienter per område och månad. Lastkoefficienterna härleddes från

[1]32, och beräknades per månad så att den genomsnittliga koefficienten blev

enligt textruta i figur ovan. Eftersom ursprungsdata härrör från historiska data

i område C viktades alla laster utifrån denna (denna koefficient är således

1,00 för samtliga månader).

Figur 5 Solinstrålningskoefficienter för typområden

Solinstrålningskoefficienter för de fyra olika områdena. Det bör noteras att

område A-C (Kiruna, Frösön respektive Jönköping) härstammar från visuellt

32 http://webbshop.cm.se/System/DownloadResource.ashx?p=Energimyndigheten&rl=default:/Resources/Permanent/Static/cb57a894416649e9a161634af367d6eb/ES2011_09

W.pdf sidan 33, Energimyndigheten - "Energistatistik för flerbostadshus"

0.01

0.01

0.01

0.01

0.01

0.01

0.01

0.01

0.01

Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec

Lastkoefficienter

Område A Område B Område C Område D

Omr. A: 1.07 Omr. B:1.03 Omr. C: 1.00 Omr. D: 0.95

0.00

0.00

0.00

0.01

0.01

0.01

0.01

Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec

Solinstrålningskoefficienter

Område A Område B Område C Område D

A: 0.68 B: 0.85 C: 1.00 D: 1.02

ELFORSK

16

observerade värden medan område D är beräknad utifrån ett antaget värde

(1,02) samt profil. Koefficienterna är baserade på solpanel i 45° vinkel mot

horisontalplanet.

De olika typkunderna är översiktligt beskrivna nedan. De primära

karaktärsdragen är definierade liksom typkundens last. De olika typkunder

har signifikanta skillnader i uttagsprofil samt säsongsvariation, vilket kan

resultera i olika utfall i lönsamhetskalkylerna för de olika affärsmodellerna.

2.5.1 Flerbostadshus

Typkund flerbostadshus avses enbart den s.k. fastighetselen. Med fastighetsel

avses den el som används för att driva en fastighet, t ex belysning i

gemensamma utrymmen, ventilationsfläktar samt pumpar till värmesystem.

Elförbrukningen i de enskilda hushållen (lägenheter) omfattas således inte,

dessa är representerade genom typkund ”lägenhet”, se kategori nedan.

Uttagsprofilen karaktäriseras genom en säsongsprofil (måttligt

temperaturberoende) samt en relativt jämn last över dygnet och

veckodagarna. Produktionspotentialen anses relativt god i förhållande till

årsförbrukningen. Se lastkurvan över ett kalenderår i Figur 6 nedan.

Figur 6 Lastkurva för flerbostadshus

Lastkurvan för ett flerbostadshus ett kalenderår. En viss säsongsvariation kan

observeras. Nämnvärt är att mätdata i figuren ovan endast hanterar heltal,

vilket ger ett intryck av en ”diskret” lastsprofil. Den ungefärliga

årsförbrukningen är 39 200 kWh i område C.

2.5.2 Lägenhet

Kundkategori lägenhet, som avser en enskild lägenhet i ett flerbostadshus,

utgör ca 60 procent av de svenska hushållen idag. Det gör det intressant att

inkludera denna typkund i denna studie, även om produktionspotentialen

0

2

4

6

8

10

12

14

kWh

Flerbostadshus

ELFORSK

17

bedöms vara liten i förhållande till årsförbrukningen. En lägenhetskund

karaktäriseras primärt av:

a) Relativt litet effektuttag med små möjligheter att flytta last. Lasten är

till liten del beroende av temperatur och säsong.

b) Små disponibla ytor för egenproduktion. Potentialen består mestadels

av s.k. ”balkong-el” där lägenhetsinnehavaren installerar solpanel på

balkongen. Relativt små produktionsvolymer och få timmar med

överskottsproduktion kan förväntas.

Se Figur 7 för last per timme under ett kalenderår för en lägenhet.

Figur 7 Lastkurva för lägenhet

Last per timme för ett kalenderår för typkund lägenhet. Observera att lasten i

princip inte är temperaturberoende. Värt att notera är ”glappet” under ca 1,5

månad under sommaren, som infaller samtidigt som egenproduktionen av el

är förväntas vara som störst. Detta kan eventuellt bero på att

lägenhetsinnehavarna varit bortrest under perioden. Årsförbrukningen är

ungefär 3 400 kWh i område C.

2.5.3 Kontorslokal

Typkunden kontorslokal har primärt last under kontorstid. Övrig tid antas

lasten vara markant lägre. Produktionspotentialen antas vara relativt god med

en icke obetydlig ”disponibel” takarea. En typkund i kategorin ”kontorslokal”

definieras primärt av:

a) Merparten av lasten sker vardagar under kontorstid. Under nätter,

helger och högtider antas lasten vara liten.

b) Relativt stor årsförbrukning relativt produktionspotentialen.

c) Temperaturberoendet är lågt.

0

0,5

1

1,5

2

2,5

3

3,5

kWh

Lägenhet

ELFORSK

18

d) Kylbehovet under varma sommardagar kan vara betydande.

Se lastkurva för typkund kontorslokal under ett kalenderår i Figur 8 nedan.

Figur 8 Lastkurva för kontorslokal

Förbrukning per timme under ett kalenderår för typkund kontorslokal.

Uttagsprofilen karaktäriseras primärt av att förbrukningen sker under

kontorstid på vardagar. Lasten antas vara relativt oberoende av temperatur

och varierar inte över säsong bortsett från en markant förbrukningsreduktion

under semesterperioden sommartid. Observera skillnad i last under juli

månad. Årsförbrukningen är ungefär 44 100 kWh i område C.

2.5.4 Fristående villa med bergvärme

Typkunden fristående villa består av en villa med bergvärme. Förbrukningen

är temperaturberoende och har en tydlig säsongsprofil. Högsta effektuttag

sker morgon samt kväll, såväl vardag samt helg. Potentialen för

egenproduktion anses förhållandevis god relativt årsförbrukningen.

Lastkurvan för fristående villa kan ses i Figur 9 nedan.

0

2

4

6

8

10

12

kWh

Kontorslokal

ELFORSK

19

Figur 9 Lastkurva för villa

Last för en fristående villa med bergvärme under ett kalenderår. En tydlig

säsongsvariation kan observeras med den största delen av årsförbrukningen

under vintermånaderna. Årsförbrukningen uppgår till ungefär 12 700 kWh i

område C.

2.6 Potentiell produktion

För att kvantifiera produktionen har solinstrålningsdata i Jönköping använts.

Dataserien som använts är timupplöst och den totala tidsserien sträcker sig

åren 1999-2006. Enheten för dataserien är W/m2. Se Figur 10 för global

instrålning per timme under åren 1999-2005.

Figur 10 Solinstrålning per timme

Solinstrålning per timme i Jönköping perioden januari 1999 – juni 2006.

Säsongsvariationen är tydlig. Under vintermånaderna är instrålningen kring

100 W/m2, och under sommarmånaderna är maximal instrålning kring 870

W/m2. Variationen mellan olika år är relativt liten, dock inte försumbar. För

0

1

2

3

4

5

6

7

kWh

Villa

ELFORSK

20

tidsserien ovan varierade den totala instrålande årsenergin per m2 mellan 967

kWh/m2 (2004) och 1038 kWh/m2 (1999).

För att beräkna produktionen per typkund har ett antal antaganden gjorts. En

installerad kapacitet per kund har beräknats, se tabell 3 för installerad

kapacitet per kund. Utgångspunkten för installerad kapacitet har varit att den

förväntade årsproduktionen ska vara mindre än den förväntade

årskonsumtionen samt rapporten PROSUMER DR MAKRO. Det bör noteras att

årsproduktionen skiljer mellan de olika regionerna eftersom instrålningen

samt lasten antas variera, se Figur 4 och 5 för mer information angående

olika instrålningskoefficienter och lastkoefficienter. Produktionen för en given

typkund i ett givet område gås genom att multiplicera rådande global

instrålning med den antagna systemeffektiviteten.

Tabell 4 Typkunder

Typkund

Installerad kapacitet [kWp]

Area solpanel [m2]

Ungefärlig årsproduktion [kWh]

Årskonsumtion [kWh]

Förhåll. prod/ kons

Flerbostadshus 18,7 200 18 000 39 200 0,46

Lägenhet 0,1 1 90 3 400 0,03

Kontorslokal 3,7 40 3 600 44 100 0,08

Fristående villa 3,7 40 3 600 12 700 0,28

Tabellen visar installerad kapacitet per typkund, produktionsanläggningens

yta, årsproduktion av egenproducerad el, årskonsumtion samt förhållande

mellan årsproduktion och last. Observera att siffrorna är ungefärliga och

varierar mellan områdena A-D.

Vidare har en systemeffektivitet motsvarande 9 procent antagits, och att

aktuella installationer är belägna i optimala lägen, det vill säga i optimal

vinkel mot solen. Detta betyder att om instrålningen för en given timme är

100 W/m2 och installerad kapacitet är 2 m2, så beräknas produktionen till 18

W33. Antagandet 9 procents systemeffektivitet ges ca 925-975 s.k.

”fullasttimmar” per år (område C), vilka varierar beroende på område samt

valt år för instrålning. För beräkningarna har instrålningsdata från år 2005

använts. För beräkning av installerad kapacitet har ca 950 fullasttimmar

antagits. Genom den beräknade årsproduktionen34 per m2, yta för

solanläggningen kunde en installerad kapacitet estimeras genom:

33 100 W/m2 * 2 m2 * 0.09 = 18 W. 34 Årsproduktionen beräknades genom att multiplicera instrålningseffekten per timme

med den antagna systemeffektiviteten.

ELFORSK

21

2.6.1 Produktion, brutto- samt nettolast per kund

2.6.1.1 Flerbostadshus

Flerbostadshuset antas ha en disponibel yta motsvarande 200 m2 för

installation av solpanel. Detta motsvarar knappt 19 kWp och ger en

årsproduktion kring 18 000 kWh i område C. Årsproduktionen motsvarar ca

46 procent av årsförbrukningen för denna kundkategori i område C.

Månadsproduktionen överstiger månadskonsumtionen under två månader

(juni samt juli), övriga månader överstiger förbrukningen egenproduktionen.

Se Figur 11 nedan för förbrukning, nettoförbrukning samt produktion per

månad för typkund flerbostadshus i område C.

Figur 11 Flerbostadshus

Förbrukning, nettoförbrukning samt produktion per månad för flerbostadshus i

område C

2.6.1.2 Lägenhet

Typkunden lägenhet har antagits ha en disponibel yta motsvarande 1 m2 för

installation av solpanel. Detta motsvarar ca 0,1 kWp och ger en årsproduktion

kring 90 kWh för område C. Årsproduktionen motsvarar ca 3 procent av

årsförbrukningen för denna kundkategori i område C. Månadsproduktionen

överstiger aldrig månadskonsumtionen, även om julimånad har

anmärkningsvärt låg last. Det bör poängteras att produktionen överstiger

förbrukning under ett fåtal timmar. Se Figur 12 nedan för förbrukning,

nettoförbrukning samt produktion per månad för typkunden lägenhet i

område C.

-1000

0

1000

2000

3000

4000

5000

20

10

-01

20

10

-02

20

10

-03

20

10

-04

20

10

-05

20

10

-06

20

10

-07

20

10

-08

20

10

-09

20

10

-10

20

10

-11

20

10

-12

Flerbostadshus

kWh

Förbrukning, nettoförbrukning samt produktion per månad

Förbrukning Nettoförbrukning Produktion

ELFORSK

22

Figur 12 Lägenhet

Förbrukning, nettoförbrukning samt produktion per månad för en lägenhet i

område C. Produktionen överstiger aldrig förbrukningen på månadsbasis, dock

uppkommer ett par timmar då lägenheten matar in energi till elnätet.

Årsförbrukningen uppgår till ca 3 400 kWh, och produktionen täcker ca 3

procent av årsförbrukningen.

2.6.1.3 Kontorslokal

Typkunden kontorslokal antas ha en disponibel yta motsvarande 40 m2 för

installation av solpanel. Detta motsvarar ca 3,7 kWp och ger en årsproduktion

kring 3 600 kWh för område C. Årsproduktionen motsvarar ca 8 procent av

årsförbrukningen för denna kundkategori i område C. Månadsproduktionen

överstiger aldrig månadskonsumtionen, ej heller under semestermånaden juli.

Det bör poängteras att produktionen överstiger förbrukning under ett fåtal

timmar. Se Figur 13 nedan för förbrukning, nettoförbrukning samt produktion

per månad för typkunden lägenhet i område C.

0 50

100 150 200 250 300 350 400 450

20

10

-01

20

10

-02

20

10

-03

20

10

-04

20

10

-05

20

10

-06

20

10

-07

20

10

-08

20

10

-09

20

10

-10

20

10

-11

20

10

-12

Lägenhet

kWh

Förbrukning, nettoförbrukning samt produktion per månad

Förbrukning Nettoförbrukning Produktion

ELFORSK

23

Figur 13 Kontorslokal

Förbrukning, nettoförbrukning samt produktion per månad för en kontorslokal

i område C. Produktionen överstiger aldrig förbrukningen på månadsbasis. På

timbasis matar kontorslokalen in elkraft till nätet under ett fåtal timmar.

Antalet timmar med överproduktion kan dock anses försumbart i

sammanhanget. Årsförbrukningen uppgår till ca 44 100 kWh, och

produktionen täcker ca 8 procent av årsförbrukningen.

2.6.1.4 Fristående villa med bergvärme

Typkunden fristående villa med bergvärme antas ha en disponibel yta

motsvarande 40 m2 för installation av solpanel. Detta motsvarar ca 3,7 kWp

och ger en årsproduktion kring 3 600 kWh för område C. Årsproduktionen

motsvarar ca 28 procent av årsförbrukningen för denna kundkategori i

område C. Månadsproduktionen överstiger aldrig månadsanvändningen, dock

är nettoförbrukningen mycket låg under sommarmånaderna. Det bör

poängteras att produktionen överstiger förbrukningen under ett flertal

timmar. Se Figur 14 nedan för förbrukning, nettoförbrukning samt produktion

per månad för typkunden fristående villa i område C.

0 500

1000 1500 2000 2500 3000 3500 4000 4500

20

10

-01

20

10

-02

20

10

-03

20

10

-04

20

10

-05

20

10

-06

20

10

-07

20

10

-08

20

10

-09

20

10

-10

20

10

-11

20

10

-12

Kontorslokal

kWh

Förbrukning, nettoförbrukning samt produktion per månad

Förbrukning Nettoförbrukning Produktion

ELFORSK

24

Figur 14 Fristående villa

Förbrukning, nettoförbrukning samt produktion per månad för en fristående

villa med bergvärme i område C. Produktionen överstiger aldrig förbrukningen

på månadsbasis, även om nettoförbrukningen under sommarmånaderna är

nära noll. På timbasis matar villan in el till nätet under ett flertal timmar,

primärt under sommarhalvåret. Årsförbrukningen uppgår till ca 12 700 kWh,

och produktionen täcker ca 28 procent av årsförbrukningen.

2.7 Efterfrågeprognos

För beräkningen av potentiell inmatad el per typkund har Swecos prognos för

nettoefterfrågan på el mellan åren 2015 och 2025 använts. Denna prognos är

uppdelad på hushållssektorn och servicesektorn. Enligt prognosen sjunker

hushållssektorns efterfrågan med 0,2 procent årligen under den studerade

perioden medan efterfrågan inom servicesektorn väntas växa med 0,4

procent årligen under samma period. Den nedgång som förväntas inom

hushållssektor kan hänföras till förväntad energieffektivisering. Den

förbrukningsökning som förväntas inom servicesektorn kan i sin helhet

hänföras till förväntad tillväxt i sektorn, medan förbrukningen per kund

förväntas vara konstant.

0 200 400 600 800

1000 1200 1400 1600 1800

20

10

-01

20

10

-02

20

10

-03

20

10

-04

20

10

-05

20

10

-06

20

10

-07

20

10

-08

20

10

-09

20

10

-10

20

10

-11

20

10

-12

Frist. Villa

kWh

Förbrukning, nettoförbrukning samt produktion per månad

Förbrukning Nettoförbrukning Produktion

ELFORSK

25

Figur 15 Prognos för svensk nettoefterfrågan på el 2015-2025, TWh/år

Källa: Sweco

3.2

3.3

3.4

3.5

3.6

3.7

3.8

3.9

Hushåll Servicesektorn

ELFORSK

26

3 Lönsamhetskalkyl

För att åskådliggöra lönsamheten vid investering i solceller har ett antal kalkyler genomförts för identifierade typkunder i de

olika geografiska områdena. I lönsamhetskalkylerna tas hänsyn både till minskade kostnader då behovet av köpt el minskar, och

till ersättning för el som säljs.

3.1 3.1 Inledning

3.1.1 Beräkningsmodell

Den beräkningsmodell som använts för lönsamhetsberäkningarna är

internräntekalkyl, som tar hänsyn till samtliga uppkomna kassaflöden

hänförliga till aktuell investering. De positiva kassaflöden som uppkommer

utgörs dels av ersättning för el som matas in till elnätet, dels av

kostnadsminskningar tack vare att produktionen minskar den mängd

konsumenten köper.

3.2 3.2 Förutsättningar

3.2.1 Investeringskostnad

I lönsamhetsberäkningarna har i huvudalternativet en total

investeringskostnad om 14,37 kronor exklusive moms per installerad Wp år

2015 antagits. Det motsvarar en investeringskostnad om 17,96 kronor

inklusive moms per installerad Wp. Till grund för det antagandet ligger den

tyska elinstallationsbranschens (BSW-Solar) statistik avseende genomsnittlig

investeringskostnad under andra kvartalet 201235, vilken uppgick till

motsvarande 19,09 kronor inklusive moms per Wp, en kostnad som bedöms

minska med 2 procent årligen till och med år 2015. När det gäller en

investerings lönsamhets beroende av dess storlek är det rimligt att räkna med

att installationskostnaden per installerad Wp i någon mån minskar med

ökande anläggningsstorlek. Det kan exempelvis diskuteras hur rimligt det är

att en mindre kund i lägenhet erhåller samma totala installationskostnad för

ett solcellspaket som en större kund, särskilt med tanke på att en installation

inte bara omfattar solceller utan vanligtvis även annan utrustning såsom

växelriktare. För att möjliggöra en jämförelse mellan typkunderna har dock

skalfördelarna vid installation av solceller för egenproduktion antagits vara

försumbara, och samma investeringskostnad per installerad Wp har antagits i

beräkningarna.

35 Germany Solar Industry Association (BSW-Solar), juni 2012

ELFORSK

27

I en känslighetsanalys har beräkningar gjort med ett statligt investeringsstöd

om 40 procent av total investering. Det kan i sammanhanget noteras att Det

statliga investeringsstödet den 1 februari 2013 sänktes från 45 till 35 procent.

3.2.2 Intäkter och kostnader

De positiva kassaflöden som uppkommer till följd av investeringen består dels

av kostnadsminskningar genom att behovet av inköpt el minskar, dels av

ersättning för till elnätet inmatad el. Skillnaderna i intäkter och

kostnadsbesparingar mellan ersättningsmodellerna kan hänföras både till

varierande storlek på erhållen ersättning och till olika regler för

nettodebitering.

Tabell 5 Elprisprognos 2015

Totalt rörligt konsumentpris för el 2015,

prognos

öre/kWh

Område A, B

(norra Sverige)

Område C, D

(södra Sverige)

Spotpris inkl elcert och

påslag 43,5 43,5

Rörlig del av nättariff 20 20

Elskatt 19,2 29

Moms 20,7 23,1

Totalt 103,4 115,6

Tabell 6 Elprisprognos 2040

Totalt rörligt konsumentpris för el 2040,

prognos

öre/kWh

Område A, B

(norra Sverige)

Område C, D

(södra Sverige)

Spotpris inkl elcert och

påslag 76,3 76,3

Rörlig del av nättariff 20 20

Elskatt 19,2 29

Moms 28,9 31,3

Totalt 144,4 156,6

I Ersättningsmodell 1, som baseras på nettodebitering, dels på månads- och

dels på årsbasis, utgörs intäkten för produktion som inte matas in på elnätet

av hela det rörliga pris kunden betalar, inklusive elcertifikat. För el som matas

in på elnätet antas ingen ersättning utgå. I Ersättningsmodell 2, vilken

baseras på en feed-in-tariff, erhålls en fast tariff för producerad el, oavsett

storleken på den förbrukade volymen. Ersättningsmodell 3, vilken är

marknadsbaserad, innebär samma intäktsberäkning som Ersättningsmodell 1

med undantag för en el som matas in på elnätet, vilken ersätts med historiskt

ELFORSK

28

spotpris, elcertifikat, nätnytta och moms. I Ersättningsmodell 4, då

energiskatt kvittas, beräknas intäkten för produktion som inte matas in på

elnätet på samma sätt som i Ersättningsmodell 3 men med krediterad

energiskatt. I modell 3 och 4 antas förbrukning och produktion summeras på

en månatlig faktura, varvid moms antas utgå på nettoförbrukningen.

I modell 1, 2 och 4 antas ersättning för el som matas in på elnätet uppgå till

prognostiserat spotpris, vilket viktats med den genomsnittliga månatliga

variationen under åren 2009-201136. Till grund för prognosen ligger

terminspriset på el, leveranspunkt SE3, för år 2015 samt Swecos långsiktiga

elprisprogos för år 2025.

Vanligtvis erhålls viss ersättning vid inmatning av producerad el från aktuellt

nätbolag, så kallad nätnytta. I kalkylerna har denna ersättning antagits uppgå

till 5,0 öre per kWh, vilket är i linje med dagens ersättning från de större nät.

Tabell 7 Analyserade prismodeller

Ersättningsmodell Intäkt för volym

under-

stigande egen

förbrukning

Intäkt för volym

över-

stigande egen

förbrukning

Avräknings-

period

1. Nettodebitering

(månads- och

årsbasis)

Spotpris (prognos)

Elcertifikat (kvotplikt)

Rörlig del av nättariff

Energiskatt

Moms*

Nätnytta Månad/år

2. Feed-in-tariff Fast tariff Fast tariff Ej relevant

3.

Marknadsersättning Spotpris inkl

elcertifikat (kvotplikt)

Rörlig del av nättariff

Energiskatt

Moms*

Spotpris Timma

Elcertifikat

Nätnytta

Moms*

4.

Marknadsersättning

samt kvittning av el-

skatt

Spotpris inkl

elcertifikat (kvotplikt) Spotpris Timma

Rörlig del av nättariff Elcertifikat

Energiskatt Nätnytta

Moms* Energiskatt

Moms*

* Endast för lägenhet, villa och

flerbostadshus

Det elhandelspris som använts i kalkylerna är det prognostiserade spotpriset

med ett påslag om 6,5 öre per kWh för att spegla kostnad för elcertifikat samt

elhandelsbolagens marginal. Den rörliga komponenten i nättariffen har,

baserat på SCB:s siffror samt erfarenhet från tidigare utredningar, antagits

36 Nord Pool Spot

ELFORSK

29

uppgå till 20 öre per kWh samtliga kundkategorier. Aktuell energiskatt har

använts, vilket innebär en reducerad skatt om 19,2 öre per kWh i Område A

och B och 29 öre per kWh i Område C och D.

En feed-in-tariff om 1,30 kronor per kWh har antagits. Denna tariff har

antagits för att täcka en villakunds totalpris för köpt el samt den kostnad som

mätning antas medföra fördelad på en årsproduktion om 4400 kWh. En

momssats om 25 procent har använts.

För Ersättningsmodell 3 har historiska spotpriser från de senast tre åren

använts samt terminspriset på elcertifikat med leverans 201537.

För att möjliggöra produktion enligt Ersättningsmodell 2, Feed-in-tariff, antas

en extra elmätare krävas, vars kostnad antas uppgå till 500 kronor årligen.

Denna kostnad är visserligen avsevärt lägre än aktuell kostnad hos de större

nätbolagen, men vid ett framtida införande av feed-in-tariffer antas denna

kostnad sjunka avsevärt. Ersättningsmodell 1, 3 och 4 antas inte medföra

något behov av extra elmätare. Inmatnings av el har inte antagits medföra

några andra kostnader i form av fasta eller rörliga avgifter.

Tabell 8

Kundkategori Flerbostadshus Lägenhet Kontorslokal

Fristående

villa

öre/kWh

Elpris 2015/2040 37,0/69,8 37,0/69,8 37,0/69,8 37,0/69,8

Rörlig del, nättariff 20 20 20 20

Energiskatt* 19,2/29 19,2/29 19,2/29 19,2/29

Nätnytta 5 5 5 5

Moms 25 % 25 % - 25%

Feed-in-tariff 130 130 130 130

Ersättn, inmatad

el** Historisk spot

Historisk

spot Historisk spot Historisk spot

Elcertifikat,

SEK/MWh** 218 218 218 218

* 19,2 öre i Område A-B, 29,0 öre i Område C-D ** Endast ersättningsmodell 1a/b, 3 och 4

3.2.3 Övriga antaganden

En livslängd om 25 år har antagits i samtliga beräkningar. Investeringen har

inte antagits ge upphov till några rörliga kostnader.

37 SKM/Montel 2012-10-30

ELFORSK

30

3.3 Resultat huvudalternativet

3.3.1 Lönsamhet

Lönsamheten, definierad som investeringens internränta, har beräknats för

fem olika prismodeller vilken redovisas nedan. Beräkningarna baseras på

aktuell investeringskostnad i Tyskland, och har skett för geografiskt område

A-D enligt definition i kapitel 2.5. Se bilaga 6 för detaljerat sifferunderlag.

Figur 16 Internränta vid nettodebitering på månadsbasis

Figur 17 Internränta vid nettodebitering på årsbasis

ELFORSK

31

Figur 18 Internränta vid feed-in-tariff

Figur 19 Internränta vid marknadsersättning

ELFORSK

32

Figur 20 Internränta vid marknadsersättning, kvittning av energiskatt

3.3.2 Kommentarer till resultat och känslighetsanalyser

Kalkylerna indikerar att investeringar i solceller för egenproducenter i många

fall är lönsamma, även utan investeringsstödet om 40 procent. Detta

förutsätter dock att den tyska prisnivån etableras även i Sverige och baseras

på ett antagande om stigande elpriser.

Internräntan uppgår vid nettodebitering på månadsbasis till 1,9 - 4,8 procent

utan investeringsstöd. Med investeringsstöd uppgår den till 5,0 – 10,2

procent. Om nettodebiteringen istället sker på årsbasis ökar internräntan i

genomsnitt 0,4 procentenheter till 2,3 - 5,2 procent utan investeringsstöd och

till 5,2 - 10,6 procent med investeringsstöd.

Vid feed-in-tariff blir investeringen aldrig lönsam för en kund i lägenhet till

följd av antaganden att kostnaden för en extra mätare belastar

egenproducenten. Lönsamheten för övriga typkunder blir 1,3 - 4,9 procent

utan investeringsstöd och 6,0 – 9,9 procent med investeringsstöd.

Med marknadsersättning för inmatad el, definierad som spotpris, elcertifikat,

nätnytta och moms, erhålls en internränta om 1,8 - 4,6 procent utan

investeringsstöd. Med investeringsstöd uppgår internräntan till 5,0 – 8,9

procent. I den ersättningsmodell som baseras på marknadsbaserad samt

årsvis kvittning endast av energiskatten blir lönsamheten något högre.

Internräntan i den modellen uppgår till 1,9 - 4,7 procent utan

investeringsstöd och 5,0 – 10,1 procent med investeringsstöd. Kvittningen av

energiskatt gynnar främst de typkunder med störst volym inmatad el, alltså

flerbostadshuset och villan.

Kontorslokalen gynnas av att denna typkund antas vara momsbefriad, vilket

medför en lägre investeringskostnad än för övriga typkunder. Utan

momsbefrielse minskar å andra sidan den besparing som minskade elinköp

medför. Kontorslokalen är den typkund som når högst lönsamhet i

ersättningsmodell 2, som baseras på feed-in-tariff samt i modell 3,

marknadsbaserad ersättning. Tillsammans med villan når kontorslokalen

ELFORSK

33

också högst lönsamhet i modell 1a och 1b, vilka baseras på nettodebitering. I

ersättningsmodell 4, vilken baseras på marknadsbaserad ersättning med

kvittning av energiskatt, når istället villan högst lönsamhet.

Det kan även noteras att en feed-in-tariff gynnar flerbostadshuset genom att

en hög produktion är fördelaktig med tanke på den fasta kostnaden för

elmätaren. Lägenheten lyckas med feed-in-tariffen inte nå tillräckligt hög

produktion för att täcka denna kostnad.

För en kund i villa eller lägenhet är nettodebitering på årsbasis det mest

fördelaktiga alternativet. Marknadsbaserad ersättning med kvittning av

energiskattär dock endast marginellt mindre fördelaktig, med en internränta

0,4-0,5 procentenheter lägre än nettodebitering på årsbasis för dessa två

typkunder.

Betydande skillnader i investeringens lönsamhet kan noteras mellan de

geografiska områdena, även om betydelsen varierar mellan

ersättningsmodellerna. I den modell som baseras på årsvis kvittning av

energiskatt, liksom den modell som är marknadsbaserad med kvittning av

energiskatt, blir skillnaden ovanligt stor. Anledningen är att

energiskattesatsen i norra Sverige är lägre än i södra, vilket innebär att

värdet av den kvittade skatten är högst i område C och D.

När det gäller den ersättning man kan erhålla vid försäljning av

egenproducerad el kan man konstatera att ett flertal elhandelsbolag för

närvarande köper överskottsel från solceller och i vissa fall betalar 1 krona

per kWh38, vilket är betydligt högre än aktuellt spotpris. Dessa

ersättningsnivåer är betydligt högre än dem som har antagits vid

beräkningarna av lönsamheten vid marknadsersättning och kvittning av

energiskatt. Sådana ersättningsnivåer bedöms dock inte som uthålliga om

utbyggnaden av solceller skulle ta fart.

Gällande totalkostnaden för installerade solceller bör det noteras att

prisskillnaden mellan Tyskland och Sverige är betydande. Det genomsnittspris

som anges av den tyska solinstallationsbranschen BSW-Solar uppgår under

andra kvartalet 2012 till 1776 EUR per kWp exklusive moms, vilket med

nuvarande EURSEK-kurs motsvarar 15,27 kronor per Wp exklusive moms.

Inklusive moms motsvarar det ett pris om 19,09 kronor per Wp. Detta pris,

som avser slutkundspriset för en ett takmonterat system med en effekt om

upp till 100 kWp, skiljer sig avsevärt från aktuella priser i Sverige. Av de

större elhandelsbolagen kan nämnas att Vattenfall 2012-10-30

marknadsförde solcellspaket inklusive installation med en effekt om 2,94 kWp

till en kostnad inklusive moms om 23,81 kronor per Wp eller 21,43 kronor per

Wp för bolagets elhandelskunder39. Sannolikt beror skillnaden i pris till stor

del på att den svenska marknaden för solceller ännu är omogen, med små

volymer och få leverantörer och installatörer.

För att åskådliggöra känsligheten för installationskostnaden har lönsamheten

även beräknats för en investeringskostnad om 24 kronor per Wp inklusive

moms. Denna känslighetsanalys pekar på en internränta mellan 0 och 2,2

procent för en lägenhets- eller villakund vid marknadsbaserad ersättning med

kvittning av energiskattom inget investeringsstöd utgår. Vid nettodebitering

38 www.oresundskraft.se 2012-10-31 39 www.vattenfall.se 2012-10-31

ELFORSK

34

på årsbasis blir internräntan mellan 0,1 och 2,5 procent för lägenhets- och

villakunden utan investeringsstöd. Ur ett ekonomiskt perspektiv är det är med

andra ord knappast motiverat att genomföra investeringen under de

förutsättningarna. Lägst lönsamhet når lägenheten. Se även bilaga 7.

Hittills under 2012 har spotpriset på el varit avsevärt lägre än 2011. Det

genomsnittliga elhandelspriset inklusive elcertifikat uppgick under perioden

januari-september 2012 till 47,1 öre per kWh för en lägenhetskund, vilket kan

jämföras med helårsvärdet 82,1 öre per kWh år 2011. Aktuella elpriser får

betydande inverkan på lönsamheten vid investering i egenproduktion, även

om denna effekt begränsas av att elpriset är en begränsad del av det totalpris

konsumenten betalar. Då den period som studeras inleds först 2015 och

omfattar 25 år är osäkerheten gällande spotpriset stor. Det kan heller inte

uteslutas att större mängder egenproducerad el, vilket skulle resultera i

minskad elöverföring, skulle tvinga nätbolagen att justera sina

intäktsmodeller, exempelvis genom en höjning av de fasta avgifterna.

ELFORSK

35

4 Samhällsekonomiska analyser

Syftet med detta kapitel är att utifrån ett samhällsekonomiskt perspektiv

diskutera varför det kan finnas anledning att förändra regelverket för

småskalig produktion, samt med utgångspunkt för en sådan diskussion belysa

effekterna av de olika prismodellerna. Kapitlet inleds med en kortfattad

beskrivning av aktuella energipolitiska mål.

4.1 Energi- och klimatmål

Det finns flera drivkrafter bakom utvecklingen av smarta elnät i Europa. En

drivkraft är regelverket för minskade koldioxidutsläpp och

energieffektivisering. En annan är de förändringar som krävs för att nå

miljömålen, t.ex. introduktion av storskalig och småskalig förnybar

elproduktion, efterfrågeflexibilitet, marknadsintegration och förbättrad

driftsäkerhet.

Sverige har satt upp fyra nationella klimat- och energimål fram till 2020:

50 procent förnybar energi

10 procent förnybar energi i transportsektorn

20 procent effektivare energianvändning

40 procent minskning av utsläppen av växthusgaser

Regeringen har presenterat tre handlingsplaner för omställningen som

innefattar:

Främjandet av förnybar energi som omfattar åtgärder som bland annat

högre mål i elcertifikatsystemet, förbättring av villkoren för att ansluta

förnybar elproduktion till elnätet och en planeringsram för vindkraft på

30 TWh.

Ökad energieffektivisering som innefattar insatser för bland annat att

minska informations- och kunskapsbrister hos hushåll, och företag och

uppmuntra ett energieffektivt beteende och ge stöd för satsningar på

energieffektiv teknik.

En fossiloberoende transportsektor ska nås genom generellt verkande

styrmedel som sätter ett pris på utsläppen av växthusgaser.

Handlingsplanen innefattar bland annat skatteförslag och satsningar på

förnybara drivmedel.

ELFORSK

36

För att nå målet med att utsläppen ska minska med 40 procent fram till

år 2020 har regeringen satt upp ett antal åtgärder:

Förändrade skatter och skärpta ekonomiska styrmedel

Genomförande av gemensamma EU-beslut

Utsläppsminskningar genom gröna investeringar i

utvecklingsländer eller insatser i andra EU-länder.

Regeringens vision är att Sverige år 2050 har en hållbar och resurseffektiv

energiförsörjning utan nettoutsläpp av växthusgaser i atmosfären. För att nå

omställningen har tre handlingsplaner tagits fram och regeringen har tagit

fram en strategi för att ta fram en nationell färdplan. Som en del i arbetet

med att ta fram färdplanen har regeringen gett naturvårdsverket i uppdrag

att ta fram scenarier och styrmedel. Denna rapport ska presenteras i

december.

4.2 Motiv till att förändra regelverket

Det finns olika motiv till att staten inför styrmedel. Ett motiv är att marknaden

inte fungerar effektivt och det föreligger ett marknadsmisslyckande såsom

exempelvis informationsasymmetri eller negativa externa effekter. Med

informationsasymmetri avses det förhållande då olika marknadsaktörer inte

har tillgång till samma information. Negativa externa effekter avser här

effekter som påverkar tredje part på ett negativ sätt. Ett annat motiv är att

det finns politiska motiv såsom exempelvis att uppfylla klimat- och

energimålen.

Vi ser huvudsakligen tre möjliga motiv för att förändra regelverket för

egenproduktion av el:

1. Det första handlar om att underlätta för alla inblandade aktörer och

därmed undanröja olika administrativa kostnader förknippade med att

sälja överskottsproduktion.

2. Det andra handlar om att likställa egenproduktion med annan förnybar

produktion som i dag erhåller elcertifikat.

3. Det tredje handlar om att ytterligare stödja egenproduktion jämfört

med annan förnybar produktion.

Det räcker dock inte att det finns ett marknadsmisslyckande eller ett politiskt

motiv för att införa ett styrmedel. Kostnader och negativa effekter måste

också beaktas. Andra snedvridningar kan uppstå när ett styrmedel införs.

Exempelvis kan ett styrmedel som gynnar förnybar produktion försämra

elmarknadens funktion om den förnybara produktionen sker till andra villkor

än annan produktion.

I sammanhanget är det värt att notera att egenproducerad el som förbrukas

inom fastigheten idag är skattemässigt gynnad jämfört med annan

ELFORSK

37

elproduktion eftersom kunden inte betalar skatt för motsvarande minskning

av förbrukad volym. Samtidigt får mindre egenproducenter vanligtvis inte

tillgång till det särskilda stöd till förnybar produktion som elcertifikatsystemet

innebär.

4.2.1 Underlätta för aktörerna

En anledning att ändra regelverket är att egenproduktion inte möter

kostnadsriktiga villkor. I ellagen regleras att egenproducenter har rätt till

ersättning motsvarande ”värdet av den minskning av energiförluster som

inmatning av el från anläggningen medför i nätkoncessionshavarens

ledningsnät” samt ”värdet av den reduktion av nätkoncessionshavarens

avgifter för att ha sitt ledningsnät anslutet till annan nätkoncessionshavares

ledningsnät som blir möjlig genom att anläggningen är ansluten till

ledningsnätet.”40

Idag erbjuder många elhandels- och nätbolag annan ersättning såsom

spotpris, elcertifikat med mera. Hur ersättningen ser ut skiljer sig mellan olika

bolag kartlades i en studie som genomfördes år 2011 Elhandelsföretagens syn

på handel med solel41. Ett resultat från rapporten Elhandelföretagens syn på

handel med solel var att elhandelsföretagen efterfrågar ett enkelt system för

att handel med solel ska fungera effektivt och att transaktionskostnaderna

inte ska bli för stora. Rapporten lyfter fram att ingen av aktörerna på

marknaden - elhandelsföretag, små producenter av solel eller nätföretag –

upplever att det finns ett system som är tillräckligt enkelt, och risken är att

aktörerna tappar intresset för solel om frågan inte kan hanteras på ett enklare

sätt.42

4.2.2 Likställa egenproduktion med annan förnybar produktion

Att ändra regelverket och införa ett stödsystem för att anpassa regelverket till

egenproduktion kan motiveras om det föreligger ett marknadsmisslyckande

eller om det är politiskt motiverat.

Ett politiskt motiverat styrmedel är elcertifikat som ska skapa incitament för

att investera i förnybar el, och är ett sätt att uppnå målet om 50 procent

förnybar energi till år 2020. Producenter av förnybar el från bland annat

vindkraft och solenergi har idag rätt att få elcertifikat. För egenproducenter

finns det dock hinder för att få ersättning. Det största hindret är att tilldelning

enligt lagen om elcertifikat endast kan ske till produktion av förnybar energi i

form av hela MWh vilket skapar problem för egenproducenter som normalt

producerar mindre mängder el. Ett annat praktiskt hinder är att det idag

krävs att respektive producent har ett eget så kallat Cesar-konto hos Svenska

kraftnät för försäljning av elcertifikat.

40 Ellag 3 kap. 15 § 41 Elforsk rapport 11:28, Elhandelsföretagens syn på handel med solel 42 Elforsk rapport 11:28, Elhandelsföretagens syn på handel med solel

ELFORSK

38

I studien där elhandelsföretagen fick ge sin syn på handel med solel

presenterades ett förslag som skulle kunna lösa problemen med elcertifikat,

att låta nätbolag alternativt elhandelsbolag agera aggregator för hantering av

elcertifikat. Nätbolaget/elhandelsbolaget skulle få tillstånd av

Energimyndigheten att godkänna anläggningar och respektive nätföretag

skulle få ett konto hos Svenska kraftnät. Små producenter skulle ansöka om

elcertifikat hos nätföretaget och nätföretaget hanterar sedan ansökan och

beviljande av elcertifikat samt agerar ombud för elproducenten mot Svenska

Kraftnät vid försäljning av elcertifikat. Svenska Kraftnät ansvarar idag för

kontoföring av elcertifikat via kontoföringssystemet Cesar. Antalet Cesar-

konton skulle enligt ovan nämnda förslag bli färre än om respektive producent

skulle ha ett eget konto. Fördelen med att införliva egenproduktion i

elcertifikatsystemet är att all förnybar produktion då ges möjlighet att

konkurrera på lika villkor.

4.2.3 Ytterligare stöd till egenproduktion

Den tredje frågeställningen är om det finns motiv till att införa extra stöd för

egenproduktion, utöver de generella stöden till förnybar produktion. Ett

stödsystem som gynnar installation av solceller kan leda till en ökad andel

förnybar energi. Detta har exempelvis skett i Danmark. Ökade investeringar i

solceller skulle eventuellt även leda till minskad primärenergianvändning,

vilket också skett i Danmark. Politiskt är det motiverat att införa stödsystem

för att öka andelen förnybar energi och minska primärenergianvändningen

genom de politiska energi- och klimatmål som Sverige har satt upp. Däremot

är det inte självklart att just egenproduktion ska få extra stöd.

Ett argument för att egenproduktion (främst solceller) skulle vara att föredra

framför annan förnybar produktion är att den skapar färre negativa externa

effekter jämfört med exempelvis storskalig vindkraft. Vindkraftverk skapar

negativa externa effekter i form av buller, att de tar upp stora ytor och bidrar

till en ändrad landskapsbild. Ett annat motiv till att ge extra stöd till solceller

är att solcellstekniken är en relativt ny teknik. Utifrån samhällets perspektiv

kan det under vissa omständigheter finnas motiv till att under en begränsad

tid underlätta för ny teknik att nå nödvändiga försäljningsvolymer. Frågan är

dock om inte solcellstekniken har nått en sådan mognad redan eller om detta

motiv kvarstår. Ett annat argument kan vara de skillnader i

investeringskostnader som råder mellan Tyskland och Sverige. Genom ett

riktat tidsbegränsat stöd som ökar installationsvolymerna kan dessa

kostnadsskillnader möjligen minskas. Samtidigt bör inte riskerna med att

försöka detaljstyra utvecklingen underskattas. Historien har visat att tillfälliga

statliga stöd till specifika tekniker ibland gör större skada än nytta.

4.3 Utvärdering av prismodellerna

I följande avsnitt åskådliggörs de samhällsekonomiska effekterna av de olika

prismodellerna. Som exempel för att visa effekterna har en villakund med

bergvärme i södra Sverige valts. Effekterna av modellerna visas schematiskt

ELFORSK

39

och gäller endast för år 2015. De kan således inte direkt jämföras med

lönsamhetskalkylen. Analysen av effekterna av modellerna avser inmatad el

och inte den el som produceras för att täcka det egna behovet. Den el som

egenproducenten sparar genom minskad förbrukning kan jämföras med

nettodebitering. I analysen används ett snittpris över året för el. Kostnaden i

analysen består av resursåtgången för att producera solel, vilket likställs med

en investeringskostnad vid ett avkastningskrav på 4 procent.

4.3.1 Nettodebitering

Nettodebitering gör det enkelt för egenproducenterna att hantera tillfällig

utmatning på nätet. Däremot leder det till en negativ effekt genom att dessa

kunder inte kan hanteras som andra konsumenter och producenter på

marknaden, bland annat blir den nuvarande reformen om timvis mätning inte

tillämpbar på dessa kunder. I Figur 21 åskådliggörs intäkter, kostnader och

omfördelning av resurser när en egenproducent matar in el på nätet och

månadsvis nettodebitering används.

Intäkterna består av elpris, nätnytta och elcertifikat. Kvittningen av

elcertifikat betraktar vi som en intäkt eftersom den innebär lägre efterfrågan

på certifikat och därmed lägre investeringar i annan förnybar produktion.

Omfördelningen av resurser består av nätavgift, skatt och elhandelsmarginal.

Skatten består av både energiskatt och moms. Egenproducenten behöver inte

betala skatt men denna kostnad kommer att omfördelas så på något sätt blir

det en kostnad för samhället. Nätavgiften består av en del som täcker

nätförluster och en del som utgörs av en minskad intäkt för nätbolaget och

kommer att leda till en omfördelning till andra konsumenter.

Figur 21 Intäkter, kostnader och omfördelning av resurser vid nettodebitering för en villakund med bergvärme i södra Sverige

ELFORSK

40

Elhandelsbolagen kommer sannolikt att hantera minskad intäkt till följd av

minskad elhandelsmarginal på något sätt. Vi har här antagit att denna

intäktsminskning slås ut på andra konsumenter och blir därför en

omfördelning av resurser. Ett annat alternativ är att egenproducenten får

betala högre elhandelsmarginal.

Kostnaden består av resursåtgången för att producera solel. Nettot för

egenproducenten blir i det här exemplet positivt. Nettot skulle öka om årsvis

nettodebitering hade antagits. Eftersom solelproduktionen är högre på

sommaren och konsumtionen är lägre på sommaren kommer mer el matas in

på nätet när priset är lägre och under vintern när priset är högre kommer mer

el att användas som inte produceras av solelanläggningen. På grund av

prisskillnaden blir det därför mer lönsamt med årsvis nettodebitering.

En negativ extern effekt med nettodebitering per månad eller år är att det

skapar hinder för införande av timavräkning och timdebitering. Detta ämne

diskuteras i Danmark som har planer på att införa timmätning. Sverige,

Danmark och många andra länder går mot timmätning. Syftet med

timmätningsreformen är att kunderna ska effektivisera sin energianvändning

genom att dels använda mindre el, dels flytta sin energianvändning i tiden, så

kallad efterfrågeflexibilitet. Ett sådant beteende omfattas av målet om en

effektivare energianvändning och skapar dessutom utrymme för att införa

mer intermittent elproduktion. Om års- eller månadsbaserad nettodebitering

införs för egenproducenter försvinner incitamenten för dem att regera på

timpriser genom att ändra sin konsumtion efter timpriset. Detta innebär att

nettodebitering leder till samhällsekonomiska kostnader i form av utebliven

energieffektivisering och efterfrågeflexibilitet.

Lagstiftning

Nettodebitering är med dagens regelverk inte möjligt eftersom det inte är

möjligt att kvitta energiskatten. Det skulle därmed krävas en lagändring för

införande av nettodebitering. Även regelverket kring mätning skulle behöva

en översyn.

4.3.2 Feed-in-tariffer

Med en feed-in-tariff får egenproducenten ersättning för den el som matas in

på nätet. En framgångsfaktor för feed-in-tariffen i Tyskland är att den är

långsiktig – en egenproducent känner på förhand till den ersättning som utgår

för egenproduktion under en 20-årsperiod. Det innebär att den risk som är

förknippad med en investering i egenproduktion minskar. Feed-in-tariffen

liksom alla andra stödsystem ska finansieras. Eftersom stödet i Tyskland varit

så generöst och investeringarna så omfattande intensifieras också debatten i

Tyskland om de höga kostnaderna.

ELFORSK

41

Figur 22 Intäkter, kostnader och omfördelning av resurser vid feed-in-tariff för en villakund med bergvärme i södra Sverige

I figuren ovan visas intäkter, omfördelning av resurser och kostnader som ett

stödsystem med feed-in-tariff ger upphov till för en villakund med bergvärme

i södra Sverige. Intäkten består av elpris och nätnytta. Kostnaden består av

resursåtgången för att producera solel samt kostnaden för den extra mätaren

som ett system med feed-in-tariff kräver. Kostnaden för en extra mätare

antas uppgå till 500 kr per år och vid en årsproduktion på 4400 kWh leder det

till en kostnad på cirka 11 öre/kWh. En feed-in-tariff om 130 öre per kWh har

antagits. Denna tariff har antagits för att täcka en villakunds totalpris för köpt

el samt den kostnad som mätning antas medföra, fördelat på en

årsproduktion om 4400 kWh. Omfördelningen av resurser består av skillnaden

mellan feed-in-tariffen och intäkten. Nettot för egenproducenten blir i det här

exemplet positivt.

Lagstiftning

För att införa feed-in-tariff för egenproduktion krävs en lagändring.

Finansieringen av feed-in-tariffen måste också hanteras.

ELFORSK

42

4.3.3 Marknadsersättning

Med en modell där egenproducenten får marknadsersättning för producerad el

påverkas inte marknaden, utan egenproducenter hanteras som andra

producenter.

Intäkten för marknadsersättning består av elpris, nätnytta och elcertifikat. I

detta fall är elcertifikatavgiften en intäkt eftersom egenproducenten får

ersättning för att producera förnybar energi, leder det till annan förnybar

energi inte kan få ersättning och på det sättet tränger den undan andra

förnybara investeringar. Kostnaden består av resursåtgången för att

producera solel. Egenproducenten kommer att kunna kvitta sin moms om

inmatad och uttagen el redovisas på samma räkning. Detta kommer att leda

till en omfördelning av resurser. Nettot för egenproducenten blir i det här

exemplet negativt för el som matas ut på elnätet.

Lagstiftning

Figur 23 Intäkter, kostnader och omfördelning av resurser vid marknadsersättning för en villakund med bergvärme i södra Sverige

ELFORSK

43

För att marknadsersättning ska fungera fullt ut krävs en reglering om vad

som är marknadsersättning så att alla egenproducenter möter samma

förutsättningar. Det förutsätter att en egenproducent erhåller elcertifikat.

4.3.4 Marknadsersättning och kvittning av energiskatt

Med marknadsersättning i kombination med kvittning av

energiskattenpåverkas inte marknaden utan det sker endast en omfördelning

av skatt och elcertifikat.

Intäkten består av elpris, nätnytta och elcertifikat. Kostnaden består av

resursåtgången för att producera solel. Egenproducenten behöver inte betala

skatt men denna kostnad kommer att omfördelas till någon annan. Nettot för

egenproducenten blir i det här exemplet positivt.

Lagstiftning

För att marknadsersättning ska fungera fullt ut krävs en reglering om vad

som är marknadsersättning. Detta inkluderar förändringar som innebär att

egenproducenter tilldelas elcertifikat. Kvittning av energiskattenär med

dagens regelverk inte möjligt eftersom det inte är möjligt att kvitta

Figur 24 Intäkter, kostnader och omfördelning av resurser vid marknadsersättning och kvittning av energiskattför en villakund med bergvärme i Södra Sverige

ELFORSK

44

energiskatten. Det skulle därmed krävas en lagändring om kvittning av

energiskatten skulle införas.

ELFORSK

45

5 Slutsatser och diskussion

Lönsamhetskalkylerna indikerar att en prismodell som baseras antingen på

nettodebitering eller på marknadsbaserad ersättning i kombination med

kvittning av energiskatt medför relativt god lönsamhet vid investering i solel

för en elförbrukare i villa eller lägenhet. Med en förväntad avkastning mellan

2 och 5 procent utan investeringsstöd skulle egenproduktion sannolikt framstå

som ett någorlunda attraktivt investeringsalternativ för många elförbrukare i

villa och lägenhet. För en kommersiell aktör skulle avkastningen med

nettodebitering eller marknadsbaserad ersättning i kombination med kvittning

av energiskattuppgå till 3-5 procent med undantag för område A, vilket

möjligen kan anses vara en rimlig lönsamhetsnivå för en investering av detta

slag.

Av avgörande betydelse för lönsamheten vid investering i solel är

investeringskostnaden, som för närvarande är högre i Sverige än i Tyskland.

En modest kostnadsminskning på solceller till och med år 2015 har visserligen

använts, men priserna i Tyskland är för närvarande betydligt lägre än dem i

Sverige. För en harmonisering av priset krävs sannolikt att en massmarknad

för solceller utvecklas även i Sverige. En känslighetsanalys, baserad på aktuell

investeringskostnad i Sverige, har genomförts för att åskådliggöra

investeringskostnadens betydelse för lönsamheten. Känslighetsanalysen

indikerar det vid nuvarande svenska kostnadsnivåer knappast lönar sig att

investera i egenproduktion.

Den avkastning som uppnås för en egenproducent genom egen produktion är

förvisso avgörande för om en investering bör genomföras eller inte. Ur ett

perspektiv där hänsyn även tas till kostnaden för köpt el kan dock egen

produktion även ses som en försäkring mot höga elpriser – om elpriset stiger

blir den egna produktionen mer lönsam, om elpriset istället sjunker blir

totalkostnaden för el lägre. Sannolikt är intresset för egenproduktion av el

stort såvida lönsamheten kan förväntas ligga på en rimlig nivå. Det ska heller

inte uteslutas att intresset för egenproduktion i många fall gynnas särskilt av

den miljönytta den förväntas medföra. För exempelvis en fastighetsägare kan

även marknadsföringsvärdet av egenproducerad el vara en viktig komponent.

Med tanke på svårigheterna att kombinera nettodebitering på månads- eller

årsbasis med timmätning, ter sig en prismodell som baseras på

marknadspriser i kombination med årsvis kvittning av energiskattsom ett mer

attraktivt alternativ. För att en sådan prismodell ska vara genomförbar krävs

ett antal förändringar av nuvarande lagstiftning och funktioner på

elmarknaden. Dels måste andelar av elcertifikat kunna hanteras, exempelvis

genom att elhandelsbolagen hanterar sina kunders elcertifikat på nationell

nivå. Dels krävs att rutiner etableras för hur energiskattoch moms ska kvittas.

Ett alternativ är att egenproducenten i sin självdeklaration årsvis redovisar för

elförbrukning och -produktion som grund för kvittningen av energiskattoch

moms. Fördelen med en sådan lösning är att den inte skulle medföra någon

utökad administration för nätägaren, och således ingen kostnadsökning för

egenproducenten.

ELFORSK

46

6 Förslag till vidare studier

Den ersättningsmodell som föreslås i denna rapport, marknadsbaserad

ersättning i kombination med kvittning av energiskatt, bedöms vara

fördelaktig ur flera perspektiv. Inte minst resulterar denna modell i

ersättningsnivåer som är endast marginellt lägre än dem som uppnås med

årsvis nettodebitering, samtidigt som modellen inte innebär någon uppenbar

konflikt med timmätning och timdebitering. Vilka förändringar av nuvarande

regelverk och funktioner på elmarknaden som skulle krävas för ett införande

av modellen är inte till fullo utrett. Exempelvis skulle rutiner för hantering och

avräkning av andelar av elcertifikat krävas, liksom rutiner för redovisning och

kvittning av energiskatt. En utökad studie av nödvändiga förändringar av

nuvarande regelverk och funktioner för att möjliggöra införandet av en

marknadsbaserad ersättningsmodell i kombination med kvittning av

energiskattföreslås av denna anledning. Förutom en studie av dessa

förändringars genomförbarhet skulle en bedömning av dess kostnader och

konsekvenser för elmarknadens olika aktörer vara av intresse.

Med en förväntad ökning av egenproduktion av el, liksom ett förändrad och

alltmer aktivt förbrukningsmönster, ställs nya krav på elnäten och dess

funktion. I förlängningen kan exempelvis förändringar av

debiteringsmodellerna för tjänster inom eldistribution och -mätning bli

nödvändiga. En annan relevant fråga är vilka risker som en ökande

kundflexibilitet och – på lång sikt – en minskande efterfrågan på el innebär för

nätägaren. En utvärdering av konsekvenserna för elnäten och elnätägarna

vid en utveckling mot alltmer aktiva konsumenter föreslås därför.

ELFORSK

47

7 Bilagor

7.1 Bilaga 1 Förbrukning, nettoförbrukning samt

produktion per månad, område Fristående villa

0

500

1000

1500

2000

20

10

-01

20

10

-02

20

10

-03

20

10

-04

20

10

-05

20

10

-06

20

10

-07

20

10

-08

20

10

-09

20

10

-10

20

10

-11

20

10

-12

Frist. Villa, Omr A

kWh

Förbrukning, nettoförbrukning samt produktion per månad

Förbrukning Nettoförbrukning Produktion

0

500

1000

1500

2000

20

10

-01

20

10

-02

20

10

-03

20

10

-04

20

10

-05

20

10

-06

20

10

-07

20

10

-08

20

10

-09

20

10

-10

20

10

-11

20

10

-12

Frist. Villa, Omr B

kWh

Förbrukning, nettoförbrukning samt produktion per månad

Förbrukning Nettoförbrukning Produktion

ELFORSK

48

0 200 400 600 800

1000 1200 1400 1600 1800

20

10

-01

20

10

-02

20

10

-03

20

10

-04

20

10

-05

20

10

-06

20

10

-07

20

10

-08

20

10

-09

20

10

-10

20

10

-11

20

10

-12

Frist. Villa, Omr C

kWh

Förbrukning, nettoförbrukning samt produktion per månad

Förbrukning Nettoförbrukning Produktion

0 200 400 600 800

1000 1200 1400 1600

20

10

-01

20

10

-02

20

10

-03

20

10

-04

20

10

-05

20

10

-06

20

10

-07

20

10

-08

20

10

-09

20

10

-10

20

10

-11

20

10

-12

Frist. Villa, Omr D

kWh

Förbrukning, nettoförbrukning samt produktion per månad

Förbrukning Nettoförbrukning Produktion

ELFORSK

49

7.2 Bilaga 2. Förbrukning, nettoförbrukning samt

produktion per månad, område flerbostadshus

0

1000

2000

3000

4000

5000

6000

20

10

-01

20

10

-02

20

10

-03

20

10

-04

20

10

-05

20

10

-06

20

10

-07

20

10

-08

20

10

-09

20

10

-10

20

10

-11

20

10

-12

Flerbostadshus, Omr. A

kWh

Förbrukning, nettoförbrukning samt produktion per månad

Förbrukning Nettoförbrukning Produktion

-1000

0

1000

2000

3000

4000

5000

20

10

-01

20

10

-02

20

10

-03

20

10

-04

20

10

-05

20

10

-06

20

10

-07

20

10

-08

20

10

-09

20

10

-10

20

10

-11

20

10

-12

Flerbostadshus, Omr. B

kWh

Förbrukning, nettoförbrukning samt produktion per månad

Förbrukning Nettoförbrukning Produktion

ELFORSK

50

-1000

0

1000

2000

3000

4000

5000

20

10

-01

20

10

-02

20

10

-03

20

10

-04

20

10

-05

20

10

-06

20

10

-07

20

10

-08

20

10

-09

20

10

-10

20

10

-11

20

10

-12

Flerbostadshus, Omr. C

kWh

Förbrukning, nettoförbrukning samt produktion per månad

Förbrukning Nettoförbrukning Produktion

-1000

0

1000

2000

3000

4000

5000

20

10

-01

20

10

-02

20

10

-03

20

10

-04

20

10

-05

20

10

-06

20

10

-07

20

10

-08

20

10

-09

20

10

-10

20

10

-11

20

10

-12

Flerbostadshus, Omr. D

kWh

Förbrukning, nettoförbrukning samt produktion per månad

Förbrukning Nettoförbrukning Produktion

ELFORSK

51

7.3 Bilaga 3 Förbrukning, nettoförbrukning samt

produktion per månad, område kontorslokal

0

1000

2000

3000

4000

5000

20

10-

01

20

10-

02

20

10-

03

20

10-

04

20

10-

05

20

10-

06

20

10-

07

20

10-

08

20

10-

09

20

10-

10

20

10-

11

20

10-

12

Kontorslokal, omr. A

kWh

Förbrukning, nettoförbrukning samt produktion per månad

Förbrukning Nettoförbrukning Produktion

0 500

1000 1500 2000 2500 3000 3500 4000 4500

20

10

-01

20

10

-02

20

10

-03

20

10

-04

20

10

-05

20

10

-06

20

10

-07

20

10

-08

20

10

-09

20

10

-10

20

10

-11

20

10

-12

Kontorslokal, omr. B

kWh

Förbrukning, nettoförbrukning samt produktion per månad

Förbrukning Nettoförbrukning Produktion

ELFORSK

52

0 500

1000 1500 2000 2500 3000 3500 4000 4500

20

10

-01

20

10

-02

20

10

-03

20

10

-04

20

10

-05

20

10

-06

20

10

-07

20

10

-08

20

10

-09

20

10

-10

20

10

-11

20

10

-12

Kontorslokal, omr. C

kWh

Förbrukning, nettoförbrukning samt produktion per månad

Förbrukning Nettoförbrukning Produktion

0 500

1000 1500 2000 2500 3000 3500 4000

20

10

-01

20

10

-02

20

10

-03

20

10

-04

20

10

-05

20

10

-06

20

10

-07

20

10

-08

20

10

-09

20

10

-10

20

10

-11

20

10

-12

Kontorslokal, omr. D

kWh

Förbrukning, nettoförbrukning samt produktion per månad

Förbrukning Nettoförbrukning Produktion

ELFORSK

53

7.4 Bilaga 4 Förbrukning, nettoförbrukning samt

produktion per månad, område, typkund Lägenhet

0

100

200

300

400

500

20

10

-01

20

10

-02

20

10

-03

20

10

-04

20

10

-05

20

10

-06

20

10

-07

20

10

-08

20

10

-09

20

10

-10

20

10

-11

20

10

-12

Lägenhet, omr. A

kWh

Förbrukning, nettoförbrukning samt produktion per månad

Förbrukning Nettoförbrukning Produktion

0

100

200

300

400

500

20

10

-01

20

10

-02

20

10

-03

20

10

-04

20

10

-05

20

10

-06

20

10

-07

20

10

-08

20

10

-09

20

10

-10

20

10

-11

20

10

-12

Lägenhet, omr. B

kWh

Förbrukning, nettoförbrukning samt produktion per månad

Förbrukning Nettoförbrukning Produktion

ELFORSK

54

0 50

100 150 200 250 300 350 400 450

20

10

-01

20

10

-02

20

10

-03

20

10

-04

20

10

-05

20

10

-06

20

10

-07

20

10

-08

20

10

-09

20

10

-10

20

10

-11

20

10

-12

Lägenhet, omr. C

kWh

Förbrukning, nettoförbrukning samt produktion per månad

Förbrukning Nettoförbrukning Produktion

0

50

100

150

200

250

300

350

400

20

10

-01

20

10

-02

20

10

-03

20

10

-04

20

10

-05

20

10

-06

20

10

-07

20

10

-08

20

10

-09

20

10

-10

20

10

-11

20

10

-12

Lägenhet, omr. D

kWh

Förbrukning, nettoförbrukning samt produktion per månad

Förbrukning Nettoförbrukning Produktion

ELFORSK

55

7.5 Bilaga 5 Förbrukning, nettoförbrukning samt

produktion per år, område samt typkund

Typkund Område

kWh

Årsförbrukning, brutto

Årsförbrukning, netto Årsproduktion

Fristående villa A 14224,3 11061,9 3162,4

Fristående villa B 13590,9 10196,1 3394,8

Fristående villa C 12668,8 9073,8 3595,0

Fristående villa D 11746,7 8118,3 3628,4

Flerbostadshus A 43823,7 28011,7 15812,0

Flerbostadshus B 41865,6 24891,8 16973,8

Flerbostadshus C 39163,0 21188,1 17974,9

Flerbostadshus D 36460,4 18318,3 18142,1

kontorslokal A 49218,7 46056,3 3162,4

kontorslokal B 47013,9 43619,2 3394,8

kontorslokal C 44094,7 40499,7 3595,0

kontorslokal D 41175,4 37547,0 3628,4

Lägenhet A 3859,1 3780,1 79,1

Lägenhet B 3686,9 3602,0 84,9

Lägenhet C 3445,4 3355,6 89,9

Lägenhet D 3204,0 3113,3 90,7

ELFORSK

56

7.6 Bilaga 6 Lönsamhetskalkyler, internränta,

huvudalternativet – tyska priser

Nettodebitering månad Område

Typkund Investeringsstöd A B C D

Flerbostadshus - 2,5% 3,1% 4,4% 4,3%

Lägenhet - 1,9% 2,5% 3,8% 3,9%

Kontorslokal - 2,5% 3,1% 4,6% 4,6%

Fristående villa - 2,6% 3,2% 4,7% 4,8%

Flerbostadshus, stöd 40% 7,3% 8,1% 9,8% 9,7%

Lägenhet, stöd 40% 6,5% 5,7% 7,3% 7,4%

Kontorslokal, stöd 40% 5,0% 5,8% 7,4% 7,5%

Fristående villa, stöd 40% 7,4% 8,2% 10,1% 10,2%

Nettodebitering år Område

Typkund Investeringsstöd A B C D

Flerbostadshus - 3,0% 3,6% 5,0% 5,1%

Lägenhet - 2,3% 2,9% 4,2% 4,3%

Kontorslokal - 2,9% 3,6% 5,0% 5,0%

Fristående villa - 3,0% 3,7% 5,1% 5,2%

Flerbostadshus, stöd 40% 7,6% 8,5% 10,4% 10,5%

Lägenhet, stöd 40% 6,7% 5,8% 7,5% 7,6%

Kontorslokal, stöd 40% 5,2% 5,9% 7,6% 7,7%

Fristående villa, stöd 40% 7,7% 8,5% 10,5% 10,6%

Feed in-tariff Område

Typkund Investeringsstöd A B C D

Flerbostadshus - 2,8% 3,5% 4,1% 4,2%

Lägenhet - 0,0% 0,0% 0,0% 0,0%

Kontorslokal - 3,2% 4,0% 4,7% 4,9%

Fristående villa - 1,3% 2,0% 2,7% 2,8%

Flerbostadshus, stöd 40% 8,0% 9,0% 9,7% 9,9%

Lägenhet, stöd 40% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0%

Kontorslokal, stöd 40% 6,0% 7,0% 7,8% 8,0%

Fristående villa, stöd 40% 6,0% 7,0% 7,8% 8,0%

ELFORSK

57

Marknadsersättning Område

Typkund Investeringsstöd A B C D

Flerbostadshus - 1,8% 2,4% 3,4% 3,4%

Lägenhet - 1,9% 2,5% 3,8% 3,9%

Kontorslokal - 2,5% 3,1% 4,6% 4,6%

Fristående villa - 2,0% 2,6% 3,7% 3,8%

Flerbostadshus, stöd 40% 6,3% 7,1% 8,4% 8,4%

Lägenhet, stöd 40% 6,5% 5,7% 7,3% 7,4%

Kontorslokal, stöd 40% 5,0% 5,8% 7,4% 7,5%

Fristående villa, stöd 40% 6,7% 7,4% 8,8% 8,9%

Kvittning elskatt Område

Typkund Investeringsstöd A B C D

Flerbostadshus - 2,5% 3,1% 4,5% 4,6%

Lägenhet - 1,9% 2,5% 3,8% 3,9%

Kontorslokal - 2,5% 3,1% 4,6% 4,6%

Fristående villa - 2,5% 3,2% 4,6% 4,7%

Flerbostadshus, stöd 40% 7,2% 8,0% 9,9% 10,0%

Lägenhet, stöd 40% 6,5% 5,7% 7,3% 7,4%

Kontorslokal, stöd 40% 5,0% 5,8% 7,4% 7,5%

Fristående villa, stöd 40% 7,3% 8,1% 10,0% 10,1%

ELFORSK

58

7.7 Bilaga 7 Lönsamhetskalkyler, internränta,

känslighetsanalys med investeringskostnad 24 SEK/Wp

inklusive moms

Nettodebitering månad Område

Typkund Investeringsstöd A B C D

Flerbostadshus - 0,3% 0,8% 1,9% 1,9%

Lägenhet - -0,3% 0,2% 1,4% 1,5%

Kontorslokal - 0,2% 0,8% 2,1% 2,1%

Fristående villa - 0,3% 0,9% 2,2% 2,2%

Flerbostadshus, stöd 40% 4,5% 5,1% 6,6% 6,5%

Lägenhet, stöd 40% 3,7% 3,0% 4,5% 4,5%

Kontorslokal, stöd 40% 2,5% 3,1% 4,5% 4,6%

Fristående villa, stöd 40% 4,5% 5,2% 6,8% 6,9%

Nettodebitering år Område

Typkund Investeringsstöd A B C D

Flerbostadshus - 0,7% 1,2% 2,4% 2,5%

Lägenhet - 0,1% 0,6% 1,8% 1,8%

Kontorslokal - 0,6% 1,2% 2,4% 2,5%

Fristående villa - 0,7% 1,3% 2,5% 2,6%

Flerbostadshus, stöd 40% 4,6% 5,3% 6,9% 7,0%

Lägenhet, stöd 40% 3,8% 3,0% 4,5% 4,5%

Kontorslokal, stöd 40% 2,4% 3,1% 4,5% 4,6%

Fristående villa, stöd 40% 4,6% 5,4% 7,0% 7,1%

Feed in-tariff Område

Typkund Investeringsstöd A B C D

Flerbostadshus - 0,4% 1,0% 1,5% 1,6%

Lägenhet - 0,0% 0,0% 0,0% 0,0%

Kontorslokal - 0,7% 1,5% 2,1% 2,2%

Fristående villa - -1,0% -0,3% 0,3% 0,3%

Flerbostadshus, stöd 40% 4,9% 5,7% 6,3% 6,4%

Lägenhet, stöd 40% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0%

Kontorslokal, stöd 40% 3,2% 4,0% 4,7% 4,8%

Fristående villa, stöd 40% 3,2% 4,0% 4,7% 4,8%

ELFORSK

59

Marknadsersättning Område

Typkund Investeringsstöd A B C D

Flerbostadshus - -0,4% 0,1% 1,0% 1,0%

Lägenhet - -0,3% 0,2% 1,4% 1,5%

Kontorslokal - 0,2% 0,8% 2,1% 2,1%

Fristående villa - -0,2% 0,4% 1,3% 1,4%

Flerbostadshus, stöd 40% 3,6% 4,3% 5,4% 5,4%

Lägenhet, stöd 40% 3,7% 3,0% 4,5% 4,5%

Kontorslokal, stöd 40% 2,5% 3,1% 4,5% 4,6%

Fristående villa, stöd 40% 3,9% 4,5% 5,8% 5,8%

Kvittning elskatt Område

Typkund Investeringsstöd A B C D

Flerbostadshus - 0,2% 0,8% 2,0% 2,1%

Lägenhet - -0,3% 0,2% 1,4% 1,5%

Kontorslokal - 0,2% 0,8% 2,1% 2,1%

Fristående villa - 0,3% 0,8% 2,1% 2,2%

Flerbostadshus, stöd 40% 4,4% 5,1% 6,6% 6,7%

Lägenhet, stöd 40% 3,7% 3,0% 4,5% 4,5%

Kontorslokal, stöd 40% 2,5% 3,1% 4,5% 4,6%

Fristående villa, stöd 40% 4,5% 5,1% 6,7% 6,8%

ELFORSK

60