varberg.se · 2018. 11. 14. · Kallelse/underrättelse 2018-11-13 1 (56) Hamn- och gatuförvaltningen POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON ORGANISATIONSNUMMER E-POSTADRESS Varbergs kommun

Kallelse/underrättelse 2018-11-13

1 (56)

Hamn- och gatuförvaltningen

POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON ORGANISATIONSNUMMER E-POSTADRESS

Varbergs kommun Östra Långgatan 18 0340-880 00 212000-1249 [email protected]

TELEFAX WEBBPLATS

432 80 Varberg Varberg 0340-697035 www.varberg.se

Beslutsorgan Hamn- och gatunämnden

Tid Måndagen den 19 november, kl. 9.00

Plats B1, Stadshus B

Ärenden 1. Val av justerare, förslag Gunnar Ericson (M)

2. Anmälan av eventuella övriga ärenden

3. Anmälan av eventuellt jäv

4. Månadsrapport efter oktober 2018 (HGN 2017/0341-87)

5. Hamn- och gatunämndens sammanträdestider 2019 (HGN

2018/0604-1)

6. Remiss - Förslag till belysningsstrategi för Varbergs kommun

(HGN 2018/0704-1)

7. Hantering av arkeologiskt fynd i Brunnsparken (HGN 2016/0141-

58)

8. Uppföljning av intern kontroll - Otillåten direktupphandling

(HGN 2018/0152-18)

9. Uppföljning av intern kontroll - Bristande kontroll och rutiner vid

inköp och förvaring av samt åtkomst till sprängmedel (HGN

2018/0152-20)

10. Granskningsyttrande över förslag till detaljplan för Träslöv 30:1,

Arboretum etapp II (HGN 2018/0104-7)

11. Yttrande angående granskningshandling för detaljplan för kv

Malmen och Charleshill (HGN 2016/0757-4)

12. Granskningsyttrande över förslag till detaljplan Adjunkten 6 m fl,

Sörse (HGN 2018/0297-6)

13. Svar på motion (SD) om att anlägga en ny hundrastgård vid

Ringvägen (HGN 2018/0522-2)

14. Svar på motion (SD) om hundrastgårdar på alla serviceorter

(HGN 2018/0520-2)

VARBERGS KOMMUN

http://www.varberg.se/

Varbergs kommun Kallelse/underrättelse Hamn- och gatuförvaltningen 2018-11-13 2 (56)

15. Svar på motion (SD) om insynsskydd vid herrarnas nakenbad

Goda Hopp (HGN 2018/0521-2)

16. Svar på motion (SD) om förbättrad framkomlighet vid Östra

Kyrkogården (HGN 2018/0519-2)

17. Förvaltningen informerar

18. Redovisning av delegeringsbeslut

19. Meddelanden

20. Övriga ärenden

Tobias Carlsson

Ordförande Oskar Reinholdsson

Sekreterare

Ärende 17 - Informationsärende, inga handlingar

Tidplanering Tid Ärende Föredragande

09.05 4 Joakim Malmberg

09.30 5 Oskar Reinholdsson

09.40-10.20 6-7 Jennie Fagerström

10.35 8 Joakim Malmberg

10.50 9 Tomas Kaspersson, Andreas Håkansson, Oskar Reinholdsson

11.00 10 Åsa Svensson

11.30 11 Björn Pihlquist

11.45-12.00 12 Andreas Lindqvist

13.00 13-16 Andreas Lindqvist

13.50-15.15 17- Henrik Petzäll


4. Månadsrapport efter oktober 2018

Dnr: HGN 2017/0341-87 Handläggare: Joakim Malmberg Dokument: Beslutsförslag 2018-11-12

Månadsrapport efter oktober 2018

Förslag till beslut Hamn- och gatunämnden beslutar 1. godkänna månadsrapporten januari-oktober 2018

Beskrivning av ärendet Hamn- och gatuförvaltningen skriver inför varje nämndsammanträde fram en

rapport för att följa upp hamn- och gatunämndens verksamhet och ekonomi.

Den här rapporten som avser perioden januari-oktober är en månadsrapport som

redovisas till hamn- och gatunämnden och kommunstyrelsen.

Verksamhet – prekärt läge inför vintersäsongen

Det som riskerar att bli en avvikelse i hamn- och gatunämndens basverksamhet är

vinterväghållningen. Förvaltningen har genomfört upphandlingar, men på flera

vinterområden inkom inga anbud. Därför övergick upphandlingen till förhandlat

förfarande och efter det har förvaltningen lyckats hitta entreprenörer på de flesta

vinterområden. Nu återstår att hitta, och skriva kontrakt, med en eller flera

entreprenörer gällande vinterväghållningen i Träslövsläge. Det som också återstår,

vilket är allvarligt och oroväckande, är att förvaltningen i nuläget står utan

entreprenör som saltar och plogar de större genomfartslederna. Förvaltningen

arbetar idogt med att försöka hitta en entreprenör som till en rimlig kostnad kan

handha plogning och saltning av genomfartslederna, men antalet aktörer som

erbjuder dessa tjänster är väldigt begränsat.

Resultat och prognos driftramen

Periodens utfall motsvarande 89 290 tkr är något lägre än periodbudgeten på 90

240 tkr (10/12 delar av årsbudgeten). Detta förklaras av höga intäkter för

upplåtelser av offentlig plats, lägre kostnader än planerat och budgeterat för

verksamhet gatuunderhåll samt att förvaltningschefens ofördelade medel inte

disponerats. Verksamheter som redovisar ett negativt periodresultat är

vinterväghållningen som en följd av många insatser, projektavdelningen förklarat

av färre debiterade timmar än budgeterat samt parkeringsövervakningen som en

följd av lägre intäkter än budgeterat.

Förvaltningens prognos efter oktober månad är en budget i balans.


Resultat och prognos hamnverksamheten

Hamnavdelningen redovisar ett starkt periodresultat motsvarande ett överskott på

4 022 tkr. Det är ett betydligt större överskott jämfört med samma period 2017.

Huvudförklaringen till det högre redovisade resultatet är att det under 2017

utfördes betydande underhållsarbeten på snekajen i Varbergs innerhamn.

Konstaterats kan att fartygsintäkterna befinner sig på en historiskt hög nivå vilket

utgör en viktig förklaring till hamnens starka redovisade resultat.

Helårsprognosen för hamnavdelningen är ett överskott motsvarande 3 000 tkr.

Investeringsutfall och prognos

Investeringsutfallet för perioden januari-oktober är på 41 435 tkr, varav 40 873 tkr

avser hamn- och gatunämndens egna investeringar, jämfört med en helårsbudget

på 110 374 tkr. Helårsprognosen för budgetåret 2018 är 59 245 tkr (förklaringar till

den jämförelsevis låga upparbetningsgraden samt projektspecifika avvikelser finns

upptagna i bifogad månadsrapport).

Beslutsunderlag Månadsrapport januari-oktober 2018

Ekonomi och verksamhet Helårsprognosen som visar på en budget i balans bygger på att det enbart blir

någon enstaka fullskalig vinterväghållningsinsats under nov-dec. Om det blir fler

än någon enstaka fullskalig vinterväghållningsinsats under november-december

kommer underskottet för verksamhet vinterväghållning att accelerera. De nya

avtalen avseende vinterväghållning kommer också bidra till en försämrad

ekonomisk situation framförallt för 2019 och framåt.


Henrik Petzäll Joakim Malmberg

Förvaltningschef Controller

Protokollsutdrag

Månadsrapport

Månadsrapport- oktober 2018

VARBERGS KOMMUN

2

Verksamhet

Förvaltningschefen har ordet

Året går mot sitt slut och hösten övergår snart till vinter även om det nästan är

sensommarväder när detta skrivs. Förberedelserna inför vintern pågår för fullt med

planering och säkerställande att vi har både interna och externa resurser för hanteringen av

vinterväghållningen. Vi har tidigare tydligt flaggat för svårigheterna att hitta externa resurser

som kan och vill bidraga till vinterväghållningen då det ställer omfattande krav på

förberedelser och beredskap för de företag som anlitas. Av detta skäl har vi tidigare framfört

önskemålet och kravet att vi får möjlighet till en viss förstärkning av vår egen maskinpark och

fordonsflotta. Det är för närvarande oklart om vi i vinter kommer att kunna tillhandhålla

vinterväghållning för hela det vägnät som hamn- och gatunämnden ansvarar för.

I övrigt fortsätter vi att sköta och förvalta alla våra offentliga anläggningar på bästa sätt och

utifrån de ekonomiska resurser som finns till förfogande. Tyvärr medger inte de ekonomiska

ramarna att vi kan möta behoven och efterfrågan i den omfattning som framförs av boende,

besökare och näringsliv. Dessvärre ser vi i kommunens budgetförslag ingen ljusning i sikte

vad det gäller extra resurser under 2019 för att kunna sköta våra anläggningar lite bättre och

i nivå med förväntningarna och behoven. För närvarande tittar vi på vilka olika typer av

besparingar och ambitionssänkningar som kommer bli nödvändiga att genomföra i vår bas-

och kärnverksamhet under 2019 och de kommande åren.

Förvaltningen är fortsatt mycket aktiva i arbetet med kommunens alla planer för att

möjliggöra nya bostäder och verksamhetsytor. Stora insatser har också genomförts för

planeringen av stadsutvecklingsprojektet från förvaltningens sida.

Inom förvaltningen hanterar vi lite drygt 100 olika projekt inom ramen för nämndens

investeringsprojekt samt kommunens exploateringsprojekt. De kommunala

exploateringsprojekten som pågår är till mycket stor del kopplade till utbyggnaden av

bostäder i kommunen. Vår projektverksamhet är en oerhört viktig del för att få

exploateringsprojekten att rulla på som planerat både i tid och till rätt kostnad.

För att fortsatt klara utbyggnaden och utvecklingen i vår investerings- och

exploateringsverksamhet är vi i hög utsträckning beroende av att det finns fungerande

ramavtal inom bland annat entreprenadverksamhet samt maskinavtal. Just ramavtalen

avseende maskiner i form av bland annat grävmaskiner, hjullastare och lastbilar har inte

fungerat som förväntat och nödvändigt. Vi har väldigt svårt att få fram maskiner till våra

olika entreprenader beroende på den resursbrist som finns hos våra kontrakterade

ramavtalsleverantörer. Flera av ramavtalsleverantörerna har inte tillräckligt med resurser

alternativt väljer att arbeta för andra beställare som ger högre ekonomisk utdelning. Behovet

av maskiner lär växa framgent när ännu fler stora infrastrukturprojekt drar igång på allvar i

Varberg.

3

Den efterlängtade ombyggnationen i Tvååkers centrala delar har nu påbörjats på allvar efter

att vi fick omprioritera något i våra resurser till förmån för stadsutvecklingsprojekten vilket

senarelade byggstarten i Tvååker. Central parken i Tvååker kommer att bli en väldigt

attraktiv plats som säkert kommer att locka många att besöka och vistas i denna miljö.

Ett stort och viktigt arbete, för kommunen och naturligtvis för nämnden, är planeringen och

genomförandet av trafik under byggtiden. Detta arbete och projekt är oerhört viktigt för att

alla centrala byggprojekt inklusive stadsutvecklingsprojektet ska fungera utifrån

trafikperspektivet. Målet är att trafiksituationen under byggtiden fungerar tillfredsställande,

de åtgärder som görs följer trafikstrategin och att allmänheten, besökande och näringslivet

påverkas negativt i så liten utsträckning som möjligt. De trafikomläggningar som är särskilt

aktuella nu är bland annat den nygamla kollektivtrafikdragningen på Kyrkogatan.

Förvaltningens viktigaste tillgång och resurs är våra medarbetare. Arbetet med att försöka

vara en attraktiv arbetsgivare är viktigt för att både behålla medarbetare men även för att

kunna vara lyckosam vid rekryteringar av nya medarbetare. Vi är fortsatt inne i en intensiv

period med många viktiga rekryteringar på förvaltningen och ser att det antagligen kommer

vara ett intensivt rekryteringsarbete resten av 2018. Statistiken över sjukfrånvaron visar nu

på ett visst positivt trendbrott då korttidsfrånvaron gått ner något. Vi följer noggrant

statistiken och framförallt tar vi aktivt tag i arbetet med att få ner sjukfrånvaron. Utöver

diskussioner i chefsgrupperna på förvaltningen om åtgärder, både individuella och i grupp,

har vi också tagit fram en rutin för vår rehabiliteringsprocess. Vi kommer också fortsatt jobba

med både friskvårdssatsningar och hälsofrämjande insatser.

Verksamhet

Det som riskerar att bli en avvikelse i hamn- och gatunämndens basverksamhet är

vinterväghållningen. Förvaltningen har genomfört upphandlingar, men på flera

vinterområden inkom inga anbud. Därför övergick upphandlingen till förhandlat förfarande

och efter det har förvaltningen lyckats hitta entreprenörer på de flesta vinterområden. Nu

återstår att hitta, och skriva kontrakt, med en eller flera entreprenörer gällande

vinterväghållningen i Träslövsläge. Det som också återstår, vilket är allvarligt och

oroväckande, är att förvaltningen i nuläget står utan entreprenör som saltar och plogar de

större genomfartslederna. Förvaltningen arbetar idogt med att försöka hitta en entreprenör

som till en rimlig kostnad kan handha plogning och saltning av genomfartslederna, men

antalet aktörer som erbjuder dessa tjänster är väldigt begränsat.

4

Ekonomi

Verksamhet Intäkter Kostnader Nettokostnad Budget

Politisk verksamhet -166 666 829 267 662 601 868 000

Förvaltningschefens stab -3 439 079 7 247 960 3 808 881 5 647 578

Gator och vägar -5 144 958 64 713 089 59 568 131 71 169 027

Gator och vägar exkl kap -5 144 958 51 730 861 46 585 903 55 616 644

Gator och vägar kapitalkostnader 0 12 982 229 12 982 229 15 552 383

Park och allmän plats -9 513 271 28 674 908 19 161 637 25 583 396

Park och allmän plats exkl kap -9 513 271 24 339 682 14 826 411 20 392 674

Park och allmän plats kap 0 4 335 226 4 335 226 5 190 722

Idrott- och fritidsanläggningar -104 938 4 048 807 3 943 869 4 522 899

Idrott och fritid exkl kap -104 938 3 428 250 3 323 311 3 779 314

Idrott och fritid kap 0 620 558 620 558 743 585

Getteröns flygplats 0 461 690 461 690 498 100

Industrispår -1 288 165 1 065 971 -222 194 0

Projektavdelningen (timpeng) -7 774 902 8 985 717 1 210 815 0

Drift och anläggning (timpeng) -30 888 553 31 575 013 686 460 0

Pågående arbeten (externa uppdrag) -18 735 278 18 743 528 8 250 0

Summa hamn- och gatunämnden -77 055 809 166 345 950 89 290 141 108 289 000

5

Hamnavdelningen Intäkter Kostnader Nettokostnad Budget

Handelshamn -8 913 101 8 148 159 -764 943 -400 000

Förvaltningsområde -6 726 354 6 590 291 -136 063 0

Upplagsytor -1 216 809 372 875 -843 934 -400 000

Bogsering -969 938 1 184 993 215 054 0

Färjeläge -2 438 172 574 560 -1 863 612 -2 000 000

Färjeläge -2 438 172 574 560 -1 863 612 -2 000 000

Farled -7 145 937 2 741 084 -4 404 853 -1 710 000

Farled HHVAB -5 116 272 - - -

Farled Stena -2 029 665 - - -

Varbergs innerhamn -2 195 874 2 200 849 4 975 300 000

Kajer o förhyrda båtplats -857 614 646 971 -210 643 0

Gästhamn med servicehus -1 338 260 1 553 878 215 618 300 000

Träslövsläges hamn -616 923 1 030 088 413 165 100 000

Kajer o förhyrda båtplats -318 968 675 485 356 517 150 000

Farled -202 795 248 549 45 754 150 000

Upplagsytor -95 160 106 054 10 894 -200 000

Övriga verksamheter -4 555 504 7 147 972 2 592 468 3 710 000

Arbetsavdelning -4 043 586 3 780 127 -263 459 0

Arbetsorder -357 536 357 536 0 0

Administration -70 570 2 958 087 2 887 517 3 710 000

Ställplatser Naturum -83 812 52 222 -31 590 0

Summa -25 865 511 21 842 712 -4 022 800 0

Periodens resultat

Hamn- och gatunämnden har två separata redovisningsenheter - driftramen som

huvudsakligen är kommunbidragsfinansierad och hamnavdelningen som är en egen

resultatenhet utan kommunal skattefinansiering.

6

Driftramen

Driftramen redovisar ett nettoutfall på 89 290 tkr jämfört med 83 060 tkr för samma period

2017. Skillnaden förklaras framförallt av fler vinterväghållningsinsatser - halkbekämpning,

snöröjning och sandupptagning jämfört med samma period 2017. Nettokostnadsökningen

förklaras även av ökade kostnader för internränta och avskrivning samt ökade

hyreskostnader för parkeringshus. Ytterligare en förklaring till nettokostnadsökningen är det

fina vädret under sommaren vilket inneburit ökade kostnader för centrumstäd och skötsel av

offentliga toaletter. Under perioden har även flera nya anläggningar som t ex fästningsbadet

och trädäcket vid barnens badstrand tagits i drift.

Periodens utfall motsvarande 89 290 tkr är något lägre än periodbudgeten på 90 240 tkr

(10/12 delar av årsbudgeten). Detta förklaras av höga intäkter för upplåtelser av offentlig

plats, lägre kostnader än planerat och budgeterat för verksamhet gatuunderhåll samt att

förvaltningschefens ofördelade medel inte disponerats. Verksamheter som redovisar ett

negativt periodresultat är vinterväghållningen som en följd av många insatser,

projektavdelningen förklarat av färre debiterade timmar än budgeterat samt

parkeringsövervakningen som en följd av lägre intäkter än budgeterat.

Hamnavdelningen

Hamnavdelningen redovisar ett starkt periodresultat motsvarande ett överskott på 4 022 tkr.

Det är ett betydligt större överskott jämfört med samma period 2017. Huvudförklaringen till

det högre redovisade resultatet är att det under 2017 utfördes betydande underhållsarbeten

på snekajen i Varbergs innerhamn. Nämnvärt för perioden är att antalet gästande husbilar

och båtar i Varbergs innerhamn ökat jämfört med samma period 2017. Även antalet

betalande gäster på ställplatserna vid naturrum har ökat.

Konstaterats kan att fartygsintäkterna befinner sig på en historiskt hög nivå vilket utgör en

viktig förklaring till hamnens starka redovisade resultat.

Prognos

Driftramen

Förvaltningens prognos efter oktober månad är en budget i balans.

Det är emellertid viktigt att poängtera att för att uppnå budgetbalans har hamn och

gatunämnden vidtagit kostnadsbesparande åtgärder gällande budgeten för gator och vägar

motsvarande 500 tkr. Förvaltningens bedömning är alltjämt att verksamhet

vinterväghållning kommer redovisa ett helårsresultat motsvarande ett underskott på 1 500

tkr. Om det blir fler än någon enstaka fullskalig vinterväghållningsinsats under november-

december kommer underskottet för verksamhet vinterväghållning att accelerera. De nya

avtalen avseende vinterväghållning kommer också bidra till en försämrad ekonomisk

7

situation framförallt för 2019 och framåt. Såväl fast beredskapsersättning som rörliga

timpriser har ökat och det finns alltjämt några områden där förvaltningen saknar

entreprenör inför vintersäsongen. Att förvaltningen, beträffande vissa områden där inga

anbud inkom, fått övergå till förhandlat förfarande har inneburit prisökningar.

En verksamhet som bedöms visa överskott på helårsbasis är upplåtelser av offentlig plats.

Under perioden har ett antal större byggbelamringar bidragit till ett starkt periodresultat. Det

är viktigt att poängtera att förvaltningen inte kan prognostisera och budgetera med dessa

höga intäktsnivåer under kommande år eftersom antalet större byggbelamringar varierar

mellan åren. För 2018 bidrar dock det starka resultatet till att förvaltningen prognostiserar

för en budget i balans trots de höga kostnaderna för vinterväghållning (det har dock också

krävt kostnadsbesparingar gällande gator och vägar).

Förvaltningen prognostiserar ett underskott gällande projektavdelningen som en följd av

vakanta tjänster under året vilket genererat lägre intäkter än budgeterat. Eftersom

intäkterna, förutom personalkostnader, även finansierar OH-kostnader innebär vakanta

tjänster på projektavdelningen ett underskott i verksamheten. Detta underskott kan dock

hanteras inom förvaltningen genom förvaltningschefens buffert/ofördelade medel

Hamnen

Helårsprognosen för hamnavdelningen är ett överskott motsvarande 3 000 tkr.

Även om det är svårt att tala om ett normalår gällande hamnverksamhet så innebär gällande

ekonomisk modell för hamnverksamheten att driftresultatet bör vara ett överskott på ca 2

000 tkr. Detta förutsätter att intäkterna ligger på en någorlunda jämn nivå och att

kostnaderna för renovering- och underhåll inte rymmer extraordinära poster.

Under 2018 har flera verksamheter haft en positiv intäktsutveckling. Det som skiljer ut sig ur

ett historiskt perspektiv är de starka fartygsintäkterna. Dessutom har ett antal andra

verksamheter haft stabila eller ökade intäkter. Under året har hamnavdelningen inte utfört

några omfattande renoveringsarbeten som belastat driftresultatet. Detta är anledningen till

att förvaltningen prognostiserar ett högre överskott än ett ”normalår”.

Anledningen till att helårsprognosen är lägre än periodens redovisade resultat är, förutom en

allmän försiktighetsprincip, att det finns en hel del planerade arbeten under slutet av 2018.

En del återställningsarbeten på upplagsytor, renoveringsarbeten gällande prickar i farleden,

eventuellt en kompletterande sjömätning i åttametersbassängen samt

förlängning/tillbyggnad av en brygga i Träslövsläge för att möta efterfrågan på båtplatser.

Dessutom är det i skrivande stund oklart vilken aktör som får hantera det bokförda värdet på

färjeläget.

8

Investeringar

Projekt Utfall Budget

2018

Prognos

2018

Avvikelse Projekt-

budget

Projekt-

prognos

Omb. av korsningar 4 368 258 7 425 000 6 425 000 1 000 000 46 600 000 46 600 000

Brunnsparken 6 474 441 5 477 000 6 577 000 -1 100 000 11 700 000 12 800 000

Smärre

centrumåtgärder

41 123 250 000 250 000 0 Löpande Löpande

Lekplatser 1 831 325 5 453 000 3 000 000 2 453 000 Löpande Löpande

Omb. Norrgatan -90 947 0 -91 000 91 000 7 500 000 8 354 000

Tvååker, cent. park 26 854 6 001 000 1 500 000 4 501 000 6 300 000 6 300 000

Mötesplatser

serviceorter

415 740 1 099 000 600 000 499 000 Löpande Löpande

Ungdomslek på

landsbygd

748 863 1 119 000 1 000 000 119 000 Löpande Löpande

Utveckling badplatser 2 540 830 4 153 000 3 000 000 1 153 000 12 300 000 12 300 000

Renov- gestalt. broar 147 089 1 700 000 400 000 1 300 000 5 000 000 5 000 000

Motionsspår 701 602 1 600 000 1 200 000 400 000 Löpande Löpande

Gröna huvudstråk 559 310 2 319 000 1 000 000 1 319 000 13 000 000 13 000 000

Kvarteret Kilen 831 684 827 000 830 000 -3 000 1 500 000 1 503 000

Varbergsflygplats 900 461 000 0 461 000 1 200 000 1 200 000

Beläggningsarbeten 2 472 078 3 000 000 3 300 000 -300 000 Löpande Löpande

Offentliga toaletter 94 800 5 163 000 300 000 4 863 000 8 438 000 7 000 000

Offent.toaletter service 179 343 3 320 000 2 000 000 1 320 000 12 000 000 12 000 000

Förstär. Fästningspiren 3 091 633 10 380 000 3 380 000 7 000 000 11 000 000 4 000 000

Fästningsbadet -1 346 895 -2 200 000 -200 000 -2 000 000 13 000 000 15 000 000

Hundrastgårdar 78 698 120 000 120 000 0 300 000 300 000

Innerhamnen-

Fästningsomr

273 440 5 810 000 500 000 5 310 000 6 000 000 6 000 000

Trädförnyelse 139 144 500 000 500 000 0 Löpande Löpande

Ram för verks. invest 1 039 908 2 000 000 2 000 000 0 Löpande Löpande

Bulleråtgärder 333 027 3 868 000 500 000 3 368 000 4 368 000 7 600 000

Omskyltn. Rätt fart 49 619 1 852 000 1 852 000 0 4 200 000 4 200 000

Kollektivtrafikåtgärder 3 889 833 2 000 000 3 000 000 -1 000 000 Löpande Löpande

Trafikmiljöåtgärder 1 683 617 3 000 000 2 500 000 500 000 Löpande Löpande

Trafikvägvisning

centrum

118 210 80 000 120 000 -40 000 2 529 000 2 529 000

Beläggning GC-vägar 677 213 1 000 000 1 000 000 0 4 000 000 4 000 000

9

Projekt Utfall Budget

2018

Prognos

2018

Avvikelse Projekt-

budget

Projekt-

prognos

Cykel - om och nytt 1 533 051 7 936 000 2 200 000 5 736 000 27 300 000 27 300 000

Cykelåtgärder 347 713 420 000 420 000 0 3 000 000 3 000 000

Tillgänglighetsåtg.enl.pl 440 107 2 000 000 1 000 000 1 000 000 Löpande Löpande

Gc Västra Vallgatan 519 953 0 520 000 -520 000 5 250 000 7 405 000

Cykel- service 133 632 734 000 734 000 0 Löpande Löpande

Södra Näsvägen gc-

väg

2 765 744 000 3 000 741 000 4 500 000 4 500 000

Belysning GC-vägar 506 451 698 000 698 000 0 Löpande Löpande

Utformning

Lassabackadepo

65 965 0 300 000 -300 000 Löpande Löpande

Arbetsmaskiner

parkavdeln

1 807 000 1 800 000 1 807 000 -7 000 Löpande Löpande

Utv. Innerhamn o

Träslövs

0 2 000 000 0 2 000 000 Löpande Löpande

Affärsbehov hamn 0 3 000 000 0 3 000 000 Löpande Löpande

Pirhuvud 4 145 515 13 265 000 5 000 000 8 265 000 38 000 000 38 000 000

Summa investering

HGN

40 872

892

110 374

000

59 245 000 51 129 000

Apelviken, etapp 1 71 296 KS KS KS KS KS

Kattegattleden 50 571 KS KS KS KS KS

Ö. Hamnv. etapp 1 82 160 KS KS KS KS KS

Korsning Getterövägen 331 713 KS KS KS KS KS

Naturvall 27 255 KS KS KS KS KS

Summa investering åt

KS

562 995 KS KS KS KS KS

Investeringsutfallet för perioden januari-oktober är på 41 435 tkr, varav 40 873 tkr avser

hamn- och gatunämndens egna investeringar, jämfört med en helårsbudget på 110 374 tkr.

Under perioden har intäkten från Sparbanksstiftelsen på 15 500 tkr avseende Fästningsbadet

bokförts. Helårsprognosen för budgetåret 2018 är 59 245 tkr.

Det kan konstateras att upparbetningsgraden gällande nämndens investeringar inte kommer

att vara tillfredsställande. Upparbetningsgraden kommer inte ligga i linje med nämnd och

förvaltnings ambitionsnivå. Det finns i synnerhet tre viktiga förklaringar till att

upparbetningsgraden väntas bli lägre än ambitionsnivån:

• Hamn- och gatuförvaltningen har under stora delar av året stått utan ramavtal

gällande markarbeten. Då det blev ett tidsmässigt glapp mellan det gamla och det nya

10

ramavtalet har hamn- och gatuförvaltningen inte haft möjliga att komplettera sin

egenregiverksamhet med att avropa tjänster från ramavtal. Det har inneburit

omprioriteringar och innebär vidare en jämförelsevis lägre upparbetningsgrad.

• Hamn- och gatuförvaltningen har i dagsläget inte tillräckligt väl fungerande ramavtal

gällande framförallt lastbilar och entreprenadmaskiner. Det orsakar stora problem i

vår verksamhet eftersom de kontrakterade leverantörerna inte kan möta

förvaltningens efterfrågan. Det påverkar möjligheten att hålla tidplan i projekten,

möjligheten att bedriva en effektiv verksamhet och kommer att få effekt på nämndens

upparbetningsgrad.

• Hamn- och gatuförvaltningen har med kommunens bästa i åtanke åtagit sig att utföra

anläggningsarbeten åt Trafikverket. Framförallt gäller detta det omfattande arbetet

vid Pipebruket/nya busstationen samt parkeringsplatserna vid inlinesbanan. Detta är

viktiga arbeten för Varbergs kommun, men har inneburit att hamn- och

gatuförvaltningen avvarat resurser som annars skulle byggt anläggningar inom ramen

för nämndens investeringsbudget.

Utöver dessa tre huvudförklaringar kan det nämnas att högkonjunkturen i bygg- och

anläggningsbranschen påverkar nämnden på flera sätt. Det finns en allmän resursbrist hos

leverantörerna även när det gäller andra tjänster än entreprenadmaskiner. Det är även svårt

att få tag i t ex byggledare och projektörer. Dessutom innebär högkonjunkturen att det

inkommer få anbud vid förvaltningens objektupphandlingar vilket innebär högre

anbudspriser och därmed även högre byggkostnader i våra upphandlade projekt. Under

perioden har även överklaganden bidragit till projekt inte kommit igång som planerat.

Hamn- och gatuförvaltningen går igenom samtliga investeringsprojekt med tillhörande

delprojekt tre gånger per år - vid tertial (april), delårs (aug) och helårsbokslut (dec). Vid den

här rapporten har således ingen totalgenomgång utförts, men uppkomna eller

prognostiserade avvikelser kommenteras.

Ett projekt som bedöms avvika från projektbudgeten är bulleråtgärder/bullerplanket vid

Västkustvägen. Projektbudgeten är på ca 4 400 tkr och projektprognosen är, efter den senast

uppdaterade kalkylen, 7 600 tkr. Förvaltningen återkommer med ett separat ärende till

hamn- och gatunämnden där projektavvikelsen beskrivs och förslag på vidare hantering

föreslås.

Hamn- och gatunämnden har tidigare fattat beslut om att anlägga en fristående

toalettbyggnad i Brunnsparken (i samband med beslut om principiell utformning av

Brunnsparken). Därefter har byggnadsnämnden avslagit ansökan om bygglov för toaletten.

Hamn- och gatunämnden har därefter beslutat om att överge tanken på en fristående

toalettbyggnad för att istället hyra en lokal för detta ändamål. Därför har

nedskrivningskostnader belastat hamn- och gatunämndens driftbudget under perioden.

11

Ytan runt tilltänkt toalettbyggnad i Brunnsparken kommer hanteras och finansieras inom

investeringsprojekt offentliga toaletter – så som planen var innan det beslutades att överge

tanken på en fristående toalettbyggnad.

Att det inte blir någon fristående toalettbyggnad i Brunnsparken innebär vidare att

projektprognosen för projektet offentliga toaletter är reducerad från 8 438 tkr till 7 000 tkr.

Projekt Brunnsparken prognostiseras till 12 800 tkr jämfört med en budget på 11 700 tkr.

Förklaringar till projektavvikelsen, som bedöms bli under 10 % av projektbudgeten, är bland

annat att stensättningen blev dyrare än budgeterat liksom upphandlade bänkar och

belysning.

Anläggningen av Tvååker central park har under året blivit lite tidsförskjuten som en följd av

att förvaltningen fått prioritera arbetet med Pipebruket/nya busstationen och tillfälliga

parkeringsplatser i centrum. Därav är prognosen att en stor del av årets budget inte kommer

upparbetas. Tidsförskjutningen påverkar även lekplatsen i anslutning till parken varför inte

heller lekplatsbudgeten bedöms upparbetas fullt ut.

Hamn- och gatunämnden prognostiserar en budgetavvikelse på Fästningsbadet motsvarande

2 000 tkr. Orsaken är att det vinnande anbudet som antogs för entreprenaden var något

högre än byggkalkylen vilket redovisades för hamn- och gatunämnden i samband med

antagandet av anbudet. Totalavvikelsen för fästningsbadet ligger inom nämndens

ansvarsområde att hantera.

Projektprognosen gällande projektet förstärkning av fästningspiren är på 4 000 tkr jämfört

med en projektbudget på 11 000 tkr eftersom de fördjupade geotekniska undersökningarna

visade att det ej behövdes förstärkningsåtgärder i den utsträckning som tidigare befarades.

En del förstärkningsåtgärder är utförda i samband med entreprenaden av fästningsbadet för

att samordna och minimera störningarna.

Gällande projektet innerhamnen-fästningsområdet så bedöms inte årets budget upparbetas

fullt ut som en följd av andra pågående arbeten omkring fästningsbadet/södra

fästningshörnan samt att kalkylen och ambitionsnivån gällande stormhuset på

innerhamnpiren behöver utredas ytterligare.

Nämnden har även tidigare kommunicerat en budgetavvikelse gällande GC Västra Vallgatan

(som till delar vägs upp av att utfallet för Veddige GC-väg blev lägre än budgeterat).

Förvaltningen bedömer att projektet utveckling av badplatser inte fullt ut kommer att

upparbeta årets budget som en följd av bland annat tillståndsfrågor kopplat till delprojektet

om tillgängligt bad på Getterön.

12

Det är i nuläget inte sannolikt att investeringsmedlen inom projektet affärsbehov hamn

kommer att upparbetas. Hallands hamnar har inte inkommit med några förfrågningar under

perioden. Det är heller inte sannolikt att investeringsmedlen inom projektet utveckling av

innerhamnen och Träslövsläges hamn kommer att användas. Det finns i nuläget en stor

osäkerhet kopplat till hamnens framtida finansiering.

Hamn- och gatunämnden har under 2018 ett nytt investeringsprojekt som handlar om

renovering och gestaltning av broar. Medel finns avsatta för åren 2018–2020. Utredning och

projektering har startats under 2018, men entreprenaden startar inte under året. Sannolikt

kommer underhållsåtgärderna handlas upp samtidigt för att få ett effektivt utförande och

samordningsfördelar vid upphandlingen vilket kräver ombudgeteringar mellan åren.

Beträffande projektet cykel-bygg om och bygg nytt så bedöms inte årets budget upparbetas

fullt ut vilket bland annat beror på att vissa sträckor/delprojekt kräver mer projektering samt

att det pågår andra projekt i anslutning till platserna.

Det är inte sannolikt att den sista etappen av Södra Näs GC-väg kommer att byggas ut under

2018. Hamn- och gatuförvaltningen inväntar att samhällsutvecklingskontoret ska bli klara

med diskussionerna med markägarna.

Som en följd av de tre huvudförklaringar som nämnts ovan bedöms förvaltningen inte heller

fullt ut upparbeta budgeterade investeringsmedel inom projekten gröna huvudstråk,

mötesplatser serviceorter landsbygd och trafikmiljöåtgärder.

Under året skall de sista återstående arbetena på fästningspirens pirhuvud upphandlas vilket

innebär en osäkerhetsfaktor utifrån ett ekonomiskt perspektiv.

En annan osäkerhetsfaktor, utifrån ett ekonomiskt perspektiv, är hamn- och gatunämndens

projekt ombyggnad av korsningar. I rådande högkonjunktur får förvaltningen in få anbud

och anbudspriserna är högre än de kalkyler som låg till grund för förstudien. Om

projektbudgeten inte justeras upp i kommande budgetprocesser är det sannolikt att sex-sju

korsningsåtgärder blir utförda jämfört med de åtta som förstudien beskriver

Exploateringar

Projekt Utfall

Västerp. E1 kaj/vattenarb 92 983

Västrp. E1 förbered. arb 114 532

Västerp. E1 gata/allm.pl 26 070

Kv. Trädgården 262 766

Kv. Atle 18 900

13

Projekt Utfall

Kv Falkenbäck 790

Kv. Malmen 31 068

Svärdfisken 29 (E1) 9 802 962

Kvarnliden 9 2 370

Lektorn 8, del av 16 235

Brunnsberg 121 029

Adjunkten 6 15 055

Träslöv 8:139 33 369

Träslöv, Kapellgatan (VH) 2 101 973

Arboretum 2 Träslöv 9:8 m 44 537

Breared 2 123 501

Kv. Alunskiffern (Breared 297 245

Grytåsvägen m.fl. 457 588

Öster, Ankarskolan 42 598

Tvååker, Stenen B o C 11 525 023

Tvååker, Bjällemad 1 526

Tvååker, Smeakalles, E 2 456 272

Munkagård 1:57 453 308

Himle, N Lantmannavägen 62 588

Södra Trönninge 2 187 218

Bläshammar översikt 93 461

Trönningenäs, inre delen 5 096 928

Göingegården 32 390

GC-väg Klastorpsvägen 2 181 475

Göingegården, E 6 790

Hansegården/Gröningagård 1 917 025

Trönningenäs (Etikhus) 226 105

Trönninge N Pilgatan E2 4 811 833

Bläshammar 2:12 (Skanska) 256 184

Pilgatan väg 14 123 184

Trönningenäs A 4 15 405

Veddige, Öster Kullavägen 10 274

Bua, Kvarndammsvägen 459 189

Bua Hamnplan 11 060

Stråvalla-Kärra 1:94 mfl 5 728

14

Projekt Utfall

Östra Kvarnagården 39 130

Holmagärde 1 389 913

Cirk. Norra stadsdelen 45 030

Jonstaka bensinstation 28 003

Summa 61 034 611

15

Personal

Timavlönade

Avlöningsformen förekommer endast i undantagsfall som till exempel vid anställning av

studentmedarbetare, som är timavlönade enligt gällande avtal, bemanning av bogserbåt och

då tillfällig förstärkning behövs i samband med ordinarie personals frånvaro.

2017 Okt - 2018 Sep 2016 Okt - 2017 Sep

Andel timmar utförda av timavlönade i % R12 1,46% 1,08%

Sysselsättningsgrad

Samtliga anställda erbjuds heltids sysselsättningsgrad vid nyanställning, varför deltidsarbete

endast förekommer på medarbetares önskemål. Personalstyrkan har ökat totalt sedan

föregående mätperiod, vilket kan förklara att den genomsnittliga sysselsättningsgraden ökat

något.

2018 Sep 2017 Sep

Sysselsättningsgrad för tillsvidareanställda 99,45% 97,60%

Sjukfrånvaro

Sjukfrånvaron har ökat med 0,58% sedan motsvarande period föregående år. Den korta

sjukfrånvaron har minskat med 0,39%, men den långa sjukfrånvaron har ökat med 0,75%.

Detta syns tydligt då man tittar på andelen kort och lång sjukfrånvaro i förhållande till den

totala sjukfrånvaron, som september 2018 uppgick till 5,95%. Andelen korttidssjukskrivna

har minskat med 12,37% sedan föregående år, men andelen långtidssjuka 60 dagar eller mer

har ökat med 10,28%. Det går dock inte att utläsa någon enskild orsak till att den långa

sjukfrånvaron ökar eller att det skulle vara en ökad sjukfrånvaro på grund av arbetsrelaterade

orsaker.

Eftersom hamn- och gatuförvaltningen i september 2018 hade totalt 108 tillsvidareanställda

och 10 visstidsanställda medarbetare så ger enstaka individers sjukskrivning ett procentuellt

genomslag i statistiken. Även om det idag finns vakans på enhetschefsnivå, så har chef och

medarbetare en tidig kontakt och anpassar i möjligaste mån arbetsuppgifter för att

underlätta återgång i arbete och förkorta sjukskrivningstiden. Organisationen utvecklas för

att öka flexibiliteten, vilket i förlängningen även kan möjliggöra för en större variation i

arbetsuppgifter och möjlighet till individuella anpassningar.

16

2017 Okt - 2018 Sep 2016 Okt - 2017 Sep

Sjukfrånvaro för samtliga anställda totalt, R12 5,95% 5,37%

Sjukfrånvaro för samtliga anställda 1-14 dagar, R12 2,80% 3,19%

Sjukfrånvaro 60 dagar eller längre av total sjukfrånvaro, R12 34,74% 24,48%

Andel anställda utan någon sjukfrånvaro 27,82% 29,17%


5. Hamn- och gatunämndens sammanträdestider 2019

Dnr: HGN 2018/0604 Handläggare: Oskar Reinholdsson Dokument: Protokollsutdrag från hamn- och gatunämndens arbetsutskott 2018-11-05. HGN au § 86 Dnr HGN 2018/0604

Hamn- och gatunämndens sammanträdestider 2019

Beslut Hamn- och gatunämndens arbetsutskott beslutar 1. anta följande sammanträdestider för arbetsutskottet 2019: 8 februari, 11 mars,

8 april, 6 maj, 3 juni, 9 september, 7 oktober, 4 november samt 2 december,

2. arbetsutskottets sammanträden startar kl. 9.00,

Hamn- och gatunämndens arbetsutskott beslutar föreslå hamn- och gatunämnden besluta 3. anta följande sammanträdestider för 2019: 21 januari (konstituerande möte),

25 februari, 25 mars, 23 april, 20 maj, 17 juni, 23 september, 21 oktober, 18

november samt 16 december,

4. nämndens sammanträden startar kl. 9.00.

¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯

Beskrivning av ärendet Hamn- och gatuförvaltningen har tagit fram ett förslag för 2019 års

sammanträdestider för hamn- och gatunämnden respektive arbetsutskottet.

Mandatperiodens första konstituerande sammanträde i hamn- och gatunämnden

föreslås hållas 21 januari.

I huvudsak hålls nämndens och arbetsutskottets sammanträden på måndagar. Det

föreslås dock två undantag från denna huvudregel under 2019. Det första

undantaget är arbetsutskottets sammanträde i februari, som föreslås hållas

fredagen den 8 februari. Detta för att undvika att sammanträde hålls under

sportlovsveckorna. Det andra undantaget är nämndens sammanträde i april, som

föreslås hållas tisdagen den 23 april. Detta för att undvika att sammanträde hålls

under påsklovsveckan samt annandag påsk som infaller måndagen 22 april.


Såväl arbetsutskottets som nämndens sammanträden föreslås starta kl. 9.00.

Nedan anges samtliga föreslagna sammanträdestider för arbetsutskottet samt

nämnden.

HGN AU HGN

21 januari (konstituerande möte)

8 februari (fredag) 25 februari

11 mars 25 mars

8 april 23 april (tisdag)

6 maj 20 maj

3 juni 17 juni

9 september 23 september

7 oktober 21 oktober

4 november 18 november

2 december 16 december

Beslutsunderlag Hamn- och gatuförvaltningens beslutsförslag 1 oktober 2018.

¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯ Protokollsutdrag: Kommunstyrelsen


Dnr: HGN 2018/0604-1 Handläggare: Oskar Reinholdsson Dokument: Beslutsförslag till hamn- och gatunämndens arbetsutskott 2018-09-25

Hamn- och gatunämndens sammanträdestider 2019

Förslag till beslut Hamn- och gatunämndens arbetsutskott beslutar 1. anta följande sammanträdestider för arbetsutskottet 2019: 8 februari, 11 mars,

8 april, 6 maj, 3 juni, 9 september, 7 oktober, 4 november samt 2 december,

2. arbetsutskottets sammanträden startar kl. 9.00,

Hamn- och gatunämndens arbetsutskott föreslår hamn- och gatunämnden besluta 3. anta följande sammanträdestider för 2019: 21 januari (konstituerande möte),

25 februari, 25 mars, 23 april, 20 maj, 17 juni, 23 september, 21 oktober, 18

november samt 16 december,

4. nämndens sammanträden startar kl. 9.00.

Beskrivning av ärendet Hamn- och gatuförvaltningen har tagit fram ett förslag för 2019 års

sammanträdestider för hamn- och gatunämnden respektive arbetsutskottet.

Mandatperiodens första konstituerande sammanträde i hamn- och gatunämnden

föreslås hållas 21 januari.

I huvudsak hålls nämndens och arbetsutskottets sammanträden på måndagar. Det

föreslås dock två undantag från denna huvudregel under 2019. Det första

undantaget är arbetsutskottets sammanträde i februari, som föreslås hållas

fredagen den 8 februari. Detta för att undvika att sammanträde hålls under

sportlovsveckorna. Det andra undantaget är nämndens sammanträde i april, som

föreslås hållas tisdagen den 23 april. Detta för att undvika att sammanträde hålls

under påsklovsveckan samt annandag påsk som infaller måndagen 22 april.

Såväl arbetsutskottets som nämndens sammanträden föreslås starta kl. 9.00.

Nedan anges samtliga föreslagna sammanträdestider för arbetsutskottet samt

nämnden.


HGN AU HGN

21 januari (konstituerande möte)

8 februari (fredag) 25 februari

11 mars 25 mars

8 april 23 april (tisdag)

6 maj 20 maj

3 juni 17 juni

9 september 23 september

7 oktober 21 oktober

4 november 18 november

2 december 16 december

Beslutsunderlag


Henrik Petzäll Oskar Reinholdsson

Förvaltningschef Verksamhetsutvecklare

Protokollsutdrag

Kommunstyrelsen


6. Remiss - Förslag till belysningsstrategi för Varbergs kommun

Dnr: HGN 2018/0704 Handläggare: Jennie Fagerström Dokument: Protokollsutdrag från hamn- och gatunämndens arbetsutskott 2018-11-05. HGN au § 96 Dnr HGN 2018/0704

Remiss - Förslag till belysningsstrategi för Varbergs kommun

Beslut Hamn- och gatunämndens arbetsutskott beslutar föreslå hamn- och gatunämnden besluta 1. översända förslag till belysningsstrategi på remiss till samtliga nämnder och

bolag i kommunen samt övriga angivna intressenter,

2. sista svarsdatum är 1 mars 2019.

¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯

Förslag till beslut på sammanträdet Tobias Carlsson (L) föreslår bifall till förvaltningens förslag samt att sista

svarsdatum är 1 mars 2019.

Beslutsordning Ordföranden ställer frågan och konstaterar att arbetsutskottet beslutar enligt

Tobias Carlssons (L) förslag till beslut.

¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯

Beskrivning av ärendet Kommunfullmäktige beslutade 15 september 2015, § 149, att ge hamn- och

gatunämnden i uppdrag att ta fram en ljuspolicy och belysningsstrategi för

Varbergs kommun. Hamn- och gatuförvaltningen har för genomförandet av detta

uppdrag valt att samla rekommendationer och riktlinjer i ett samlat dokument

med namnet belysningsstrategi. Belysningsstrategin beskriver hur kommunens

befintliga och nya belysningsanläggningar ska utvecklas och förvaltas.

Förslaget till belysningsstrategi är ett styrande dokument för hur kommunens

belysningsanläggningar ska utformas och utvecklas. Den beskriver vilka principer

som ska gälla för ljussättning i kommunen. Strategin innehåller även vägledande

texter som stöd i kommande arbete. Belysningsstrategin har tagits fram av hamn-


och gatuförvaltningen och Varberg Energi, med en bred referensgrupp från

berörda förvaltningar och bolag.

Belysningsstrategin utgör ett viktigt styrdokument för hanteringen av kommunens

belysningsanläggningar, både befintliga och kommande planerade anläggningarna.

Ansvaret, ägandet och förvaltandet av befintliga belysningsanläggningar samt

ansvaret för tillkommande anläggningar tydliggörs i Färdigt ljus som är ett

gemensamt arbete mellan Varberg Energi (VEAB) och hamn- och gatunämnden

(HGN). Färdigt ljus kan kortfattat beskrivas som; VEAB äger och förvaltar

kommunens befintliga belysningsanläggningar medan HGN ansvarar för

utvecklingen och utbyggnaden av nya belysningsanläggningar samt för

inriktningen av de befintliga anläggningarnas utveckling, i nära samarbete med

VEAB. Belysningsstrategin blir ett viktigt verktyg för de båda parternas

gemensamma arbete.

Belysningsstrategin innehåller riktlinjer och rekommendationer som rör

huvudsakligen allmän plats men resonerar även om intilliggande kvartersmark och

fastigheter som förvaltas av andra aktörer. Förhoppningen är att

belysningsstrategin ska bli till nytta för de som utvecklar och förvaltar allmän plats

men även för andra, vars arbete bidrar till att utveckla Varberg som stad och som

destination.

Beslutsunderlag Hamn- och gatuförvaltningens beslutsförslag 5 november 2018.

Belysningsstrategi för Varbergs kommun, remissversion 2018-11-xx.

Övervägande Belysningsstrategin berör flera av kommunens olika verksamheter. Hamn- och

gatuförvaltningen föreslår därför att förslaget till belysningsstrategi skickas på

remiss till berörda nämnder, bolag och övriga intressenter. Efter remissförfarandet

ansvarar hamn- och gatuförvaltningen för att bearbeta inkomna synpunkter innan

dokumentet kan tas upp för beslut i hamn- och gatunämnden. Eftersom

belysningsstrategin är en strategi som berör flera av kommunens verksamheter bör

strategin därefter fastställas av kommunfullmäktige.

Samråd Belysningsstrategin har tagits fram av hamn- och gatuförvaltningen och Varberg

Energi, med en bred referensgrupp från berörda förvaltningar och bolag.

¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯ Protokollsutdrag: Barn- och utbildningsnämnden

Byggnadsnämnden

Kommunstyrelsen

Kultur- och fritidsnämnden

Miljö- och hälsoskyddsnämnden

Servicenämnden

Socialnämnden


Överförmyndarnämnden

Varbergs Bostad AB

Varberg Energi AB

Varbergs Fastighets AB

Varberg Event AB

VIVAB

Hallands Hamnar AB

Trafikverket

Varbergsortens elkraft

Hembygdsföreningen Gamla Varberg

Trygg i Varberg

Fastighetsägarnätverk i centrum

Organisationer och föreningar på serviceorterna


Dnr: HGN 2018/0704-1 Handläggare: Jennie Fagerström Dokument: Beslutsförslag till hamn- och gatunämnden 2018-11-05

Remiss - Förslag till belysningsstrategi för Varbergs

kommun

Förslag till beslut Hamn- och gatunämnden beslutar 1. översända förslag till belysningsstrategi på remiss till berörda nämnder, bolag

och övriga intressenter.

Beskrivning av ärendet Kommunfullmäktige beslutade 15 september 2015, § 149, att ge hamn- och

gatunämnden i uppdrag att ta fram en ljuspolicy och belysningsstrategi för

Varbergs kommun. Hamn- och gatuförvaltningen har för genomförandet av detta

uppdrag valt att samla rekommendationer och riktlinjer i ett samlat dokument

med namnet belysningsstrategi. Belysningsstrategin beskriver hur kommunens

befintliga och nya belysningsanläggningar ska utvecklas och förvaltas.

Denna belysningsstrategi är ett styrande dokument för hur kommunens

belysningsanläggningar ska utformas och utvecklas. Den beskriver vilka principer

som ska gälla för ljussättning i kommunen. Strategin innehåller även vägledande

texter som stöd i kommande arbete. Belysningsstrategin har tagits fram av hamn-

och gatuförvaltningen och Varberg Energi, med en bred referensgrupp från

berörda förvaltningar och bolag.

Belysningsstrategin utgör ett viktigt styrdokument för hanteringen av kommunens

belysningsanläggningar, både befintliga men även de kommande planerade

anläggningarna. Ansvaret, ägandet och förvaltandet av befintliga

belysningsanläggningar samt ansvaret för tillkommande anläggningar tydliggörs i

Färdigt ljus som är ett gemensamt arbete mellan Varberg Energi (VEAB) och

hamn- och gatunämnden (HGN). Färdigt ljus kan kortfattat beskrivas som; VEAB

äger och förvaltar kommunens befintliga belysningsanläggningar medan HGN

ansvarar för utvecklingen och utbyggnaden av nya belysningsanläggningar samt

för inriktningen av de befintliga anläggningarnas utveckling, i nära samarbete med

VEAB. Belysningsstrategin blir ett viktigt verktyg för de båda parternas

gemensamma arbete.

Belysningsstrategin innehåller riktlinjer och rekommendationer som rör

huvudsakligen allmän plats men resonerar även om intilliggande kvartersmark och

fastigheter som förvaltas av andra aktörer. Förhoppningen är att


belysningsstrategin ska bli till nytta för de som utvecklar och förvaltar allmän plats

men även för andra, vars arbete bidrar till att utveckla Varberg som stad och som

destination.

Beslutsunderlag Belysningsstrategi för Varbergs kommun, remissversion 2018-11-xx.

Övervägande Belysningsstrategin berör flera av kommunens olika verksamheter. Hamn- och

gatuförvaltningen föreslår därför att förslaget till belysningsstrategi skickas på

remiss till berörda nämnder, bolag och övriga intressenter. Efter remissförfarandet

ansvarar hamn- och gatuförvaltningen för att bearbeta inkomna synpunkter innan

dokumentet kan tas upp för beslut i hamn- och gatunämnden. Eftersom

belysningsstrategin är en strategi som berör flera av kommunens verksamheter bör

strategin därefter fastställas av kommunfullmäktige.

Samråd Belysningsstrategin har tagits fram av hamn- och gatuförvaltningen och Varberg

Energi, med en bred referensgrupp från berörda förvaltningar och bolag.


Henrik Petzäll Jennie Fagerström

Förvaltningschef Projektledare

Protokollsutdrag

REMISSUTGÅVA2018-11-14

Belysningsstrategiför Varbergs kommun

Titel: Belysningsstrategi för Varbergs kommunUtgivare: Varbergs kommun, antagen av kommunfullmäktige 2019-xx-xx, remissutgåva 2018-11-14

Kommunfullmäktige har gett hamn- och gatuförvaltningen i uppdrag (2015-09-15, § 149 KS 2015/0179) att ta fram en ljuspolicy och belysningsstrategi för Varberg. Hamn- och gatuförvaltningen har valt att samla rekommendationer och riktlinjer i ett samlat dokument med namnet belysningsstrategi.

Denna belysningsstrategi beskriver hur kommunens befintliga och nya belysningsanläggningar ska utvecklas och förvaltas.

Arbetsgrupp:Hamn- och gatuförvaltningen: Jennie Fagerström, projektledare/landskapsarkitekt Karin Sjödin, landskapsarkitekt Elias Werling, gatuingenjör

Varberg Energi AB: Jan-Inge Svensson, planeringsingenjör Styrgrupp:Hamn- och gatuförvaltningen: Henrik Petzäll, förvaltningschef Cecilia Frederiksen, avdelningschef offentliga rummet Paul Gruber, avdelningschef trafik

Referensgrupp: Kultur- och fritidsförvaltningen: Ingemar Arnesson

Hamn- och gatuförvaltningen: Jenny Bergström, drift och anläggningsavdelningen Patrik Skoglund, hamnavdelningen Samhällsutvecklingskontoret: Anna Lund, samhällsplanering Magnus Thomson, näringsliv och destination

Serviceförvaltningen: Reine Magnusson Varbergs Bostad AB: Christian Persson

Varbergs Fastighets AB: Anna-Kajsa Stengård Varberg Energi AB: Daniel Svensson Stadsbyggnadskontoret: Maria Söderlund

3Remissutgåva 2018-11-13 Belysningsstrategi för Varbergs kommun

Denna belysningsstrategi är ett styrande dokument för hur kommunens belysnings-anläggningar ska utformas och utvecklas. Den beskriver vilka principer som ska gälla för ljussättning i kommunen. Strategin innehåller även vägledande texter som stöd i kommande arbete. Belysningsstrategin har tagits fram av hamn- och gatuförvaltningen och Varberg Energi, med en bred referensgrupp från berörda förvaltningar och bolag.

Belysningsstrategin utgör ett viktigt styrdokument för hanteringen av kommunens belysningsanläggningar, både befintliga men även de kommande planerade anläggningarna. Ansvaret, ägandet och förvaltandet av befintliga belysningsanläggningar samt ansvaret för tillkommande anläggningar tydliggörs i Färdigt ljus som är ett gemensamt arbete mellan Varberg Energi (VEAB) och hamn- och gatunämnden (HGN). Färdigt ljus kan kortfattat beskrivas som; VEAB äger och förvaltar kommunens befintliga belysningsanläggningar på allmän plats medan HGN ansvarar

Förordför utvecklingen och utbyggnaden av nya belysningsanläggningar samt för inriktningen av de befintliga anläggningarnas utveckling, i nära samarbete med VEAB. Belysningsstrategin blir ett viktigt verktyg för båda parternas gemensamma arbete.

Belysningsstrategin innehåller riktlinjer och rekommendationer som rör huvudsakligen allmän plats men resonerar även om intilliggande kvartersmark och fastigheter som förvaltas av andra aktörer. Vår förhoppning är att belysningsstrategin ska bli till nytta för de som utvecklar och förvaltar allmän plats men även för andra, vars arbete bidrar till att utveckla Varberg som stad och som destination.

Henrik Petzäll

Förvaltningschef


4 Belysningsstrategi för Varbergs kommun Remissutgåva 2018-11-13

InnehållFörord

1. INLEDNING 6 Belysningsstrategin Varför är ljus viktigt? Ljus i stadsrum Att arbeta med belysning Hållbarhet Belysningens verktyg

2. DET NATTLIGA VARBERG - IDAG OCH IMORGON 20 Varbergs stad Stadskärnan Viktiga stadsgator utanför stadskärnan "Upplevelsestråk" utanför stadskärnan Övriga tätorten Serviceorter Övriga mindre orter

3. TYPMILJÖER - PRINCIPER OCH FÖRSLAG 32 Där vi cyklar eller går Torg och platser Gångstråk i stadsmiljö Gågator och gångfartsområden Busshållplatser Cykelstråk för arbetspendling Cykelparkeringar Broar och tunnlar Gång -och cykelstråk i grönområden Parker Naturområden Motionsspår Lekplatser Kajer Stränder Vattenspeglar Där vi kör bil 40 Genomfartsgator Uppsamlingsgator Industrigator Cirkulationsplatser Infartsgator


Varberg Energi monterar strålkastarbelysning i Brunnsparken. Foto: Eva-Lena Johnsson, Varberg Energi.

Kvartersgator Centrumgator Viktiga stadsgator utanför stadskärnan Parkeringar Byggnader och det lilla extra 43 Fasadbelysning Vinterbelysning Annan tillfällig eektbelysning Skyltning Konst

4. SAMVERKAN OCH ANSVAR 48

5. FÖRDJUPNINGSAVSNITT 52 Fördjupningsområden Prioriteringar, ekonomi, uppföljning Ljusfakta och förklaringar Källor

RIKTLINJER

PRINCIPER

RÅD

LÄSANVISNING

= vad ska Varbergs belysningsstrategi stödja kommunens belysningsarbete med?

= hur uppnår vi målen?

= hur genomför vi våra riktlinjer?

= stöd i arbetet med belysning

MÅL

6

1

Belysningsstrategi för Varbergs kommun Remissutgåva 2018-11-13

BelysningsstrateginVarför en belysningsstrategi?Varberg är en växande kommun, vilket ställer krav på förvaltningarnas arbetssätt och planering. Arbetssätten behöver utvecklas så att fler parter kan samverka och tillsammans skapa den goda staden. Gemensamma målbilder är viktigt.

Belysningsstrategin behövs för att förenkla hanteringen av belysningsfrågor för kommunen vid investeringar och exploateringar; kort sagt, att slippa uppfinna hjulet varje gång. Tydliga riktlinjer gör det även lättare för exploatörer att föreslå och genomföra bra belysningslösningar.

Belysningsstrategin ska bidra till ökad kunskap och insikt om vad ljus och ljussättning är. Belysningsstrategins rekommendationer och riktlinjer ska bidra till ett attraktivt Varberg. Målet är att stads- och landsbygdsmiljöer ska bli attraktivare, tryggare och mer trafiksäkra. Detta genom stringent, genomtänkt och enhetlig ljussättning i olika områden.

Inledning

Mål 1. Stödja gemensamma arbetssätt vid utvecklingen av kommunens belysningsanläggningar

Mål 3. Aktivt arbeta med energibesparing genom nya tekniska lösningar samtidigt som gestaltnings- och utformningsaspekter beaktas.

Mål 2. Ge förutsättningar för att skapa en mer attraktiv, varierad och kreativ ljussättning och belysning samtidigt som trygghets- och säkerhetsaspekter beaktas.

Hållbarhet är en hörnsten i belysningsstrategin.Målet är att minska klimatpåverkan genom att bland annat aktivt arbeta med energibesparing genom nya tekniska lösningar, samtidigt som gestaltnings- och utformningsaspekter beaktas.

Färdigt ljusFärdigt ljus kan i huvuddrag beskrivas som att Varberg Energi AB (VEAB) har övertagit kommunens befintliga belysningsanläggningar på allmän plats samtidigt som hamn- och gatunämnden (HGN) fortsatt har rådighet över dem. Färdigt ljus innebär att VEAB äger och förvaltar befintliga belysningsanläggningar och att HGN ansvarar för utveckling av befintliga anläggningar samt ansvarar för utveckling och utbyggnad av nya belysningsanläggningar, i nära samarbete med Varberg Energi. I ekonomiska termer innebär Färdigt ljus att VEAB förvaltar belysningsanläggningen och att HGN betalar en avtalad summa per ljuspunkt.

Genom Färdigt Ljus samlas kompetensen att äga och driva elanläggningar på ett ställe i kommunen, vilket ger möjlighet att samordna och effektivisera gatubelysningsverksamheten inom kommunkoncernen. VEAB får ett större samlat uppdrag, vilket förväntas leda till viktiga stordriftsfördelar genom att resurser, bered-skaps organisation och fordon samordnas. För HGF innebär arbetssättet att förvaltningen har en motpart för frågor avseende belysnings-anläggningen. Ett avtal, i stället för som tidigare fem, minskar administration och säkerställer samma servicegrad i hela kommunen. Förvaltningen beslutar om belysningsstandard

” Belysningsstrategin ska beskriva hur kommunens befintliga och nya belysnings anläggningar ska utvecklas och förvaltas. ”


vid ombyggnad och nyanläggning utan att behöva en egen organisation av den omfattning som den tidigare modellen krävde.

HGF och VEAB arbetar gemensamt för att spara miljön genom minskad energianvändning och för att med ny belysning öka tryggheten i det offentliga rummet. Den minskade energikostnaden används till att finansiera LEDombyggnaden och öka reinvesteringen i befintlig belysningsanläggning. Fördelar med det vita LED-ljuset är att det har god ljuskvalitet och ger låg energiförbrukning.

Denna belysningsstrategi är ett viktigt styr-dokument för hanteringen av kommunens belysningsanläggningar och den visar en gemensam målbild. Strategin är en förut-sättning för att Färdigt ljus ska fungera på ett bra sätt.

Belysningsstrategi, belysningsplan och teknisk handbok

Belysningsstrategin beskriver hur kommunens befintliga och nya belysningsanläggningar ska utvecklas och förvaltas. I vilken takt och i vilken ordning belysningsanläggningarna utvecklas slås däremot fast i den årliga belysningsplan som VEAB upprättar. Belysningsplanen utgör den operativa planen för innevarande års arbete med befintliga belysningsanläggningar.Tillsammans visar de båda dokumenten vad som ska göras, på vilket sätt och när insatserna görs.

Teknisk handbok, antagen av hamn och gatunämnden (2017-06-19 § 63), beskriver vad kommunen har för krav på allmän gatu- och parkmark, inklusive belysning och vatten- och avloppsanläggningar. Detta för att säkerställa att anläggningarna uppfyller kommunens standard avseende funktionalitet och livslängd och för att underlätta drift och underhåll av anläggningarna. Vid byggnation av nya bostadsområden och verksamhetsområden mm, är den tekniska handboken ett värdefullt hjälpmedel. Teknisk handbok är avsedd både för externa exploatörer och konsulter, men också för personal främst inom hamn- och gatuförvaltningen, Varberg Energi och Vivab (Vatten och Miljö i Väst AB).

Vid planering av belysningsanläggningar ska både belysningsstrategi och teknisk handbok användas. Strategin beskriver riktlinjer för utformning och planering medan teknisk handbok beskriver tekniska krav på armaturer, ljuskällor och stolpar. Teknisk handbok upp dateras kontinuerligt, eftersom den tekniska utvecklingen går framåt, medan belysningsstrategin ska fungera betydligt längre som produkt.

BELYSNINGSSTRATEGI Riktlinjer

BELYSNINGS-PLAN

BELYSNINGS-PLAN

BELYSNINGS-PLAN

BELYSNINGS-PLAN

och så vidare...

år 1 år 2 år 3 år 4 år 5

TEKNISK HANDBOK Tekniska krav

VAD?HUR?

HUR?

I VILKEN TAKT? I VILKEN ORDNING?

VAD? HUR?

HUR?

I VILKEN TAKT? I VILKEN ORDNING?


Varför är ljus viktigt?

Innan det elektriska ljuset uppfanns var människor tvungna att själva bära med sig sitt ljus under dygnets mörka timmar. Det elektriska ljuset var revolutionerade i den meningen att ett helt annat slags stadsliv möjliggjordes.

Ljuset är viktigt av flera anledningar. Det handlar om trygghet och säkerhet men också om att ljuset, rätt använt, kan göra stadsmiljön vacker, stadsrummet attraktivt att vistas i och staden till ett intressant besöksmål. Som investering betraktat är ljus ett kostnadseektivt sätt att locka människor att uppehålla sig i staden, förutsatt att det finns något vackert att belysa.

Rumslighet

Ljus på fasader och andra vertikala ytor hjälper oss att förstå hur stadsrummen är uppbyggda, vilket är positivt för tryggheten.

OrienteringLjussatta landmärken, som till exempel broar, torn och höga hus, gör staden läsbar. Upplysta skyltar med gatunamn och -nummer bidrar också till att människor hittar rätt.

SammanhangLjuset visar vad platsen används till. Ett väl ljussatt torg har annan belysning än en parkeringsplats och en bra bostadsgata har inte samma belysning som en motorväg.

AtmosfärEn stads atmosfär påverkas av vilka platser och byggnader som framhävs; historiska byggnader ger ett annat uttryck än kommersiella. Olika ljusfärger skapar också olika stämningar; gulaktigt ljus upplevs ofta som mysigt medan blåaktigt ljus känns spöklikt och kallt.

Identitet och statusEn stad med genomtänkt belysning ger ett gott intryck. Om belysningen dessutom framhäver det som är unikt och vackert får staden en tydlig identitet inte bara dagtid utan även under dygnets mörka timmar. När stadens olika stråk och platser får väl planerad belysning får de en tydligare identitet och karaktär.

MarknadsföringEn satsning på ljus kan fungera som reklam för en hel stad. En annan form av marknadsföring är fasadbelysning.

SäkerhetLjus gör att vi ser varandra och var vi sätter fötterna. Ljus är med andra ord viktigt för trafik säkerheten, för både fotgängare, cyklister och bilister.

TrygghetStadens ljus påverkar människors upplevelse av trygghet och otrygghet. Rätt ljus på rätt plats är positivt för människors rörelser i staden nattetid och gör att fler vågar vara ute. Fel ljus på fel plats kan istället skapa otrygghet och utsatthet.

Ljus framhäver det vackra och ger trygghet.

Ljus skapar glädje och välbefinnande hos människor. Tillfällig discotunnel under Drömljus i Helsingborg, 2018.

Ljus ger platser en tydlig identitet. Sittpuckar vid Påskbergsskolan, Varberg.

Ljus visar vägen och ger ett välkomnande intryck. Berlin Philharmonie.

Ljus på fasader hjälper oss att förstå hur stadsrummen är uppbyggda och är positivt för tryggheten.

Stortorget i Helsingborg.

Sju begrepp om hur vi uppfattar ljus (Liljefors, 1997):Ljusnivå – hur ljust respektive mörkt det är på en given plats, till exempel i ett rumLjusfördelning – var det är ljusare respektive mörkareSkuggor – var de faller och deras karaktärReflexer – var de finns och deras karaktärBländning – var den finns och hur märkbar den ärLjusfärg – hur ljusets färgton uppfattasFärger – om de ser naturliga eller förvanskade ut


Ljus i stadsrum

”För att mäta ljusets kvalitet måste man utgå ifrån hur vi upplever det. Detta är så självklart att det känns märkligt att skriva om det. Ändå har detta ansetts lite suspekt och man har många gånger förlitat sig på ”objektiva” mätinstrument. Problemet med dessa mätinstrument är att de inte fungerar på samma sätt som det mänskliga ögat /…/ Mätinstrumenten kan mäta ljusstrålningens egenskaper, medan ett synintryck relaterar till tidigare intryck, förväntningar mm.”

(Larsson, 1999)

LjusnivåLjusnivå är förhållandet mellan ljust och mörkt och kan graderas likt en gråskala. Hög ljusnivå, det vill säga mycket ljus, framstår ofta som något eftersträvansvärt. Visserligen gör mycket ljus det lättare för detaljseendet (en synvinkel om 2 grader) men inte för omgivningsseendet (170 grader), vilket är det vi använder mest för att få en snabb uppfattning om miljöerna vi vistas i. Vårt omgivningsseende fungerar väl även vid låg belysningsstyrka och det är snarare ljusets fördelning i rummet som stödjer rumsupplevelsen. Ljus på fasader och andra vertikala element gör att rummet upplevs som ljust, även om ljusnivån på marken kanske är låg. Mycket ljus på marken gör inte att den upplevda ljusnivån blir hög. Det är därför viktigt att inte stirra sig blind på lux-värden för markytor.

Upplevelsen av en ljusnivå påverkas också av betraktarens föregående miljö. När man till exempel går inomhus efter att ha varit ute en solig dag upplevs rummet som väldigt mörkt. Generellt ökar den upplevda tryggheten när man rör sig från mörker till ljus, jämfört med tvärtom.

LjusfördelningLjusfördelningen påverkar rummets karaktär och är ett av de viktigaste gestaltningsmedlen. En ensam strålkastare i ett mörkt rum kan skapa en dramatisk upplevelse men samtidigt dominera så kraftigt att inget annat syns. En jämn belysning utan variation ger lätt en monoton och platt karaktär, vilket kan leda till ökad trötthet. En varierad ljusfördelning stimulerar däremot synsinnet och ger ökad vakenhet. För att seendet ska bli behagligt måste det finnas en balans mellan rummets ljusare och mörkare delar. Mjuka övergångar medger större skillnader i ljusnivå utan att man blir bländad av de ljusa partierna.

SkuggorSkuggor hjälper oss att uppfatta formen av de föremål som omger oss. Dagsljus ger skuggor som vi uppfattar som naturliga och är basen för vår tolkning av former. Vid arbete

Olika markmaterial reflekterar olika mycket ljus. Jämför här en mörk granitbeläggning och ledstråken av metall. Nörreport station, Köpenhamn.

Skuggor gör att vi uppfattar formen på de föremål som omger oss. Israels plads, Köpenhamn.

Genomtänkt placering av ljuskällor kan framhäva arkitekturen på ett vackert sätt och samtidigt ge bländfri belysning. Räckesbelysning på Cirkelbroen, Köpenhamn.


med belysning är det därför viktigt att se till att skuggor inte ger en förvanskad bild av verkligheten.

Ljus som kommer från en liten källa placerad långt bort, som till exempel solen eller en strålkastare, gör att skuggor blir hårda. Ljus från flera ljuskällor och riktningar, eller ett indirekt ljus från ljusa rumsytor, gör att skuggor blir mjuka. Allt för mycket kontraster och hårda skuggor kan skapa en orolig miljö som tröttar seendet. Samtidigt gör avsaknad av skuggor att ljusmiljön upplevs som enformig, platt och svårare att bedöma avstånd i.

ReflexerReflexer är ytspeglingar som uppstår när ljuset reflekteras i en blank yta. I dagligt tal kallar vi det glans, blänk eller glitter. Det kan vara ljus som reflekteras i en havsyta som glitter eller att ett markmaterial blänker i ljuset. Olika markmaterial reflekterar olika mycket, jämför till exempel en mörk nylagd asfalt med en granityta som innehåller små glänsande mineraler. Kombinationen av ljus och ytans reflektion kan ge trevliga reflexer. Samtidigt är det viktigt att undvika oönskade reflexer från blanka material eftersom detta skapar bländning och obehag.

BländningBländning är en reaktion på att synfältet innehåller alltför stora ljushetskontraster. Bländning gör att ögat ansträngs och får svårare att adaptera till mörkare miljöer. Bländning kan delas in i två kategorier: störande bländning och direkt synnedsättande bländning. Ett exempel på störande bländning är när det står dåligt avskärmade lampor längs en väg, vilket ger ett störande ljus även om de inte påverkar förmågan att se och läsa av omgivningen. Däremot gör en mötande bils helljus att ögats förmåga att se under en kort stund kraftigt försämras – detta är ett exempel på synnedsättande bländning. En starkt lysande armatur mot en i övrigt mörk miljö kan också ge synnedsättande bländning. Dessutom får människor med åren en sämre förmåga att klara av bländning eftersom ögat blir grumliga med åren. Bländfri belysning är en tillgänglighetsfråga.

Belysta fasader gör rummets form lättare att uppfatta och är positivt för tryggheten. Hjälmarkajen och Malmö högskola, Malmö.

Mörker behövs i staden som motvikt till allt ljus. Där det är mörkt finns också möjligheter att lägga till ljus vid särskilda tillfällen. Gamla kyrkogården längs Södergatan, Helsingborg, under Drömljus 2018.

” Genom rätt fördelning av ljus och mörker får vi en intressant och samtidigt trygg stad. ”


Att arbeta med belysning

I det här avsnittet presenteras tips för en god ljussättning. Det behövs både kunskap om ljus och en målbild för hur platsen/rummet ska användas och upplevas för att ljussättningen ska bli bra.

Mörker – en förutsättning för ljusUtan mörker, ingen upplevelse av ljus. Det finns många exempel på hur det ropas på mer ljus för ökad trygghet och nya upplevelser men faktum är att om det inte finns kvar mörka miljöer så blir upplevelsen av staden tröttande, enformig och därmed otrygg. Låt oss tänka mörkret som en bas ur vilken vi mejslar fram upplevelsen av staden. Lägg till ljus där många av oss promenerar och cyklar, lägg till ljus på vackra hus, träd och detaljer och låt det vara mörkt runtomkring. Genom rätt fördelning av ljus och mörker får vi en intressant och samtidigt trygg stad.

Planering och ljusfördelningDet första som behöver göras är att analysera nuläget och med det som bas ta fram förslag på önskvärd förändring. Devisen bör vara rätt ljus på rätt plats – och det kan innebära att man lägger till belysning men det kan lika gärna handla om att ta bort oönskat och störande ljus.

Ljuset i ett gatu- eller parkrum hjälper oss att förstå hur rummet är uppbyggt. Ljus på vertikala ytor underlättar orienteringen och gör att ljusnivån i rummet upplevs högre än om bara marken belysts. Ljus på vertikala ytor kan till och med göra att anläggningen i sin helhet blir mer energieffektiv, genom att ljuset på markytorna inte behöver överdrivas. Vid gestaltningen är rummets öppenhet/slutenhet, storlek, riktningar och entréer viktiga faktorer att beakta.

Hur belysningen är utformad och vad som framhävs påverkar upplevelsen i stor utsträckning. Att framhäva en historisk byggnad ger ett uttryck, medan en kommersiell byggnad som framhävs ger ett annat.

Väl placerade ljuspunkter gör det lätt att orientera sig. Armaturer på fasaden ger ett behagligt, indirekt ljus för de som passerar. Halmstad station.

Lågt placerade ljuspunkter ger ett mänskligt och intimt intryck. Utemiljön vid Malmö Live.


Ljuspunktshöjd och skala Upplevelsen av ett rum påverkas mycket av ljuspunkternas höjd. Högt placerade ljuspunkter ger ett offentligt och storskaligt intryck – som människa känner man sig ganska liten. Dessutom upplevs skuggorna som onaturliga, till exempel blir skuggor i ansiktet förvrängda, vilket kan skapa otrygghet. För trafikleder och andra bildominerade miljöer är det dock en lösning som fungerar väl, eftersom man då får ett längre avstånd mellan stolparna, vilket är ekonomiskt fördelaktigt.

Lågt placerade ljuspunkter ger ett mer mänskligt och intimt intryck. Då ljuspunkter placeras under ögonhöjd, till exempel i form av pollare, blir följden dock att det inte går att urskilja mötande människors ansiktsuttryck. Detta kan göra att platsen upplevs som otrygg. Pollarbelysning ska användas endast i särskilda miljöer där belysningen behöver tonas ner, t ex nära havet där man vill ha sparsamt med ljus.

Skalan berättar om vad rummet används till. Tyvärr finns det fortfarande här och var stadsgator vars belysning liknar motorvägsbelysning och torg som liknar parkeringsplatser.

Rätt ljusnivåVid belysningsplanering gäller det att hitta rätt ljusnivå så att det nya som läggs till inte gör att det gamla upplevs som mörkt och otryggt. Om en byggnad eller ett område får en ljusnivå som är väsentligt högre än

omgivningen blir resultatet att det mörka upplevs som ogenomträngligt mörkt. Och då är risken att man ljussätter det mörka för att komma ikapp, vilket leder till något som kallas ljusinflation. Vid varje tillägg av belysning ska ljusnivån därför noga analyseras. Lägsta möjliga ljusnivå för att uppnå önskat resultat ska alltid användas.

Rätt ljusfärgValet av ljusfärg (färgtemperatur) påverkar upplevelsen. Ett varmt ljus som går åt det gula och röda hållet upplevs ofta som stämningsfullt, tryggt och avslappnande medan ett mer blåaktigt ljus lätt upplevs som spöklikt och kallt. Ett medvetet val av olika ljusfärger kan ge intressanta effekter.

Generellt gäller att många människor trivs bäst med ett varmvitt ljus istället för ett ljus som drar åt blått. Välj därför ett varmvitt ljus i de miljöer där människor vistas och färdas som fotgängare och cyklister. I de miljöer som domineras av biltrafik kan en kallare ljusfärg vara lämplig, särskilt med tanke på att ett sådant ljus är mer energieffektivt.

Se även avsnittet ljusfakta och förklaringar.

Undvik ljusföroreningarI våra städer kan vi sällan uppleva stjärnhimlen. Ströljus från gator, torg, hamnar, spårområden ger ett ljus som reflekteras i molnen och ibland syns som ett ljust sken ovanför en stad. Ljuset stör människor men även växter och djur. Det är

Ett medvetet val av olika ljusfärger kan ge intressanta eekter. Här har byggnaden ett varmt ljus och platsen ett kallt. S:t Johannes kyrka, Triangeln, Malmö.


Enhetlighet vad gäller kulörer på armaturer och stolpar ska eftersträvas. För anvisningar kring kulörer för kommunens olika områden, se teknisk handbok.

UnderhållEtt gott underhåll är viktigt för tryggheten. Bristande underhåll skapar otrygghet eftersom anläggningar som inte lyser eller är trasiga signalerar att ingen bryr sig om miljöerna.

Olika delar av staden kräver olika intervall för funktionskontroller och underhåll som till exempel rengöring av armaturer och ljuskällor. Generellt gäller att stadskärnan bör ha ett tätare underhållsintervall, på grund av luftföroreningar och ökat slitage.

därför viktigt att undvika uppåtriktat ljus och att skärma av ljuskällor så att ljuset hamnar där det gör nytta istället. Att minimera ljusföroreningar är fördelaktigt för upplevelsen av ljuset, för miljön och även för plånboken.

Val av armaturer, ljuskällor och kulörer på utrustningArmaturtyper väljs utifrån den ljusfördelning som önskas för det aktuella stadsrummet. Först när det finns ett helhetstänk kring ljussättningen väljs produkter. Armaturer och övrig utrustning behöver vara av god kvalitet för att hålla länge och för att kunna hanteras på ett smidigt sätt vid drift och underhåll.

Ljuskällor ska vara energieffektiva och ha ett ljus med god färgåtergivning. God färg-återgivning handlar inte om hur ljuset ser ut utan om hur korrekt färgen på de belysta föremålen återges. Se även avsnittet begrepp och förklaringar.

Platsspecifik och genomtänkt belysning fram häver det som är intressant i staden. Här visas maskineriet i den öppningsbara bron. Hjälmarebron, Malmö.

Om armaturerna inte riktas rätt blir resultatet inte särskilt bra. Skylten till Brf. Örnen är upplyst till hälften. Spångatan, Malmö.

På Södra vägen, Varberg, har stolparna placerats så att de inte skymmer den viktiga siktlinjen mot fästningen. En placering i mittrefugen skulle gjort det omöjligt att uppleva fästningen på håll.

Fästningen


HållbarhetStyrningMed ny teknik finns goda möjligheter att styra ljusnivåerna i staden på ett smart sätt. Ett vanligt sätt är att nattsänka gatubelysningen så att ljusnivån (och därmed energiförbrukningen) sänks. Att släcka varannan ljuspunkt för att spara energi är däremot en mycket dålig metod för energibesparing eftersom den ger en sämre upplevelse och risk för otrygghet och olyckor.

Lekplatser och idrottsanläggningar kan också ha tidsstyrd belysning eller en manuell styrning för brukarna själva. Eventuellt kan också stadens accentbelysning i staden styras så att ljusnivåerna följer omgivningens ljusnivåer.

Energie¡ektivitetEnergieffektivitet är en viktig aspekt på armatur- och ljuskälleval. Armaturer har en lång livslängd och en större del av deras miljöpåverkan sker under driftsfasen. Numera har även ljuskällan lång livslängd. Minsta möjliga energiåtgång för kommunens belysningsanläggningar ska eftersträvas, utan avkall på ljuskvalitet och trygghet.

Hållbarhet – mer än energiHållbarhet brukar beskrivas utifrån tre olika dimensioner: ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet. Hur vi planerar och genomför stadens belysning har berörings punkter med alla tre dimensionerna. När det handlar om

ekonomi är det belysningsanläggningens investerings- och driftskostnad, inklusive energieffektivitet, som brukar tas upp.

Vad gäller den ekologiska hållbarheten handlar det bland annat om att se till att belysningsanläggningarna inte stör flora och fauna. Som beställare har kommunen även möjlighet att ställa krav på belysningskomponenters miljöpåverkan vid produktionen. Varbergs kommun ska sträva efter att minska sitt ekologiska fotavtryck så mycket som möjligt.

Den sociala hållbarheten handlar om att skapa en attraktiv och hållbar livsmiljö där människor trivs och vill stanna kvar. Hur den nattliga staden ser ut är av stor betydelse.


Belysningens verktyg

Att välja vad som ska belysas, varför och på vilket sätt är viktiga frågor vid planeringen av en belysningsanläggning. Som stöd vid val av armatur och princip presenteras här en verktygslåda att använda sig av. Varje projekt är unikt, vilket gör att det varierar vilka verktyg som passar bäst och i vilken omfattning de ska användas.

LyktaEn lykta ger ett rumsskapande allmänljus utan för stora kontraster. Lyktan tillför ett dekorativt värde både dagtid och på kvällen. Lyktor är ofta helt avskärmade uppåt för att undvika onödigt ströljus.

Avskärmad stolparmaturAvskärmade armaturer belyser rummet utan att själv vara synliga. Med planglas på armaturen undviks ljuspunkter som ögat dras till. Detta passar bland annat i stadsmiljö där en hög visuell komfort önskas.

Belysning från fasad För att undvika stolpar och för att få till ett välriktat ljus kan en fasadmonterad belysning vara den bästa lösningen. Avtala med fastighetsägare om montering på fasad.

Avskärmad stolparmatur vid gång- och cykelbanaCykelbanans egna belysning samordnas med gatans belysning. Att samla flera belysningspunkter på samma stolpe är ofta bra för helheten.

Belysning för tryggare gång- och cykelväg När inte bara vägen utan också den närmaste omgivningen ljussätts ökar tryggheten. Gäller inte minst i natur- och parkmiljöer.

TunnelbelysningVäl avbländad tunnelbelysning med rätt ljusnivå i förhållande till omgivningen kan vara positiv för både säkerhet och trygghet.

Låg belysningMed låg belysning menas pollarbelysning eller annan lågt placerad belysning. Låg belysning har fördelen att den inte dominerar sin omgivning, förutsatt att armaturen är väl avbländad. Pollarbelysning fungerar särskilt väl längs exempelvis kajkanter där den ger säkerhet utan att förta intrycket av vattnet.

Integrerad belysningBelysning som är integrerad i bänkar eller andra arkitektoniska element kan framhäva intressanta former och detaljer.

Strålkastare på stolpeStrålkastare ger ett väl avskärmat ljus som kan användas för att framhäva utvalda delar av omgivningen. Mötesplatser kan aktiveras och uttryck och stämningar kan skapas. Använd bländskydd för att minska riskerna för bländning och obehag.

Strålkastare kan användas för att lyfta fram intressant växtlighet.

Ovan: Låg belysning längs cykelväg samt upplyst stationsbyggnad, Triangeln, Malmö. Höger: Väl avbländad pollarbelysning utmed kajkant, innerhamnen i Varberg.

Armaturval och principlösningarPRINCIPER OLIKA ARMATURER

Lykta Avskärmad stolparmaturAvskärmad stolparmatur vid gång- och cykelbana

Markstrålkastare

Låg belysning Integrerad belysningBelysning för tryggare gång- och cykelväg Tunnelbelysning

Dekorativ belysning

Belysning inifrånFasadbelysning

Belysning av konstverk

Belysning av entréer

Belysning från fasad

Strålkastare på stolpe


18

Armaturval och principlösningar

PRINCIPER OLIKA ARMATURER

Lykta Avskärmad stolparmaturAvskärmad stolparmatur vid gång- och cykelbana

Markstrålkastare

Låg belysning Integrerad belysningBelysning för tryggare gång- och cykelväg Tunnelbelysning

Dekorativ belysning

Belysning inifrånFasadbelysning

Belysning av konstverk

Belysning av entréer

Belysning från fasad

Strålkastare på stolpe

B

Documents

varberg.se · 2018. 11. 14. · Kallelse/underrättelse 2018-11-13 1 (56) Hamn- och gatuförvaltningen POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON ORGANISATIONSNUMMER E-POSTADRESS Varbergs kommun