- En attraktivare gågata - DiVA portal207214/FULLTEXT01.pdfSist men inte minst vill vi tacka Andreas Jakopson och Martin Johansson för hjälp med korrekturläsning samt ett stort

Sandgärdsgatan, Växjö

- En attraktivare gågata

Sandgärdsgatan, Växjö

- A more attractive pedestrian street

Växjö juni 2006 Examensarbete nr: TD 080/2006

Tina Augustsson Emma Söderberg

Avdelningen för Byggteknik

Institutionen för teknik och design, TD

Organisation/Organization Författare/Author(s) VÄXJÖ UNIVERSITET Tina Augustsson Institutionen för teknik och design Emma Söderberg Växjö University School of Technology and Design Dokumenttyp/Type of document Handledare/tutor Examinator/examiner Examensarbete/Diplomawork Johan Lind Johan Lind Titel och undertitel/Title and subtitle Sandgärdsgatan, Växjö - En attraktivare gågata Sandgärdsgatan, Växjö - A more attractive pedestrian street Sammanfattning Runt om Växjö återfinns många köpcentra som ständigt utökar vilket kan bli ett hot mot centrum. Växjö city domineras ur shoppinghänseende, av en enda gata, Storgatan. För att få ett mer konkurrenskraftigt centrum och dessutom ett mer spännande gatunät skulle en breddning av centrum därför vara positivt. Närmast tillhands för en vidgning är den parallella gågatan Sandgärdsgatan, vilken i dagsläget känns mer som en bakgata. Vårt projekt gick således ut på att ta fram förslag på hur man skulle kunna göra Sandgärdsgatan till en mer attraktiv gågata. Undersökningar har gjorts i form av litteraturstudier, intervju- och enkätundersökningar samt besök i olika stadsmiljöer. Förslagen vi tagit fram innefattar allt ifrån ombyggnationer och allmänna upprustningar till torghandel och affischering. De största åtgärdsförslagen har vi förutom i text valt att visualisera med olika ritningar medan mindre förslag endast nämns i text. Nyckelord Sandgärdsgatan, Växjö, gågata, gaturum, stadsplanering Abstract In the outskirts of Växjö many shoppingmalls are vastly expanding which in time could pose a threat to the city centre. Växjö city is, in shoppingaspects dominated by one main street, Storgatan. To achieve a more competitive central part of the city and complex street network, a widening of the center would be preferred. Closest at hand for a widening of the city centre is the paralell pedestrian street Sandgärdsgatan, which today is thought of as a backstreet. Our project is to propose examples on how to turn Sandgärdsgatan into a more attractive pedestrian street. Research have been carried out in the form of literaturestudies, interviews and polls aswell as fieldtrips to various urban environments. The proposals we have created include everything from remodelling and general restorations to street markets and placarding. The main proposals aside from being presented in text are also visualised in drawings whilst smaller changes are only mentioned in text. Key Words Sandgärdsgatan, Växjö, pedestrian street, streetscape, urban planning Utgivningsår/Year of issue Språk/Language Antal sidor/Number of pages 2006 Svenska/Swedish 39 Internet/WWW http://www.vxu.se/td

VÄXJÖ UNIVERSITET 2006-06-02 Institutionen för teknik och design, TD Tina Augustsson och Emma Söderberg

3

Förord Vi har läst utbildningen Byggteknik med inriktning byggnadskonst på institutionen för Teknik och Design vid Växjö Universitet. Den sista terminen bestod bland annat av ett avslutande examensarbete omfattande 10 poäng, vilket resulterat i denna rapport. Examensarbetet har involverat en rad personer som vi vill rikta ett stort tack till. Till att börja med vill vi tacka vår handledare från näringslivet, arkitekt Mats Elgström, som givit oss inspiration under arbetets gång. Vi vill även tacka vår handledare och examinator Johan Lind, Ulf Agermark på Växjö kommun, Växjö Cityförening, fastighetsägare och kundrepresentanter som alla har hjälpt till att göra arbetet möjligt. Sist men inte minst vill vi tacka Andreas Jakopson och Martin Johansson för hjälp med korrekturläsning samt ett stort stöd. Rapporten har givit oss stor kunskap och insikt i ämnet gågators attraktionskraft, som vi hoppas kunna dra nytta av i framtiden. Växjö, 16 maj, 2006 Tina Augustsson Emma Söderberg


4

Sammanfattning På grund av förändringar i samhället, där stora köpcentrum dyker upp i utkanten av städerna och hotar överlevnaden av dess centrum, behöver många städer se över sin stadskärna. Växjö expanderar ständigt, vilket ökar behovet av ett större verksamhetsutbud. Detta i sin tur ger möjligheten till ett breddande av centrum för att få en konkurrenskraftigare handelsplats. Sandgärdsgatan som är en parallellgata till Växjö centrums största shoppingstråk, Storgatan, är redan idag en gågata, men nyttjas inte i den utsträckning som den har förutsättningarna för. Tidigare har flera olika förslag på åtgärder tagits fram, men på grund av bland annat oenighet bland intressenterna har ingen större åtgärd vidtagits. Syftet med detta examensarbete är att ta fram förslag på hur Sandgärdsgatan skall kunna bli en attraktivare gågata. För att sätta oss in i hur man bör utforma gågator som lockar folk genom estetik och verksamheter har vi genomfört olika datainsamlingar. Detta i form av litteraturstudier, intervjuer, enkätundersökningar samt besök i olika stadsmiljöer. Slutligen har vi nyttjat den nyvunna informationen för att ta fram olika förslag på åtgärder för att göra Sandgärdsgatan till ett mer attraktivt stadsstråk. Förslagen vi tagit fram innefattar allt ifrån ombyggnationer och allmänna upprustningar till torghandel och affischering. De största åtgärdsförslagen har vi förutom i text valt att visualisera med ritningar och 3D-bilder, medan mindre förslag endast nämns i text.


5

Innehållsförteckning 1 INLEDNING ...................................................................................................................................................... 8

1.1 BAKGRUND .................................................................................................................................................... 8 1.2 PROBLEMFORMULERING ................................................................................................................................ 8 1.3 SYFTE ............................................................................................................................................................ 9 1.4 MÅL............................................................................................................................................................... 9 1.5 METOD........................................................................................................................................................... 9 1.6 AVGRÄNSNINGAR ........................................................................................................................................ 10 1.7 GENERALISERING......................................................................................................................................... 10

2 UNDERSÖKNING........................................................................................................................................... 11 2.1 TEORISTUDIE, VÄXJÖ................................................................................................................................... 11

2.1.1 Stadens förutsättningar ........................................................................................................................ 11 2.1.2 Centrum................................................................................................................................................ 11 2.1.3 Sandgärdsgatan.................................................................................................................................... 12 2.1.4 Resultat av Teoristudie, Växjö ............................................................................................................. 13

2.2 TEORISTUDIE, GÅGATOR .............................................................................................................................. 13 2.2.1 Gatulivet............................................................................................................................................... 13 2.2.2 Gaturummet ......................................................................................................................................... 14 2.2.3 Resultat av Teoristudie, gågator .......................................................................................................... 17

2.3 BESÖK I STADSMILJÖER................................................................................................................................ 18 2.3.1 Halmstad .............................................................................................................................................. 18 2.3.2 Jakriborg.............................................................................................................................................. 18 2.3.3 Kalmar ................................................................................................................................................. 18 2.3.4 Karlskrona ........................................................................................................................................... 18 2.3.5 Kristianstad.......................................................................................................................................... 19 2.3.6 Lund ..................................................................................................................................................... 19 2.3.7 Malmö .................................................................................................................................................. 19 2.3.8 Sölvesborg............................................................................................................................................ 19 2.3.9 Västerås................................................................................................................................................ 19 2.3.10 Resultat av Besök i stadsmiljöer......................................................................................................... 19

2.4 INTERVJUER/ENKÄTUNDERSÖKNINGAR........................................................................................................ 21 2.4.1 Val av intressenter................................................................................................................................ 21 2.4.2 Val av frågor ........................................................................................................................................ 21 2.4.3 Intervju- och enkätsammanställning .................................................................................................... 22 2.4.4 Resultat av Intervjuer/enkätundersökningar ........................................................................................ 23

2.5 SANDGÄRDSGATAN OCH DESS NÄROMRÅDE IDAG........................................................................................ 24 2.5.1 Gatulivet idag....................................................................................................................................... 24 2.5.2 Gaturummet idag ................................................................................................................................. 25 2.5.3 Gågatan idag........................................................................................................................................ 27 2.5.4 Båtsmanstorget idag............................................................................................................................. 27 2.5.5 Kvarteret Håkan Sjögren idag ............................................................................................................. 27 2.5.6 Kvarteret Blända idag.......................................................................................................................... 28 2.5.7 Resultat av Sandgärdsgatan och dess närområde idag........................................................................ 29

3 DISKUSSION – FÖRSLAG PÅ ÅTGÄRDER.............................................................................................. 30 3.1 GATULIVET – MER AKTIVITET OCH BREDARE UTBUD AV VERKSAMHETER................................................... 30

3.1.1 Aktiviteter ............................................................................................................................................. 30 3.1.2 Handel.................................................................................................................................................. 30

3.2 GATURUMMET – UPPFRÄSCHNING MED ENHETLIG STIL ............................................................................... 31 3.2.1 Fasader och entréer ............................................................................................................................. 31 3.2.2 Skyltfönster........................................................................................................................................... 31 3.2.3 Reklam.................................................................................................................................................. 32 3.2.4 Belysning.............................................................................................................................................. 32 3.2.5 Gaturummets möbler............................................................................................................................ 32 3.2.6 Vegetation ............................................................................................................................................ 32


6

3.2.7 Offentlig konst ...................................................................................................................................... 32 3.2.8 Markbeläggning ................................................................................................................................... 33 3.2.9 Tillgänglighet ....................................................................................................................................... 33

3.3 GÅGATAN – INRAMNING OCH ALLÉKÄNSLA................................................................................................. 33 3.3.1 Inramning............................................................................................................................................. 33 3.3.2 Allékänsla............................................................................................................................................. 33

3.4 BÅTSMANSTORGET – MER AKTIVITET.......................................................................................................... 34 3.4.1 Konstverk med delaktighet ................................................................................................................... 34 3.4.2 Najad.................................................................................................................................................... 34 3.4.3 Torghandel ........................................................................................................................................... 34 3.4.4 Monter.................................................................................................................................................. 34

3.5 KVARTERET HÅKAN SJÖGREN – INNERGÅRD............................................................................................... 35 3.5.1 Infart parkeringshus............................................................................................................................. 35 3.5.2 Entréer ................................................................................................................................................. 35 3.5.3 Anslagstavla ......................................................................................................................................... 35 3.5.4 Verksamheter ....................................................................................................................................... 35 3.5.5 Glass- och korvkiosk ............................................................................................................................ 36 3.5.6 Stort sittkonstverk................................................................................................................................. 36

3.6 KVARTERET BLÄNDA – TILLBYGGNAD OCH PASSAGE ................................................................................. 36 3.6.1 Tillbyggnad, kvarteret Blända, fastighet 12......................................................................................... 36 3.6.2 Passage ................................................................................................................................................ 37

4 SLUTSATS ....................................................................................................................................................... 38 KÄLLFÖRTECKNING ..................................................................................................................................... 39 BILAGA 1 - Ritning, översikt Sandgärdsgatan och dess närområde BILAGA 2 - Ritning, verksamhetsplacering BILAGA 3 - Verksamhetsförteckning BILAGA 4 - Verksamhetsförteckning BILAGA 5 - Ritning, översikt idag BILAGA 6 - Ritning, förslag översikt BILAGA 7 - Ritning, gågatan idag BILAGA 8 - Foton, gågatan idag BILAGA 9 - Foton, gågatan idag BILAGA 10 - Ritning, förslag gågatan BILAGA 11 - 3D-bilder, förslag gågatan BILAGA 12 - Ritning, Båtsmanstorget idag BILAGA 13 - Foton, Båtsmanstorget idag BILAGA 14 - Foton, Båtsmanstorget idag BILAGA 15 - Ritning, förslag Båtsmanstorget BILAGA 16 - 3D-bilder, förslag Båtsmanstorget BILAGA 17 - 3D-bilder, förslag Båtsmanstorget BILAGA 18 - 3D-bilder, förslag Båtsmanstorget BILAGA 19 - 3D-bilder, förslag Båtsmanstorget BILAGA 20 - 3D-bilder, förslag Båtsmanstorget BILAGA 21 - 3D-bilder, förslag Båtsmanstorget BILAGA 22 - Ritning, kvarteret Håkan Sjögren idag BILAGA 23 - Foton, kvarteret Håkan Sjögren idag BILAGA 24 - Foton, kvarteret Håkan Sjögren idag BILAGA 25 - Ritning, förslag kvarteret Håkan Sjögren BILAGA 26 - 3D-bilder, förslag kvarteret Håkan Sjögren BILAGA 27 - 3D-bilder, förslag kvarteret Håkan Sjögren BILAGA 28 - 3D-bilder, förslag kvarteret Håkan Sjögren BILAGA 29 - 3D-bilder, förslag kvarteret Håkan Sjögren


7

BILAGA 30 - 3D-bilder, förslag kvarteret Håkan Sjögren BILAGA 31 - 3D-bilder, förslag kvarteret Håkan Sjögren BILAGA 32 - 3D-bilder, förslag kvarteret Håkan Sjögren BILAGA 33 - 3D-bilder, förslag kvarteret Håkan Sjögren BILAGA 34 - Ritning, kvarteret Blända idag BILAGA 35 - Foton, kvarteret Blända idag BILAGA 36 - Ritning, förslag kvarteret Blända BILAGA 37 - Foton, fasader och entréer BILAGA 38 - Foton, fasader och entréer BILAGA 39 - Foton, skyltfönster BILAGA 40 - Foton, reklam BILAGA 41 - Foton, belysning BILAGA 42 - Foton, gaturummets möbler BILAGA 43 - Foton, vegetation BILAGA 44 - Foton, vegetation BILAGA 45 - Foton, offentlig konst BILAGA 46 - Foton, offentlig konst BILAGA 47 - Foton, markbeläggning BILAGA 48 - Foton, tillgänglighet BILAGA 49 - Foton, passager


8

1 Inledning Under samtal med arkitekt Mats Elgström dök ämnet ”Årets stadskärna 2010” upp och vad som skulle krävas för att Växjö skulle få denna utmärkelse. Vi började fundera på vad som skulle kunna förbättras i Växjö centrum och vi var eniga om att det skulle vara bra att få ett alternativ till gågatan Storgatan, alltså ett bredare centrum. Idag kan Storgatan tidvis kännas väldigt trång då den överlägset dominerar i fråga om handel. Växjö stad har ett förhållandevis litet centrum och mycket talar för att den expansion som pågår idag kommer att skapa behov av ett utökat och attraktivare centrum. Parallellgatan Sandgärdsgatan, har i många år tävlat med Storgatan om att vara den stora affärsgatan, men Storgatans dominans kvarstår. För en breddning av centrum ligger Sandgärdsgatan ändå närmast tillhands eftersom förutsättningarna trots allt finns där. Vi bestämde oss därför att utforska vad en bra gågata behöver för att därefter ta fram förslag på hur Sandgärdsgatan med dess närområde bör utformas för att attraktiviteten för såväl butiksägare som kunder ska höjas. Vårt arbete gick således ut på att ta fram förslag på hur man skulle kunna få ett bättre nyttjande av Sandgärdsgatan och dess närområde. För att åskådliggöra hur Sandgärdsgatan med omkringliggande kvarter, gator, Resecentrum med mera, förhåller sig till varandra har vi bifogat en ritning i bilaga 1. 1.1 Bakgrund Växjö expanderar kontinuerligt vilket bidrar till en större efterfrågan vad gäller utbudet av butiker. Idag består Växjö centrum i stort sett bara av en enda livlig gågata och för att inte tappa attraktionen med centrum har man därför börjat se över stadskärnan. Ett projekt som varit på tapeten länge är en breddning av centrum genom att knyta samman Storgatan med den parallella gågatan Sandgärdsgatan. Detta skulle kunna skapa ett mer spännande gatunät med ett större butiksutbud. Tyvärr har man valt att förlänga Storgatan istället för att verkligen genomföra den breddning av centrum som kanske vore det bättre alternativet. Utanför Växjö centrum dyker dessutom flera stora köpcentrum upp, vilka i sig utgör ett hot mot innerstan. De största hoten i detta sammanhang är I11, Västerport och Samarkand, vilka samtliga expanderar samtidigt som förslaget köpcentret ”Arenastaden” är under planering. Det är därför viktigt för centrum att utnyttja sin fördel av att redan vara en etablerad handelsplats och hela tiden försöka ligga steget före. 1.2 Problemformulering Gågator i centrum betyder mycket för städer, både på grund av handeln, men även för turismen. En livlig stadskärna lockar mycket folk, men hur skapar man en intressant gågata rent estetiskt och vad bör den innehålla? Sandgärdsgatan är idag en dåligt nyttjad gågata trots sin fördelaktiga placering mitt i Växjö centrum. Medan Storgatan expanderar har Sandgärdsgatan kommit mer och mer i skymundan och nyttjas inte alls i den utsträckning som Storgatan gör. För att få en vidare och mer spännande stadskärna skulle ett större nyttjande av Sandgärdsgatan vad gäller butiker, restauranger, service och aktiviteter i gaturummet vara positivt. Frågan är dock hur och vad man ska göra för att locka fler butiker? Kan man till exempel göra Sandgärdsgatan mer lättillgänglig genom att öppna upp ett kvarter mot Storgatan? Vilka andra alternativ finns?


9

För att ta sig till Storgatan från Resecentrum och busshållplatserna måste man korsa Sandgärdsgatan. Ofta sker detta via Klostergatan eller över Båtsmanstorget, vidare via Bäckgatan, vilket tyvärr har blivit två passager där man inte lyckats fånga upp besökarna. Båtsmanstorget, precis som många andra torg, nyttjas mestadels under sommarhalvåret och står sedan förhållandevis tomt under resten av året. Går det att nyttja torget bättre under vinterhalvåret? Båtsmanstorget används idag för uteserveringar samt att det i den norra delen återfinns en scen med omkringliggande konstverk, som begränsar möjligheterna för andra aktiviteter. Dessutom är avsaknaden av bra sittplatser, om man inte vill besöka en restaurang, en stor faktor till att folk inte stannar på torget. Går det att nyttja Båtsmanstorget bättre genom en annan utformning? Vad får folk att stanna upp? Hur väcker man människors uppmärksamhet och intresse? Sandgärdsgatan ger idag ett intryck av att vara en bakgata. Fasaderna är slitna, det står outnyttjade lokaler på flera håll och gatan har en stor avsaknad på liv och kommers. Nattetid kan det till och med kännas otryggt att vistas där, på grund av otillräcklig belysning. Vad ska man göra för att ge gatan ett bättre uttryck? Hur kan man skapa en bättre och mer trygghetsingivande belysning? 1.3 Syfte Syftet med examensarbetet är att ge inspiration till de intressenter som har möjlighet att påverka Sandgärdsgatan och dess närområdes attraktionskraft. 1.4 Mål Målet med examensarbetet är att komma fram till förslag på åtgärder som kan öka Sandgärdsgatan och dess närområdes attraktionskraft. 1.5 Metod För att få en så bred bas som möjligt att stå på när vi ska utforma våra förslag har vi valt att nyttja tre metoder för insamling av information. Litteraturstudier: Litteraturstudier genomförs för att få en allmän beskrivning av hur en gågata bör vara utformad och vad den bör innehålla. Detta för att få fram de viktigaste aspekterna vad gäller en gågatas attraktionskraft. Besök i stadsmiljöer: För att få inspiration, göra jämförelser, se brister, idealiska lösningar med mera har vi besökt ett antal städer. Dessa valdes slumpmässigt, men de flesta med hänsyn taget till avståndet från Växjö. Vi har även studerat Växjö och vårt valda område. Intervjuer/enkätundersökningar: För att ta reda på de specifika bristerna/behoven för just Växjö centrum, med inriktning på Sandgärdsgatan, valde vi att intervjua olika intressenter såsom Växjö kommun, fastighetsägare, Växjö Cityförening samt kunder. Vissa av ovanstående aktörer har dock inte kunnat ställa upp på intervju och har då istället fått fylla i ett enkätformulär, detta på grund av många olika faktorer såsom tidsbrist, vistelse på annan ort med mera. Resultatet av den insamlade informationen har sedan legat till grund för våra förslag på åtgärder för Sandgärdsgatan och dess närområde.


10

1.6 Avgränsningar På grund av arbetets tidsbegränsning på 10 veckor har vi varit tvungna att göra ganska stora avgränsningar. Till exempel har vi valt att enbart titta på den del av Sandgärdsgatan som är gågata, alltså från korsningen Sandgärdsgatan-Kungsgatan i öst, till korsningen Sandgärdsgatan-Västergatan i väst. Dock har vi även behandlat kvarteret Håkan Sjögren, kvarteret Blända samt Båtsmanstorget, då dessa får en betydande roll i vårt projekt. Dessutom bygger studien endast på gatulivet och gaturummet och alltså helt oberoende av fastigheternas invändiga utformning. När vi tagit fram våra förslag på åtgärder har vi lagt mindre vikt vid bland annat byggnadstekniska aspekter, varuleveranser och tillgänglighet. 1.7 Generalisering Rapporten är tänkt som en inspirationskälla för en eventuell upprustning av Sandgärdsgatan och dess närområde. Den riktar sig därför främst till Växjö kommun, Växjö Cityförening, butiksägare samt de fastighetsägare som eventuellt skulle komma att beröras av ett sådant projekt. Detta hindrar givetvis inte att rapporten kan nyttjas som ett underlag för andra gaturum om läsaren finner den passande och intressant.


11

2 Undersökning Under denna del görs samtliga typer av undersökningar. Vi har valt att först studera Växjö och Sandgärdsgatan i stort, för att sedan se vad teorin säger om gatuliv och gågator. Därefter begav vi oss till stadsmiljöer i olika städer för att se vilka faktorer som påverkar positivt och negativt. Vidare har vi gjort intervjuer och enkätundersökningar med relevanta intressenter för att till sist, med lite kött på benen, studera Sandgärdsgatan och dess närområde. 2.1 Teoristudie, Växjö Under detta kapitel behandlar vi Växjö stads förutsättningar, dess centrum och Sandgärdsgatan. 2.1.1 Stadens förutsättningar Växjö, som är beläget mitt i glas- och möbelriket, ligger centralt i södra Sverige och fungerar som ett regionalt centrum med ett stort upptagningsområde. Inom en tio mils radie från staden återfinns cirka 1,2 miljoner människor där Växjö kommun i sig har ungefär 80 000 invånare. I själva tätorten bor cirka 55 000 människor och därtill finns Växjö Universitet som idag har närmare 15 000 studenter. (Växjö kommun 2006) Staden har formats utifrån en rad olika omständigheter och yttre påverkningar. Stadskärnan är uppbyggd med ett tydligt rutnätsmönster vilket är kulturminnesmärkt och därför inte får förvanskas. Detta har helt klart satt sin prägel på stadens framväxt när man stadsplanerat, eftersom varje ny prägel måste tillgodose riksintressets intentioner när det gäller bevaring av det gamla rutnätsmönstret. Även de 200 sjöarna och de olika naturreservaten, som bildar ett blågrönt bälte runt staden, har påverkat dess utformning. Detta på grund av att närheten till sjöarna har varit och fortfarande är en tillgång och möjlighet i stadsbyggandet samt att vatten har en positiv inverkan på människans välbefinnande. (www.vaxjo.se) Växjö har alltid legat som en knutpunkt för handelsvägar i södra Sverige. Detta har genom historien bidragit till stadens utveckling som en utbildnings- och handelsstad. (www.vaxjo.se) De senaste 30 åren har Växjö haft många stormarknader som konkurrerat med innerstaden vad gäller handel. För några år sedan var man till och med den ledande staden i Sverige gällande antal stormarknader. (Agermark 2000) I Växjös utkanter ligger i dagsläget fyra stora köpcentrum; Samarkand, Västerport, I11 och Norremark. Dessutom är ytterligare ett köpcentrum, Arenastaden, under planering. 2.1.2 Centrum Växjö centrum som har en låg bebyggelse med sina två- till fyravåningshus ger ett småskaligt intryck, trots att det vid de flesta större gatornas slut ligger en stor fondbyggnad. Idag finns det cirka 1130 bostäder, 380 företag och 200 butiker belägna i centrum. Trots det stora antalet lägenheter i jämförelse med verksamheterna arbetar kommunen för en avkontorisering till fördel för lägenheter vilket man hoppas ska skapa ett livligare och mer upplyst centrum efter stängningsdags. (Agermark 2000) Centrum har i alla tider utgjorts av två affärsgator som 1986 genomgick ett utbyggnadsprojekt, vilket stod klart 1993. Utbyggnaden ledde till ett förstärkande av Storgatan som A-stråk, vilket lämnade den parallella Sandgärdsgatan som ett B-stråk. Storgatan har därefter blivit en väldigt dominant handelsgata, vilket i sin tur givit Sandgärdsgatan mindre utrymme att utvecklas på. Därför jobbar man nu mer fortlöpande med


12

projekt, för att utveckla tvärstråk och parallellgator, som ett försök att öppna upp Storgatan mer mot Sandgärdsgatan. (Agermark 2000) Att det idag fortfarande endast finns två huvudgator i Växjö centrum varav den ena kraftigt prioriterats kan man se i följande exempel. Storgatan som har kommit att bli den dominerande gatan har under flera år förlängts på olika sätt. Bland annat har man byggt upp Filmstaden i Storgatans västra ände vid Oxtorget, samt renoverat upp gamla gallerian Flanören till Tegnérgallerian, istället för att satsa på Sandgärdsgatan. Växjö erbjuder ett brett utbud av butiker där det finns allt ifrån de vanliga stora kedjorna såsom Clas Ohlson och Åhléns till mindre specialbutiker. Växjö är även känt för ett rikt kulturliv som ständigt erbjuder nya utställningar och framträdanden på bland annat teatern, konserthuset och andra mindre scener. Restaurangutbudet är stort, men dock saknas ett bredare utbud av caféer och mindre lunchställen. I dagsläget är inte gågatorna i centrum tillgängliga för alla, då en del affärer kräver trappsteg för att kunna komma in. Vid många entréområden har ingrepp genomförts för att uppfylla kraven för tillgänglighet, dock har inte alla hinder undanröjts så arbetet med dessa fortgår. Ett tillhörande problem till detta är de många byggnaderna som är av kulturhistoriskt intresse och därför inte får lov att förvanskas. 2.1.3 Sandgärdsgatan Som komplement till texten finns i bilaga 7-9 ritning och foton på hur gågatan är utformad. Sandgärdsgatan består av två olika gatutyper, två trafikerad delar och en gågatudel. Den del av Sandgärdsgatan som är gågata är cirka 270 meter lång och 12 meter bred. Idag har gågatan två gåzoner, en möbleringszon och en cykel/distributionszon. Varje zon har olika typer av beläggningar för att visa för trafikanterna vilken zon som är vilken. I möbleringszonen finns alla gaturummets möbler så som lyktstolpar, soptunnor, planteringar och cykelställ. (Agermark 2000) Trots att det finns en möbleringszon med plats för vegetationen så har grönska ändå fått en påtagligt liten roll i Sandgärdsgatans gaturum. I öster tornar den stora domkyrkan med sina båda torn upp, likt en fondvägg som ramar in och ger gatan en bättre rumslighet. I väster fortsätter gatan bort mot Oxtorget, utan någon egentlig avslutning. I gågatans västra del finns ett torg beläget, Båtsmanstorget, med några få sittplatser samt en scen för mindre framträdanden. Sandgärdsgatan inramas av 14 fastigheter med 25 fastighetsägare där 19 av dem är privata och resterande 6 är företag. Fasaderna på de byggnader som vetter mot gatan är i huvudsak från 60-talet och av ursprungsbyggnaderna finns det bara ett trähus bevarat. De flesta byggnaderna har tre våningar, där första våningen oftast utgörs av butiker och andra och tredje mestadels består av kontor och en del lägenheter. (Agermark 2000) På vårt valda område finns 43 olika verksamheter representerade. För mer detaljerad information om utbudet se bilaga 2-4. Sandgärdsgatans gågatudel trafikeras idag av både gående, cyklister och bilister. Bilisterna i detta fall representeras i form utav; varuleveranser till vissa av butikerna, folk som har dispens på grund av parkeringar samt hämtning och lämning av hotellgäster. Varuleveranserna är


13

dock begränsade mellan kl. 06-11 på vardagar samt mellan kl. 06-09 på lördagar, men efterlevs sällan. 2.1.4 Resultat av Teoristudie, Växjö Med tanke på Växjös placering mitt i Glas- och möbelriket, samt den kraftiga expansionen som ständigt pågår blir Storgatan i centrum tidvis överbefolkad. Detta har skapat ett behov av ett utvidgande av centrum, vilket lagt fokus på Sandgärdsgatan. Sandgärdsgatan har ett väldigt lukrativt läge mitt i centrum, som idag tyvärr inte nyttjas på det fördelaktiga sätt som är möjligt. Anledningen till att den inte gör detta beror främst på att Storgatan har prioriterats vid upprustningar, medan Sandgärdsgatan stått still. Dessutom består utbudet på Sandgärdsgatan av udda butiker, vilka inte lockar kunder lika frekvent som många av de större kedjorna på Storgatan. 2.2 Teoristudie, gågator Under detta kapitel behandlar vi Gatulivet och Gaturummet. 2.2.1 Gatulivet Affärsliv, fönstershoppning, lördagsparader, kvällsvimmel, allt hör gatulivet till. Nedan beskriver vi vad som lockar människor till centrum och när. Aktiviteter Anledningarna till varför folk besöker en gågata kan vara många, men för att kunna få någon sorts sortering kan man dela in dem i tre grupper; nödvändiga aktiviteter, sociala aktiviteter samt valfria aktiviteter. (Eklund & Rämme 2003) De ”nödvändiga aktiviteterna” består av att till exempel gå till jobbet, uträtta ärenden, ta sig till och från bostaden samt handla mat. På grund av avkontoriseringen i city har man lyckats få ett centrum som lever olika tider på dygnet. Vad gäller livsmedelsaffärerna har dessa på senare år till stor del förlagts i städernas utkanter, vilket gjort att denna grupp av kunder minskat i centrum. (Eklund & Rämme 2003) ”Sociala aktiviteter” är precis som det låter, människor som vill möta andra människor på ett eller annat sätt. Ju fler aktiviteter som finns på gatan, desto större anledning finns det för folket att besöka den. Ett intressant, väl utbyggt gågatusystem som gör att man kan strosa omkring inverkar väldigt positivt på den sociala miljön. Välplacerade bänkar och andra sittmöjligheter underlättar kontakten mellan människor. Förekomsten av ett universitet eller en högskola är väldigt positivt för ett centrum, då studenter avsevärt ökar antalet besökare i staden. Studenter är i sig inga stora konsumenter, men de utgör tillsammans en viktig konsumentgrupp. Studenter kommer ofta cyklandes eller gående och umgås mycket på stan, vilket på så vis berikar livet på gatorna. (Eklund & Rämme 2003) Den tredje och sista gruppen, ”valfria aktiviteter”, innefattar aktiviteter såsom shopping, besök på teater, restaurangbesök med mera. Den viktigaste aspekten rörande dessa aktiviteter är ett varierat utbud, som gör att gatan lever under större delen av dygnet. (Eklund & Rämme 2003)


14

Handel Så länge städer har funnits har handeln varit en av de viktigaste funktionerna i stadslivet. Handeln har blivit en viktig del av den moderna människans liv. Att ha tillgång till ett stort utbud är en del av välfärden. Handel lockar till sig mycket folk vilket i sin tur ger utrymme för andra aktiviteter. Möjligheten att kombinera shopping med andra aktiviteter är viktigt vid val av handelscentra för en kund. (Berglund, Sjöström & Åström 2004) Det är därför viktigt att ha ett centrum som erbjuder varierade inslag. I en stadskärna är det främst urvalshandel samt lite dagligvaruhandel som återfinns. Urvalshandeln består av kläder, skor, inredning, kosmetiska med mera, medan dagligvaruhandeln kan liknas vid inköp av mat och kroppsvårdsprodukter. Det viktigaste i en stadskärna är att urvalshandeln är väl förankrad och har ett stort utbud. Det ska finnas såväl de stora välkända kedjorna, som små lokala specialaffärer. Andra faktorer som påverkar människors val av inköpsställen är bland annat butikernas service, pris, kvalité, trendkänsla, butiksmiljö samt marknadsföring. (Eklund & Rämme 2003) Konkurrensen inom handel blir allt större. På grund av den ökade bilismen har kunden blivit rörligare och på så sätt fått fler alternativ för sina inköp. Idag handlar det inte så mycket om vilken butik man ska till, utan mer vilken handelscentra som ska besökas. Det är därför viktigt för ett handelscentrum att kunna erbjuda ett brett utbud så att kunden kan uträtta alla sina ärenden på ett och samma ställe. (Eklund & Rämme 2003) Liknande butiker eller företag återfinns ofta i närheten av varandra. Detta för att konsumenten uppskattar att kunna gå från affär till affär och leta efter eller jämföra sin vara. När ett företag ska bestämma sig för att etablera sig i en ny stad är det flera faktorer som spelar in. Var ligger våra största konkurrenter, hur ser konkurrensen ut, hur stor är befolkningen, vilken plats ska man välja? Var en butik väljer att etablera sig i en stadskärna beror mycket på hyran i förhållande till läget. (Eklund & Rämme 2003) 2.2.2 Gaturummet Gaturummet är det yttre rummet, där fasader och ibland även växtlighet utgör dess väggar, medan parkbänkar, cykelställ, skyltar med mera ses som dess inredning. Tillsammans bidrar alla komponenter i den yttre miljön till den slutgiltiga känslan av gaturummet. I följande text berättar vi generellt om gaturummet och vad som ger det dess karaktär. I bilaga 37-48 finns kompletterande foton till varje rubrik nedan. Fasader och entréer Fasaderna är den del i gaturummet som kan ses som det element som påverkar gatans karaktär mest. På grund av detta kan man påverka hela gatans stämning genom medvetna val av fasadens material, färg och form. Till exempel kan man vid utformandet av fasaden välja att framhäva byggnadens inre funktion och verksamhet för att ge ett intressantare uttryck till gatan. (Cederström m.fl. 1987) Eller så kan man välja att framhäva de olika tidsepoker som finns representerade med sina olika traditioner och trender vilket kan ge en säregen prägel på gatan. (Björk & Reppen 2003) Fasadernas entréer är en viktig punkt som betyder mycket för besökarens första intryck men som lätt kan glömmas bort. En entré ska kännas inbjudande och välkomnande och samtidigt vara anpassad för alla såsom gamla, unga, personer med barnvagnar och handikappade. Förr


15

lades stor vikt på just entréerna med fina utsmyckningar för att besökaren skulle känna sig välkommen. Nu för tiden är inte entréerna lika genomarbetade, utan istället väldigt enkla. (Björk & Reppen 2003) Skyltfönster Om fasaderna kan ses som rummets väggar med tapeter, kan bland annat skyltfönstren ses som dess tavlor. Vem stannar inte upp för att titta på en vacker tavla? Genom skyltfönster har butikerna sin chans att locka till sig kunder genom en attraktiv skyltning. En vacker skyltning bidrar även till en trevligare promenad på gatan även om man inte har för avsikt att shoppa. (Cederström m.fl. 1987) Reklam Verksamheterna kan nyttja mer än sina skyltfönster för att marknadsföra sig. Genom olika typer av skyltar, affischer, reklamställ, flaggor och markiser kan man sälja sitt märke och sina varor. Hur verksamheterna väljer att framföra sin reklam är väldigt varierat och bör ibland regleras av regler för att inte ge ett alldeles för rörigt gaturum. Ibland kan det vara en fördel att ge betraktaren så lite som möjligt för att skapa nyfikenhet kring varan. Vid andra tillfällen kan man med fördel låta reklamen vara dominerande för att ge ett effektfullt uttryck på gatan. (Cederström m.fl. 1987) Belysning Ljus i olika former behövs inte minst för att vi ska kunna se när mörkret tränger sig på. På de flesta gator delar butiker, företagslokaler och bostäder, högre upp i byggnaderna på gågatorna, med sig av en del ljus. Även gatlyktor och vägghängd belysning i gaturummet behövs för att få en behaglig belysning kvällstid. Men ljus är inte bara ett nödvändigt ont. Belysning kan föra med sig så mycket mer, för med rätt typ av armaturer och rätt sken från gatlyktorna kan en stämning åstadkommas som sprider både värme och välbehag. (Cederström m.fl. 1987) Rätt ljussättning nattetid bestämmer gatans karaktär. Efter stängningsdags blir ofta stadsgator ödsliga och otäcka att vistas på, särskilt gågator som är utan biltrafik. Därför blir belysningen en viktig aspekt vid avgörandet om gatan är en säker eller otrygg miljö att vistas i. Många människor känner otrygghet och är rädda för våld på platser där övergrepp kan ske i skydd av mörker. En väl upplyst gata är en mindre trolig brottsplats än en mörk, skum plats. (Cederström m.fl. 1987) Gaturummets möbler Ingen del är allt för obetydlig för en god design. Varje litet föremål i gaturummet bör vara lika genomtänkt och väl utformat som gatan i sig. Gamla vackra föremål bör bevaras eller om möjligt inspirera till nya tänkbara lösningar. Det viktigaste är helheten, varje föremål ska bidra till helheten av gaturummets karaktär. (Cederström m.fl. 1987) - Sittmöjligheter När man sitter still upplever man en plats på ett helt annat sätt än om man går, åker bil eller cyklar. Man får längre tid på sig att ta till sig all information. När man placerar ut sittplatser bör man därför tänka på att det ska finnas något att titta på. En vacker utsikt, människor i rörelse, intressanta detaljer med mera som gör upplevelsen mer spännande. (Cederström m.fl. 1987) Rörelseförhindrade eller äldre behöver också sitthållplatser där man kan slå sig ner och vila en stund. Sittplatser ger även möjlighet till möten, såväl flyktiga informella möten som djupare kontakter. (Berglund & Jergeby 1998)


16

- Cykelställ Om det inte finns väl definierade cykelplatser ställer ofta cyklisten sin cykel var helst det går. Detta ger oftast ett slarvigt intryck och utgör ett stort hinder för de med nedsatt syn. Det är viktigt att cykelställens placering är rätt för att undvika detta, samt att utsatt område klarar av så många cyklar som krävs. (Cederström m.fl. 1987) - Skyltar Vissa skyltar måste få sin plats i gaturummets bild, trots att det ur en estetisk synvinkel inte alltid känns rätt. Det kan till exempel vara förbudsskyltar som visar vilka som får vistas på gatan och under vilka tider. Det viktigaste är placeringen, skyltningen ska vara tydlig, men ändå inte allt för framträdande. (Cederström m.fl. 1987) Vegetation Om man frågar invånare i städer vad de värderar högst i stadsmiljön är det oftast växtligheten. Vegetation bidrar till en trivsam atmosfär, som gör att stadsgaturummet känns mer ombonat. Utan vegetation skulle gaturummet lätt kännas stelt, opersonligt och kallt. (Berglund & Jergeby 1998) Växtligheten i gaturummet kan utgöras av mindre träd, buskar, planteringar med mera. En positiv effekt med träd i stadsmiljö är att de ofta fungera som referens- och samlingspunkter samt att de återspeglar årstider vilket innebär att de ständigt är i förvandling. Förutom dess estetiska funktion kan även växter i viss mån hjälpa till att ta hand om dagvattnet för att underlätta för VA-nätet, samtidigt som de renar luften. Vegetation i stadsmiljö kräver dock betydligt mer omvårdnad än ett träd på landet då det utsätts för stora påfrestningar. Ofta behöver de skyddas med exempelvis stamskydd, rotgaller eller andra lösningar. (Cederström m.fl. 1987) Offentlig konst Konst kan berika den offentliga miljön på många sätt. Ett gaturum berikat med vacker konst skapar stimulans och trivsel för åskådaren. På samma sätt kan obegriplig konst påverka negativt. Det är därför viktigt att lägga stor vikt vid val av konstverk, så att konsten blir väl integrerad med omgivningen. Skulpturer och väggmålningar med mera bör därför beställas för en specifik plats. Ett konstverk kan stå för helheten i ett gaturum, såväl som det kan vara en liten detalj i ett större sammanhang. Allt beror på kunskapen i val av konstverk i förhållande till det valda området. (Konst i offentlig miljö 1995) Vatten kan nyttjas på många olika sätt för att berika en stadsmiljö. Vatten som konst blir sällan tråkigt då det reflekterar ljus och skapar spännande mönster, vilket gör att det ständigt är föränderligt. I gaturummet kan man skapa vattenkonst med hjälp av fontäner eller små dammar. (Cederström m.fl. 1987) Markbeläggning Många gånger glömmer man bort att lägga vikt på gaturummets golv, vilket gör att prisfrågan blir styrande vid val av markmaterial. Det är till exempel billigt och snabbt att asfaltera, men detta är sällan ur en estetisk synvinkel det bästa valet. Ska man istället se det ur det rent estetiska perspektivet kan kullersten, som ofta återfinns i äldre städer, vara ett bra val då det ger en mer genuin känsla. Med kullersten och olika typer av plattmaterial kan man dessutom enkelt skapa mönster i marken för att ge ett mer spännande golv. Nackdelen med kullersten är dock att det är ett ojämnt material som kan försämra framkomligheten. Så förutom den rent


17

estetiska anledningen till att göra medvetna val vad gäller markbeläggningen bör man tänka på att underlätta för rörelsehindrade. Rullatorer, rullstolar och liknande behöver partier som beläggs med jämna plattmaterial som ger en planare yta för lättare framkomlighet. (Cederström m.fl. 1987) Tillgänglighet Ju mer lättillgänglig en gågata är ju större är genomströmningen av människor. Det är därför viktigt att det är lätt att ta sig till och från gatan, att den är lätt att upptäcka samt utformad så att alla kan nyttja den. (Eklund & Rämme 2003) Tyvärr ställs man ofta mellan två problem vad gäller tillgänglighet för handikappade, den synskadade vill ha tydliga kanter medan den rörelsehindrade vill ha så små som möjligt. Ett litet hinder på fyra centimeter kan vara för högt att passera för en som har rörelsesvårigheter samt för litet att upptäcka för en synskadad. Det optimala vore givetvis att inte ha några kanter alls, men detta kan ibland vara svårt att tillgodose. (Cederström m.fl. 1987) Det är viktigt att ta hänsyn till det utrymme som krävs för att en person med nedsatt rörelseförmåga ska kunna röra sig. Något stråk bör vara helt fritt från fasta föremål samtidigt som stråk med gatumöbler bör utformas så att det är lätt att passera mellan dessa. För tydlighetens skull bör cykelställ, bänkar med mera markeras med avvikande färg eller material. Vad gäller markbeläggning bör det vara en fast och jämn yta. Ytan får inte vara hal eller bli hal vid regn eller annan nederbörd. Det är fördelaktigt om materialet är poröst så att nederbörd kan tränga ner, vilket minskar risken för halka. (Svensson 2001) 2.2.3 Resultat av Teoristudie, gågator När vi inreder ett rum i vårt hem eller i en offentlig miljö är vi väldigt noga med att matcha färger, välja rätt möbler samt ställa rätt prydnadssak på rätt plats. På samma sätt bör man alltså inreda gaturummet. Varje detalj är precis lika viktig då den bidrar till helheten. Inget får lämnas åt slumpen, allt ska vara noga genomtänkt och planerat. En stor del av gaturummet utgörs av dess väggar. Med rätt utformning kan man få väggarna att skapa olika karaktärer till gatan med hjälp av färger, material, skyltar och markiser. Vid stadsplanering är det därför viktigt att planera vad det är man vill åstadkomma med gaturummet. Vill man ha ett slutet, mer personligt rum eller ett större och mer öppet gaturum? Vill man ha en småskalig stad där byggnaderna sträcker sig endast ett fåtal våningar eller vill man ha det mer storskaligt och bygga på höjden? Något människan värderar väldigt högt i gaturummet är växtligheten. Växtlighet bidrar till att gaturummet kan kännas mer ombonat, det renar även vår luft och tar hand om en viss mängd dagvatten. Självklart kan det vara svårt att få träd och buskar att trivas på en så utsatt plats men med alla positiva effekter som det för med sig borde det vara något att satsa på. Vid utformningen är det viktigt att tänka på tillgängligheten inte bara för rörelsehindrade och synskadade utan även att göra gatan lättillgänglig med skyltar med mera. Skulpturer, cykelställ med mera bör vara utformade och placerade på ett sådant sätt att de inte utgör ett hinder för såväl rörelsehindrade som synskadade. Någonstans måste beläggningen vara jämn så att det är lätt att ta sig fram med rullatorer och liknande precis som mönstret ska vara lätt att följa för den med nedsatt syn.


18

Sittmöjligheter på gågatan är en klar fördel. Det underlättar för de med nedsatt rörelseförmåga samt att det ger en möjlighet att vistas på gågatan även om man inte shoppar. Sittplatser skapar även naturliga samlingspunkter. Affärer som är upphöjda minst ett steg ifrån gatan kan med enkla och vackra avhjälpningar lösa detta på ett väldigt diskret sätt. 2.3 Besök i stadsmiljöer För att få inspiration när det gäller gatuliv samt utformning av gaturum, valde vi att besöka ett antal städer. Stadsmiljöerna valdes slumpmässigt men främst utifrån deras avstånd till Växjö. När vi besökte stadsmiljöerna hade vi inte någon specifik mall att följa utan lät oss bara inspireras av utformningar och lösningar som vi stötte på. Under detta kapitel finns fakta redovisat om vad vi tagit med oss från varje besök, stad för stad. Bilaga 37-49 visar även foton vi tagit under besöken. 2.3.1 Halmstad Det starkaste minnet från Halmstad var en mysig passage igenom ett kvarter som band samman två gågator. Byggnaderna var småskaliga tegelhus med kullerstensbeläggning på marken. I mitten fanns ett litet café samt ett vackert vattenkonstverk. Det var även tydligt att man lagt stor vikt vid val av parkbänkar, gatlyktor, soptunnor med mera, då samtliga dessa hade en enhetlig gammaldags stil, med en ”Halmstadlogo”. Vi lade även märke till stenläggningen på gatorna, där man på ett enkelt men effektivt sätt skapat mönster i marken som underlättar orienterbarheten. Plattläggningen separerar de olika trafikanterna åt, utan att för den sakens skull sätta upp stora skyltar. Man får också på ett snyggt och diskret sätt bort dagvattnet i små sänkor. Ett problem på Halmstads gator var dock att alla cykelställ var förlagda till mitten av gågatorna vilket gjorde att det blev en hel del cyklister på gatan. 2.3.2 Jakriborg I Jakriborg har man bevisat att det är fullt möjligt att bygga nytt, men med en gammal stil. Att stiga innanför Jakriborgs ”ringmur” var som att förflyttas tillbaks till en äkta hansastad under medeltiden. Det är något speciellt med det gamla, det inger ett lugn och påminner inte alls om den stress vi idag förknippar med städer och centrum. Man har även lyckats väldigt bra med att anpassa skyltningen till den gamla stilen på byggnaderna. 2.3.3 Kalmar De gamla och relativt låga byggnaderna gjorde att Kalmar kändes som en trevlig, ganska småskalig stad, med butiker nästan enbart på första plan, precis som i Växjö. Tillgängligheten var trots detta väldigt dålig då det är cirka ett till två trappsteg upp till många affärer. Men något man lyckats väldigt bra med i Kalmar är detaljerna runt omkring. Armaturer, urnor, soptunnor med mera var allt i samma, lite äldre stil, vilket gjorde att det smälte in i omgivningen. 2.3.4 Karlskrona I Karlskrona fick vi se prov på genomtänkta och vackert utformade detaljer vad gällde bänkar, stamskydd, papperskorgar med mera. Alla detaljerna fick på så sätt en helt naturlig plats i gaturummet som dess möbler. Vi upplevde även att centrum inte var så handikappanpassat då många av butikerna och restaurangerna hade trappor upp till entréerna.


19

2.3.5 Kristianstad Centrum i Kristianstad är uppbyggt kring två torg, vilket gör att shoppingen är samlad på en relativt liten yta. För att ändå få ett intressant gatunät har man kompletterat de raka parallella gatorna med inbyggda passager och trevliga tvärgator. I Kristianstad har man även lyckats få livliga torg, vilka alltid nyttjas i stor utsträckning trots att de är ganska stora. Där samsas stånd, blommor, korvgrillning och glassbarer, vilket gör att där aldrig blir folktomt. Torgen har blivit en träffpunkt, där folk möts och det bjuds på underhållning. 2.3.6 Lund Lund är fyllt av små trevliga passager genom kvarteren, som öppnar upp och skapar ett spännande nätverk i kontrast till rutnätsstaden. Gaturummet får också ett helt annat liv med markiser, fin skyltning och bra belysning på fasaderna. Det ser mer livligt och intressant ut när något sticker ut från fasaden och skapar djup. Om man ska nämna något negativt om Lund får det vara orienterbarheten, då det ibland kan vara svårt att upptäcka alla små passager och vrår. För att göra besökaren mer uppmärksam på dessa kanske man borde ha skyltar eller markeringar i markbeläggningen. 2.3.7 Malmö I Malmö har man låtit olika formgivare skapa ny och annorlunda belysning som en del av projektet ”Ljus i Malmö”. Konstverken har utformats som ett komplement till de vanliga belysningsarmaturerna, vilket gör att de fyller mer än sin funktion som rent estetiska. Mest positivt med Malmö var trots allt det stora utbudet och variationen av butiker. Detta lockar till liv och rörelse, vilket skapar ett bra exempel på ett levande gaturum. 2.3.8 Sölvesborg På Hästtorget i Sölvesborg står ett konstverk med 12 olika stenkuber uppsatta på järnstänger. På varje sten är det inristat några få ord, och om man snurrar på stenarna kan man bilda meningar och skapa sina egna dikter. Detta är ett konstverk som inte bara är till för att titta på, utan även engagerar både unga som gamla. Man har här även skapat små oaser mitt inne i stan med grönska och lite porlande vatten där man kan slå sig ner på bänkar och njuta av miljön. 2.3.9 Västerås Västerås är en relativt stor stad och dess centrum består av bland annat fem stora gallerior där det mesta inryms. Centrum är uppbyggt runt två stora gator med mycket trafik bestående av lokaltrafik, taxi, personbilar med tillstånd samt cyklar. Staden känns ganska storskalig med höga byggnader och alltid mycket folk, liv och rörelse. Här finns alla stora butikskedjor plus massor av andra butiker, restauranger och nöjeslokaler med en mängd olika typer av aktiviteter. Centralt finns även Vasaparken där det myllrar av folk fina sommardagar. Parken är väldigt grönskande och ett trevligt alternativ att äta sin lunch på, istället för mitt i den centralaste stressen. Byggnadernas fasader är en blandning av gammalt och nytt och en mindre del av centrum består nästan uteslutande av gamla byggnader i en gammal miljö med kullersten, ett torg och små butiker. 2.3.10 Resultat av Besök i stadsmiljöer Gatulivet En god blandning av affärsverksamheter verkar vara den viktigaste aspekten att ta hänsyn till för att få en bra gågata. Generellt har man kunnat se att stora dragpunkter såsom Hennes &


20

Mauritz, Åhléns, gallerior samt olika nattklubbar lockar till sig mycket folk. De blandade verksamheterna gör att gatan lever vid olika tider på dygnet och att man kan återkomma ofta, utan att för den sakens skull ha samma syfte med besöket. Intressanta butiker kan locka folk med trivsamma entréer. Man går hellre in där det ser ut att vara fint och inbjudande, än där det ser näst intill stängt ut. Även en lyckad skyltning drar till sig uppmärksamhet och gör att folk stannar upp och blir nyfikna på vad som kan finnas innanför. Ett tydligt tecken på att en gata lever är alla de reklamskyltar, flaggor, markiser med mera som sticker ut från butikernas fasader. Gallerior eller fler mindre butiker längs gatorna är två alternativ med både fördelar och nackdelar. Vid ruskigt väder kan det vara bekvämt med stora gallerior med allt samlat i samma byggnad samtidigt som det kan vara trevligt att strosa runt på en mysig gata i fint väder. Vi har även konstaterat att det inte går att jämföra städer med varandra, utan att ta hänsyn till dess storlek. Utbudet varierar givetvis med stadens storlek och detta i sin tur reglerar mängden folk som rör sig i gaturummet. Gaturummet En stor bidragande del till upplevelsen av en mysig gågata är helt klart de äldre bevarade byggnaderna som finns kvar i många städer. Det är trevligt att gå runt i en gammal stad, med sina snirkligt mysiga kullerstensgator, historiska vackra kyrkor och gamla gedigna byggnader. En annan bidragande del till ”myskänslan” är de små innergårdar och passager som skapar ett intressantare system av gator än ett vanligt rutnätsmönster. En annan slutsats är att olika typer av vegetation bidrar till en mer ombonad och trevlig känsla. Även större platser som torg eller parker med sittplatser är ett positivt inslag i stadsbilden. En annan viktig aspekt för att en gata ska intressera och vara inbjudande är givetvis helhetsintrycket. För att få en medveten och genomtänk utformning krävs det att belysning, markmaterial, skyltar, växtlighet, soptunnor och alla andra detaljer är samspelta. Det kan lätt uppfattas som rörigt om det är för många blandade stilar och färger. En gata kan även uppfattas som lite ödslig, om inte fasaden är levande. Ett liv i en fasad kan skapas genom markiser, skyltning, serveringar och spännande entréer. På de gågator vi strosat på, har kullersten blandat med plattor i olika mönster varit det klart vanligaste markmaterialet. Mönstret har oftast använts för att förtydliga olika indelningar av gatan till exempel för att skilja gående från cykelstråk, leda bort dagvatten vid mycket regn samt bara av estetisk anledning. Mönster samt olika val av stenar bör ändå inte överdrivas, då det istället kan uppfattas som rörigt. För en turist kan det vara viktigt att gågator har tydligt placerade skyltar för orienterbarhetens skull. Man upplever även ett gaturum, som på något vis har ett markerat slut, som mer rumsligt än de som har känslan av att fortsätta i all oändlighet. Detta kan förhindras med hjälp av fondbyggnader, planteringar och skyltar. - Tillgänglighet Generellt sett var anpassning i fråga om tillgänglighet med hjälp av ramper och liknande hjälpmedel väldigt dåligt kring butiksentréer. I många äldre byggnader så har man fortfarande inte tillämpat sina entréer i tillgänglighetssynpunkt. Vi fann någon enstaka ramp där man verkligen lyckats få den att inte sticka ut, utan istället flyta samman med resten av


21

omgivningen. Man behöver alltså inte använda sig av enkla plåtramper, utan det går bra att nyttja samma material som omgivningen, till exempel kullersten, stenplattor, rundade stenar och smidesräcken. 2.4 Intervjuer/enkätundersökningar Under detta kapitel återberättar och sammanfattar vi de intervjuer och enkätundersökningar vi genomfört. 2.4.1 Val av intressenter Att intervjuerna och enkätundersökningarna endast innefattar ett fåtal personer är ett medvetet val. Istället för att göra en kvantitativ undersökning med många intressenter, som eventuellt endast skulle komma att representera ett fåtal ur kretsen, så valdes en kvalitativ undersökning i en mindre grupp, med en stor bredd, för att kunna täcka in så många infallsvinklar som möjligt. Ulf Agermark är trafikplaneringschef på Växjö kommun och valdes på grund av att han har varit ansvarig för projekt gällande Sandgärdsgatan. Han har även tidigare, i samband med studier, tagit fram en handlingsplan för åtgärder för Sandgärdsgatan. Johan Milton som är ordförande i Växjö Cityförening valdes på grund av föreningens engagemang i att ständigt arbeta med att förnya och förbättra Växjö centrum. Av Växjö kommuns fastighetsägarregister kunde vi tillhandahålla uppgifter på de olika fastighetsägarna på Sandgärdsgatan. Vi valde därefter att kontakta fastighetsägare, som i detta skede, närmast kunde tänkas bli berörda av de förslagen på åtgärder som vi kommer att föreslå. En tidig tanke under projektets gång var att komma fram till förslag på hur man skulle kunna nyttja Båtsmanstorget på ett mer effektfullt sätt. Även den stora parkeringen, som ligger i kvarteret Håkan Sjögren, har ett perfekt läge och skulle därför kunna utvecklas till något med en mer positiv effekt för Växjö centrum än vad den gör idag. Båda dessa platser angränsar till fastighet 13, tillhörande kvarteret Håkan Sjögren, vilket frambringade valet att ta kontakt med Per Haglind som är privat ägare till fastigheten. Per Haglind är dessutom ägare till fastighet 7 som tillhör kvarteret Lugnet som tillsammans med fastighet 13 omger Båtsmanstorget. Per Haglind är bosatt i Göteborg men har anknytningar till Växjö, där bland annat hans far är uppvuxen. För att sedan få åsikter från några som inte är direkt involverade i Sandgärdsgatan valde vi att slumpmässigt välja två kunder. Ann-Carin Jakopson jobbar som personalchef på ett äldreboende i Alvesta och bor i Skårtaryd cirka två mil norr om Växjö men besöker centrum regelbundet. Bengt Johansson är chef på ett projektledningsföretag mitt i Växjö centrum, men bosatt i Moheda, två och en halv mil utanför Växjö. Bengt passerar Sandgärdsgatan så gott som dagligen i samband med lunch. 2.4.2 Val av frågor För att få ut så mycket som möjligt av våra intervjuer har frågorna fått variera mellan olika intressenter beroende på deras bakgrund. Ulf Agermark som jobbar på kommunen och har varit engagerad i flera projekt gällande Sandgärdsgatan, har antagligen mer insikt i vad som gjorts tidigare än till exempel Ann-Carin Jakopson och Bengt Johansson som intervjuats i egenskap av kunder. På samma sätt kan Johan Milton, som ordförande i Växjö Cityförening kanske ha en annan syn på Sandgärdsgatan, då de månar mer om centrum, än vad


22

fastighetsägare Per Haglind gör, som har ett ekonomiskt intresse i sina byggnader. På grund av detta har vi valt att låta frågorna variera lite från intressent till intressent även om vissa frågor har fått vara genomgående. 2.4.3 Intervju- och enkätsammanställning Vi vill redan i början inflika med att Johan Milton har valt att inte kommentera några frågor, som representant och ordförande för Växjö Cityföreningen, på grund av ett kommande projekt om Sandgärdsgatan. Man har alltså inte enats om någon officiell uppfattning om ämnet i dagsläget, utan Johan har istället valt att svara med personliga kommentarer på ett fåtal frågor. På frågan om vad samtliga tycker om Sandgärdsgatan idag, har alla utom Johan svarat att gatan ger en känsla av att vara en bakgata som ligger i skymundan av Storgatan. Bengt Johansson nämner att vissa fasader är slitna och Ann-Carin Jakopson tycker inte det finns något gatuliv. Ulf Agermark fördjupar sig mer och säger att Storgatan har fått utvecklas medan Sandgärdsgatan har stått still i många år. Idag slåss många butiker om vilka som ska hamna på Storgatan, medan flera lokaler står tomma på Sandgärdsgatan. Tyvärr har man inte lyckats förena dessa två gator på ett bra och effektivt sett. Ulf efterlyser också ett markerat slut på gatan vilket skulle skapa ett tydligare gaturum då han anser att gatan bara försvinner bort åt båda hållen. Detta anser han skulle kunna lösas med skyltar som visar var man inträder samt avlägsnar sig ifrån Växjö city. Han nämner även att belysningen borde ses över, då den kvällstid kan tyckas vara något bristande. När vi frågade intressenterna om vad som gjorts tidigare nämner både Per Haglind och Ulf att förslag på åtgärder för Sandgärdsgatan och Båtsmanstorget har tagits fram vid flera olika tillfällen, men att inga större projekt kunnat genomföras på grund av oenighet bland fastighetsägarna. Ulf berättar närmare att vissa fastigheter ägs av fler olika personer och att det är svårt att få alla dessa att sträva mot samma mål. Vid diskussion gällande Båtsmanstorget berättar Per dock om ett samarbete som lyckats mellan fastighetsägare, Växjö Cityförening och kommunen för drygt 15 år sedan. Detta resulterade i den nuvarande utformningen av torget. Markläggningen är väl planerad för att ge ett intressant mönster och det finns upphöjda cirklar som ska fungera som en scen där dans- och speluppvisningar ska kunna hålla till berättar Per. Scenen är även inringad med ett konstverk, fyra pelare, vilka påminner om båtinspirerade flaggor, där en duk kan fästas emellan. Även snirklande blå bänkar var en del i projektet som var tänkta att fungera som en plats att kunna sätta sig ner och vila på. På torget finns även en skulptur av en kvinnokropp, benämnd Najad. Denna skulle Per gärna se framhävas på ett mer effektfullt sätt, möjligen med hjälp av grönska och vatten. Per har en positiv inställning till förslag på förändringar, men menar på att ingenting går att genomföra ensam. Det krävs ett ömsesidigt samarbete mellan alla intressenter, där samtliga även kan dra fördel av resultatet. Båtsmanstorget har även fått Ann-Carin att fundera på vad som fattas. Idag tycker hon att torget har en trist utformning som inte uppmuntrar till att vistas där. Istället skulle hon vilja se någon sorts torghandel samt lite grönska och bättre sittplatser. Bengt har en annan vision och föreslår att man ska glasa in torget för att skapa ett lockande uterum med serveringar på sommaren och kanske en marknad på vintern. Samtliga tillfrågades vad de ansåg om att alla trafikslag tidvis samsas på gatan. På detta svarade alla utom Johan att det kan uppfattas som att det är mycket biltrafik, även efter de tider som gäller för varudistribution vilket gör det rörigt. Johan däremot upplever det inte som


23

att det är mycket trafik på Sandgärdsgatan i dagsläget, men kommenterar att om trafiken ökar skulle det kunna vara aktuellt att se över frågan. Den fråga som mest drog isär intressenternas åsikter var utbudet av verksamheter på Sandgärdsgatan. Per har vid samtal kring Sandgärdsgatan som gågata en positiv uppfattning vad gäller utbudet. Som i alla städer tycker han att det behövs dessa ”specialbutiker”, som är lite mindre och mer inriktade på specifika områden. Ett typexempel som Per nämner är butiken Inunder, där kunderna kan erbjudas personlig service och rådgivning i motsats till många av de större kedjorna som ligger på Storgatan. Eftersom denna gata närmast kan klassas som ett B-stråk krävs inte heller lika höga hyror som på ett A-stråk som Storgatan. Detta anser Per är positivt för att dessa mindre mer specialinriktade butiker även ska kunna få sin plats i Växjö centrum. Ann-Carin tycker däremot att det skulle behövas mer klädes- samt inredningsbutiker för att locka folk. I dagsläget har Ann-Carin sällan ärenden på Sandgärdsgatan, då utbudet inte är lika bra som på Storgatan. Bengt efterlyser ytterligare en lokal pub för att dra folk samt att många kontor borde göras om till lägenheter eller butiker för att få en livligare gata. Ulf anser att det är lite för speciella butiker som hamnat på ett och samma ställe, vilket gör att man inte har ärenden dit så ofta. Förslagsvis tycker han att man ska satsa på att locka hit några stora kedjor som bara återfinns i större städer. Han förklarar också lite om hur det går till om man vill locka nya butiker. Då och då genomförs marknadsundersökningar för att se hur det ligger till med efterfrågan på vissa varor i centrum. Dessutom måste man även avgöra om Växjö är tillräckligt stort för fler butiker. Ulf anser dock att Växjö är en stad som växer kontinuerligt och att det fortfarande borde finnas utrymme för mer affärer, men självklart kommer det att finnas en gräns för hur mycket till centrum kan växa. Till sist tillfrågades alla om de hade några specifika tankar på åtgärder för Sandgärdsgatan som skulle göra gågatan mer attraktiv. Ulf berättar om tidigare förslag på en passage genom kvarteret Blända som skulle kunna öppnas upp och skapa ett mer spännande gatunät. Det skulle också vara bra att locka hit lite mer udda butiker samt att få en bättre skyltning på gatan. En hel del byggnader har även förfallit på senare tid då de ser ut att ha stått tomma utan aktivitet. Gatan behöver därför helt enkelt ett ansiktslyft. Tillsist betonar han att det stora problemet är butikerna och att den rent estetiska biten endast utgör 10-15 % av problemet. I en utveckling av frågan om det är något som man önskar ändra på eller om något saknas på Sandgärdsgatan nämner också Per den tidigare visionen om att öppna upp kvarteret Blända. Detta förslag tror han skulle vara fördelaktigt för Sandgärdsgatan och inte minst för centrum som helhet. Per fortsätter diskussionen med att det behövs något intressant eller annorlunda för att locka mer folk och kunder till Sandgärdsgatan. Bengt och Ann-Carin tycker här att det behövs mer liv på gatan och att detta skulle kunna skapas genom ett större utbud av butiker. Bengt nämner som exempel att man skulle kunna göra om det till en gata med tema, alltså att försöka samla butiker med samma utbud här. 2.4.4 Resultat av Intervjuer/enkätundersökningar Anledningen till att inga tidigare förslag genomförts har ofta varit att man inte kunnat ena alla intressenter. Detta antagligen för att man presenterat färdiga förslag vilket kan ha gjort att fastighetsägare känt sig överkörda. Om man involverar alla från början får alla sin röst hörd och kan påverka resultatet. Om Sandgärdsgatan ska få ett ansiktslyft måste man därför i ett tidigt skede engagera samtliga intressenter. På så sätt får man ett mycket större engagemang i projektet.


24

För att Sandgärdsgatan ska bli mer attraktiv som gågata behövs framförallt ett större utbud av butiker. De flesta av de butiker som idag är belägna på gågatan är av en sort som man inte besöker frekvent, vilket resulterar i att gatan är relativt folktom och ger ett ödsligt intryck. De flesta upplever Sandgärdsgatan som en bakgata med slitna fasader, ont om växtlighet och bristande belysning. Hela gatan är i behov av en stor uppfräschning. För att gatan ska kännas trygg nattetid är det viktigt att den är väl upplyst och inte känns obehaglig. För att få Sandgärdsgatan mer lättillgänglig nämns även förslag på att öppna upp i kvarteret Blända och skapa en passage som lockar folk från Storgatan. Detta skulle även göra gatunätet mer spännande samt skapa en trivsammare miljö där tillgången till de äldre husen blir större. 2.5 Sandgärdsgatan och dess närområde idag Dagens situation gällande Sandgärdsgatan beror på många olika faktorer. Vi har därför valt att studera Sandgärdsgatan och dess närområde vad gäller Gatulivet samt utformandet av Gaturummet. Vidare gör vi mer ingående studier på valda områden, vilka grundar sig på att de i dagsläget enligt oss är dåligt utformade eller nyttjas ineffektivt. Områdena har vi gett namnen Gågatan, Båtsmanstorget, Kvarteret Håkan Sjögren och Kvarteret Blända. Se bilaga 5 för att få en översiktlig bild av hur Sandgärdsgatan och dess närområde är utformat idag. 2.5.1 Gatulivet idag Pulsen på Sandgärdsgatan beror dels på vilka typer av aktiviteter som förekommer där, samt vilka typer av verksamheter som finns. Nedan beskriver vi vad som är utmärkande för Sandgärdsgatan. Aktiviteter ”Nödvändiga aktiviteter” känns som de mest dominerande aktiviteterna på gatan. Folk går till och från sina arbeten och bostäder samt uträttar sina ärenden, såsom att fixa cykeln, klippa sig, boka en resa eller framkalla foton. Vidare kan det tränas på gymmet för att därefter handlas mat i livsmedelsbutiken. De ”sociala aktiviteterna” är det väldigt lite av. Då fönstershoppingen inte gynnas på grund av typ av verksamheter på gatan gynnas inte heller ett strosande på stan för att titta, möta och prata med folk. På ett antal platser är parkbänkar utplacerade men dock utan något direkt att studera ifrån dem. Anslagstavlor, konstverk eller liknande, som kan bidra med delaktighet, montrar eller andra saker som får en gata att dra till sig folk saknas. Då gatan även är parallellgata till Storgatan är konkurrensen väldigt hård i fråga om parader, uppträdanden med mera. Då större arrangemang anordnas i city känns Sandgärdsgatan helt försummad. Likaså på kvällen känns pulsen högre på Storgatan, trots att det på Sandgärdsgatan finns fyra nattklubbar samt ett fåtal restauranger. Den sista gruppen av aktiviteter, ”valfria aktiviteter”, såsom shopping med ett varierat utbud, dras nog mest ner på grund av de så avvikande inriktningarna på butikerna. Lunchställen eller något typ av fik för att få mer folk till Sandgärdsgatan saknas även.


25

Handel Som man kan se i bilaga 3 och 4 är Sandgärdsgatans butiksutbud väldigt varierat, men en aning för specialinriktat vilket gör att man som kund inte har ärenden dit så ofta. Detta speciella utbud med cykelbutiker, bostadsföretag, livsmedelsbutik samt träningscenter gynnar heller inte strosande eller fönstershopping då skyltningen inte erbjuder samma variation. Idag kan Sandgärdsgatan alltså kännas öde och detta troligen till viss del på grund av det specialinriktade utbudet. 2.5.2 Gaturummet idag I detta kapitel beskriver vi hur gaturummet ser ut på Sandgärdsgatan och dess närområde. Kapitlet har samma upplägg med rubriker som 2.2.2 Gaturummet för att underlätta läsningen. Fasader och entréer Idag känns Sandgärdsgatan som en bakgata med slitna fasader och intetsägande entréer. Genom att inte satsa på entréerna i form av mysig belysning, ljus, skyltning, växter med mera kan gatan med dess fasader kännas en aning kal och öde. Stora delar av fastigheternas fasader utgörs idag av mörka, dystra och tunga färger och material. Vissa delar består dessutom av så många olika material att det kan kännas rörigt och osammanhängande. På fasaderna finns även olika typer av aggregat, fläktar, kablar, paraboler med mera väl synliga. En annan bidragande orsak till att Sandgärdsgatan upplevs negativt tror vi beror på att många fönster skvallrar om att det står tomt innanför, både på första plan och högre upp. Skyltfönster Då många av butikerna på Sandgärdsgatan är mer specialinriktade kan det vara svårt att få en attraktiv skyltning, som till exempel för en cykel- eller databutik. Viss del av gatan utgörs även av mataffär samt gym, vilka inte bidrar med någon direkt ”fönstershopping” för folket på gatan. Reklam Idag fästes reklam i form av planscher och liknande lite överallt på grund av avsaknad av en allmän anslagstavla. Detta kan ge ett stökigt intryck, vilket enkelt skulle kunna åtgärdas. Vid Båtsmanstorgets övergång i Bäckgatan har kommunen dock en inglasad monter där reklam för olika projekt kan visas. Belysning Idag kan Sandgärdsgatan kännas obehaglig att vistas på kvälls- och nattetid, då belysningen känns skum. Även på kvarteret Håkan Sjögrens stora parkering är belysningen bristande men på Båtsmanstorget finns dock fyra lyktstolpar med bra belysning i modernare utformning. Gaturummets möbler - Sittmöjligheter I dagsläget finns dubbla parkbänkar utplacerade på tre platser med jämna mellanrum under gågatan. Dessutom finns en snirklande parkbänk på Båtsmanstorget. Antalet tycker vi känns rimligt grundat på gatans längd, men den estetiska aspekten samt komforten känns försummad. Bänkarna är enkelt utformade, vilket kan vara snyggt och stilfullt, men dessa upplevs sakna en personlig prägel och är dessutom inte försedda med rygg- och armstöd.


26

- Cykelställ I dagsläget finns cykelställ utplacerade på ett flertal platser längs Sandgärdsgatan, dock ej i dess ändar, där det idag oftast står många cyklar huller om buller. De flesta befintliga cykelställen är enkelt utformade i trä och galvaniserat järn och bidrar inte med något extra för uttrycket i gaturummet. Något ställ är utformat av svarta stänger av ett material som inte verkar vara anpassat i detta syfte, då nästan samtliga blivit deformerade till formen och inte längre fyller sin funktion. - Skyltar Olika typer av trafikskyltar är ibland ett nödvändigt ont. De kan ibland kännas felplacerade i en annars så tilltalande miljö, men det är då extra viktigt att tänka på dess placering. Ett exempel där man verkligen misslyckats och istället framhäver skylten och förringar något annat är på Båtsmanstorget. Där har man fäst en trafikskylt på de båtinspirerade blå konstverken. Som konstnär borde det kännas nedvärderande att man överhuvudtaget fäster något annat på dennes verk. Skyltar ska få en tydlig plats i gaturummet men för den skull inte dominera detta. Ett lyckat projekt kan ses i gågatans ändar, där kommunen har satt upp fina skyltar med texten ”Välkommen här samsas gående och cyklister”, för att komplettera de vanliga trafikskyltarna. Vegetation Sandgärdsgatan och dess närområde består överlag av väldigt lite vegetation. Gågatan innehåller endast en permanent plantering i marken, vilket utgörs av tre mindre träd på gågatans början i öst. Den stora parkeringen i kvarteret Håkan Sjögren har en stor björk och på Båtsmanstorget finns ett mindre träd, men bortsett från det är det helt kalt. På ett fåtal ställen finns dock olika typer av större krukor med blommor placerade och tvärgatorna till Sandgärdsgatan har ett antal träd och planteringar. Offentlig konst På vårt valda område, Sandgärdsgatan med dess närområde, finns endast en skulptur, vilken utgörs av en kvinnokropp, benämnd Najad. Denna är placerad på Båtsmanstorget, vilket även konstverket med de båtinspirerade stolparna runt scenen är. I kvarteret Magnus Smek, fastighet 10:48, sitter även ett väggkonstverk på fasaden, föreställande en gitarr med vingar. Markbeläggning Idag utgörs Sandgärdsgatan av ungefär 10 olika markbeläggningar i skiftande färger och former; kullersten, asfalt, flera olika typer av plattor i grått, svart, rött, melerat med mera. Dessa är även placerade i varierande mönster på olika platser på gatan vilket uppfattas som väldigt rörigt. Tillgänglighet I dagsläget har rörelsehindrade svårt att ta sig in i vissa butiker från gågatan, på grund av avsaknad av ramp till främst de äldre byggnaderna som oftast har ett par trappsteg upp till entrén. För att underlätta framkomligheten för rörelsehindrade och synskadade finns anpassade stråk längs gatan och torget. Tillgänglighet är inte bara handikappanpassning, utan även en fråga om orienterbarhet. I mitten av gatan ligger ett långt kvarter, vilket försvårar möjligheterna att hitta och ta sig till och från gatan.


27

2.5.3 Gågatan idag För att få en översiktlig bild finns i bilaga 7-9 ritning samt foton som visar hur gågatan är utformad idag. Som nämnts tidigare består gågatan idag av två gåzoner, en möbleringszon och en cykel/distributionszon. Zonerna har olika typer av beläggningar för att visa för trafikanterna vilken zon som är vilken. I möbleringszonen, som är förlagd till gatans norra sida, finns alla gaturummets fasta möbler samlade, vilket lämnar den södra sidan helt tom. I möbleringszonen finns bland annat cykelställ utplacerade på lämpliga platser, dock ej i dess ändar, vilket lett till att det står cyklar längs hela gatan. På grund av att ha en koncentrerad möbleringszon förlagd till ena sidan, är även belysningen förlagd där. Detta medför att ljuset begränsas till ett visst område. Dagens belysning på gågatan består av lyktstolpar samt lampor uppspända med kablar mellan fasaderna. De senare saknar lampor på alla platser utom en och består alltså enbart av kablar i dagsläget. Detta får gatan att kännas ödslig kvälls- och nattetid. En annan bidragande del till att gågatan känns öde och kal, är avsaknaden av vegetation. I gågatans östra ände finns den enda fasta planteringen, i form av tre mindre träd. I försök att tillföra gatan mer grönska finns även på ett fåtal ställen planteringar i större krukor. Idag kan gågatan upplevas som att den saknar en riktig början och ett slut. Dock fungerar domkyrkan som en fondvägg som ramar in och ger Sandgärdsgatan en bättre rumslighet, men avgränsar alltså inte själva gågatan. I väst slutar gågatan istället med en övergång i en väldigt trafikerad gata, vilket inte heller ger någon direkt markering av gågatans slut. 2.5.4 Båtsmanstorget idag Se bilaga 12-14 för ritning samt foton på Båtsmanstorgets utformning idag. Båtsmanstorget har det ideala läget för att kunna snappa upp folk då det är beläget mellan Storgatan och Resecentrum samt även att Åhléns ena ingång vetter mot torget. Trots detta nyttjas torget allt för lite. Kanske för att det inte finns något direkt att göra där. Idag finns en längre, snirklande parkbänk utplacerad, men utan något intressant att beskåda i anslutning. Istället för att framhäva skulpturen Najad har denna kommit i skymundan då den står kant i kant med en uteservering. Ett annat konstverk är de båtinspirerade pelarna som inramar den nuvarande scenen med syfte att locka uppträdanden med dans och sång. Frågan är om scenen nyttjas i den utsträckning som man hade tänkt sig från början. I och med att scenen inte nyttjas så ofta och inte direkt fyller någon funktion för besökaren tar den upp mycket plats och bidrar till att torget blir väldigt ödsligt. Ett lyckat projekt enligt vår mening, är de många mindre lampor som under vinterhalvåret är hängande tvärs över torget uppspända mellan fasaderna. Vad gäller belysning i övrigt finns fyra infällda spotlights på scenen, fyra lyktstolpar utplacerade på torget, samt en i förlängningen av torget mot Bäckgatan. Här finns även en monter där kommunen har möjlighet att visa upp olika projekt. Vad gäller vegetation finns här, utanför Åhléns entré, ett större träd, samt en fast, upphöjd plantering i marken. På torget finns endast ett mindre träd i anslutning till den snirklande parkbänken. Det som ger gatan liv, tycks vara de två restaurangerna med sina uteserveringar på torget. 2.5.5 Kvarteret Håkan Sjögren idag I bilaga 22-24 finns som komplement till texten ritning samt foton på hur kvarteret Håkan Sjögren är utformat idag.


28

Idag består kvarteret Håkan Sjögren till största delen av parkeringsplatser med omkringliggande byggnader med olika typer av verksamheter. Det finns en stor allmän parkering i mitten av kvarteret, med infart från Norra Järnvägsgatan, där även vissa varuleveranser sker. Det finns även ett stort privat parkeringshus beläget på den nordvästra delen. Infart till parkeringshuset sker även den från Norra Järnvägsgatan medan uppfarten till parkeringsplatserna ovanpå parkeringshuset sker via Sandgärdsgatan. Ytterligare en mindre parkeringsplats med förhyrda platser, är belägen till höger om infarten till den stora parkeringen. Dessa platser tillhör byggnaden i det sydöstra hörnet. Denna parkering är till stor del inringad av en fin stenmur, vilken dock borde ses över på sina ställen. I mitten av den allmänna parkeringen finns ett cykelhus för hyresgästerna i de omkringliggande bostäderna. På den norra sidan finns restauranger med uteservering åt väst. Samtliga entréer till parkeringen fungerar idag för allmänheten endast som passager och genvägar för att ta sig från ett ställe till ett annat. Detta tycker vi är synd, med ett så idealt läge i direkt anslutning till Resecentrum och busshållplatserna. Tråkigt nog, är i dagsläget vyn från resecentrum inte så tilltalande då man tittar mot kvarteret Håkan Sjögren. Det första man ser när man anländer till Växjö är en stor asfalterad parkering med lite vegetation, omgiven av slitna fasader samt bristfällig belysning, vilket allt tillsammans ger känslan av en bakgård. 2.5.6 Kvarteret Blända idag Se bilaga 34 och 35 för ritning samt foton på hur kvarteret Blända är utformat idag. Kvarteret Blända är det största kvarteret på vårt valda område och bildar därför det största hindret för att ta sig mellan Storgatan och Sandgärdsgatan. När vi studerade kvarteret var det framför allt två saker som vi uppmärksammade på grund av deras stora möjligheter till förändring. Dels en enplanslänga som skapar ett hål i gaturummets väggar och dels de små innergårdarna i kvarterets mitt som inte nyttjas i så stor utsträckning. Enplanslänga På kvarteret Bländas västra sida ligger varuhuset Åhléns, vägg i vägg med en länga på cirka 22 meter, endast en våning högt. Denna byggnad innehåller idag Åhléns lager samt lunchrum. Bredvid dessa finns även en nerfart till ett parkeringshus tillhörande Åhléns och det närliggande hotellet Cardinal samt en entré till spelbutiken Onset, en våning under markplan. Utifrån sett ser byggnaden igenbommad ut med skyltfönster endast bestående av igen dragna gardiner eller tonade glasrutor. Fasaden känns även den väldigt trist, då den är bestående av grå plåt och tunga metalldörrar. Ovanpå taket förvaras staplade träpallar vilket inte mildrar ”lagerkänslan”. Förutom att fasaden gör att det ser öde ut skapas även ett hål i gaturummets väggar då de övriga omkringliggande byggnaderna sträcker sig minst två våningar till uppåt. Två små innergårdar Då kvarteret Blända är ett långt kvarter utgör det den största ”muren” som skiljer Sandgärdsgatan och Storgatan åt. Ungefär i mitten av kvarteret ligger två små innergårdar, en som vetter mot Storgatan och en mot Sandgärdsgatan. Båda dessa nyttjas i dagsläget väldigt lite av allmänheten då där endast ligger ett fåtal verksamheter samt att entréerna är svåra att upptäcka. Innergårdarna inramas av äldre, småskaliga byggnader med slitna fasader och känns överlag misskötta.


29

2.5.7 Resultat av Sandgärdsgatan och dess närområde idag Generellt är Sandgärdsgatan och dess närområde inte nyttjat effektivt, ur gågatusynpunkt. Utav våra studier på vårt område kan vi konstatera att det finns mycket att åtgärda för att Sandgärdsgatan ska klara sig som en attraktiv gågata. Vi anser dock att det finns många möjligheter till förbättring i form av både små och stora projekt.


30

3 Diskussion – Förslag på åtgärder I bilaga 6 finns en ritning som visar våra förslag översiktligt. Denna del inleds med rubrikerna Gatulivet och Gaturummet, där vi diskuterar och tar fram förslag på åtgärder som gäller generellt för hela vårt valda område. Därefter ger vi mer specifika och omfattande förslag på valda områden för att få Sandgärdsgatan med dess närområde mer attraktivt. 3.1 Gatulivet – Mer aktivitet och bredare utbud av verksamheter 3.1.1 Aktiviteter Vi anser att det idag finns allt för lite på Sandgärdsgatan som gynnar de sociala aktiviteterna. Därför har vi som förslag att satsa mer på sådant som gör att folk vill strosa runt eller befinna sig på området en längre stund. Bara en så enkel sak som att placera parkbänkar i anslutning till något intressant att beskåda kan bidra till att folk vistas på platsen en längre tid. Även genom konst, där beskådaren kan vara delaktig, som till exempel någon sorts spel, gynnar en längre vistelse och ger även tillfälle till möten. Möten kan även ske vid en anslagstavla eller kanske en kiosk. Större arrangemang, parader, stånd, uppträdanden och liknande borde fördelas jämnare mellan Storgatan och Sandgärdsgatan. Det skulle även kunna bedrivas torghandel på Båtsmanstorget, likaväl som det bedrivs på Stortorget idag. Förutom de ovan nämnda aktiviteterna gynnas ett strosande av rätt typ av verksamheter, vilket i sin tur ger en intressant skyltning. Genom att ha fler caféer, lunchställen och restauranger rör sig fler personer i området och genom uteserveringar blir gaturummet livligare. 3.1.2 Handel För att locka fler kunder från Storgatan till Sandgärdsgatan och även få folk från Resecentrum att stanna upp och vistas en längre tid på denna gata behövs här en större dragpunkt. Då målet är att bredda Växjö centrum är vårt förslag att genom olika åtgärder försöka locka fler av de större, mer attraktiva kedjorna till Växjö och Sandgärdsgatan. Det viktigaste av allt för att få mer rörelse på Sandgärdsgatan tror vi ändå är att få gallerior eller butiker som lockar kunder frekvent som ett komplement till den annars så specialinriktade gatan med mindre butiker. Ett förslag på butik är Granit, en stilfull inredningsbutik med överkomliga priser och inriktning på färgerna svart, vitt, grått och natur. Andra bra dragpunkter är Solo eller Zara, klädesbutiker med samlade märkeskläder för ungdomar. Även rena märkesbutiker som Diesel, Levis eller Gant skulle kunna vara ett tillskott som lockar mycket folk. Utöver butiker skulle ett café och någon större lunchrestaurang komma till sin rätt här. För att ett intresse ska väckas hos butiksägare, kunder och omkringstrosande personer att vilja vara placerade eller vistas på gatan behövs en satsning på att få Sandgärdsgatan till ett mer attraktivt område vad gäller gaturummets och kvarterens utformning. Vidare tror vi att det verkligen måste uppmärksammas för butiks- och restaurangägare att det görs en satsning på gatan. Förslagsvis skulle Växjö Cityförening kunna gå ut med att det ska göras en stor satsning på gatans utformning för att på så vis locka folk, butiker med mera.


31

3.2 Gaturummet – Uppfräschning med enhetlig stil Enligt vår mening bör en generell översyn av Sandgärdsgatans gaturum genomföras. En av de viktigaste aspekterna är att försöka hålla en konsekvent och genomgående stil i hela området för att inte få ett rörigt intryck, utan istället en lugn och harmonisk känsla. Vidare kan kontraster mellan gammalt och nytt ge ett effektfullt intryck, men det får inte kännas ogenomtänkt och slumpmässigt valt. 3.2.1 Fasader och entréer Uppfräschning av fasaderna Med avseende på att ge Sandgärdsgatan ett ansiktslyft, bör en uppfräschning av stora delar av områdets fasader genomföras. Idag är ofta det första planets fasader väldigt avvikande mot resten av våningarna, vilket kan ge en inkonsekvent känsla. Många fasader är dessutom inte så väl underhållna, vilket enkelt skulle kunna åtgärdas. Något som inte används ofta förfaller snabbt och det är därför viktigt att se till att alla lokaler nyttjas, även på de övre våningarna. Även olika typer av aggregat, fläktar, kablar, paraboler med mera bör om möjligt döljas. Dock ger utstickande föremål som vackra skyltar, vägghängda lampor, markiser, vimplar och reklam ett djup i fasaden och bör därför framhävas. Kvarteren Unaman och Magnus Smek Då kvarteren Unaman och Magnus Smek ger det första intrycket av gågatan från öster bör man lägga extra stor vikt vid deras utformning. Idag känns stora delar ovan första plan på kvarteret Unaman outnyttjat och ovårdat. Trots att besökare ofta inte tittar direkt på fasaderna ovan markplanet så bidrar de till helhetsintrycket. Det är därför extra viktigt att man ser över fasaderna här och försöker ge dem ett modernare och stilrenare uttryck. Vikten vid verksamheternas entréer Speciellt vid ett första besök i en ny stad, då man som kund inte vet något om butikerna, har det första intrycket en stor betydelse. Då entréerna är kundens första intryck av en butik avgör de om man känner sig inbjuden eller inte. Man bör därför lägga extra stor vikt vid detta utformande. Genom att placera växter, ljus, ställ med kläder eller annat tillhörande butikerna, vid entréerna, skapas ett mer ombonat gaturum. En välkomnande entré med en omgivning som känns välskött och ombonad med väl utvalda element lockar fler kunder. Vi tycker därför det är viktigt att göra alla butiksägare uppmärksamma på vikten av entréernas utformning. Skärmtaken Då Sandgärdsgatan endast är cirka 12 meter bred kan skärmtaken som i dagsläget finns på många byggnader tyvärr bidra till att gatan upplevs som ännu trängre. Skärmtaken utgörs idag av klumpiga, mörka, fasta element och ger en tung känsla. Vi föreslår därför att man tar bort dessa för att ge gatan ett lättare och luftigare intryck. Som alternativ föreslår vi istället mindre, mer reglerbara tygmarkiser eller tunna, fasta skärmtak i transparenta material. 3.2.2 Skyltfönster Sandgärdsgatans skyltfönster upplever vi idag överlag som röriga och bidrar inte med någon fönstershopping. För att få en mer städad och tilltalande skyltning är vårt förslag att kommunen upprättar vissa ramar och regler för butiksägarna att följa. Om det redan existerar restriktioner i någon form, borde dessa stramas åt. Ibland kan det vara fördelaktigt att visa lite mindre för att skapa nyfikenhet hos kunden. Denna åtgärd skulle kunna bidra till undvikande av onödig skyltning och utstyrsel.


32

3.2.3 Reklam Butikernas sätt att marknadsföra sig på gatan kan ibland vara svår att styra. För att ändå få ett smakfullt gaturum krävs att samtliga butiker anstränger sig för att ge en så positiv bild som möjligt, utifrån sett. Det skulle vara bra om man även här, som för skyltfönster, på något sätt skulle kunna upprätta ramar och regler att följa. Även denna åtgärd skulle kunna bidra till undvikande av onödig reklam. För att undvika reklam och olika typer av planscher på olämpliga platser på gatan har vi som förslag att placera en större anslagstavla i området. 3.2.4 Belysning Idag kan belysningen kännas skum på Sandgärdsgatan då man istället borde känna sig trygg på en så central plats. Man borde därför satsa på att få en trivsam och trygghetsingivande belysning. Vårt förslag är att satsa på mycket mer ljus i området för att få bort känslan av att det är en bakgata. Förutom genom det mest traditionella att sprida ljus genom gatlyktor kan ljus spridas på många andra sätt. Genom att till exempel använda sig av ljus i konstverk kan man slå två flugor i en smäll. Till exempel kan ett effektfullt sätt vara att kombinera ljus och vattenarrangemang. Även markfasta spotlights kan vara ett trevligt inslag i en stadsmiljö, för att rikta ljuset mot en viss punkt. Ett annat klassiskt exempel är belysning i träden, som till största delen nyttjas vid juletider. Idag används ett nät av mindre lampor som spänns upp mellan fasaderna på Båtsmanstorget. Detta är väldigt effektfullt, varför vi vill bevara det. 3.2.5 Gaturummets möbler Fast inredning i gaturummet som bänkar, cykelställ olika typer av skyltar med mera måste få sin plats och bör även de utformas med omsorg. Vårt förslag är att istället för de nuvarande bänkarna förse Sandgärdsgatan med bänkar som är dels vackra för ögat samtidigt som de fyller funktionen som behagliga sittplatser. För att skapa en bekväm viloplats inte minst för äldre förses dessa med arm- samt ryggstöd. De bör som nämnts tidigare placeras på lämpliga platser med något trevligt att beskåda. Vad gäller cykelställ bör dessa utformas i ett tåligare material mer anpassat för offentliga miljöer. 3.2.6 Vegetation För att få ett mysigare och mer ombonat gaturum är vårt förslag att göra fler permanenta planteringar i form av främst mindre träd, men även fler rabatter och planteringar skulle inte skada. Under våra stadsbesök har vi sett flera vackra lösningar på rotgaller och stamskydd, vilka behövs i en utsatt miljö som en gata i centrum. 3.2.7 Offentlig konst För att få en intressant vistelse på en gata, är konst i olika former enkla medel att ta till. Till exempel rena skulpturer, skulpturer med en kombination av sittplats eller belysning, vattenarrangemang, väggmålningar. Lämpliga platser att placera dessa är i nära anslutning till sittplatser och tvärtom. På så vis kan man som åskådare sitta och betrakta verket, samtidigt som man kanske har ett behov av att vila benen. Då Växjö är beläget i glasriket och dessutom omgivet av omkring 200 sjöar, borde detta vara självklara kännetecken att kunna plocka fram och försöka visualisera på olika sätt i centrum. Vad gäller vatten kan detta idag endast ses i form av mindre arrangemang på ett fåtal ställen i centrum och glas finns det ännu mindre av.


33

Det bör enligt oss överlag satsas mer på offentlig konst, men våra specifika förslag ligger under rubrikerna för de respektive områdena. 3.2.8 Markbeläggning Vårt förslag är att skapa ett lugnare intryck vad gäller markmaterial. Självklart kan vissa områden, till exempel i anslutning till Båtsmanstorget ha ett mer genomarbetat mönster. Men gågatan bör ha en enkel och lättförståelig indelning. För att undvika att få vatten stående på gatan finns idag galler i marken längs gatan. Ett alternativ skulle kunna vara smala v-formade stråk längs hela gatan, lämpligen i övergångarna mellan olika markmaterial. Dessa stråk skulle sedan leda bort vattnet till mindre galler där det tas ner. 3.2.9 Tillgänglighet Resultatet utav våra stadsbesök var inte positivt, med anledning av att så få butiker hade handikappanpassade entréer till butikerna i form av ramper och liknande. Där man väl fann en ramp, var de inte heller så estetiskt tilltalande. Överlag kändes det som att Växjö centrum var bland de bättre i denna fråga, men det finns självklart mycket kvar att göra. Vårt förslag är att utforma ramper med mera i samma material som omgivningen; till exempel kullersten, stenplattor, rundade stenar och smidesräcken. Lika självklart som det är att lägga vikt vid att utforma en vacker trappa, borde det vara att utforma en vacker ramp. Inte bara stadsbilden tar skada av provisoriska plåtramper utan det måste även vara tråkigt för den handikappade att få en halvdan lösning. 3.3 Gågatan – Inramning och allékänsla För att få en bild över vårt förslag finns i bilaga 10 och 11 ritning samt 3D-bilder som visar gågatans nya utformning. 3.3.1 Inramning Gågatan, alltså Sandgärdsgatans centralaste del, möter idag Västergatan i väst och Kungsgatan i öst. Dessa övergångar kan ge en känsla av att gågatan bara rinner ut i trafiken i väst och ut i tomma intet i öst. För att få ett mer inramat gaturum och även ett välkomnande till Växjö centrum är ett förslag att placera någon typ av skyltar i dessa båda ändar, vilka ska representera en ingång i Växjö City. Dessa skyltar skulle även kunna placeras på andra platser i Växjö centrum för att få ett mer definierat city. Vårt förslag på skylt för Sandgärdsgatan har som syfte att rama in gatan, utan att för den skull kännas som ett stopp. För att bevara fonden av Växjö Domkyrka i öst är förslaget att välja en inte allt för stor skylt, gjord i ett transparant material, med en enkel stilren logo för att inte ta för mycket uppmärksamhet men samtidigt vara enkel att minnas. 3.3.2 Allékänsla Genom att plantera träd på båda sidor av gatan uppnås en symmetri och allékänsla. Lövträden i allén gör sig bäst på sommaren, men för att även få ett trivsammare gaturum vintertid har vi som förslag att förse varje träd med en ljusslinga. För att förstärka allékänslan har vi som förslag att placera lyktstolpar längs hela gatan som idag, men fördela dem på båda sidor av gatan. Detta för att få en mer upplyst gata, men även för att skapa symmetri på gatan. Dagens belysning i form av kablar uppspända mellan fasaderna väljer vi att ta bort. I vårt förslag har vi placerat cykelställ i gatans båda ändar för att minimera dessa på gatan. Det krävs dock cykelställ även utanför Ica och Hälsostudion. Cykelställen bör dessutom ha en


34

form som håller i längden, inte drar till sig för mycket uppmärksamhet men som ändå lätt kan uppfattas av synskadade för att undvika olyckor. Genom att minska antalet markmaterial och få ett mer genomgående mönster, skulle gatan få ett stort lyft i fråga om lugn och harmoni. Enligt vår erfarenhet är kullersten ett populärt markmaterial som ger en gemytlig och mysig känsla. Vårt förslag är därför att belägga gatans mittersta del med kullersten och två stråk på sidorna med någon typ av plattläggning, som är mer anpassad för rörelsehindrade. 3.4 Båtsmanstorget – Mer aktivitet För att få en bild över vårt förslag finns i bilaga 15-21 ritning samt 3D-bilder som visar torgets nya utformning. 3.4.1 Konstverk med delaktighet I början av torget, från Norra Järnvägsgatan sett, placerar vi ett par mindre konstverk, där betraktaren kan vara delaktig. Förslagsvis två stående, uppförstorade luffarschack gjorda av stänger, försedda med fem gånger fem rader av kubiska stenar som går att snurra på. Stenarna kan sedan vara utformade med två blanka sidor, en med ett kryss och en med en ring. På så vis slipper man även dilemmat med lösa pjäser, vilka annars skulle vara perfekta stöldgods. I anslutning till dessa finns även ett par bänkar. Konstverket fungerar under alla årstider och på så sätt får man ett mer levande torg även på vinterhalvåret. 3.4.2 Najad I vårt förslag planteras en fond av grönt, centrerat på torget, för att framhäva skulpturen Najad. Detta genom att placera skulpturen i en fontän, där vatten kan porla runt upplyst av mindre lampor. Fontänen har även en markerad kant i form av en rabatt försedd med växtlighet som anpassas efter årstiden. Runt detta har vi parkbänkar placerade, vilka nu får en vacker utsikt. Kvällstid tänds markfasta spotlights som lyser upp Najad. 3.4.3 Torghandel Vid torgets möte med Sandgärdsgatan lämnas en tom plats med utrymme för torghandel. På detta vis skulle ett mer levande torg få sin chans, även vintertid. Idag finns runt om i centrum mindre marknader, till exempel ”Bondens marknad” beläget på Vattentorget där det säljs nybakat bröd, färsk frukt och grönsaker, nygjord sylt, honung med mera, direkt från lantbrukaren och säljaren själv. Även några mindre frukt- och grönsaksstånd finns idag på lördagar belägna på Västra Esplanaden. En plats som Båtsmanstorget borde istället locka mer, då mycket folk passerar här samt att det är mer centralt beläget. 3.4.4 Monter I början av Bäckgatan, bredvid Åhléns ena entré fullt synligt från Storgatan, där många personer passerar, är det perfekt att placera något som kan fånga uppmärksamhet. Med en monter med till exempel konst som byts ut med jämna mellanrum, kan en nyfikenhet skapas hos den förbipasserande. Genom att ha ett tema på montern med de utbytbara utställningarna skapas även en slags trygghet hos betraktaren. Förslagsvis skulle montern kunna presentera glaskonst, då vi befinner oss just i glasriket eller varför inte båtinspirerad konst för att förstärka känslan av just Båtsmanstorget. Även årstidsrelaterad konst är ett förslag. Konst gör sig bäst i en ren, ganska kal miljö varför monterns utformning är väldigt enkel. Runt omkring montern har vi även valt att enbart placera ett par enkla parkbänkar, för den som vill kunna sätta sig och beskåda verken.


35

3.5 Kvarteret Håkan Sjögren – Innergård För att få en bild över vårt förslag finns i bilaga 25-33 ritning samt 3D-bilder som visar innergårdens utformning. För att få ett mer spännande gaturum har vi som förslag att ta bort den stora asfalterade parkeringen samt cykelhuset som är placerat i kvarteret Håkan Sjögren och istället göra en mysig innergård. På så vis blir vyn från resecentrum också trevligare, istället för nu, att se ut som en bakgård. Genom att ha studerat en hel del förslag från kommunen på var man skulle kunna förlägga parkeringsplatser centralt, tror vi inte att det skulle vara något problem att ta bort just vår valda parkering. Den har nämligen ett perfekt läge för att kunna nyttjas till något trevligare. 3.5.1 Infart parkeringshus Förutom parkeringen är det idag beläget ett parkeringshus i kvarteret Håkan Sjögren, fastighet 13. Detta parkeringshus tillhör till de boende i byggnaden. Förutom parkeringsplatserna i huset sträcker sig Hälsostudions lokaler en bit in i byggnaden samt att förråd till lägenheterna är belägna här. Det kan därför vara problematiskt att flytta på detta parkeringshus. Vi har dock som förslag att flytta infarten till parkeringshusets övre plan till Norra Järnvägsgatan. Detta dels för att minska biltrafiken från Sandgärdsgatan och dels för att få ett bättre nyttjande av den nuvarande parkeringsytan. 3.5.2 Entréer I vårt förslag bildas två entréer till innergården, dels vid Norra Järnvägsgatan och dels vid Sandgärdsgatan. Genom att göra marken på innergården så plan som möjligt bildas en nivåskillnad från Norra Järnvägsgatan. För att lösa denna placeras en trappa samt en ramp i denna anslutning. Vidare placeras upplysta smala stråk med vatten i båda entréerna för en trevligare ingång. För att innergården ska synas tydligt utformas skyltar och markeringar i marken vid båda entréer. 3.5.3 Anslagstavla Idag fästs affischer, reklam och andra typer av anslag på olika platser runt om i centrum som inte är tänkta och anpassade för affischering. Detta borde tyda på brist på allmänna anslagstavlor. För att ge Sandgärdsgatan ett mer städat intryck och samtidigt en plats att sprida allmän annonsering på, skulle en anslagstavla behövas. I dagsläget finns två stycken i anslutning till Storgatan, på Klostergatan samt Bäckgatan. Entrén till innergården från Sandgärdsgatan, där folk ofta skulle passera, skulle vara en perfekt plats för en anslagstavla. Viktigt att tänka på vid utformningen är dock att den bör nyttjas på ”rätt sätt”, så att affischeringen sker inom vissa ramar. Bortsett från att ge information och reklam från anslagen på en vanlig anslagstavla ger dessa typer av plank generellt ett tråkigt intryck. Tavlorna finns för att de är nödvändiga och inte så mycket mer vikt läggs för att göra planken intressanta eller vackra. Vårt förslag är därför att göra något annorlunda med affischplanket. Vi har därför försökt kombinera konst med vår anslagstavla som har bitar av glas samt sten blandat med affischerna. Glaset finns där både för att skapa en intressantare utformning men även för att släppa in ljus till gången bakom. Detta blir då även ett vackert och annorlunda inslag i stadsbilden. 3.5.4 Verksamheter För att skapa en mur och på så vis dölja synen och ljudet från trafiken på Norra Järnvägsgatan är vårt förslag att bygga en byggnad längs med vägen. För att förstärka innergårdskänslan bör


36

denna byggnad utföras i samma gamla småskaliga stil som fastighet 14, vilket i sin tur skulle ge en varm och ombonad känsla även ifrån Resecentrum sett. Genom att ta bort restaurang Wibrovskis nuvarande uteservering och istället placera den på baksidan av byggnaden skapas en stor entré mot innergården från Sandgärdsgatan. På detta vis kan även restaurangen Kafé de Luxe ha en uteservering mot gården. När parkeringen görs om till något vackert och Norra Järnvägsgatans trafik skyms av en byggnad får dessa uteserveringar ett perfekt läge med kvällssol. Genom att få en trevlig entré från Norra Järnvägsgatan direkt från busshållplatserna vid Resecentrum har man alla möjligheter till att kunna snappa upp folk på vägen. Det kan då vara lämpligt att här placera någon typ av butik som fungerar som en slags dragpunkt. På så vis kan även folk från Storgatan lockas neråt och då även passera Sandgärdsgatan. Förslagsvis skulle en butik av de större kedjorna kunna placeras just här, exempelvis Granit. Även något mindre fik- eller lunchställe skulle få en perfekt plats just i dessa byggnader där plats för uteservering finns. 3.5.5 Glass- och korvkiosk För att få en mysig innergårdskänsla med liv och rörelse blir en glass- och korvkiosk ett positivt inslag. På vintertid kan man ta sig en korv och på sommaren en glass för att sedan sitta i kvällssolen på sittkonstverket. 3.5.6 Stort sittkonstverk Då innergårdens östra del har det perfekta läget för kvällssol har vi som förslag att placera ett större sittkonstverk här. Detta har utformats på ett pyramidliknande sätt med olika nivåer för att få många platser, och samtidigt utsikt. Man skulle även kunna tänka sig att välja en form som förknippas med just Växjö och utgå från den som ett grund för att skapa ett sittverk. 3.6 Kvarteret Blända – Tillbyggnad och passage För att få en bild över vårt förslag finns i bilaga 36 en ritning som visar utformningen av kvarteret Blända. I bilaga 49 finns även inspirerande foton för en passage. 3.6.1 Tillbyggnad, kvarteret Blända, fastighet 12 En plats som denna, mitt i Växjö centrum på en gågata, borde nyttjas mer effektivt än som i dagsläget med en enplanslänga på över 20 meter. Då Växjö centrums butiker nästan uteslutande är belägna på markplan är här en möjlighet att bryta trenden och istället bygga på höjden med butiker även på de ovanliggande planen. Här skulle man kunna skapa en modern byggnad med mycket glas och ljus som skulle tillföra något extra till gatan. Positivt tror vi vore, att byggnaden nyttjades som en mindre galleria, vilket skulle locka mycket folk. Gallerian skulle kunna ha plats för flera små butiker som kanske skulle kunna ha en viss inriktning. Exempelvis skulle gallerian kunna ha enbart skobutiker eller kanske smycken och klockor. Då Åhléns är ett stort tillskott för gatan, är ett annat förslag är att utöka varuhuset och alltså göra en tillbyggnad på den nuvarande enplanslängan. Då lokalerna i den befintliga byggnaden redan ägs av Åhléns skulle dessa kunna omplaceras i en tillbyggnad och alltså ge utrymme till attraktivare skyltning utåt gatan. Även deras restaurang skulle kunna placeras så att en uteservering skulle vara möjlig och alltså en extra öppning från Sandgärdsgatan in till varuhuset.


37

3.6.2 Passage Vårt förslag är att genom att öppna upp mellan Storgatan och Sandgärdsgatan i kvarteret Blända skapa en passage som förbinder dessa båda gator. Det skulle då bli lättare att nå Sandgärdsgatan från Storgatan samtidigt som ett mer spännande gatunät skulle bildas, i kontrast till det annars så raka och strikta rutnätsmönster. I passagen kan en mysig atmosfär skapas med en småskalig, gemytlig miljö där mindre butiker och caféer samsas. Då vi befinner oss i glasriket tycker vi det borde visualiseras tydligare i Växjö centrum. Passagen som lätt kan kännas trång och mörk skulle därför vara en perfekt plats att placera ett stort glaskonstverk på, som dessutom kunde fungera som ljuskälla. För att passagen tydligt ska synas bör skyltar sättas upp samt markeringar i marken utformas vid entréerna.


38

4 Slutsats För att Sandgärdsgatan ska kunna överleva som shoppinggata är det verksamheterna som är det mest väsentliga. Sandgärdsgatan består idag till största delen av specialinriktade verksamheter. Det vore en stor fördel med en galleria eller någon större kedja samt att ge plats till fler mindre butiker som har ett utbud som besöks mer frekvent som exempelvis butiker med kläder, skor och inredning. Det största problemet med Sandgärdsgatans gaturum idag, konstaterat utifrån både intervjuer och våra egna uppfattningar, är de förfallna fasaderna, den dåliga belysningen samt avsaknaden av grönska. För att ändra intrycket av gatan som en bakgata måste en omfattande restaurering av flertalet fasader genomföras. Detta tillsammans med grönska och bättre belysning skulle ge intrycket av en mer ombonad miljö som i sin tur skulle locka fler folk. Genom att göra en passage i kvarteret Blända samt skapa en mysig innergård i kvarteret Håkan Sjögren skapas ett intressantare gatunät och samtidigt ett bredare centrum som inte bara växer på längden. Man får på så vis ett centrum som är mysigt att strosa runt i och bjuder på lite omväxling. Samtidigt skulle man lyfta fram fler av de äldre byggnaderna som är belägna här och som idag ligger mer i skymundan. För att få ett livligare område har vi på Båtsmanstorget placerat en monter för konstutställningar samt konstverk där betraktaren kan vara delaktig. Vi har även satsat på torghandel samt uteserveringar längs med gatan, på innergården samt i passagen. På så sätt kan besökarna vistas en längre tid i området, vilket bidrar till ett livligare gaturum.


39

Källförteckning Bilder: 3D-bild 1-24: Egna bilder Foto1-75: Egna foton Ritningar: Egna ritningar gjorda utifrån grundkarta från Växjö Universitet Broschyrer: Roman, K. (2006) Växjö – Metropolen i glas- och möbelriket. Växjö: Marknad och information, Växjö kommun Böcker: Konst i offentlig miljö. (1995) Göteborg: SOU 1995:18 Berglund, K., Sjöström, J., Åström, B. (2004) Hela staden – från mellanrum till stadsrum. Falkenberg: AB Svensk byggtjänst Berglund, U., Jergeby, U., Jonstoij, T. (1998) Stadsrum – Människorum : Att planera för livet mellan hus. Formas, Sverige Björk, C., Reppen, L (2003) Så byggdes staden. Västervik: Svensk Byggtjänst AB Cederström, J., Dufva, M., Holm, L., Jensfelt, C. (1987) Hela gatan. Karlskrona: Planverket Eklund, H., Rämme, U (2003) Kunden i centrum – Om stadens attraktivitet ur ett handelsperspektiv. Sollentuna: AB Handelns Utredningsinstitut och Svenska Stadskärnor AB Svensson, E. (2001) Bygg ikapp handikapp. Stockholm: Svensk Byggtjänst AB Internetadresser: www.vaxjo.se Hämtat 2006-05-10 från adressen http://www.vaxjo.se/vaxjowww/uppskickadefiler/4270.pdf Muntliga referenser: Agermark, U (2006-04-07) Intervju Haglind, P (2006-05-06) Telefonintervju Jakopson, A-C (2006-04-05) Intervju Milton, J Växjö City Förening (2006-05-12) Enkätundersökning Johansson, B (2006-04-15) Enkätundersökning Rapporter: Ulf Agermark (2000) Handlingsplan för Sandgärdsgatan i Växjö stad

Bilaga 3 - Verksamhetsförteckning (Bortsett från kontor och bostäder) Kvarter Nummer på

verksamhet Namn på verksamhet

Typ av verksamhet

Stormen 1 Klippday Frisör 2 Kajsa & Co Frisör 3 Cardinal Hotel Hotell 4 Panduro Hobby Hemmahobby Blända 5 Åhléns Varuhus 6 Onset Lasergame & LAN 7 Cykel & Fritidscenter Cykel 8 Smålands RC Hobby Hobby teknik 9 Direkt Optik Optik 10 Cykelstället Cykel 11 Everlast Datorer 12 Alibaba Restaurang 13 Studio Visit Foto 14 4 Sound Musik Unaman 15 Ica Supermarket Livsmedel 16 Pauze Pub 17 Sports Restaurang & pub 18 Pizzeria Napoli Restaurang Tillhör Växjö kommun 19 Myresjöhus Bostadsföretag 20 Wild tattoo Tatuering Lugnet 21 Hi Fi Klubben Ljud 22 Inunder Underkläder 23 Spader Kung Frisör 24 Aptit Kök och bar Restaurang & bar 25 O´Learys Restaurang & bar Håkan Sjögren 26 Klippoteket Miró Frisör 27 Blic Optik Optik 28 Guldmagasinet Smycken 29 Ving Resebyrå 30 La Contura Damkläder 31 Ticket Resebyrå 32 Gardefors Skor Skor 33 City floristen Blommor 34 Lingmerths resebyrå Resebyrå 35 Hälsostudion Träningscenter

Bilaga 4 – Verksamhetsförteckning

36 Wibrovski Restaurang 37 Kafé De Luxe Restaurang & bar 38 BTI Nordic Reseföretag 39 Stillman & Co Mäklare 40 Akademibokhandeln Bokhandel Magnus Smek 41 Ernstsons Foto Foto 42 Helges Håla Hobby 43 Bohaget Inredning 44 Axel Ohlsson Smycken 45 Optik och form Optik 46 Salong New Style Frisör 47 Hantverket Hantverk

Bilaga 8 - Foton, gågatan idag

Foto 1. Vy från väst

Foto 2. Vy från väst

Bilaga 9 - Foton, gågatan idag

Foto 3. Vy från öst

Foto 4. Vy från öst

Bilaga 11 - 3D-bilder, förslag gågatan

3D-bild 1. Vy från väst med inramande skylt

3D-bild 2. Vy från öst med inramande skylt

Bilaga 13 - Foton, Båtsmanstorget idag

Foto 5. Vy från norr med båtinspirerad scen i förgrunden

Foto 6. Förlängning av Båtsmanstorget mot Bäckgatan

Bilaga 14 - Foton, Båtsmanstorget idag

Foto 7. Snirklande parkbänk samt uteserveringar i bakgrunden

Foto 8. Skulpturen Najad

Bilaga 16 - 3D-bilder, förslag Båtsmanstorget

3D-b

ild 3

. Öve

rsik

t Båt

sman

stor

get


3D-b

ild 4

. Öve

rsik

t Båt

sman

stor

get


3D-b

ild 5

. Vy

mot

torg

et fr

ån B

äckg

atan


3D-bild 6. Fontän med skulpturen Najad

3D-bild 7. Vy från söder


3D-bild 8. Befi ntliga uteserveringar till restauranger samt rabatt

3D-bild 9. Luffarschack och parkbänkar


3D-bild 10. Vy från Sandgärdsgatan

3D-bild 11. Monter för utställningar

Bilaga 23 - Foton, kvarteret Håkan Sjögren idag

Foto 9. Vy från Resecentrum

Foto 10. Parkering samt mur till parkeringshus

Bilaga 24 - Foton, kvarteret Håkan Sjögren idag

Foto 11. Bakgård till restaurang

Foto 12. Cykelhus samt parkering

Bilaga 26 - 3D-bilder, förslag kvarteret Håkan Sjögren

3D-b

ild 1

2. Ö

vers

ikt i

nner

gård


3D-b

ild 1

3. Ö

vers

ikt i

nner

gård


3D-b

ild 1

4. B

efi n

tligt

par

kerin

gshu

s med

ny

uppf

art f

rån

Nor

ra Jä

rnvä

gsga

tan


3D-bild 15. Befi ntlig restaurang och caféverksamhet med ny uteservering vänd mot innergården

3D-bild 16. Ny byggnad med butik samt café med uteservering


3D-bild 17. Vy mot innergård från Sandgärdsgatan

3D-bild 18. Vy från Sandgärdsgatan, gammal infart till parkeringshus till höger om anslagstavla


3D-bild 19. Vy mot innergård från Resecentrum

3D-bild 20. Vy från Norra Järnvägsgatan, gammal infart till parkering nu trappa och ramp till innergård


3D-bild 21. Glass- och korvkiosk

3D-bild 22. Sittkonstverk i pyramidform


3D-bild 23. Anslagstavla i kombination med konstverk

3D-bild 24. Upphöjda vattenstråk vid båda entréer

Bilaga 35 - Foton, kvarteret Blända idag

Foto 13. Enplanslänga

Foto 14. Entré till innergård från Sandgärdsgatan

Bilaga 37 - Foton, fasader och entréer

Foto 15. Vacker ny fasad i gammal stil med trevlig entré, Jakriborg

Foto 19. Misskött fasad, Sandgärdsgatan

Foto 16. Trevlig entré,Sandgärdsgatan

Foto 17. Vacker, äldre fasad, Kalmar Foto 18. Rörig fasad, Sandgärdsgatan

Bilaga 38 - Foton, fasader och entréer

Foto 23. Klumpigt skärmtak på dyster fasad, Sandgärdsgatan

Foto 20. En mörk och tung känsla av skärmtak, Sandgärdsgatan

Foto 22. Rörigt intryck med fyra olika fasadmaterial och färger, Sandgärdsgatan

Foto 21. Ej dolda ventilationsdon, kablar och paraboler, Sandgärdsgatan

Foto 25. Stilrenamarkiser, ett alternativ till skärmtak, Storgatan, Växjö

Foto 24. Vackertutformad klocka,Halmstad

Bilaga 39 - Foton, skyltfönster

Foto 26. Skyltfönster till livsmedelsbutik, Sandgärdsgatan

Foto 28. Butiksskyltning, Sandgärdsgatan

Foto 27. Restaurangskyltning, Sandgärdsgatan

Foto 29. Enplanslänga utan skyltning, Sandgärdsgatan

Bilaga 40 - Foton, reklam

Foto 30. Utstickande reklam från fasaden gör gatan levande, Halmstad

Foto 32. Vacker gammaldags skylt,Kalmar

Foto 31. Ovårdad anslagstavla, Bäckgatan,Växjö

Foto 33. Reklamplancher ochklotter på uteservering,Sandgärdsgatan

Bilaga 41 - Foton, belysning

Foto 36. Lampa mellanfasaderna, Sandgärdsgatan

Foto 38. Lyktstolpe i gammal stil, Halmstad

Foto 37. Lyktstolpe, Sandgärdsgatan

Foto 34. Kablar med belysning mellan fasaderna, Sandgärdsgatan Foto 35.Väggfastbelysningsarmatur i äldre stil sken, Jakriborg

Foto 39. Spotlights i marken, Båtsmanstorget

Bilaga 42 - Foton, gaturummets möbler

Foto 40. Parkbänk, Sandgärdsgatan

Foto 43. Cykelställ, Sandgärdsgatan

Foto 42. Cykelställ, Bäckgatan, Växjö

Foto 41. Parkbänk och soptunna, Båtsmanstorget

Foto 44. Trafi kskylt på konstverk,Båtsmanstorget

Foto 45. Soptunna,Sandgärdsgatan

Bilaga 43 - Foton, vegetation

Foto 46. Kalt gaturum, Sandgärdsgatan Foto 47. Kalt gaturum, Sandgärdsgatan

Foto 48. Trots att det ännu inte är någon grönska på träden bildas en trevlig atmosfär, Kalmar

Foto 49. Med grönska skapas en mer levande känsla, Storgtan, Växjö

Bilaga 44 - Foton, vegetation

Foto 51. Enkelt sätt att få in vegetation i stadsmiljö med begränsat utrymme, Kalmar

Foto 50. Stamskydd med klängandevegetation, Karlskrona

Foto 52. Rotgaller, Kalmar

Foto 53-55. Planterade blommor i försök att få mer grönska,Sandgärdsgatan

Bilaga 45 - Foton, offentlig konst

Foto 58. Vattenkonstverk, Malmö

Foto 57. Konstverk, HalmstadFoto 56. Konstverk, Karlskrona

Bilaga 46 - Foton, offentlig konst

Foto 59. Vattenkonst, Storgatan, Växjö

Foto 60. Vattenkonst, Storgatan, Växjö

Foto 62. Skulpturen Najad, Båtsmanstorget

Foto 61. Båtinspirerad konst, Båtsmanstorget

Bilaga 47 - Foton, markbeläggning

Foto 64. Plattläggning, Malmö

Foto 63. Kullersten, Halmstad

Foto 65. Plattläggning, Kalmar

Foto 66. Många olika markmaterial, Sandgärdsgatan

Foto 67. V-format stråk för att underlätta dagvatten-hantering, Halmstad

Foto 68. Hjälpmedel för dagvattenhantering, Sandgärdsgatan

Bilaga 48 - Foton, tillgänglighet

Foto 69. Det är viktigt att välja rätt material, både med hänseende till beständighet och handikappanpassning, Karlskrona

Foto 70. Så här enkelt kan en ramp vara utformad, Kalmar

Foto 71. Svag lutning av hela entrén in till butik, Halmstad

Foto 72. Ej handikapp-anpassad entré,Sandgärdsgatan

Foto 73. Avsaknad av ramp,Sandgärdsgatan

Bilaga 49 - Foton, passager

Foto 74. Mysig passage med fi k och vattenkonstverk, Halmstad

Foto 75. Passage, Halmstad

Institutionen för teknik och design

351 95 Växjö tel 0470-70 80 00, fax 0470-76 85 40

www.vxu.se/td

Documents

- En attraktivare gågata - DiVA portal207214/FULLTEXT01.pdfSist men inte minst vill vi tacka Andreas Jakopson och Martin Johansson för hjälp med korrekturläsning samt ett stort