111

Ett intensivt år för Coop Norden”Grunden är lagd.” Koncernchef Svante Nilssons kommentar på sidan 3.

Stora samordnings-fördelar i Coop-koncernenVaruförsörjningen är Coop Nordens gemensamma bas. Sidan 10–11.

Coops egna varumärken är positiva drivkrafterNu satsar vi på gemensamma varumärken. Sidan 12.

Försäljning av ekologiska varorminskade användningen av kemiska bekämpningsmedel med 57 000 kg. Sidan 18.

2003Årsredovisning

samt ekologiskt och socialtresultat medföljer

som bilaga

VERKSAMHETEN 2003. EKONOMISKT, EKOLOGISKT OCH SOCIALT.

FÖRBÄTTRAT RESULTAT. POSITIVT KASSAFLÖDE

Koncernens resultat före skatt var 22 MSEK för 2003 jämfört med–353 MSEK för 2002, vilket innebär en förbättring om 375 MSEK.Rörelseresultatet uppgick till 457 MSEK, vilket innebar en ökningom 348 MSEK jämfört med 2002. Resultatet är belastat med kost-nader av struktur- och engångskaraktär om –553 MSEK och hartillförts totalt 296 MSEK från försäljningen av MargarinfabrikkenNorge samt intäktsföringen av KFs garanti avseende Coop Sveri-ges resultat 2002.

Koncernens kassaflöde efter finansnetto förbättrades kraftigtgentemot föregående år. Det positiva kassaflödet förklaras främstav en lägre bindning i rörelsekapital samt en lägre investeringsnivå.

ÖKAT RESULTAT I DOTTERBOLAGEN

Coop Danmark visade en betydande resultatökning jämfört med 2002. Rörelseresultatet före struk-turkostnader steg med 280 MDKK till 275 MDKK, vilket till stor del förklaras med fjolårets belast-ning för omställningen av Obs! till Kvickly xtra. Samtliga kedjor hade ett resultat på nivå med ellerhögre än 2002, med störst framgång för SuperBrugsen och Fakta.

Fakta växte med totalt 22 butiker och visade en god utveckling både gällande försäljning ochresultat under 2003.

Coop Norges resultat utvecklades väl i både handels- och industriverksamheten. Rörelseresul-tatet före strukturkostnader ökade från 157 MNOK 2002 till 177 MNOK, (293 MNOK inräknat för-säljningen av margarinverksamheten). Samtliga butikskedjor, som drivs av samvirkelagen, visade för-säljningsökningar jämfört med fjolåret, med undantag av Coop Marked där det sker en reduktionav antalet butiker.

Coop Sveriges intäkter ökade med 1 procent jämfört med 2002, vilket innehåller en ökning förCoop Forum och en svag minskning för Coop Konsum, det senare på grund av en reduktion avantalet butiker. Rörelseresultatet före strukturkostnader ökade med 156 MSEK till 225 MSEK, vilketdelvis förklaras av betydande avsättningar till företagets pensionsstiftelse i fjol och försäljning avfastigheter under 2003.

NORDENS STÖRSTA INKÖPARE

Att Coop är Nordens största inköpare av dagligvaror ger kunderna ett intressant utbud av varor tillbra priser. För att fullt ut använda de möjligheterna har Coop omorganiserat inköps- och kategori-organisationerna. Den helt integrerade kategoriorganisationen för Nonfood har sitt säte i Köpen-hamn. Kategoriorganisationen för Bygg & Trädgård är placerad i Stockholm och Oslo. Kategorior-ganisationen för dagligvaror har sin huvudsakliga placering i Köpenhamn, men har också nationellaspegelorganisationer för att säkerställa att de skillnader som ändå finns i marknaderna tillgodoses.

ÖKAD SATSNING PÅ GEMENSAMMA VARUMÄRKEN

Coop är det nya nordiska varumärket för standardprodukter med hög kvalitet och lägre pris än andraledande varumärken. X-tra blir Coops nya gemensamma lågprisvarumärke i Norden. Priserna ärbland de lägsta på respektive marknad. Sortimentet kommer att bestå av ett begränsat antal varori strategiskt utvalda kategorier.

Id, ideas daily, är ett nytt varumärke för engångsartiklar, ljus och servetter. Id kommer så små-ningom även att omfatta husgeråd som kastruller, glas, porslin och hemtextil. Tero är Coops egnavarumärke för basvaror inom det eltekniska området med ett komplett program av lampor – frånvanliga glödlampor och energisparlampor till halogenlampor. Tero-varumärket innefattar även bat-terier.

GEMENSAMMA POLICIES FÖR EN HÅLLBAR UTVECKLING

Gemensamma inköp innebär gemensamma krav och därför har Coop Nordens styrelse behandlatgemensamma policies på områdena miljö, etik samt produktsäkerhet och hälsa. De bygger påkooperativa värderingar och ger uttryck för höga ambitioner både när det gäller varor och drift.

Resultaten ska offentliggöras, som en del av årsberättelsen och på andra sätt. Vi ska ha en stän-dig dialog med ägare, konsumenter och andra intressenter för att påverka utvecklingen.

2

ÅRET I KORTHET

MILJÖMÄRKT

TRYCKSAK

341 039

Nästa redovisning publiceras i mars 2005.Per den 31 december 2003 motsvarade 1 SEK 1,218 DKK och 1,076 NOK.

Bilaga: Coop Nordens årsredovisning 2003 samt ekologiskt och socialt resultat.Produktion: Coop Norden AB i samarbete med Intellecta Communication AB. Repro och tryck: Fagerblads 2004. Miljömärkt trycksak. Papper: Arctic Silk, Scandia 2000.Foto: Magnus Fond, Anders Qwarnström. Illustrationer: Nausikaa.

FÖR ATT UNDERLÄTTA FÖR LÄSAREN HAR FÖLJANDEFÄRGKODER ANVÄNTS:

NORDEN DANMARK NORGE SVERIGE

Ekonomiskt ■ ■ ■ ■

Ekologiskt ■ ■ ■ ■

Socialt ■ ■ ■ ■

COOP NORDEN 2003

Svante Nilsson, vd och koncernchef

i Coop Norden AB 3

Vision och affärsidé 5

Marknad 6

Varuförsörjningen 10

Roger Gehrman,

vice vd och chef för varuförsörjningen 11

Coops egna varumärken 12

Coops butikskoncept 14

Ekonomiskt resultat i korthet 16

Ekologiskt resultat i korthet 18

Socialt resultat i korthet 20

Vad betyder Coop för dig? 22

Ebbe Lundgaard, ordförande

i Coop Norden AB 23

COOP DANMARK 26

Året i korthet ekonomiskt, ekologiskt, socialt 27

H.C. Madsen, vd i Coop Danmark 28

COOP NORGE 29

Året i korthet ekonomiskt, ekologiskt, socialt 30

Svein Fanebust, vd i Coop Norge 31

COOP SVERIGE 32

Året i korthet ekonomiskt, ekologiskt, socialt 33

Svein E. Skorstad, vd i Coop Sverige 34

Styrelse och ledning 35

Coop-koncernen 2003 beskrivs i två delar: en

verksamhetsberättelse och en separat redovisning

av resultatet för 2003. Båda publikationerna speglar

resultatet i sin helhet – ekonomiskt, ekologiskt och

socialt. Dessa enheter samt kompletterande uppgif-

ter finns på:

www.coopnorden.com, www.coop.dk,

www.coop.no och www.coop.se.

RÖRELSERESULTAT, MSEK

Coop Norden Coop DanmarkCoop Norge Coop SverigeModerbolag Coop Norden AB + övrigt

450

300

150

0

–150

–300

134

457

255 320

–252

3

Så är det dags att summera ett mycketintensivt 2003, koncernens andra verk-samhetsår och mitt första som vd ochkoncernchef för Coop Norden AB.Även om resultatet är en rejäl förbätt-ring jämfört med föregående år är visjälvklart inte nöjda. Vi känner dock attvi har tagit flera steg i rätt riktning. Psy-kologiskt betyder det mycket, inteminst för alla duktiga medarbetare, attvi 2003 också når ett plusresultat efterfinansiella kostnader.

Svaga resultat i flera av kedjorna, förhöga overheadkostnader och storastrukturkostnader är förklaringarna tillatt vi inte når våra resultatmål.

Ser vi däremot till vad vi faktiskt gjortunder året har vi anledning att kännaviss stolthet. Vi har etablerat en helt nylednings- och organisationsstruktur ochär nu en integrerad koncern med blandannat koncerngemensamma funktionerför de strategiska områdena varu-försörjning, affärsutveckling och IT.Parallellt med dessa tunga strukturför-ändringar har vi genomfört kraftfullaeffektiviseringsprogram ute i samtligatre dotterbolag där det så kallade 2-pro-centprojektet i det svenska dotterbola-get varit det mest omfattande. Vi harintegrerat NAF (Nordiskt Andelsför-bund), som i nästan nittio år skött dennordiska konsumentkooperationens ge-

mensamma inköp av dagligvaror, iCoop Nordens food-organisation. Vifortsätter naturligtvis det strategiskasamarbetet med våra finländska kollegormed en gemensam målsättning att ökavåra samhandelsaffärer. För att kortaavstånden och minska vårt totala resan-de flyttade vi också 1 oktober vårthuvudkontor från Göteborg till Stock-holm.

Genom alla dessa åtgärder har viskaffat oss den organisatoriska plattformsom krävs för att vi under åren framöverska kunna realisera alla de effektiviser-ingar och synergier som vår fusion germöjlighet till.

I det korta perspektivet ärpotentialerna störst inomvaruförsörjningen, där vinu fullt ut nyttjar hela vårinköpskraft i förhandling-arna med våra leverantörerinom de olika områdena.

På lite längre sikt harvi självklart de störstapotentialerna i butiksle-det. Vi är nu i full gång

med koncerngemensam affärsutveck-ling där konceptutveckling och bestpractice är grundbultar i arbetet. Deområden vi kommit längst med är stor-marknad och stor-supermarket, där viredan i år kommer att kunna se resultatnär vi öppnar de första Coop Forum-stormarknaderna enligt vårt förnyadestormarknadskoncept och de förstavidareutvecklade Coop Extra-butiker-na. Hela eller delar av dessa konceptkommer vi sedan att använda i den fort-satta utvecklingen av våra kedjor i allatre länderna.

2003 var alltså i första hand ett år avuppbyggnad. Vi fick visserligen ett för-bättrat resultat men vi har långt kvar till

den lönsamhet som våra ägare ställertydliga krav på. Att fusionera tre bolagoch samtidigt göra en turn around tartid. Nu har vi lagt en bra grund och viräknar med att resultaten successivt skavisa sig under de närmaste 12–18 måna-derna.

Hårdnande internationell konkur-rens, branschglidning, rollförskjutning-ar mellan leverantörs- och detaljistledet;förändringskrafterna i vår bransch ärmånga. Kampen om kunderna blir allttuffare. Efter det vi åstadkommit under2003 står Coop Norden bättre rustat attbli en av vinnarna i den kampen.

Stockholm i mars 2004

Svante NilssonVd och koncernchef

Grunden är lagd

”Vi känner dock att vi har tagit

flera steg i rätt riktning. Psyko-

logiskt betyder det mycket, inte

minst för alla duktiga medarbeta-

re, att vi 2003 också når ett plus-

resultat efter finansiella kostnader.”

4

Eldsjälar

Coop Marked, en kedja med eldsjälar. (COOP NORGE) Nyckelvärdet för Coop Marked är service. Därför tog kedjan under 2002 fram ett pro-gram för utveckling av medarbetarna – Eldsjälsprogrammet. Ett antal butikschefer får utbildning ide centrala värdena och utvalda strategiska teman. Dessa ”Eldsjälar” får sedan i uppgift att utbildakedjans övriga butikschefer i de centrala värdena: ”Det vi inte har det skaffar vi”, ”Rätt priser”,”God och personlig service” och ”Butiken som lokal knutpunkt”. Dessutom får butikscheferna lärasig presentationsteknik och mötesledning. Möjlighet till påverkan och medbestämmande i alla ledhar varit ett centralt tema i programmet, som fått ett entusiastiskt mottagande med stort engage-mang. Coop Marked är Norges största närbutikskedja och de allra flesta butikerna ligger i glesbygd.

5

”En bättre och tryggare vardag genom lönsamma,medlemsägda butiker.”I en nyformulerad vision uttrycker Coop Norden sin målbild.

Bättre vardag betyder sådant som ett bra utbud, bra priser och god service. Tryggare vardag rymmer sådantsom god produktkvalitet, ärlig produktinformation, höga krav på etik, miljö och hälsa.

VISION OCH AFFÄRSIDÉ

VISION

Mer än fem miljoner medlemmarDe tre konsumentkooperationerna har drygt femmiljoner medlemmar. Varje medlem har en röstoch representeras genom de nationella förbun-den. Det ger en unik möjlighet till inflytande.

De nationella förbunden och brugsforeninger/samvirkelag/konsumentföreningarFDB i Danmark med 401 brugsforeninger och1,6 miljoner medlemmar. Coop NKL i Norge med216 samvirkelag och 0,9 miljoner medlemmar.KF i Sverige med 63 konsumentföreningar och2,9 miljoner medlemmar.

Förbunden och Coop NordenFDB äger 38% i Coop Norden, Coop NKL 20%och KF 42%.

Coop Norden och dotterbolagenCoop Norden äger 100% i dotterbolagen CoopDanmark, Coop Norge och Coop Sverige.

ButikernaCoop Danmark driver 1140 butiker. 463 butikerdrivs av 401 brugsforeninger. Coop Sverigedriver 398 butiker. Dessutom drivs 679 butikerav DDF eller KF. Coop Norge driver inga butikermen äger koncepten. De 953 butikerna drivs avde 216 samvirkelagen.

”Vi ska med motiverade och engagerade medarbetareerbjuda medlemmar och kunder ett brett sortiment varorså att effektivitet, pris, kvalitet, service och omtanke görvårt erbjudande konkurrenskraftigt.”En ny affärsidé beskriver de viktigaste principerna för hur visionen ska uppnås.

AFFÄRSIDÉ

FRÅN MEDLEMMAR TILL BUTIK

KONSUMENTFÖRENINGARBRUGSFORENINGER SAMVIRKELAG

6

MARKNAD

Coop först med full integration i NordenFortsatt globalisering skärperkonkurrenstrycketTilltagande konkurrens med ökad prispresshar det senaste decenniet skapat hårt tryck påhögre effektivitet i detaljhandeln. Detta har isin tur drivit på globalisering, teknisk utveck-ling och förskjutningen i butiksformat motstormarknader och lågprisbutiker. Även kun-dernas krav har skärpts – inte minst undertrycket av den allt starkare konkurrensen fråninternationella aktörer – både när det gällerpriser och upplevelser.

Detaljhandelsföretagen i Norden verkadeunder lång tid i en tämligen stabil konkurrens-situation. Den har nu förbytts, i bitvis drama-tisk förändring, där det gäller för de gamla aktö-rerna att utvecklas eller försvinna från scenen.Aktörerna formerar sig sedan en tid i gräns-överskridande block och utvecklingen accelere-rar under trycket av nya internationella aktörersom etablerar sig, branschglidning och olikainitiativ av befintliga aktörer. Konkurrensenhårdnar dag för dag.

Både horisontell och vertikal integrationUtvecklingen präglas alltmer av integration –horisontell och vertikal. Den horisontella inte-grationen handlar om att aktörer lierar sig medvarandra för att få stordriftsfördelar och slag-kraft. Den vertikala handlar om att eliminerakostsamma mellanled.

Coop Norden är först med en totalintegre-rad nordisk konstruktion och är därmed på-drivande i utvecklingen, både när det gällerhorisontell och vertikal integration.

Den horisontella integrationen fortskrider iolika former: fusioner (som i Coop Nordensfall), uppköp, allianser och organisk tillväxt.ICA är ett block som byggts upp via fusioneroch allianser, medan Axfood/Spar Finlandfrämst byggts upp genom förvärv. Norges-Gruppen ingick under året ett samarbete medCarrefour och samarbetar också med Spar Fin-land och danska Dagrofa/Supergros. Den tyskalågpriskedjan Lidl expanderar främst organisktoch inledde sin nordiska expansion med att gåin i Finland 2002. Efter Sverige 2003 står Dan-mark och Norge på tur 2004.

Bakgrunden till den vertikala integrationenär att leverantörerna traditionellt haft en orim-ligt hög marginal jämfört med detaljhandeln.

Leverantörerna byggde tidigt upp en interna-tionell struktur, utifrån krav på effektiv pro-duktion och låga arbetskraftskostnader. På såsätt uppstod ett antal mycket starka internatio-nella leverantörer, medan detaljhandeln tillföljd av sin lokala prägel fick en svagare ställ-ning.

Utvecklingen av egna varumärken i detalj-handeln ska delvis ses i detta ljus. Att kunnaerbjuda kunderna mer prisvärda varor samt attförbättra butiksmarginalen är de två främstadrivkrafterna bakom den växande andelen egnabutiksvarumärken. Denna dubbla vinst byggerfrämst på att producentmarginalen och kost-naderna för marknadsföring minskar. Varu-märkesprofileringen får fokus på butikernaistället för de enskilda produkterna, vilket inne-bär att fronten i varumärkeskriget flyttasframåt. Skapandet av Coop som master brandspeglar detta. Coop kommer att ha en allt star-kare närvaro både i butikskoncepten och i deegna varumärkena.

Läs mer om Coops varumärkesstrategi påsidan 12.

Butiksformer i Norden – det handlarom marknadsanpassningDen nordiska marknaden uppvisar tämligenstora skillnader när det gäller förekomsten avolika butiksformer och i vilken typ av butikertillväxten finns. Även om en del av olikheternaär tämligen låsta av historiska eller geografiskaorsaker är trycket stort i riktning mot mark-nadsanpassning och harmonisering.

Butiker med primärt fokus på lågpris (harddiscount) är ett dynamiskt segment framför allti Danmark. I Norge står lågprisbutikerna (dehar en mindre aggressiv prisprofil och kallasdärför soft discount) för närmare hälften avhela detaljhandelsförsäljningen i landet, mentrots detta är prisnivån genomsnittligt högre äni övriga Norden.

Lågprissegmentet är växande också i Sveri-ge. De senaste åren har Netto och Lidl etable-rat sig där. I Sverige finns också högeffektivastorbutikskoncept inom livsmedel med storasortiment, god kvalitet och låga priser. Lanse-ringen av Coop Extra i Sverige innebär attCoop ger sig in i detta dynamiska segment avstormatbutiker, som kan betraktas som ettkärnområde för Coop.

Traditionella supermarkets står under hårdpress från olika håll; stormarknader (hyper mar-kets), stormatbutiker, service-/tillgänglighets-butiker (convenience stores) och lågprisbutiker.Det finns utrymme för traditionella supermar-kets också framöver, men då är läget och denlokala konkurrensbilden avgörande.

Tillgänglighet har blivit en allt viktigaredimension i marknadssegmenteringen vid sidanav de traditionella dimensionerna pris och sor-timent. Hög tillgänglighet i form av närhet ochöppettider motiverar högre priser. Närhet äravgörande i val av butik för 54 procent av kun-dens val. Sortiment styr 35 procent av valen ochlåga priser 27 procent av valen. (Se diagramnedan.)

Många av Coops nuvarande supermarketskommer att utvecklas till service-/tillgänglig-hetsbutiker. Det är en annan affärsmodell, sompåverkar både sortiment och driftsformen.Eftersom tillgängligheten är det avgörandebehöver man till exempel inte annonsera likamycket. Annonseringens främsta funktion är attskapa trafik.

Stormarknader är det område där de skandi-naviska marknaderna uppvisar störst likhet. Detär också det segment, där Coop i nuläget är mestdominerande med Coop Obs! i Norge, CoopForum i Sverige och Kvickly xtra i Danmark.

KUNDENS VAL AV DAGLIGVARUBUTIK

Lätt att hitta 11%

Öppettider 15%

Trivsel 16%

Färskvaror 16%

Prisvärt 20%

Personal 24%

Billigt 27%

Sortiment 35%

Närhet 54%

0% 20% 40% 60%

Källa: Supermarket/Sifo Sverige

7

M A R K N A D S A N D E LM A R K N A D S B E S K R I V N I N G

DanmarkSnabb integration trots fragmenterad ägarbild Danskar är mer traditionella i sitt sätt att handla än sina nordiska grannar vilket upp-muntrar små butiker. Små aktörer präglar också dagligvaruhandeln i Danmark på etthelt annat sätt än i övriga Norden. Enskilda butiker står för cirka 30 procent av dentotala försäljningen. Den fragmenterade ägarstrukturen har försvårat för stora aktöreratt köpa sig in på marknaden. Det finns också bestämmelser som förbjuder etableringav externt belägna butiker större än 3 000 kvadratmeter, vilket har ytterligare försvåratför multinationella företag att bryta sig in och konkurrera med de lokala handlarna.

Från att ha varit fast i en fragmenterad struktur så ökar nu integrationen snabbt iDanmark. De fria handlarna har samlat sig i SuperGros under Dagrofagruppen, därsamarbetet snabbt fördjupats och där man nu talar om gemensamma detaljhandels-koncept.

NorgeLågpriskoncepten dominerar – men högsta prisnivån i Norden Strukturomvandlingen i Norge framtvingades initialt av Rema- och Rimibutikernas fram-gångar. För att stärka sin konkurrenskraft tvingades de andra aktörerna till olika samar-beten, inom och utanför landets gränser. Hakon Gruppen fusionerades med svenskaICA. Sedan köpte Ahold in sig i detta år 2000.

Norge har etableringsstopp för stormarknader sedan 1998 och därför är antaletstormarknader lägre än i de övriga nordiska länderna. Detta, samt Norges topografi,gör att mindre butiker dominerar. Däremot innebär fokuset på pris att det är svårt attdriva butiker som en liten aktör, eftersom kostnadseffektiviteten då blir sämre.

I Norge står lågprisbutikerna för nästan hälften av den totala försäljningen i landet.Trots detta har landet generellt sett en hög prisnivå. Mot den bakgrunden är konsu-menterna ovilliga att betala ytterligare prispremium för smalare koncept.

SverigeNya aktörer skärper konkurrensen I Sverige har samarbetet mellan de fria handlarna successivt breddats och fördjupats.Exempelvis har ICA sitt ursprung i fria handlares samverkan och Axfood samarbetarmed en betydande del av Sveriges fristående handlare. Marknaden i Sverige präglas avrelativt få aktörer. En viktig händelse under senare år är Aholds inträde i ICA där dockbutikerna fortfarande ägs av de enskilda handlarna.

Till skillnad från de andra skandinaviska länderna råder inga generella etablerings-hinder i Sverige. Tvärtom bistår lokala politiker lågprisbutiker att etablera sig som enkonkurrenspolitisk åtgärd. Lågprisaktörer har funnits länge, men lågprissegmentet bör-jar först nu – i och med inträdet av nya internationella aktörer – att få en mer fram-trädande plats i marknadsbilden. Stormarknads- och storbutikssegmentet är expan-sivt. Renodlingen av koncept och varumärken har kommit långt i Sverige.

Hela den nordiska dagligvarumarknaden är sprungen ur att det funnits fria köp-män och konsumentkooperativ – men inga riktiga kedjor. Utvecklingen i de treländerna har inte varit helt identisk, men rör sig sedan ett antal år efter likartademönster och i samma riktning.

I Danmark har konsumentko-operationen en stark ställningmed 26,4 procent av dentotala försäljningen med eta-blerade kedjor som Kvickly,SuperBrugsen och Fakta. Denstörsta konkurrenten ärDansk Supermarked medcirka 30 procent av markna-den, och Netto som sin störs-ta kedja.

I Norge har konsument-kooperationen 23,8 procentav marknaden. Konceptenomfattar allt från smålivsbuti-ken Coop Marked till lågpris-butiken Coop Prix. Denfrämsta konkurrenten iNorge är NorgesGruppenmed 34 procent.

I Sverige står konsument-kooperationen för 18,1 pro-cent av dagligvarumarkna-den. StormarknadskonceptetCoop Forum och supermar-ketkedjan Coop Konsum ärväl spridda och har en godposition. Den främsta kon-kurrenten är ICA med 37 pro-cent av marknaden.

P O S I T I O N

KONSUMENT-KOOPERATIONENS

MARKNADSANDELAR AV DAGLIGVAROR

KONSUMENT-KOOPERATIONENS

MARKNADSANDELAR AV DAGLIGVAROR

KONSUMENT-KOOPERATIONENS

MARKNADSANDELAR AV DAGLIGVAROR

SVERIGE

26,4% (26,6)

23,8%(24,3)

18,1%(18,5)

NORGE

DANMARK

8

(COOP SVERIGE) Våren2003 startades ett projektsom ska minska de cen-trala kostnaderna i CoopSverige. Projektet har dettuffa, men realistiskamålet att få ner overhead-kostnaderna till 2 procentav omsättningen senast2005. Då ska kostnader-na för verksamheten ileden bakom butik ochterminal ha minskat medi storleksordningen 500miljoner kronor.

Den kraftiga ned-dragningen är nödvändignär nu konkurrenseninom dagligvaruhandelnhårdnar och prisfrågornahamnar allt mer i fokus.Kunder och medlemmarkräver konkurrenskraftiga priser, hög kvalitetoch god service. För att kunna erbjuda det påsikt måste Coop Sveriges verksamhet effektivi-seras.

Under sommaren och hösten 2003 ifråga-sattes alla rådande strukturer och aktiviteter.Målet var att hitta ett förenklat och mer kost-nadseffektivt arbetssätt för att skapa en service-organisation med ett kraftfullt marknadsfokus,en organisation som tydligt sätter kunder ochbutiker i centrum.

Tyngdpunkten i besparingarna ligger på perso-nalkostnaderna. Coop Sverige i det närmastehalverar antalet medarbetare i den centralaorganisationen. Många tunga beslut om upp-sägningar har därför varit nödvändiga. En ökadsamordning av verksamheter inom Coop-kon-cernen bidrar också till att sänka kostnadernaliksom en effektivisering av marknadsföringen.Dessutom innebär servicekontorets flytt till nyalokaler att hyreskostnaderna sänks.

LAGRET I BODØ LÄGGS NEROCH ERSÄTTS AV NYTT LAGERFÖR FRUKT OCH GRÖNSAKER(COOP NORGE) Styrelsen för CoopNorge fattade 2003 beslut om ned-läggning av lagret i Bodø den 1februari 2004. Samtidigt kommerett mindre lager, med cirka sjuanställda, att byggas upp för distri-bution av frukt och grönsaker inomBodøs närområde. Övriga funktio-ner vid lagret i Bodø förs över tillTromsø och Trondheim.

Coop Sveriges nya lokaler i Solna.

Minskade overheadkostnader

EFFEKTIVISERING AVTERMINALSTRUKTUREN

(COOP SVERIGE) Coop Sverige har tagit stegetmot en mer storskalig och effektiv varuhan-tering genom att verksamheten vid distribu-tionsterminalerna koncentreras till färreenheter. Vi får större och mer specialiseradeterminaler.

Större terminaler gör det möjligt att taemot större volymer från leverantörerna vil-ket ger bättre inköpspriser. Kostnaderna ihanteringen sjunker. Dessutom kan servicentill butikerna förstärkas. På sikt ger rationa-liseringen också förutsättningar för invest-eringar i arbetsmiljö och ergonomi.

Effektiviseringen av terminalstrukturengenomförs framförallt under 2004. När denvunnit genomslag förväntas den ge en årligbesparing på cirka 40–60 MSEK.

BILLIGARE OCH EFFEKTIVARE LOGISTIK (COOP DANMARK) Coop Logistik hargenomfört en omfattande analysav lagret och distributionssyste-mets placering. Nonfood kommer ifortsättningen att distribueras frånOdense, torra varor från Albert-slund, Vejen, Vejle och Aalborg,och färskvaror från Hasselager ochBrøndby. Distributionen frånChristianfeld Mejericenter har pla-cerats under Hasselager, som där-med blir Nordeuropas störstacentrum för färskvaror. Omlägg-ningen av mjölk- och köttdistribu-tionen, effektiviseringar i alla led,en engagerad insats från våramedarbetare och minskad sjuk-frånvaro gav upphov till storabesparingar, som resulterade i åter-betalningar till butikerna.

9

Färdigt och fettsnålt(COOP DANMARK) Två av de främsta önskemålen hos konsumenterna är fler goda fettsnåla matvaror ochfler sunda och välsmakande färdigrätter.

Irma, som grundades 1886 och är världens näst äldsta dagligvarukedja, visade att kedjan fort-farande står för det som är nytt och innovativt. I samarbete med det lilla, moderna mejeriet Thisepresenterade Irma världens fettsnålaste mjölk, ”Jersey Promille Skummet Mælk”, med endast 0,05procent fett. Kombinationen god smak och låg fetthalt gjorde mjölken till en försäljningsframgång.

Irmas nya koncept för servicebutiker, Irma City, lockar till sig ständigt fler kunder genom att erbju-da snabbmat med hög kvalitet, ett attraktivt sortiment och en prispolitik som är mycket konkurrens-kraftig jämfört med övriga servicebutiker. Irma City finns nu på tre olika platser i Köpenhamn.

Irma & Irma City

10

COOP-KONCERNEN

Stora samordningsfördelar i Coop-koncernenDen kooperativa affärsmodellen bygger på attdet finns stora vinster att hämta i samverkan.Coop Norden bär syn för sägen. Redan under2002 – koncernens första år – beräknades sam-verkansvinsterna till 367 MSEK. Under 2003gav samverkan 483 MSEK. Sedan fusionen haralltså cirka 850 MSEK kunnat utvinnas genomsynergier. Detta har så långt ännu inte kunnatslå igenom i form av sänkta priser i stor skala,men har gjort det möjligt för Coop att bibehållasin marknadsposition och stärka konkurrens-kraften. Och det är bara början.

Coop-koncernen skapades för att mötautvecklingen i dagligvaruhandeln i Europa medallt större aktörer i såväl leverantörsledet som

inom detaljhandeln. Genom att slå sammandagligvaruhandeln i de tre skandinaviska konsu-mentkooperationerna skapades Nordens störs-ta dagligvaruföretag med goda möjligheter attinte bara möta de internationella storkonkur-renterna utan också att ta ledarskapet på mångaområden. Syftet med Coop Norden är att för-bättra kund- och medlemserbjudandet och ökaintjäningsförmågan genom att utnyttja kon-cernens storlek och alla de kunskaper som finnsi de fusionerade företagen. Därför har CoopNorden nu byggt upp gemensamma funktionerför Varuförsörjning, Affärsutveckling och IT.

IT-investeringarna är fortsatt höga och föratt kunna åstadkomma besparingar och andra

fördelar arbetar vi för att skapa gemensammaprocesser och arbetsmetoder. När det gälleraffärsutveckling handlar det om att bygga detgemensamma varumärket och våra egna varu-märken, att utveckla kedjekoncept och att läraav varandra i arbetet med best practise. På långsikt finns de allra största samverkansfördelarnahär. I det kortare perspektivet är det inom varu-försörjning som de största synergierna finns.Coop-koncernen har genom sina stora inköps-volymer redan kunnat få gynnsamma ramavtalhos branschens stora leverantörer. Inköpspri-serna har kunnat sänkas med mellan 5 och 25procent.

11

VARUFÖRSÖRJNING

antal områden som förpackningar och upp-handling av tryck och papper. Nu samordnasinsatserna område för område, till exempelbutikshyllor, frysdiskar och kundvagnar menockså tjänster som el, telekommunikation ochförsäkring.

Gemensam speditionsorganisationSamordningsarbetet fortsätter i koncernen. Ettexempel är logistikområdet. Där har vi börjatmed ett antal gemensamma nyckeltal för attkunna jämföra de olika verksamheterna ochkunna införa bästa praxis tvärsöver. Alla inflö-den till Skandinavien kommer att samordnas ien gemensam speditionsorganisation.

Varuförsörjningen – Coop Nordens gemensamma bas

tionsmönstren, som måste speglas fullt ut iCoops erbjudande.

NonfoodEn helt integrerad funktion med säte i Köpen-hamn sköter koncernens alla inköp av nonfood,förutom de som gäller Bygg & Trädgård. Mark-naden för nonfood inom dagligvaruhandeln ärväxande och ett prioriterat område i koncernen.Här utvecklas också en rad egna varumärken.

Bygg & TrädgårdEtt segment där Coop Norden är stora i Norgeoch Sverige. Funktionen är helt integrerad ochär placerad i Stockholm och Oslo.

Indirekta varor Funktionen köper in alla produkter, varor ochtjänster som inte säljs vidare till kunderna.Också här gäller det att samordna och effekti-visera inköpen inom och mellan marknaderoch koncept för att skapa stora inköpsvolymeroch därigenom kunna sänka kostnaderna. Storabesparingar har redan kunnat uppnås på ett

”Coop är Nordens största inköpare av daglig-varor”, säger Roger Gehrman som är chef förCoop Nordens varuförsörjning. ”Det skaparstora möjligheter att erbjuda våra kunder ettintressant utbud av varor till bra priser. För attvi fullt ut ska kunna använda de möjligheternakräver det att vi samordnar vårt inköpsarbeteså långt som möjligt. Det handlar om att har-monisera vårt utbud och ta bort onödiga skill-nader mellan länderna samtidigt som vi behål-ler de olikheter som är viktiga på respektivemarknad. Det är mycket som förenar kundernai Danmark, Norge och Sverige, men det finnsockså en del som skiljer. Vi har organiserat vårainköps- och kategoriorganisationer så att defokuserar på samordning och harmoniseringmen ger utrymme för de nödvändiga olik-heterna.”

”Vårt gemensamma varuförsörjningsarbetehar några viktiga grunder”, fortsätter han. ”Denförsta är satsningen på egna varumärken somskapar både stora inköpsvolymer och synergiernär det gäller utvecklings- och marknadsför-ingskostnader. Den andra är en gemensammetodik när vi bygger upp våra sortiment föratt maximera harmoniseringsmöjligheterna.Den tredje är våra gemensamma policies närdet gäller miljö, etik samt produktsäkerhet ochhälsa. De är en förutsättning för harmoniseradesortiment och större inköpsvolymer inte minstinom livsmedelområdet.”

COOP NORDENS VARU-FÖRSÖRJNING BESTÅR AV:

FoodDetta är kategoriorganisationen för daglig-varor och har sin huvudsakliga placering iKöpenhamn, men det finns också nationellaspegelorganisationer för att säkerställa att deskillnader som finns i marknaderna tillgodo-ses. Dagligvaror är Coops kärnverksamhet ochdet vi gör här är helt avgörande för vår lång-siktiga framgång. Det handlar både om exter-na märkesvaror och egna varumärken. När detgäller märkesvaror gäller det att samordna såmycket som möjligt av sortimenten och för-handla fram gemensamma nordiska inköps-avtal med bättre villkor. På livsmedelsområdetfinns det dock nationella skillnader i konsum-

Roger Gehrman, vice vd i Coop Norden ochchef för varuförsörjningen.

”Det är mycket som

förenar kunderna i

Danmark, Norge och

Sverige, men det finns

också en del som skiljer.

Vi har organiserat våra

inköps- och kategori-

organisationer så att de

fokuserar på samordning

och harmonisering men

ger utrymme för de nöd-

vändiga olikheterna.”

12

COOPS EGNA VARUMÄRKEN

Coops egna varumärken är positiva drivkrafter

Coop Nordens egna varumär-ken bygger på och utvecklasmed fokus på kundernas önske-mål och köpbeteende. Konsu-mentkooperationen har genomåren utvecklat en allt större kun-skap om vad kunderna efterfrå-gar. Med den som grund har viidentifierat och framgångsriktkunnat fylla luckor inom olikavarukategorier och på det sättetbidra till ett starkare erbjudan-de till våra kunder.

Pris är en viktig dimension,men det finns andra. GenomÄnglamark (Sverige), NaturaØkologi (Danmark) och CoopNatur (Norge) har vi snabbaredrivit fram ekologiska alternativinom en rad kategorier. På andraområden har vi genom innova-tionskraft blivit marknadsledare– till exempel när det gäller färskfärdigmat eller genom att vara deförsta att lansera en helt ny ochefterfrågad produkt – Quorn – iSverige. Med lågprismärken irespektive land har vi levt upptill löftet att kunna erbjuda vårakunder bra varor till lågt pris.Löftet lever kvar – nu förstärktmed ett nytt gemensamt varu-märke – X-tra, som också säljs avden finska konsumentkoopera-tionen.

Kunderna väljer. De kom-mer aldrig vilja ha enbart våraegna varumärken, men de vill haett stort och mångfacetteratutbud. Det kommer vi att fort-sätta bidra till. Våra egna varu-märken ska fortsätta att varapositiva drivkrafter för att skapabättre alternativ för konsumen-terna och en mer effektivlivsmedelsindustri och handel.

Lönsamhet och varu-säkring ledstjärnor förlivsmedelNär det gäller egna varumärken

på livsmedel kombinerar vi ett stringent lön-samhetstänkande med lika stringenta krav påproduktkvalitet. Miljö- och kvalitetssäkring –det vi kallar ”varusäkring” – är en förutsättningför egna varumärken. Varusäkerheten är av tra-dition mycket hög i hela den nordiska koope-rationen och den säkerställdes tidigare i Dan-mark i det egna Laboratoriet och i Sverige iCoop Provkök. Varusäkringen drivs nu utifrånen gemensam miljöpolicy, fortsatt höga kravoch gemensamma styrande principer. Vi arbe-tar efter producentansvarsprincipen och ärhårda kravställare på leverantörerna när det gäl-ler varusäkerhet. För att säkerställa leverantö-rernas varusäkring kommer vi att användaexterna experter.

Stor satsning på egna varumärkeninom nonfoodNär det gäller utvecklingen av egna varumär-ken inom nonfood är potentialen mycket stor.Här finns möjligheter att gå hela vägen till pro-ducent och skapa egna varumärken och därmedeliminera fördyrande mellanled. Eftersom pro-duktområdet är mycket heterogent handlar detom ett successivt arbete. Under 2003 lansera-des varumärket Tero för glödlampor och i bör-jan av 2004 lanserades id, ideas daily, för ljus,servetter och engångsartiklar. Ett antal nyavarumärken inom olika områden kommer suc-cessivt att lanseras under 2004.

Målet är att egna varumärken ska utgöra enbetydande andel av Coops sortiment inomnonfood inom en inte allt för avlägsen framtid.De är också ett medel att förstärka butiks-profilerna.

G E M E N S A M M AVA R U M Ä R K E N ”Våra egna varumärken

ska fortsätta att vara

positiva drivkrafter för att

skapa bättre alternativ

för konsumenterna och

en mer effektiv livsmedels-

industri och handel.”

13

bestå av ett begränsat antal varor i strategisktutvalda kategorier. Varumärket introduceras suc-cessivt för kunderna och samtidigt kommer Blå-vitt i Sverige, Godt kjøb i Danmark och XP iNorge successivt bytas ut mot X-tra eller Coop.X-tra uppfyller Coops högt ställda krav på kva-litetssäkring. X-tra kommer även att finnas i endel av den finska kooperationens butiker.

Id I början av februari 2004 lanserade Coop Nor-den ett nytt varumärke bland annat för en-gångsartiklar, ljus och servetter. Id kommer såsmåningom även att omfatta husgeråd somkastruller, glas, porslin och hemtextil.

Produkterna är Svanen-märkta och priset lig-ger under märkesleverantörernas och kvalitetenär jämförbar eller högre.

Satsning på gemen-samma varumärkenCoopCoop är det nya nordiska varumärket för pro-dukter med hög kvalitet och lägre pris än andraledande varumärken. Produkterna kommer attsäljas i kooperationens butiker och stormarkna-der i Danmark, Norge och Sverige och även ifinska kooperationens butiker. I Sverige innebärdet att Signum kommer att byta namn till Coop.I Norge konverteras det norska varumärketCoop till den nya nordiska Coop-designen. IDanmark införs Coop som ett nytt märke.

X-traX-tra är Coops nya gemensamma lågprisvaru-märke i Norden och priserna är bland de lägstapå respektive marknad. Sortimentet kommer att

TeroUnder 2002 utvecklade Coop ett eget varumär-ke för basvaror inom det eltekniska området –Tero. Tero har fått sitt namn från terotechnolo-gy, en vetenskap som omfattar funktionsduglig-het och pålitlighet både när det gäller mänskli-ga behov och tekniska prestanda. Under förraåret lanserades ett komplett program av Tero-lampor – från vanliga glödlampor och energi-sparlampor till halogenlampor. Lamporna ersät-ter det gamla sortimentet av lampor i Danmark,Norge och Sverige. Tero-varumärket har varitframgångsrikt och kommer att byggas ut inomandra generiska kategorier, till exempel batteri-er och verktyg.

N AT I O N E L L A VA R U M Ä R K E N

Varumärkena Danefrost i Danmark, XP iNorge och svenska Blåvitt och Signum kom-mer att ersättas med de gemensamma Coopoch X-tra.

Danmark

Norge Sverige

Nationella varumärken

Coop DanmarkCoop Danmark har en lång rad egna varumär-ken, men det är särskilt fem som profilerasstarkt och som är populära hos konsumenter-na. Under varumärket Bluecare marknadsförsvaror för tvätt och rengöring. Minirisk är enserie rengörings-, baby- och hygienproduktersamt blöjor, som minimerar risken för allergioch skonar överkänslig hud. Natura Økologi ärCoops ekologiska varumärke i Danmark.Danefrost är Danmarks största märke för djup-fryst. Danefrost kommer successivt att bytas utmot Coop. Friends är ett märke för barn- ochbabykläder, blöjor och annat för barn i åldern0–4 år.

Coop NorgeCoop Norge har tre plattformar för egna varu-märken. XP är Coops lågpriskoncept i Norgeoch det kommer under 2004 att ersättas med

det nya nordiska lågpriskonceptet X-tra. Coop-produkterna är omsorgsfullt utvalda och hållerminst lika hög kvalitet som andra kända varu-märken, men till lägre priser. Coop Natur är etteget märke för ekologiska produkter med högkvalitet. Alla Coops Naturprodukter har god-känts av Debio och bär Ø-märket, som är engaranti för ekologisk produktion.

Coop SverigeCoop Sverige har tre egna varumärken. Blåvittlanserades redan 1979 som ett lågprismärkeoch ersätts nu av X-tra. Signum-produkternahar samma höga kvalitet som andra ledandevarumärken men till ett lägre pris. Signum fasasut under två år och ersätts av Coop. Änglamarkär det ledande svenska miljövarumärket. Samt-liga livsmedelsprodukter är KRAV-märkta,förutom vissa charkprodukter, där nitrit tillsättsav hälsosäkerhetsskäl. Kaffe, te, chokladkakaoch kakao är dessutom Rättvisemärkta.

14

COOPS BUTIKSKONCEPT

15 koncept i tre länder

Sveriges största integrerade dagligvarukedja.Kedjan har ett av Europas bredaste utbud avekologiska produkter och ledstjärnan i verksam-heten är matmästeri och ekologi.

Människor med moderna värderingar. Primärt35–50 år, men också fokus på 15–35 år.

Under året har utvecklingsarbetet med den nyastorbutikskedjan Coop Extra fortsatt. Coop Extraska, genom en kunnig och engagerad personal, varaortens bästa matbutik – genom att erbjuda extra brapriser på ett varuutbud som passar storköpskunden.

Konsumenter med behov att storhandla – fler-personshushåll och barnfamiljer.

Stor- och minimarknader, främst i Storköpenhamn.Kvalitetsprodukter, god service och attraktivabutiker. Har ett brett sortiment och en stor mark-nadsandel inom ekologiska varor.

Moderna och kvalitetsmedvetna storstadskonsu-menter, med intresse för nya trender, gastronomi,ekologi och djurens välfärd. Singlar i alla åldrar.

Danmarks största stormarknadskedja med fokuspå färskvaror, god kundservice och ett aktuelltvaruutbud.

Kvalitetsmedvetna konsumenter med höga kravpå varorna, både när det gäller säkerhet ochmatglädje.

K O N C E P T I N R I K T N I N G O C H S O RT I M E N T M Å L G R U P P

Närbutiker

Supermarkets

Kedja med lokala minimarknader över helaDanmark. De flesta butikerna håller öppet alladagar i veckan. Aktuellt sortiment med färskvaror.Personlig service och flera extra servicefunktioner,t.ex. post.

Familjer och hushåll som handlar i lokalområdet.

Närbutiker, oftast på mindre orter. De här butiker-na har den minsta golvytan, men ändå ett aktuelltutbud med färskvaror och löpande nyheter inomnonfood.

Familjer och hushåll som handlar i lokalområdet.

Norges största stormarknadskedja Coop Mega ärmatvarubutiken som har specialiserat sig påmattips och recept.

Flerpersonshushåll, med eller utan barn, som villha ett varierat sortiment och bra matvaror.

Norges största närbutikskedja med starkt fokus påpersonlig service och lokal anpassning. Sortimen-tet täcker vardagsbehovet av dagligvaror ochutvalda produkter inom nonfood.

Lite äldre människor samt familjer med starkarötter i lokalmiljön.

*

*

Kedjechef: Nick BiglerAntal butiker: 283

Kedjechef: Preben JensenAntal butiker: 339

Kedjechef: Preben JensenAntal butiker: 79

Verkställande direktör: Alfred JosefsenAntal butiker: 64

Kedjechef: Per JakobsenAntal butiker: 386

Kedjechef: Wenche LøvlandAntal butiker: 157

Kedjechef: Thomas EvertssonAntal butiker: 342

Kedjechef: Thomas EvertssonAntal butiker: 13

15

Lågprisbutiker över hela Norge, med alla dagligahushållsvaror till låga gula priser hela året.

I första hand barnfamiljer och ungdomar somhåller på att etablera sig.

Lågprisbutiker över hela Danmark. Sortimentetbestår av färskvaror, specerivaror m.m. Butiker förbilliga och snabba kvalitetsinköp.

Unga familjer med många järn i elden, singel-hushåll med snabba småinköp och livsnjutare sominte vill lägga ner så mycket tid på att handla.

Coop Obs! är Norges enda landsomfattandestormarknadskedja, med allt från dagligvaror tillkläder och sportutrustning.

Barnfamiljer och vuxenhushåll.

Coop Obs! Bygg är Norges första och hittills endaaktör på gör-det-själv-marknaden, med ett renod-lat konsumentkoncept, stora rationella butikeroch fasta låga priser.

”Gör-det-själv”-kunder och konsument-marknaden.

K O N C E P T I N R I K T N I N G O C H S O RT I M E N T M Å L G R U P P

Stormarknader/Varuhus

Lågprisbutiker

*

*

Toppmoderna varuhus med aktuellt sortiment avnonfood och stort kvalitetsutbud av färskvaror.Finns i Danmarks största städer.

Moderna och kvalitetsmedvetna konsumenterfrån ett stort geografiskt område.

Varuhus som är primära inköpsställen både fördagliga inköp och storköp. Stort sortiment medfärskvaror och nonfood.

Moderna och kvalitetsmedvetna konsumentermed intresse för god mat.

Coop Forum – Sveriges största stormarknadskedjaerbjuder den bredaste kombinationen av daglig-varor, specialvaror och Bygg & Trädgård.

Två- eller flerpersonshushåll som vill handlarationellt och prisvärt.

*

Kedjechef: Michael ThurauAntal varuhus: 14

Kedjechef: Michael ThurauAntal varuhus: 73

Tillförordnad kedjechef: Tom HermansenAntal butiker: 21

Kedjechef: Josef GimsøyAntal butiker: 14

Kedjechef: Hans JohanssonAntal butiker: 43

Verkställande direktör: Claus JensenAntal butiker: 266

Kedjechef: Aud LundstadAntal butiker: 325

* Coop Norge äger koncepten men driver inga butiker. De 953 butikerna drivs av 216 samvirkelag.

16

EKONOMISKT RESULTAT

Strukturåtgärder gav förbättratresultatVerksamhetsåret 2003 var det första kalender-året där gemensam drift omfattar tolv månaderi Coop Norden-koncernen.

Det ekonomiska utfallet av verksamhetsåret2003 präglas av blandade resultat inom butiks-driften, samt av betydande satsningar på struk-turåtgärder för att dra fördel av de möjlighetersom den nordiska samordningen syftar att geupphov till. Utöver koncerngemensammastruktursatsningar har stora effektiviserings-program ägt rum inom Coop Sverige.

Driften i Kvickly xtra, Kvickly, Coop Kon-sum och Coop Forum genererade inte förvän-tade resultat, medan däremot övriga kedjor haröverträffat förväntningarna.

RÖRELSENS INTÄKTER ÖKADE med 2,5 procentjämfört med 2002 till 86 054 MSEK. Justeratför valutaeffekter var ökningen 4,1 procent.Starkast var ökningen i försäljning till samvir-kelagen i Norge, speciellt till stormarknadernaObs! och till lågpriskedjan Prix. Trots den godautvecklingen i butiker tappade den kooperati-va detaljhandeln i Norge något i marknadsan-del på grund av en låg nyetableringstakt. CoopDanmarks butiksintäkter ökade med 2 procent,vilket var en något lägre ökning än totalmark-nadens ökning. Bäst utveckling hade Fakta ochDagli’-/LokalBrugsen, medan Kvickly ochKvickly xtra tappade i försäljning mot fjolåret.I Sverige var försäljningen oförändrad gent-emot föregående år, vilket medförde en redu-cerad marknadsandel. Coop Forums försälj-ning ökade och Coop Konsums minskade, detsenare i huvudsak som följd av en nedgång iantalet butiker.

KONCERNENS RESULTAT efter finansiella postervar 22 MSEK för 2003 jämfört med –353MSEK för 2002, vilket innebär en förbättringom 375 MSEK. Rörelseresultatet uppgick till457 MSEK, vilket innebar en ökning om 348MSEK jämfört med 2002. Resultatet för år2003 är belastat med kostnader av struktur- ochengångskaraktär om 553 MSEK samt tillförtintäkter av positiv engångskaraktär med totalt296 MSEK från försäljningen av Margarin-fabrikken Norge och intäktsföringen av KFsgaranti avseende Coop Sveriges resultat 2002.Strukturkostnaderna avser i huvudsak CoopSveriges effektiviseringsprogram samt bildan-det av en koncerngemensam Varuförsörjnings-funktion i Danmark.

KONCERNENS KASSAFLÖDE efter finansnetto för-bättrades kraftigt gentemot föregående år. Det positiva kassaflödet förklaras främst av enlägre bindning i rörelsekapital samt en lägreinvesteringsnivå. Koncernens likvida medel vid årsskiftet uppgick till 1 812 MSEK (898MSEK). Av koncernens totala checkräk-ningskredit om 3 840 MSEK, var endast 36MSEK (830 MSEK) utnyttjade den 31 decem-ber 2003, vilket förklaras av det positiva kassa-flödet.

COOP DANMARK VISADE en betydande resultat-ökning jämfört med 2002. Rörelseresultatetföre strukturkostnader steg med 280 MDKKtill 275 MDKK, vilket till stor del förklarasmed fjolårets belastning för omställningen avObs! till Kvickly xtra. Samtliga kedjor hade ettresultat på nivå med eller högre än 2002, medstörst framgång för SuperBrugsen och Fakta.

Fakta växte med totalt 22 butiker och visa-de en god utveckling både gällande försäljningoch resultat under 2003.

COOP NORGES RESULTAT utvecklades väl i bådehandels- och industriverksamheten. Rörelse-resultatet före strukturkostnader ökade från157 MNOK 2002 till 177 MNOK, (293MNOK inräknat försäljningen av margarin-verksamheten). Samtliga butikskedjor, somdrivs av samvirkelagen, visade försäljningsök-ningar jämfört med fjolåret, med undantag avCoop Marked där det sker en reduktion avantalet butiker.

COOP SVERIGES INTÄKTER ökade med 1 procentjämfört med 2002, vilket innehåller en ökningför Coop Forum och en svag minskning förCoop Konsum, det senare på grund av enreduktion av antalet butiker. Rörelseresultatetföre strukturkostnader ökade med 156 MSEKtill 225 MSEK, vilket delvis förklaras av bety-dande avsättningar till företagets pensionsstif-telse i fjol och försäljning av fastigheter under2003.

FÖRDUBBLING AV INTERNETFÖRSÄLJNINGEN

(COOP DANMARK) När den klassiska stolen Ägget, av den danske arkitekten ArneJacobsen, började säljas på NETtorvet kl. 24.00 såldes stolar för hela 460 000kronor under de första 17 minuterna. År 2003 blev året då de danska konsu-menterna på allvar tog till sig Coop Danmarks nätbutik NETtorvet. Dengenomsnittliga dagsförsäljningen passerade under året en halv miljon kronoroch erfarenheterna visar att det inte finns några gränser för vilka typer avvaror som kan säljas. På 10-i-topp-listan över mest sålda varor finns blandannat: höj- och sänkbara sängar, exklusiva viner och motionsmaskiner.

Verksamheten på www.coop.dkutökades med flera nya butiker.Under hösten öppnades tillexempel en exklusiv butik meddamunderkläder på nätet. Detvar Asanti, ett klassiskt dansktmärke för damunderkläder,som revitaliserade sig i modernstil. Kunderna kan se och bestäl-la varorna på nätet och sedanhämta och betala dem i någonav företagets cirka 800 butikeri Kvickly, Kvickly xtra, Super-Brugsen, Dagli’- och LokalBrug-sen.

17

2003 I SAMMANDRAG JÄMFÖRT MED 2002

EKONOMISKT 2003 2002

Rörelsens intäkter MSEK 86 054 83 976

Bruttomarginal, % 17,6 17,6

Rörelseresultat exklusive engångsposter, MSEK 713 615

Rörelseresultat, MSEK 457 109

Resultat efter finansiella poster, MSEK 22 –353

Resultat efter skatt, MSEK 29 –205

Eget kapital, MSEK 3 818 4 093

Riskbärande kapital, MSEK 4 718 5 193

Operativt kapital, MSEK 8 168 11 273

Nettoskuld, MSEK 3 451 6 079

Rörelsekapital, MSEK –2 636 –789

Nettoinvesteringar inkl förvärv, MSEK 475 1 493

Avkastning på operativt sysselsatt kapital, % 4,71 1,08

Soliditet, % 20,4 22,1

Nettoskuldsättningsgrad, ggr 0,73 1,17

Räntetäckningsgrad, ggr 3,61 2,46

Kassaflöde från löpande verksamhet, MSEK 2 905 –809

Antal butiker Coop Norden 1 074 1 073

SVERIGES FÖRSTA SJÄLVBETJÄNINGSKASSA

(COOP SVERIGE) Coop Forum i Jönköping blev först med en självbetjäningskassai butik. Här sköter kunden betalningen av sina varor helt på egen hand.

Kassan är öppen för de medlemmar som handlar med ShopExpress. I buti-ken läser kunden med hjälp av en handscanner själv av streckkoden på varor-

na och packar ner dem direkt.Eftersom varorna redan är regi-strerade när kunden kommer tillkassan, behöver de inte lastas upppå bandet. Kunden drar bara sittbetalkort och avslutar köpet. Grin-den vid kassan öppnas automa-tiskt och kunden tar sitt kvitto ochgår.

Ett enkelt sätt att handla somdefinitivt minskar köerna.

OPERATIVT RÖRELSERESULTAT, MSEK

Coop Norden Coop DanmarkCoop Norge Coop SverigeModerbolag Coop Norden AB + övrigt

Danmark 46%

Norge 21%

Sverige 33%

HALVA PRISET OCH ÖKADFÖRSÄLJNING

(COOP NORGE) När Coop började köpa inskor på nordisk nivå sjönk snittpri-serna i de norska Coop-butikernamed nästan hälften. Efter prissänk-ningen ökade Coops skoomsättningmed 15 procent, trots en bransch-nedgång på 6 procent (2003 jämförtmed 2002). Runt 70 procent av skoin-köpen sker nu på nordisk nivå ochmålet är att den siffran ska öka ytter-ligare i framtiden. Antalet reklama-tioner i butikerna har också minskat,något som tydligt visar att kundernanu får billigare och bättre skor sam-tidigt som butikernas vinst ökar.

COOP NORDENS INTÄKTER FÖRDELADE PER LAND

450

300

150

0

–150

–300

134

457

255320

–252

18

EKOLOGISKT RESULTAT

Gemensamma nordiska policiesGemensamma inköp innebär gemensammakrav och därför har Coop Nordens styrelsebehandlat gemensamma policies på områdenamiljö, etik samt produktsäkerhet och hälsa. Debygger på kooperativa värderingar och geruttryck för höga ambitioner på dessa områden,både när det gäller varor och drift. Miljön påver-kas främst genom de varor vi säljer, och därförska vi ha ett brett urval varor som bidrar till enhållbar utveckling. Etikpolicyn handlar omvilka krav vi ställer på våra leverantörer, oavsettvarifrån vi köper varorna. På området hälsa ochsäkerhet uttrycker policyn vikten av att vi erbju-der hälsosamma och säkra varor i våra butiker.

Gemensamt för alla dessa policies är attresultaten ska offentliggöras, som en del av års-berättelsen och på andra sätt. Vi ska ha en stän-dig dialog med ägare, konsumenter och andraintressenter för att påverka utvecklingen.

Bredaste och billigaste sortimentet avekologisk mat(COOP SVERIGE) Störst utbud av ekologisk mathittar man i konsumentkooperationens butikerdet visade Konsumentverkets undersökning avekologiska livsmedel. Här kostade också denekologiska matkorgen minst.

Coop valdes till offentlig sam-arbetspartner för ekologisk kampanj(COOP NORGE) Jordbruksdepartementet valde, ikonkurrens med alla stora dagligvarukedjor,

Coop till enda samarbetspartner i en egenreklamkampanj för ekologiska varor som star-tade hösten 2003. Kampanjen har förlagts tillsamma tidpunkt som Coops ekologiska miljö-veckor, eftersom departementet ansåg att Coophade de mest genomtänkta marknadsplanerna.

Färsk kyckling utan campylobakter(COOP DANMARK) Under tre år har Coop Dan-mark sålt världens första garanterat campylo-baktfria djupfrysta kyckling för att minska deväxande problemen som den sjukdomsalstran-de bakterien orsakar. Den första färska kyck-lingen som var helt fri från campylobakter lan-serades i början av 2003 i samarbete medleverantören, Danpo.

Ekologiska produkter minskar använd-ning av kemiska bekämpningsmedel(COOP SVERIGE) Under 2003 sålde Coop Norden93 800 ton ekologiska produkter. Det minska-de enligt våra uppskattningar användningen avkemiska bekämpningsmedel med cirka 57 000 kg.

Först med 100% FSC-märktaträdgårdsmöbler(COOP DANMARK) Coop Danmark kunde, somförsta större danska företag, garantera att allasäsongens trädgårdsmöbler av trä kom frånhållbar produktion med officiell FSC-märk-ning. Det var resultatet av fyra års målmedve-tet arbete med att garantera danska konsu-

menter trädgårdsmöbler som inte kommer frånskogar som utsätts för skövling utan istället frånkontrollerad, hållbar produktion.

200 ton solidaritetskaffe frånGuatemala(COOP NORGE) Coop Kaffe köpte närmare 200ton kaffe från kooperativet Fedecocagua i Gua-temala under 2003. Coop Norge Kaffe ASblandar nu det här kaffet i alla sina blandning-ar där det är möjligt. Dessutom säljer man kaf-fet under eget märke – ”Cafe Futuro”.

Sänkt pris på ekologisk mjölk(COOP SVERIGE) Priset på ekologisk mjölk sänktesmed 25 öre i Coop Konsums butiker. Det varytterligare ett litet steg mot målet att bara säljaekologisk mjölk på Coop Konsum. En ökadefterfrågan på ekologisk mjölk bidrar till att flerbönder kan ställa om till ekologisk djurhåll-ning.

Ekologisk bomull – först i Norden(COOP SVERIGE) Coop är först i Norden med eko-logiskt märkta bomullsprodukter. Efter knappttvå års hårt arbete finns nu Änglamarks Svanen-och KRAV-märkta frottéhanddukar, örngott,lakan och påslakan från Änglamark på CoopForum.

19

COOP BLAND DE BÄSTA PÅMILJÖ I NORGE

(COOP NORGE) I en stor profilunder-sökning av 115 stora norska före-tag som MMI (Markeds- og Media-instituttet) genomförde under2003 ansåg 47 procent av de till-frågade att Coop är ett av Norgesmest miljömedvetna företag. Detgav Coop en femteplats i total-rankningen av miljömedvetandet.Coop ligger därmed i täten blandalla handelsföretag i landet och äravgjort bäst bland dagligvarukon-kurrenterna i Norge.

2003 I SAMMANDRAG COOP FÖR- COOP FÖR- COOP FÖR- COOP FÖR-

EKOLOGISKT NORDEN ÄNDRING, % DANMARK ÄNDRING, % NORGE ÄNDRING, % SVERIGE ÄNDRING, %

Total försäljning av miljömärkta/ekologiska livsmedel i ton 93 800 1 51 900 –2 3 887 6 38 010 5

Antal miljömärkta/ekologiska livsmedelsprodukter 2 297 7 1 200 1 152 9 945 16

Försäljningsandel av miljömärkta kemtekniska produkter i % av total försäljning kemtekniska produkter 16 46 34

Antal miljömärkta kemtekniska produkter 354 24 55 2751)

Försäljningsandel av miljömärkta hygienprodukter i % av total försäljning hygienprodukter 11 21 43

Antal miljömärkta hygienprodukter 442 27 35 3801)

Antal miljömärkta (Svanen, EU-Blomman), övriga varor 1 149 330 74 745

Antal FSC-märkta produkter 125 41 15 69

Återvunnen plast på terminal/lager i ton 6252) 822 900

Återvunnen well på terminal/lager i ton 378 3 333 13 907

Mängd koldioxidutsläpp från lager/ terminal till butik i ton 16 042 8 152 24 961

1) Inkluderar Bra Miljöval.2) Gäller butik.Coop Norges uppgifter omfattar endast omsättning och drift i Coop Norges distributionsenheter och ej försäljning i butik.

COOP KONSUM I TOPP

(COOP SVERIGE) Även 2003 rankades Coop Konsum på första plats när det gäller miljö-image och ökade ytterligare avståndet till konkurrenterna. Tidningen Miljö Ekogenomför varje år en imagebarometer där konsumenter och miljöchefer betyg-satt svenska företags miljöimage.

Förstaplaceringen är ett resultat av en mängd miljöaktiviteter på olika fronter.Bland annat har Coop Konsum under flera år genomfört en bred miljöutbildningför de anställda vilket också har lett till en ökad ekologisk försäljning.

COOP DANMARK

COOP DANMARK

4,2% (4,3)

Kött, fisk, chark 8%

Frukt, grönsaker,blommor 15%

Kolonial, djupfryst, drycker 30%

Mejeri, matbröd 41%

Kött, chark, fisk 12%

Bröd, mejerivaror 53%

Njutningsmedel,kioskvaror 6%

Specerivaror, djupfryst 17%

COOP NORGE

COOP NORGE

0,7% (0,6)

COOP SVERIGE

COOP SVERIGE

3,8% (3,0)

EKOLOGISKA LIVSMEDELS ANDEL AV TOTALA LIVSMEDELSFÖRSÄLJNINGEN I KRONOR

FÖRDELNING AV FÖRSÄLJNING AV EKOLOGISKA ARTIKLAR PER KATEGORI

Frukt, grönt 15%

Kött, chark 2%

Bröd, ägg,mejerivaror

41%

Kolonial-varor 42% Frukt,

grönsaker 17%

Vin, sprit 1%

20

SOCIALT RESULTAT

God arbetsmiljö och brautvecklingsmöjligheter

Coop Nordens arbetsplatser ska kännetecknasav god arbetsmiljö och bra utvecklingsmöjlig-heter och i övrigt sunda arbetsvillkor. Personal-funktionerna har till uppgift att initiera ochstödja genomförandet av det arbetet och där-med etablera vår personalpolitik.

I den konkurrensutsatta värld vi verkar,kommer förutsättningarna för våra arbetsupp-gifter och därmed arbetsinnehåll ständigt attändras. Dessa förändringar måste genomförasmed professionalism, god etik och respekt förden enskilde medarbetaren.

I det integrerade Coop Norden har dotter-bolagen huvudansvaret för personalarbetetsgenomförande.

På koncernnivå ligger huvudansvaret förpolicy och riktlinjer samt operativt ansvar förett antal nyckelprocesser inom ledarförsörj-ning, kompetensutveckling, löner och villkorsamt facklig samverkan.

Organisationsutveckling ochbemanningUnder året har den nordiska strukturen etable-rats och ett antal koncerngemensamma funk-tioner bildats. Samtidigt har behov funnits fören effektivare organisation med en tydlig för-delning av vad som görs nordiskt och i respek-tive dotterbolag samt mellan dotterbolagen ochde detaljhandelsdrivande föreningarna.

Organisationen och bemanningen har, trotsen komplicerad avtalssituation, vuxit fram i ettnära och förtroendefullt samarbete med defackliga organisationerna.

Kompetens och ledarskapEtt nordiskt traineeprogram startade under2003, där upplägget bygger på erfarenheternafrån de tre nordiska ländernas tidigare program.

Kandidater till nästa generations dotter-bolagsledningar ska utvecklas i ett ’’highpoten-tial’’-program. Urval av deltagare har gjortsunder året medan programstart sker våren2004. Programmet har också till syfte att fåfram fler kvinnliga toppledare.

Arbete har under året påbörjats med attetablera en koncerngemensam ledarutveck-lingsprocess och en process för kompetens-utveckling.

För att få en rörlighet av kompetens mellande olika enheterna och dotterbolagen har enmodell för en nordisk jobbmarknad utvecklatsoch börjat implementeras.

Översyn av villkorÖversyn av belöningssystem och anställnings-villkor inom Coop Norden har påbörjats. Häriligger riktlinjer för bonussystem, lönepolicyoch anställningskontrakt.

Facklig samverkanEtt informationsorgan med deltagare från detre nordiska länderna – EWC-rådet – startadesunder 2003. Samarbetet ska vidareutvecklas såatt en bra facklig samverkan kan vidmakthållasmed möjlighet till tidig påverkan i beslutspro-cesser.

ETIK I FJÄRRAN ÖSTERN

(COOP DANMARK) För att se till att non-food-varorna från Fjärran östernlever upp till Coops etiska krav harkurser i revision genomförts förmedarbetarna i Intergroup FarEast Limited, som ansvarar förinköpen från Kina, Indonesien,Pakistan och Vietnam. En leveran-tör, som i mitten av 2003 inte gavIntergroups medarbetare tillträdeför kontroll, har uteslutits somleverantör.

21

Danmarks största kundundersökning(COOP DANMARK) Kvickly och SuperBrugsen hargenomfört den hittills största undersökningenav hur nöjda kunderna och medarbetarna är. Ivåras svarade mer än 100 000 personer på ettelektroniskt frågeformulär, med titeln ”Kunde-meteret”, och kom med tips på förbättringar.

Coop – ett företag som folk känner tilloch har förtroende för(COOP NORGE) Coop Norge hamnade på tiondeplats i MMI:s stora landsomfattande profil-undersökning och var fjärde bäst i en annanundersökning om god image. Mätningarna för2003 visar att hela 86 procent känner till Coop.Coop driver också ett internt kvalitetsprojektsom kallas ”Klar for kunde”. Projektet har bli-vit ett viktigt verktyg för bättre kvalitet i Coopsbutiker i Norge och infördes även i fackhan-delsbutikerna under 2003.

Trovärdigt och modernt(COOP SVERIGE) Coop Konsums kampanj medbudskapet ”Vi har slutat sälja burägg” väcktestor uppmärksamhet. Där den visades upp-märksammades den av 72 procent av befolk-ningen. 83 procent var positivt inställda tillkampanjen och tyckte att budskapet var viktigt.Mätningar om varumärket Coop visar att detär känt av 90 procent av Sveriges befolkningsom också upplever att Coop är trovärdigt,modernt, driver miljöfrågor och är ärligt.

(COOP SVERIGE) Under sex år har sjukfrånvaronökat i Coop Sverige. Den totala kostnaden förden beräknas nu uppgå till 100 miljoner kro-nor varje år. En alldeles för hög siffra, bådeaffärsmässigt och mänskligt. Coop Sverige harpå grund av detta startat ett projekt för en fris-kare framtid och en lägre sjukfrånvaro.

Projektet handlar om en ökad satsning påförebyggande åtgärder. Studier har visat attsjukskrivning i sig är en källa till ohälsa. Där-för angrips frånvaron från flera håll.

Man agerar tidigt för att uppmärksammanär någon ofta är sjuk och sätter in stödåtgär-der så att medarbetaren inte hamnar i en läng-re sjukskrivningsperiod. Friskvården systemati-

seras. Samtliga medarbetare som har varit sjuk-skrivna i mer än 30 dagar genomgår en rehabi-literingsutredning. I projektet har nya metodertagits fram för ett bättre och effektivare rehabi-literingsarbete.

I några utvalda butiker och stormarknaderhar medarbetarna på försök också fått tillgångtill en telefonakut öppen dygnet runt. Där fårman tala med en sjuksköterska som ger råd ochsvarar på frågor och även är den som informe-rar chefen om att den anställde är sjuk. Det ären god service. Telefonakuten ger också CoopSverige ett bra underlag för nya åtgärder i syfteatt minska sjukfrånvaron.

FRISKA TAG MOT SJUKFRÅNVARO

2003 I SAMMANDRAG

SOCIALT NORDEN DANMARK NORGE SVERIGE

Antal brugsforeninger/samvirkelag/föreningar 401 216 63

Antal medlemmar 5 440 139 1 618 156 945 526 2 876 457

Medeltal anställda1) 27 087 13 700 1 796 11 591

Kvinnor 13 948 6 830 420 6 698

Män 13 139 6 870 1 376 4 893

1) Omräknat till heltidsanställda. I ovanstående siffror ingår även moderbolagets anställda i resp. land.

COOP DANMARKCOOP NORDEN COOP NORGE COOP SVERIGE

FÖRDELNING KVINNOR RESPEKTIVE MÄN I LEDNINGSGRUPPER

Män55%

Kvinnor45%

Män71%

Kvinnor29%

Män100%

Kvinnor0%

Män77%

Kvinnor23%

FRÅNVARO, % COOP DANMARK COOP NORGE COOP SVERIGE

Sjukfrånvaro 3,8 8,9 9,0

Föräldraledighet 0,85 1,21) 3,0

Vård av sjukt barn 0,07 0,31) 0,5

Lagstiftningen i Danmark, Norge och Sverige skiljer sig åt när det gäller såväl sjukfrånvaro som föräldraledighetoch vård av barn. Siffrorna kan därför inte direkt jämföras.

1) Exkl. Coop Norge Industri.

22

Jag handlar i SuperBrugsen och Kvickly och detär tryggt att veta att man kan lita på Coops varor.Jag vet ju att produkterna testas och att man tarhänsyn till etiska frågor. Dessutom tycker jag attCoop är en föregångare när det gäller att elimi-nera allergiframkallande ämnen från varorna ochnär det gäller ekologiska frågor. Sortimentet ärockså bra, särskilt det stora utbudet av grönsaker,och prisnivån är rimlig.

Mia Knudsen, Danmark

Jag handlar i första hand hos Irma och Kvickly ochjag är mest intresserad av ett brett sortiment, deli-katesser och ekologiska varor. Dessutom är jagväldigt förtjust i SuperBrugsens vinsortiment. Enannan detalj som är viktig för mig är att jag kanköpa mjölk från Thise Mejeri, så jag slipper stöd-ja jätten Arla.

Jacob Harder, Danmark

Vad betyder Coop för dig?

Coop är en internationell organisation med möj-ligheter, ett kompetensföretag med intressantaarbetsuppgifter och bra profil och image. Jag fåranvändning för min erfarenhet av kommunika-tion och är stolt över att jobba inom Coop. Coopfinns i folks vardag och levererar bokstavligt talatdagligvaror.

Rune Gutteberg Hansen, Coop NorgeKommunikationschef Nya kanaler Marknadsavdelningen

Jag har ett trevligt jobb med intressanta utma-ningar, fina arbetskamrater och en bra chef. Härfår jag verkligen användning för min utbildning.Dessutom finns det goda utvecklingsmöjligheteroch många olika funktioner med internationellinriktning, säger Gøril, som tidigare bott i Dan-mark och uppskattar samarbetet över de nordis-ka gränserna.

Gøril Joys Johnsen, Coop NorgeController – Central ekonomi

Så här säger några anställda

Så här säger några kunder

För två veckor sedan övergick jag från att varateamledare för färskvaror i SuperBrugsen Skov-lunde till att bli teamledare för torrvaror i Super-Brugsen Svanemøllen. Som anställd i Coop harman ju möjlighet att utvecklas på olika områdenoch jag sökte därför efter nya utmaningar. Jag ärtacksam över den flexibla företagsstrukturen ochfick ett mycket fint mottagande här i butiken.

Britt Friis Daugaard, Coop DanmarkTeamledare för torrvaror, SuperBrugsen Svanemøllen

När man arbetar i Coop finns det stora möjlighe-ter till utbildning i arbetet, men personligen trivsjag bra i Kvickly Roskilde och har ingen önskan attflytta till en annan butik. 2003 genomfördesmånga bra initiativ på köttavdelningen och kun-derna har varit mycket nöjda med våra halvfabri-kat, till exempel våra köttfärslimpor, fyllda pann-kakor och kroketter, som det bara är att lägga istekpannan.

Mads K. Jensen, Coop DanmarkSlaktare, Kvickly Roskilde

Jag är mycket nöjd med Coops butiker. Här påCoop Mega är urvalet bra och jag litar på kvalite-ten. Jag tycker det är bra med ekologiska varor,men själv köper jag inte sådana varor så ofta.

Bent Brakas, Norge

Handlar ofta i Coops butiker. Har ingenting attklaga på, varken när det gäller ekologiska pro-dukter, sortiment eller kvaliteten på varorna. Jaglitar på Coop.

Eva Lundamo, Norge

Coop har relativt stort utbud av KRAV-märkt ochnu börjar det också komma mer rättvisemärktavaror i butikerna. Jag hoppas ni fortsätter öka sor-timentet av ekologiskt och rättvisemärkt och ökarert engagemang i Utan Gränser. Jag handlar påCoop för jag tycker det är viktigt att ta mitt ansvarsom konsument. Men det är minst lika viktigt attföretag som Coop och även beslutsfattare tar sittansvar.

Lotta Waller, Sverige

Coop är en trygg matvaruleverantör. Man kan litapå att produkterna i butikerna verkligen innehål-ler det som utlovas på förpackningarna. MedShop Express går det också snabbt och smidigt atthandla. Allt är packat och klart när man kommertill kassorna och man slipper köa.

Anders Ekström, Sverige

På väg mot lönsamhet 2006

År 2003 blev ett år ikonsolideringens teck-en. Arbetet med attgenomföra fusionenfortsatte i högt tempooch Coop Nordenbörjar nu ta form somen fullt operativ enhetpå flera olika kärnom-råden. Vi har kommit

närmare vårt mål att skapa ett slagkraftigt CoopNorden, till nytta för både kunder och medlemmar.

Utmaningarna har inte blivit mindre under åretsgång. Världsekonomin har ännu inte kommit upp ihögvarv och samtidigt börjar internationaliseringenav dagligvarusektorn på allvar vinna insteg i Norden.Det understryker behovet av att skapa en slagkraftignordisk enhet.

Det stora arbetet med fusionen har både positivaoch negativa sidor. På pluskontot finns att de sam-manslagna enheterna för inköp, finans och IT redannu visat sig bli en framgång. Å andra sidan har vitvingats betala en rad strukturkostnader, även i dot-terföretagen, som inte förutsågs i de ursprungligafusionsplanerna. Därför kommer det att dröja tills2006 innan vi har byggt upp ett lönsamt företag ochpå allvar kan börja förverkliga fusionens ekonomiskamålsättningar.

I den processen måste vi hämta kraft och inspira-tion från våra 5 miljoner medlemmar och våragrundläggande värden, så att vi kan göra våra butikertill en ännu större upplevelse.

I en stor bolagsstyrelse som Coop Nordens, med15 medlemmar, har alla ett stort ansvar att agera påett affärsmässigt dynamiskt och försvarligt sätt. Intedesto mindre är jag som ordförande säker på att vifattade de rätta och nödvändiga besluten 2003. Detkommer vi också att arbeta för under 2004. Det ärvår plikt.

Ebbe LundgaardOrdförande i Coop Norden

Stormarknaderna har en platt organisation däralla jobb är lika viktiga och alla medarbetare harett eget ansvar gentemot kunderna. Vår perso-nalpolitik stöder bra värderingar som att dela medsig av sin kunskap. Vi drar nytta av personalenskompetens och lär av varandra. Jag hoppas attutbytet av erfarenheter inom Coop kommer attöka ännu mer i framtiden.

Annelie Eriksson, Coop SverigeFörsäljningschef, Coop Forum

Coop tar väl hand om personalen och det finnsmöjligheter att utbilda sig för den som vill. Matoch ekologi är viktiga frågor på Coop Konsumoch det är bra att vi så envist håller fast vid mil-jöfrågorna. Som matmästare har jag skaffat miggoda grundkunskaper om mat. Jag svarar påkundernas frågor och ger tips och råd för vardagoch fest.

Birgitta Kumblad, Coop SverigeMatmästare, Coop Konsum

24

Burhöns

Välkomna ut ur burarna(COOP SVERIGE) Coop Konsum har slutat sälja ägg från burhöns. Det är ett steg på vägen mot en meretisk djurhållning.

I slutet av maj kunde därför flanörerna på gator och torg i Stockholm, Göteborg och Malmö stötapå stora burar fyllda med hopträngda människor. Budskapet var ”Coop Konsum har slutat säljaburägg. Ta med dig sju personer in i buren så förstår du varför”. Med kampanjen ville Coop Konsumvisa hur trångt det kan vara i en bur och väcka opinion för att förbättra hönornas villkor. Kampanjenrönte stor uppmärksamhet i media. Den belönades dessutom med första pris i Annonsörföreningensoch tidningen Dagens Industris reklamtävling 100-wattaren. Sedan Coop Konsum slutat sälja de billi-gare buräggen har försäljningen av ägg glädjande nog ökat.

Plastkassar till förmån för danska Röda Korset (COOP DANMARK) Coop Danmark var under år 2003medlem av danska Röda Korsets sponsorklubb,Klub 10. Det var därför som alla Coop-kedjor iaugusti sålde en Röda Kors-kasse, som kunder-na kunde välja att betala en krona extra för.Projektet fick stöd från en rad av Danmarks

populäraste skådespelare, som ställde upp gra-tis och medverkade i en reklamfilm för projek-tet. I början av sommaren lanserade dessutomKvickly en kollektion sommarkläder till förmånför danska Röda Korset. Projekten gav endonation på cirka 2 MDKK.

Fettsnåla varor och ensignal om bättre hälsa(COOP DANMARK/COOP SVERIGE) För att göra det lättare för konsu-menterna att hitta de varor som har lägst fetthalt har CoopDanmark infört en ny märkning: Lidt fedt! (Lite fett!). Denfinns nu på mer än 200 olika varor. Som tumregel omfattarmärkningen den fettsnålaste tredjedelen av varorna inom enviss grupp.

Coop Forum och Coop Konsum hjälper sina kunder atthitta rätt varor för en sundare livsstil. Hälsosignalen visar vardet finns näringsberäknade recept, frukt och grönt, nyckel-hålsmärkta produkter och produkter för motion och rörelse.

Världens första svanmärkta butik i Tromsø(COOP NORGE) Coop Prix Elverhøy i Tromsø har blivit världens första svan-märkta dagligvarubutik. Svanmärket delas ut för värmeåtervinning,energiförbrukning, transport och ett stort sortiment med ekologiska ochmiljövänliga produkter. Coop Prix Håpet i Tromsø utsågs av Miljøfyrtårn-sekretariatet till Norges bästa ”Miljøfyrtårnbedrift” i en tävling mellanalla ”miljöfyrtornsföretag” i hela Norge. I den första gruppcertifieringenblev sju Coop Mega-butiker certifierade som Miljøfyrtårn.

Bistånd på köpet (COOP SVERIGE) 6,2 miljoner kronor till hjälp för människor itredje världen. Det är resultatet av kundernas och med-lemmarnas i konsumentkooperationen i Sverige handlande2003. 121 668 medlemmar är anslutna till Bistånd på köpetsom varje gång man betalar med MedMera-kortetavrundar summan uppåt till närmaste helkrona. Örena skänks till biståndsprojektetVi-skogen och Kooperation Utan Grän-ser.

26

COOP DANMARK

Detta är Coop Danmark

Coop-koncernen slog i slutet av 2002 sammansina två helägda dotterföretag i Danmark dåOBS! Danmark A/S fördes in under CoopDanmark A/S. Bolaget drev i slutet av 2003sammanlagt 1140 butiker tillsammans med desjälvständiga konsumentföreningarna. Kedjor-na är Kvickly och Kvickly xtra med totalt 87varuhus, av vilka 15 ägs av självständiga kon-sumentföreningar, SuperBrugsen, Dagli’Brug-sen och LokalBrugsen med sammanlagt 701medlemsbutiker, av vilka 427 ägs av konsu-mentföreningar. Samtliga butiker i Irma (64)och Fakta (265) ägs av Coop Danmark. Dess-utom finns en rad butiker på Grönland ochFäröarna och Brugsen-butiker i Danmark.

Coop har ansvaret för inköp, logistik, IT och marknadsföring för samtliga butiker. En stor del av omsättningen i Coop Dan-mark kommer från medlemmarna i FDB

och konsumentföreningarna. Här finns totalt 1618 156 medlemmar, vilket innebär en netto-ökning på 104 968 jämfört med föregående år.Medlemsbutikerna marknadsför varje månadspecialerbjudanden till medlemmarna och gerbonus på Coop-varor.

FLER HÄNDELSER UNDER ÅRETFÖRSÄLJNING FÖR Coop Danmark steg med 2procent till 43,7 MDKK. Marknadsandelenförblev oförändrad.

RÖRELSERESULTATET FÖR Coop Danmark stegmed 230 MDKK till 208 MDKK (–22MDKK).

FÖRSÄLJNINGEN AV NONFOOD fortsatte att öka,och Coop Danmark intensifierade produktut-vecklingen av egna designvaror.

Vd H.C. Madsen Medelantal anställda 13 700 Antal butiker 1 140

FÖRSÄLJNING EXKLUSIVE MERVÄRDESSKATT, MDKK

02 03

32 25631 609

40 000

32 000

24 000

16 000

8 000

0

COOP DANMARKS DEL AV COOP NORDENS TOTALA INTÄKTER

46%

FÖRDELNING AV FÖRSÄLJNING AV EKOLOGISKA ARTIKLAR PER KEDJA

Kvickly 32%

SuperBrugsen 43%

Dagli’Brugsen 15%

LokalBrugsen 2%Irma 8%

RÖRELSERESULTAT, MDKK

MEDELANTAL ANSTÄLLDA, KVINNOR RESPEKTIVE MÄN

Kvinnor 55,25% Män 44,75%

250

125

0

–125

–250

208

–42,9

02 03

27

delsförsäljningen i Danmark i oktober 2001har konsumenterna flyttat en allt större del avsina inköp till dagligvarubutikerna. Coop Dan-mark ökade sin försäljning med mer än 30 pro-cent under 2003.

TVÅ KONSUMENTFÖRENINGAR VÄNDE TILLBAKA.

Efter tolv respektive åtta år utanför FDB beslu-tade de två själländska konsumentföreningar-na Hvalsø Brugsforening och Lynge UggerløseBrugsforening att återvända till Coop. De blevmedlemmar i Coop Danmark den 1 januari2004 och gick samtidigt med i SuperBrugsen.De två föreningarna står för en omsättning påcirka 160 miljoner kronor.

MILJÖFÖRBÄTTRINGAR HOS BANANLEVERANTÖR.

Ett ovanligt samarbete mellan en leverantör ochdetaljhandlare gav upphov till nya miljöför-bättringar i Centralamerika 2003. Det är värl-dens största producent av bananer, Chiquita,och Coop Danmark, som har ensamrätten påförsäljningen av Chiquita i Danmark, som nusedan 5 år har samarbetat om att minska mil-jöbelastningen i bananplantagen. Med hjälp avden oberoende miljöorganisationen Nepenthesgenomfördes en kontroll även 2003. Chiquitahar nu fått en etisk certifiering enligt SA 8 000,en internationell standard för socialt ansvar.

MINSKADE AVGIFTER GAV ETT LYFT för försälj-ningen av alkoholdrycker. Den danska reger-ingen sänkte avgifterna på alkohol från ochmed 1 oktober, så att en typisk helflaska alko-hol blev minst 40 kronor billigare. Det skapa-de omedelbart en kraftig uppgång, där försälj-ningen mer än fördubblades under de förstaveckorna efter avgiftsminskningen. Coopanvände exemplet till att kräva en sänkning avavgiften på öl efter att en undersökning visat attvar tredje öl som dricks i Danmark köps söderom gränsen.

DE 5 GAARDE. Coop söker efter mindre leve-rantörer med unika produkter vid sidan av destora leverantörerna. Under 2003 lanserades ettnytt varumärke för matvaror under namnet De5 Gaarde. Bakom produkterna står BendtWedell, Troels Holch Povlsen och H.K.H. prinsJoachim, som driver de fem herrgårdarna ochslotten Frijsenborg, Wedellsborg, Gyllingnæs,Constantinsborg och Schackenborg. Medutgångspunkt från råvaror därifrån producerarman livsmedel med mycket hög kvalitet.Bland de första produkterna fanns bland annatpotatis från Schackenborg och ostar från Gyl-ling næs.

ÖKANDE FÖRSÄLJNING AV RECEPTFRIA läkemedel.Efter avregleringen av den receptfria läkeme-

KONSUMENTPOLITISKT PROFILERADE sig Coopsom det första större företaget i Danmark somuteslutande säljer FSC-märkta trädgårdsmöb-ler av trä från och med säsongen 2003. CoopDanmark tilldelades Levnedsmiddelselskabetspris för sin lansering av den första frysta cam-pylobaktfria kycklingen.

ÖKANDE FÖRSÄLJNING AV EKOLOGISKA VAROR istorstäder. Efter två års stagnerande och försik-tigt avmattad försäljning av ekologiska varorhar en undersökning från Coop Danmark visatatt försäljningen minskade på landsbygdenmen istället ökade i storstäderna. Coop Dan-mark pekade ut Birkerød norr om Köpenhamnsom Danmarks ekologiska huvudstad. Härutgjorde den ekologiska mjölken cirka 70 pro-cent av den totala mjölkförsäljningen i Coopsbutiker i kommunen.

KVICKLY&

EKONOMISKT SUPERBRUGSEN DAGLI’BRUGSEN LOKALBRUGSEN IRMA KVICKLY XTRA FAKTA

Försäljning exklusive mervärdeskatt, MDKK 5 448,1 1 884,01) 1 653,6 8 266,5 5 402,2

Kedjans del av total försäljning, % 24 81) 7 37 24

MILJÖ/EKOLOGISKT

Andel ekologiska varor av total livsmedelsförsäljning, % 3,9 2,4 2,6 10,8 3,9 2,3

Andel miljömärkta kemtekniska artiklar av total kategori, % 14,5 11,4 14,0 36,2 15,6 11,62)

Andel miljömärkta hygienartiklar av total kategori, % 10,5 11,4 14,3 31,0 7,6 0

Elförbrukning i kWh per kvadratmeter bruttoareal 280 243 217 260 282 235

Vattenförbrukning i m3 per kvadratmeter bruttoareal 0,32 0,16 0,23 1,23 0,44 0,08

Värmeförbrukning i kWh per kvadratmeter bruttoareal 88 71 82 35 85 –

SOCIALT KVINNOR MÄN KVINNOR MÄN KVINNOR MÄN KVINNOR MÄN KVINNOR MÄN KVINNOR MÄN

Medelantal anställda, kvinnor resp. män, % 52 48 56 44 47 53 42 58 57 43 51 49

Fördelning kvinnor resp. män på chefsbefattning, % 4 96 5 95 33 67 31 69 4 96 27,5 72,5

1) Avser Dagli’Brugsen och Lokalbrugsen.2) Omfattar tvätt- och sköljmedel.

28

COOP DANMARK

Mer rationell drift, säger H.C. Madsen

Konkurrensen har skärpts kraftigt på den dans-ka dagligvarumarknaden under 2003. Förstoch främst har antalet nya lågprisbutiker ökatkraftigt och deras marknadsandel har blivitstörre. Det finns nu fyra landsomfattande ked-jor med lågprisbutiker som kämpar om nyalägen och ytterligare en aktör är på väg in i Dan-mark.

För vd H.C. Madsen, Coop Danmark,innebär detta nya krav på rationellare drift, hår-dare kostnadsstyrning och större insatser förutveckling av ledning och medarbetare.

”Under 2003 lyckades vi förbättra vårlogistik på ett mycket bra sätt. Vår leverans-säkerhet har förbättrats samtidigt som kostna-derna minskat rejält. Bättre produktivitet, lägresjukfrånvaro och omorganisation av arbetsupp-gifterna gjorde att vi kunde skicka tillbaka näs-tan 60 miljoner kronor till butikerna, eftersomdistributionen blev billigare än förväntat,”säger H.C. Madsen.

Coop Danmark ligger i täten för utveck-lingen på området lågprisbutiker. Under 2003öppnade Coop Danmarks lågprisbutikskedjaFakta 26 nya butiker (nettotillväxt 22). Trotsden kraftiga expansionen lyckades man samti-

digt uppnå en markant förbättring av intäkter-na och kedjan presterade sitt bästa resultatnågonsin. Utvecklingen av kedjan fortsättermed oförminskad styrka under 2004.

Även för SuperBrugsen, Irma, Dagli’Brug-sen och LokalBrugsen förbättrades intäkterna.Att man ändå inte lyckades uppnå den storaförbättring av driften som man förväntat för-klarades med det otillfredsställande resultatetför Kvickly. Inför 2004 har Kvickly och Kvick-ly xtra fått maximal prioritet och blivit ett avde områden som man fokuserar mest på. I bör-jan av 2004 tillträdde Michael Thurau som nykedjechef.

Mätningar av tillfredsställelsen bland butiks-medarbetarna och trivselmätningar för stöd-funktionerna visade på tydliga förbättringar.Ledningsutvecklingen kommer att få en merframträdande plats under de närmaste åren ochi början av 2004 tillträdde personaldirektörThomas Jellum. En av hans viktigaste uppgif-ter blir att stärka insatserna på det här områ-det. I slutet av 2003 förenklades organisatio-nen. Den tidigare modellen, som hade endirektion med tre medlemmar, ändrades så attden nu motsvarar strukturen i Coop Norden,

med en vd, en företagsledning och en led-ningsgrupp med sammanlagt 18 medlemmar,mot tidigare cirka 30.

”Coop Danmark är nu mycket bättre rustatatt klara den konkurrensskärpning som vi stårinför. Men vi måste fortsätta effektiviseringsar-betet, så att vi kan driva alla led i verksamhetenmer rationellt och med lägre kostnader än vihittills har gjort,” säger H.C. Madsen.

H.C. Madsen, vd, Coop Danmark.

Coop Danmark förbättrade åter driften, för fjärde året i rad, i SuperBrugsen,Dagli’- och LokalBrugsen, Fakta och Irma. Otillfredsställande resultat i Kvickly.Markant förbättring av logistiken.

MARKANT FÖRBÄTTRING AV TRIVSELN I SERVICE-ORGANISATIONEN

Tillfredsställelsen bland medarbe-tarna i Coop Danmarks serviceorga-nisationen ökar visar en trivselmät-ning som utfördes i maj 2003. Intemindre än 89 procent av medarbe-tarna svarade att de var ”mycketnöjda” eller ”nöjda” med sitt arbe-te hos Coop. Man mätte trivseln påsju olika områden. För att uppfylla

målet för ett visst område måste minst 50 procent av medarbetarna svara”nöjd” eller ”mycket nöjd”. Förra året nådde Coop Danmark målet förtre av de sju områdena, men i år lyckades man nå målet på alla sju områ-dena.

FÄRRE BEKÄMPNINGSMEDEL IFRUKT OCH GRÖNSAKER FRÅNSPANIEN

Coop Danmark fortsatte sitt arbetemed att minska användningen avbekämpningsmedel hos de spanskafrukt- och grönsaksodlarna som varjevinter levererar varor till de danskakonsumenterna. Ett tiotal gifter för-bjöds sedan man med gott resultatavlägsnat ett dussin besprutningsme-del hos de spanska odlarna. Kontrolli Coops laboratorium visade att färreprover nu överskred gränsvärdena.

29

Detta är Coop Norge

Uppgiften för Coop-koncernens helägda dot-terbolag Coop Norge AS är att sköta inköp,varuleveranser, drift av kedjan och marknads-föring till butikerna som drivs av de norskasamvirkelagen. Coop Norge AS ser till att 953butiker i dagligvarukedjorna Coop Marked,Coop Prix, Coop Mega och Coop Obs! får sinavaror. Dessutom levererar bolaget till 14 storabyggvaruhus i kedjan Coop Obs! Bygg och tillfackhandelsprofiler som Coop Byggmix ochCoop Elektro och andra lokala profilbutiker.

Drift, utveckling och marknadsföring avkedjekoncepten är de arbetsuppgifter som prio-riteras mest hos Coop Norge. Bra butiker medrätt sortiment är helt avgörande för framgången.

Coop Norge AS äger Coop Norge IndustriAS, som består av Coop Kaffe, Røra fabrikkeroch Gomanbagerierna. Alla Coops butiker iNorge ägs av konsumentföreningarna, som till-sammans driver cirka 1 300 butiker.

FLER HÄNDELSER UNDER ÅRETFÖRSÄLJNINGEN UPPGICK till 13 962 MNOK jäm-fört med 12 136 MNOK för 2002. Ökning-en beror på större vidarefakturering och högrelageromsättning både inom sortimenten fördagligvaror och fackhandel.

RÖRELSERESULTATET FÖR Coop Norge-kon-cernen blev 280 MNOK under 2003 jäm-fört med 142 MNOK året innan. I siffrornaingår Margarinfabrikkens realisationsvinst på 117 MNOK. Stark kostnadsfokusering, nor-disk integration och effektivare drift är huvu-dorsakerna till det starka rörelseresultatet. Med-len som ställts till Coop NKLs förfogandeuppgick till 286 MNOK under 2003.

OMSÄTTNINGEN INOM Coop Norge Industrisjönk med 53 MNOK under 2003 jämförtmed 2002, vilket beror på försäljningen avMargarinfabrikken.

FÖRSÄLJNING EXKLUSIVE MERVÄRDESSKATT, MNOK

02 03

13 962

12 136

15 000

12 000

9 000

6 000

3 000

0

02 03

280

142

300

240

180

120

60

0

150

120

90

60

30

0

COOP NORGES DEL AV COOP NORDENS TOTALA INTÄKTER

21%

RÖRELSERESULTAT, MNOK

MEDELANTAL ANSTÄLLDA, KVINNOR RESPEKTIVE MÄN

Kvinnor 22,7% Män 77,3%

ANTAL OMSATTA EKOLOGISKA ARTIKLAR 1998–2003

Vd Svein Fanebust Medelantal anställda 1 796 Antal butiker 953 inklusive de andrakoncepten CoopByggMix, Coop Elektro osv.

COOP NORGE

98 99 00 01 02 03

2143

83

121

140 152

30

COOP NORGE

COOP NORGE INDUSTRI hade ett rörelseresultatpå 96 MNOK exklusive försäljningen av Mar-garinfabrikken. Resultatutvecklingen för kvar-varande bolagen har varit bra.

AS MARGARINFABRIKKEN SÅLD. Margarinfabrik-ken grundades 1911 och margarin var koope-rationens första egenproducerade vara. Förstaseptember blev den sista vemodiga dagen förmärket Per Margarin och de andra Coopmär-kena från Stavangergatan i Oslo.

OMBYGGNAD AV CENTRALLAGER i Grorud.Under 2003 byggde Coop om lagret i Grorudsamt etablerade ett centrallager och infördedigitala lagerstyrningssystem. Nu kommervarorna att butiksplockas i centrallagret ochsedan distribueras till de lokala enheterna. Härsammanförs de med varorna som har plockatspå det lokala lagret, innan de tillsammans leve-reras till varje enskild butik. Detta ger effekti-vare lagerhållning och billigare varor.

COOPS BUTIKER FÅR LÄNGRE ÖPPETTIDER. En lagom nya öppettider har gjort det möjligt att hållaöppet till klockan 24.00 på vardagar. Många avCoops butiker har därför följt upp med längreöppettider, i den mån den lokala marknads-situationen tillåtit detta.

COOP KAFFE FEMTIO ÅR. Coop Kaffe Norge ASfirade femtioårsjubileum för Norges första riks-täckande kaffemärke. I festligheterna ingickbl.a. korandet av Norges Coop-kaffe nummerett i Coopbutikerna och en jubileumsfest.

DIPLOM OCH HEDERSOMNÄMNANDE. Glassbjör-nen är ett nationellt miljöpris. Coop NorgeTrondheim fick ett hedersomnämnande förinförandet av en återvinningsstation och kylle-verantören Norild AS fick pris för sitt patente-rade kylsystem hos Coop Mega Tøyen i Oslo.

ARBETET MED ATT SAMORDNA miljöarbetet inomCoop Norden blev något som i hög grad kom attprägla 2003. Det viktigaste resultatet av det arbe-tet blev en gemensam nordisk policy for miljö,etik, produktsäkerhet och hälsa. Denna policyska sedan ligga till grund för utvecklingen avgemensamma varukrav. Detta är viktigt dels föratt Coop ska kunna erbjuda varor som inte belas-tar miljön och som kan påverka och ändra kon-sumtionsmönstren och dels därför att Coopsstörsta miljöpåverkan sker genom de varor somCoop säljer. Coop Norge ökade sin omsättningav ekologiska varor 2003, även om ökningen varnågot lägre än för 2002. För miljömärkta pro-dukter noterade Coop en liten ökning. Avfalls-mängderna och energiförbrukningen i förhål-lande till omsättningen minskade 2003. Dettavisar att Coop är på rätt väg i riktning mot en mermiljövänlig drift.

COOP NORGE HAR UNDER 2003 haft representan-ter i styrelserna för Stiftelsen Miljømerking,Dagligvarebransjens miljø- og emballasjefo-rum, Debio och Initiativ for etisk handel. Videltar också i andra råd och kommittéer inommiljö- och etikområdet och bidrar dessutommed remissutlåtanden inom flera fackområden.

Coop har haft god kontakt med diverse frivil-ligorganisationer, myndigheter, medier och inteminst enskilda personer och kunder. CoopNorge är en av Miljøstiftelsen Bellonas part-ners. Detta samarbete tillför Coop viktig miljö-kompetens på en rad områden.

ÅRETS STÖRSTA ENSKILDA HÄNDELSER på miljö-sidan var certifieringen av Coop Prix Elverhøyi Tromsø som världens första svanmärkta livs-medelsbutik, utnämnandet av Coop Prix Håpeti Tromsø till Norges bästa Miljøfyrtårnbedrift(sidan 25) och att försäljningen av Coops soli-daritetskaffe, Cafe Futuro, fick ett rejält lyftunder 2003 (sidan 18).

COOP OCH NORWAY CUP. Under 2003 sponsradeCoop 250 lag (4 000 spelare) i Norway Cup,världens största fotbollscup för ungdom. Varjelag fick utrustning värd 15 000 kronor. Värdensom medägarskap, mångfald, bredd och solida-ritet är viktiga både för Coop och Norway Cup.

DEN SOM GER FRYSER INTE. Under 2002 done-rade våra kunder över 2 MNOK till Frälsnings-armén genom bössorna i Coops butiker. Coopfortsatte traditionen under 2003. Även dennagång gick pengarna oavkortat till Frälsningsar-méns sociala arbete: utdelning av matpaket,kläder och annat stöd till medmänniskor somhar det svårt. Genom samarbetet med Fräls-ningsarmén tar Coop ett socialt ansvar och gervåra medlemmar och kunder en enkel möjlig-het att göra något för sina medmänniskor.

EKONOMISKT 2003 FÖRÄNDRING, %

Försäljning exkl. mervärdeskatt, MNOK 13 962

MILJÖ/EKOLOGISKT

Försäljning av ekologiska varor i ton 3 887 6

Försäljning av miljömärkta varor i MNOK 341,3 0,04

Andel miljömärkta hygienprodukter i % av total försäljning av hygienprodukter 21,0 –1,1

Andel miljömärkta kemtekniska produkter i % av total försäljning av kemtekniska produkter 45,7 3,7

Andel organiskt avfall per omsatt miljon kronor 0,41 –9,5

Andel återvunnet avfall per omsatt miljon 0,33 0,8

Energiförbrukning i kWh per omsatt miljon kronor 2 310 –32,5

SOCIALT KVINNOR MÄN

Medelantal anställda, % 22,7 77,3

Fördelning på chefsbefattning, % 29 71

Föräldraledighet, % 1,21)

Vård av sjukt barn, % 0,41) 0,31)

1) Exkl. Coop Norge Industri.Coop Norges uppgifter omfattar endast omsättning och drift i Coop Norges distributionsenheter och ej försäljning i butik.

SOPOR BLIR TILL PENGAR

Coop Norge i Trondheim tillverkar eld-ningsbriketter av kasserade lastpallaroch säljer dem i butikerna. Tidigare fickCoop betala för att bränna 150 000 pal-lar om året. Nu levereras de istället tillett sågverk som först torkar och gör flisav dem och sedan tillverkar briketter avpallarna. Sågverket använder flis frånsin egen produktion både till uppvärm-ningen och driften av anläggningen.Coop köper tillbaka briketterna och2003 såldes 300 pallar med briketter för1,3 miljoner kronor. Ett kilo briketterger tre gånger så mycket värme som ett kilo björk. Nu ska Coops briketterlanseras i större skala. Förutom 10 kilos-säckar ska man också producera kar-tonger med medföljande tändnings-briketter, även dessa tillverkade avreturmaterial.

31

COOP PRIX OCH ”GULA PRISER”I februari återinförde Coop slagordet ”Gula priser” för CoopPrix. Det var en strategi som visade sig lyckosam. Mot slutetav 2003 visade mätningarna att inte mindre än 67 procentav befolkningen förknippade detta slagord med Coop Prix.Senast det användes var när Coop hette Forbrukersamvirket2001. Mätningar visar att Coop låg på nionde plats på listanöver vilka reklaminslag som folk mindes bäst i november 2003.

År 2004 blir kanske ett av de mest spännandeåren på många decennier i den norska detalj-handelsbranschen, med en ny konkurrenssitua-tion och sannolikt fler nya konkurrenter påmarknaden. Detta är något som vi gläder oss åtoch vi lovar att Coop även under 2004 kommeratt leverera konkurrenskraftiga varor och rättkedjekoncept som är väl anpassade efter delokala marknadsförhållandena och som i kom-bination med duktiga medarbetare bidrar tillatt skapa konsumentens butik. Framöver kom-mer Coop att satsa ännu hårdare på egna varu-märken under namnen X-tra, Coop, CoopNatur, Goman och Coop Kaffe. Bra egna varu-märken och Coop Nordens samlade inköps-kompetens och kunskapsstyrka gör att Coop iNorge står väl rustat inför 2004.

Svein Fanebust:

Coop i Norge väl rustat inför 2004

bland annat med nya slagord för Coop Mega(God middag!) och Coop Prix (Gula priser).

Coop Industri har haft ett mycket bra år.Kaffefabrikken firade jubileum eftersom det är50 år sedan Norges första rikstäckande kaffe-märke lanserades. Både Coop Kaffe, Goman-bagerierna och Røra fabrikker har uppnått finaresultat genom att leverera de kvalitetsproduk-ter som kunderna efterfrågar.

Konkurrensen blir allt hårdare och 2003beslutade man att sälja AS MargarinfabrikkenNorge till Mills. Dessutom beslutade man attverksamheten vid vår lagerenhet i Bodø skulleavvecklas från den 1 februari 2004. Inga av dessabeslut var lätta att fatta och de fick ingen attkänna sig lätt om hjärtat, men de ansågs nöd-vändiga för att vi ska stå bättre rustade i konkur-rensen framöver. Coop har också satsat stort pålogistiksidan där vi har infört nya lagerstyrnings-system och byggt om dagligvarulagret i Grorud.

Coops miljöprofil innebär praktisk hand-ling i vardagen och inte bara vackra ord. Detgäller också för året som gick. Några bra exem-pel är världens första svanmärkta butik, engemensam nordisk miljöpolitik, vidareutveck-ling av vår egen anläggning för avfallshanteringi Coop Trondheim och 200 ton solidaritetskaf-fe inköpt från Fedecocagua i Guatemala. Ändåär jag övertygad om att vi måste ta ännu störrekrafttag på miljö- och solidaritetsområdet iframtiden, för här kan vi aldrig bli tillräckligtbra.

Alla anställda i Coop Norge AS har gjort sittbästa och skapat ett bra resultat som givit ett braekonomiskt tillskott både till Coop Norden ABoch till konsumentföreningarna. Ett av deinsatsområden som prioriterats mest har varitinköpssamarbetet i Norden, för att skapa förut-sättningar för prissänkningar i Coops butiker.Året har också inneburit stora förändringar avCoop Norges organisation för att integrerakompetensen inom de tre länderna. Under2004 ska dessa ändringsprocesser slutföras så attkonsumentföreningarna och inte minst kun-derna i ännu högre grad ser resultaten av dettaarbete på kassakvittot.

Coop ska vara en ledande aktör även när detgäller att gå i spetsen för utvecklingen. Coop varbland annat den första norska dagligvaruaktörsom började sälja receptfria läkemedel. Viutmärkte oss även inom fackhandeln genomoffensiv försäljning av nya produkttyper tilllåga priser.

Kostnads- och ändringsprojektet Coop2003 överträffade de budgeterade kostnadsbe-sparingarna och har bidragit till det goda resul-tatet för Coop Norge AS 2003. Arbetet medytterligare effektivisering och rationalisering avdriften fortsätter 2004.

Coops medlemmar och kunder erbjuds helatiden fler bra egna varumärken. Detta är ett vik-tigt arbete för att få fram konkurrenskraftigabutiker med attraktivt sortiment. Även våra dag-ligvarukedjor har rustat upp sin marknadsföring,

2003 har varit ett år med stora förändringar för det nya stora kooperativa dag-ligvaruföretaget Coop Norden AB, och det har varit ett jobbigt år. Vi märker attetableringen av Coop Norden ger stora synergifördelar, ett viktigt tillskott i enny och skärpt konkurrenssituation.

Svein Fanebust, verkställande direktör, Coop Norge.

32

COOP SVERIGE

Detta är Coop Sverige

Coop Sverige är Coop-koncernens helägda dot-terbolag i Sverige. Coop Sverige svarar för dencirka 60 procent av den konsumentkooperati-va dagligvaruhandelns totala omsättning i Sve-rige. Resterande 40 procent bedrivs direkt av ettantal detaljhandelsdrivande konsumentföre-ningar.

Coop Sveriges detaljhandel drivs i de tvåkedjorna Coop Konsum och Coop Forum.Coop Konsum med sina 355 butiker är Sveri-ges största integrerade dagligvarukedja. Sverigesstörsta stormarknadskedja Coop Forum har 43stormarknader. Coop Sveriges marknadsandelnär det gäller detaljhandel är 10,3 procent.

Under 2003 etablerades Coop Extra, ettnytt butikskoncept inom Coop Konsum, med13 storbutiker. Ytterligare butiker planeras ochkonceptet utvecklas som ett nordiskt projektför att kunna användas på hela den nordiskamarknaden.

I Coop Sverige ingår också funktioner förinköp, logistik, marknadsföring och butiks-drift.

FLER HÄNDELSER UNDER ÅRETCOOP SVERIGES INTÄKTER ökade med 1 procentjämfört med 2002, vilket innehåller en ökningför Coop Forum och en svag minskning förCoop Konsum, det senare på grund av enreduktion av antalet butiker.

RÖRELSERESULTATET FÖRE strukturkostnaderökade med 156 MSEK till 225 MSEK.

FÖR ATT KOMMA TILL RÄTTA med de höga kost-naderna sattes besparingsåtgärder in på bredfront, både i den centrala organisationen, ter-minalstrukturen och kedjorna. Ett projekt harinletts för att i det närmaste halvera kostnader-na i leden bakom butiker och terminaler. Ter-minalstrukturen rationaliseras genom att verk-samheten koncentreras till färre enheter.Koncepten förenklas och personalneddrag-ningar har genomförts i butiker och stormark-nader.

DE EGNA VARUMÄRKENA hade en god försälj-ningsutveckling och andelen ökade med 3 pro-cent. Signumsortimentet ökade med 5 procent.

Vd Svein E. Skorstad Medelantal anställda 11 591 Antal butiker 398

FÖRSÄLJNING EXKLUSIVE MERVÄRDESKATT, MSEK

02 03

COOP SVERIGES DEL AV COOP NORDENS TOTALA INTÄKTER

33%

FÖRDELNING AV FÖRSÄLJNING AV MILJÖMÄRKTA ARTIKLAR PER KEDJA

Coop Forum 42%Coop Konsum 58%

MEDELANTAL ANSTÄLLDA, KVINNOR RESPEKTIVE MÄN

Kvinnor 58% Män 42%

RÖRELSERESULTAT, MSEK

02 03

30 000

24 000

18 000

12 000

6 000

0

27 31527 654

250

125

0

–125

–250

35

–252

33

bevara ett levande kulturlandskap och en ökadbiologisk mångfald vid Sörfjärden vid Mälaren.

GEMENSAM MILJÖRAPPORT. Coop Forum ochCoop Konsum förenades i en gemensam mil-jörapport som publicerades på Coop Sverigeswebbplats under adressen www.coop.se/miljo-rapporten.

KAMPANJ FÖR ÅTERVINNING. För att uppmunt-ra återvinning av hårdplast genomförde CoopForum en kampanj tillsammans med Plast-kretsen. Kunderna uppmanades att handla, sor-tera och sedan returnera förpackningarna ibehållare utanför stormarknaderna.

LANSERING AV EKOLOGISK LAX. Coop Sverigelanserade odlad ekologisk lax från Norges förs-ta laxodling som uppfyller reglerna för KRAV-godkännande.

DUBBLA POÄNG PÅ MILJÖMÄRKT. För att upp-märksamma våra nya miljökvitton, lämnade viunder två veckor dubbla MedMera-poäng påalla köp av miljömärkta varor.

FRÅNVAROTRENDEN HAR VÄNT. Sjukfrånvaronhar under året legat på en oförändrad nivå jäm-fört med året innan. Den trend av ökande sjuk-frånvaro som gällt tidigare har därmed brutits.

COOP SVERIGES FÖRSÄLJNING till de detaljhan-delsdrivande föreningarna ökade med 5 pro-cent.

BRUTTOMARGINALEN ÖKADE med 0,2 procentdelvis som en effekt av inköpseffektiviseringeni Coop-koncernen.

TILL FÖLJD AV OMORGANISATIONEN inom Coop-koncernen och beslutade rationaliserinsåtgär-der har ett antal omstruktureringskostnader avengångskaraktär uppstått, vilket påverkat resul-tatet.

FÖRSÄLJNINGEN AV MILJÖMÄRKT ökade med 2procent. Totalt uppgick försäljningen av miljö-märkta artiklar i Coop Sverige till 1,3 miljarder.Coop Forum ökade sin försäljning med 9 pro-cent och Coop Konsum minskade sin med 2procent. Största ökningarna visar varugrupper-na ägg, färskt färdiglagat och chark.

FÖRSÄLJNINGSANDELARNA av miljömärkta pro-dukter totalt är för Coop Forum 4,6 procentoch för Coop Konsum 6,2 procent.

ÄNGLAMARKPRISET TILL FÄLTSTATIONEN Rör-drommen. Coop Sveriges årliga miljöstipendi-um tilldelades Fältstationen Rördrommen somframgångsrikt arbetar för att återställa och

Kostnaderna för sjukfrånvaron har däremot ökateftersom arbetsgivaren sedan halvårsskiftet beta-lar sjuklön även för den tredje sjukveckan.

EN NY PENSIONSLÖSNING har utarbetats inomKP. Pensionskostnaderna har därmed kunnatreduceras väsentligt.

FRIENDS MOT MOBBNING. Varje dag mobbas100 000 svenska barn. Coop Sverige är huvud-sponsor för stiftelsen Friends som engagerar ele-ver mot mobbning. Under sommaren såldeCoop Konsum, Coop Extra och Coop Forum80 000 flaskor kolsyrat vatten till förmån förFriends.

TRE DAGAR ARBETE, TRE DAGAR LEDIGT. Ett nyttarbetstidssystem har testats på Coop KonsumLägerhyddan i Linköping. Personalen arbetartre dagar för att sedan vara lediga tre dagar.Målsättningen är att bidra till en bättre arbets-miljö och en lägre sjukfrånvaro.

OPERATION DAGSVERKE. Under en dag arbetadeelever från över 200 skolor i kooperationensbutiker för att tjäna pengar till ett skolbygge iParaguay.

COOP COOP COOP

EKONOMISKT KONSUM EXTRA FORUM

Försäljning exkl. mervärdeskatt, MSEK 9 822 1 238 11 957

Respektive kedjas del av Coop Sveriges totala försäljning, % 36 4 43

COOP FÖR- COOP FÖR-

MILJÖ/EKOLOGISKT KONSUM ÄNDRING, % FORUM ÄNDRING, %

Försäljning av KRAV-märkta eller motsvarande livsmedel, ton 29 500 2 8 510 17

Andel miljömärkta artiklar av total hygienförsäljning, % 46,9 39,9

Andel miljömärkta artiklar av total kemteknisk försäljning, % 37,6 31,8

Andel avfall till deponi/förbränning, % 42 42

Andel organiskt avfall, % 5 5

Andel materialåtervinning, % 52 52

Miljöutbildning, antal timmar 5 015 2 0001)

SOCIALT KVINNOR MÄN

Medelantal anställda, % 58 42

Fördelning på chefsbefattning, % 33 67

Föräldraledighet, % 4,3 1,0

Vård av sjukt barn, % 0,5 0,5

Sjuklönekostnad i relation till total lönekostnad, % 2,0

1) Inkluderar utbildning i Hälsa.

MAT FÖR BARN OCHUNGDOMAR

Coop Provkök slog under 2003 ettslag för barns och ungdomars mat.Coops Stora Matpris gick till hem-kunskapslärare Monika Mårtenssonsom spridit matkunskap och mat-glädje till framtida konsumenter,barn och ungdomar.

Tillsammans med Hälsorörelsenarrangerade Coop Provkök tävling-en Bästa Gröna Skollunch för attinspirera och skapa intresse kringden vegetariska matlagningen istorkök och skolmatsalar. Vanngjorde Katja Olsson från Falken-bergs Gymnasieskola.

Dietisten Latifa Lindberg utkommed en mycket uppmärksammadkokbok ”Mat för barn & deras för-äldrar” som svarar på barnfamiljer-nas frågor om mat till barn, allergi-er och övervikt.

Kokboken blev en försäljnings-succé och utsågs dessutom till åretsbästa barnmatskokbok av ÅretsSvenska Måltidslitteratur 2003.

34

COOP SVERIGE

Svein E. Skorstad:

Genomgripande förändringsprojekt

Besparingsåtgärder på bred front sattes igång,både i den centrala organisationen, terminal-strukturen och i våra kedjor. I ledet bakombutiker och stormarknader reducerar vi kost-naderna genom att i det närmaste halvera anta-let medarbetare. Dessutom inför vi ett för-enklat, mer kostnadseffektivt arbetssätt medtydligt marknadsfokus där kunder och butikersätts i centrum.

Även inom terminalstrukturen inleddesrationalisering för att möjliggöra en mer stor-skalig och effektiv varuhantering. Verksamhe-ter i olika delar av landet läggs samman till färreenheter. Det ger en ökad koncentration ochspecialisering som möjliggör förstärkt servicetill butikerna och användningen av ny tekno-logi.

Vi genomförde också neddragningar i vårastormarknader och butiker och inledde arbetetmed att förenkla koncepten.

Med starten av dessa genomgripande för-ändringsprojekt blev 2003 ett uppbrottsår förCoop Sverige. De omfattande strukturföränd-ringarna medförde stora engångskostnader somförsämrade vårt resultat. Men åtgärderna skaskapa en grund för förnyad konkurrenskraftoch möjlighet till utveckling.

Självklart kan vi inte enbart spara oss tilllönsamhet, vi måste också se till intäkterna.Därför kommer vi under 2004 att fokuserastarkt på försäljning, på välskötta butiker ochett attraktivt sortiment.

Koncepten ses över för att få en mer ratio-nell och effektiv drift som grund för ett prisvärtutbud. Som ett led i denna strävan etablerar vivårt tredje koncept Coop Extra med storbuti-ker som erbjuder ett brett dagligvarusortimenttill konkurrenskraftiga priser och det bästa vihar inom nonfood.

Under 2004 ser jag också fram emot ett ut-ökat samarbete med de detaljhandelsdrivandeföreningarna. Vi har under 2003 på ett positivtsätt kommit igång med gemensam utvecklingav koncept och sortiment och jag ser i dettautbyte stora potentialer för bägge parter.

2004 blir ett viktigt år med högt tempo i dennordiska integrationen. Coop Sverige har somen av de tre driftsenheterna, stora potentialeratt hämta i Coop Nordens gemensamma funk-tioner. Både på kostnadssidan och genominköp och bättre marginaler kommer samar-betsvinsterna Coop Sverige till godo. 2004 bördärför kunna bli ett framgångsrikt år för CoopSverige, även om vi har en lång väg att gå.

Under 2003 blev det mycket tydligt att Coop Sverige har för höga kostnader iförhållande till intäkterna och att kraftfulla åtgärder behöver vidtas för att viska nå ett tillfredsställande resultat. Därför startade vi under året ett flertal pro-jekt för att rationalisera och effektivisera verksamheten.

Svein E. Skorstad, vd, Coop Sverige.

På Coop Forum och många Coop Konsum-butiker kan kunderna lätt se hurmycket miljömärkt de har handlat. Varje miljömärkt vara som köpts marke-ras med en treklöver på kvittot. På kvittot finns också en rad med texten”Varav miljömärkta varor”, där summan av de inköpen redovisas.

De varor som får en treklöver på kvittot är de märkta med: KRAV, Falken(BraMiljöval), Svanen (SIS), FSC, EU-blomman, TCO eller vårt eget varumärkeÄnglamark. Ett sortiment som totalt omfattar över 2 400 artiklar – allt frånmjölk till målarfärg.

Genom att uppmärksamma de miljömärkta produkterna lite extra vill viuppmana kunder och medlemmar att delta i ”världens minsta miljörörelse”.Det vill säga att flytta handen i hyllan och välja en miljömärkt vara.

MILJÖMÄRKTA VAROR REDOVISAS PÅ KVITTOT

35

Coop Nordens styrelse

Nedre raden från vänster: Nils Edvard Olsen, Coop NKL, vice ordförande. nils-edvard.olsen@coop.no. Ebbe Lundgaard, FDB, ordförande. el@fdb.dk. Nina Jarlbäck, KF, vice ordförande. nina.jarlback@kf.se. Andra raden: Henrik Larsen, FDB, ledamot. henrik@larsen-family.dk. Laszlo Kriss, KF, ledamot.laszlo.kriss@atriumfastigheter.se. Ulla Verholt, FDB, arbetstagarrepresentant. verholtu@post.tele.dk. Tredje raden: Jan Andersson, KF, ledamot. jan.andersson2@kf.se.Bernt Aas, Coop NKL, ledamot. bernt.aas@coop.no, Paul Mollerup, FDB, ledamot. pm@fdb.dk. Fjärde raden: TorBjörn Jonsson, KF, arbetstagarrepresentant.torbjoern.jonsson@coop.se. Palle Birk, FDB arbetstagarrepresentant, suppleant. palle.birk@coop.dk. Björn Christensen, Coop NKL, ledamot. bjorn.christensen@coop.no.John Thunes, Coop NKL, ledamot. john.thunes@fss.coop.no. Leif Olsson, KF, ledamot. leif.olsson@konsumvarmland.se. Magnus Möller, KF, arbetstagarrepresentant,suppleant. magnus.moller@coop.se. Holger Damgaard, FDB, ledamot. hoda@post2.tele.dk. På bilden saknas: Börje Fors, KF, ledamot. borje.fors@kf.se.

Coop Nordens ledningFrån vänster: Lars Härenstam, Koncerndirektör, Koncernstaber.lars.harenstam@coop.se. Svein Fanebust, Vice verkställande direktör;Verkställande direktör Coop Norge AS. svein.fanebust@coop.no. Roger Gehrman, Vice verkställande direktör; Koncerndirektör Varu-försörjning. roger.gehrman@coop.se. Erik Skånsberg, KoncerndirektörEkonomi och Finans. erik.skansberg@coop.se. Svein E. Skorstad, Ställföreträdande koncernchef; Verkställande direktör Coop Sverige AB.svein.skorstad@coop.se. H.C. Madsen, Vice verkställande direktör;Verkställande direktör Coop Danmark A/S. HC@coop.dk. Maria Arnholm, Koncerndirektör kommunikation. maria.arnholm@coop.se.Claes Eriksson, Koncerndirektör Affärsutveckling. claes.eriksson@coop.se.Svante Nilsson, Verkställande direktör och koncernchef.svante.nilsson@coop.se. På bilden saknas: Verner Jensen, Koncern-direktör, IT. verner.jensen@coop.se.

STYRELSE OCH LEDNING

Dotterbolag:Coop Danmark A/SRoskildevej 65DK-2620 AlbertslundTel: +45 43 86 43 86E-post: coop@coop.dkwww.coop.dk

Coop Norge ASØstre Aker vei 264GrorudP.O. Boks 21 HaugenstuaNO-0915 OsloTel: +47 22 89 95 95E-post: info@coop.nowww.coop.no

Coop Sverige ABSE-171 88 SolnaEnglundavägen 4Tel: +46 8 743 10 00E-post: info@coop.sewww.coop.se

Coop Norden ABBox 21SE-101 20 StockholmKungsgatan 49Tel: +46 8 743 54 00E-post: info@coopnorden.comwww.coopnorden.com

Organisationsnummer: 556585-8585

SE