Finansdepartementet

Det ekonomiska läget

Finansminister Anders Borg 21 december 2012

Finansdepartementet

Dämpade tillväxtutsikter i Europa och globalt

Ett förlorat år för Europa

– Euroområdet i recession

– Skuldkrisen fortsätter tynga utvecklingen

– Risker i banksystemet kvarstår

Osäkerhet kring USA:s finanspolitik

– Troligt att finanspolitiska åtstramningar genomförs

– Osäkerheten dämpar investeringar

Riskerna alltjämt på nedåtsidan

Finansdepartementet

Försämrad utveckling under hösten slår också mot Sverige

Svensk exportindustri drabbas av svagare utveckling på viktiga marknader Lägre tillväxt än väntat under andra och tredje kvartalet Ökade varsel Oro för jobben skapar osäkerhet hos hushållen

Finansdepartementet

Ökad framtidsoro hos hushåll och företag Konjunkturinstitutets barometerindikator

Finansdepartementet

BNP-tillväxt Prognosen i budgetpropositionen i september inom parentes

Årlig procentuell faktisk utveckling 2011 2012 2013 2014 2015 2016

Hushållens konsumtion 2,1 (2,0) 1,4 (1,9) 1,6 (2,9) 3,0 (3,8) 3,7 (3,7) 3,4 (3,1) Offentlig konsumtion 1,1 (1,8) 0,6 (0,8) 0,8 (0,4) 0,5 (0,5) 0,4 (0,3) 0,8 (0,4) Fasta bruttoinvesteringar 6,4 (6,2) 3,1 (3,9) 0,9 (4,6) 6,5 (7,9) 7,6 (6,9) 6,2 (5,8) Lagerinvesteringar* 0,5 (0,6) -0,8 (-0,7) 0,0 (0,0) 0,0 (0,0) 0,0 (0,0) 0,0 (0,0) Export 7,1 (6,9) 0,2 (1,5) 1,4 (5,0) 5,8 (6,9) 7,0 (6,8) 7,4 (6,5) Import 6,3 (6,3) -0,5 (0,5) 1,8 (5,0) 6,5 (7,2) 7,6 (7,2) 7,4 (7,0) Nettoexport* 0,8 (0,7) 0,3 (0,5) -0,1 (0,3) 0,1 (0,3) 0,2 (0,3) 0,5 (0,2) BNP 3,7 (3,9) 0,9 (1,6) 1,1 (2,7) 3,0 (3,7) 3,6 (3,5) 3,6 (3,0) BNP, kal. korr. 3,7 (3,9) 1,3 (2,0) 1,1 (2,7) 3,1 (3,9) 3,4 (3,3) 3,2 (2,7) *Bidrag till BNP-tillväxten

Finansdepartementet

Nyckeltal Prognosen i budgetpropositionen i september inom parentes

Anm.: 1 kalenderkorrigerad, 2 andel av arbetskraften 15-74 år, 3 enligt konjunkturlönestatistiken, 4 årsgenomsnitt, 5 procent av potentiell BNP

Årlig procentuell faktisk utveckling

2011 2012 2013 2014 2015 2016

BNP 3,7 (3,9) 0,9 (1,6) 1,1 (2,7) 3,0 (3,7) 3,6 (3,5) 3,6 (3,0)

Produktivitet näringslivet1 2,6 (2,5) 1,2 (2,4) 1,8 (2,2) 3,0 (2,6) 1,8 (1,8) 1,8 (2,1)

Timmar1 2,3 (2,3) 0,5 (0,3) -0,3 (0,6) 0,6 (1,5) 1,6 (1,5) 1,4 (0,8)

Sysselsättning 2,1 (2,1) 0,6 (0,4) -0,1 (0,4) 0,2 (1,3) 1,5 (1,7) 1,5 (0,8)

Arbetslöshet2 7,5 (7,5) 7,7 (7,6) 8,2 (7,5) 8,3 (6,7) 7,4 (5,5) 6,5 (5,2)

Timlön3 2,4 (2,4) 3,0 (3,2) 2,9 (3,1) 3,1 (3,4) 3,3 (3,5) 3,4 (3,6)

KPI4 3,0 (3,0) 0,9 (1,0) 0,6 (1,2) 1,3 (1,7) 2,0 (2,4) 2,9 (2,6)

KPIF4 1,4 (1,4) 1,0 (1,0) 1,0 (1,2) 1,3 (1,4) 1,5 (1,7) 1,8 (1,9)

BNP-gap5 -0,9 (-0,9) -2,0 (-1,4) -3,2 (-1,7) -2,4 (-0,4) -1,8 (-0,1) -1,2 (0,0)

Finansdepartementet

Prognosmakare spår lägre tillväxt under 2012 och 2013 BNP-tillväxt. Procent

0,9 0,8

0,9

1,1

0,9

1,2 1,1

1,9

1,2

1,9

1,2

2,2

2012 2013

Konjunkturinstitutet (December)Finansdepartementet (December)Riksbanken (December)Kommissionen (November)OECD (December)IMF (Oktober)

Finansdepartementet

Offentliga finanser Procent av BNP. Prognosen i budgetpropositionen 2013 inom parentes

Anm.: Den konsoliderade bruttoskulden ökar 2013 med 2,7 procent av BNP till följd av Riksbankens upplåning för att öka valutareserven, därefter avtar denna effekt som andel av BNP med ca 0,1 procentenhet per år 2014–2016.

2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016

Finansiellt sparande 0,0 0,2 -0,4 -1,3 -0,6 0,6 1,5

(-0,1) (0,1) (-0,3) (-0,6) (0,3) (1,7) (2,5)

Strukturellt sparande 1,3 0,6 0,5 0,6 0,7 1,6 2,1

(1,3) (0,6) (0,2) (0,3) (0,6) (1,8) (2,5)

Konsoliderad bruttoskuld 39,5 38,4 37,5 41,4 40,3 37,6 34,1

(39,4) (38,4) (37,7) (36,9) (34,7) (31,2) (27,1)

Finansdepartementet

Totala skatteintäkter Jämfört med BP13

Miljarder kronor 2011 2012 2013 2014 2015 2016Skatt på arbete -1 1 -5 -12 -13 -8Skatt på kapital -5 -10 -7 -13 -19 -22Skatt på konsumtion 0 -4 -7 -11 -11 -11Restförda skatter 0 -1 0 0 0 0

Totala skatteintäkter -6 -14 -19 -35 -43 -41

Finansdepartementet

Kommunernas inkomster och utgifter Miljarder kronor om annat ej anges

2011 2012 2013 2014 2015 2016

Inkomster, totalt 804 840 860 885 917 953 skatter 539 563 584 604 633 664 statsbidrag 136 132 140 142 141 142

Utgifter, totalt 816 836 865 891 924 957 Konsumtionsutgifter 674 690 719 741 769 799

Finansiellt sparande -12 3 -5 -6 -7 -4

procent av BNP -0,4 0,1 -0,1 -0,2 -0,2 -0,1

Resultat 7 21 11 10 8 10

Finansdepartementet

Utgångspunkter för finanspolitiken

Sveriges starka position ska utnyttjas samtidigt som offentliga finanser aldrig får bli en källa till oro

– Låg statsskuld och starkt förtroende för finanspolitiken ger utrymme att möta en svagare utveckling

– Sverige ska tillbaka till överskott i offentliga finanser men takten måste vägas av mot konjunkturutvecklingen

– Överskottsmålet ligger fast

Finansdepartementet

Sverige har en fortsatt stark position

Källa: EU-kommissionens höstprognos, 2012

Finansiellt sparande 2013. Andel av BNP. Procent

Offentliga sektorns skuld 2013. Andel av BNP. Procent -8

-6

-4

-2

0

Tysk

land

Est

land

Sve

rige

Finl

and

Bul

garien

Lett

land

Luxe

mbu

rg

Ital

ien

Dan

mar

k

Rum

änie

n

Eur

oom

råde

t

Lita

uen

Öst

errike

Ned

erlä

nde…

Mal

ta

Ung

ern

Pol

en

Slo

vaki

en

EU

Tjec

kien

Bel

gien

Fran

krik

e

Slo

veni

en

Kro

atie

n

Por

tuga

l

Gre

klan

d

Cyp

ern

Spa

nien

Sto

rbit

anni

en

Irla

nd

0255075

100125150175200

Est

land

Bul

garien

Luxe

mbu

rg

Rum

änie

n

Sve

rige

Lita

uen

Lett

land

Dan

mar

k

Tjec

kien

Slo

vaki

en

Finl

and

Pol

en

Kro

atie

n

Slo

veni

en

Ned

erlä

nder

na

Mal

ta

Öst

errike

Ung

ern

Tysk

land EU

Spa

nien

Fran

krik

e

Sto

rbit

anni

en

Eur

oom

råde

t

Cyp

ern

Bel

gien

Irla

nd

Por

tuga

l

Ital

ien

Gre

klan

d

Finansdepartementet

Långsiktigt hållbara offentliga finanser Procent av BNP

Källa: IMF Fiscal Monitor 2012. Strukturellt primärt sparande som krävs för att stabilisera bruttoskulden på antingen 60 procent av BNP (om bruttoskulden är högre än 60% av BNP) eller på 2012 års nivå (om bruttoskulden är lägre än 60% av BNP) år 2030.

-5

0

5

10

15

20

25

Finansdepartementet

Långsiktigt fallande statsskuld Offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld. Procent av BNP

Anm.: Den konsoliderade bruttoskulden ökar 2013 med 2,7 procent av BNP till följd av Riksbankens upplåning för att öka valutareserven med 100 miljarder. Därefter avtar denna effekt som andel av BNP med ca 0,1 procentenhet per år 2014–2016. Källor: Ekonomistyrningsverket och egna beräkningar

0

10

20

30

40

50

60

70

80

1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016

Bruttoskuld, dec12 Varav förändring av Riksbankens valutareserv

Finansdepartementet

Uthålliga offentliga finanser ska värnas

Överskottsmålet: Finansiellt sparande på i genomsnitt 1 procent av BNP över konjunkturcykeln Ovanligt djup och lång lågkonjunktur slår mot hushåll och företag Sverige har fortsatt bland Europas starkaste offentliga finanser Finanspolitiken ska absorbera chocker – Automatiska stabilisatorer ska tillåtas verka fullt ut

Fortsatt behov av säkerhetsmarginaler för att möta en kraftigt försämrad utveckling Återgång till överskott i den takt som ekonomin tillåter

Finansdepartementet

Gradvis återgång till överskott Skillnad mellan faktisk och potentiell BNP. Procent av potentiell BNP

-8

-6

-4

-2

0

2

4

1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016

Källor: SCB och Finansdepartementet

Finansdepartementet

Principer för hantering av konjunkturcykler och överskottsmålet Skiss. Diagrammet avser inte en specifik period

-2%

-1%

0%

1%

2%

3% Finansiellt sparande

Resursutnyttjande (BNP-gap)

Högkonjunktur Lågkonjunktur

Finansdepartementet

Inriktning på finanspolitiken Inget behov för närvarande av akuta stimulansåtgärder

Budgetpropositionen skjuter in energi i svensk ekonomi 2013

Automatiska stabilisatorer ska få verka fullt ut, utan risk för höjda skatter och åtstramningar i framtiden

Starka offentliga finanser ger handlingsutrymme att möta konjunkturnedgångens effekter på jobb och tillväxt

Behovet av ytterligare åtgärder prövas

– Tillfälliga arbetsmarknadsåtgärder och utbildningsinsatser kan övervägas

– Strukturellt riktiga åtgärder kan tidigareläggas för att öka långsiktig tillväxt och sysselsättning