View
0
Download
0
Category
Preview:
Citation preview
1
Studiehandbok för
utbildning på forskarnivå
Vid
Fakulteten för teknik och samhälle Malmö universitet
Malmö, maj 2019
2
Förord
Syftet med denna studiehandbok är att ge doktorander, handledare och övrig personal samlad
information om bestämmelser och rutiner kring forskarutbildningen på Fakulteten för teknik
och samhälle.
Information till dig som vill bli doktorand på Malmö universitet hittar du på
https://www.mah.se/Forskning/Utbildning-pa-forskarniva/
Generell information om att studera på forskarnivå hittar du på
http://studera.nu/forskarutbildning
Föreliggande studiehandbok baseras på förordningar och lokala bestämmelser som var i
kraft i maj 2019 Om det, mot förmodan, på något ställe skulle finnas en skillnad mellan
studiehandbok och förordningar/bestämmelser så är det de senare som gäller och inte
studiehandboken.
Andreas Jacobsson Åse Jevinger
Dekan Studierektor för forskarutbildningen
Susanne Lundborg
Forskningshandläggare
3
Innehållsförteckning
Förord ............................................................................................................................................... 2
Forskning vid Fakulteten för teknik och samhälle ...................................................................... 4
Mål för utbildning på forskarnivå ................................................................................................... 4
Högskoleförordningens mål för doktorsexamen ..................................................................... 4
Högskoleförordningens mål för licentiatexamen .................................................................... 5
Examensbenämningar ............................................................................................................... 6
Antagning, finansiering och anställning ....................................................................................... 6
Antagning av doktorand med doktorandanställning .............................................................. 7
Antagning av doktorand med anställning hos annan arbetsgivare ..................................... 8
Doktorandanställning, uppdrag och institutionstjänstgöring ............................................... 10
Att studera med funktionsnedsättning ................................................................................... 10
Kvalitetssäkring av utbildningsprocessen ................................................................................. 11
Introduktion av nya doktorander ............................................................................................. 11
Allmän studieplan ...................................................................................................................... 12
Individuell studieplan ................................................................................................................ 13
Handledning ............................................................................................................................... 13
Examinator och uppföljningsgrupp ......................................................................................... 16
Doktorandryggsäck ................................................................................................................... 16
Forskargrupper och seminarier ............................................................................................... 17
Forskarutbildningskurser.......................................................................................................... 18
Internationella kontakter ........................................................................................................... 18
Karriärplanering ......................................................................................................................... 19
Forskningsetik ........................................................................................................................... 19
Avstämning av att 50 % respektive 75 % av arbetet är genomfört ................................... 19
Examen ....................................................................................................................................... 20
Organ för kvalitetssäkring ........................................................................................................ 20
4
Forskning vid Fakulteten för teknik och samhälle
På Fakulteten för teknik och samhälle bedrivs forskarutbildning i ämnet Datavetenskap.
Datavetenskap är analys och utveckling av begrepp, metoder och verktyg, som syftar till att göra utveckling och användning av digitala system enkelt, tillförlitligt och effektivt.
Mål för utbildning på forskarnivå
Vid utbildning på forskarnivå ska kunskaper och färdigheter utvecklas för att självständigt
kunna bedriva forskning.
De generella mål som ska vara uppfyllda för doktors- och licentiatexamen regleras i
examensordningen i Högskoleförordningen (HF) (se nedan).
Malmö universitet har dessutom övergripande riktlinjer för utbildning på forskarnivå
Målen för forskarutbildningsämnet Datavetenskap, som följer Högskoleförordningen, anges
i den allmänna studieplanen.
Högskoleförordningens mål för doktorsexamen Kunskap och förståelse
För doktorsexamen ska doktoranden
− visa brett kunnande inom och en systematisk förståelse av forskningsområdet
samt djup och aktuell specialistkunskap inom en avgränsad del av
forskningsområdet, och
- visa förtrogenhet med vetenskaplig metodik i allmänhet och med det specifika
forskningsområdets metoder i synnerhet.
-
Färdighet och förmåga
För doktorsexamen ska doktoranden
− visa förmåga till vetenskaplig analys och syntes samt till självständig kritisk
granskning och bedömning av nya och komplexa företeelser, frågeställningar
och situationer,
− visa förmåga att kritiskt, självständigt, kreativt och med vetenskaplig noggrannhet
identifiera och formulera frågeställningar samt att planera och med adekvata
5
metoder bedriva forskning och andra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar
och att granska och värdera sådant arbete,
− med en avhandling visa sin förmåga att genom egen forskning väsentligt bidra
till kunskapsutvecklingen,
− visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och
skriftligt med auktoritet presentera och diskutera forskning och forskningsresultat
i dialog med vetenskapssamhället och samhället i övrigt.
− visa förmåga att identifiera behov av ytterligare kunskap, och
− visa förutsättningar för att såväl inom forskning och utbildning som i andra
kvalificerade professionella sammanhang bidra till samhällets utveckling och
stödja andras lärande.
Värderingsförmåga och förhållningssätt
För doktorsexamen ska doktoranden
− visa intellektuell självständighet och vetenskaplig redlighet samt förmåga att
göra forskningsetiska bedömningar, och
− visa fördjupad insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll
i samhället och människors ansvar för hur den används.
Högskoleförordningens mål för licentiatexamen Kunskap och förståelse
För licentiatexamen skall doktoranden
− visa kunskap och förståelse inom forskningsområdet, inbegripet aktuell
specialistkunskap inom en avgränsad del av detta samt fördjupad kunskap i
vetenskaplig metodik i allmänhet och det specifika forskningsområdets metoder
i synnerhet.
Färdighet och förmåga
För licentiatexamen skall doktoranden
− visa förmåga att kritiskt, självständigt och kreativt och med vetenskaplig
noggrannhet identifiera och formulera frågeställningar, att planera och med adekvata
metoder genomföra ett begränsat forskningsarbete och andra kvalificerade uppgifter
inom givna tidsramar och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen samt att
utvärdera detta arbete,
6
− visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och
skriftligt klart presentera och diskutera forskning och forskningsresultat i dialog
med vetenskapssamhället och samhället i övrigt, och
− visa sådan färdighet som fordras för att självständigt delta i forsknings- och
utvecklingsarbete och för att självständigt arbeta i annan kvalificerad
verksamhet.
Värderingsförmåga och förhållningssätt
För licentiatexamen skall doktoranden
− visa förmåga att göra forskningsetiska bedömningar i sin egen forskning,
− visa insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället
och människors ansvar för hur den används, och
− visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att ta ansvar för
sin kunskapsutveckling.
Examensbenämningar Följande examensbenämningar används vid Fakulteten för teknik och samhälle:
Teknologie licentiat - Licentiate of Philosophy
Teknologie doktor - Doctor of Philosophy (PhD)
För doktorand kan även nedanstående examina utfärdas efter anmälan till dekanus:
Filosofie licentiat - Licentiate of Philosophy
Filosofie doktor - Doctor of Philosophy (PhD)
Antagning, finansiering och anställning
Antagning av doktorander och licentiander styrs av Malmö universitets antagningsordning
(Dnr LED 1.4-2018/478), som innehåller
- förutsättningar för antagning vad gäller bl.a. behörighet och finansiering
- antagningsprocess för doktorand med doktorandanställning och doktorand med
7
anställning hos annan arbetsgivare
- övergång till nyinrättat forskarutbildningsämne utan ny antagning
- byte av ämne eller allmän studieplan
Behörighetskraven för att bli antagen till utbildning på forskarnivå i Datavetenskap, vilka
utgår från Malmö universitets antagningsordning och högskoleförordningen, återfinns i den
allmänna studieplanen.
Utifrån Malmö universitets antagningsprocess har fakulteten en ordning för antagning som
beskrivs nedan.
Antagning av doktorand med doktorandanställning
Utlysning och annonsering Om utlysning av utbildningsplats kopplad till en doktorandanställning godkänns av dekan
ansvarar institutionen för att ta fram en utlysningstext i samråd med studierektor för
forskarutbildningen. Utlysningstexten bereds i FFN och beslutas av dekan. Annonsen
publiceras minst två veckor på universitetets hemsida , men i regel är annonseringen bredare
och ansökningstiden längre. Om inte särskilda skäl föreligger ska annonsen skrivas på
engelska.
Ansökan Ansökan sker i enlighet med instruktioner i utlysningen.
Bedömning av behörighet och urval De inkomna ansökningarna granskas av en granskningsgrupp. Granskningsgruppen består
av minst prefekt, studierektor för forskarutbildningen och tilltänkt huvudhandledare. Både
kvinnor och män finns representerade i granskningsgruppen, om inte särskilda skäl
föreligger. Doktoranderna ges också möjlighet att utse representant som bereds insyn i
granskningsgruppens arbete. Härutöver kan granskningsgruppen efter behov utökas
ytterligare med exv. övriga handledare eller externa samarbetspartners. Om antalet
behöriga sökande överstiger antalet lediga utbildningsplatser, ska ett urval ske baserat på
de sökandes förmåga att tillgodogöra sig utbildningen. Följande urvalskriterier används:
- Ämneskompetens
8
- Vetenskaplig kvalitet i tidigare arbeten
- Metodologisk och vetenskaplig mognad
- Kommunikations- och samarbetsförmåga
Därtill kan specifika kriterier användas beroende på den aktuella utbildningsplatsens
inriktning. Vid bedömningen beaktas tidigare studieresultat, de sökandes skrifter, rapporter,
forskningsplaner och eventuella forskningsmeriter samt dokumenterad arbetslivserfarenhet.
Självständiga arbeten på grundnivå och på avancerad nivå har särskild vikt.
Intervju och referenstagning tillämpas alltid vid urval.
Enbart det förhållandet att en sökande bedöms kunna få tidigare utbildning eller
yrkesverksamhet tillgodoräknad för utbildningen får inte vid urval ge sökanden företräde
framför andra sökande (HF, 7 kap. 41 §).
Jämställdhetsaspekten beaktas genom att underrepresenterat kön ska ges förtur vid likvärdig
förmåga att tillgodogöra sig utbildningen.
Beslut om antagning och anställning
Efter granskning av ansökningarna skriver studierektor för forskarutbildningen ett
beslutsunderlag från granskningsgruppen som beskriver urvalsprocessen och presenterar
resultatet av urvalsprocessen med motiveringar och förslag om antagning. Efter att
beslutsunderlaget från granskningsgruppen har beretts i FFN går det till dekan för beslut.
Prefekt för ansvarig institution kontaktar den föreslagna doktoranden för att diskutera
antagningsdatum, anställningsvillkor och lön och upprättar efter detta antagningsavtal och
anställningsavtal.
Dekan beslutar om både antagning och anställning. En finansieringsplan ska finnas med vid
beslut om antagning.
Samtliga sökande ska inom sju arbetsdagar efter beslut om antagning meddelas detta. Alla
sökande ska få ta del av beslutsunderlaget. Enligt HF, kap 12, 2§ får beslut om anställning
som doktorand inte överklagas.
Antagning av doktorand med anställning hos annan arbetsgivare
9
Förfrågan om antagning från extern arbetsgivare Vid intresseförfrågan från extern arbetsgivare om antagning av en externanställd doktorand
undersöker prefekt om det berörda forskarskarutbildningsämnet kan erbjuda handledning och
godtagbara studievillkor i övrigt. (se Förutsättningar för antagning i Antagningsordningen).
Efter godkännande av dekan upprättas ett avtal mellan parterna.
Avtal Finansieringen och formerna för genomförandet av utbildningen ska överenskommas i ett avtal
mellan universitetet och den externa arbetsgivaren. Avtalet ska gälla under hela
utbildningstiden fram till avsedd examen. Doktorandens studiefinansiering ska bäras av den
externa arbetsgivaren. Avtalet kan innehålla skyldigheter för den externa arbetsgivaren att bära
även kostnader för hela eller delar av utbildningsinnehållet, handledning och kringkostnader.
Utlysning Ingen utlysning av utbildningsplatsen görs.
Ansökan Den sökande inkommer med ifylld blankett: Ansökan om antagning samt underlag som
visar att han eller hon uppfyller behörighetskraven och har förmåga att tillgodogöra sig
utbildning på forskarnivå (exempelvis examensbevis på magisternivå).
Bedömning av behörighet
Bedömning av inkomna underlag görs av en grupp bestående av studierektor för
forskarutbildningen och tilltänkt huvudhandledare, samt minst en sakkunnig vetenskapligt
kompetent person som inte är tilltänkt huvudhandledare. Både kvinnor och män finns
representerade i granskningsgruppen, om inte särskilda skäl föreligger.
Vid bedömningen beaktas: behörighet, förmåga att tillgodogöra sig utbildningen och den
planerade forskningens relevans för fakulteten.
Beslut om antagning
Efter granskning av ansökan skriver studierektor för forskarutbildningen ett beslutsunderlag
från granskningsgruppen som innehåller bedömningsprocessen med motiveringar och förslag
om antagning. Efter att beslutsunderlaget från granskningsgruppen beretts i FFN går det till
dekan för beslut.
10
Doktorandanställning, uppdrag och institutionstjänstgöring
I samband med antagningen ska varje doktorand knytas till en institution genom anställning
eller annan överenskommelse.
Regler för doktorandanställning
Den första anställningen gäller ett år. Anställningen förnyas sedan med ett år och därefter
med 2 år. Efter detta sker en beräkning på ev. återstående tid.
Institutionstjänstgöring och förtroendeuppdrag En doktorand med doktorandanställning bör om möjligt erbjudas så kallad
institutionstjänstgöring. Denna får maximalt omfatta 20 % av heltid (5 kap. 2§ HF). Vid
institutionstjänstgöring förlängs den totala utbildningstiden i motsvarande mån, till exempel
till 5 år vid 20 %. Arbetet ska vara relevant för doktorandens utbildning och bland annat
syfta till att doktoranden blir delaktig i verksamheten och förbereds för sin fortsatta karriär.
Inför institutionstjänstgöring som utgörs av undervisning erbjuds doktoranden pedagogisk
utbildning. Sådan pedagogisk utbildning tillgodoräknas antingen som kurspoäng eller som
timmar inom institutionstjänstgöringen. Detta ska dokumenteras av doktoranden vid den årliga
revideringen av den individuella studieplanen och det återspeglas i registreringen av
aktivitetsgraden i Ladok.
När man istället för att undervisa, arbetar i ett projekt
(i) som inte kan ses som del av avhandlingsarbetet kan det räknas som institutionstjänstgöring
(ii) som kan ses som del av avhandlingsarbetet ska det räknas som avhandlingsarbete
Institutionstjänstgöringen ska godkännas av närmaste chef.
Det är också viktigt att doktoranderna ges rätt att utöva inflytande över forskarutbildningen
genom att vara representerade i beredande och beslutande organ som har betydelse för
utbildningen. Dessa förtroendeuppdrag ingår inte i utbildningens avhandlings- eller kursdel
och studietiden ska därför förlängas.
Att studera med funktionsnedsättning Malmö universitet erbjuder olika pedagogiska stödformer för dig som är doktorand med
varaktig funktionsnedsättning. Stödet som erbjuds beror på din situation och är till för att
11
underlätta dina studier. Målet är att alla doktorander ska ha en möjlighet att studera på lika
villkor. Enheten för stöd vid funktionsnedsättning, samordnar de praktiska och ekonomiska
stödåtgärderna för studenter med funktionsnedsättning
Kontaktuppgifter
Kontakta Enheten för stöd vid funktionsnedsättning: funk@mau.se (är du doktorand
anställd vid Malmö universitet kontaktar du även din närmaste chef)
Här ansöker du om stöd vid funktionsnedsättning: https://www.nais.uhr.se/
Mer information om stöd vid funktionsnedsättning hittar du här: https://www.mah.se/ar-
student/Stod-och-service/funk/
Kontakt angående talböcker: biblioteket@mau.se
Kvalitetssäkring av utbildningsprocessen Stor vikt läggs vid att säkerställa att utbildningen håller hög kvalitet. System och rutiner
syftar till att säkerställa en långsiktigt god kvalitet kombinerat med möjligheter att på ett
tidigt stadium uppmärksamma eventuella problem.
Introduktion av nya doktorander Introduktionen av nyantagna doktorander sker på tre olika nivåer
- På universitetsövergripande nivå. Här uppmanas alla doktorander att genomgå den av
universitetet speciellt utformade introduktionskursen för nyantagna doktorander.
- Fakultetsnivå. Nyantagna doktorander introduceras av studierektor för
forskarutbildningen och forskningshandläggaren om vilka regler och rutiner som gäller på
fakulteten.
- Institutionsnivå. Doktoranden träffar prefekten för en introduktion till institutionsmiljön
och handledarna för en introduktion till forskningsmiljön.
Att tidigt delta i seminarier och att gå någon forskarutbildningskurs är ytterligare ett bra sätt
att snabbt komma in i arbetet på forskarutbildningen. Det kan också vara en bra idé att prata
med någon aktiv doktorand eller nydisputerad.
12
Doktorander som finansieras genom doktorandanställning ska, precis som alla andra
anställda, ha årliga medarbetarsamtal med prefekten på institutionen. Prefektens
arbetsmiljöansvar omfattar även doktoranderna.
Allmän studieplan
Innehållet i utbildning på forskarnivå anges i den allmänna studieplanen och delas formellt
in i två delar: kursdel och avhandlingsdel. Sammantaget ska innehållet i dessa delar vara
sådant att de generella examensmålen angivna i högskoleförordningen nås.
Kursdel För forskarutbildningsämnet gäller för doktorsexamen minst 60 hp godkända kurser. Av
dessa är 30 hp av fördjupande karaktär inom forskarutbildningsämnet, där minst 7,5 hp
utgörs av kurser i forskningsmetodik, forskningsetik och jämställdhet (gäller endast
doktorander antagna efter februari 2019). . Resterande 30 hp fördelas utgående från den
studerandes enskilda behov i relation till examensmålen.
För licentiatexamen krävs minst 30 hp godkända kurser. Av dessa är 15 hp av fördjupande
karaktär inom forskarutbildningsämnet, där minst 7,5 hp utgörs av kurser i
forskningsmetodik, forskningsetik och jämställdhet (gäller endast doktorander antagna efter
februari 2019). Resterande 15 hp fördelas utgående från doktorandens enskilda behov i
relation till examensmålen.
Läs mer om kurser under rubriken Forskarutbildningskurser
Avhandlingsdel För forskarutbildningsämnet omfattar avhandlingsdelen 180 hp för doktorsexamen och 90 hp
för licentiatexamen.
Avhandlingen utformas som en sammanfattning av vetenskapliga uppsatser
(sammanläggning), vilka doktoranden kan ha författat ensam eller gemensamt med andra
personer, eller som ett enhetligt, sammanhängande vetenskapligt verk (monografi).
Avhandlingsarbetet, inklusive aktivt deltagande i forskarsamfundets processer i form av
kurser, seminarier, konferenser, internationellt utbyte, m.m., genomförs på ett sådant sätt
13
att det ger doktoranden möjlighet att uppfylla samtliga utbildningsmål. För att nå målen
med utbildningen presenteras och diskuteras också forskningen och forskningsresultaten
vid internationella konferenser. Doktoranden deltar också aktivt i seminarier och andra
professionella sammanhang och bidrar där med sina kunskaper.
Individuell studieplan Senast 3 månader efter antagning upprättas en individuell studieplan av doktorand,
handledare och examinator. Den individuella studieplanen är ett viktigt formellt dokument
som reglerar relationen mellan universitetet och doktoranden. Den bidrar till att säkra en
god kvalité på forskarutbildningen samt säkra att doktoranden får en struktur och goda
förutsättningar för att lyckas i sitt arbete. Därför ska den innehålla både universitetets och
doktorandens åtaganden, men också en tidsplan för doktorandens utbildning. Planen utgör
ett viktigt verktyg för att stödja doktorandens progression och är ett instrument för årlig
uppföljning.
Den individuella studieplanen följs upp varje år vid ett möte med doktoranden,
huvudhandledaren, examinatorn och doktorandens uppföljningsgrupp. Till mötet kan också
studierektorn för forskarutbildningen samt övriga handledare bjudas in. Vid
uppföljningsmötet diskuterar man progressionen i doktorandens arbete, planerar för
kommande moment och stämmer av så att examensmålen för utbildningen nås. Den
individuella studieplanen kompletteras med en Progressionsmatris där doktorandens
progression dokumenteras.
Under mötet följs även handledningen upp och vid eventuella problem diskuteras åtgärder
för att lösa dessa.
Handledning Fakulteten ansvarar för att samtliga doktorander får god handledning. Högskoleförordningen,
kap 6, reglerar handledning för utbildning på forskarnivå.
Varje doktorand har minst två handledare, varav den ena är huvudhandledare. Dessa
utses av dekan efter förslag från studierektor för forskarutbildningen efter, eller i
samband med antagningen. Huvudhandledaren ansvarar, i samråd med doktoranden och
studierektor för forskarutbildningen för eventuella förändringar av handledargruppen till
exempel ytterligare handledare utifrån behov och specialisering. Eventuella ytterligare
handledare utses av dekan.
14
Till handledare kan utses den som avlagt doktorsexamen. Huvudhandledaren ska vara anställd
vid fakulteten på minst halvtid samt vara lägst docent eller ha motsvarande kompetens. I syfte
att skapa jämställda karriärvägar beaktas könsbalansen vid tillsättningen av handledare och
handledargrupper med homogen könsfördelning undviks i möjligaste mån.
Utbildning i handledning ges regelbundet av Malmö universitet som en universitetsgemensam
utbildning.
Tid för handledning Varje heltidsdoktorand har rätt till minst 80 timmars handledning per år. Denna tid fördelas
mellan samtliga handledare och dokumenteras i den individuella studieplanen.
Huvudhandledaren har ansvar för att detta genomförs. I handledningstiden inkluderas allt
arbete som handledarna gör, dvs. även förberedelser inför handledarmöten. I de fall där
någon i handledargruppen är ny i handledarrollen och därför behöver extra tid för uppdraget
ska detta inte avräknas på doktorandens handledningstid, utan vederbörande får avsätta tiden
inom ramen för den egna utvecklingen och meriteringen.
Doktoranden ska inte missgynnas om handledargruppen är stor. Den institution till vilken
doktoranden är knuten ansvarar för finansieringen, som kan ske antingen via statsanslaget
eller externa medel. I syfte att säkerställa tid för handledning anges planerad och föregående
finansiering av handledningstid i den individuella studieplanen. Handledningstid av
doktorander som har studiefinansiering från beviljade forskningsprojekt finansieras om
möjligt av forskningsprojektet. I annat fall finansieras handledningstiden av fakulteten.
Krav och förväntningar Doktorand och handledare bör redan på ett tidigt stadium göra klart vilka krav och
förväntningar de har på varandra. I den individuella studieplanen ska även riktlinjer för
samarbete och respektive åtaganden tas med. Om någon inte uppfyller sin del kan detta tas
upp vid den årliga genomgången av den individuella studieplanen. Det kan inte nog
understrykas att allvarliga problem ska uppmärksammas så snart de blir tydliga så att
värdefull tid inte förloras.
Detta bör handledaren göra:
− hjälpa till med valet av avhandlingsämne och se till att det är realistiskt
och genomförbart
− granska manuskript och annat material
15
− rekommendera kurser samt relevant litteratur
− hjälpa till att etablera kontakter med andra institutioner i Sverige och utomlands
− medverka till att doktoranden kan besöka och delta i internationella konferenser
och möten
− rekommendera källor från vilka man kan söka medel för till exempel
resor, konferensdeltagande och vistelser vid andra lärosäten
Doktoranden och handledarna ska komma överens om vad som gäller beträffande
handledning och dokumentera det i den individuella studieplanen.
Följande punkter kan vara vägledande:
Fördelning av ansvar och arbetsuppgifter:
− litteratursökning
− ansökning om resestipendier
− planering av möten
− kurser i forskarutbildningen
− konferenser
− presentation av pågående projekt i olika fora
− fortlöpande uppdatering av projektplan
− fortlöpande uppdatering av individuell studieplan
Relation mellan handledare och doktorand:
− rättigheter och skyldigheter
− förväntningar
− motivation
− tillgänglighet
− regelbundna utvecklingssamtal
En doktorand som begär det ska få byta handledare (SFS 2010:1064). Om
handledningen visar sig inte fungera ska doktoranden i första hand kontakta
studierektor för forskarutbildningen som då sammankallar ett möte med
doktorand, prefekt och ev. studenthälsan. Doktoranden kan även tala med
handledarna, uppföljningsgruppen, doktorandsupporten, doktorandkåren eller
16
själv kontakta studenthälsan. Handledningens kvalitet ska även följas upp under
det årliga ISP-mötet.
Dekan beslutar om eventuella handledarbyten.
Rätten till handledning kan dras in om doktoranden inte uppfyller sina åtaganden
enligt den individuella studieplanen. (HF kap 6 § 30-31)
Examinator och uppföljningsgrupp Efter antagningen utses en examinator för doktoranden. Examinatorn ska vara lägst docent
eller ha motsvarande kompetens. Examinatorns roll är att kontrollera att alla mål nåtts för
examen på forskarnivå genom att säkerställa kvalitén på kursdelen av utbildningen. I
doktorsexamen ska ingå minst 60 hp kurser fördelade enligt den allmänna studieplanen.
Kurserna ska vara valda så att det säkerställs att doktoranden når examensmålen.
Examinatorn måste därför ta ställning till hela kurspaketet som doktoranden genomgått.
Examinatorn tar beslut om att tillgodoräkna kurser på avancerad nivå och från andra
lärosäten i examen. Detta kan ske fortlöpande under studietiden. Doktoranden kan, förutom
med handledarna, rådgöra med examinatorn i valet av forskarutbildningskurser inom Malmö
universitet och vid andra lärosäten.
Förutom att examinatorn intygar att doktoranden uppfyller de krav som ställs på omfattning
och innehåll i kursdelen intygar examinatorn också att doktoranden uppnått samtliga mål för
licentiatexamen och doktorsexamen genom en examinatorsrapport.
Dekan beslutar om examinator efter förslag från studierektor för forskarutbildningen
Efter antagning utses också till varje doktorand en uppföljningsgrupp, som förutom
handledarna och examinator, består av ytterligare minst två personer (varav minst en med
erfarenhet av handledning) vanligen inom avhandlingsämnet. Uppföljningsgruppen följer
doktorandens progression och deltar vid det årliga ISP-mötet. Uppföljningsgruppen står
också för slutgranskningen av doktorandens licentiatuppsats. Dekan beslutar om
uppföljningsgruppen efter förslag från studierektor för forskarutbildningen
Doktorandryggsäck För att trygga doktorandens möjlighet att slutföra sina doktorandstudier garanteras doktoranden
att kunna nyttja ett belopp om 50 000 kronor under studietiden med slutmål doktorsexamen och
halva summa för licentiatexamen. Beloppet avser hela studietiden oavsett hur lång denna är.
Mot summan avräknas kostnader och omkostnader som kopplas till doktorandens
17
forskarstudier så som kostnader för:
− Konferensresor
− Kortare kontakt- och seminarieresor
− Forskningsresor och fältarbete
− Inköp av nödvändig litteratur och utrustning för avhandlingsarbetet
− Doktorandkurser (ibland har kurserna olika pris för EU/ej EU medborgare).
− Andra utgifter som är nödvändiga för avhandlingsarbetet
Det åligger doktorand och handledare att planera så att avhandlingsarbetet kan slutföras med
tillgängliga medel. Medlen kan utgöras av såväl externa medel som fakultetsmedel.
Forskargrupper och seminarier Det är viktigt att alla doktorander känner stark tillhörighet till någon av fakultetens
forskargrupper. Samtidigt är doktoranderna viktiga för forskningen som i många fall är ett
lagarbete där goda resultat leder till att verksamheten utvecklas ytterligare. Handledarna har
själva krav på sig att utföra och publicera högkvalitativ forskning.
Fakulteten anordnar seminarier under vilka doktoranderna diskuterar sina egna eller andras
forskningsarbeten. I samband med att egna forskningsarbeten diskuteras, har doktoranden
möjlighet att få återkoppling och förslag på nya angreppspunkter och problemställningar.
Att delta i seminarierna är viktigt för att bland annat erhålla färdigheter i det vetenskapliga
samtalet.
Härutöver genomgår doktoranden under sin studietid ett antal seminarier som medger
kollegial granskning av doktorandernas arbeten och progression, bland annat i form av
uppstartsseminarium, licentiatseminarium och ett s.k. 90%-seminarium till vilka hela
fakulteten inbjuds. Vid uppstartsseminariet, vilket sker i samband med att ISPn färdigställs,
presenterar doktoranden sin planerade forskning. Seminariet ger möjlighet för doktoranden
att reflektera över och tänka igenom det kommande arbetet . Vid licentiatseminariet
försvaras litentiatuppsatsen offentligt. Vid 90%-seminariet granskas doktorsavhandlingen
av en extern opponent, för att säkerställa avhandlingens kvalité och möjliggöra förbättringar
inför disputation. Alla doktorander ska genomgå uppstartsseminarium, licentiatseminarium och
90%-seminarium. Om särskilda skäl föreligger för att inte genomgå licentiatseminarium eller 90%-
seminarium kan huvudhandledaren, i samråd med övriga handledare, examinator, uppföljningsgrupp
och studierektor för forskarutbildningen, anhålla om undantag för en doktorand. Dekan fattar beslut
om undantag baserat på motivering från huvudhandledare.
18
Forskarutbildningskurser Malmö universitet har utvecklat universitetsgemensamma kurser som ger doktoranden
förutsättningar att nå några av målen i den nationella examensordningen (länk till
kursutbud). Fakulteten anordnar därutöver egna forskarutbildningskurser (länk till
fakultetens kursutbud).
Innan doktoranden går en kurs bör en avstämning göras med huvudhandledaren och
examinator för att säkerställa att den kan ingå i examen. Examinator ska förvissa sig om att
doktoranden kan nå samtliga examensmål inom den ram som ges i den allmänna
studieplanen och att det inte blir dubblering av kursmoment.
Forskarutbildningskurser på Malmö Universitet läggs in i Ladok av administratören och
attesteras av kursansvarig.
I syfte att stärka möjligheterna att skapa ett kurspaket av hög kvalitet som uppfyller alla
examensmål kan kurser på andra universitet väljas och tillgodoräknas in i utbildningen.
Tillgodoräknande av kurser Tillgodoräknande av forskarutbildningskurser från andra lärosäten tillstyrks av
huvudhandledaren och beslutas av den särskilt utsedda examinatorn.
Tillgodoräknande av andra kurser eller poänggivande aktiviteter tillstyrks av
huvudhandledaren och beslutas av examinator. Vanligen rör det sig om kurser på avancerad
nivå.
Doktoranden fyller i blankett om tillgodoräknande, samt får den signerad av handledare och
examinator innan den lämnas till forskningshandläggaren som registrerar i Ladok.
Internationella kontakter Forskning är en internationell verksamhet och forskarsamhället är till sin natur
internationellt. Det är därför viktigt att doktoranderna, med hjälp av sina handledare, skaffar
internationella erfarenheter och kontakter. Deltagande i internationella konferenser och
kongresser är en källa för erfarenhetsutbyte och nya uppslag, som för den egna forskningen
framåt. De diskussioner och personliga kontakter som följer av ett föredrag eller en
posterpresentation är oftast mycket stimulerande för det fortsatta forskningsarbetet. Allmänt
gäller att forskarutbildningen delvis kan förläggas utomlands, förutsatt att det är till fördel
för forskarutbildningen, och att det inte medför förlängning av studietiden. Resor till
konferenser och vistelser på utländska institutioner kräver ibland större resurser än vad
fakulteten kan stå för via doktorandryggsäcken. Det är därför viktigt att doktoranderna i
sådana fall själva söker stipendier.
19
Karriärplanering En god karriärplanering underlättar övergången till en postdoktoral tillvaro för doktoranden.
Karriärplanering kan handla om att man planerar att söka nya forskningsmedel, utveckla
kurser, undervisa, knyta band med alumner och olika forsknings-/professionsnätverk, gå
kurser, delta i utbyten.
Forskningsetik Vad gäller forskning som avser människor finns sedan den 1 januari 2004 en lag om
etikprövning. Den omfattar forskning på levande personer, men också forskning på avlidna och
på biologiskt material från människor samt forskning som innebär hantering av känsliga
personuppgifter. Se Lag om etikprövning och Regeringens proposition 2002/03:50.
Den 1 juni 2008 har vissa ändringar i etikprövningslagen trätt i kraft, bl.a. har lagens definition
av forskning ändrats för att tydliggöra vilka aktiviteter som ska etikprövas enligt lagen. Lagens
tillämpningsområde har utvidgats så att all forskning som innefattar behandling av s.k. känsliga
personuppgifter ska etikprövas, oavsett om forskningspersonen lämnat sitt uttryckliga
samtycke eller inte. En ytterligare utvidgning av lagens tillämpningsområde är att även
forskning som utförs med en metod som innebär uppenbar risk att skada forskningspersonen
ska etikprövas. Se Proposition 2007/08:44.
Från och med den 25 maj 2018 gäller den nya Dataskyddsförordningen, General Data
Protection Regulation (GDPR), i alla EU:s medlemsländer. GDPR stärker rättigheterna för den
enskilde vad gäller personlig integritet och medför en hel del förändringar för alla som
behandlar personuppgifter. Läs mer om GDPR på Datainspektionens hemsida och på EUs
hemsida.
Läs mer om etiska riktlinjer och lagar som reglerar och ställer etiska krav på
forskningsprocessen på Vetenskapsrådets sida CODEX.
Malmö universitet har inrättat Rådet för forskningsetik som ska arbeta för att främja god sed i
forskning.
Avstämning av att 50 % respektive 75 % av arbetet är genomfört När doktoranden i samråd med huvudhandledaren anser att 50 % (120 hp) respektive 75 %
(180 hp) av studierna mot doktorsexamen är avklarade kontaktas examinatorn för
20
bedömning. Doktoranden ansvarar för att inhämta intyg om godkänd uppnådd andel från
examinatorn. Doktoranden skickar intyget till forskningshandläggaren som registrerar
progressionen i Ladok och skickar intyget till fakultetens lönehandläggare så att den, genom
doktorandstegen, stipulerade lönehöjningen erhålls. Löneökningen beslutas inte retroaktivt.
Examen Proceduren vid licentiatexamen finns i Anvisningar för licentiatseminarium och examen.
Proceduren vid doktorsexamen finns i Anvisningar för disputation och examen.
Organ för kvalitetssäkring Vid Malmö universitet finns flera organ och befattningar som verkar för att
forskarutbildningen håller en hög kvalitet:
Beredningen för forskning och forskarutbildning (BFF) BFF är ett beredande organ till rektor inför rektorsbeslut och eventuella beslut i
universitetsstyrelsen och hanterar universitetsövergripande frågor gällande forskning och
forskarutbildning..
Kommittén för forskarutbildning (KFU) KFU ligger under BFF och består av Malmö universitets studierektorer för
forskarutbildning och är speciellt inriktat på frågor rörande forskarutbildningen och dess
kvalitetsutveckling. I både Forskningsberedningen och Forskarutbildningsutskottet är
doktorandkåren representerad.
Forsknings- och forskarutbildningsnämnden Forsknings- och forskarutbildningsnämnden (FFN) vid Fakulteten för teknik och samhälle
bereder forsknings- och forskarutbildningsfrågor i enlighet med fakultetens besluts- och
delegationsordning. Nämnden är dessutom beredande till fakultetsstyrelsen i strategi-,
utvecklings- och kvalitetsfrågor av forsknings- och forskarutbildningskaraktär.
Doktorandkåren är representerad i FFN.
Handledarkollegium Handledarkollegiet (HK) vid Fakulteten för teknik och samhälle tar upp handledningsfrågor
och kvalitetsarbetet i utbildningen. Handledarkollegiet består av alla aktiva handledare och
examinatorer inom fakulteten. Doktorandkåren är representerad i HK.
21
Studierektor för forskarutbildningen Fakultetens studierektor för forskarutbildningen biträder Forsknings- och
forskarutbildningsnämnden i frågor som rör forskarutbildning. Studierektorn står även till
doktorandernas och handledarnas förfogande för information och annan hjälp i
forskarutbildningsfrågor. Till studierektorn finns knutet en forskningshandläggare som sköter
administrationen av forskarutbildningen.
Recommended