1

DIGITALISERINGEN

AV SKOLAN

Jan Hylén

2

VAD ÄR DETTA FÖR EN BOK?

• Historisk genomgång av nationella satsningar

• Argumentationen för IT i skolan

• Var står frågan idag?– Vad säger forskningen?– Hur ser det ut i Sveriges skolor?– Hur ser det ut i omvärlden?

• Digitalt innehåll – ställer nya krav

• Trender i tiden

• Hur gå vidare – möjligheter till självvärdering

3

VARFÖR SKA MAN HA IT I SKOLAN?

• Samhällsekonomiska skäl- Förbereder för arbetslivet- Sänker skolans kostnader

• Rättvisa och medborgarkompetens – mindre digitala klyftor

• Högre effektivitet i lärandet– Hittills få studier som visar entydiga resultat– Produktivitetsparadox

• Katalysator för förändring – nya arbetsformer i skolan

4

VAR STÅR SVERIGE IDAG?

Sto

rbri

tan

nie

n

Au

str

ali

en

No

rge

US

A

Ös

terr

ike

Ja

pa

n

Lu

xe

mb

urg

Ko

rea

Ny

a Z

ee

lan

d

Ka

na

da

Un

ge

rn

Isla

nd

Da

nm

ark

Sc

hw

eiz

Ne

de

rlä

nd

ern

a

Fin

lan

d

Be

lgie

n

Sv

eri

ge

Tje

ck

ien

Ita

lie

n

Sp

an

ien

Irla

nd

Gre

kla

nd

Ty

sk

lan

d

Po

rtu

ga

l

Me

xik

o

Po

len

Slo

va

kie

n

Tu

rkie

t

OE

CD

0

0.05

0.1

0.15

0.2

0.25

0.3

0.35

0.4

0.34

0.3

0.210.18 0.19

0.17

Källa: OECD/PISA 2006

Antalet datorer per elev 2006

5

POLITIKEN PÅVERKAR LÄRARES MOTIVATION

Tillgång Kompetens Motivation

Danmark 71.3 93.3 70.9

Finland 63.3 84.9 57.8

Island 58.8 88.2 29.4

Norge 68.1 90.9 72.8

Sverige 67.9 93.3 41.4

EU 25+2 60.7 82.0 68.4

Source: Empirica 2006

6

HUR PÅVERKAR DIGITALISERINGEN UTBILDNINGEN?

• Innehållet frigörs från sin förpackning

• Användarna blir producenter

• Det informella lärandet ökar

• Oberoendet av tid och rum ökar

7

INNEHÅLLET FRIGÖRS FRÅN SIN FÖRPACKNING

• Musikindustrin

• Tidskrifter

• TV-program

• Högre utbildning

– Nätbaserade kurser– Bolognaprocessen– Minskande ungdomskullar– Färre utländska studenter– Mer kunskapsutvärdering – mindre undervisning

8

ANVÄNDARNA BLIR PRODUCENTER

• User Generated Content– Current TV– OhMyNews

• Fyra drivkrafter– Tekniska– Ekonomiska– Juridiska– Sociala

• Utbildningssektorn – fler prosumenter – Öppna lärresurser – ett konkurrensmedel för universitet och

skolor (?)

9

ANVÄNDARNA BLIR PRODUCENTER

• Läromedelsförlagens affärsmodeller utmanas

• Norge (Norsk Digital LæringsArena)

• Storbritannien (North West Learning Grid)

• Danmark (Mikro Verkstædet)

• Sverige (Lektion.se)

• Storbritannien (Teachable.net)

10

DET INFORMELLA LÄRANDET ÖKAR

• Learning communities – lärande på nätet växer

• Informellt lärande

– Spontant, deltagarstyrt och utan formell struktur

• Icke-formellt lärande– Folkbildning – nu i identitetskris

• Formellt lärande/utbildning– Påverkas indirekt mot större flexibilitet

11

ÖKAT OBEROENDE AV TID OCH RUM

• Nya möjligheter– Smala kurser: the long tail– Annan, mer utvecklad pedagogik– Mer digitalt undervisningsmaterial – Förändrad kommunikation mellan lärare och studenter

Läsår Antal studenter Andel

2002/03 37 000 9,6 %

2004/05 56 500 14,3 %

2006/07 62 000 16,0 %

2007/08 101 400 26,3 %

Källa: HSV 2009

12

KONKURRENSEN HÅRDNAR

• Det nationella inflytandet minskar– EU:s nyckelkompetenser, Bolognaprocessen, utbildn.politiska

mål– Global utbildningsmarknad

• Högskolans väg?

• Skolans väg?

• Läromedelsförlagens framtid?

• Vem vinner och vem förlorar?– Risk för nya digitala klyftor

13

FÖLJ VÅR BLOGG: WWW.ITOCHUTBILDNING.SE