Session 2 Hannes Johnson

Chalmers University of Technology

Organisering för

energieffektivitet

i sjöfarten

Hannes Johnson, M.Sc.

Sustainable Ship Propulsion, Chalmers

hannes.johnson@chalmers.se

Chalmers University of Technology

Varför organisering?

• Energieffektivitet ur ett redarperspektiv

– Hur organiserar vi vår verksamhet så att vi bättre kan

realisera vår potential för energieffektivisering?

– Är energiledningssystem en framgångsväg även i sjöfarten?

• Tekniska potentialen är stor

• Det är företagsekonomiskt en god idé

• Därför syns också en väldig aktivitet inom sjöfarten för att

realisera denna potential?

Chalmers University of Technology

Sammanfattning

• Bild av den tekniska och ekonomiska potentialen

• Problemställningen kring varför denna generellt inte blir

realiserad

• Framgångsfaktorer i Energimyndighetens Program för

energieffektivisering

• Hur kan vi dra nytta av de lärdomar som vunnits där?

• Exempel på hur vi arbetar tillsammans med två rederier

Chalmers University of Technology

Potentialen är stor

• IMO redovisar åtgärder som kan spara in 25-75% av CO2-

utsläpp, varav merparten är energieffektiviseringar

• Ett stort antal åtgärder där varje åtgärd innebär en mindre

besparing

• Åtgärderna rör allt från bättre rutiner för inköp av bunkerolja till

regelbunden polering av skrov och propellrar till utbildning i eco-

driving.

– Inom många olika delar av verksamheten, d v s rör

medarbetare på många olika positioner.

Chalmers University of Technology

Det är bra för

balansräkningen

• Ett typiskt rederi,

– Omsättning 1000 MSEK, 50% av kostnader är bunkerolja,

vinstmarginal 5%.

• Vad innebär 10% besparing?

– (1000-50)*0,5*0,1 = 47,5 MSEK

– Vinstökning på 95%

Chalmers University of Technology

Fluktuerande, stigande

energipriser

0

20

40

60

80

100

120

140

160

1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009

World crude oil spot price (US Energy Information Administration)

Chalmers University of Technology

Utsläpp börjar kosta…

Chalmers University of Technology

… och kommer att kosta mer

Chalmers University of Technology

Vilka barriärer finns idag?

• Delägare, rederi: ”Vi blir uppvaktade av leverantörer som säger

att de kan spara 5% på det här, någon annan säger 10% där.

Allt som allt kan vi ”spara” över 100%! Vi vet inte hur vi ska

prioritera mellan dessa åtgärder eller om vi kan lita på siffrorna.”

• Tekniskt ansvarig, rederi: ”För oss styrs frågan mycket

kommersiellt. ”Miljö” är lika med ”utsläpp i vatten” för våra

kunder. Emissioner och energiförbrukning har inte samma

fokus.

• Miljöansvarig, rederi: ”Jag tror att det p g a att det involverar

hela företaget kräver en hel del. Alla är inte övertygade om att

det finns pengar att tjäna. ”

• Tekniskt ansvarig, konsultföretag: ”Vi har svårt att sälja våra

produkter, då våra tilltänkta kunder säger att det ändå är deras

kunder som betalar kostnaderna för bunker.”

Chalmers University of Technology

Sjöfarten är inte unik…

• Svensk bebyggelse beräknas kunna effektiviseras 40 TWh/år

2020

(ur ”Energieffektivisering – möjligheter och hinder”, IVA 2009)

– Transport: 13 TWh …

– Industrin: 20 TWh …

– Jmfr svensk kärnkraftsproduktion, 50-60 TWh per år

• I stort sett genom implementering av befintlig teknologi

Chalmers University of Technology

Varför blir potentialen inte

realiserad?

• Bebyggelse: Acceptans för 6 TWh (från 40 TWh) per år 2020

• Vad göra?

• “Energieffektiviserings-gapet”

Chalmers University of Technology

Program för

energieffektivisering

• Drivs av Energimyndigheten sedan 2004 i energiintensiv industri

– Massa- och papperstillverkning, livsmedelsframställning,

sågverk och trävaror, kemikalietillverkning, plastvaror, gruvor

och malmförädling, stål- och metallframställning.

• Lag om program för energieffektivisering

– Få tillbaka skatt på el, investera i energibesparingar

– ”Alla” åtgärder med återbetalningstid < 2 år

– Implementera energiledningssystem, SS 62 77 50

• Resultat: eleffektivisering på 1,4 TWh, investeringar på 636

miljoner, besparingar på 429 miljoner per år

• Utvärderingar 2006 pekar på energiledningssystemet som en

kritisk framgångsfaktor i arbetet

Chalmers University of Technology

Hur gör ett företag som är riktigt

bra på energieffektivisering?

• Best-practice och generella framgångsfaktorer för hur man

arbetar med energieffektivisering

• Energiledningssystem

• SS 62 77 50 EN 16001 ISO 50 0001

• Likt ISO 14001, för att enkelt kunna sammanföras

• “The standard will provide organizations and companies with

technical and management strategies to increase energy

efficiency, reduce costs, and improve environmental

performance.” – ISO 50001

• Ett generellt verktyg för företag i alla branscher

Chalmers University of Technology

Sammanfattning av ett ELS:

Kritiska framgångsfaktorer

• Energieffektivisering: att hantera en stor mängd mindre

besparingar inom alla delar av företagets verksamhet, med

avsevärd sammanlagd besparing.

• God kunskap om företagets energianvändning

– ”You can’t manage what you don’t measure” - nödvändigt för

att kunna sätta upp mål, mäta och följa upp.

• En holistisk syn krävs för att undvika suboptimering

– Det måste finnas en organisation för energifrågor i företaget,

med en representant i eller nära högsta ledningen med

ansvar att koordinera arbetet.

• God förmåga att kommunicera resultat

– Internt och externt, för att sprida best practice och för att

övertyga kunder.

Chalmers University of Technology

Energiledningssystem i

sjöfarten?

• Energimyndigheten finansierar ett 1-årsprojekt.

• Vilka barriärer finns för energieffektivisering idag, och är ett

energiledningssystem till nytta även i sjöfarten?

• Vilka specifika förutsättningar finns för att framgångsrikt

implementera energiledningssystem i sjöfarten?

• Kartlagt erfarenheter inom andra industrier (PFE)

• Kartlagt hur olika rederier idag arbetar med energieffektivisering

• Startat samarbete med två svenska rederier – Österströms och

Laurin Maritime – för att göra förundersökningar om vad en

implementering skulle betyda i respektive rederi

• Just nu: Planerar besök på ett fartyg i vardera företag för att

intervjua besättning och göra ansats till energikartläggning

Chalmers University of Technology

Barriärer i sjöfarten

• Brist på mätningssystem, mätdata samt analys av mätdata

– Vad är sambanden mellan tjänsten vi levererar och energin

vi förbrukar?

• Hur vet vi om resan vi nyss genomförde var så

energieffektiv som möjligt?

• Hur bygga incitamentssystem för energieffektiv drift?

– Hur kan vi utvärdera besparingen i en potentiell eller

genomförd åtgärd?

• Hur ofta ska vi polera skrov och propeller?

• Vad tjänar vi på att investera i ny utrustning?

• Nödvändigt att börja arbeta utifrån en ”baseline”

Chalmers University of Technology

Barriärer i sjöfarten

• Befogenhets- och ansvarsförhållanden kring energifrågor är inte

utredda

– Vem är ansvarig för att minimera energiförbrukning?

– Vem har befogenhet att implementera åtgärder?

– Vilka påverkar energianvändningen?

– Vem ”ser” möjligheter till besparingar?

– Vilka incitament finns för att säkerställa energieffektivt

arbete?

• Nödvändigt att ifrågasätta roller?

Chalmers University of Technology

Energiledningssystemet?

• Hanterar båda dessa barriärer

– Arbeta systematiskt från energikartläggning till

handlingsplaner till uppföljning

– Kartlägga ansvarsförhållanden, vem som påverkar

energiförbrukning, berör utbildningsbehov

• Skapar möjligheter för ledningen att förstå och förbättra

energieffektiviseringsarbetet

Chalmers University of Technology

Sammanfattning

• Ett framgångsrikt arbete med energieffektivisering en

konkurrensfördel i o m ökade energipriser.

• Energieffektivisering handlar om att identifiera, implementera

och utvärdera ett stort antal åtgärder där var och en innebär en

mindre förbättring.

• Dessa är utspridda över företagets verksamhetsområde och rör

driftsfrågor, taktiska frågor och strategiska.

• Det är viktigt att ha ett holistiskt synsätt och arbeta systematiskt

utifrån mätdata.

• Energiledningssystemet är ett verktyg konstruerat för att hantera

dessa faktorer.

Chalmers University of Technology

Vilka barriärer finns idag?

• Delägare, rederi: ”Vi blir uppvaktade av leverantörer som säger

att de kan spara 5% på det här, någon annan säger 10% där.

Allt som allt kan vi ”spara” över 100%! Vi vet inte hur vi ska

prioritera mellan dessa åtgärder eller om vi kan lita på siffrorna.”

• Tekniskt ansvarig, rederi: ”För oss styrs frågan mycket

kommersiellt. ”Miljö” är lika med ”utsläpp i vatten” för våra

kunder. Emissioner och energiförbrukning har inte samma

fokus.

• Miljöansvarig, rederi: ”Jag tror att det p g a att det involverar

hela företaget kräver en hel del. Alla är inte övertygade om att

det finns pengar att tjäna. ”

• Tekniskt ansvarig, konsultföretag: ”Vi har svårt att sälja våra

produkter, då våra tilltänkta kunder säger att det ändå är deras

kunder som betalar kostnaderna för bunker.”

Chalmers University of Technology

Tack!

Frågor?

hannes.johnson@chalmers.se

0735908566