EU:s utrikes- och säkerhetspolitik och Finland

EU:s utrikes- och säkerhetspolitik och Finland

Juha Jokela, Utrikespolitiska institutet

7.2.2014

Inledning

• Europeiska unionen och Europas säkerhet

• Europeiska unionens säkerhetspolitik

• Europeiska unionens utrikespolitik och globala roll

Europeiska unionen och Europas säkerhet

• EU som ett projekt för fred och stabilitet

– Från krig till ett ekonomiskt samarbete och integration • Vilken roll har integrationen spelat i främjandet av freden i

Europa?

• Hur är det med övriga bakgrundsfaktorer?

– Brytningstiden och utvidgningen efter kalla kriget • EU:s inre utveckling och förmåga/vilja att utvidgas

• Regional säkerhet NATO (utvidgning och Balkan)

• Ekonomisk, politisk och social stabilitet EU

• Grannpolitik och EU:s gränser

Finland och Europas säkerhet

• I vilken utsträckning har man i Finland betraktat EU som ett projekt för fred och stabilitet?

– Ekonomiskt samarbete fram till Finlands medlemskapsansökan

– Var medlemskapet ett säkerhetspolitiskt beslut? • ”Medlemskapet i Europeiska unionen förstärker grunden för

Finlands säkerhet…” (Statsrådets redogörelse, 1995)

– Utvidgning och Europas stabilitet (övergripande säkerhet) • Balkan

• Ukraina

EU:s säkerhetspolitik

• Det politiska samarbetet i Europa (1980-talet)

• Gemensam utrikes- och säkerhetspolitik (Maastrichtfördraget, 1992)

• Gemensam säkerhets- och försvarspolitik (Amsterdamfördraget, 1997)

• Nya säkerhetshotbilder (Europeiska säkerhetsstrategin, 2003, 2008)

• Europeiska rådets möte i december 2013

EU:s säkerhetspolitik • Krishantering och fredsstiftande?

– Omfattar inte det regionala försvaret – Militär krishantering i EU:s närområden och globalt

• Splittring av Europa och FN:s behov av förnyelse • Militär handlingsförmåga (Helsinki Heal Line Goal EU:s stridsstyrkor)

– Fredsstiftande och återuppbyggnad • Civila operationer (demokratiska institutioner, rättsstat och mänskliga rättigheter)

– Politisk handlingsförmåga?

• Försvarssamarbete – Förenta staternas strategiska tyngdpunkt håller på att flyttas till Asien – Rysslands upprustning, återgång till det traditionella säkerhetstänkandet? – ”Techflation” och den ekonomiska krisen:

• EU-samarbete och upprätthållande och utvecklande av de europeiska handlingsförmågorna (konceptet pooling & sharing)

• Nya säkerhetshot och begreppet övergripande säkerhet – Terrorismbekämpning – Cyberhot – Miljö: livsvillkor och vatten – Ett helhetsgrepp: Utrikespolitik, utvecklingspolitik och säkerhetspolitik (Afrikas horn och

Sahelområdet) Europeiska utrikestjänsten

Finland och EU:s säkerhetspolitik

• En central del av Finlands säkerhetspolitik – Finland är en producent, inte en konsument, av säkerheten

– Förmågan att samverka med EU och NATO förstärker det nationella försvaret

– Ett eventuellt försvagande av CSDP Att stärka alternativen • Upprätthållande och utvecklande av en självständig försvarsförmåga

(tämligen dyrt)

• Ett internationellt försvarssamarbete vid sidan av EU: – NORDEFCO-samarbete

– NATO-samarbete

• Den säkerhetspolitiska redogörelsen 2013: ”Finland ingår inte i någon militärallians” (förr: ”Finland är ett militärt alliansfritt land”)

EU:s utrikespolitik och globala roll

• Inre drivkrafter – EU:s inre organisering och utveckling återspeglas i Europas internationella

relationer och globala ställning: • På grund av integrationen som spritt sig till flera områden är EU en global aktör,

vare sig den vill eller inte (en passiv maktkoncentration)

• Yttre drivkrafter – Globalisering och det ömsesidiga beroendet: EU kan inte fly undan sin

globala makt och sitt globala ansvar (en aktiv maktkoncentration) • Befrämjande av EU:s modell och värderingar (t.ex. en effektiv multilateralism och

starka globala institutioner samt bindande internationell lagstiftning och reglering) • Upplösning av Europas överrepresentation i den globala kontrollen

– Hårdnande konkurrens, stater på uppgång och en speciell relation till Förenta staterna (teserna om multipolaritet och ”statens återkomst”)

• Att driva Europas intressen förutsätter ett allt enhetligare agerande utåt och representation


Källa: The National Intelligence Councils rapport Global Trends 2030: Alternative Worlds


Källa: BBC World Service and GlobeScan, 2010 http://www.globescan.com/news_archives/bbc06-3/index.html


• Transnationalitet eller regeringarna emellan? – De yttre förbindelserna inom politikens delområden som

flyttats till EU-nivån • T.ex. jordbruks-, tull-, konkurrens-, handels- och penningpolitiken

– Europeiska kommissionens yttre verksamhet

– Europeiska centralbankens yttre verksamhet

– Delad befogenhet mellan medlemsstaterna • Samverkan och samordning

– Utvecklingsbistånd och -politik » Europeiska kommissionen och medlemsstaterna

– Gemensam utrikes- och säkerhetspolitik » Europeiska rådet och medlemsländerna


• Det konstitutionella fördraget och Lissabonfördraget – EU:s yttre verksamhet under en och samma tak Europas

utrikesförvaltning (”EU:s utrikesministerium”) • Fördelningen av befogenheterna tills vidare ”oförändrad” • Strategisk ledning av den yttre verksamheten och en mer strömlinjeformad ledning

av EU:s inre organisation – Europeiska rådets ställning och roll (koordineras och representeras av en ständig

ordförande) – Europeiska utrikestjänstens (EEAS) ställning (koordineras och representeras av HR/VP)

– EU blir en juridisk person

• Svårigheterna med verkställandet • Medlemsstaternas strategiska avsikter inom politiken • Maktkamper mellan EU:s organ

– Kommissionen vs. Europeiska rådet – Kommissionens ordförande och Europeiska rådets ordförande

• Det internationella systemets anpassning till EU:s agentskap


• Om nuläget i EU:s utrikespolitik – EEAS handlingsförmåga: kommer den att stärkas inom en nära framtid?

• Fokusen håller på att flyttas från byggandet av administration till en aktiv utrikespolitik • Representationsnätverkets (141) inre och yttre dragningskraft

– Utvidgningens konsekvenser • Inre meningsskiljaktigheter • Utländska makters möjligheter att påverka

– Den ekonomiska krisens konsekvenser • Å ena sidan:

– Den inre splittringen har ökat (t.ex. Storbritannien fjärmar sig) – En inåtvänd EU, EU:s och medlemsstaternas fokus ligger på att lösa krisen och stärka EMU

• Å andra sidan: – Att rätta till EMU:s gjutfel avspeglas med tiden i den yttre verksamheten (t.ex. eurogruppens

yttre representation, en mer centraliserad ekonomisk politik?) – En hårdnande internationell konkurrens (kan ens Tyskland mäta sig med Kina?) och gruppering

av tillväxtländerna

– Förändringar i den yttre verksamhetsmiljön • En ömsesidigt beroende, postmodern värld (koordinerad decentraliserad utrikespolitik) • En multipolar, modern värld (centraliserad utrikespolitik)

Finland och EU:s utrikespolitik

• Finland har gjort stora investeringar i utvecklingen av EU:s utrikespolitik, och EU är den mest centrala kanalen för Finlands utrikespolitik och internationella inflytande.

• Svårigheterna i utvecklandet av EU:s utrikespolitik har ibland avspeglats i det utrikespolitiska tänkandet i Finland.

– Alternativa arrangemang växer fram vid sidan av EU-vägen (bilaterala relationer, nordiskt samarbete och FN)

Tack!

Q&A

News & Politics

EU:s utrikes- och säkerhetspolitik och Finland