Forskning som gör nytta

ANNONS Hela denna bilaga är en annons från Fakulteten för naturvetenskap, teknik och medier vid Mittuniversitetet ANNONS

MEDFÖLJER SOM BILAGA I DAGENS INDUSTRI, DECEMBER 2010.

SOM GÖR NYTTA En tidning från Mittuniversitetet om forskning för samhälle och näringslivEnEnEnEnEnEnEn t tt t t tidididididididnininininiiningngngngngngngng ff f f ffrårårårårårårån n n n n nn MiMiMiMiMiMiMiMittttttttttttttttunununununuununiviviviviivivvererererererere sisisisisis tetetetettet tetetetetet t t t t omomomoomm fofofofofofofoorsrsrsrsrr knknknknknknk ininininining g g g g föföföföföföfför r r r r sasasasasas mhmhmhmhmhmhmhmhälälälälälälä leleleleelee o o o oooochchchchchchchc n nnnnnäräärärärärää ininiini gsgsgslililivvvv

forskning

Ny 3D-teknikGer fördjupade upplevelser och fl er användningsområden. SID 8

Varnar i tidSensorer på träd kan rädda sam-hällen från skogsbränder. SID 14

Samarbete med näringslivet ger effektivare hjälpinsatser i världen. SID 18

Riksdagsvalet 2010Debatten handlade mer om opinionen än om sakfrågor. SID 24

Hela denna bilaga är en annons från Fakulteten för naturvetenskap, teknik och medier vid MittuniversitetetANNONS ANNONS2

Projektledare: Anci Syréhn 073-699 11 07 info@marknadsmedia.seAnnonsförsäljning: Göran SyréhnRedaktör: Mats HellströmGrafi sk form: Maria Orfanopoulou

Texter: Mats Hellström, Cathrine Beijer, Henrik Örtenvik, Sofi a GerdmarOmslagsbild: Josef Eliasson/SundayRepro: JMSTryck: BOLD/DNEX Tryckeri AB, Akalla V-TAB Aröd AB, Göteborg MittMediaPrint, Örnsköldsvik

vxl 018 - 490 11 00Stålg 20 | 754 50 Uppsalawww.marknadsmedia.se-makes you visible

”Forskning – som gör nytta” ges ut av Fakulteten för naturvetenskap, teknik och medier vid Mittuniversitetet och medföljer som bilaga i Di december 2010.

Frågor om innehållet besvaras av Anna-Lena Ekenryd, kommunikationsstrateg.

E-post: anna-lena.ekenryd@miun.se • Tfn: 060-14 86 06

Vxl: 0771-975 000Adress: Holmgatan 10, 851 70 Sundsvallwww.miun.se

ÄR MAN SKA berätta om Mitt-universitetets forskning är det lätt att vår natur ställer sig i vä-gen. Man ser helt enkelt inte sko-gen för alla träd, eller, klarare ut-tryckt, man ser inte forskningen för alla träd.

Skogen är vår resurs, men vår forskning har – i de fl esta fallen – fl yttat sig väldigt långt från natur-upplevelsen med barrdoft och vindsus i granarna.

Vi är ett nytt universitet, med nya tankar och idé-er. Vi befi nner oss mitt i, trots att vi geografi skt lig-ger en bit bort från det mesta. Och vi har, som det anstår ett universitet, samarbeten över hela Sverige och i hela världen, både med forskare och med sto-ra företag. Vi vill att vår forskning ska komma till nytta, att den ska kunna göra världen lite bättre, lite energisnålare eller lite säkrare.

I DAGARNA TESTAR VI den allra senaste 3D-tek-niken, den som gör att du upplever effekten utan glasögon. Vi utvecklar sensorer som kan användas för att varna för till exempel skogsbränder, jordbäv-ningar, eller för miljöövervakning, genom att rea-gera på ökade koldioxidutsläpp.

Våra forskare är de som just nu analyserar riks-dagsvalet 2010. Vi utvecklar ett nytt system som ska spara både pengar och miljö genom att minska an-talet tomma transporter i vår infrastruktur.

Vi är de som tar reda på hur man kommunicerar effektivast i stora företag och myndigheter. Och vi arbetar för att göra globala hjälpinsatser både mer miljövänliga och mer energisnåla.

Vi utvecklar till och med en virtuell OS-bana som ska ge våra elitåkare möjlighet att träna var som helst.

VÅRT FORSKNINGSCENTRUM FSCN, Fibre Sci-ence and Communication Network, är det som lig-ger närmast den egentliga skogen. Eftersom skogs-industrin fi nns i vår närhet, så är det naturligt att den viktiga utvecklingen av den också fi nns här.

FSCN arbetar för att vara världsledande på att skapa innovativa produkter och system för skogs-industrin. Ett lysande exempel på det är den nya fl ishugg, som sparar 20 procent av energitillgången vid massaframställning, som vi nu testar.

Forskare där utvecklar också en ny teknik för sanering av förorenad mark och har upptäckt att naturen själv kan ge miljövänlig skadedjursbe-kämpning. En överraskande insikt är att skogen kan bidra till bättre vård – skogsindustrins restpro-dukter kan till och med ge en ny cancermedicin.

Vår forskning förgrenar sig med andra ord myck-et långt från naturupplevelsen – samtidigt som vi har stammen kvar.

VI HAR FÖR LÄNGE SEDAN INSETT att vi inte kan bli lyckosamma om vi sitter för oss själva här uppe. Kreativiteten får näring av samarbetet med andra, och vi blir väldigt nöjda när vi ser att värl-den på olika sätt har nytta av det arbete vi utför.

Hans-Erik Nilsson, Dekan MittuniversitetetFakulteten för naturvetenskap, teknik och medier

FORSKNINGEN GÖR VÄRLDEN LITE BÄTTREVi befi nner oss i Norrland och därmed också i skogs- och fjällregionen. Det är här vi har våra rötter. Det är här vi har våra resurser och hittar inspiration.

Vi blir väldigt nöjda när vi ser att världen

på olika sätt har nytta av det arbete vi utför.”

Visste du att Mittuniversitetet ... … har mer än fördubblat

antalet professorer sedan 2003,

från 30 till 70 anställda.

Under samma period har antalet egna forskar-studerande tredubblats, från 65 till 205 anställda.

… har totalt närmare

1 000 anställda och omsatte

845 miljoner kronor 2009.

Fler än hälften av lärarna har disputerat. Forskningens och forskar utbildningens intäkter var 2009 333 miljoner kronor.

… är det lärosäte som

examinerar fl est doktorer

inom papper och massa.

Det visar statistik som Skogsindustrierna tagit fram. Mittuniversitetet producerar fl er doktorer inom papper och massa än Karlstad, Chalmers och KTH.

Ungt universitet med lång historia

Mitthögskolan blev Mittuniversitetet för fem år sedan och är således ett ungt universitet, men fröet hittar vi mer än 150 år tillbaka i tiden. Redan år 1842 inrättades en navigationsskola för styrmän och sjökap-tener i Härnösand.

Mittuniversitetet erbjuder omkring 750 kurser och 80 utbildningsprogram varav 30 på avance-rad nivå varje läsår.

Erik Nilsson, Dekan MittuniversitetetdierHANS-ERIK NILSSON

Hudiksvallskommun

Diös Fastigheter AB är en aktiv part i arbetet med att utveckla Östersunds näringsliv. Att göra staden mer attraktiv för nyetableringar och för unga människor ligger företaget varmt om hjärtat.

– Vår ambition är att erbjuda bra lokaler som passar väl in i marknaden. Vi vill att våra hyresgäster ska få de allra bästa förut-sättningar för att kunna växa och utvecklas i våra fastigheter, säger Diös vd Christer Sundin.

Diös grundades 2005. Under det första året förvärvades 52 fastigheter, på fem oli-ka orter, och den uthyrbara ytan uppgick till ca 267 000 kvm. Tillväxttakten har se-dan dess varit ganska hög trots störningar i ekonomin, och Diös geografi ska marknad sträcker sig numer från Borlänge i söder till Luleå i norr. Idag fi nns företaget etablerade med kontor på sju huvudorter och antalet fastigheter har ökat till 130 stycken med en uthyrbar yta på ca 627 000 kvm.

– Diös har gjort en medveten satsning att fi nnas i städer som erbjuder högre stu-dier. Tillväxten är stark kring orter med gedigen forskningsrelaterad verksamhet.

Vi vill vara en del av näringslivet i dessa städer och skapa ändamålsenliga lokaler, som exempelvis fl exibla lokaler för unga företag, säger Crister Sundin.

På huvudkontoret som är placerad i Öster-sund jobbar idag ett 20-tal personer och fl er kommer det att bli i takt med att före-taget växer. Diös är en av de större fastig-hetsägarna i Östersund/Åre och på områ-deskontoret ute på Frösö Strand jobbar åtta personer med att sköta om hyresgäster och fastigheter på orten. Christer Sundin säger att Östersund efter militärnedläggningen präglas av en stark entreprenörsanda och en optimism i näringslivet.

– Men det fi nns mycket mer att göra för att få till ett brett näringsliv. Vi på Diös har ett ansvar att anpassa lokaler som stödjer den positiva utvecklingen på orten. Ett så-dant exempel är företagsbyn ute på Frösö Strand – ett attraktivt läge alldeles intill

Storsjön med härliga grönområden och uni-ka möjligheter till allt vad som kan relateras till friskvård inom företagsnäringen.

Här äger Diös 60 000 kvadratmeter lokaler med fl exibla lösningar och här fi nns sedan tidigare många framgångsrika företag.

– Men vi har även byggnader med hög utvecklingspotential och vi spänner bågen högt. Vår ambition är att Frösö Strand ska bli norra Sveriges bästa företagsby, avslu-tar Christer Sundin.

DIÖS I STÄNDIG UTVECKLING

www.dios.se

ET ÄR MÅNGA SOM svurit över det klumpiga bihanget till de i övrigt allt nättare tekniska prylarna. Även där är dock utvecklingen på väg framåt och det är Kent Bertilsson på Mittuniversi-

tetet som visar vägen.Sedan fyra år tillbaka har han, med hjälp av tre

doktorander, arbetat på att ta fram en transformator som antingen kan byggas in i befi ntlig utrustning eller gömmas i en sladd.

Liten och attraktiv– Om vi lyckas få den tillräckligt liten, då kommer den att vara attraktiv. Vi behöver nya omvandlare med bättre prestanda, så det vi måste jobba med nu är att förbättra verkningsgraden, säger han.

Kent Bertilssons krymp-ningsprojekt: Den stora svarta klumpen – trans-formatorn – ska bli så här liten. Minst.

Osynlig lösning

Den stora, svarta dosan – spännings-omvandlaren – är snart ett minne blott. Kent Bertilsson, ansvarig för den nya utbild-ningen Elkraftingenjör, är i färd med att ta fram en ”osynlig” variant.

– Vi hoppas kunna ha produkten ute nästa år, säger han.

ANNONS 5Hela denna bilaga är en annons från Fakulteten för naturvetenskap, teknik och medier vid Mittuniversitetet ANNONS

EUROPEISKA UNIONENEuropeiska regionala utvecklingsfonden

Visste du att Mittuniversitetet samarbetar med Norge?

Just nu deltar Mittuniversitetet i följande svensk-norska projekt:• Kvinnliga tillväxtentreprenörer• Gränsöverskridande samverkan för säkerhet• Idrottsanläggningars betydelse för samhällsutveckling • Social integrering av människor med psykiska problem • Norsk-svensk förskollärarut- bildning med vikt på barnkultur och kulturarv

Läs mer på www.interreg-sverige-norge.com

En investering för framtiden

studenter än någonsin. Och till

studerar i Östersund. Den första tanken när antagningsbeskedet

Östersundsbostäder gör allt för

oroa dig för var du ska bo här i vår trevliga stad.

I Östersundsbostäders

vatten och Internet. Lägenheter-

www.ostersundsbostader.se.

I början av december kommer antagningsbeskedetmed posten. För dig som blir antagen till en kurs el-ler utbildning på Mittuniversitetet vill vi berätta om Östersund kommuns bostadsgaranti.

Student som söker bostad?

www.ostersundsbostader.se

Välkommen till Östersund och oss!HälsningarÖstersundsbostäder

skonar miljönAtt göra spänningsomvandlarna mindre har dock

inte bara ett praktiskt och estetiskt syfte. I förläng-ningen handlar det även om miljön, menar Kent Bertilsson.

Kräver mindre energiEn effektiv omvandlare kräver ju betydligt mindre energi. Dessutom går det inte åt lika mycket mate-rial vid tillverkningen.

– Vi har redan gjort en transformator som funge-rar, det som nu krävs är att få den omkringliggande elektroniken att fungera med tillräcklig prestanda.

Redan nästa år hoppas han att produkten ska fi n-nas ute på marknaden.

– Men om det blir så beror lite på den utveckling som ligger utanför vår kontroll, säger han.

Det är alltid spännande

att hitta egna vägar och lösningar inom

områden där man vet att folk har problem.”

KENT BERTILSSON

En liten pryl är inte bara smidigare – den är också bättre för miljön eftersom det går åt mindre material vid tillverkningen.

Livsstilen och naturen i Jämtland attraherar människor och mindre företag. Här fi nns konkurrensfördelar som kommer att ge fl er investeringar i länet. Det menar Calle Suwe, projekt ledare för Midscand som arbetar med att attrahera företag och investeringar till Jämtlands län.Tre områden är särskilt intressant: turism, vindkraft och IT:

STORA INVESTERINGSMÖJLIGHETER I JÄMTLAND

CENTRUM FÖR VINDKRAFTJämtlands län har den största vindkraftsportföljen i Sver-ige med upp till 2 000 planerade kraftverk. Här fi nns med andra ord en stor marknad för leverantörer till branschen. I Strömsund fi nns också en utbildning för vindkraft-stekniker och fl ertalet projektörer har kontor i Östersund. Nyligen etablerade Suzlon, den fj ärde största vindkraftstill-verkaren i världen, ett kontor på Frösön.

TURISM OCH UPPLEVELSERTurismen och upplevelseindustrin är en basnäring för regionen. Över 4 000 personer arbetar inom turismnärin-gen som i Jämtland omsätter 3,5 miljarder kronor per år och växer stadigt. De närmsta fem åren kommer antalet

turistbäddar att öka med upp till 50 000, vilket innebär aff ärsmöjligheter för byggföretag och andra näringar. I regionen fi nns fl era intressanta anläggningar och nya projekt som söker kapital.

DATACENTERS – FRAMTIDA BASNÄRING?Jämtland hör till Europas mest intressanta regioner för etableringar av datacenters, stora datahallar som säkerställer drift och funktion för internetbaserade företag. Regionen kan bland annat erbjuda låga energipriser och ett kallt klimat med frikyla upp till 12 månader per år. Des-sutom ingår Jämtland i stödområde A, med möjlighet till investeringsbidrag på upp till 35 procent.

Midscand marknadsför också regionen som ett alternativ för holländare att starta företag i och fl ytta till. I många fall handlar det om holländska familjer som vill fl ytta från ett trångbott land till en plats som är glest befolkad och har en storslagen natur. Genom Midscand har närmare 30 holländare redan fl yttat till regionen och fl era företag visat intresse.

– Jämtlands län kommer vara en vinnare i framtiden, säger Calle Suwe.

ÖG ELFÖRBRUKNING har länge varit ett problem inom pappers-industrin, men tack vare forskare vid Mittuniversitetets centrum-bildning FSCN kan de höga kost-

naderna vara på väg ner. Traditionellt utförs tillverkningen av träfl is

på samma sätt oavsett om den är tänkt att användas för mekanisk eller kemisk mas-satillverkning, men nu kan det fi nnas an-ledning att ändra på det. Man har nämligen upptäckt att man vid mekanisk framställ-ning av massa kan minska energiåtgången om man ökar andelen sprickor i fl isen. Och detta utan att massans egenskaper påverkas negativt.

– Flisningen bör därför anpassas till den efterföljande massaprocessen. Vår forskning visar att fl isningen har stor betydelse ur en-ergisynpunkt, i alla fall vid mekanisk massa-tillverkning, säger Lisbeth Hellström, doktor i teknisk fysik.

FORSKARNAS IDÉ GÅR UT PÅ att optime-ra fl ishuggens stupvinkel så att veden trycks ihop ännu mer vid fl isningen. På så sätt upp-står fl er sprickor mellan träfi brerna.

Per Gradin, professor i hållfasthetslära, är en av dem som varit med och utvecklat idén.

– Genom sprickorna får fl isen en förbe-handling som gör att det sedan inte går åt lika mycket elenergi vid massatillverkning-en, säger han.

För att tillverka mekanisk pappersmassa förbrukar idag svensk pappersindustri fem-sex terawattimmar elenergi per år. I sin doktorsavhandling visar Lisbeth Hellström ett exempel på att en fabrik som produce-rar 500 000 ton mekanisk massa kan minska sina elenergikostnader med mellan 40 och 80 miljoner kronor per år, enbart genom att ändra fl ishuggens stupvinkel. Lisbeth Hell-ström berättar att förutom minskad energi-förbrukning kan den ändrade stupvinkeln även föra med sig andra fördelar.

– När man tillverkar kartong använder man ibland också kemikalier vid den me-kaniska massatillverkningen. Finns det då

Forskare på Mittuniversitetet kan hjälpa pappersmassaindustrin att göra stora energibesparingar. En ändring av fl ishuggens stupvinkel skulle minska el kostnaderna för en fabrik med mellan 40 och 80 miljoner kronor per år.

Ny vinkel sparar

Ett otränat öga ser ingen skillnad, men fl isen Lisbeth Hellström håller upp kan innebära en smärre revolution för massaindustrin.

HPapperet som ljus spridare – en miljövinst

Ju vitare pappret är desto dyrare kan det säljas. Mittuniversitetets forskning om hur ljus sprids i papper är därför mycket intres-sant för landets pappersbruk.

Vi omges av färg som i sig inte kan mätas. Färg är i stället en upplevelse eller vad man brukar kalla ett psykofysiskt fenomen. Med det menar man sambandet mellan den fy-siska stimuleringen, alltså själva sinnesin-trycket, och den känslomässiga upplevelsen av detsamma.

– Det handlar om en kombination av ljus, refl ektioner från ett föremål och hjärnans upplevelse. Vi simulerar och räknar ut hur ljus refl ekteras och hur människor uppfattar det, säger Per Edström, professor i matema-tik och forskare i pappersoptik.

En viktig fråga är att öka förståelsen för vil-ket visuellt intryck en tryckt produkt ger med tanke på färg, skärpa, glans och kombinatio-ner av dessa. Principen är densamma oavsett om det till exempel handlar om en tidning el-ler tryck på en förpackning.

Resultatet av forskningen används bland annat i pappersindustrin för att höja kvali-teten på såväl det bästa pappret som stan-dardsortimentet. Det handlar också om att ge förutsättningar för bättre färgåtergivning men även om att sänka kostnaderna och be-gränsa miljöbelastningen.

Testbild som används för att karakterisera färgåtergivningen i en tryckprocess.

Färgrymd (antal reproducer-bara färger) för ett inkjet-tryckt bestruket papper.

energibesparingar

SenseAir AB, är ett expanderande, innovationsbaserat elektronikföretag med miljöinriktning, beläget i natursköna Dellenbygden i Hälsingland. Företaget utvecklar och producerar gassensorer baserade på infraröd teknik, har hela världen som marknad och är världsledande inom sin nisch. 20 års erfarenhet och samarbete i olika hightech-konsortier har skapat en stor och bred teknikbas samt ett unikt ´know-how´ i produktionsmetodik för gassensorer.

SenseAir utnämndes år 2009 till ett av de 50 mest lovande nordiska cleantech-företagen av organisa-tionen Cleantech Scandinavia.

Sensors for Life

SenseAir AB

elektronik- och MEMS-forskning, produktions-teknik, HR, produktledning, inköp och försäljning.

www.senseair.com

VäxandeVärldsledande

Kompetenscenter förinfraröd gasmätningsöker medarbetare i ledande befattningar

Dagon - Fastighetsägare och hyresvärd till Mitt-universitetet i Härnösand

Bra service till våra hyresgäster är en självklarhet för oss på Dagon. Genom engagemang, tydlig kom-munikation, snabb uppföljning och en tät kundkontakt ser vi till att våra hyresgäster trivs hos oss.

Vill du bli vår hyresgäst i Härnösand? Kontakta Paul Gerdin, 070-697 66 06

www.dagon.se

miljonerNär patentet står klart

och branschen ser att tekniken fungerar kommer konkurrensen bli hård.”

fl er sprickor i fl isen kommer kemikalierna att tas upp bättre. Det betyder att kemikalie-användningen inte behöver bli lika stor som annars.

En annan fördel med den ändrade stup-vinkeln är att ingen extra och dyrbar utrust-ning behövs. Det innebär att man kan slopa den extra utrusning som dagens förbehand-ling kräver.

– Ofta har inte äldre fabriker den plats som behövs till den. En ändrad fl isvinkel skapar möjligheten att kunna få ett bra för-arbete av fl isen trots platsbrist, säger Lisbeth Hallström.

FORSKARLAGET TITTAR NU ÄVEN på om det är möjligt att minska energiåtgången ännu mer, berättar hon.

– Vi kommer att undersöka om det fi nns fl er sätt att ändra vinklarna, men det fi nns en gräns för vad träet klarar innan det krossas. Är veden alldeles för trasig påverkar fi ber-förkortningen pappret negativt. Man måste hela tiden hålla slutprodukten i tanken, ef-tersom fi brernas egenskaper styr kvaliteten på pappret.

För att utveckla tekniken ytterligare har FSCN inlett samarbeten med ett fl ertal före-tag inom pappers- och leverantörsindustrin. Dessa samarbeten är en del av FSCN:s pla-nerade forskningsprofi l ”Research Profi le

– Energy Effi cient Mechanical Pulping” där syftet är att ständigt uppnå större elenergi-effektivisering vid tillverkning av mekaniska massor. Tekniken har patentsökts men efter-som den fortfarande befi nner sig i en utveck-lingsfas är ännu inga affärsavtal klara.

– Nästa steg är att förhandla med både potentiella leverantörer och skogsindustri-företag för att kunna testa tekniken i full-stora fl ishuggar, säger Per Engstrand, pro-gramdirektör för forskarskolan i mekanisk massateknik.

Vilka dessa företag är vill han ännu inte avslöja.

– Än så länge är vi ensamma om vår me-tod. Men vi tror att när patentet står klart och branschen ser att tekniken fungerar kommer konkurrensen bli hård.

Forskarna bakom den nya idén: Från vänster Per Gradin, Torbjörn Carlberg, Staff an Nyström och Lisbeth Hellström.

LISBETH HELLSTRÖM

Läs på vårt universitet

Det är lätt att bli förälskad i HärnösandSom student på Mittuniversitetet i Härnösand är det enkelt att leva. Som en av bara tre orter i Sverige kunde Härnösand 2010, genom Härnösandshus, leva upp till bostadsgarantin. Stadens lilla format ger dig en bekväm närhet till allt, inte bara geografi skt utan också mellan studenter och personal på Campus.

Våra universitetsutbildningarProgram: Lärarutbildning, Energitekniker, Energiingenjör, Beteendevetenskap och BasårFristående kurser (i urval): Pedagogik, Arkiv- och Informa-tionsvetenskap, Historia, Engelska, Litteraturvetenskap, Matematik, Kemi, Datavetenskap

Hösten 2010 startade Mittuniversitetet helt nya utbildningar till energiingenjör och energitekniker i Härnösand. Utbildningarna stöds av det kommu-nala energibolaget HEMAB.– Det är mycket värdefullt, inte bara det

ekonomiska bidraget utan även det engage-

mang som HEMAB visar, säger Olle Chorell,

kursansvarig för energiutbildningarna.I Härnösand får du garanterad bostad när duläser på universitetet, genom Härnösandshus.

64 dagar var Vårdkasbacken öppen förra säsongen. Skidbacke mitt i stan.

Vatten, stan är full av vatten. Härnösandscentrum ligger på en ö, med broförbindelser.

Å BIO ÄR DET GLASÖGON som gäller för att det ska bli möjligt att uppleva de häftiga närvaroeffekter som 3D kan skapa. På Mitt-

universitetet jobbar man däremot med en teknik som inte kräver några glasögon och som kan skapa ännu mer realistiska upplevelser, berättar Mårten Sjöström, som är docent i signalbehandling och le-der forskningen inom 3D-teknik.

– Den största skillnaden mot det man upplever på bio är att man med den teknik vi forskar i kan få ett annat perspektiv på det man ser på skärmen genom att fl ytta huvudet. Skärmen skickar alltså ut bilder i olika riktningar vilket gör att ögonen ser olika perspektiv beroende på var man befi nner sig.

– Det blir samma känsla som på bio, fast ännu bättre och ännu mer levande. Det enda smolket i bägaren är att upplösningen idag är lägre än den man ser på bio, säger han.

MED SJU ÅR BAKOM SIG är Mittuniversitetets fors-kare den grupp i Sverige som arbetat längst med 3D. Bland annat försöker man ta reda på hur 3D kan fungera i existerande system för digital reklam

och hur den påverkar konsumenterna i förhållande till traditionell reklam. Här har man tagit hjälp av en lokal restaurang.

– Där kör vi både vanlig 2D och 3D parallellt och räknar sedan på hur mycket försäljningen påverkas beroende på i vilket format reklamen kördes i, för-klarar Mårten Sjöström.

ETT ANNAT PROJEKT ÄR 3D-VIDEO där forskar-na tittar närmare på hur 3D kan fi lmas med fl era speciella kameror och hur de parallella fi lmerna ska sättas samman på lämpligt sätt. I projektet un-dersöker forskarna även hanteringen av den stora mängden data som är ett genomgående dilemma med 3D-tekniken. Mårten Sjöström och hans kolle-gor jobbar därför med att komprimera och anpassa informationen för olika format.

– Ska den bli fullt användbar för konsumenten så är det också nödvändigt att samma data kan läsas oberoende om man har en snabb eller en långsam-mare uppkoppling, eller om man använder exem-pelvis en stor 3D-tv eller en mobiltelefon för att visa informationen, säger han.

Fördjupade upplevelser med ny

Det slog igenom med James Camerons Avatar. Mindre än ett år senare är fi lm i 3D nästan standard på biograferna. Men 3D-tekniken kan också förbättra sjukvården dramatiskt.

3D kräver att man fi lmar från fl era vinklar. Här är en av Mittuniversitetets kameror som används i forskningen.

Det allra mest samhällsnyttiga användningsom-rådet är dock inom sjukvården. Här använder man autostereoskopiska skärmar (skärmar som visar 3D utan att det behövs glasögon) för att visa medicinsk information som till exempel gör det lättare att ge-nomföra operationer. Mårten Sjöström förklarar.

– Eftersom den tredje dimensionen är djupet i bilden så kan kirurgerna lätt få en uppfattning om exempelvis avståndet mellan olika blodkärl och hur de ser ut. Det gör det lättare att förstå hur ett in-grepp bör göras för att uppnå bästa resultat. Alla människor är olika och det är svårt att få en riktigt bra överblick med magnetröntgen eller datortomo-grafi på de skärmar som används idag.

DEN MEDICINSKA TILLÄMPNINGEN är extra krä-vande. Normalt fi lmar man i tre-fyra kameravinklar för att skapa 3D, men här måste man använda sig av upp till 60 olika vyer för att bilden ska bli till-räckligt exakt.

– Det kräver en speciell teknik och vi får använda signalteoretiska modeller för att kunna skapa fi lter som ökar informationens tillförlitlighet. Annars

-TEKNIK

ny teknik

IDAG är ett industridesignföretag som också jobbar med grafisk formgiv-ning. De har främst uppdrag inom miljö och tekniksektorn, och nu arbetar de med förpackningar för ett av Koreas största företag.IDAG startades av tre killar som gick industridesignutbildningen på Mittuniversitetet tillsammans. Sedan dess har IDAG expanderat och är nu dubbelt så många.

– Under studietiden var vi med i ”jagharenidé.nu”, som är Åkroken Science Parks idétävling. Genom den fick vi hjälp att forma vår affärsplan, berättar Anders Molin.

Åkroken Science Park ABs viktigaste uppdrag är att skapa tillväxt i sunds-vallsregionen, det gör de genom att stötta entreprenörer som vill förverk-liga nya affärsidéer. De är även motorn i ett skogsindustriellt nätverk.

– Vi är länken mellan forskning, utbildning och kommersialisering, berättar Stefan H Gradin, VD för bolaget.Efter studierna flyttade IDAG direkt in i Åkrokens Science Parks inkuba-tor. Där träffade de företag som kommit längre och kunde dela med sig av sina erfarenheter.

– Vi är även med i Design i Västernorrlands program som ger oss hand-ledning och tillgång till Mittuniversitetets verkstäder, säger Anders Molin.

Design i Västernorrland arbetar för att öka kunskapen och användandet av design i regionen. De har spelat en viktig roll i utvecklingen av Mittuni-versitetets industridesignutbildning och arbetar nu nära utbildningen.

– De stöttade oss med medel och kompetens när vi ställde ut på möbel-mässan i Stockholm under studietiden, berättar Anders Molin.Bengt Sandström, VD för verksamheten, poängterar att design är en viktig del i innovationsprocessen för att få ut nya attraktiva produkter och tjänster på marknaden.

INNOVATIONSKLUSTER OCH VÄRDEFULLT NÄTVERKAtt delta i nätverk är en stor tillgång för nystartade företag. Medlemskapet i Packaging Mid Sweden har påtagligt påverkat framgångarna för IDAG. Affären med det koreanska företaget är ett konkret exempel på hur det lilla företaget genom medverkan i nätverk nått en internationell marknad.

– Vår uppgift är att vara en innovativ kraft i regionen. Vi skapar värde för företagen och värderas utifrån deras framgångar, säger Robert Nordin, projektledare.

Exemplet med IDAG belyser möjligheterna till framgång som skapas i samarbetet mellan Åkroken Science Park, Packaging Mid Sweden och Design i Västernorrland.

– Närheten är unik. Här finns många viktiga kompetenser samlade på ett och samma ställe, avslutar Anders Molin.

Studentplan 3, 831 40 Östersund | www.tillvaxtanalys.se | info@tillvaxtanalys.se

Vi arbetar med utvärderingar, analyser och statistik i ett brett svenskt och internationellt per-spektiv. Vårt arbete vilar på vetenskap och beprövad erfa-renhet och våra kunskapsun-derlag ska ligga till grund för politiska ställningstaganden i regering och riksdag.

3D i mobiler är på gång i Japan.”

fi nns risken att läkaren kan göra en felbedömning.Utvecklingen inom 3D går onekligen snabbt. Det

kommer inte dröja särskilt länge innan resultaten av deras forskning syns ute i samhället, enligt Mår-ten Sjöström.

– Digitala reklamskyltar kommer väldigt snart, likaså medicinska tillämpningar. 3D-fi lm fi nns ju redan men även spelmarknaden kommer att börja med detta snart. Videokonferenser i 3D tror jag inte heller dröjer alldeles för lång tid. Och 3D i mobiler är på gång i Japan, säger han.

Problemet med låg upplösning för autostereo-skopiska skärmar kommer också att inom en snar framtid få sin lösning.

– Det försvinner snart när de nya 4Q-skärmarna kommer. De har fyra gånger högre upplösning än HD.

3D-tekniken kommer alltså, i bokstavlig bemär-kelse, ge en ny dimension åt sjukvården. Och den kan överlag leda till bättre produkter och snabbare produktutveckling på de fl esta områden. Men för gemene man är det kanske ändå inom underhåll-ningen som den mesta spänningen ligger.

MÅRTEN SJÖSTRÖM

En av de viktiga tillämpningarna för den nya 3D-tekniken fi nns inom kirurgin ,

där den kan hjälpa kirurgerna att genomföra säkrare operationer.

– VI HAR TILL EXEMPEL utvecklat stöd för att kunna använda sensorer i mobiltelefoner eller mobila tjänster på nätet. Bland annat har Google tagit in dem i Google Latitude. En tjänst som gör att du kan se var dina kom-pisar befi nner sig. Vi har också lagt till ytterligare sen-sorinformation som fukt och temperatur, säger Theo Kanter, professor i datavetenskap och datateknik.

Mittuniversitetet har samarbeten med fl era svenska och utländska företag som verkar i teknikens absoluta framkant.

– Externa forskarresurser fyller en stor roll för nä-ringslivet om man, som vi på Mittuniversitetet, har för-mågan att jobba tvärvetenskapligt, säger Theo Kanter som ofta samarbetar med forskarna inom elektronik.

ETT FORSKNINGSPROJEKT PÅ Mittuniversitetet börjar ofta med identifi ering av ett problemområde där man anser sig ha bra idéer till en lösning. Forskarna söker sedan fi nansiering för projektet hos till exempel Vinnova och Tillväxtverket och medfi nansiering från partners som Ericsson. Av forskningsresultatet skapas demonstratorer och prototyper för att kunna mäta och visa på möjliga tjänster. Forskarna verifi erar resultaten och sedan tar Ericsson vid och utvecklar produkterna utifrån Mittuniversitetets forskning.

UNIVERSITETETS ARBETE SPELAR en viktig roll bland annat när det gäller Ericsson Connected Home Gateway, ”det intelligenta hemmet”. Det kan till exem-pel handla om enheter som kopplar upp sig mot bred-band och styr det intelligenta hemmets funktioner.

– När du går hemifrån slås alla lampor och appa-rater av och mediecenteranläggningen går i viloläge. Så fort du sätter nyckeln i dörren slås de automatiskt på igen. Dessutom kan sensorerna mäta energianvänd-ning, temperatur och fukt och agera när det behövs. Detta kan kombineras med applikationer för larm och övervakning, säger Theo Kanter.

Han har själv jobbat på Ericsson Research tidigare och det gör att han har stor förståelse för industrins krav på korta produktcykler och för de förväntningar näringslivet har på forskning. Så samarbetet fortsätter.

– Vi tittar också på nya möjligheter inom multime-dia. Den infrastruktur som Ericsson jobbar med, både fast och mobil, måste klara av alla nya sociala inter-nettjänster som följer efter – till exempel Youtube och Facebook – som kombinerar multimedia, användar- och sensorinformation. Det betyder att vi måste jobba tvärvetenskapligt för att förstå helheten.

TANKEN MED URBAN SENSING är att ha en förklarande omgivning genom att koppla sensorer till fysiska föremål och platser. Enskilda hus, föremål eller platser som kan förklara sig. Identifi era dem med mobilen och få tillbaka multimedia eller

text som säger något om föremålet och se-dan vägleder dig vidare i den här miljön.

DEN GRUNDLÄGGANDE infrastrukturen på det här området utvecklas nu av Mitt-universitetet. Man har bland annat utveck-

lat en plattform för insamling av kontextin-formation från sensorer via mobiltelefoner och 3G-näten. Informationen har därefter gjorts tillgänglig för mobila tjänster.

– Via mobiltjänster ska man alltså kun-na interagera med sensorer i stadsmiljö och koppla till alla möjliga föremål, plat-ser, eller människor, säger Theo Kanter, professor i datavetenskap och datateknik.

Den infrastruktur som utvecklas av Mittuniversitetet används nu av samar-betsföretag, såsom bussbolaget Swedish Connection som själva sköter genomför-andet av de verkliga tjänsterna.

Fråga din mobiltelefon om bussen är försenad. Eller kontrollera när nästa går och passa på att checka in på den. Peka med mobilen mot en staty och den berättar om sig själv. Det här kallas ”urban sensing”.

Urban sensing får staden att kommunicera

När du

går hemifrån slås alla lampor och apparater av och medie -center anlägg-ningen går i viloläge.”

Tvärvetenskaplig forskning

Nyckeln till smarta hem

Mittuniversitetet står för forskningen. Ericsson och andra företag tar fram produkterna. En förklaring till Mittuniversitetets framgångsrika samarbete med näringslivet är förmågan att jobba tvärvetenskapligt och förstå industrins krav.

NY UNIK MASTER

I GRAFISK DESIGN

Från och med hösten 2011 kommer det på Mittuniversitetet att fi nnas en ny masterutbildning i grafi sk design. Inriktningen är förpackningsdesign och programmet skapades för att möta branschens krav på specialistutbildning inom området. Genom detta fokus skapas en utbildning som är unik. I dagsläget fi nns endast tre utbildningar med liknande utformning – i hela världen.

KOMMERSIALISERAR

FORSKNINGEN

Mittuniversitetet satsar genom sin nya verksam-het MIUN Innovation på att stödja forskare att göra mer aff ärer av sin forskning. MIUN Innova-tion kommer också att stödja studenter som vill starta företag. Verksamheten fi nns i Sundsvall och i Östersund.

– Från universitetets sida vill vi gärna se att fl er studenter och forskare omsätter sina idéer och forskningsresultat till företagande. Det är viktigt för tillväxt och konkurrenskraft i regionen och dessutom ett allt tydligare krav på oss från regering och riksdag. Genom MIUN Innovation blir vi helt enkelt ett nyttigare universitet, säger rektor Anders Söderholm.

NY SENSOR MÄTER

I TRE DIMENSIONER

Mätning av rörelse och läge utnyttjas inom fl era användningsområden, till exempel vid manöv-rering av robotstyrda maskiner och till idrot-tares rehabilitering och träningsprogram. I ett forskningsprojekt på Institutionen för informa-tionsteknologi och medier har man nu skapat en sensor, SCube, som mäter linjär acceleration, vinkelhastighet och läge i alla tre dimensioner.

EKOLOGISKT

BYGGCENTRUM I ÅS

Byggcentrumet är ett ekologiskt och praktiskt projektarbete i full skala, beläget 10 km väster om Östersund. Det är till största delen planerat, utformat, organiserat och byggt av studenterna på byggingenjörsutbildningen, inriktning eko-bygg vid Mittuniversitetet i Östersund. Sam-arbetet har även bedrivits med lokala bygg-företag.

ny teknik

THEO KANTER

I samarbete med Mittuniversitetet har

Ericsson tagit fram lösningar för att kunna

styra hemmet via exempelvis husnyckeln

eller mobiltelefonen.ILLU

Medarbetarna ska göra Mondi Dynäs bäst i världenNär finanskrisen slog till hösten 2008 var budet från koncern ledningen i Sydafrika tydligt. En av de två pappers-maskinerna skulle läggas i malpåse på obestämd tid, ett beslut som skulle kostat flera anställda jobbet. Två år senare är produktionen på Mondi Dynäs högre än någonsin.

Nej, det handlar inte om investeringar. Faktum är att Mondi Dynäs, pappers-bruket beläget strax utanför Kramfors, inte har gjort några produktionshöjande investeringar alls på tekniksidan de senaste åren. I stället handlar det om ett lång-siktigt arbete med en gemensam värdegrund för att göra en vanlig svensk fabrik till ett föredöme världen över. När Carl-Johan Jonsson blev VD på våren 2008 var inställningen tydlig. Ingen produktion skulle stängas ner och medarbetarna skulle ha en arbetsplats att gå till som gav mer än bara lön för dagen.

– Runt om här på anläggningen sitter ett femtiotal tavlor som påminner oss om varför vi är här och vilken inställning vi ska ta med oss till och från jobbet. Idag kan du fråga vem som helst på företaget, alla vet vilka mål som gäller och vad vi står för. Det är det här som ligger bakom alla våra framgångar de senaste åren, och det var därför som ledningen upphävde beslutet om att stänga ner en maskin, berättar han.

Visionen är inte blygsam. Mondi Dynäs ska bli världens bästa kraftpappers-bruk. Ett mål på vägen är att inom tre år vara det bästa kraftpappersbruket inom Mondikoncernen. Carl-Johan Jonsson jämför med ett idrottslag. Om inte alla spelare har inställningen att de vill bli bäst och vinna och är beredda att göra vad som krävs för att bli det, då är det mycket svårt att hamna längst upp. Att satsa till 95 procent räcker inte om man vill bli bäst.

– Vi väljer att gå till jobbet, vi vill bidra och vi tycker att vi är värda en bra arbetsplats med positiva medarbetare. Men vi måste också hela tiden se oss själva i spegeln och ställa frågan – vad gör jag för att skapa den känslan och hur kan jag bli bättre?

Ett område är särskilt prioriterat på Mondi Dynäs. Hela koncernen drivs av ett utpräglat och proaktivt säkerhetstänkande, och alla fabriker mäts och ut-värderas med jämna mellanrum med avseende på säkerheten. På Mondi Dynäs har man tagit detta på ett särskilt stort allvar, vilket nyligen resulterade i att Carl-Johan kunde ta emot årets pris för bästa säkerhetsarbete inom koncernen.

– Det är det mest prestigefyllda pris vi har, viktigare än försäljning och vinst. Vår fabrik har nu körts i drygt 630 dagar i sträck utan att någon behövt sjukskrivas för en arbetsplatsolycka. Idag vet alla anställda att de när som helst har befogenhet, och skyldighet, att stänga av en maskin om de bedömer att säkerheten har satts ur spel på något sätt. Oavsett vad avbrottet kostar.

För några år sedan var det inte många som trodde på fabriken i Dynäs, men idag är arbetsplatsen omtyckt, fler vill jobba här och produktiviteten är högre än nånsin. En som följt med utvecklingen hela vägen är Inger Forsslund som jobbar med HR-frågor och varit anställd sedan 1992.

– Det roliga är just att det är män-niskorna som gjort det, maskinerna är de samma som förr. Jag vet att en nyckel till framgången har varit att vi har utgått från medarbetarna, att vi har frågat dem hur de vill att deras arbetsplats ska fungera och formul-erat värdegrunden utifrån det.

Produktionsökningen på tio procent det senaste året har lett till att man nu börjar närma sig max. Därför har företaget nyligen lämnat in en ansökan till Länsstyrelsen om att få tillstånd att öka produktionen. Förhoppningsvis blir det därför snart möjligt att nyanställa ytterligare några medarbetare. Resan för det ”nya” Mondi Dynäs har bara börjat.

OM MONDI:Mondi är en av världens ledande pappers- och massaproducenter. På fabriken i Dynäs tillverkar man kraftpapper, vilket används bland annat till cementsäckar, säckar för djurfoder och papperskassar i dagligvaruhandeln. Här arbetar omkring 300 personer och Mondi Dynäs är en av världens största pro-ducenter av kraftpapper. Mondi har över 30 000 anställda och fler än 100 fabriker över hela världen.

En produktionsökning på 10 procent utan kapitalinvesteringar skulle glädja vilken VD som helst. Nu ska Mondi Dynäs dessutom bli världens bästa pappersbruk i sin genre, menar VD Carl-Johan Jonsson som redan fått ta emot ett prestigefullt pris för säkerhetsarbetet på anläggningen.

Peter Bodin har arbetat på fabriken i Dynäs i över 30 år och gläds över den positiva utvecklingen de senaste åren.

www.mondigroup.com

Man behöver inte ge sig i väg till tropisk regnskog för att hitta

nya mediciner – den svenska har också mycket att ge. Forskare vid Mitt universitetet

skannar nu skog och mark på jakt efter nya bote medel mot cancer.

Vad döljer sig i våra svenska skogar? Om forskarna får rätt kan det röra sig om ämnen som kan an-vändas som botemedel för cancer.

EMIKALIEN, som i det här sammanhanget kallas komplexbildare, fungerar så att den sedan den bundit upp metallerna, även

kan separeras från vattnet.– På så sätt går den att återanvända och metal-

lerna som man får ut, som koppar och nickel, kan i sin tur återanvändas, säger Magnus Norgren, pro-fessor i kemiteknik, som har tagit fram kemikalien tillsammans med andra forskare vid FSCN, Fibre Science and Communication Network.

DET FAKTUM ATT den nya kemikalien går att separera gör den betydligt miljövänligare än sina föregångare. De komplexbildare som används i dagsläget riskerar däremot att hamna i sjöar och vattendrag där de bryts ned mycket långsamt.

Till användningsområdena hör också pappersin-dustrin, där den kan ta bort processtörande metal-ler, vilket var det ursprungliga syftet med projek-tet. Dessutom kan den användas vid sanering av lakvatten från deponier. Nästa steg är sanering av marker.

– Om några år tror vi att komplexbildaren kan ge skogsindustrin en enorm miljöförbättring och även vara ett nytt viktigt verktyg inom saneringsområ-det, säger Magnus Norgren.

En ny kemikalie, framtagen vid Mitt-universitetet, ska hjälpa till att separera tungmetaller från vatten. Dessutom kan den återvinnas, till skillnad från de kemikalier som används idag.

Miljövänligare sanering av vatten

Magnus Norgrens forskning har lett till att det kan bli lättare att samla upp tung metaller och återanvända dem.

skogen som resurs

ILLUSTRATION: MARIA ORFANOPOULOU

SCA FOREST PRODUCTS851 88 SUNDSVALL Tel 060–19 30 00Fax 060–19 31 34 www.forestproducts.sca.com

Sverige har stora resurser av skog och det vore perfekt om vi kunde hitta aktiva substanser mot cancer här.”

Svensk skog kan ge ny cancermedicin

EDAN I SLUTET av 1960-talet upptäckte amerikan-ska forskare den kemiska föreningen taxol i barken på Stillahavsidegranen. Ämnet har en negativ påver-

kan på celldelningen och började därför användas i cancerbe-kämpande läkemedel.

Sedan dess har skogen varit en intressant källa i sökandet efter nya cancerhämmande ämnen. I Europa har blickarna bland annat riktats mot den idegran som fi nns runt Medelha-vet, som dock innehåller föreningen baccatin i stället för tax-ol. Ämnet liknar visserligen taxol men saknar den sidokedja som förhindrar celldelning. Det gör att den måste framställas på konstgjord väg och sedan kopplas ihop med baccatinet, en process som hittills varit mycket tidskrävande.

FÖR SNART TVÅ ÅR SEDAN kom dock Armando Cordova, professor i organisk kemi, och hans forskarkollegor på en me-tod som underlättar tillverkningen av sidokedjorna.

– När vi nu snabbt kan få fram sidokedjorna blir det möjligt att mer effektivt få fram nya substanser med aktivitet mot cancer. Vi hinner framför allt leta bland fl er träd och växter, säger Armando Cordova.

NÄST PÅ TUR STÅR alltså de svenska skogarna där fl era ar-ter av barrträd och lövträd ska undersökas. Syftet med pro-jektet är att hitta föreningar med ännu bättre aktivitet, som kan verka specifi kt på olika typer av cancer och som ger färre biverkningar. Forskarna hoppas inte minst hitta aktiva sub-stanser i de biprodukter som uppstår vid massa tillverkning.

– På så sätt kan spillprodukter komma till nytta. Sverige har stora resurser av skog och det vore perfekt om vi kunde hitta aktiva substanser här, säger Armando Cordova.

ARMANDO CORDOVA

– SJÄLVA IDÉN MED SENSORERNA är att de akti-veras vid en särskild händelse. Vid exempelvis en skogsbrand gör den snabba temperaturökningen att elektroniken i sensorn triggas igång och sänder iväg ett meddelande som talar om att nu är det något på gång, säger Bengt Oelmann, professor och chef för avdelningen för elektronikkonstruktion där fors-karna som utvecklat brandsensorerna arbetar.

Sensorernas ständiga närvaro gör att man slipper använda dyra brandfl yg för att bevaka utsatta om-råden. När sensorn aktiveras larmas en basenhet som via GSM- eller GPRS-nätet talar om var någon-stans det brinner.

Trots att Sverige har stora arealer av skog tror Bengt Oelmann att det främst är i de parkliknande skogarna kring Medelhavet som brandvarnarna kan komma till störst nytta.

– Hotet om skogsbrand är stort i dessa områden, säger han och syftar på bland annat Grekland som har haft stora problem de senaste åren.

– Syftet med brandvarnarna är att skydda sam-hällen. Med ökad hetta till följd av klimatföränd-ringar kommer inte risken för skogsbränder i dessa områden att minska, snarare tvärtom.

UNDERHÅLLET AV BRANDVARNARE som är ut-placerade i skogen blir både svårt och dyrt. Senso-rerna måste därför kunna klara sig själva, utan be-hov av tillsyn, vilket ställer stora krav på forskarna. Många brandvarnare kommer dessutom att fi nnas kvar i skogen långt efter att de har förbrukats.

– För att lösa det problemet innehåller sensorer-na batterier som är biologiskt nedbrytbara, säger Bengt Oelmann.

Kravet är alltså inte desamma som för vanliga bat-terier eftersom brandvarnarnas batterier inte behöver kunna lagra stora mängder energi. De är bara skapta för att aktiveras en enda gång – då det brinner.

Bengt Oelmann tror att den här typen av hän-delseaktiverade sensorer kan användas även inom andra områden. De skulle till exempel kunna akti-veras vid fukt i stället för brand och då användas som varnare för fuktskador på hus. Forskarna un-dersöker dessutom om det är möjligt för sensorerna att varna vid förhöjda koldioxidvärden, eller till och med för jordbävningar.

MAN UTREDER ÄVEN ANDRA TYPER av senso-rer. Bland annat prövas sensorer för bevakningen av våra sjöar. Idag används manuella mätmetoder för att kontrollera att dricksvatten och miljö inte är förorenade.

– Manuell övervakning är en mycket tidskrävan-de och kostsam process och kan därför inte göras så ofta som det kanske skulle behövas. Men genom att man sätter ut sensorer på de ställen där man vill ha kontroll kan man få ständiga mätvärden utan att behöva ta sig ut till platserna, säger Bengt Oelmann.

Precis som vid utvecklingen av brandsensorerna har utmaningen även här varit att lösa problemet med energitillförseln. För att sensorerna ska kunna fungera under en lång tidsperiod behövs en teknik som drar extremt lite energi. Bland annat prövar man därför om det går att lösa energitillförseln med hjälp av solceller.

– Vårt mål är att ta fram mätsensorer som inte behöver drivas med hjälp av batterier. På så sätt

Genom att skogen ständigt

bevakas av sensorerna slipper man använda dyra brandfl yg för utsatta områden.”

När värmen plötsligt ökar kraftigt går larmet i centralen. Det är tanken bakom brandsensorerna som utvecklats för att placeras ut i skogen. På så sätt kan skogsbränder stoppas i tid.

Sensorer på träd varnar i tidkan vi få sensorer med evig livslängd. Eftersom sen-sorerna behöver en kontinuerlig tillförsel av energi måste de även kunna lagra energi så att energitill-förseln säkras under långa mörka perioder.

Utsikterna för att det ska fungera är goda. Trots många mörka timmar förra vintern fungerade fors-karnas testsensorer utan problem enbart med hjälp av solceller.

Bengt Oelmann på avdelningen för elektronikkonstruk-tion tror att sensorerna kan komma till bäst användning i Medelhavsländerna.

Ett förändrat klimat kan leda till fl er och större skogsbränder. Men manuell bevakning genom brandfl yg är dyrt. Mittuniversitetets sensorer kan vara en både billigare och i vissa fall snabbare lösning.

Vid en brand, jordbävning eller annan händelse ut-löses larmet och insatser kan sättas in direkt.

ny teknik

BENGT OELMANN

Vi ökar skogens värde

Som ledande skogsföretag vill Sveaskog vara

främst på att utveckla skogens värden. Det handlar

om såväl ekonomisk tillväxt och avkastning som

biologisk mångfald och naturupplevelser.

I vårt utvecklings arbete har vi ett nära samarbete

med högskolor, universitet, branschorganisationer

och inte minst entreprenörsföretag där många värde-

skapande idéer föds och får genomslag.

Sedan 2008 samarbetar Sveaskog med Mitt-

universitetet i Östersund. Vi fi nansierar en professur

inom naturturism för att skapa förutsättningar för

en ny konkurrenskraftig näring i skog och mark.

Det ökar skogens värde och skapar regional tillväxt.

Vill du veta mer, besök www.sveaskog.se

Our sustainability journey continuesWe’re as committed to protecting the planet as we are to enhancing our products.www.akzonobel.com/sustainability

Att sanera oljeskadad mark med en bit ost låter kanske lite magstarkt. För forskarna inom ekoteknik på Mittuniversitetet är det dock inget konstigt. De utreder nu om ostvassle kan rädda platser som förorenats av diesel.

Livsmedelsindustrin kan rädda oljeskadad mark

ORSKNING INOM EKOTEKNIK rymmer ämnen så-som mer effektiv användning av svenska skogsresur-ser för minskad klimatpåverkan, utvärdering av kol-dioxidlagring samt ekosystemtjänster med inriktning mot fjällmiljö.

Det fi nns dock också forskning som sticker ut aning. Bland de mer oväntade märks till exempel ost i kampen mot diesel-föroreningar, eller som det också kan uttryckas – småskalig sanering av oljeskadad mark med hjälp av restprodukter från livsmedelsindustrin.

– Sverige har kanske 50 000 platser där marken är förore-nad med diesel, men de är ofta så små eller oprioriterade att vi med dagens teknik, där man gräver upp och transporte-rar bort oljan, sannolikt inte kommer att åtgärda dem inom överskådlig tid, säger Anders Jonsson, universitetslektor på avdelningen för ekoteknik vid institutionen för teknik och hållbar utveckling.

FORSKARNA ARBETAR DÄRFÖR med att utveckla en en-kel lösning som tar hand om föroreningen på plats, berättar han. Genom att tillsätta vanlig ostvassle till den oljeskadade marken får mikroorganismerna tillgång till näring i form av organiskt kol. Och det är precis vad de behöver för att full-ständigt kunna bryta ned föroreningen.

– För att kunna vara säkra på att metoden inte skapar mer problem än den löser jobbar vi också med en livs cykelanalys, säger Anders Jonsson.

FSOCIALA MEDIER I KINA

De sociala mediernas genomslag har knappast pas-serat obemärkt och dess framgång märks inte bara i demokratiska länder. Även i diktaturer förändrar Internet medborgarnas möjligheter att kommunicera och ta del av information.

Från Mittuniversitetets demokratiinstitut kommer en rapport som tar upp sambandet mellan studen-ternas användning av sociala medier och deras so-ciala aktivitet i "verkliga livet". Studenternas motiv för användningen av sociala medier, samt i vilken utsträckning politiskt intresse och traditionell med-iekonsumtion är relaterat till användning av sociala medier beskrivs i rapporten.

ekoteknik

ENERGIBRANSCHEN ÄR HET

Världen står inför stora utmaningar och det är myck-et viktigt att teknikutvecklingen går framåt. Dess-utom står branschen inför en kraftig generationsväx-ling. Därför har Mittuniversitetet startat utbildningen Energi ingenjör.

– Marknaden för de utbildade är bred, både prak-tiskt och teoretiskt. Man kan till exempel jobba med energieff ektivisering eller som energiexpert med upp-gifter som exempelvis rådgivning, säger Energipro-grammets representant Kristina Göransson.

Det fi nns kanske 50 000 platser i Sverige som är föro-renade med diesel. Nu ska även de mindre om rådena kunna saneras enklare.

Utbildning, forskning och tillväxt brukar hänga ihop. De städer i landet som har universitet har också en hög

Den positiva samhällsutvecklingen märks också i Västernorrland. – Vi har länge lidit av en negativ befolkningstrend, men nu ser vi att det vänder. Intressanta utbildningar och forskningen ger många spin-off-effekter, säger landshövdingen.

Bo Källstrand berättar att Mittuniversitetets inriktningar stämmer väl överens med länets utvecklingsområden och

handlar inte minst om skogsindustrin, där universitetet tillsammans med näringslivet satsar på ”Skogen som resurs” för att utveckla konkurrenskraftig kompetens och teknologi inom pappers- och massaproduktion. – Västernorrland är ett skogslän där vi även

förhoppningar inför framtiden.

Inom området bank, försäkring, pension och revision är Sundsvall ledande utanför storstadsregionerna. Bland

sina verksamheter i staden. Ett annat område som

utvecklingen av IT- och e-samhället, där det redan idag

Samarbete skapar tillväxt i Västernorrland

Arkivering är en av

landsarkiv dit också ett näringslivsarkiv är kopplat.

med stora datamängder att bearbeta och arkivera.

” Västernorrland är ett skogslän där vi även fortsättningsvis ska ligga i frontlinjen och där vi har stora förhoppningar inför framtiden. ”

Landshövding Bo Källstrand

Mittuniversitetets utbildning och forskning inom skogsnäring, ekonomi och arkivvetenskap gynnar hela länet. Landshövding Bo Källstrand börjar nu se resultatet av det nära samarbetet med universitetet.

bosätta sig i länet.

Landshövding Bo Källstrand

Utvecklar livsviktiga mikroprodukter Klinisk renhet och precision kräver kompetens och en säker hand. Laser Nova tillverkar produkter åt bland annat medicinsk-, elektronik- och fi nmekanisk industri. Ett exempel är Hasselblad. Nu hoppas man även på ett närmare samarbete med Mittuniversitetet.

Laser Nova i Östersund erbjuder avancerade tjänster inom industriell mikrobearbetning. Med sina unika högeff ektlasrar behärskar man tekniker som svetsning, skärning, håltagning ytstrukturering och märkning i mikroskala. Östersundsföretaget har en nära kontakt med de ledande lasertillverkarna i Europa och deras interna utvecklingsarbete. Karak-teristiskt för Laser Nova är att kundsamarbetet oft a påbörjas i ett tidigt stadium.

– Genom att utveckla produkterna tillsammans med kunderna kan vi nå en bättre slutprodukt som är skräddarsydd för den aktuella tillämpnin-gen, berättar Rickard Olsson, FoU-ansvarig på företaget.

Ett exempel på detta är en titanimplantatprodukt, för bättre tillväxt i käkbenet, som man har utveck-lad tillsammans med Brånemark Integration och Göteborgs Universitet, Sahlgrenska Akademin. En annan produktutveckling har skett i samarbete med StJude Medical i Uppsala. Det handlar om en liten gaff el som används för att stoppa blodfl ödet eft er operationer där man går in med ett instrument i ljumskådern. Detta görs till exempel på patienter som har hjärtproblem eller kärlförträngning. Detta verktyg, som kallas pusher, för in en plugg som

stoppar det kraft iga blodfl ödet eff ektivt och sed-ermera löser upp sig själv i kroppen.

– Den här detaljen är vi ensamma om och den minskar vårdtiderna radikalt vid denna typ av opera tioner, säger Christer Nilsson, VD.

Det senaste året har Laser Nova jobbat aktivt med marknadsplaner, kundsegmentering och nykundsförsäljning. I synnerhet mot branscher inom medicinska instrument och fi nmekanik. Laser Nova har också fl era FoU-projekt på gång med olika universitet t.ex Luleå, SINTEF, Villmanstrand och Mittuniversitetet. Med Mittuniversitetet har man haft god kontakt med genom åren. Företaget har till exempel varit handledare för ett fl ertal examens-arbeten och även lett olika kurser.

– Just nu för vi samtal om ett samprojekt rörande materialanalys. Ett annat projekt handlar om fi ber-lasrar, där även Fiber Optic Valley i Hudiksvall är involverad. För vår del är det väldigt viktigt att vara nära forskningsverksamheten.

Pusher.Strukturerad titanyta.

T.v. Christer Nilsson, t.h.Rickard Olsson.

Hela denna bilaga är en annons från Fakulteten för naturvetenskap, teknik och medier vid MittuniversitetetANNONS ANNONS18K

INVESTA GÅR IN SOM minoritetsägare och aktiv partner genom att tillföra kapital och kunskap i små och mellan stora företag med hög tillväxtpotential. Det har vi gjort sedan starten 2005. Vi verkar företrädes vis inom vår egen geografiska region, det vill säga Gävleborgs, Jämtlands och Väster-norrlands län. Här vet vi vad som fungerar och förväntas, vi har personliga kontakter och finns med i viktiga nätverk. Här behövs vi.

Söker du nytt kapital till ditt företag? Kontakta oss. www.investa.se

ÖRSVARS- OCH säkerhetskoncernen Saab har ett långt förfl utet som samarbetspart-ner till Försvarsmakten. De senaste åren har de gemensamt riktat in sig på globala hjälpinsatser i katastrofområden. Saabs

roll är att leverera lösningar för insatserna direkt till de drabbade områdena, vilket inte alltid är en enkel uppgift. Ofta kan det till och med vara oer-hört svårt.

Det var med tanke på det som Morgan Fröling, universitetslektor vid Institutionen för hållbar ut-veckling, fi ck sin idé för ett år sedan. Elever och forskare vid Mittuniversitetet skulle kunna hjälpa Saab att bättre förstå behoven och förutsättning-arna och ta fram nya alternativ.

– Det handlar egentligen om samma lösningar som fi nns i en vanlig stad, men det speciella med en hjälpinsats är att man har så väldigt korta tids-aspekter att jobba med. Samhällets vanliga småpro-blem blir skarpa och dödligt allvarliga här, säger Morgan Fröling.

Det kan till exempel handla om en sådan enkel sak som att ta sig till en katastrofplats. Morgan Frö-ling nämner jordbävningen i Haiti, där hjälparbe-tarna möttes av en nästan total avsaknad av infra-struktur. Det fanns inga vägar, inga telenät, inget rent vatten och ingen mat att köpa.

– Problemen kan börja redan i luften med att det inte fi nns någon plats för helikoptern att landa på eftersom det är vatten eller bråte överallt. Sådant

går att bygga upp om man får tid, men tiden är ju oerhört dyrbar vid katastrofer.

DET FINNS OCKSÅ EN MILJÖASPEKT i de här frågorna. För visst är det lätt att hitta lösningar, men de kräver mycket energi el-ler stora ytor. Med nya, smarta lösningar kan hjälpinsatserna däremot genomföras både mer energisnålt och mer miljövänligt.

– Energisnåla lösningar är i princip ett måste eftersom det oftast fi nns begränsat med el på plats, och om det inte fi nns bra vatten måste man kanske installera ett av-loppsreningssystem. Farliga ämnen från sjukvården ska tas omhand och inget avfall ska slängas i havet, säger Morgan Fröling.

Saab har bland annat projekterat, byggt och drivit el-, tele- och datanäten på den svenska campen i Afghanistan. Totalt har man 20 års erfarenhet av att arbeta i den här typen av miljöer, men det är först nu som man börjar tänka i hållbara termer, berättar Pär Jonsson på Saab.

Vägar, telefoner, mat och drivmedel – det är vi vana att ha till-gängligt dygnet runt. Vid en naturkatastrof ställs dock allt på ända. Mittuniversitetet söker nu lösningar på hur man bäst hjälper de behövande.

Samarbete ska utveckla katastrofhjälp

Tiden är ju oerhört dyrbar vid katastrofer.”

Saab var snabbt på plats vid översvämningarna

i Pakistan. Med hjälp av Mittuniversitetet ska

man i framtiden kunna genomföra insatserna

ännu mer eff ektivt och miljömedvetet.

internationella insatser

FMORGAN FRÖLING

M-real Sverige ABHusums fabrikHusums fabrik ligger beläget ungefär 3 mil nordöst om Örnsköldsvik och har cirka 800 anställda.

Fabriken är ett konkurrenskraftig massa- och pappersbruk. Några egna varumärken av det obestrukna papperet är Data Copy och Logic. Det bestrukna pappret används till högkvalitativa kataloger, tidskrifter och magasin med stora krav på tryck- och återgivning. Husums fabrik ingår i M-real koncern, koncernen består av 13 fabriker i fem europeiska länder och har cirka 4 700 anställda.

”Vår passion är papper och männis-kor. Vi tror på papper, på människor, på dig. Vi kan erbjuda möjligheter där dina talanger tas till vara. Du är en del

av vår framtid- Make it Real. ”

Yrken inom företaget:Ekonomer, processtekniker, civilingenjörer, marknadsförare, kemister, arbetsledare,

Adress:M-real Sverige ABHusums fabrik890 35 HUSUMTelefon: 0663-180 00Webbplats: www.m-real.com

Iggesund Tools är en världsledande leverantör av knivsystem för flisning inom cellulosa- och sågverksindustrin, samt av barkningsverktyg till sågverksindustrin.

www.iggesundtools.com

– Det vanliga är att man släpper sitt av-fall direkt på platsen där man är. Jag var på plats i Haiti direkt efter katastrofen och det var tydligt att enkla saker som vatten och toaletter inte fungerade. I början dumpades allt på en stor tipp och då skapar man svåra problem för framtiden, berättar Pär Jonsson på Saab.

NÄR DET GÄLLER strömförsörjningen i kata strofområden använder man oftast mo-bila generatorer med diesel.

– Vi vill ändra på allt detta. Även om marknaden inte riktigt är där ännu så förstår alla vilken väg vi måste gå, och någon måste starta den utvecklingen. Vi har ju kunnan-det, säger han.

Tanken är nu att Mittuniversitetets miljö-vetare och ingenjörer ska försöka göra skill-nad genom att använda sina kunskaper för att förbättra hjälpinsatserna under svåra för-hållanden. En fördel är att många av studen-terna kommer från skilda delar av världen.

– Det fi nns lösningar som fungerar i en sorts klimat och det är svårt att lära sig om alla dessa miljöer. Men en person som levt i ett specifi kt klimat kan kanske direkt dra slutsatsen om det funkar eller inte, påpekar Morgan Fröling.

SAMARBETET GER Mittuniversitetet värde-full tillgång till fakta baserad på erfarenhet, något som annars kan vara svårt att få fram för ett universitet. Vinsten för Saab är minst lika stor.

– Det akademiska, vetenskapliga stödet som Mittuniversitetet ger kommer att vara värdefullt framöver, säger Pär Jonsson.

Just nu har Saabs snabba insatser efter översvämningarna i Pakistan gjort att sam-arbetet fått stå åt sidan. Framåt våren räknar man dock med att det återupptas igen.

– Då är det meningen att studenterna ska ompröva befi ntliga koncept för att utveckla dem, eller hitta på egna, nya lösningar på problemen, säger Pär Jonsson.

Inte ens presidentpalatset i Port au Prince klarade sig under de få sekunder jordbävningen på Haiti varade. Förödelsen tillsammans med den svaga infrastrukturen ställde extremt hårda krav på hjälparbe-tarna, deras material och planeringen av insatserna.

NSEKTER ÄR SKOGENS största skadegörare och orsakar skogsägarna stora ekonomiska förluster varje år. För att få bort skadedjuren

använder man idag ofta gifter, så kallade insekti-cider. De starka gifterna tar dock död på andra arter av insekter än enbart skadedjuren. Giftet lagras också i näringskedjan och kan därför nå även oss människor.

Erik Hedenström och hans forskarkollegor, har dock hittat ett sätt att få bort skadedjuren utan att belasta den omgivande miljön. På syntetisk väg kan forskarna återskapa de doftämnen, så kallade sexualferomoner, som insekterna använder för att locka till sig en partner.

– Med hjälp av feromonerna kan vi rigga upp fällor för att fånga skadeinsekterna eller alter-nativt förvirra dem genom att sprida det natur-identiska doftämnet i området. Den senare meto-den gör det svårt för insekten att hitta en partner

efter som partnerns doftsignal dränks i förvirrings -doften.

– Resultatet blir att ingen parning sker och vi får därför inga nya individer av skadeinsekten i områ-det nästa år, säger Erik Hedenström och berättar att denna typ av bekämpning har testats i stor skala med goda resultat.

FÖRUTOM INSEKTER ORSAKAR även älg och sork stora ekonomiska bekymmer för skogsägarna. Varje år kostar djuren över en miljard kronor i döda plantor och sämre tillväxt hos skogen för svenska skogsägare. Därför letar forskarna också efter sub-stanser som gör att djuren undviker träden.

Från biprodukter från bland annat massaindustrin har man nu hittat och utvunnit ämnen som älgen inte gillar. De naturliga ämnena sprutas på trädens topp-skott och resultatet har visat sig vara mycket gott. De allra fl esta plantorna fi ck vara ifred för djuren.

Miljövänlig bekämpning med naturens egna ämnenNaturlig parningsdoft kan hindra skadeinsekter att äta på träd och planteringar. Även de större djurens fram-fart kan hindras med rätt sorts doft.

– I de tester som gjorts har 95 procent av plantorna lämnats orörda av älgarna, säger Erik Hedenström, professor i organisk kemi.

Leif Olsson som arbetar med att minska antalet ”tomma” transporter.

Vad är det här för projekt?– Det syftar till att vi ska hitta smartare sätt att sköta våra transporter, så vi inte transporte-rar luft i onödan. Det är en del av EU-projektet ”North East Cargo Link 2” som fi nansieras av Östersjöprogrammet. Mittuniversitetet är med i den delen som handlar om att minska antalet onödiga transporter.

Du är doktor i logistik. Hur gör ni för att fi nna eff ektivare transportkedjor?– Vi är fl era som deltar från universitetet. Jag sysslar med matematiska modeller, men andra forskare deltar inom områden såsom datateknik, ekonomi och beslutsanalys. Forskning i logistik är nästan alltid tvärvetenskaplig.

Vad är vinsten med det här?– Det handlar framför allt om att förverkliga en eff ektivare transportkorridor tvärs över Skandi-navien. Systemet ska kunna matcha ihop olika ty-per av transporter på ett eff ektivare sätt. Det ska därigenom bli mer lönsamt med transporter i re-gionen, samtidigt som vi skapar miljövinster. Det här gynnar de regionala företagen och minskar belastningen på vägar, järnvägar och inom sjöfar-ten där det ofta redan fi nns en överbelastning. Det gäller både i Sverige och utomlands.

Kommer fl er än regionerna i mellersta Skandi navien kunna ta del av detta?– Vi har idag många transporter som går ända till Asien, så det påverkar långt utanför våra gränser. Men man kan också tänka sig att vi kan expor-tera vår kunskap i detta till övriga Sverige och Europa. Transporterna ser ju ungefär likadana ut på andra platser.

Hallå där ... I Resultatet blir att ingen parning sker och vi får där-för inga nya individer av skade insekten i området nästa år.”ERIK HEDENSTRÖM

skogen som resurs

FOTO: VICTORIA ENGHOLM

Livet för barrträdslöparen och andra skadedjur i de svenska skogarna kan bli tuff are i framtiden.

Statens tjänstepensionsverk, SPV, är en av Sveriges största leverantörer av pensions-tjänster. Det är en komplex verksamhet med 330 anställda.

– Det ställs stora krav på oss från regeringen, avtalspar-terna, uppdragskunderna och inte minst från de försäk-rade, säger Ann-Christin Nykvist, generaldirektör.

SPV är en försäkringsrörelse som omsätter ca 285 miljoner kronor. SPV administrerar den statliga tjäns-tepensionen och betalar ut över 12 miljarder kronor i pensioner till närmare 290 000 personer varje år. SPV räknar även ut pensionspremier samt levererar progno-ser, pensionsskuld och statistik till regeringen.

–Vår målsättning är att ge bra information om pen-sioner och en service som underlättar för våra kunder att fatta medvetna beslut om sin pension. Samtidigt ska vi erbjuda nya tjänster med ny teknik och ha hög till-gänglighet. För att vi ska kunna klara av att göra detta måste vi kunna utveckla, behålla och rekrytera duktiga medarbetare, säger Ann-Christin Nykvist.

SPV behöver kvalificerad arbetskraftSPV satsar på kompetensutveckling och det finns många spännande uppdrag för den som börjar arbeta inom myndigheten. Behovet av kvalificerad arbetskraft finns redan nu och kommer att öka i framtiden.

SPV har fokus på framtiden – Under de kommande fem åren går en stor del av

vår personal i pension. Vi kommer att behöva rekrytera välutbildade medarbetare bland annat inom statistik, nationalekonomi och företagsekonomi, säger Ann-Christin Nykvist.

Som ett led i detta deltar SPV i nätverket CER – ett kompetenscentrum inom den finansiella sektorn. Nät-verket har ett samhällsekonomiskt fokus inom områ-dena bank, försäkring, pension, revision och fastighet.

–Vi måste ha hög kompetens i vår verksamhet. Med-arbetare med ambitioner och med rätt kompetens kan fördjupa sina kunskaper inom pensionsområdet. Ge-nom nätverket får vi ett starkare underlag för framtida rekrytering, säger Ann-Christin Nykvist.

Utbildning som möter SPV:s behovEtt resultat av samverkan i nätverket är den nya utbild-ningen ”Försäkringsrådgivare/administratör – bank-försäkring-pension”. Det är en kvalificerad yrkesutbild-ning som är anpassad helt utifrån branschens behov.

–Vi är aktivt med och påverkar utbildningsinnehål-let och vi följer löpande upp utbildningsplanen. Jag är övertygad om att vi hittar några av våra framtida med-arbetare bland dem som nu går utbildningen, avslutar Ann-Christin Nykvist.

Postadress 851 90 Sundsvall | Telefon 060-18 74 00 | E-post spv@spv.se | Webbplats www.spv.se

: Pär

Ann-Christin Nykvist, generaldirektör.

Invercote® från Iggesund Paperboard är en världsledande kartong som tillverkas av råvara från välskötta norrländska skogar. Vi samarbetar med och stöder förpackningsdesign- och kommunikationsutbildningarna vid Mittuniversitet.

iggesund.com

PORTTEKNISKA LÖSNINGAR är den stora utmaningen för forskarna vid Institutionen för teknik och hållbar utveckling, THU, på Mittuniversitetet. Totalt handlar det om ett 40-tal skarpa projekt inom produktutveck-

ling för sport och outdoor, men även medicinteknik varje år.

Inför OS i Vancouver kopierades till exempel tävlingsbanornas profi ler med hjälp av en så kal-lad Super-GPS. Med hjälp av dessa data reglerades sedan testrullbandet på Vintersportcentrum sam-tidigt som åkaren kunde se banan framför sig på en teveskärm. Forskarna utvecklade dessutom en teknisk lösning som gjorde att åkarna kunde be-stämma hastigheten på rullbandet genom att ändra sin egen position.

NU HAR THU UTVECKLAT ännu fl er fi nesser – dels en rigg som mäter rullmotståndet i hjulen, dels en rullskida som kan ge samma effekt som vid bak-halt underlag.

– Ska vi mäta åkare på rullband måste det helt enkelt vara mer likt vanlig åkning, menar Mikael Bäckström, universitetslektor i sportteknologi.

Professor Mats Tinnsten menar att projektet är väldigt spännande och berättar att patentet på rull-skidan precis har blivit klart.

Östersund är navet för den svenska eliten inom skidskytte och längdåkning. Här fi nns både snö-garanti och ett tränings- och tävlingsområde i världs-klass. Här fi nns också forskarna som tar fram tekniska ” medaljlösningar”.

Tekniska lösningar ger fl er medaljer

Charlotte Kalla, fl er-faldig OS-medaljör vid OS i Vancover, är en av de elitidrottare som tränar i Östersund.

Mats Larsson har provat

skidan och han tyckte den var mycket mer lik riktig skidåkning och har nu ändrat sin teknik.”MATS TINNSTEN

Detta är

THUTHU tillhör fakul-teten inom natur-vetenskap, teknik och medier, NMT. Institutionen har cirka 50 anställda och hör hemma på Mittuniversitetets campus i Östersund.

Enhetens huvud-uppgifter är att för samhällets och individens utveckling skapa och genomföra grundutbildning. THU har även uppdrag att bedriva forskning och ge forskarutbild-ning. Insitutitionen ansvarar för följande ämnen:

• Arbetsvetenskap • Byggnadsteknik • Kvalitetsteknik • Maskinteknik • Matematik • Miljöteknik • Ekoteknik

/ miljövetenskap

ny teknik

– Mats Larsson har provat skidan och han tyckte den var mycket mer lik riktig skidåkning och har nu ändrat sin teknik.

De sju medaljerna på OS lär alltså knappast ha varit en tillfällig framgång för våra längdåk-ningslandslag. Det visade sig redan i säsongens världscup premiär i Gällivare där det svenska lands-laget tog hela fem pallplatser under två dagar.

FOTO: TOMMY ANDERSSON

METODEN FÖR FRIFORMNING inom sjukvården går ut på att man planerar en operation virtuellt utifrån tredimensionella bilder av patienten. Den har redan provats fl era gånger i samband med att patienter har behövt implantat i underkäken. Med ben taget från patientens vadben har man konstruerat passande implantat med hjälp av den här speciella tekniken.

– Det vi har utvecklat i detta projekt är designen och tillverkningen av de hjälpme-del som används för att såga till delarna av vadbenet så exakt som möjligt. Att delarna blir exakta är viktigt och hjälpmedlen för-kortar tiden som transplantaten är utan syretillförsel, berättar Lars-Erik Rännar, forskare vid Sportstech i Östersund.

Implantaten designas i datorn för att se-dan tillverkas redan innan operation. Ma-skinen fungerar som en tredimensionell printer där resultatet blir solida detaljer i biokompatibel titan. För patienterna inne-bär detta en ökad säkerhet och för sjukhu-sen är det möjligt att minska kostnaderna för vården.

– Att vi kan designa och tillverka im-plantaten först sparar tid eftersom kirur-gerna då inte behöver forma till dem för passning under själva operationen, säger Lars-Erik Rännar.

Mittuniversitetets laboratorium för fri-formsteknik är världsunikt och tekniken är utvecklad i samarbete med käkkirurgerna Per Dérand på Mälarsjukhuset i Eskilstuna och Jan Hirsch vid Akademiska sjukhuset i Uppsala. Responsen från sjukhusen har va-rit positiv och nu arbetar Lars-Erik Rännar och hans kollegor med att vidareutveckla tekniken. Om ortopederna kan använda sig av samma teknik för komplicerade benbrott så kan det innebära minskade kostnader och ökad säkerhet för en ännu större grupp av patienter.

I SAMARBETE MED Östersunds sjukhus tittar nu en av Sportstechs doktorander på hur man kan använda metodiken inom or-topedin. En av utmaningarna är den korta tiden från det att patienten kommer in på sjukhuset tills det är dags för operation.

– Förut hade vi en månad på oss, nu har vi bara omkring sju dagar att bli klara med implantatet. Vi måste hinna med både pla-nering, design och tillverkning av de här patientspecifi ka rekonstruktionsplattorna. Här har vi inte hunnit lika långt som för käkkirurgin men vi tror att även ortopedin i en framtid kommer att kunna dra nytta av den här typen av planering och tillverk-ning, avslutar Lars-Erik Rännar.

Forskning om sport i Östersund handlar inte bara om att ge nya idrottsframgångar. En del av resul-taten kan också göra nytta inom andra områden – som sjukvården. Friformstekniken som utveck-lats här kan till exempel revolutionera implantat-kirurgin.

Skräddarsydda implantat lockar sjukhusen

Mittuniversitetets fri-formsteknik är utvecklad i samarbete med käk-kirurger på fl era svenska sjukhus.

ALRÖRELSEN 2010 står i fokus för de tre forskningsprojekt som Jesper Strömbäck driver tillsammans med Lars Nord och

Adam Shehata, professor respektive doktor i politisk kommunikation. Projekten handlar om samspelet mellan politiska aktörer, medier och medborgare.

Allt material är visserligen inte färdiganalyserat ännu men Jesper Strömbäck kan redan nu lyfta fram ett par viktiga resultat. Bland annat att medi-erna fokuserade mer på det politiska spelet än på politikens sakinnehåll, berättar han.

– Mediebevakningen handlade mycket om opi-nionsundersökningar, hur partierna bedrev sina kampanjer och hur det gick i kampen om väljarna. Sakfrågorna trängdes undan på ett sätt som gjorde valbevakningen mindre informativ, säger Jesper Strömbäck.

FÖRE VALET VAR DET en hel del diskussion om de sociala mediernas roll som nya politiska bud-bärare, något forskargruppen tittat närmare på i sitt arbete. De preliminära resultaten tyder dock på att dessa arenor inte kan sägas har revolutionerat den politiska kommunikationen. Visserligen användes

sociala medier i politiskt syfte, men av ganska få personer. Och dessa var oftast sådana som redan var politiskt engagerade.

– Studien visar att sociala medier är viktigare för att mobilisera och aktivera dem som redan är sym-patisörer än för att fånga nya väljare eller osäkra väljare, säger Jesper Strömbäck.

VID FYRA TILLFÄLLEN UNDER valrörelsen och strax efter valet genomfördes panelundersökningar, en typ av opinionsundersökning där samma perso-ner tillfrågas fl era gånger. Många olika frågor mätte förändringar i opinionen vad gällde till exempel politiskt intresse, medievanor och politiska sympa-tier. Syftet var att kunna följa hur medierna och de politiska kampanjerna påverkade opinionen under valrörelsens gång.

– En slutsats som går att dra är att förtroendet för den sittande regeringen i centrala politiska sakfrå-gor som den ekonomiska politiken och arbetslöshe-ten ökade under månaderna före valet. De rödgröna lyckades inte ta dessa frågor från Alliansen vilket är en bidragande orsak till att regeringen vann valet, säger Jesper Strömbäck.

För att förstå hur den svenska demokratin fungerar måste man titta på kommunikationen mellan politiker, medier och medborgare.

– Den formar demokratin, vilken formar politiken och därmed våra liv, säger Jesper Strömbäck, professor i journalistik och politisk kommunikation på Mittuniversitetet.

Politisk kommunikation avgörande för valutgången

När fi lmen Twilights promotionturné med stjärnorna Kristen Stewart och Taylor Lautner landade i Stock-holm fanns Maria Lexhagen och Christine Lundberg, båda forskare på ETOUR, på plats tillsammans med 9 000 högröstade unga fans.

Syftet var att genomföra en pilotstudie där man studerar fansens intresse för Twilight i ett brett perspektiv, samt hur resandet kopplat till detta intresse ser ut. I fokus-gruppsintervjuer och personliga intervjuer med tillresta fans fokuserade man på deras upplevelser av evenemang-et och motiven för att resa till olika platser som kopplas till historierna i Twilightböckerna- och fi lmerna.

– Det här är en väldigt modern form av turism, ett ex-empel på populärkulturellt resande där valet av resmål är tydligt kopplad till fi lm, litteratur och de sociala medier där fansen hittar sin gemenskap, säger Christine Lund-berg, som också menar att det sannolikt är en trend som håller i sig inför framtiden.

VAMPYRTURISM I TWILIGHTS FOTSPÅRPopulärkulturellt resande är en trend som blivit tydlig de senaste åren. Twilight-fi lmerna är ett exempel, liksom fi lmatiseringen av JRR Tolkens böcker som lockat folk ända till Nya Zeeland.

ERIK FICHTELIUS NY

HEDERSDOKTOR

Erik Fichtelius är en av fyra nya hedersdoktorer vid Mittuniversitetet. Motiveringen är bland an-nat hans långa erfarenhet av nyhets- och sam-hällsjournalistik på högsta nivå. Erik Fichtelius har också varit en återkommande gästföreläsare vid Mittuniversitetets journalistutbildning.

– Det här är ett erkännande av mitt engage-mang i journalistiken. Jag är stolt, glad och rörd, säger han om utnämningen.

Förutom Erik Fichtelius har Mittuniversitetet även utnämnt Kenneth Eriksson, SCA:s koncern-ledning, till hedersdoktor. Motiveringen är bland annat den betydelse han haft för utvecklingen av Mittuniversitetet och FSCN. Övriga hedersdok-torer 2010 är Björn Fjaestad, chefredaktör för Forskning och Framsteg samt Jan Stenberg, indu-striledare, för sitt bidrag till utvecklingen av Mitt-universitetets turismforskningsinstitut Etour.

Sociala medier är viktigare för att mobilisera och aktivera dem som redan är sympatisörer än för att fånga nya väljare.”

JESPER STRÖMBÄCK

valanalyser

Optisk navigering för bilindustrin

Virtual reality, handhållna bläckstråleskrivare och system som gör bilen intelligentare och säkrare. Mittuniversitetet ligger i framkant när det gäller optisk navigering.

Optisk navigering handlar om positionsbestäm-ning med hjälp av utplacerade referenspunkter.

– Det kan jämföras med mörkernavigering i skärgården. Trots att det är kolmörkt kan du be-stämma fartygets position med hjälp av sjökortet och att fyrar med känd position visar sin identi-tet med olika blinksignaler, säger Benny Thörn-berg, doktor i elektronik.

Det gäller även den virtual reality-hjälm där Mittuniversitetet tagit fram delar av tekniken. Hjälmen kan med vägledning av referenspunk-ternas projektionsvinklar räkna ut vilken posi-tion du befi nner dig i tre dimensioner: bredd, längd och höjd.

Benny Thörnberg har också studerat algorit-mer och hårdvara för en handhållen bläckstrå-leskrivare. Skrivaren liknar en datormus som du sveper över den yta du vill skriva på.

– Den förlösande tekniken är att skrivaren kan navigera i två dimensioner och samtidigt hålla koll på printerverkets orientering, säger Benny Thörnberg.

Forskningen är nu inriktad mot konstruk-tionsmetoder för maskinseende system med hög bildfrekvens, snabb respons och låg ström-förbrukning.

– Teknologin är intressant för bilindustrin och kan handla om olika typer av förarstöd som varnar om du håller på att köra av vägen eller kollidera. Den drivande faktorn är ökad trafi ksä-kerhet, säger Benny Thörnberg.

Valet 2010 handlade mer om opinions-

undersökningar än om sakfrågor, visar

Demokrati institutets analyser.

Folkhälsopolitisk rapport 2010

Framtidens folkhälsa – allas ansvar

Folkhälsopolitisk rapport 2010Framtidens folkhälsa – allas ansvar

Lönsamt att investera i folkhälsaInvestering och folkhälsa är kanske inte det mest vanliga ordparet i eko-nomiska sammanhang. Men faktum är att satsningar för en bättre folk-hälsa är en god investering för många – inte minst för arbetsgivare.

STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT har i den alldeles färska ”Folkhälsopolitisk rapport 2010” visat att tidiga investeringar i folkhälsa ger stora vinster på sikt, både i form av minskad ohälsa, ökad produktivitet och i form av minskade samhällsekonomiska kostnader.

Ohälsosamma levnadsvanor och olycksfall kostar, lågt räknat, svenska skattebetalare 120 miljarder varje år. En stor del av den kostnaden kan minskas genom fler tidiga förebyggande insatser för en bättre folkhälsa.

DET ÄR MÅNGA SOM KAN BIDRA – framtidens folkhälsa är allas ansvar. En av de viktigaste insatserna på lång sikt är att ge barn och unga en bra start i livet. Att exempel-vis kunna slutföra sin skolgång med godkända betyg är något som ger möjlighet att ta sig in på arbetsmarknaden senare i livet. Vi vet att en långvarig arbetslöshet påverkar hälsan mycket negativt. För den enskilde handlar ett arbete inte bara om försörjning – det handlar också om delaktighet och meningsfullhet i tillvaron.

Arbetsgivare kan på olika sätt bidra till en bättre folkhälsa, exempelvis genom att erbjuda sysselsättning

för dem som står utanför arbetsmarknaden idag, till exempel ungdomar och personer med funktionsnedsätt-ning.

I NÄRINGSLIVET SKER OCKSÅ ett betydelsefullt arbete för folkhälsan genom socialt och miljömässigt ansvarsta-gande, s.k. CSR (Corporate Social Responsibility). Men det handlar också om att skapa mer hälsofrämjande arbetsmiljöer för anställda. Fler insatser för att främja hälsa kan skapa fler ”friska organisationer” visar forsk-ningen. Genom ett mer utvecklat arbete med frågor som ledarskap, kompetensförsörjning, kommunikation och delaktighet så kan både hälsa och effektivitet i organisa-tionen förbättras.

Här finns också en direkt koppling mellan arbetslivet och de årliga kostnaderna för ohälsan – de 120 miljard-erna – för här ingår kostnader för produktionsbortfall. Och det drabbar inte bara trygghetssystemen i samhället utan även företagen. En förbättrad folkhälsa kan helt enkelt bidra till en ökad produktivitet och en positiv samhällsutveckling.

Kompetens och ansvar är nyckelord för MittSverige Vattens 137 medarbetare. Som ett av Sveriges största VA-företag arbetar vi långsiktigt med VA-planering. Alltid med miljö och kvalitet i fokus.

Vår erfarenhet gör att vi kan bidra med kunskap inomflera områden och aktivt delta i utvecklingen av nya VA-lösningar. Erfarenhet och kunskap till nytta för Sundsvalls,Timrå och Nordanstigs kommuner.

Vi producerar och levererar ett av Europas bästa dricks -vatten och ser varje dag till att trygga vattenförsörjningoch avloppsrening för 110 000 människor i de tre kom-munerna. Ett arbete som kräver investeringar i såvälkompetens som ny infrastruktur. Till vår hjälp har vi degynnsamma förutsättningarna i Sundsvallsregionens natur som bidrar till vattnets höga kvalitet.

Ibland utvidgar vi även vår VA-världDet är Sundsvalls unika biogasanläggning ett bevis på.Den första i sitt slag i världen som både renar och gör biogasen från vårt reningsverk, Tivoliverket, flytande. Allt i en och samma process. Den flytande biogasen, Liquid Bio Gas, gynnar särskilt den tunga lastbilstrafiken,som det hållbara alternativet till fossilt bränsle.

Spännande karriärmöjligheterI vår bransch finns behov av en mängd olika kompetenseroch vi söker människor med olika bakgrund och utbild-ning. Högskole- och universitetsutbildningar inom miljöoch vatten, väg och vatten, kemi samt samhällsbyggnadvid tekniska högskolor är intressanta för dig som villarbeta med vatten, avlopp och den infrastruktur som området kräver. Vi söker även kompetens inom ekonomioch administration.

Ditt yrkesval kan påverka flera generationers miljö ochvatten och öppnar även dörrar för dig i andra länder dåefterfrågan på hög kompetens inom miljö och VA ökarrunt om i världen.

Tycker du att vårt arbete verkar intressant?Kontakta oss, oavsett om du söker arbete, praktik eller vill veta mer om våra yrken, på 060-19 22 22 ellerinfo@mittsverigevatten.se.

God vattenkvalitetär mer än en slump

www.mittsverigevatten.se

[Lokaltrafik]Vad skiljer oss från andra energibolag?

Vi arbetar med lokaltrafik på riktigt. Vi tar miljöfrågorna på allvar genom att delta i projekt som sätter Sundsvall på miljökartan som en föregångare.

Exempelvis genom samarbete med de lokala industri-erna, Sveriges längsta broledning för fjärrvärme samt gröna hållbara transporter med biogas och Green Highway. Ju fler kunder som gillar vår lokaltrafik, desto mer kan vi göra.

www.sundsvallenergi.se060-19 20 80

Tillsammans med Mittuniversitetet utvecklar vårt innovationsnätverk nya idéer och applikationer med utgångspunkt i fiberoptik och itc / Bredband. Vi kopplar samman forskning, företagande, kapital och samhälle och är en aktiv samtalspartner för nya lösningar som förändrar vår vardag. En ovanligt bra affärsidé kan börja med ett vanligt samtal med oss.

En ny värld på delar av en millimeter.

fiberopticvalley.com

JAPAN INSPIRERAR TILL NY DESIGNFörra året handlade det om mat, i år är det skönhets-produkter som står i fokus. I ett samarbete med Chiba University i Japan tar designstudenter i Sundsvall fram nya, snygga förpackningar.

Kristina Brink, programan-svarig för Grafi sk design och kommunikation.

grafi sk design

ET ÄR TREDJE ÅRET I RAD som andraårs-studenterna på Grafi sk design och kommu-nikation i Sundsvall designar förpackningar

i ett samarbete med studenter i Japan. Förra året var det nationalrätter som skulle förpackas. I Ja-pan tog man sig då an helsvenska köttbullar och i Sverige var det förstås sushi som stod på menyn. I år handlar det dock om något helt annat, nämligen skönhetsprodukter.

Det japanska kosmetikaföretaget Kanebo Interna-tional står som samarbetspartner och uppdraget för samtliga studenter har varit att ge tre olika produk-ter i en serie kallad Sensai nya förpackningar.

Uppdraget har också varit att skapa ett nytt för-packningskoncept under rubriken ”Sustainable Package for Cosmetics” där ledorden är ”petroche-mically free, cosmetical och protectional”.

Nu har studenternas färdiga resultat presente-rats, såväl i Japan som i Sverige. Studenterna vid Mittuniversitetet har tagit fram sammanlagt nio olika förslag till förpackningsserier. Inspiration har de hämtat från bland annat japansk kalligrafi och miljö förstöring.

Pöyrys ambition är att ligga i industrins framkant då det gäller att

utveckla framtidens effektiva och miljövänliga energilösningar.

Bl.a. därför samarbetar vi med Mittuniversitetet och den Svenska

Industrin i forskning och utveckling av effektiva energilösningar

inom TMP teknologin för våra massa och pappersbruk.

Pöyry Sweden AB rankas som

Sveriges Bästa Arbetsgivare bland

Sveriges teknikkonsulter enligt

Universums årliga undersökning. Universum är världsledande

inom Employer Branding och har sedan mer än 20 år tillbaka

arbetat uteslutande med arbetsgivarimage.

www.poyry.comwww.poyry.se

Framtidens energilösningar

Pöyry Sverige

Färska fakta. Dygnet runt.

I affärer är det viktigt att veta vem du har att göra med. För att göra trygga affärer är det bra att kolla fakta om företaget.

I vår nya e-tjänst Sök företagsfakta laddar du exempelvis ner registreringsbevis, års-redovisningar och bolagsordningar till ett betydligt lägre pris än vad de kostar att beställa i pappersformat. Du betalar med kontokort och dokumenten leve reras direkt till din e-postadress.

www.bolagsverket.se

Sök företagsfakta

* Pris, exkl. moms

BOLAGSORDNING

40 kr/st*PERSONS UPPDRAG40 kr/st

REGISTRERINGSBEVIS75 kr/st

ÅRSREDOVISNING

40 kr/st*

AGA Gas AB, 181 81 Lidingö Telephone 019-276110, www.aga.se

Som marknadsledare för innovativ teknik kan AGA optimera dina processer. Med HiQ® erbjuder vi garanterad precision för mätning, kalibrering och analys: HiQ® kombinerar specialgaser, installationer,

utrustning och tjänster för att skapa en lösning med ett enda mål - att nå det mest exakta resultat som är möjligt.

AGA – ideas become solutions.

Innovation - inte baranytt, utan bättre. HiQ® specialgaser, utrustning och tjänster.

SUNDSVALLSREGIONENS YRKESHÖGSKOLA

Teknikintresseradoch sugen på utbildning som ger dig jobb?

Läs till Avancerad automationstekniker-här i Sundsvall!

Osäker på vad en automationstekniker gör?Titta på www.yhmitt.se

Marcus och Maria på SCA

EDNINGSGRUPPEN HAR fattat ett viktigt beslut som kommer att ha avgörande be-tydelse för företagets fortsatta framgång. Nu gäller det att resten av organisationen förstår hur beslutet ska genomföras lokalt.

Det kan låta enkelt, men det är det sällan. Alltför ofta blir resultatet att delar av organisationen visar engagemang och delaktighet, medan andra delar inte ens har hört talas om beslutet.

Catrin Johansson, docent vid Avdelningen för medie- och kommunikationsvetenskap, har forskat om kommunikation och ledarskap sedan slutet av 1990-talet. På senare år har företagen uppmärksam-mat kommunikationsfrågorna allt mer, och sett hur viktiga de är för den långsiktiga lönsamheten, be-rättar hon. Volvo är ett sådant exempel.

– Det är ett av de företag i Sverige som arbetat mest med ämnet och har mätt chefernas kommuni-kativa ledarskap sedan år 2002, säger hon.

INTERNATIONELLT FINNS DET redan mycket forskning om ledarskap och nu planeras också ett unikt forskningsprojekt i Sverige. Hittills har nämligen de fl esta ledarskapsforskare inte tagit så stor hänsyn till kommunikationens betydelse i sin forskning. Kommunikationsfrågor är dock något som dyker upp överallt och måste därför uppmärk-sammas.

– Det handlar om allt ifrån att kommunicera varu märken till förändringsarbeten. Och det fi nns studier som visar vilka stora effekter en god kom-munikation ger i form av exempelvis god hälsa och ett mer effektivt beslutsfattande, säger docent Ca-trin Johansson som ska leda projektet.

Det som utmärker Mittuniversitetets projekt är att forskarna tillsammans med företagen vill skapa ny kunskap om kommunikativt ledarskap som är re-levant både i Sverige och internationellt. Fem stora svenska företag har visat intresse för att delta i pro-jektet och målet är att svara på frågan vad ett bra kommunikativt ledarskap är och hur man gör för att utveckla chefers kompetens inom området.

MITTUNIVERSITETETS STRATEGISKA inriktning mot att skapa nytta för näringslivet genom att föra vidare kunskap kommer att visa sig även i detta projekt, menar Catrin Johansson.

– Vi kommer därför att bygga upp en hemsida där man löpande kan följa vad som händer.

Sveriges Informationsförening kommer också att löpande publicera rapporter som bygger på de färdiga resultaten, som därefter ska publiceras offentligt.

– Vi kommer att ta fram en modell för att mäta kommunikation på arbetsplatser och den ska vara tillgänglig för alla, säger Cathrin Johansson.

Hur ska en chef göra för att alla medarbetare ska ta till sig förändringar inom före-taget? Frågan kan vara en het potatis att hantera, men är avgörande för ett lyckat resultat. Mittuniversitetet ger Sveriges företagare värdefull vägledning.

Rätt kommunikation ger lönsammare företag

LDet fi nns

studier som visar vilka stora effekter en god kom muni-kation ger i form av exempelvis god hälsa och ett mer effektivt besluts-fattande.”

ÅRETS INNOVATÖR 2010

Johan Lilja har utsetts till Årets Innovatör vid Mittuniversitetet. Han är drivkraften bakom en helt ny typ av utbildning, Skarp Åre. Skarp Åre lockar med sin vintersport- och turismin-riktning talanger till regionen och ger fl era nya företag varje år.

– Priset ligger i linje med Mittuniversite-tets ambition att vara en kraft att räkna med i regionens innovationssystem, säger rektor Anders Söderholm.

ERFAREN CHEF FRÅN SAAB

TILL MITTUNIVERSITETET

Saabs internkommunikationschef Åsa Hell-dén Ruocco är ny adjungerad professor i strategisk kommunikation vid Mittuniversite-tet. Hon kommer särskilt att arbeta med att utveckla samarbeten mellan forskning och näringsliv.

ledarskap

CATRIN JOHANSSONF

Imerys är ett globalt företag med 14 600 anställda i 47 länder som är listat på börsen i Paris. Imerys består av fyra divisioner där Imerys Mineral AB, med säte i Sundsvall, ingår i divisionen ”Pigments for Paper” med 2 100 anställda spridda över 19 länder. Vid fabriken i Sundsvall jobbar 38 personer. Våra andra tre affärsområden tillverkar produkter inom områdena keramik, eldfasta material, nötande material,

Imerys är världsledande inom

Imerys Mineral AB, med totalt 100

samt tre kaolinslurryfabriker i Falkenberg,

försäljningen var i Europa. Imerys totala omsättning under samma period var

ton mineraltillgångar.

Forskning och utveckling för ”Pigments for Paper” bedrivs för Europas del i Par Moor i Cornwall, England.

jobbar. Imerys ledord är att bygga nära

förvalta våra geologiska resurser, öka värdet

genom förädling samt att leverera lösningar med mervärde. Exempel på detta är att många projekt drivs direkt tillsammans med

den geologiska råvaran till färdig produkt levererad till kunden.

Vid fabriken i Sundsvall kan vi

200 000 ton kaolinlera. Produkterna

krav. Imerys Mineral AB deltar dessutom i programmet för energieffektivisering

energieffektiviseringar genomförts såsom

minskad ångförbrukning.

I Sundsvall harmed Industriprogrammet vid Sundsvalls

även forskningsprojekt tillsammans

sponsrat doktorander vid Mittuniversitetet

genomföra sin utbildning.

Imerys - Pigments for Paper

Såddfinansiering får bra forskaridéer att blomstra– Innovationsbron samarbetar med universiteten för att hitta framtidens tillväxtföretagVisionen är att skapa nya affärer och företag sprungna ur forskning och innovation. Medlen är hjälp med kompetens och finansiering under de första stegen på väg mot ett hållbart tillväxt företag.

Innovationsbron samarbetar med 21 företagsinkubatorer runt om i landet.– Lokala närvaron är en förutsättning. Det som nu händer på Mittuniversitet med Miun

Innovation är otroligt spännande. Här finns potential för många nya spännande kun-skapsintensiva företag och min förhoppning är att Miun Innovation ska få fler forskare och studenter att kommersialisera sina idéer, säger Lena Fridlund Forsgren, Investment & Programme Manager på Innovationsbron region Norr.

Innovationsbron ska säkerställa att flödet av företagsidéer och innovationer får en bra grogrund i form av finansiering och kompetens för att utvecklas och växa.

– Vår uppgift är att hjälpa till och ta kunskapsintensiva idéer till företag. Nästa steg är att säkerställa finansiering så att de späda företagen kan nå nästa nivå, säger Lars Bengtsson, tf regionansvarig Innovationsbron region Norr.

Innovationsbron har tre olika finansieringsprodukter för företag i tidig fas beroende hur långt entreprenören har kommit.

– ett bidrag som syftar till att se om företags idén har bärkraft. – ett lån till företag som kommit längre och be höver finansiering för

att utveckla sin produkt. Du betalar tillbaka med intäkterna från idén. – Innovationsbron investerar i form av aktiekapital och blir minoritetsägare

i bolaget med en andel på 10–25 procent.

– Vi går in som vilka ägare som helst och bidrar med kapital och kompetens för att bolaget ska utvecklas. Efter hand backar vi successivt tillbaka och låter andra ta vid, säger Lars Bengtsson.

… hade 21 476 studenter

under läsåret 2009/2010.

Det var en ökning med drygt 3 500 individer från läsåret innan. Ökningen låg långt över riksgenomsnittet.

… ger ett stort antal

utbildningar på distans.

Hälften av studenterna läser kurser eller program utan att besöka campus. Antalet studenter från storstadsregionerna har ökat mycket de senaste åren, troligen beror det på det stora distansutbudet.

... har studenter

från hela landet.

Ungefär en femtedel av universitetets nybörjarstudenter kommer från Jämtland och Västernorrland. I övrigt kom många av nybörjarstudenterna från Stockholm, Gävleborg, Skåne och Västra Götaland.

Vad är livskvalitet för dig? Det som är speciellt med Östersund är att du kan njuta av närheten till storslagna

fjällandskap och vintersport i världsklass. Samtidigt har du möjlighet att förverkliga dina ambitioner

i yrkeslivet. I en stad där näringslivet kännetecknas av en stor entreprenörsanda och ett universitet med både

bredd och spets, slipper du välja mellan karriär och stimulerande fritid. Det är livskvalitet för oss.

Livskvalitet i världsklass

Mikael Marklund, ansvarig för ämnet industridesign och en av de ansvariga bakom den nystartade masterutbild-ningen ”Design for All” i industridesign.

Vad är det här för utbildning?– Det är en internationell masterutbildning som går på engelska. Vi har studenter från många håll i värl-den såsom Sydamerika och Mellanöstern. Vi jobbar med begreppet ”design för alla” som handlar om att i designprocessen ta fram produkter och tjänster så att de blir tillgängliga för fl er.

Tillgängliga på vilket sätt och för vem?– Det handlar mycket om att vi har en åldrande be-folkning, och när vi blir äldre får vi till exempel sämre hörsel, syn och motorik. Då behöver vi produkter som är lättare att använda och hantera för alla. Bara för att människor blir äldre eller att de av någon annan anledning tillfälligt eller permanent drabbats av en funktionsnedsättning så får de inte utestängas. Dess-utom har personer över 55 år den största köpkraften i Sverige.

Är Sverige otillgängligt?– Vi har tyvärr inte kommit så långt som det är tänkt. Ambitionen fi nns men det går för långsamt vilket till stor del beror på okunskap. Man vet inte hur man ska göra.

Hur kommer detta område förändras i framtiden?– Mycket tyder på att många produkter inom bara några år kommer att tillgänglighetsmärkas. Det kan betyda att man vid off entliga upphandlingar bara får köpa in märkta produkter och det här kommer att spilla över även på den privata konsumtionssidan. I USA kan man stämma företag som inte har ”rätt” produkter, men i Europa jobbar vi inte riktigt så utan vi tar i stället fram märkningar.

– Trenden med större tillgänglighet är tydlig i sam-hället. Stockholms stad har exempelvis investerat omkring tio miljarder kronor för att bli världens mest tillgängliga huvudstad! Men för att vi ska lyckas fullt ut behöver vi fl er duktiga industridesigners och den här utbildningen är ett svar på det behovet.

Visste du att Mittuniversitetet ...

Hallå där ...

AMARBETET MED Kungliga tekniska hög-skolan, KTH, är det senaste exemplet. Från och med nästa år kan studenterna som börjar

läsa till civilingenjör på Mittuniversitetet välja om de vill avsluta utbildningen där eller på KTH.

– Det är ett väldigt bra erbjudande till studen-terna, säger Hans-Erik Nilsson. På det sättet får de det bästa från två olika traditioner.

Mittuniversitetet erbjuder det lilla universitetets för-delar. Närhet till lärarna och små studiegrupper ger trygghet, samtidigt som ämneskompetensen är hög.

Samarbetet med KTH ger studenterna möjlighet att välja fl er yrkesinriktningar de sista två åren.

ETT ANNAT EXEMPEL på utbildning i allians är det nya programmet Elkraftingenjör, som också startar hösten 2011. Där är det Svensk Energi och 13 av dess medlemsföretag som är delaktiga i en utbildning som kommer att ges av Mittuniversite-tet, Umeå universitet och Luleå tekniska universitet tillsammans.

Arbetsmarknaden för elkraftingenjörer är lysande på grund av stora pensionsavgångar och branschen är medveten om detta. Genom samarbetet kan läro-sätena erbjuda en yrkesutbildning med mycket nära branschkontakter till exempel genom studiebesök och laborationer på plats hos företagen.

– Genom samarbeten kan vi erbjuda mer än vi kan göra som enskilt lärosäte, säger Hans-Erik Nilsson.

MEN ÄVEN FÖR DE utbildningar som Mittuniversi-tetet ger på egen hand är kopplingen till arbetslivet viktig. Branschsamarbeten ger många fördelar, det är lätt för lärarna att få engagerade gästföreläsare och också att ordna praktikplatser och examensar-beten till studenterna.

– Det ser naturligtvis lite olika ut, beroende på utbildningens inriktning, men för de fl esta ger sam-arbeten en viktig input för oss och för studenterna, säger Hans-Erik Nilsson.

Ann Ottestig är programansvarig för Informa-tions- och PR-programmet som topprankats av Svensk högskolekvalitet fl era år i rad för sin goda arbetslivsanknytning.

Ett exempel på det är konferensen Communica-re som sedan 1997 är en mötesplats för forskare, studenter och yrkesverksamma inom PR-området i Sverige. Det är studenterna själva som gör det mesta av förberedelserna genom olika projektkurser som ingår i Informations- och PR-programmet.

– Vi insåg för länge sedan att branschkontakterna är ovärderliga både för oss som lärare och för våra studenter, säger hon.

Samarbetet med vår omvärld lockar studenterKTH, elbranschen och Uppsala universitet. Det är bara några av Mitt universitetets partners i utbildningarna.

– Vi är vana vid allianser inom forskningen, och har insett att det är väldigt givande när det gäller grundutbildningen också, säger Hans-Erik Nilsson, dekan vid Fakulteten för naturvetenskap, teknik och medier.

Vi måste hela tiden hålla oss à jour med utvecklingen i samhället och se att vi håller samma takt. Helst ska vi vara lite före.”

HANS-ERIK NILSSON

JP Industri i Östersund erbjuder helhetslösningar av stålkonstruktioner, från konstruktion till produktion.

Vi laserskär, bearbetar, svetsar, lackerar och monterar enligt kundens önskemål.

JP Industri är i en expansiv fas där vi i framtiden kommer vara i behov av kompetenta medarbetare.

www.jpab.se

Effektivare lokaler för samhällsserviceVi skapar förutsättningarna. Med 100% fokus på verksamheten för skola, vård och äldreboende.

08–503 052 00 | hemso.se

… har tre campusorter:

Sundsvall, Östersund och Härnösand.

Cirka 2 000 studenter fi nns i Härnösand, 4 000 i Sundsvall och 4 000 i Östersund. Resterande 11 500 studenter läser nätburna kurser utan träff ar på campus.

www.gdm.se • Södra Järnvägsgatan 37, Box 892, 851 24 Sundsvall • Tel. 060-140 200 • info@gdm.se

FOTON: TINA STAFRÉN

Utbildningar i

ALLIANSMittuniversitetets utbild-ningar i allians, exempel:

• Civilingenjörsutbildning i samarbete med KTH

• Elkraftingenjör i sam-arbete med elbranschen

• Musik- och ljudde-sign i samarbete med Linné universitetet och Högskolan Dalarna

• Biomedicinsk analy-tiker i samarbete med Uppsala universitet

• Ingenjör-online i sam-arbete med Blekinge Tekniska Högskola (BTH), Högskolan i Gävle (HIG), Luleå tekniska universitet (LTU) och Umeå Universitet (UMU).

Många av våra program har mycket nära samarbete med branschen, som till exempel Energiingenjör i Härnösand och Industridesign i Sundsvall.

Många möjlig-heter i Bergs kommunVi som arbetar i Bergs kommun ser att framtiden erbjuder många chanser att satsa på företagande i vår kommun. Redan idag har kommunen nästan 1200 företag, Bergs kommun rankas i Sverige på tredje plats när det gäller före-tagsamhet. I kategorin nyföreta-gende är vi rankade femma. Fjällvärlden är lockande för många människor både sommar och vinter. Vårt läge vid Storsjön, fjällen och närheten till Östersund skapar bra förutsättningar för service, trygghet och friluftsliv i en attraktiv livsmiljö.Välkommen till Bergs kommun.

Brittinger Stein-ÖhrnellKommunchef, Bergs kommun

KONTAKT BERGS KOMMUN

Bergs kommun:Växel 0687-161 00Hemsida www.berg.se

Etablering av företagvindkraft och turism: Anders Englund, 0687-164 01 anders.englund@berg.se

Flytta hit:Lena Håkansson, 0687-164 03 lena.hakansson@berg.se

Fjällgymnasiet:www.fjallgymnasiet.se

Vad fi nns under ytan? I Svenstavik - porten till Storsjöbygden - fi nns Storsjöodjuret och nu satsas det på ett interaktivt Storsjöodjurs Centra där du som gäst får uppleva myten och mystiken kring Storsjöodjuret genom ny teknik; gå på Storsjöns botten, styra en ubåt - vad möter du då? Eller undersök vad de intelligenta undervattenskamerorna i Storsjön har sett. Här kommer du att bli ett med mystiken i samspel med interaktiv teknik. Följ bygget på www.storsjoodjuret.nu

Gymnasiet i Bergs kommun lockar allt fl er skidåkare, som erbjuds inrikt-ning för både längd/skidskytte och alpint. Närheten till perfekta skidom-råden gör att elever kommer hit från hela Sverige. Även andra inriktningar som vildmarksturism och häst är populära. Skolans digitala resurser och periodiserade schema möjliggör distansstudier och fl exibla träningstider.

Fjällturismen fortsätter att expanderaUnder senaste åren har antalet besökare stadigt ökat i våra fjällområden. I Bergs kommun fi nns fl era etablerade fjälldestina-tioner, Vemdalen (med Klövsjö och Storhogna), Bydalen (med Gräftåvallen) samt Ljungdalen. Byggandet av boende i form av stugor och lägenheter ökar i alla områden och planerna för framtiden är fortsatt expansiva. Inför årets säsong har det investerats för hundratals miljoner i liftar, snökanoner, nedfarter och i nya boendeanläggningar. För att skapa nya möjligheter till fortsatt utveckling av bl a boende i våra fjällområden har översiktsplaner för ovanstående områden tagits fram. Totalt har det tillskapats ca 23.000 nya bäddar vilket också innebär att kommunen investerar 100 miljoner i ett nytt avloppsreningsverk för Klövsjö/Storhogna området.

Besökare som kommer till vår kommun blir positivt över-raskade av all den lokala produktionen av mat. I Klövsjö erbjuder några företag lokalproducerad ost, bröd och öl. Kullens gårdsmejeri i Klövsjö har egna djur som vistas på fäboden under sommaren och året runt är butiken och caféet öppet. Ovikens ost vann fl era medaljer i årets Mat-SM och likaså Börtnans Fjällvattenfi sk. I Börtnan går det även att köpa prisbelönt hårt bröd som Gunnel Hennebo tillverkar. I same-byn Glen har Elaine öppnat restaurang och hennes gedigna restaurangerfarenhet kombineras med kulturupplevelser. Vi ser med spänning fram emot fl er matföretag i kommunen!

Lokalproducerad matEn kommunal översiktsplan för vindkraftenoch dess möjligheter kommer att vara beslu-tad och klar under våren 2011. Kommunensinställning till vindkraft är positiv och bekräftas i den vision och policy som beslutades 2009.Redan idag så byggs det vindkraftverk på fl era orter i kommunen och investerings-planerna har ett värde av minst 6 miljarder kronor. Investeringarna skapar förutsättningar till nya affärs- och utvecklingsmöjligheterför lokala och regionala företag. Information om kommunens vindkraftsplaner fi nns på www.berg.se

Vindkraften tar fart

Det händer i Bergs kommun

Fjällgymnasiet lockar snöälskare

Forskning som gör nytta

Documents

Hur du kan dra nytta av statligt stöd till Forskning, Utveckling och Innovation ?

Från närvaro till nytta - Sociala medier och innehållsstrategi

Arbetslivet, friskhetsnormen och lycka€¦ · •Socialanätverk–attvaradelavochatthainflytande och kunna dra nytta av i olika situationer •Lyckaönskarviossmenvad gör oss lyckliga?

Ordu Üniversitesi Rektörlüğünden - AkademiKadro...Tiyatro Tiyatro Ögr. Gör. (Ders Verecek) Ögr. Gör. (Ders Verecek) Ögr. Gör. (Uygulamall Birim) Ögr. Gör. (Ders Verecek)

Typ, typ, förståelse, definition Eksploratioris forskning avgörande, beskrivande och orsakssamband - Vetenskap Forskning Forskning Statistik

Juridikens språk - till nytta, glädje och besvär!

Dra nytta av din information mha sökteknik

Hemsidans nytta för små företag

Hur funkar det? - h24-files.s3.amazonaws.com · Trojan, är ett datorprogram som utger sig för att vara till nytta eller nöje, men som gör något annat när det lurat en användare

Volontärarbete – nytta eller nöje?!

Med fokus nytta och effekt Lantmäteriet Projektverktygsdagen 2014

PRO – Bulletinen Nytta, Nöje och Hälsa

Öppna data - nytta och utmaningar för verksamheten

Innovation som drivkraft - från forskning till nytta · 2020. 10. 16. · Ord- och begreppslista SOU 2020:59 14 Köpoption En köpoption är ett finansiellt kontrakt mellan två

Innovation som drivkraft - från forskning till nytta...SOU 2020:59 Betänkande av Utredningen om ett utvecklat innovationsstöd vid universitet och högskolor Stockholm 2020 Innovation

525...önskvärt. Men även 5 minuter gör nytta och kan vara skillnaden mellan att leva ett rörligt eller ett stillasittande liv. För artrospatienter finns några motions former

STRATEGI FÖR 2017 2021 NORDISKA AFRIKAINSTITUTET...En del i det som verkligen gör NAI unikt inom sitt område är kombinationen av avancerad forskning, kvalificerad kommunikation

AFA Försäkring · 2018. 11. 15. · • Årlig skaderapport Skadedatabasen – en bas för forskningsfinansieringen . Vi finansierar forskning som kommer till nytta i arbetslivet

När gör hjälpinformation mest nytta - vid urval eller estimering?456672/FULLTEXT01.pdf · 2011. 11. 15. · 2.3.1 Probability Proportional-to-Size sampling (PPS) PPS är ett urvalsförfarande

Om varför vi behöver forskning - KTH...Utan forskning är vi kvar i nuet När tog, tar eller kommer vi att ta fram tekniken? Var gör vi idag? Igår Praxis Idag Kurser I morgon Tillämpad