1

– NYTT ARBETE MED EXPORTBASERAD TILLVÄXT

SDP:s linje i den ekonomiska politiken

20.3.2015 2

FINANSKRISENS LÅNGA SKUGGA

n. 20 % ero

Ennen finanssikriisiä oletettu maltillinen trendikasvu

Lähde: Tilastokeskus

I Finland är nivån på den sammantagna produktionen fortfarande lägre i jämförelse med situationen före krisen. Vår BNP är nu 20% lägre än den vore om tillväxten legat på ens en moderat nivå från år 2008 och framåt. Skatteinkomsterna är 15 miljarder lägre i jämförelse med en situation där tillväxten skulle ha fortsatt i normala spår.

20.3.2015 3

Kuvan lähde: Borg&Vartiainen 2015

BAKGRUNDEN TILL EXPORTSEKTORNS PROBLEM ÄR DEN SVAGA UTVECKLINGEN SÄRSKILT I SKOGS- OCH DATATEKNIKSEKTORN.

Exportens svaga utveckling förklaras också av en kraftig nedgång i skogs- och datatekniksektorns produktion. Vid sidan om de här sektorerna har exporten i Finland utvecklats i samma mån som är fallet i jämförbara länder som Sverige och Tyskland.

20.3.2015 4

KOSTNADSKONKURRENSKRAFT FÖRSVAGATS

Den svaga produktivitetsutvecklingen har hämmat Finlands kostandskonkurrenskraft. Dessutom var förhöjningarna under avtalsrundorna 2007 - 2009 höga.

20.3.2015 5

Andelen sysselsatta har emellertid inte sjunkit lika mycket som BNP, vilket delvis förklarar den svaga produktivitetsutvecklingen. Antalet sysselsatta ökade jämnt i Finland från mitten av 1990-talet fram till år 2008. Efter det har sysselsättningen trendmässigt sjunkit.

FÖLJDERNA SYNS I SYSSELSÄTTNINGEN

20.3.2015 6

64

66

68

70

72

74

76

Suomi Ruotsi Norja Tanska

Työllisyysaste (2014)% työvoimasta

Att uppnå en hållbar tillväxt och trygga finansieringen av välfärdsstaten förutsätter att antalet sysselsatta ökar och att sysselsättningsgraden märkbart höjs. Finland bör sträva efter en nordisk sysselsättningsgrad.

FINLANDS SYSSELSÄTTNINGSGRAD ÄR BETYDLIGT LÄGRE ÄN I DE ÖVRIGA NORDISKA LÄNDERNA

20.3.2015 7

-12000

-10000

-8000

-6000

-4000

-2000

0

2000

4000

2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015

Valtiontalouden ali/ylijäämämilj. €

En svag BNP- och sysselsättningsutveckling har resulterat i att den offentliga ekonomin visat ett kraftigt underskott. Statsekonomin visade exempelvis ett underskott år 2009 och under de senaste åren har underskottet varit cirka 8 miljarder, trots de anpassningsåtgärder som vidtagits. För år 2015 är prognosen att underskottet ska minska till drygt 5 miljarder euro.

DEN OFFENTLIGA EKONOMIN VISAT ETT KRAFTIGT UNDERSKOTT

20.3.2015 8

Julkisen talouden sopeutus 2012–2018(lähde: talouspolitiikan arviointineuvoston raportti, tammikuu 2015)

Under den gångna valperioden har man på ett betydande sätt anpassat den offentliga ekonomin. Anpassningen av hela den offentliga ekonomin stiger till över 7 miljarder år 2018. Anpassningsåtgärderna sammantaget stiger till cirka 6 miljarder euro.

MAN HAR ANPASSAT DEN OFFENTLIGA EKONOMIN PÅ ETT BETYDANDE SÄTT

20.3.2015 9

DEN GJORDA ANPASSNINGEN RÄCKER INTE TILL

Efter vidtagna anpassningsåtgärder kan underskottet i den offentliga ekonomin under de närmaste åren utgöra cirka 3 procent av BNP.

Enligt finansministeriets bedömning kommer hållbarhetsgapet under de närmaste åren att utgöra cirka 5 procent av BNP. Men bedömningarna av hållbarhetsgapets storlek har varierat.

För att den offentliga skuldens förhållande till vår BNP inte skall stiga till en ohållbar nivå bör underskottet i den offentliga ekonomin minska och hållbarhetsgapet avlägsnas.

20.3-2015 10

SLUTSATS 1:

Den ekonomiska tillväxten måste öka betydligt, till en nivå på cirka 2 procent. Det lyckas bara om vi satsar på exporten. Endast så kan vi trygga en hållbar tillväxt av sysselsättningen.

Tillväxtpolitikens hörnstenar är en starkare export, att vi främjar investeringar, stöder tillväxt på hemmamarknaden och förbättrar förutsättningarna för affärsverksamhet och sysselsättning. Målet är att skapa 100 000 nya arbetsplatser under de följande fyra åren.

SLUTSATS 2:

Att balansera den offentliga ekonomin och avlägsna hållbarhetsgapet förutsätter vid sidan om tillväxt och en hög sysselsättning också strukturreformer och anpassning.

Utan strukturreformer och anpassning hotar skuldernas förhållande till vår BNP att öka och bli ohållbart högt. Under den följande valperioden bör vi bereda oss för beslut om tilläggsanpassning på 4 miljarder och fortsätta att arbeta för att avlägsna hållbarhetsgapet.

11

Socialdemokraternas ekonomiska linje i sex punkter

– NYTT ARBETE MED EXPORTBASERAD TILLVÄXT

20.3.2015 12

FART PÅ EXPORTEN (1/2).

Finlands exportkonkurrenskraft måste återställas. Konkurrenskraften bör förbättras på alla delområden: både vad gäller kostnadsnivå, produktivitet, kunnande och produkturval.

Vi behöver en långsiktig, täckande och moderat lönelösning, som också stöder målet om lönejämställdhet.

Basen för exporten bör breddas geografiskt, förädlingsgraden höjas och vi bör främja tillväxt i nya branscher.

Vi ska utnyttja de möjligheter megatrenderna i världen erbjuder och satsa på lösningar för att begränsa klimatförändringen, främjar ren luft och rent vatten, energieffektivitet, förnybar energi, avfallshantering, digital teknologi, utbildning, välfärdsservice, turism.

Statsmakten bör i högre grad stöda företagens internationalisering.

1.

20.3.2015 13

FART PÅ EXPORTEN (2/2).

Vi ska med samhälleliga beslut sänka kostnaderna för företag som konkurrerar på den internationella marknaden. Strävan ska vara att energikostnaderna ligger på nordisk nivå. Vi tar i bruk ett kompensationssystem för utsläppshandelskostnaderna. Att sänka logistikkostnaderna förutsätter en tillräcklig nivå på våra huvudfarleder och att vi fortsätter med tillfälligt sänkta farledskostnader och banskatter samt granskar beskattningen av yrkestrafiken.

Vi ska utnyttja Finlands arktiska ställning fullt ut. Vi ska göra Finland till ett centrum för telekommunikation mellan Europa och Asien.

20.3.2015 14

ÖKA INVESTERINGARNA.

Att stärka den reella konkurrenskraften förutsätter att vår produktionskapacitet förnyas och satsningar på en förstklassig infrastruktur. Vi behöver en högre investeringsgrad.

Vi ska utnyttja alla möjligheter att öka de offentliga investeringarna så att vi också får fart på de privata investeringarna.

Trafik-, bostads- och markanvändningspolitiken bör i högre grad kombineras. De ska utgöra en friktionsfri helhet som stöder ekonomisk tillväxt, främjar en enhetlig samhällsstruktur, håller boendekostnaderna på en rimlig nivå och stöder arbetskraftens rörlighet.

Frågor som rör den byggda miljön koncentreras till ett ministerium.

Tillståndsprocesserna utvecklas så att de stöder investeringar. Höjd avskrivningsrätt för investeringar ska fortsättningsvis gälla.

2.

20.3.2015 15

TILLVÄXT PÅ HEMMAMARKNADEN.

Förutsättningarnas för tillväxt i servicebranschen är en tillräcklig in hemsk efterfrågan och en fungerande konkurrens.

Ett tillväxt- och sysselsättningsprogram uppgörs för servicebranschen.

En betydande del av de nya arbetsplasterna skapas i små och medelstora företag. Därför bör deras verksamhetsförutsättningar stärkas.

3.

20.3.2015 16

FÖRNYA STRUKTURERNA.

För att minska hållbarhetsgapet krävs strukturreformer och en produktivitetsökning i den offentliga sektorn. Social- och hälsovårdsreformen bör slutföras. Bas- och specialsjukvården och den sociala servicen bör integreras och ansvaret för arrangemangen bör överförs på tillräckligt starka organisationer.

Vi tar i bruk finansieringsramar för social- och hälsovården. Vi ska främja digitalisering i hela samhället. Den offentliga sektorns ICT-kostnader ska sänkas genom att koncentrera kunnandet och styrningen av anskaffningar.Vi bereder strukturella reformer av hela socialskyddet som ökar deltagandet i arbetslivet och minskar förmånskostnaderna för passiv tid. Långtidsarbetslösa ska tryggas ett meningsfullt arbete. Familjeledigheterna ska fördelas jämnare och så att systemet stöder deltagande i arbetslivet.

Vi ska stärka den nationella kunskapsnivån. Alla unga ska garanteras en studieplats och vi ska höja kunskapsnivån bland de vuxna.

4.

20.3.2015 17

RÄTTVIS ANPASSNING.

Under följande valperiod bereder vi oss på beslut om en anpassning motsvarande 4 miljarder euro. Genast i regeringsperiodens början fattas beslut om en anpassning på 3 miljarder. Beslut om ytterligare anpassning på 1 miljard fattas våren 2017, om utvecklingen kräver det.

Av de 3 miljarder som regeringen fattar beslut om i början av perioden anpassas 2 miljarder på utgiftssidan och 1 miljard på inkomstsidan. Samma förhållande, det vill säga 2/3 utgiftsanpassning och 1/3 inkomstanspassning ska också gälla tilläggsanpassningen i mitten av perioden. Så garanterar vi att anpassningen fördelas rättvist och inte äventyrar välfärdsstatens grundstrukturer.

Anpassningen träder stegvis i kraft. En för snabb anpassning bromsar den ekonomiska tillväxten och försvagar sysselsättningen och försvagar därmed utsikterna för potentiell tillväxt.

5.

20.3.2015 18

SAMARBETE TILL HEDERS.

Överenskommelser och samarbete är Finlands styrka. Vi måste återställa ett ledarskap som kan värdera och utnyttja denna resurs.

Vi ska inleda förhandlingar med arbetsmarknadsparterna om en treårig arbetsmarknadslösning. Staten kan underlätta ett sådant avtal med inkomstskattelättnader för låg- och medelinkomsttagarna, förändringar i arbets- och sociallagstiftningen och andra åtgärder som främjar tillväxt.

Vi skall ha ett gott och konstruktivt samarbete med representanterna för företagarorganisationerna och lantbruksproducenterna.

6.

20.3.2015 19

Bilaga: anpassningsprogram för den offentliga ekonomin i början av regeringsperioden

UTGIFTSANPASSNING

Näringslivsstöd 400 milj.• Exempelvis inmatningstariffer i vindkraften för nya kraftverk, omfördelning av

lantbruksstöden, strukturella reformer i innovationsfinansieringen.

Delvis frysning av indexbundna statsutgifter 800 milj.• Indexförhöjningar av pensioner, utkomststöd och andra förmåner förverkligas

fullt ut. Normala granskningar av kostnadsfördelningen mellan stat och kommuneri grundservicens statsandelar genomförs. Huvuddelen av andra automatiskaförhöjningar förverkligas halverade.

Arrangörs- och strukturreform i utbildningssektorn 270 milj.• En reform av andra stadiets arrangörsnätverk och en finansieringsreform

genomförs planenligt.

Strukturella reformer av socialskyddet som stöder sysselsättningen 250 milj.• Vi bereder i samarbete en reform som stimulerar deltagande i arbetslivet och

möjliggör en snabbare återgång till arbetslivet.

Inbesparingar i förvaltningen och ICT-kostnaderna 250 milj.

Inbesparingar genom finansieringsreformen av social- och hälsovården 250 milj.

20

INDEXHÖJNINGAR SOM GÖRS FULLT UT

20.3.2015

PensionerBarnbidragUtkomststödetStudiestödetArbetslöshetsskyddetModerskaps-, faderskaps- och föräldrapenningarSjukdagspenningStöd till funktionshindradeBostadsstödUnderhållsstödFrontmannatilläggErsättningar till krigsinvaliderMilitärunderstöd

20.3.2015 21

Bilaga: anpassningsprogram för den offentliga ekonomin i början av regeringsperioden

INKOMSTER OCH INKOMSTBAS

Före slutet av valperioden ökas skatteintäkterna med 1 miljard, 800 miljoner genom förändringar i skatteunderlaget och 200 miljoner genom att avlägsna luckor i skattebasen samt genom att effektivera kampen mot den gråa ekonomin.

Vi inför skattelättnader för låg- och medelinkomsttagare och pensionärer med arbetsinkomstavdrag och pensionsinkomstavdrag.

Ytterligare skatteinkomster på rättvis grund och med beaktande av betalningsförmåga kan vi få med punktskatter på skadliga produkter, beskattning av egendom och kapitalinkomster. Skattebasen komprimeras. Skattepolitiken ska vara långsiktig och vi ska udvika överraskande förändringar.

I valperiodens början inleds beredningen av en helhetsreform av beskattningen där vi breddar skattebasen, sänker skattesatserna och förenklar skattesystemet.

22

– NYTT ARBETE MED EXPORTBASERAD TILLVÄXT