Flodesanalys av befuktarpad -...

Flodesanalys av befuktarpad

Experiment och simulering

Forfattare:Niklas Andersson

Uppdragsgivare:CTT Systems AB

18 februari 2015

Niklas Andersson Flodesanalys av befuktarpad

Sammanfattning

Det ar kant att langa flygningar forknippas med torr och obehaglig luft. Vad som dock inte ar likakant ar att torr luft forsamrar kroppens forsvar mot bakterier och virus. Vid langa flygningar kanden relativa fuktigheten sjunka till sa laga nivaer som 5% och ibland lagre. Detta ar ett extremt lagtvarde och kan normalt bara hittas vid okenlandskap. For att losa detta kan flygbolagen installeraluftbefuktare for att hoja den relativa fuktigheten till mer halsosamma nivaer. CTT Systems haren luftbefuktare som ar ett block bestaende av sammanpressade glasfiberark som halls fuktigtmed hjalp av vatten. Nar sedan varm och torr luft strommar genom luftbefuktaren avdunstasvattnet i blocket till luften. Den fuktiga luften transporteras sedan till valda omraden i flygplanet.Detta projekt ar gjort for att fa en djupare forstaelse for denna produkt. Detta arbete syftar tillatt erhalla en fordjupad forstaelse for denna luftbefuktare. Malet var att testa tva olika modellerfor att simulera flodet genom detta glassfiberblock. Modellerna ar simulerade i SOLIDWORKSFlow Simulation vilket ar en kommersiellt program for analys av flodesdynamik. For att validerasimuleringarna jamfors resultaten med experimentella tester. Vid jamforelsen mellan experimentellaoch simulerade data ar tryckfallet over blocket men aven hastighetsprofilen strax bakom blocketsutlopp intressanta. Den forsta modellen bestar av en detaljrik CAD-modell av blocket. Dennamodell har hoga krav pa mesh och resultatet blev en tidskravande modell med lag overensstammelsemed experimentell data. I den andra modellen ar luftbefuktaren modellerad som porosa block sombaseras pa experimentell data. Denna modell visade sig ha storre potential och battre mojligheterfor att overensstamma med verkligheten.

Niklas Andersson Flow analysis of humidifier pad

Abstract

It is well known that the air in an aircraft cabin can be dry and uncomfortable. What is not commonlyknown is that the human resistants to bacteria and viruses is reduced in this dry air. For long flight therelative humidity inside an aircraft can be reduced to as low as values as 5%, sometimes even lower. Thislow relative humidity is very extreme and can normaly be found in some deserts. To solve this, the aircraftcompanies can install humidifiers and raise the relative humidity to more comfortable levels. CTT Systemhas a product which consists of layers of glass fiber sheets which are made wet with a watering system.When the dry air flows through this wet block the water evaporates into the air. This air is then takento selected parts of the cabin. This project was made to get a deeper understanding of this product. Thegoal was to investigate two different models to simulate the airflow through this humidifier. For this taskSOLIDWORKS Flow Simulation was used. It is a commercial Fluid Dynamic solver. To validate the resultfrom the simulation experimental testing have also been done. In the comparison between experimental dataand simulated data both pressure drop over the humidifier and velocity profile close after the humidifier havebeen of interest. The first model is a high detailed CAD version of the humidifier. This model had highdemand on mesh quality and the result was time demanding and poor. The second model was a less generalmodel. It constist of a porous block with set properties to match the experimental data. This model had abetter prospect and showed a better comparison the experimental data.

Niklas Andersson Flodesanalys av befuktarpad

Innehall

1 Inledning 11.1 Beskrivning av befuktarpaden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1

2 Metod 22.1 Val av block . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3

3 Experiment 43.1 Matutrustning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 43.2 Felkallor fran testrigg . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 43.3 Berakning av inloppshastighet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 53.4 Roktest . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 53.5 Tryckfallsexponent . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5

4 Experimentella resultat 64.1 Felkallor fran testriggen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 64.2 Roktest . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 74.3 Hastighet for block A1-C2 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 74.4 Tryckfall for block A1-C2 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9

5 Diskussion av experimentella tester 10

6 Simuleringsmodeller 116.1 Simuleringsmodell I . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 116.2 Simuleringsmodell II . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12

7 Resultat fran Simuleringar 157.1 Modell I . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 157.2 Modell II . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16

8 Diskussion 17

9 Slutsats 18

Niklas Andersson Flodesanalys av befuktarpad

1 Inledning

Langa flygningar forknippas ofta med torr och besvarlig luft. Vid langa flygningar ligger den relativafuktigheten i kabinen normalt mellan 5% och 25% [1] [2] [3]. Variationen beror pa flera faktorer, hurlang flygningen ar har en stark paverkan men aven var i kabinen matningen utfors. I forsta klass, dardet ar fa personer och storst utrymme, ar det oftast lagst relativ fuktighet [4].

En luftfuktighet pa 5-25% ar lagt da normal luftfuktighet utomhus pa sommaren ar omkring 70-80% och annu hogre pa vintern [5]. Normalt brukar det efterstravas att ha en luftfuktighet inomhuspa cirka 40-60 %, da mar kroppen som bast [6]. Nar luften ar sa torr som 5% blir den ett problem formanga, inte alltid omgaende men vanligtvis efter langvarig exponering. Tydliga tecken ar torra ogonoch irriterad hud men en alltfor lag relativa fuktighet kan aven paverka andningsvagarna. Lag relativfuktighet paverkar aven kroppens forsvar mot bakterier, virus samt allergier och astma, vilket resul-terar i att man lattare blir sjuk [4]. Genom att oka den relativa fuktigheten kan problemen reducerasfor kabinpersonalen samt bidra till en mer komfortabel luft for passagerarna.

Orsaken till varfor luften ar torr i kabinen ar att den delvis kommer fran utsidan av flygplanet.Da temperaturen i denna uteluft normalt ar −50◦C ar vattenmangden lag och nar luften varms tillonskad temperatur medfor det att den relativa fuktigheten sjunker. Genom att luften byts ut mot nyluft kontinuerligt under en flygning stannar den relativa fuktigheten pa laga nivaer.

Ett tillvagagangssatt for att losa problemet ar att installera en luftbefuktare i flygplanet som be-fuktar den luft som cirkulerar i kabinen. CTT Systems AB ar ett foretag som har utvecklat en luft-befuktare som anvands idag hos flera flygbolag. CTT Systems luftbefuktare kan fullstandigt forandraluftforhallandet i kabinen men aven punktbefukta luften vid bestamda stallen som t.ex. i cockpit el-ler vid viloutrymmen for kabinpersonalen. CTT Systems vill dock fordjupa sina kunskaper om hurprodukten fungerar for att pa sa satt kunna forbattra produkten, effektivisera den och motverka fram-tida problem. Syftet med detta examensarbete ar att skapa en fungerande modell for CTT Systemsluftbefuktare vilket ger ett bra utgangslage for framtida forbattringar och effektiviseringar.

1.1 Beskrivning av befuktarpaden

Materialblocket som anvands i luftbefuktaren kallas for pad och bestar av ett flertal veckade arkgjorda av glasfiber. Arken klipps ut fran ett storre ark dar vecken har formen av en sinuskurva meden amplitud pa ca 7 mm som stracker sig over hela arket. En halv period av sinuskurvan skapar enkanal i tvargaende riktning dar luften kan stromma genom. Arken klipps ut fran det storre arket patva olika satt vilket skapar tva olika lutningar hos kanalerna med antingen 15◦ eller 45◦ raknat franden ena kanten. De tva olika typer av utklippta ark sammanfogas omlott med varandra till ett block,se figur 1.

1

Niklas Andersson Flodesanalys av befuktarpad

Figur 1: Exempelbit av en befuktarpad. En bit av topplagret ar bortskalat vilket gor att det undrelagret visas.

Arkens tjocklek varierar mellan 1-1,5 mm och ar tjockare vid inloppssidan. Pa grund av arkens skildavinklar andras formen pa spaltens tvarsnittsarea drastiskt genom blocket. Av samma anledning ska-pas heller inte en rak vag for luften att stromma genom utan luften maste byta riktning flera gangergenom de olika kanalerna for att kunna passera blocket. Denna kraftiga forandring av geometri okarflodets turbulensniva genom blocket. Glasfibermaterialet ar inte helt tatt utan porost vilket medforatt materialet kan kapillarsuga vatten.

I detta arbete undersoks luftstromningen genom denna befuktarpad. I normala fall ar medelhastighe-ten hos den strommande luften in till paden 5 m/s och som mest 8 m/s, det vill saga subsoniskt ochinkompressibelt flode. Nar luften strommar genom befuktarpaden droppas samtidigt vatten ned patoppen av paden vilket sugs upp och fordelas over de porosa vaggarna. Nar den varma luften sedanstrommar genom paden avdunstar vatskan fran vaggarna. Resultatet blir att luften kyls samtidigtsom anghalten hojs. Denna fuktiga luft transporteras sedan till valda omraden i flygplanet. Detta kanses i figur 2.

Figur 2: Schematisk skiss over CTT Systems befuktare [7].

2 Metod

For att sakerstalla att simuleringen fungerar jamfors data fran simuleringen med experimentell data.I denna undersokning kommer tryckfallet over befuktaren samt hastighetsprofilen strax efter padenatt inga i jamforelsen. Denna jamforelse kommer att goras for flera olika inloppshastigheter.

2

Niklas Andersson Flodesanalys av befuktarpad

2.1 Val av block

For analysen finns det tre olika materialblock som ar av intresse. Det forsta blocket Block I, se figur3a, har en tillracklig lang langd, L, som medfor att det inte finns nagra kanaler med direkt passagegenom blocket, se figur 4b for definition av langd. Luften maste da byta kanal for att kunna passerablocket. I Block II, se figur 3b, ar langden L kortare vilket ger luften direkt passage genom paden viaendast de kanaler som har en lutning pa 15◦. Det sista blocket Block III, se figur 3c, har en tillrackligliten langd for att ge alla kanaler direkt passage genom blocket. Tanken med att undersoka dessatre varianter av block ar att fa med alla mojliga stromningsfenomen da de kan visa olika resultat forsamma volymfloden. Det visade sig dock inte vara fallet och alla tre paverkade luftstrommen pa ettlikartat sett.

I

(a) Block I

II

(b) Block II

III

(c) Block III

Figur 3: Exempelblock

Dessa tre olika blocktyper ar dock inte alla lika intressanta. Det forsta blocket, Block I, med langstlangd, L, ar inte intressant da det uppstar problem vid bevattningen. Det ar svart att fa jamnt medfukt och ifall topparean ar stor kraver det en stor bevattnare da den maste tacka hela topparean.Block II kraver aven den en storre bevattning. Bast ur bevattningsynpunkt ar Block III som tack varesin hoga hojd aven medfor att vattnet fordelar sig battre. Ju langre vattnet far sugas ner i paden destomer fordelad blir fukten ut fran paden. Malet ar att sa lite av paden som mojligt ar torr.

Vid valet av storlekar av testblock spelade flera faktorer in. Dels spelade storleken pa testriggenroll men aven tillgang pa testmaterial. Det slutgiltiga beslutet blev blocken i tabellen i figur 4a ef-terssom de mest liknar de befuktarblock som redan ar i drift. Pa grund av problem med meshning forSimuleringsmodell I gjordes analysen for den pa ett kortare block, block D1.

Block id L ·B ·H [mm]

A1 200x63x163

A2 300x63x163

B1 200x63x364

B2 300x63x364

C1 200x63x482

C2 300x63x482

D1 150x63x163

(a) Dimensioner for testade befuktarblock.Se figur 4b for definition av dimensioner.

H

LB

(b) Befuktarblock. Luften kommer i dettafall fran hoger eller vanster sida.

Figur 4: Valda dimensioner for analys.

3

Niklas Andersson Flodesanalys av befuktarpad

3 Experiment

Testriggen bestar av en testsektion, flakt samt ett flodesror och ar illustrerad i figur 5, se aven figur 6dar ett foto pa testriggen visas. De horisontala avskiljarna kan monteras bort for att pa sa satt kunnatesta olika storlekar av block. Testriggen var skapad av CTT Systems innan detta arbete startadesoch beslutet blev att fortsatta med den. Riggen ar gjord i tra och har en plexiglasruta som framsida.I denna ruta finns hal for att mata lufttryck och lokala hastigheter.

Flakt FlodesrorTestsektion

Avtagbar avskiljare

Avtagbar avskiljare

Pad

UtloppStansad plat

Figur 5: Skiss over testrigg.

Figur 6: Testsektionen ar sammansatt for att testa den minsta storleken av befuktarblock.

3.1 Matutrustning

For att sakerstalla ratt volymflode in i paden anvands ett flodesror, se figur 5, fran McCrometer, V-coneVH06-A1SN1. For att mata lokala stromningshastigheter i testsektionen anvandes Testo 425 ThermalAnemometer. For att minimera eventuella storningar var alla matningar medelvardesbildningar overflera matningar.

3.2 Felkallor fran testrigg

Lackage fran riggen forsamrar noggrannheten pa resultatet. For att uppskatta storleken pa lackagethar matningar utforts. Detta ar utfort genom att tappa till utloppet och sedan mata nodvandigtvolymflode for att bibehalla ett konstant tryck i testsektionen. Det overtryck som har valts ar likamed det tryckfall som normalt sker over paden nar den ar i drift. Matningarna ar utforda for tva olikatryckfall. En matning vid 292 Pa, som svarar mot flodeshastigheten 7 m/s och en vid 470 Pa vilket

4

Niklas Andersson Flodesanalys av befuktarpad

motsvarar ett flode kring 8 m/s. Det relativa felet fran lackage ar definierat som

Relativtfel =QLackage

QNormal, (1)

dar QLackage ar lackagematningens volymflode och QNormal ar normalt volymflode genom paden viddrift.

En annan tankbar felkalla ar placeringen av flakten da den blaser in luft i testsektionen. Flaktenpaverkar luftflodet genom att introducera virvlar i luftstrommen. Dessa virvlar kan orsaka oonskadefenomen som kan vara svara att identifiera. For att minska storningarnas effekt pa resultatet ar enstansad plat monterad mellan testsektionen och flakten. Platens uppgift ar att sla sonder stora virvlaroch darmed minska deras paverkan pa luft flodet. Detta genom att minska fluktuationerna i tid ochrum. Aven flodesroret kan paverka luftstrommen satt eftersom att aven den ar monterad framfortestsektionen. For att fa en ide om hur stora variationerna ar har hastighetsmatningar utforts overhela tvarsnittet.

3.3 Berakning av inloppshastighet

For att sakerstalla inloppshastigheten till testsektionen raknades onskat tryckfall over flodesroret frambaserat pa tillverkarens kalibrerings data. Sedan justerades flakten in manuellt for att tryckfallet skullebli det onskade. Da alla matningar ar jamviktsmatningar fick systemet stabilisera sig tills fluktuatio-nerna i matvardet fran flodesroret var lagre an 1 Pa da tryckfallet over flodesroret varierade mellan40-700 Pa.

3.4 Roktest

For att identifiera ifall luftflodet genom paden ar laminart eller turbulent utfordes ett roktest. Testetutfordes pa block D1 med dimensionerna LxBxH =150x63x163 mm. I detta block kan luften floda frittgenom paden endast via ett fatal av de flacka kanalerna, kanaler med 15◦ lutning. I dessa kanalerbehover alltsa inte roken byta vag for att passera genom paden.

3.5 Tryckfallsexponent

Genom att undersoka tryckfallsexponenten, n, definierad i ekvation (7) kan en inblick fas i hur tryck-fallet beror av volymflodet. Detta for att kunna skapa en poros modell av paden vid ett senare tillfalle.Volymflodet genom befuktarpaden kan relateras till ett flode genom ror dar Darcy-Weisbach ekvationfor tryckfall galler [8]. Den ar definierad som

∆p = λl

d

1

2ρv2. (2)

dar ∆p ar tryckfallet over roret, l ar langden mellan matpunkterna, ρ ar densiteten, v ar medelhas-tigheten over rortvarsnittet pa flodet och d ar diametern pa roret. I Darcy-Weisbach ekvation kallas λfor friktionsfaktorn. Vad som ar diametern for befuktaren ar lite tvetydigt da tvarsnittet andrar formkonstant genom paden. I detta projekt blev valet att anvanda en spalts tvarsnittsarea som referensoch sedan anvanda den for att rakna ut en typisk diameter. For laminart flode galler

λ = 64µ

ρvd=

64

Re. (3)

Dar µ ar den dynamiska viskositeten och Re ar Reynolds tal. For turbulent flode finns den empiriskarelationen av Blasius,

λ = 0, 3164Re−1/4. (4)

5

Niklas Andersson Flodesanalys av befuktarpad

Dessa formler kan forenklas genom att samla konstanta parametrar i en konstant C. Da fas tryckfalletfor laminart flode som

∆p = Claminart · v. (5)

vilket kan jamforas med turbulent flode som blir

∆p ≈ Cturbulent · v1,75. (6)

For den porosa berakningsmodellen, avsnitt 6.2, kommer ekvation (7) att ligga som grund for berakningari denna

pdrop = C · vn (7)

dar diskussionen ovan indikerar att tryckfallsexponenten borde ligga mellan 1 och ca 2.Genom att jamfora tryckfall for olika hastigheter och form pa paden kan man fa en inblick om hurtryckfallet varierar. Med denna data kan sedan tryckfallsexponenten n beraknas fran

n =log(pdrop,1)− log(pdrop,2)

log(v1)− log(v2). (8)

Detta varde pa n kommer ligga till grund for berakning av indata till den porosa simuleringsmodellen,avsnitt 6.2.

4 Experimentella resultat

I detta avsnitt kommer resultat fran de experimentella testerna att presenteras. Inga simuleringarpresenteras har.

4.1 Felkallor fran testriggen

Fran lackagematningarna framkom att lackaget inte ar storre an 3,7 %, se tabell 1. Denna matning argjord pa den minsta teststorleken av block med motivering att volymflodet genom denna ar lagst ochdarfor borde paverkas mest av lackaget.

Tryck [Pa] Relativt fel [%]

292 2,6

470 3,7

Tabell 1: Tryckfall over paden och relativt fel pa grund av lackage.

I figur 7a och 7b visas hastighetsfordelningen vid inloppet till testsektionen.

6

Niklas Andersson Flodesanalys av befuktarpad

0 20 40 600

50

100

150

Horisontal position, mm

Ver

tika

lp

osit

ion

,m

m

(a) Inflode utan pad monterad i testsektionenvid 5 m/s.

0 20 40 600

50

100

150

Horisontal position, mm

4

4.5

5

5.5

6

(b) Inflode med pad monterad i testsektionenvid 5 m/s

Figur 7: Hastigetsprofiltest for att undersoka ifall flakten kan placeras framfor testsektionen. Enheteni fargskalningen ar m/s.

4.2 Roktest

Roktestet visade att stromningen var turbulent. Aven fast provblocket endast var 150 mm langt spredroken sig over hela blocket nar det passerade paden. Ett annat intressant fenomen var att roken endastbytte till kanaler ovanfor inloppskanalen. Rok som strommade in i ovankant av blocket strommade utocksa i ovankant av blocket. For rok som strommade in i underkant av blocket blev det annorlunda.For den strommade en del av roken ut i underkant men en annan del av roken klattrade till kanalenovanfor. Detta fenomen upprepade sig genom hela paden vilket gjorde det mojligt att identifiera enkoncentrationsminskning i vertikalled av roken som kom ut fran paden, dvs tatast med rok i bottenoch glesast med rok i toppen.

4.3 Hastighet for block A1-C2

I figur 8 - 13 visas hur hastighetsfordelningen andras beroende pa storlek pa paden men ocksa pagrund av inloppshastighet. I figur 8 och 9 finns endast tre matpunkter och detta pa grund av blocketsstorlek. Resultatet fran figur 12 och 13 ska motas med viss skepsis pa grund av att blocket inte ar etthelt block utan tva block staplade pa varandra, detta pa grund av materialbrist. Alla matningar arutforda 15 cm efter paden. Matpunkterna i figur 8 - 13 ar horisontala medelvardesbildningar over fempunkter, jamnt fordelade over blockets bredd. Inloppshastigheten som visas med ett vertikalt streckar efterstravad inloppshastighet och inte den uppmatta profilen. Ifall efterstravad inloppshastighethade varit den faktiska inloppshastigheten skulle arean mellan matpunkterna och strecket vara likastor pa bada sidor om strecket for att masskonservation ska galla. Detta verkar inte vara fallet for allamatningar och darav avviker inloppshastigheten mer an forvantat.

7

Niklas Andersson Flodesanalys av befuktarpad

4 6 8 100

50

100

150

Hastighet [m/s]

4 6 8 100

50

100

150

Hastighet [m/s]

Ver

tika

lP

osi

tion

[mm

]

4 6 8 100

50

100

150

Hastighet [m/s]

4 6 8 100

50

100

150

Hastighet [m/s]

Figur 8: Hastighetsprofil 15 cm efter pad med en beraknad inloppshastighet motsvarande vertikal linje.Block A1 monterat.

4 6 8 100

50

100

150

Hastighet [m/s]

4 6 8 100

50

100

150

Hastighet [m/s]

Ver

tika

lP

osit

ion

[mm

]

4 6 8 100

50

100

150

Hastighet [m/s]

4 6 8 100

50

100

150

Hastighet [m/s]

Figur 9: Hastighetsprofil 15 cm efter pad med en beraknad inloppshastighet motsvarande vertikal linje.Block A2 monterat.

I figur 10 och figur 11 visas att ju hogre hastighet desto starkare ar hastighetsforandringen, det villsaga ju hogre hastighet desto storre skillnad i hastighet mellan topp och botten. De visar aven attdenna forandring av hastighet foljer med till blockets topp.

4 6 8 100

100

200

300

Hastighet [m/s]

4 6 8 100

100

200

300

Hastighet [m/s]

Ver

tika

lP

osit

ion

[mm

]

4 6 8 100

100

200

300

Hastighet [m/s]

4 6 8 100

100

200

300

Hastighet [m/s]

Figur 10: Hastighetsprofil 15 cm efter pad med en beraknad inloppshastighet motsvarande vertikallinje. Block B1 monterat.

8

Niklas Andersson Flodesanalys av befuktarpad

4 6 8 100

100

200

300

Hastighet [m/s]

4 6 8 100

100

200

300

Hastighet [m/s]

Ver

tika

lP

osi

tion

[mm

]

4 6 8 100

100

200

300

Hastighet [m/s]

4 6 8 100

100

200

300

Hastighet [m/s]

Figur 11: Hastighetsprofil 15 cm efter pad med en beraknad inloppshastighet motsvarande vertikallinje. Block B2 monterat.

I figur 12 och 13 visas att hastighetsforandringen inte ar lika stor som for de mindre blocken A1, A2,B1 och B2.

4 6 8 100

200

400

Hastighet [m/s]

4 6 8 100

200

400

Hastighet [m/s]

Ver

tika

lP

osit

ion

[mm

]

4 6 8 100

200

400

Hastighet [m/s]

4 6 8 100

200

400

Hastighet [m/s]

Figur 12: Hastighetsprofil 15 cm efter pad med en beraknad inloppshastighet motsvarande vertikallinje. Block C1 monterat.

4 6 8 100

200

400

Hastighet [m/s]

4 6 8 100

200

400

Hastighet [m/s]

Ver

tika

lP

osit

ion

[mm

]

4 6 8 100

200

400

Hastighet [m/s]

4 6 8 100

200

400

Hastighet [m/s]

Figur 13: Fran matningar med block C2 forlorades data for de tva sista matningarna.

Extrempunkterna verkar ligga intill testriggens topp respektive botten. Hastigheten andras nastintilllinjart fran padens botten tills dess topp. Forandringen i hastighet verkar vara starkare vid hogrehastigheter.

4.4 Tryckfall for block A1-C2

I figur 14 presenters tryckfallet som funktion av hastigheten.

9

Niklas Andersson Flodesanalys av befuktarpad

4 5 6 70

200

400

600

Hastighet [m/s]

Try

ckfa

ll[P

a]

A1A2B1B2C1C2

Figur 14: Tryckfall for de sex olika blockstorlekarna.

Med ekvation (8) raknas tryckfallsexponenten fram for exempelblocken A1-C2, se tabell 4a i figur4. Fran tabell 2 visas att tryckfallsexponenten inte ar konstant over alla block. Den varierar istalletmellan 1,65-2,10.

Hastighet [m3/s] tryckfallsexponent n[-]

A1 A2 B1 B2 C1 C2

4 - - - - - -

5 1,89 2,10 2,00 1,78 1,80 1,65

6 1,90 1,99 1,95 1,87 1,78 1,82

7 1,94 2,00 1,93 1,90 1,90 1,75

Tabell 2: Tryckfallsexponenten n beraknad med lagsta hastighet som bas for varje block.

5 Diskussion av experimentella tester

Fran lackagematningarna visade det sig att lackaget ar lagt, under 5%. Det uppmatta lackaget vartroligtvis hogre an det egentliga lackaget da det uppmatta lackaget aven inkluderar lackaget fran pa-dens bakkant till testriggens igentappta utlopp. Vid drift sker ett tryckfall over paden vilket resulterari att trycket bakom paden ar betydligt lagre an det framfor paden detta medfor att i verkligheten arlackaget bakom paden lagre an vid lackage testet. Det ar mycket val mojligt att gora experimentriggentatare men det kraver arbetsinsats. Den kvalitetsokning av resultatet som en tatare rigg skulle ge kanvara intressant i senare lage ifall simuleringsmodellerna stammer bra overens med experimentell data.

Fran testerna av hastighetsfordelningen vid inloppet till testsektionen visade det sig att variationer-na ar sma. Hastighetsvariationen skulle troligtvis bli annu mindre genom att montera flakten efter

10

Niklas Andersson Flodesanalys av befuktarpad

testsektionen men testriggen bedoms dock som lamplig med en frontmonterad flakt. I figur 7a och7b ar medelhastigheten ca 5,5 m/s och man kan se att variationerna ar pa sin hojd 0,5 m/s vilket artillrackligt litet for att troligtvis inte utgora en betydande anledning till varfor luften beter sig somden gor inuti paden. Experimentriggen behover darfor inte byggas om.

Fran testerna med de olika blocken visas att generellt okar skillnaden i hastighet mellan toppenav utloppet och botten av utloppet med hastigheten. Detta ar tydligast i figur 10 och 11. Ett merforvanansvart resultat ar att hastighetsskillnaderna verkar vara som storst for block B. Det mer na-turliga hade varit ifall block C hade haft storst variationer da den har storst hojd relativt sin langd.En orsak varfor variationerna inte blir storre kan vara att block C inte ar ett block utan tva mindremonterade block eftersom testriggen ska fyllas. En annan orsak ar att blockens utfyllnad i testriggenhar en storre paverkan an forvantat. Alla block ar utforda for att helt fylla tvarsnittet och darmedska ett sa litet flode som mojligt kunna stromma forbi pa utsidan av blocket.

Ett annat resultat som visas ar att tryckfallet okar med langre block. Tryckfallet okade som funk-tion av hastigheten med en potens av ca 1,65 till 2,1 vilket kan ses i tabell 2. Detta ar naturligt dateorin sager att potensen ska vara nagonstans kring 1,75 for rorstromning, se ekvation (6). Dock kanden stora variationen bli ett problem vid definiering av indata till modell II.

6 Simuleringsmodeller

For simulering anvands SOLIDWORKS Flow Simulation [9]. Det ar en kommersiell programvara medflera anvandningsomraden. Valet av detta program baseras pa att CTT Systems redan hade tillgangtill en licens for SOLIDWORKS. SOLIDWORKS Flow Simulation loser Navier-Stokes ekvationerfor konservering av massa, rorelsemangd och energi. Denna losare anvander samma kombination avekvationer for att losa turbulent och laminart flode vilket medfor att floden med overgang mellanlaminart och turbulent ar mojliga att losa. For att forutse turbulent flode anvander SOLIDWORKSFlow Simulation Favre-averaged Navier-Stokes equations.For det kartesiska koordinatsystemet blir de grundlaggande ekvationerna foljande:

∂ρ

∂t+

∂

∂xi(ρui) = 0 (9)

∂ρui∂t

+∂

∂xj(ρuiuj) +

∂p

∂xi=

∂

∂xj(τij + τRij ) + Si, i = 1, 2, 3 (10)

∂ρH

∂t+∂ρuiH

∂xi=

∂p

∂xi(uj(τij + τRij ) + qi) +

∂p

∂t− τRij

∂ui∂xj

+ ρε+ Siui +QHi, (11)

H = h+u2

2

Har ar u fluidens hastighet, ρ ar fluidens densitet, h ar termisk entalpi, Si ar en massdistribuerad externkraft per massenhet. Det ar i Si som den porosa modellen paverkar resultatet. For SimuleringsmodellI ar alla externa krafter negligerade, Si = 0. For vidare beskrivning av losaren se [10]. Tack vare attdenna porosa modellen finns med i de grundlaggande ekvationerna kommer samma CFD-losare attanvandas for bade Simuleringsmodell I och II.

6.1 Simuleringsmodell I

Denna modell innebar att varje ark ritas upp i CAD med ratt tjocklek och form. Denna modellliknar det verkliga blocket till utseendet, se figur 15. Det negativa med modellen ar att den kraver finmesh for att kunna ge ett trovardigt resultat. I denna modell forskots varje ark i vertikalled for attoverensstamma med det verkliga testobjektet. Blocket blev dock inte modellerat som porost, vilket

11

Niklas Andersson Flodesanalys av befuktarpad

motsvarar det verkliga blocket, utan istallet som solid. Det antogs aven att luftflodet genom arkeninte paverkar resultaten namnvart da flodet pa vardera sida om arken har likartat tryck.

Figur 15: Exempelbild pa modell I med block A2 monterat.

6.2 Simuleringsmodell II

Ett annat alternativ for att simulera befuktarpaden ar att simulera denna som ett porost block. Tackvare Flow Simulations inbyggda funktioner kring porosa block reduceras meshen automatiskt over deporosa blocken. Detta gor att modellen inte blir lika datorkapacitetskravande samt att resultat kanerhallas snabbare. Paden moduleras som ett porost block indelat i flera delar. En del ar definierat foratt efterlikna effekterna fran arket med 45◦ lutning pa kanalerna och ett annat med 15◦ lutning pakanalerna. I modellen kan flera mindre block kombineras for att motsvara ett verkligt block.

Definition av porost material

I detta projekt definieras motstandet som proportionellt mot lvn dar l ar kanalens langd, v ar medel-hastigheten i den och n ar den tryckfallsexponent som introducerades i avsnitt 3.5. Har ar hastighetenv proportionell mot volymflodet q genom kanalen och motstandet skrivs istallet som proportionellt motlqn. Genom att bestamma att frontarean, Area in X fran figur 16, ar lika med 1 blir tryckfallstabellernamer overskadliga och volymflodet kan ses som en hastighet istallet, se tabell 3

12

Niklas Andersson Flodesanalys av befuktarpad

Figur 16: Exempel pa materialdata for ett porost block.

I figur 16 motsvarar length in X samt Y och Z dimensionerna pa det block som anvands i de ex-perimentella testerna. For X-riktningen ar det inte blockets riktiga dimension utan den projiceradedimensionen fran blockets kanalers vinkel, 15◦ eller 45◦. For block B1 som har langden 200 mm blirden projekterade langden for kanalerna med 15◦ lutning 200/ cos(15◦). Vardet i Y-riktningen obetydligeftersom inget flode tillats ga i Y-riktningen. For Z-riktningen anvands blockets tjocklek, vilket ar 63mm for alla block. I detta arbete har den porosa modellen anpassats till block B1, se tabell 4a i figur 4.

Darefter definieras motstandet eller tryckfallet, ∆p, som funktion av hastigheten. Tryckfallet overen av kanalerna modelleras som

∆p = kllqn. (12)

Konstant kl ges av kanalernas tvarsnitt samt luftens densitet, l ar langden pa det porosa blocket och Qar volymflodet genom blocket. Tryckfallet over alla block ar det samma men pa grund av att kanalernahar olika langd kommer flodet att skilja sig mellan de porosa blocken.

∆p = kll1qn1 = kll2q

n2 (13)

Vidare galler att summan av flodena, q1, och q2 fran vardera av kanalerna blir tillsammans det totalaflodet, Q, da inget flode kan forsvinna pa vagen.

l1l2· qn1 = (Q− q1)n (14)

Med n = 2 far ekvation (14) tva losningar for q1 men endast den ena ar intressant.

Fran matningar av tryckfall, ∆p, vid ett givet volymflode, Q, kan man sedan bestamma forst q1fran ekvation (14) och sen kl fran ekvation (13). Nar kl ar kant kan sedan flera olika tryckfall beraknasfor en mangd av volymfloden. I tabell 3 presenteras tryckfall for respektive kanal da allt luftflode garigenom kanalen med 15◦ respektive 45◦ lutning.Fran (13) raknas tryckfallet i X-riktning som funktion av volymflodet for respektive kanal. Kvar blirsedan tryckfall i Y - och Z-riktningen. Flodet i Y -riktningen begransas av padens kanaler och ar likamed noll. For att astadkomma detta ansatts tryckfallet till extremt hogt relativt tryckfallet i X-led.

13

Niklas Andersson Flodesanalys av befuktarpad

For flodet mellan arken d.v.s. i Z-riktningen ar det annorlunda, har kan luften passera fritt. Tryckfalleti Z-led ar ansatt lagt relativt tryckfallet i huvudriktningen, X-riktningen. Tanken med detta ar attluften enkelt ska byta mellan 15◦ och 45◦ beroende pa vilken kanal som ar mest fordelaktigt for flodet.

Indata till poros modell

Beroende pa vad man valjer att anvanda som tryckfallsexponent blir resultatet olika. Tabell 3 arberaknat med ekvation (13) med tryckfallsexponenten n = 2. Detta ar i overkant da tryckfallsex-ponenten normalt ar mellan 1,75-2,1. I tabell 3 presenteras aven reducerade varden for det porosablocket. Dessa varden ar framtagna genom en iterativ process dar malet ar att fa tryckfallet over helapaden till att bli sa likt de experimentellt framtagna resultat. For att fa en jamn reducering over allaolika volymfloden kommer klli att reduceras med samma procentuella faktor η = 0, 173.

∆pReducerad = ηkllivn. (15)

Reducerings faktorn, η tas fram genom att ta

η ≈∆pExperiment

∆pOrginal. (16)

Observera att η = 0, 173 ar specifikt for block B1 vid en hastighet av 5 m/s. Ifall ett annat porostbock anvands maste samma iterativa process anvandas igen for att fa ett nytt varde pa η som ger ettoverinstammande for tryckfallet.

Q [m3/s] ∆p 45◦ [Pa] ∆p 15◦ [Pa] ∆p 45◦, [Pa] ∆p 15◦, [Pa]

Original Reducerad

0,5 9 7 1,6 1,2

1 37 27 6,4 4,7

1,5 83 61 14,3 10,5

2 148 109 25,6 18,8

2,5 232 170 40,1 29,4

3 334 244 57,7 42,2

3,5 454 332 78,5 57,4

4 593 434 102,5 75,0

4,5 751 549 130,0 94,9

5 927 678 160,2 117,2

5,5 1121 821 193,7 141,9

6 1334 977 230,5 168,8

Tabell 3: Indata till porost block, n=2. Varden i kolonn 4 och 5 ar reducerade sa att tryckfallet vid5 m/s for block B1 blir sa nara experimentellt uppmatt varde av 197 Pa.

14

Niklas Andersson Flodesanalys av befuktarpad

7 Resultat fran Simuleringar

7.1 Modell I

I figur 17 visas modell I jamfort mot experimentella data. Blocket som har anvants till denna un-dersokning ar block D1 med dimensionerna 150 mm x 63 mm x 163 mm. Detta block ar mindre an deblock som anvands for simuleringsmodell II. Det har samma hojd som block A1 och A2 men ar 50 mmkortare. Detta block valdes tidigt eftersom meshen pa storre block blev for kravande mot tillgangligdatorkapacitet. Punkterna i figur 17 ar horisontala medelvardesbildningar.

2 4 6 80

50

100

150

Hastighet [m/s]

Ver

tika

lP

osit

ion

[mm

]

Simulerade resultatExperiment

Figur 17: Hastighetsprofil strax efter paden. Paden ar gjord av fyra lager med ark. Meshen bestar avca 12 miljoner celler.

I figur 17 visas att hastighetsprofilen ger ett felaktigt fenomen mot vad de experimentella testernavisar. Hastigheten ser ut att minska ju narmare toppen luften befinner sig och det ar redan vid 2/3hojd av paden som hastighetsminskningen kan urskiljas.Fran figur 18 visas hastighetens konvergens mot en losning. Den har inte helt konvergerat mot enlosning men losningen tenderar att inte stamma overens med verkligheten. Aven har ligger hastighets-maxima ungefar vid 2/3 av padens hojd.

4.6 4.8 5 5.2 5.4 5.6

50

100

150

200

Hastighet [m/s]

Ver

ikal

Pos

itio

n[m

m]

Grov meshFin mesh

Figur 18: Grov mesh har cirka 20k celler och fin mesh ca 12M celler.

Fran figur 19 ses hastighetsfordelningen vilket visar att hastigheten ar hogre i overkant. Resultatet arinterpolerat for att fa en tackande figur.

15

Niklas Andersson Flodesanalys av befuktarpad

0 20 40 600

50

100

150 5

5

5

6

5

Horistontal Position [mm]

Ver

tika

lP

osi

tion

[mm

] Grov mesh

0 20 40 600

50

100

150

4

5

5

5

5

Horistontal Position [mm]

Ver

tika

lP

osi

tion

[mm

] Fin mesh

Figur 19: Grov mesh har cirka 20k celler och fin mesh ca 12M celler. Morkblatt ar 5 m/s, ljusblatt ar5,5 m/s och gront ar 6 m/s

7.2 Modell II

Med hjalp av indata fran tabell 3 beraknas resultat till modell II i figur 20. Graferna i figurna 20a-20cvisar hastighetsprofilen 15 cm efter padens utlopp. Alla varden ar horisontala medelvarden. I FlowSimulation kan kvalite valjas pa den automatiskt genererade meshen med hjalp av Initial Mesh level,dar rekommenderade varden ar mellan 3-8. Vid niva 4 anvandes 40k celler och vid niva 8 anvandesca 350k celler. Antal celler baseras pa kortaste langd i modellen, vilket i detta fall ar tjockleken Bav de porosa blocken, se tabell 4a i figur 4. Genomgaende for alla simuleringar utforda med indatafran tabell 3 ar att den porosa modellen av hastighetsprofilen inte stammer overens med experimentelldata. I figur 20a presenteras hastighetsprofilen nar det porosa blocket bestar av tva block. Ett medegenskapar for att efterlikna effekter fran 15◦ och ett for 45◦. Simuleringen med modell II klarar attanvanda grov mesh vilket ger ett snabbt resultat. For figur 20c anvants istallet 9 st block, fem for 15◦

och fyra for 45◦. Detta gor att kraven pa mesh hojs men resultatet pa hastighetsprofilen ar fortfarandeinte av tillracklig kvalite da simuleringens hastighetsprofil ar valdigt olik dem fran experimenten.

2 4 6 8 100

100

200

300

Hastighet [m/s]

Ver

tika

lP

osi

tion

[mm

]

4 m/s

5 m/s

6 m/s

7 m/s

(a) Hastighetsprofil for block B1vid olika hastigheter. Modellenbestar av tva porosa block.

2 4 6 80

100

200

300

Hastighet [m/s]

Ver

tika

lP

osi

tion

[mm

]

Initial Mesh level 4Initial Mesh level 8

(b) Jamforelse mellan olika mesh-nivaer pa block B1, level 4 har50k celler och level 8 350k celler.

2 4 6 80

100

200

300

Hastighet [m/s]

Ver

tika

lP

osi

tion

[mm

]

(c) Hastighetsprofil for block B1med 9 st 7 mm porosa block, level8.

Figur 20: Simulerat med poros modell. Mesh-level ar en Inital Mesh-installning i SOLIDWORKS FlowSimulation dar alla varden ar horisontala medelvarden 15 cm efter padens utlopp.

I tabell 4 presenteras experimentellt tryckfall och simulerat tryckfall. Inom klamrarna star aven av-vikelse fran experimentellt uppmatt tryckfall. Alla varden ar simulerade med den porosa modellenanpassad pa experimentell data fran matning av block B1 vid en hastighet av 5 m/s. Avvikelsen ar

16

Niklas Andersson Flodesanalys av befuktarpad

beraknad enligt

Avvikelse = |∆psim∆pexp

− 1|. (17)

Hastighet m/s Experiment Pa Simulering Pa [Avvikelse] Simulering Pa [Avvikelse]

B1 B2 B1B1,n=2 B1B1,n=1,75 B2B1,n=2 B2B1,n=1,75

4 126 189 134 [6%] 139 [10%] 199 [5%] 205 [9%]

5 197 281 200 [2%] 200 [2%] 297 [6%] 292 [4%]

6 278 404 271 [3%] 265 [5%] 400 [1%] 390 [3%]

7 371 548 346 [7%] 334 [7%] 502 [8%] 483 [12%]

Tabell 4: Tryckfall for simulerade och experimentella varden. Index B1,n=2 betyder att den porosamodellen ar baserad pa experimentella resultat fran block B1 med tryckfallsexponent n = 2.

8 Diskussion

De sex olika storlekarna pa blocken A1-C2 har alla liknade resultat inom det intressanta hastighets-omradet. Volymflodet tenderar att ha storre paverkan an form pa paden. Det ar darfor fordelaktigtatt anvanda hogt men kort block. Vattnet i blocket har da enklare att fordela sig over blocket. Tryck-fallet blir ocksa lagre an vad ett block med samma volym men som ar lagre och langre. Tack vare attresultaten ar liknande inom det undersokta omradet kan man simulera de olika blocken med en sortsmodell. For simuleringsmodell II kan dock flera basmodeller vara nodvandiga eftersom att simulerings-modell II ar baserad pa ett experiment av en viss pad vid en specifik hastighet kommer nodvandigtvisinte styrkan av fenomen som uppstar vid andra hastigheter och padstorlekar efterliknas pa ratt satt isimuleringarna. En losning kan istallet vara att skapa ett flertal sma basmodeller, exempelblock, somalla ar konstruerade pa samma satt men for bestamda storlekar och hastigheter. Detta kan da ge enhogre noggrannhet an endast en basmodell.

Som namnt i rapporten finns det nagra eventuella felkallor pa testriggen som ar varda att analyseradjupare. Jag har bedomt att de inte paverkar resultatet namnvart men de har absolut en paverkan.En paverkan ar att flakten ar monterad framfor testsektionen. Genom att flytta flakt och flodesrorbakom testsektionen och sedan bygga en kontraktion framfor testsektionen kan eventuella storningarreduceras samt kan en jamnare luftstrom erhallas. En annan felkalla ar luftlackage. Som testriggen serut i nulaget ar felet fran lackaget under 5%, enligt tabell 1, vilket ar ingenjorsmassigt godkant. Detfinns dock mojlighet for forbattring. En tredje eventuell felkalla ar osakerheten i inloppshastighet. Franmatningar av hastighetsprofil syns vissa osakerheter kring storleken pa inloppshastighet. I normalafall ska den beraknade inloppshastighetslinjen skara i mitten av de uppmatta hastigheterna. Detta arinte fallet for flera av matningarna. Generellt verkar det som att medelhastigheten ar lagre an denfran flodesroret beraknade medelhastighet.

I figur 17 visas att resultatet fran simuleringsmodell I med ett CAD-ritat block inte stammer overensmed matningar i det verkliga blocket. Varfor denna modell inte fungerar ar svart att bedoma ochkan mycket val vara en kombination av flera orsaker. Fran figur 18 gar det att se att resultatet arpa vag att konvergera mot en losning som inte stammer overens med matningarna. Det ar inte heltsakert att denna metod inte kommer fungera med en finare mesh men det ar dock sakert att betydligtstorre datakapacitet kravs for att kunna se om den kan fungera. En sak som talar for det ar att flodetverkar samlas med toppen av paden i figur 19. Hastigheten ar aven mer jamn i horisontalled. Som

17

Niklas Andersson Flodesanalys av befuktarpad

simuleringen ser ut nu med ca 12 miljoner celler ar maxkapaciteten nadd for den dator som fanns atttillga. En finare mesh betyder aven att losningen troligtvis skulle ta annu langre tid att berakna anvad den gor just nu. Tiden for en simulering ligger idag omkring 24 h, vilket ar relativt lang tid omman jamfor med modell II. Som modell I ar skapad ar det svart att modifiera indata for att fa ettbattre overensstammande pa losningen. Det ar troligtvis mojligt men kraver vidare undersokning.

Modell II har battre forutsattningar for att erhalla en fungerade losning. Tack vare sin approximeringmed en poros modell reduceras losningstiden ned till endast nagra fa minuter. Detta gor det mojligtatt snabbt undersoka flera olika ideer. En sak som talar emot anvandningen av sambandet (7) ar denstora variation av tryckfallsexponenten, n. Detta kan losas, som namnts ovan, med fler standardblocksom sedan appliceras for varje individuell modell. Det ar ocksa svart att fa till lampliga storlekar pablocket som definierar det porosa materialet. Eftersom koordinatsystemet vrids kommer aven dessavarden att vridas. Detta gor att indata kan behova undersokas vidare for att fa battre resultat fransimuleringarna. I detta arbete har endast tryckfall i flodesriktningen bearbetas, 15◦ respektive 45◦.Tryckfallet for flodet mellan arken sattes till noll for att fa flodet att byta kanaler sa ofta som mojligt.Detta behover inte vara ratt vag att ga och istallet kan det vara vart att undersoka vad en kanalandringskulle kosta i tryckfall. Genom att introducera detta skulle hastighetsprofilen kunna byta utseende.Detta ar dock inte undersokt i detta projekt.

Den porosa modellen haller inte onskad kvalitet i nulaget. Detta ar tydligast genom hastighetsprofilensfelplacering av hastighetsmaximum och hastighetsminimum. De ska ligga vid padens topp respektivebotten men ligger nu en bit in i paden.

Aven om hastighetsprofilen inte stammer overens foljer de simulerade tryckfallen de experimentel-la tryckfallen bra, en avvikelse under 10%. Bast fungerar en modell med en tryckfallsexponent, n = 2.Detta ar nagot som kan vara intressant att undersoka vidare. Fran tabell 4 kan man aven se att enmodell baserad pa block B1 klarar att simulera tryckfall for block B2 med ett fel under 10% inomhastighets intervallet 4-7 m/s.

Om initiala varden, enligt tabell 3, for tryckfallet anvands till den porosa modellen kommer tryckfalletatt vara ca 100% for stort. Detta kan losas genom att reducera tryckfallet pa indata. Sankningen avtryckfall kan goras genom att sanka tryckfallsexponenten eller genom att sanka alla varden hos inda-ta med samma procent. Det har visat sig genom tabell 4 att bast overensstammelse fas ifall initialatryckfallen reduceras homogent och att n = 2.

9 Slutsats

Da padens struktur vid en forsta anblick ser enkel ut visar det sig att det ar svarare an forvantatatt simulera den i SOLIDWORKS Flow Simulation. For att simulera paden med en detaljerad modellkravs kraftfulla dataresurser men inte ens da ar det sakert att den kommer ge ett acceptabelt resultat.Simuleringsmodell II har mycket battre framtid bade i noggrannhet och simuleringstid. Tiden kapadesfran ett dygn ned till nagra fa minuter, vilket oppnar for ett betydligt effektivare utvecklingsarbete.Med denna forenklad teori ar resultatet fran den porosa modellen ratt langt ifran experimentell dataoch maste justeras en del for att stamma overens. Detta tyder pa att denna forenkling for att raknaut tryckfall kanske inte ar tillracklig. Simuleringsmodell II ar nu definierad endast med tryckfall i deporosa blockens huvudriktning, 15◦ eller 45◦. Genom att introducera motstand aven mellan blockenskulle det kunna andra formen pa hastighetsprofilen vid utloppet.

Experimentriggen har som presenterats i rapporten vissa eventuella brister. Genom att flytta flaktenefter testsektionen, och darmed skapa ett sug genom sektionen, skulle flodet forbattras bade genom

18

Niklas Andersson Flodesanalys av befuktarpad

att reducera virvlar men aven genom att fa en mer homogen hastighet vid testsektionen. Genom attgora testsektionen mer tat okas aven sakerheten pa resultatet. Dessa tva problem ser jag dock intesom nagra prioriterade problem utan de kan losas nar en fungerade modell finns.

Referenser

[1] Haghihhat F., Allard F., Megri A.C., Blondeau P. och Shimotakahara R.,(1999), ”Measurementsof thermal comfort and indoor air quality aboard 43 flights on commercial airlines”, Indoor BuiltEnviron., 8, 58–66.

[2] Lindgren T. och Norback T., (2002), ”Cabinair quality: indoor pollutants and climateduringintercontinental flights with and without tobacco smoking”, Indoor Air, 12, 263–272.

[3] Backman H. och Haghighat F., (2000), ”Air quaity and ocular discomfort aboard commercialaircraft”, Optometry, 71, 653-656

[4] CTT Systems, HUMIDITY IN BALANCE, Dry air effects on the human bodyTillganglig: <http://www.ctt.se/why/effects-of-dry-air/> (2014-11-09)

[5] Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, ”Luftfuktighet”Tillganglig: <http://www.smhi.se/kunskapsbanken/meteorologi/luftfuktighet-1.3910>(2014-10-13)

[6] Arundel A. V. , Sterling E. M., Beggin J. H. och Sterling T. D., (1986), ”Indirect Health Effectsof Relative Humidity in Indoor Environments”, Environmental Health Perspectives 65, 351-361.

[7] CTT Systems, HUMIDITY IN BALANCE, How It WorksTillganglig: <http://www.ctt.se/crew-humidifers/how-it-works-crew/> (2014-11-04)

[8] Nakayama Y., Boucher R.F., (1999), Introduction to Fluid Mechanics, Butterworth HeinemannISBN 0340676493

[9] SOLIDWORKS Flow Simulation, Dassault SystemesTillganglig: <http://www.solidworks.com/sw/products/simulation/computational-fluid-dynamics.htm> (2014-10-16)

[10] SOLIDWORKS TECHNICAL REFERENCE, SOLIDWORKS FLOW SIMULATION 2014,DASSAULT SYSTEMES

19