7585 074 0

Ekonomirapporten.OM KOMMUNERNAS OCH LANDSTINGENS EKONOMI – APRIL 2015

SverigesKom

muneroch

LandstingEkonom

irapportenApril2015

2015

Ekonomirapporten.OM KOMMUNERNAS OCH LANDSTINGENS EKONOMI – APRIL 2015

Redaktörer

Jessica Bylund tfn 08-452 7718

Annika Wallenskog tfn 08-452 7746

Upplysningar om innehållet

Jessica Bylund tfn 08-452 7718 (läkemedel)Per-Lennart Börjesson tfn 08-452 7755 (samhällsekonomi)Jonas Eriksson tfn 08-452 78 79 (landstingens ekonomi, appendix)Anders Folkesson tfn 08-452 7337 (utjämningen)Håkan Hellstrand tfn 08-452 7819 (samhällsekonomi, arbetsmarknad)Fredrik Holmström tfn 08-452 7817 (investeringar)Anna Häggqvist tfn 08-452 77 05 (kostnadsutvecklingen hälso- och sjukvård)Åke Karlsson tfn 08-452 78 08 (kostnadsutvecklingen hälso- och sjukvård)Anna Kleen tfn 08-452 77 62 (offentliga finanser)Bo Legerius tfn 08-452 77 34 (skatteunderlag, kollektivtrafik)Roger Molin tfn 08-452 7726 (landstingens ekonomi)Nils Mårtensson tfn 08-452 7886 (pensioner)Måns Norberg tfn 08-452 77 99 (flyktingmottagande)Karin Perols tfn 08-452 76 82 (flyktingmottagande)Jenny Sandgren tfn 08-452 7911 (kostnadsutvecklingen hälso- och sjukvård)Per Sedigh tfn 08-452 7743 (kommunernas ekonomi, appendix)Siv Stjernborg tfn 08-452 7751 (pensioner)Mats Söderberg tfn 08-452 79 42 (gymnasiereformen)Lennart Tingvall tfn 08-452 77 01 (läkemedel)Signild Östgren tfn 08-452 7745 (gymnasiereformen , tidiga insatser, sociala investeringar)

Sveriges Kommuner och Landsting118 82 Stockholm Besök Hornsgatan 20

Tfn 08-452 70 00 Fax 08-452 70 50

www.skl.se

© Sveriges Kommuner och Landsting1:a upplagan, april 2015

Grafisk form och produktion Elisabet JonssonOmslagsillustration Jan Olsson Form & illustration ab

Diagram Håkan Hellstrand, Elisabet JonssonTryck Linköpings Tryckeri ab

Papper Skandia 2000 White 240 gr (omslag), Maxioffset 120 gr (inlaga)Typsnitt Chronicle och Whitney.

isbn 978-91-7585-074-0

issn 1653-0853

2 Ekonomirapporten. April 2015 Om kommunernas och landstingens ekonomi

Ekonomirapporten. April 2015 Om kommunernas och landstingens ekonomi 3

Förord

Ekonomirapporten belyser landstingens och kommunernas ekonomiska situ-ation och förutsättningar samt den samhällsekonomiska utvecklingen på nå -gra års sikt. Den ges ut av Sveriges Kommuner och Landsting (skl) två gång-er per år. Kalkylerna i denna utgåva avslutades den 22 april. De sträcker sigfram till år 2018.

I vårens rapport beskriver vi bland annat hur flyktingmottagandet fördelarsig mellan landets kommuner och hur investeringsläget ser ut. Vi försökerockså förklara orsakerna till de senaste årens skattehöjningar i landstingenoch beskriva utmaningarna framöver. Det är tydligt att det finns stora vinsteratt göra med nya former för omsorg om de mest sjuka äldre. Vi presenterar äv -en hur vi på ett annat sätt tar hänsyn till flykting- och anknytnings in vand -ringen i framskrivningen av det totala arbetskraftsdeltagandet, arbets lös -heten och sysselsättningen.

Sedan några år samlar vi de diagram och tabeller som har brukat presente-ras i Ekonomirapportens Appendix på vår webbplats www.skl.se. Besök gärnasidan Sektorn i siffror där aktuella uppgifter finns om kommunernas och lands-tingens samlade kostnader och intäkter fördelade efter verksamhet respektivekostnadsslag, befolkningens utveckling i olika åldersgrupper samt resultat -räkningar, avgiftsfinansieringsgrad, en sam man ställning av statsbidragen ochvolymutvecklingen.

Rapporten är utarbetad av tjänstemän inom förbundets sektion för ekono-misk analys. Rapporten är en tjänstemannaprodukt och har inte varit föremålför politiskt ställningstagande.

De personer som har deltagit i arbetet och som kan svara på frågor framgårav förteckningen på sidan 2. Även andra medarbetare inom Sveriges Kom-muner och Landsting har bidragit med fakta och värdefulla synpunkter. Jagvill rikta ett varmt tack till alla som deltagit i framtagandet av denna rapportsamt till de kommuner och landsting som bidragit med underlag till rappor-ten!

Stockholm i april 2015

Annika WallenskogSektionen för ekonomisk analys

Innehåll

5 Slutsatser och sammanfattning

11 Samhällsekonomi11 Konjukturen fick förnyad fart ifjol 12 Internationell konjunktur på väg upp 13 Riksbanken håller kronan fortsatt svag 14 Svensk ekonomi på gång17 Arbetsmarknad20 Tilltagande pris- och löneökningar21 Fortsatt stark real skatteunderlagstillväxt22 Starkare tillväxt och finansierade reformer ger minskat

underskott i finansiellt sparande23 Offentliga finanser långsamt på väg mot balans

25 Kommunernas ekonomi25 Ett bra resultat för tredje året i rad27 Kostnaderna följer intäkterna34 Utmaningar och förutsättningar framöver38 Kommunernas ekonomi de närmaste åren

41 Landstingens ekonomi41 Stora skillnader i resultat 47 Utmaningar och förutsättningar framöver 52 Landstingens ekonomi de närmaste åren

59 Pensionerna – ett hot mot den kommunala ekonomin?59 Kommunala tjänstepensioner – en knepig historia61 Pensionsskulden minskade 2014 – ett trendbrott?62 Pensionskostnaderna belastar dubbelt63 Hur ser det ut i olika kommuner och landsting?65 Vad händer på längre sikt?65 En översyn av RIPS-modellen är på gång

67 Appendix


Slutsatser och samman -fattningEkonomin i kommuner och landsting har under ett antal år hål-lits uppe av engångsintäkter. År 2015 är sista året då sektorn kanräkna med återbetalning från AFA Försäkring. Detta, tillsam-mans med det faktum att skatteintäkterna utvecklas gynnsamt2015 gör att ekonomin hålls i schack ytterligare ett år, i alla fallför kommunerna sammantaget. Skillnaderna är stora mellan oli-ka kommuner, och landstingen har det generellt sett besvärliga-re. Framtiden bjuder på ett större demografiskt behov och skat-teintäkterna beräknas öka långsammare, vilket gör att det kom-mer att krävas skattehöjningar både i kommuner och landstingför att klara av att hålla resultaten över nollstrecket.

Långsamt mot återhämtning

Den internationella tillväxten återhämtar sig gradvis, efter några år av lång-sam utveckling. Samtidigt som euroområdets bnp-tillväxt lyfter någotfortsätter den relativt starka utvecklingen i både usa och Storbritannien. I årfortsätter det att gå trögt för den för svensk export så viktiga nordiska mark-naden, först nästa år förväntas en något bättre utveckling. Exportvägd bnp ivår omvärld beräknas öka med drygt 2 procent i snitt per år 2015 och 2016. Vil-ket, med tanke på att världen befinner sig i en återhämtningsfas inte kan be-traktas som en särskilt stark tillväxt. Ökningen av den internationella tillväx-ten, tillsammans med en svag krona, är dock tillräcklig för att stärka exporten.

Den svenska tillväxten får ytterligare fart av att hushållens konsumtions -utgifter fortsätter öka. Det är en följd av att hushållen i ingångsläget har etthögt sparande och att inkomsterna fortsätter att öka betydligt snabbare änpriserna. Först runt 2017 räknar vi med ett något lägre sparande, som en följdav att inkomsterna inte ökar lika snabbt.

Exportökningen och stark inhemsk efterfrågan påverkar näringslivets in-vesteringar som beräknas öka i relativt stark takt fram till 2016. Efter handsom kronan stärks påverkas dock exporten, som viker något.


Det finns potential i efterfrågan för en relativt snabb tillväxt och vi räknarmed att svensk bnp ökar med 3,2 respektive 3,3 procent i år och nästa år. Dä-refter kommer tillväxten åter igen att utvecklas långsammare.

Efter ett antal år med extremt låg produktivitetsökningstakt räknar vi numed en viss uppgång i produktiviteten. Det innebär att antalet arbetade tim-mar inte ökar i paritet med tillväxten.

Utbudet av arbetskraft hålls tillbaka av att den inrikes födda befolkningenminskar och att den befolkningsökning som ändå sker till stor del utgörs avflyktinginvandring med lägre arbetskraftsdeltagande. Totalt sett kommerdär igenom arbetskraftsdeltagandet därför att sjunka något. När utbudet avarbetskraft inte ökar så kraftigt längre blir sysselsättningsökningen tillräck-lig för att arbetslösheten successivt ska kunna minska till nivån 6,6 procentvid mitten av år 2016, en nivå som vi räknar med är förenlig med Riksbankensinflationsmål. Detta medför också att löneökningarna efter hand kommer attöka mot nivån 3,5 procent.

Offentliga finanserna närmar sig balansDen offentliga sektorns finansiella sparande uppvisade ett underskott mot-svarande 2,1 procent av bnp förra året. Underskottet har gradvis ökat de se-naste åren. Vi räknar med att årets underskott som andel av bnp näst intillhalveras jämfört med föregående år. Förklaringen ligger i att tillväxten tarbättre fart vilket innebär att både inkomster och utgifter för staten ökar. Ävenom den offentliga konsumtionen ökar i år så ökar den inte i samma takt sombnp. I våra kalkyler når dock inte det offentligfinansiella sparandet upp tillriksdagens mål om ett överskott på en procent av bnp över en konjunkturcy-kel. För att nå målet år 2018 skulle det, utöver de skattehöjningar som mot-svarar 20 miljoner kronor som vi lagt in för kommunsektorn, krävas budget-förstärkningar på närmare 60 miljarder kronor.

Bra ökningstakt för skatteunderlaget 2015 och 2016Som en följd av sysselsättningsökningen, att den automatiska balanseringeni pensionssystemet släpper och relativt små höjningar av grundavdragen ökarskatteunderlaget kraftigt i år och nästa år. Ökningen är också en effekt av attavdragsrätten för pensionssparande trappas ned och tas bort. Denna effektmotsvaras dock av en lika stor minskning av statsbidraget. Justerat för dettaökar skatteunderlaget med 4,5 respektive 5,2 procent 2015 och 2016.

Även realt sett, där hänsyn tagits till kommunernas och landstingens pris-och löneökningar, ökar skatteunderlaget snabbt, med drygt 2 procent per år iår och nästa år. Även 2017 och 2018 beräknas det reala skatteunderlaget ökamer än det genomsnittligt gjort under 2000-talet.

Ett av skälen till den höga ökningstakten av skatteunderlaget är att befolk-ningen nu ökar snabbare i antal än vad som varit vanligt. Mätt per invånarehar skatteunderlaget realt sett ökat i genomsnitt knappt en halv procent perår under 2000-talet. I år och nästa år är ökningstakten mer än dubbelt så hög.Åren därefter faller dock ökningen av skatteunderlaget per invånare till ennivå som ligger ungefär på 2000-talets genomsnitt.

Det är viktigt att vid en jämförelse av skatteunderlagets ökning för olika årockså beakta de behov som kommunerna och landstingen möter, inte bara föratt antalet personer ökar utan också för att sammansättningen av befolk-ningen förändras. Äldre samt barn och unga ökar snabbt som andel av be-folkningen. Den period som kommunerna och landstingen nu är inne i mot-svarar betydligt högre kostnadsökningar för demografin än något av åren hit-tills under 2000-talet.


Slutsatser och sammanfattning

Olika befolkningsprognoser

Den befolkningsframskrivning vianvänder är scb:s senaste publicera-de (maj 2014). Både Konjunk-turinstitutet och Finansdeparte-mentet använder senare, icke publi-cerade prognoser. De har en betyd-ligt snabbare befolkningsökning(större flyktinginvandring).

Engångsintäkter stärkte kommunsektorns resultat 2014Kommunernas och landstingens resultat 2014 blev knappt 14 miljarder, varavdrygt 10 miljarder avsåg kommunerna. Detta är ett något starkare resultat ände prognoser som gjordes under året. Skillnaden gäller främst kommunerna.En orsak till detta är stora intäkter för försäljning och särskild ersättning förkommunal infrastruktur i ett fåtal kommuner.

Även i år kommer kommunerna och landstingen att få engångsintäkter, iform av återbetalda premier. Återbetalningen avser 2004 års inbetalda pre-mier till afa Försäkring, cirka 5 miljarder, som kommunerna och landsting-en nu får tillbaka. Detta är sista gången som återbetalning kommer att görastill kommunsektorn.

I år och nästa år kommer skatteunderlaget dessutom att växa starkt. Totaltsett innebär det att resultatet framförallt i kommunerna fortsatt blir relativtstarkt 2015, vi räknar med att det blir 11 miljarder kronor, varav 9 miljarder av-ser kommunerna.

Det kan konstateras att skattesatsen till kommunsektorn successivt kryperuppåt. Medelskattesatsen har ökat med 1,61 kronor under 2000-talet, och se-dan 2013 har medelskattesatsen i kommuner och landsting ökat med 26 öre,främst som en följd av att landstingen tvingats höja skatten.

Kraftigt demografiskt tryck pressar kommunsektorns ekonomiVi räknar med att kommuner och landsting måste höja skatten för att klarasin framtida ekonomi. Trots antaganden om ökade statsbidrag med två pro-cent i reala termer per år från och med 2017 räknar vi med att kommunernamåste höja skatten med 40 öre och landstingen med 48 öre, jämfört med da-gens nivå, fram till år 2018 för att klara ett resultat som motsvarar 1 procentav skatter och statsbidrag. Antagandet om ökade statsbidrag kräver nya beslutav riksdagen. Ändå förutsätter vi en ökning av statsbidragen eftersom oför -ändrad statsbidragsnivå är ohållbart på sikt. Ett resultat på nivån 1 procentsom andel av skatter och statsbidrag är betydligt lägre än det mål för god eko-nomisk hushållning som sektorn bör ha och innebär att soliditeten minskaroch att kommunsektorns låneskuld ökar. Utan ökat statsbidrag skulle resul-tatet falla och bli negativt år 2018, trots skattehöjningar motsvarande 88 örejämfört med 2015.



Diagram 1 • Real procentuell förändring av skatteunderlaget per invånare och årProcent

−2,0

−1,5

−1,0

−0,5

0,0

0,5

1,0

1,5

2,0

2,5

3,0

2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018

Proc

ent

Medel

Under IT- och finanskrisen minskade skat-teunderlaget, realt sett, per invånare ochår 2014 utvecklades det också svagt. År2015 och 2016 är ökningen högre än snittetför 2000-talet men faller därefter åter till-baka. Kommunernas och landstingens de-mografiskt betingade kostnader ökar förnärvarande snabbare än folkmängden be-roende på att befolkningens sammansätt-ning förändras på ett sätt som driver påkostnaderna.

Källa: Statistiska centralbyrån, Skatteverket och Sveriges Kommuner och Landsting.

En orsak till att kommunerna och landstingen måste ha överskott är för att fi-nansiera den höga investeringsnivån. Kommunernas och landstingens bud-getar och planer för investeringar visar att det finns stora behov. Landstin-gens investeringar har mer än fördubblats de senaste tio åren. Förklaringenär att det pågår en generationsväxling av sjukvårdens lokaler, vilket krävernya investeringar. Samtidigt expanderar kollektivtrafiken, vilket förutsätterinvesteringar i exempelvis tåg och bussar.

Den period som kommunerna och landstingen nu går in i ställer betydligthögre krav på kommunernas och landstingens ekonomi. Enligt en långsiktigtrend har kostnaderna i kommunerna och landstingen ökat med cirka 1 pro-cent utöver vad demografin kräver. Sektorn går nu dessutom in i en periodsom blir alltmer ekonomiskt ogynnsam när det gäller hur fördelningen mel-lan åldersgrupperna i befolkningen utvecklas. Kostnaderna för demografinökar betydligt snabbare än de gjort under de senaste tjugotal åren. Barn ochgamla är de personer som föranleder de högsta kostnaderna i kommuner ochlandsting. Fram till 2030 ökar antalet personer som är 80 år och äldre meddrygt 60 procent. Samtidigt ökar andelen personer i åldern 20–64 år, som för -anleder de lägsta kostnaderna, bara med 3 procent.

Till detta kan läggas att befolkningen ökar som en följd av invandring. En-ligt Migrationsverkets prognos kommer mellan 80 000 till 105 000 asylsökan-de till Sverige under 2015. År 2014 var det 40 kommuner som minskade i antal.Utan invandring hade så många som 168 kommuner tappat invånare. Ett pro-blem är att mottagandet är så ojämt fördelat över landet. 85 procent av de flyk-tingar som kommer väljer själva var de vill bosätta sig. Det innebär att mångaväljer att flytta till samma kommuner. Det går alltså inte för en kommun attförutse, eller styra över, hur stort mottagandet blir. En konsekvens av detta äratt de tio kommuner som tog emot flest flyktingar relativt sin egen befolkningunder 2014 hade ett 70 gånger större flyktingmottagande än de tio kommunersom hade det minsta mottagandet.

Förebyggande arbete för att stävja kostnadsökningenTuffare förutsättningar gör att kommunerna och landstingen måste arbetaför att dämpa kostnadsökningarna. I rapporten beskriver vi hur några kom-muner arbetar aktivt med förebyggande arbete med hjälp av sociala invester-ingar. Inom landstingen ger det förebyggande arbetet effekt. En betydande



Diagram 2 • Resultat i kommuner och landstingMiljarder kronor

Resultat

2 procent

ej uppr statsbidrag

uppr statsbidrag

−10

−5

0

5

10

15

20

25

2000 2001 2002 2003 20042005 2006 200720082009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018

Milj

arde

r kro

nor

1 procentFör att nå ett resultat som motsvarar 1procent av skatter och statsbidrag måstekommunerna och landstingen höja skat-ten med 88 öre till år 2018, jämfört meddagens nivå, trots att vi antar att statsbi-dragen ökar i reala termer med 2 procentper år. Den röda linjen motsvarar ett re-sultat på 2 procent av skatter och statsbi-drag.

Källa: Sveriges Kommuner och Landsting.

del av sjukvårdens resurser är hänförliga till vård av personer med kroniskasjukdomar. Dessa sjukdomar ökar i takt med ökande ålder. För exempelvishjärt- och kärlsjukdomar har såväl insjuknande som dödlighet minskat medmer än 25 procent de senaste 30 åren. Ungefär hälften av minskningen berorpå olika förebyggande insatser. Förbättrad hälsa, särskilt bland de äldre, ska-par förutsättningar att bromsa kostnadsökningarna i hälso- och sjukvårdenoch bidra till en hållbar ekonomi.

Kommuner och landsting har också en gemensam uppgift att tillsammansskapa en bättre fungerande vård för äldre med omfattande behov av både om-sorg och sjukvård. Typiskt för omhändertagandet av dessa personer idag är enrundgång mellan det egna hemmet och sjukhuset, och ibland olika korttids-boenden*. Ungefär 15 procent av patienter över 65 år, som skrivs ut från ettakutsjukhus, skrivs in igen akut inom 30 dagar. Mot detta kan ställas de nyaverksamhetsformer som vuxit fram inom ramen för de senaste årens natio-nella satsning på de mest sjuka äldre. Grunden i de nya verksamhetsformer-na är att olika kompetenser från kommuner och landsting samlas i team runtden äldre i hemmet. Resultaten är goda. De äldre mår bättre och både de själ-va och deras anhöriga känner sig mer trygga. De akuta återinskrivningarnahar minskat liksom behovet av korttidsplatser.

Snabba kostnadsökningar för pensionerKommunernas och landstingens pensionsskuld har fått stor uppmärksam-het. Den har ofta varit på löpsedlarna och oroat i många år. Det beror natur-ligtvis på att det rör sig om svindlande belopp. Den totala skulden uppgick år2014 till cirka 490 miljarder kronor, varav cirka 250 miljarder avser kommu-nerna. Skulden har ökat i nominella tal under mycket lång tid, men 2014 mins-kade den. Frågan är om det nu har skett ett trendbrott.

Det är dock pensionskostnaderna som har betydelse för de kommunalabudgetarna och som påverkar utrymmet för verksamheterna. Sedan år 2000har kostnaderna ökat kraftigt, särskilt i landstingen. En del av förklaringen äratt man har dubbla kostnader, både för det gamla pensionssystemet och fördagens anställda. Utbetalningarna på den gamla skulden ser nu ut att ha kul-minerat för att därefter ligga kvar på en relativt hög nivå de närmaste tio åren.

En förklaring till att skulden nu ser ut att vara på toppnivå samtidigt somkostnaderna fortsätter öka snabbt är att den gamla skulden amorteras i taktmed de höga pensionsutbetalningarna.

I ett särskilt kapitel i rapporten ger vi en bild av de kommunala tjänste-pensionerna, kostnaderna för dessa och pensionsskulden.



*Korttidsboenden är en särskild form av äldreboenden där man bor en begränsad tid.



SamhällsekonomiTillväxten i omvärlden fick bättre fart i fjol. Även den svenskaekonomin växlade upp i tempo. I kalenderkorrigerade termerväxte Sveriges BNP med 2,3 procent helåret 2014 och mot slutetav året snuddade tillväxttalen vid det dubbla. Återhämtningen iomvärlden beräknas fortgå och vår bedömning är att den svens-ka ekonomin växer i snabb takt också i år och nästa år. Tillväxteni BNP beräknas dessa båda år till drygt 3 procent. Sysselsätt-ningen utvecklas därmed fortsatt positivt och arbetslöshetenkan pressas tillbaka. Den positiva utvecklingen på arbetsmark-naden innebär att skatteunderlaget, i reala termer, fortsätterväxa i snabb takt. De offentliga finanserna visar däremot, trotsden positiva utvecklingen, på fortsatta underskott. Nästa årberäknas underskottet i de offentliga finanserna uppgå till 20miljarder kronor vilket motsvarar –0,5 procent av BNP.

Konjunkturen fick förnyad fart i fjol

Den svenska ekonomin befinner sig sedan finanskrisens utbrott i en uttaladlågkonjunktur. Det låga resursutnyttjandet märks bland annat i en dämpadpris- och löneutveckling. Efter raset i produktionen i slutet av 2008 och bör-jan av 2009 skedde en viss återhämtning under de två följande åren, men dä-refter har återhämtningen i den svenska ekonomin varit svag. bnp backadenågot 2012 och ökade endast måttligt 2013. Under fjolåret blev det bättre fartmed en tillväxt på 2,1 procent (2,3 procent kalenderkorrigerat).

De senaste årens relativt svaga utveckling av svensk ekonomi kan i huvud-sak återföras på en svag utveckling i vår omvärld. bnp på våra viktigaste ex-portmarknader ökade med endast 0,9 procent per år 2012 och 2013, att jämfö-ra med 2,0 procent i genomsnitt under perioden 1999–2011. Under fjolåret ficktillväxten bättre fart och nådde 1,7 procent, men även detta är en tillväxt klartlägre än ett historiskt genomsnitt.

Den svaga utvecklingen i omvärlden har inneburit att också den svenska ex-porten utvecklats svagt. Även utvecklingen av inhemsk efterfrågan var däm-


KAPITEL1

pad 2012 och 2013, men en betydande omsvängning skedde 2014. Inhemsk ef-terfrågan växte då med hela 3,4 procent, vilket är en stark siffra också i ett merhistoriskt perspektiv. Även exporten fick bättre fart och ökade i ungefär sam-ma takt.

Även om tillväxten fick bättre fart i fjol så är genomsnittet för de tre åren2012–2014 ganska magert. Men trots den svaga utvecklingen av produktionoch efterfrågan har sysselsättningen utvecklats relativt starkt. Enligt natio-nalräkenskaperna har antalet arbetade timmar i den svenska ekonomin ökatmed i genomsnitt 0,9 procent per år mellan 2011 och 2014 vilket är en ökningi samma takt som bnp. År 2014 ökade antalet arbetade timmar med 1,8 pro-cent vilket är en mycket stark siffra.

Huruvida 2014 ska betecknas som ett bra eller ett mindre bra år beror på varfokus läggs. Produktion och efterfrågan har, totalt sett, utvecklats ungefärsom vanligt, det vill säga med en tillväxt som ett genomsnittligt år. Sys-selsättningen och kommunsektorns skattunderlag (i reala termer) har däre-mot utvecklats väsentligt bättre än normalt.

Internationell konjunktur på väg upp

Den ekonomiska utvecklingen ser mycket olika ut i olika delar av världen. Iusa och Storbritannien har en relativt stark ekonomisk tillväxt fört med sigatt arbetslösheten påtagligt har pressats tillbaka. Även i Tyskland har ar-betslösheten reducerats och nått låga tal – trots att tillväxten i produktionendär inte nått samma höga tal. I stora delar av euroområdet i övrigt är ar-betslösheten fortsatt mycket hög. Där kommer det att ta tid innan konjunk-turell balans nås.

I samband med finanskrisen talades det mycket om de så kallade piigs-länderna. I Portugal, Italien, Irland, Grekland och Spanien beskrevs de eko-nomiska problemen som särskilt omfattande. Förra året ökade bnp i dessaländer med sammantaget 0,6 procent. Det kan jämföras med en tillväxt på 0,9procent för euroområdet som helhet. pigs-länderna sackar således fortfa-rande efter, men skillnaden i tillväxt är inte längre lika stor. För svensk del ut-vecklades exporten till piigs-länderna förra året till och med bättre än ex-porten till många andra länder (diagram 3).


1. Samhällsekonomi

Diagram 3 • Svensk varuexport fördelat på olika områden åren 2012–2014

Procentuell förändring i svenska kronor räknat

PIIGS

Övriga EMU

Övriga världen

−15

−10

−5

0

5

10

15

20

2012 2013 2014

Proc

ent

Exporten till PIIGS-länderna överraskadepositivt i fjol.

Källa: Statistiska centralbyrån.

I år väntas den ekonomiska utvecklingen i euroområdet förstärkas ytterliga-re. Överlag väntas tillväxten bli starkare i år jämfört med i fjol. Inte minst gäl-ler det för väst- och centraleuropeiska länder som Frankrike, Belgien, Neder-länderna och Österrike. Men även i piigs-länderna väntas tillväxten få bätt-re fart. En relativt svag euro, fortsatt låga oljepriser och låga räntor gör ocksåatt den tyska ekonomin fortsatt stärks.

En ökad tillväxt i euroområdet tillsammans med en fortsatt gynnsam utveck-ling av den amerikanska och den brittiska ekonomin gör att framtiden kan sesan med någorlunda tillförsikt. Ett smolk i glädjebägaren är att utvecklingen ide för svensk export så viktiga nordiska grannländerna fortsätter vara gans-ka svag i år även om tillväxten också här gradvis blir allt starkare. Norge plågasav nedgången i oljepriset och den därmed sammanhängande nedgången i olje -investeringarna. Den finska ekonomin brottas samtidigt med stora struktur-problem vilket håller tillbaka deras tillväxt.

Sammantaget beräknas bnp i de för svensk export mest betydelsefullamottagarländerna växa med 2,0 procent i år och med 2,2 procent nästa år. Detär dubbla tillväxten mot 2012 och 2013 då exportvägd bnp enbart ökade med1 procent årligen.

Riksbanken håller kronan fortsatt svag

Räntorna är för närvarande extremt låga i Europa och i Nordamerika. I fleraländer är de korta marknadsräntorna i stort sett obefintliga och i vissa fall tilloch med negativa. Också de längre räntorna är extremt låga. I Sverige har rän-tan på tioåriga statsobligationer sedan slutet av mars understigit en halv pro-cent samtidigt som räntan på femåriga statsobligationer i nuläget är negativ.I flera andra länder i Nordeuropa är situationen likartad. De i stort sett obe-fintliga obligationsräntorna indikerar att marknaden under mycket lång tidframöver räknar med en fortsatt mycket expansiv penningpolitik med fort-satt mycket låga korträntor.

Vår bedömning är att räntorna i närtid förblir ytterligt låga, men att envändning uppåt är att vänta i samband med att den internationella konjunk-turen stärks och tidpunkten för höjda styrräntor närmar sig. Först ut att höjastyrräntorna lär bli centralbankerna i usa och Storbritannien. ecb väntasdäremot avvakta ett par år till. För svensk del väntas den första höjningen avstyrräntan komma i mitten av nästa år.


1. Samhällsekonom

Tabell 1 • Internationell BNP-tillväxtProcentuell förändring, kalenderkorrigerade värden

2013 2014 2015 2016

USA 2,2 2,4 3,0 2,8Tyskland 0,2 1,6 1,9 2,0Storbritannien 1,7 2,6 2,6 2,5Norden* 0,5 1,2 1,3 1,7Euroområdet –0,4 0,9 1,5 1,8Världen** 3,3 3,5 3,5 3,7Exportvägd BNP° 1,0 1,7 2,0 2,2Sverige 1,3 2,3 3,2 3,3

*Danmark, Finland och Fastlandsnorge viktade med deras respektive betydelse som mottagareav svensk export. ** Vägt med köpkraftsjusterade vikter. °BNP-utvecklingen i ett tjugotalländer viktade med dessa länders respektive betydelse som mottagare av svensk export.Källa: Konjunkturinstitutet och Sveriges Kommuner och Landsting.

Tillväxten blir gradvis allt starkare i eu-roområdet.

Den svenska riksbankens mer eller mindre uttalade strategi är att få upp in-flationsförväntningarna inför den stundande avtalsrörelsen. En del i dennastrategi är att hålla kronan fortsatt svag och på den vägen få in inflationutifrån samtidigt som de svenska exportföretagens konkurrenskraft hållsuppe. Hittills har strategin varit framgångsrik. Kronan har tappat ungefär enfjärdedel i värde mot den amerikanska dollarn och det brittiska pundet jäm-fört med för två år sedan. Under samma tid har kronan också minskat en tion-del i värde mot euron. Även om den svenska kronan samtidigt stärkts motandra valutor, som till exempel den norska kronan, så har den sammantagetförsvagats med drygt 10 procent under de senaste två åren.

I denna rapport utgår vi ifrån att Riksbanken under det närmsta året lyck-as hålla kronan fortsatt svag. I och med höjningen av styrräntan nästa som-mar kommer kronan att stärkas bland annat mot euron.

Svensk ekonomi på gång

Under fjolåret ökade den inhemska efterfrågan i den svenska ekonomin på-tagligt. Framförallt investeringarna i byggnader och anläggningar ökademycket snabbt. Förutsättningar finns för en fortsatt stark tillväxt i inhemskefterfrågan också i år och nästa år. Företagens investeringar och hushållenskonsumtionsutgifter är alltjämt relativt låga. Med en ökad framtidstro bör fö-retagens och hushållens benägenhet att investera och konsumera höjas yt-terligare. För att framtidstron ska stärkas krävs dock att utvecklingen i om-världen uppfattas som mer stabil. Det innebär att den internationella kon-junkturen behöver förstärkas ytterligare och den svenska exporttillväxten be-höver få bättre fart.

Den bedömning som i denna rapport görs om den internationella ekono-min ligger väl i linje med ett sådant scenario. En stabilare omvärld och en bätt-re exporttillväxt gör att den inhemska efterfrågan kan fortsätta växa snabbt.Därigenom har den svenska ekonomin stora möjligheter att nå konjunkturellbalans nästa år. Möjliga bakslag kan emellertid inte uteslutas och då framfö-rallt inte vad gäller utvecklingen i Europa. En förutsättning för vår prognos äratt återhämtningen i euroområdet i år når fastare mark.

Den bedömning vi gör är att svensk exporttillväxt förbättras ytterligare nå-got i år och nästa år. Bakgrunden är en snabbare ekonomisk tillväxt på våra ex-portmarknader och en därmed allt snabbare växande import i dessa länder.Den svenska exporten påverkas också i positiv riktning av den försvagning avden svenska kronan som skett. Mot de viktigaste konkurrentländernas valu-tor har kronan försvagats med 12 procent mellan 2013 och 2015 (tabell 3).

Fjolårets utveckling innebar ett betydande omslag för investeringarna.Mest framträdande var den tjugoprocentiga ökningen av bostadsinvestering-arna efter en period av tillbakagång. Det mesta tyder på att bostadsinvester-


1. Samhällsekonomi

Tabell 2 • Svenska räntor och kronkurser, årsgenomsnittProcent

2013 2014 2015 2016

Reporänta* 0,75 0,00 –0,25 0,503-månaders statsskuldväxlar 0,9 0,4 –0,2 0,010-åriga statsobligationer 2,1 1,7 0,6 1,5Växelkurs, kr/euro 8,65 9,10 9,30 8,97Växelkurs, kr/dollar 6,51 6,86 8,81 9,00

*Vid årets slut.Källa: Riksbanken och Sveriges Kommuner och Landsting.

Penningpolitiken håller kronan svag.

ingarna fortsätter växa kraftigt. Även övriga byggnadsinvesteringar har under2014 gått mycket starkt och förväntas göra så även i år. Byggnadsföretagensförväntningar inför framtiden är fortsatt mycket starka, vilket bland annatmärks i Konjunkturbarometern. Det låga ränteläget har bidragit till upp-gången och tillsammans med ljusare konjunkturutsikter överlag bör detta fåfart även på övriga investeringar. Vår bedömning är att investeringarna, totaltsett, fortsätter växa i snabb takt i år och nästa år (tabell 4).

Hushållens sparande är för närvarande mycket högt. Hushållens konsum-tionsutgifter har under de senaste åren inte hållit jämna steg med hushållensinkomster. I fjol uppgick hushållens sparkvot till 16,0 procent vilket kan jäm-föras med ett genomsnitt på 5,4 procent för perioden 1980–2010. Någon själv-klar förklaring till det idag mycket höga hushållssparandet finns inte. Fakto-rer som i sammanhanget brukar nämnas är osäkerhet om den svenska eko-nomins framtid, urholkade ersättningsnivåer i trygghetssystemen, det nyapensionssystemet, en utveckling mot större inkomst- och förmögenhets skill -nader, skärpta amorteringskrav på lån, samt en upplevd risk för framtida fal-lande tillgångspriser.

Dagens extremt låga räntor borde enligt skolboken stimulera till ökad kon-sumtion, men det kan också vara så att hushållen uppfattar de låga räntornasom i hög grad tillfälliga och därför inte uppfattar tillskottet i disponibel in-komst som ett reellt och bestående konsumtionsutrymme. Nedgången i hus -hållens utgiftsräntor från 5½ procent (mitten av år 2008) till 2½ procent (ibörjan av i år) motsvarar en nedgång i räntesatsen på 3 procentenheter. Medhushållens nuvarande skulder motsvarar det efter ränteavdrag cirka 80 mil-jarder kronor. Om dessa pengar fullt ut sparades skulle de motsvara ett extrasparande på knappt 4 procentenheter i sparkvot räknat.

Vår bedömning är att hushållens sparande på sikt kommer att sjunka, blandannat till följd av ett normalare och högre ränteläge. För i år och nästa år räk-nar vi dock inte med att några större förändringar sker i hushållens sparande.


1. Samhällsekonom

Tabell 3 • Internationell tillväxt och svensk exportProcentuell förändring

2012 2013 2014 2015 2016

Internationell BNP* 0,9 1,0 1,7 2,0 2,2Valutakurs, skr/nat. val**. –1,3 –2,8 4,9 6,9 –2,0Svensk export 1,0 –0,1 3,3 5,1 6,0Bytesbalans, % av BNP 6,3 6,9 5,8 6,3 5,7

*BNP-utvecklingen i ett tjugotal länder viktade med dessa länders respektive betydelse sommottagare av svensk export.**Kronans kurs mot svensk exports främsta konkurrentländers valutor.Källa: Statistiska centralbyrån och Sveriges Kommuner och Landsting.

Starkare internationell tillväxt och kron-försvagning stärker svensk export.

Tabell 4 • Fasta bruttoinvesteringarProcentuell förändring i fasta priser

2012 2013 2014 2015 2016

Bostäder –11,8 2,1 20,3 10,2 5,5Övrigt Näringsliv 2,4 –1,6 4,6 5,6 7,6Kommunala investeringar 5,1 3,5 6,7 8,6 6,8Statliga investeringar –0,6 0,6 –2,1 –0,5 2,0Totalt –0,2 –0,4 6,5 6,1 6,6

Byggnadsinvesteringar –0,3 –2,6 12,2 8,5 5,8

Källa: Statistiska centralbyrån och Sveriges Kommuner och Landsting.

Investeringarna fortsätter öka i snabbtakt.

Hushållens disponibla inkomster ökar förhållandevis snabbt och det gör ock-så hushållens konsumtionsutgifter (tabell 5).

En snabbare tillväxt i exporten och hushållens konsumtionsutgifter tillsam-mans med en fortsatt mycket snabb tillväxt i investeringarna gör att bnp väx-er med uppemot 3,5 procent i år och nästa år. Bedömningen baseras på en ök-ning av offentlig konsumtion med 2,1 procent i år och 1,6 procent 2016. Meddenna utveckling bedöms svensk ekonomi nå konjunkturell balans under lop-pet av 2016.

Tillväxtutsikterna 2017 och 2018De närmast kommande åren utgår vi från en internationell ekonomisk till -växt av samma omfattning som i år, det vill säga en bnp-tillväxt på 2,0 procentper år på Sveriges viktigaste exportmarknader. Svensk export utvecklas docksvagare dessa år beroende på att kronan övergår från att försvagas i år och näs-ta år till en förstärkning på sikt.

Även tillväxten i investeringarna beräknas bli mer måttlig 2017 och 2018.Det gäller såväl näringslivets som kommunsektorns investeringar. Efter enkraftfull uppgång i bostadsbyggandet åren 2014–2016 beräknas denna ut-veckling därefter också bli mer begränsad.

Hushållens konsumtionsutgifter bedöms däremot fortsätta växa i relativtsnabb takt också 2017 och 2018. Som framgått tidigare är hushållens sparan-de i utgångsläget mycket högt och någon mer påtaglig nedgång beräknas inteske varken i år eller nästa år. Åren 2017 och 2018 utvecklas hushållens in-komster väsentligt långsammare än åren 2014–2016. Den främsta anledning-en är en väsentligt svagare utveckling av sysselsättningen. Det gör att hushål-lens sparande sjunker, men sparandet kan betecknas som mycket högt även2018 vid en historisk jämförelse (diagram 4).


1. Samhällsekonomi

Tabell 5 • Hushållens inkomster och konsumtionsutgifterProcentuell förändring i fasta priser

2012 2013 2014 2015 2016

Real disponibel inkomst 3,8 2,1 2,7 3,0 3,3Konsumtionsutgifter 0,8 1,9 2,4 3,2 3,5Sparkvot 15,2 15,6 16,0 15,8 15,5

Källa: Statistiska centralbyrån och Sveriges Kommuner och Landsting.Hushållens konsumtionsutgifter.

Diagram 4 • Hushållens konsumtion och sparandeProcent av disponibel inkomst respektive procentuell förändring i fasta priser

Sparkvot

Sparkvot enl äldre definition

Hushållens konsumtionsutgifter

−6

−4

−2

0

2

4

6

8

10

12

14

16

1980 1982 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016 2018

Proc

ent

Hushållens sparande förblir högt 2015 och2016, men därefter sjunker sparandet tillföljd av att hushållens konsumtionsutgif-ter ökar snabbare än deras inkomster.


Inhemsk efterfrågan stärks 2017 och 2018 av att den kommunala konsum-tionen fortsatt växer relativt snabbt. Kostnaderna i kommunsektorn förut-sätts dessa år utvecklas i enlighet med demografin plus ett påslag på 0,7 pro-centenheter. Det senare i linje med hur utvecklingen har sett ut under det se-naste decenniet. Det är liktydigt med en konsumtionstillväxt på 1,9 procent2017 och 1,8 procent 2018. Den statliga konsumtionen förutsätts öka med 0,5procent per år.

Arbetsmarknad

De senaste årens relativt starka utveckling av sysselsättning och arbetadetimmar har lett till att arbetsmarknadsgapet, skillnaden mellan uppmätta an-tal arbetade timmar och den skattade nivån för arbetade timmar i konjunk-turell balans1, succesivt har minskat och uppskattades till drygt en procent2014. Den allt starkare bnp-tillväxten innebär att det finns förutsättningar fören fortsatt sysselsättningsökning. Den bilden bekräftas också i Konjunktur-barometerns frågor om företagens förväntningar om sysselsättningsutveck-lingen. Se diagram 5 på sidan 18.

Denna prognos är den första sedan finanskrisen där vi förutser att kon-junkturell balans kommer att uppnås på arbetsmarknaden under prognospe-rioden. Under andra halvåret 2016 sjunker arbetslösheten ned till 6,6 procentoch den andel av befolkningen i åldern 15–74 år som ingår i arbetskraften upp-går till 71,6 procent. Det är nivåer som innebär att inflationen därefter når upptill runt 2 procent.

Arbetskraftsdeltagandet har ökat markant sedan 2009, vilket är förklaring-en till att arbetslösheten inte sjunkit nämnvärt trots sysselsättningsökning.Nivån 2014 var så hög att vi bedömer att den snarast låg lite över nivån i balanspå arbetsmarknaden. Effekterna av de reformer som alliansregeringen ge-nomförde bör klinga av och dessutom motverkas av den stora flyktingin-vandring som vi sett de senaste åren och som inte ser ut att återgå till mer nor-mala nivåer på ett tag (se fördjupningen om hur flyktinginvandringen påver-kar vår framskrivning).2 Det har hittills tagit lång tid för flyktingar att etable-ra sig på arbetsmarknaden, deras arbetskraftsdeltagandet är lägre och ar-betslösheten högre än för andra befolkningsgrupper.


1. Samhällsekonom

Tabell 6 • FörsörjningsbalansProcentuell förändring i fasta priser

2013 2014 2015 2016* 2017 2018

BNP 1,2 2,1 3,4 3,5 2,2 1,7Import –0,7 6,5 6,0 6,4 4,1 3,6Hushållens konsumtion 1,9 2,4 3,2 3,5 2,7 2,5Offentlig konsumtion 0,7 1,9 2,1 1,6 1,5 1,5Stat 1,6 1,8 1,8 1,0 0,5 0,5Kommuner 0,4 1,9 2,2 1,8 1,9 1,8Fasta bruttoinvesteringar –0,4 6,5 6,1 6,6 2,4 1,4Lagerinvesteringar* 0,0 0,2 0,1 –0,1 –0,1 0,0Export –0,1 3,3 5,1 6,0 3,9 2,9Summa användning 0,7 3,4 4,1 4,3 2,8 2,3

BNP kalenderkorrigerad 1,3 2,3 3,2 3,3 2,4 1,8

*Lageromslag i procent av BNP.Källa: Statistiska centralbyrån och Sveriges Kommuner och Landsting.

BNP växer 2015 och 2016 årligen med när-mare 3½ procent. Efter att den svenskaekonomin nästa år nått konjunkturell ba-lans blir tillväxten svagare.

1. Det antal arbetade timmar som är förenligt med Riksbankens mål för inflationen.2. Den befolkningsframskrivning vi använder är SCBs senast publicerade (maj 2014). Både Konjunktur -institutet och Finansdepartementet använder senare, icke publicerade prognoser, som har en betydligtsnabbare befolkningsökning (större flyktinginvandring). KI har till exempel en befolkning i åldern 15–74 år2018 som är 1,4 procent större än den vi använder.

Eftersom det inte är arbetskraftsdeltagandet som förklarar arbetsmarknads-gapet återstår arbetslösheten som förklaring. Det framgår också av diagram 6.Vid slutet av 2014 var arbetslösheten 1 dryg procentenhet högre än jäm -viktsarbetslösheten. Ett gap som sluts vid mitten av nästa år. Man ska dockvara medveten om att skattningar av jämviktsarbetslösheten är mycketvanskliga. Olika skattningar ger väldigt olika resultat, det verkar också somom nivån följer den faktiska arbetslöshetsnivån. Det skulle kunna innebäraatt en minskad faktisk arbetslöshet trycker ned jämviktsarbetslösheten yt-terligare.

Att arbetsmarknadsgapet sluts 2016 innebär att sysselsättningsutvecklingenblir mer beroende av befolkningsförändringar och befolkningen förväntasöka relativt långsamt. Antalet arbetade timmar ökar därför endast med 0,3–0,4 procent 2017 och 2018.


1. Samhällsekonomi

Diagram 6 • Jämviktsarbetslöshet och faktisk arbetslöshetProcent av arbetskraften

Jämviktsarbetslöshet

Faktisk arbetslöshet

0

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

11

12

1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016

Proc

ent

Vi räknar med att arbetsmarknaden är ibalans 2016. Då kommer arbetslöshetenatt ligga i nivå med jämviktsarbetslöshe-ten på drygt 6,5 procent.

Källa: Statistiska centralbyrån och Sveriges Kommuner och Landsting.???

Diagram 5 • BNP, arbetade timmar och produktivitetIndex 2000 kvartal 1 = 100, säsongsrensade värden

BNP

Arbetade timmar

Produktivitet

95

100

105

110

115

120

125

130

135

140

145

2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016

Inde

x 20

00

, kv1

= 10

0

Produktiviteten som legat på oförändradnivå sedan 2006 antas öka något i vår pro-gnos.



1. Samhällsekonomi

Tabell 7 • Nyckeltal arbetsmarknadTusental respektive procent

2014 2015 2016 2017 2018

Befolkning 15–74 7 206 7 267 7 321 7 358 7 384% förändring 0,7 0,9 0,7 0,5 0,4

Arbetskraften 5 186 5 219 5 245 5 266 5 287% förändring 1,4 0,7 0,5 0,4 0,4

Rel AK-tal, % 72,0 71,8 71,6 71,6 71,6Arbetslöshet, % 7,9 7,5 6,9 6,6 6,6Sysselsatta 4 774 4 829 4 882 4 918 4 937% förändring 1,5 1,2 1,1 0,7 0,4

Arbetade timmar 7 672 7 764 7 842 7 876 7 897% förändring 1,8 1,2 1,0 0,4 0,3

NR timlöner, % 1,9 3,0 3,2 3,4 3,5KL timlöner, % 2,9 3,0 3,2 3,4 3,5Lönesumma, % 3,8 4,2 4,2 3,8 3,8


Balans på arbetsmarknaden från halv års -skiftet 2016 innebär stabilisering av ar-betslösheten och successivt tilltagandelöneökningar.

Invandringen av flyktingar och personer med anknytning till flyk-tingar* har under de senaste åren ökat i omfattning.** 2014 ficknästan 49 000 personer uppehållstillstånd av dessa skäl, jämförtmed knappt 21000 i genomsnitt sedan år 2000. Enligt den senastpublicerade befolkningsframskrivningen från scb beräknas anta-let personer som är födda i Sverige vara 31000 färre 2018 jämförtmed antalet 2014 (tabell 8). Antalet personer födda i länder medstor flyktinginvandring till Sverige beräknas under samma tid ökamed 182 000.

Vi har utvecklat vår framskrivning av den potentiella arbets -kraften och jämviktsarbetslösheten genom att göra den mer detal-jerad. Förutom ålder och kön gör vi också olika antaganden om ar-betskraftsdeltagandet respektive arbetslösheten beroende på fö-delseland (fem grupper av länder), och vistelsetiden i Sverige. An-taganden för de olika grupperna kommer från tillgängliga redovis-ningar i aku och stativ***. Det bör betonas att det till stor delrör sig om uppskattningar. De antaganden vi gör för olika grupperligger fast under hela beräkningsperioden. Man skulle i ställetkunna tänka sig att grupper med från början lågt potentiellt ar-betskraftsdeltagande och hög jämviktsarbetslöshet successivtnärmar sig andra grupper som ett resultat av effektivare flykting-mottagande.

De faktiska talen för arbetskraftsdeltagande och arbetslöshet2014 skiljer sig naturligtvis från våra motsvarande antagna poten-

tiella tal. I våra antaganden ligger också ett implicit antagande omatt arbetsmarknadsgapet för inrikes födda är betydligt mindre äntill exempel för flyktinginvandrare med relativt kort tid i Sverige.Det innebär att sänkningen av den faktiska arbetslösheten mellan2014 och 2018 till större del sker i den senare gruppen.

I tabell 8 redovisas i aggregerad form de olika antagandena. Ar-betskraftsdeltagandet skiljer sig inte nämnvärt mellan personerfödda i Sverige, icke-flyktingar födda utomlands eller flyktingarsom vistats i Sverige i 9 år eller mer. Däremot har flyktingar somvistats kortare tid i Sverige betydligt lägre arbetskraftsdeltagande.

De beräkningar vi gjort indikerar att arbetskraftsdeltagandetminskar med 0,3 procentenheter och att arbetslösheten ökar med0,2 procentenheter fram till 2018 till följd av den större flyktingin-vandringen. Det här sättet att räkna drar alltså ned skatteunderla-gets utveckling. På längre sikt är effekterna mindre, beroende påatt en mindre andel av flyktingarna har kortare vistelsetider i Sve-rige. Det här är naturligtvis en osäker och statisk beräkning. För -utsättningarna är olika till exempel beroende på hur många flyk-tingar som kommer på kort tid, hur efterfrågan på arbetskraft serut och hur metoderna för introduktionen av flyktingar förändras.

*I fortsättningen använder vi begreppet flyktingar, men avser ock-så anknytningsinvandringen.**Förändringarna har varit så stora att både Konjunkturinstitutetoch Finansdepartementet använder senare, icke publicerade pro-gnoser, som har en betydligt snabbare befolkningsökning (störreflyktinginvandring). Konjunkturinstitutet har till exempel en be-folkningsökning (i åldern 15-74 år) mellan 2014 och 2018 som är1,4 procentenheter större än den senast publicerade som vi använ-der, det får naturligtvis effekter både på arbetsutbudet och beho-ven av kommunsektorns verksamheter.***STATIV är en longitudinell individdatabas för integrationsstu-dier som skapats på uppdrag av Integrationsverket och som 2007fördes över till SCB.

Invandringens betydelse för sysselsättningen

Tabell 8 • Befolkningen 15–74 år uppdelat på inrikes respektiveutrikes födda samt prognosantagandenTusental, procent respektive vistelsetid

Antal Förändring AK- Arbets-2014 2014–2018 tal löshet

Födda i Sverige 5 828 –31 72,6 5,2Utr födda, ej flyktingar 548 27 73,2 6,7Flyktingar > 8 år 604 44 70,6 14,0Flyktingar < = 8 år 225 138 46,4 24,7Totalt 7 206 178 71,7 6,7

Källa: AKU, STATIV och Sveriges Kommuner och Landsting.

Tilltagande pris- och löneökningar

I takt med att arbetsmarknadsgapet minskar blir det allt svårare för arbetsgi-varna att rekrytera personal. Det kommer sannolikt betyda att löneökning-arna blir större än under senare år. Det märke/norm som industrins partersatt de senaste åren har legat på cirka 2,2 procent i avtalsmässiga ökningar. In-klusive strukturförändringar och löneglidning har det inneburit totala timlö-neökningar på knappt 3 procent enligt konjunkturlönestatistiken. Vår pro-gnos är 3,0 procent i år och 3,2 procent nästa år, för att därefter närma sig 3,5procent, som vi bedömer förenlig med normalkonjunkturens prisökningaroch produktivitet.

Löneökningarna var enligt nationalräkenskaperna ytterligt låga 2013 och2014. Eftersom också produktiviteten utvecklades långsamt blev ökningarnai enhetsarbetskostnaderna relativt normala. De närmaste åren väntas såvälstörre lönekostnadsökningar som en bättre produktivitetstillväxt. Det gör attenhetsarbetskostnaderna fortsätter öka runt 1 procent årligen. Förädlings -värdespriserna beräknas öka snabbare vilket bidrar till en förbättrad lön-samhet (tabell 9).

Konsumentpriserna har under de senaste åren utvecklats ytterst svagt, vilkethar gjort att även förväntningarna om den framtida prisutvecklingen väsent-ligt skruvats ned. Riksbanken befarar att de låga inflationsförväntningarnaska bli bestående, vilket i sin tur allvarligt skulle försvåra möjligheterna att fåupp inflationen till målsatta 2 procent. Det är bakgrunden till den mycket ex-pansiva penningpolitik som nu förs.

Möjligheterna att få till stånd en högre inflation kan annars beskrivas somrelativt goda: den svenska kronan har under de senaste två åren försvagatsmycket kraftigt samtidigt som tillväxten i svensk ekonomi är relativt hög. Attvi i denna rapport trots detta inte räknar med någon omedelbar uppgång avtolvmånaderstalen för kpi sammanhänger med det tidigare omfattande fallsom skett i oljepris och räntor. Först framåt hösten är det rimligt att räknamed stigande inflationstal. I början av nästa år beräknas kpif (kpi exklusi-ve hushållens räntekostnader) vara uppe i 1½ procent.

Vår bedömning är att svensk ekonomi når konjunkturell balans under 2016.Däremot kommer inflationen att fortsatt understiga 2 procent. Orsaken tillatt inflationen inte når högre nästa år är en fortsatt dämpad prisutveckling ivår omvärld och inte minst då i euroområdet. Importpriserna hålls också till-baka av att kronan stärks nästa år.


1. Samhällsekonomi

Tabell 9 • Näringslivets priser och lönerProcentuell förändring respektive procent

2013 2014 2015 2016 2017 2018

Lön (inkl. sociala avgifter) 1,8 2,1 3,5 3,9 3,5 3,5Produktivitet* 1,4 1,0 2,6 3,1 2,7 2,1Enhetsarbetskostnad* 0,5 1,0 0,8 0,9 0,8 1,3Förädlingsvärdespris* 0,3 1,2 2,0 1,4 1,7 1,6KPIX 0,5 0,2 0,4 1,4 1,7 1,8KPIF 0,9 0,5 0,9 1,6 1,9 2,0KPI 0,0 –0,2 0,1 1,5 3,3 3,0Reporänta, december 0,75 0,00 –0,25 0,50 1,50 2,25

*Näringslivet exklusive finans- och fastighetsverksamhet.Källa: Statistiska centralbyrån, Konjunkturinstitutet och Sveriges Kommuner och Landsting.

Starkare produktivitetstillväxt och störreprisökningar bidrar till att företagens lön-samhet förbättras gradvis framöver.

Fortsatt stark real skatteunderlagstillväxt

Vi befinner oss nu i det femte året i rad med relativt stark real skatteunder-lagstillväxt och nästa år ser den ut att tillta ytterligare (diagram 7). Den posi-tiva utveckling vi sett förklaras främst av en, i förhållande till bnp-tillväxten,stor ökning av arbetade timmar. En annan faktor som var särskilt gynnsam ibörjan av perioden är att de sammantagna pris- och lönehöjningar som på-verkar sektorns kostnader är mindre än höjningen av den genomsnittliga lö-nenivån på arbetsmarknaden (som har stor betydelse för skatteunderlaget).I allmänhet bidrar denna faktor med ungefär en halv procentenhet, men 2011och 2012 var dess bidrag ungefär dubbelt så stor.

Även i år ger sysselsättningen och prisfaktorn rejäla bidrag till den reala skat-teunderlagstillväxten. Dessutom gynnas skatteunderlaget 2015 av att höj-ningen av grundavdragen är liten till följd av låg inflation i juni 2014. Atttillväxten tilltar nästa år beror främst på att den automatiska balanseringenav allmänna pensioner beräknas ge extra höjningar av pensionsinkomsterna.

Våra beräkningar utgår från att den konjunkturella återhämtning vi nu be-finner oss i leder till att arbetsmarknaden når balans under 2016 och att sys-selsättningen därefter ökar i samma takt som arbetskraftsutbudet. Det bety-der att arbetade timmar inte ökar lika snabbt framöver som i den nuvarandekonjunkturuppgången. För att våra kalkyler ska bli rimliga på längre sikt räk-nar vi dessutom med att grundavdragen efter 2016 ökar i samma takt som tax-erad inkomst, vilket ger lägre skatteunderlagstillväxt. Den sammantagna ef-fekten blir att skatteunderlagstillväxten avtar i såväl nominella som reala ter-


1. Samhällsekonomi

Tabell 10 • Nominell och real skatteunderlagstillväxt samt prisutvecklingProcent

2013 2014 2015 2016 2017 2018

Faktiskt skatteunderlag 3,4 3,2 5,0 5,4 4,3 4,2Regelförändringar –0,2 –0,4 0,4 0,2 0,0 0,0Underliggande 3,6 3,6 4,5 5,2 4,3 4,2Prisutveckling 2,1 2,3 2,4 2,8 2,8 3,0Realt skatteunderlag 1,5 1,3 2,1 2,3 1,4 1,1


Regelförändringar 2014 och 2015 gör attdet underliggande skatteunderlagets ök-ningstakt inte förändras lika dramatisktsom det faktiska.

Diagram 7 • Real skatteunderlagstillväxt för kommuner, landsting och sammanvägtIndex

Kommuner

Sammanvägt

Landsting

100

102

104

106

108

110

112

2013 2014 2015 2016 2017 2018

Inde

x 20

13 =

100

Skatteunderlaget växer i god takt ochberäknas fortsätta göra det perioden ut.På grund av högre andel personalkostna-der och att lönerna ökar snabbare änandra priser har kommunerna sämre realutveckling än landstingen.

Källa: Skatteverket och Sveriges Kommuner och Landsting.

mer. Samtidigt innebär det förbättrade konjunkturläget tilltagande pris- ochlöneökningstakt, vilket medför att inbromsningen blir större i reala än i no-minella termer.

Starkare tillväxt och finansierade reformer ger minskat un-derskott i finansiellt sparandeDen offentliga sektorns finansiella sparande uppvisade ett underskott mot-svarande 2,1 procent av bnp förra året3. Underskottet har gradvis ökat de se-naste åren på grund av lågkonjunkturen som följde av finanskrisen och denexpansiva finanspolitik som förts i syfte att stimulera ekonomin. I år och näs-ta år förväntar vi oss en markant förbättring av de offentliga finanserna närkonjunkturen förbättras och bnp-tillväxten närmar sig 3,5 procent. Därtillförväntas de reformer som genomförs finansieras med motsvarande belopp.Vi har räknat med de förslag som aviserades i vårpropositionen 2015. För i årinnebär det finansierade reformer på 8 miljarder kronor och för 2016 på 20miljarder kronor.

Vi räknar med att årets underskott näst intill halveras jämfört med fö-regående år (tabell 11). Förklaringen ligger i att utgifterna sjunker i relationtill bnp med över en procentenhet. Även om den offentliga konsumtionenökar i år så ökar den inte i samma takt som bnp. Även de offentliga investe -ring arnas andel av bnp minskar. Därtill kommer en måttlig ökning av hushålls -transfereringarna. Den fallande arbetslösheten medför lägre kostnader förarbetsmarknadsersättningar (a-kassa och aktivitetsstöd) samtidigt som höj-ningen av ersättningstaket från september bara delvis slår igenom i år. Denlåga inflationen medför därtill att transfereringar som är knutna till inflatio-nen ökar långsamt.

Nästa år fortsätter de offentliga finanserna att stärkas till största delen som enföljd av en fortsatt fallande utgiftskvot. Inkomsternas andel av bnp ökaremellertid med en tiondels procentenhet av bnp delvis beroende på att slo-pandet av nedsättningen av socialavgifter för unga får full effekt.


1. Samhällsekonomi

Tabell 11 • Den offentliga sektorns finanserProcent av BNP

2014 2015 2016 2017 2018

Inkomster 48,3 48,1 48,2 48,6 49,2varav skatter o avgifter 44,2 44,3 44,4 44,7 45,1

Utgifter 50,4 49,2 48,7 48,9 49,4Konsumtion 26,3 26,0 25,7 25,7 25,8Investeringar 4,5 4,3 4,3 4,3 4,3Transfereringar 18,7 18,2 17,9 18,1 18,3

varav hushållstransfereringar 15,0 14,7 14,7 14,8 14,9Ränteutgifter 0,9 0,8 0,8 0,9 1,0

Finansiellt sparande –2,1 –1,2 –0,5 –0,4 –0,3Staten –1,6 –0,9 0,1 0,4 0,4Ålderspensionssystemet 0,1 0,1 0,0 –0,1 –0,2Kommunsektorn –0,6 –0,4 –0,6 –0,6 –0,5

Bruttoskuld 43,9 43,4 41,6 40,6 39,7Finansiell nettoförmögenhet 21,3 20,2 21,3 22,6 24,2

Källa: Statistiska centralbyrån, Konjunkturinstitutet och Sveriges Kommuner och Landsting.

Den offentliga sektorn förväntas ha un-derskott under hela beräkningsperioden.

3. Enligt Nationalräkenskaperna som publicerades den 27 februari i år. Därefter har Statistiska central-byrån publicerat uppgifter i samband med den rapportering av statistik för de offentliga finanserna somåligger Sverige som medlem i EU, den så kallade EDP-rapporteringen. Den offentliga sektorns finansiellasparande för 2014 var då –1,9 procent av BNP.

Offentliga finanser långsamt på väg mot balans

År 2017, då ekonomin befinner sig i konjunkturell balans, förväntar vi oss ettmindre underskott för den offentliga sektorns finansiella sparande (tabell 11).Även 2018, slutåret för våra beräkningar, kvarstår ett underskott på 0,3 pro-cent av bnp. Förbättringen som emellertid förväntas ske med knappt två pro-centenheter från 2014 till 2018 följer av att inkomsterna i relation till bnp

beräknas öka med en knapp procentenhet, medan utgifterna minskar litemer. Statens finansiella sparande är mest konjunkturkänsligt, vilket också in-nebär att det förbättras snabbt under konjunkturåterhämtningen för att se-dan uppvisa ett överskott från och med 2017. Kommunsektorns finansiellasparande ligger på ett underskott runt en halv procent av bnp, vilket för åren2017 och 2018 är förenligt med ett resultat på en procent av skatter och bi-drag 4. Ålderspensionssystemets sparande går från ett litet överskott till ett li-tet underskott då den automatiska balanseringen i pensionssystemet intelängre håller tillbaka utbetalningarna och utgifterna därmed ökar något snab-bare än inkomsterna.

De antaganden vi gör i våra beräkningar är att ersättningsgraden i de socialatransfereringssystemen bibehålls och att den kommunala konsumtionen frånoch med 2017 ökar i takt med demografin plus en historisk trend på 0,7 pro-cent per år. Från och med 2017 antar vi vidare att statsbidragen ökar med 2procent realt samt att kommunsektorn anpassar sitt skatteuttag så att kom-muner och landsting uppnår ett resultat på en procent av skatter och bidrag.Det medför att kommunalskatten blir 88 öre högre 2018 jämfört med idag, vil-ket ger en förstärkning av de offentliga finanserna på cirka 20 miljarder kro-nor. I våra kalkyler når inte det offentliga finansiella sparandet upp till riks-dagens mål om ett överskott på en procent av bnp över en konjunkturcykel.För att uppnå målet skulle det behövas ytterligare budgetförstärkningar pånästan 60 miljarder kronor 2018. Tillsammans med de skattehöjningar som vilagt in för kommunsektorn skulle det innebära budgetförstärkningar på när-mare 80 miljarder kronor för att nå målet.

Motiven bakom införande av överskottsmålet var att minska den offentli-ga sektorns nettoskuld och att minska den offentliga skuldsättningen för att


1. Samhällsekonomi

4. Finansiellt sparande som används i detta avsnitt är skillnaden mellan icke periodiserade inkomster ochutgifter till skillnad mot ekonomiskt resultat som bygger på periodiserade intäkter och kostnader. Det se-nare begreppet används i Kommun- respektive Landstingskapitlen.

Diagram 8 • Finansiellt sparande i offentlig sektorProcent av BNP

Staten

Pensionssystemet

Kommunsektorn

−2,0

−1,5

−1,0

−0,5

0,0

0,5

1,0

1,5

2014 2015 2016 2017 2018

Proc

ent a

v BN

P

Statens finansiella sparande är konjunk-turkänsligt och förväntas därmed stärkasmarkant under konjunkturåterhämtning-en.

Källa: Statistiska centralbyrån, Konjunkturinstitutet och Sveriges Kommuner och Landsting.

kunna möta en åldrande befolkning. I dag ser vi ett tilltagande demografisktutgiftstryck och att den offentliga konsoliderade bruttoskulden har minskatfrån cirka 70 procent av bnp på 1990-talet till dagens nivå på dryga 40 procent.Det kan därför finnas skäl att göra fördjupade analyser av de framtida finan-sieringsbehoven kopplat till den offentliga sektorns finansiella ställning.


1. Samhällsekonomi

Fem gånger per år gör skl bedömningar avskatteunderlagets utveckling. Dessa be-dömningar sträcker sig 3 till 4 år fram i ti-den, men mycket av fokus ligger i dessarapporter på utvecklingen under inneva-rande och nästkommande år. De bedöm-ningar som i denna Ekonomirapport görsför 2015 och 2016 utgör en viktig input ikommunernas och landstingens föreståen-de budgetarbete. Skatteunderlagstillväxtenhar stor betydelse för sektorns möjligheteratt få kostnader och intäkter att gå ihop.

Tyvärr är möjligheterna att göra träff-säkra prognoser för samhällsekonominsoch skatteunderlagets utveckling på dennasikt relativt begränsade. I en analys somomfattar skl:s, regeringens och Ekonomi-styrningsverkets skatteunderlagsprogno-ser för åren 2004–2013 konstateras att deprognoser som görs i mars/april året innani genomsnitt missar utfallets utveckling

med 1 procentenhet. I samma analys kon-stateras att prognoserna haft sämre träff-säkerhet än en naiv prognos som utgåttfrån att skatteunderlaget varje år ökar med4,0 procent.*

Det bör därför understrykas att de be-dömningar som här görs beträffande sam-hällsekonomins och skatteunderlagets ut-veckling nästkommande år är osäkra ochatt sannolikheten för att dessa bedömning-ar längre fram kommer att ändras är gans-ka stor. Sådana revideringar är inte ovanli-ga. Därför är det viktigt att det i kommu-nernas och landstingens budgetarbetefinns en beredskap för att förutsättningar-na, så som de beskrivs i denna rapport,längre fram kan ändras.

*Se vidare rapporten Utvärdering av SKL:smakrobedömningar 2014, som finns påwww.skl.se.

Osäkra prognoser kräver flexibilitet

Diagram 9 • Avvikelser mellan prognos och utfall för skatteunderlaget åren 2004–2013

Procentenheter i skillnad mellan utvecklingen i prognos och utfall

SKL:s prognos

naiv prognos

−2,5

−2,0

−1,5

−1,0

−0,5

0,0

0,5

1,0

1,5

2,0

2,5

3,0

3,5

2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013

Proc

ent

Det är svårt att göra prognoser långt i förväg. De prognoser som görs i mars/april året föreprog nosåret missar i snitt målen med 1 procentenhet. Ju närmare det faktiska året prognosernagörs, desto bättre blir de.


Kommunernas ekonomiKommunernas resultat för 2014 uppgick till 10,6 miljarder ochligger därmed i linje med vad som brukar definieras som godekonomisk hushållning. En femtedel av kommunerna redovisa-de dock ett negativt resultat. En bra utveckling av skatteunder-laget 2015 och 2016 innebär att kommunerna har råd att klarakostnadsökningar i takt med kraftigt ökade demografiska behov.En något sämre skatteunderlagsutveckling 2017 och 2018, i kom-bination med rejält ökade investeringsbehov, ställer ökade kravpå effektiviseringar för att inte resultatet ska försämras.

Ett bra resultat för tredje året i rad

Kommunerna visade enligt det preliminära bokslutet ett resultat på 10,6 mil-jarder kronor 2014. Resultatet motsvarar 2,3 procent av skatteintäkter och ge-nerella statsbidrag. I dessa siffror ingår dock ett antal försäljningar i ett fåtalkommuner till ett sammantaget belopp på cirka 4 miljarder kronor. Justeratför dessa uppgår resultatet i stället till ungefär 1,5 procent av skatter och stats-


KAPITEL2

Diagram 10 • Kommunernas resultat före extraordinära poster 2005–2014

Miljarder kronor respektive procent av skatter och generella bidrag

2,7

3,8

2,7

1,8

2,7

3,2

2,2

3,3 3,4

2,2

9,0

13,3

10,1

7,0

10,6

13,6

9,4

14,315,3

10,6

1

2

3

4

0

5

10

15

A. Procent

B. Miljarder kr

2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014

Under de senaste tio åren har det sam-mantagna resultatet motsvarat 2,8 pro-cent av skatter och generella statsbidrag.


bidrag. Det finns reavinster varje år men såvitt vi kan bedöma av de preli-minära uppgifterna var de extra stora 2014.

Sammantaget har kommunerna haft positiva resultat under de senaste tioåren, med ett resultat som genomsnittligt motsvarar 2,8 procent av skatteroch generella statsbidrag. Då inkluderas tillfälliga tillskott till exempel i formav konjunkturstöd och återbetalningar från afa Försäkring.

Den stora spridningen mellan kommunerna framkommer tydligt vid en ana-lys på kommungruppsnivå. Spridningen var stor både mellan och inom grup-perna. Kommungrupperna storstäder och förortskommuner till storstäderna vi-sade tillsammans ett resultat på 6,7 miljarder kronor, motsvarande drygt 4procent av skatter och generella statsbidrag. Detta står för en stor del av kom-munernas samlade resultat. Samtidigt redovisade glesbygdskommuner och tu-


2. Kommunernas ekonomi

Diagram 11 • Antal kommuner med negativt resultat samt med resultat som motsvarar 2 procentav skatter och statsbidragAntal

16

162

8

214

33

132

7381

25

152

16

184

43

119

20

171

26

171

59

98

Underskott> 2 proc

0

20

40

60

80

100

120

140

160

180

200

220

240

2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 p2014

Ant

al k

omm

uner

Ett stort antal, 59 kommuner, redovisadeett underskott 2014 vilket är det störstaantalet sedan finanskrisen 2008. Dess -utom hade bara en tredjedel av kommu-nerna ett resultat som motsvarade minst2 procent av skatteintäkter och generellastatsbidrag.


Vad visar boxplotdiagram?

Boxplotdiagram används för attåskådliggöra spridningen inomgrupperingar. Boxen för respektivegrupp visar värdena för de mittersta50 procenten av kommunerna.Strecket i boxen anger medianvär-det, den mittersta kommunen.Strecken som strålar ut från boxarnavisar inom vilket spann övriga kom-muner fördelar sig. Punkterna visarextrema värden, men de mest extre-ma värdena har tagits bort.

Diagram 12 • Kommunernas preliminära resultat före extraordinära poster 2014 som andel avskatter och generella statsbidrag, i kommungrupperResultat i procent

Storstäder

Förortskommuner t storstäder

Större städer

Förortskommuner t större städer

Pendlingskommuner

Turism o besöksnäring

Varuproducerande

Glesbygdskommuner

Kommuner i tätbefolkad region

Kommuner i glesbefolkad region

−10 −5 0 10 15Resultat i procent

5

Anm.: Observera att även tillfälliga jämförelsestörande poster ingår, men de mest extrema hartagits bort.Källa: Statistiska centralbyrån och Sveriges Kommuner och Landsting.

rism- och besöksnäringskommuner ett resultat på omkring 0,5 procent. Av de 20glesbygdskommunerna hade 9 ett negativt resultat. Det finns dock inget sam-band mellan kommunstorlek och resultat år 2014.

Kostnaderna följer intäkterna

Kommunernas verksamheter finansieras till största delen av skatteintäkter.Dessa bestäms av skatteunderlagets utveckling och skattesatsen som respek-tive kommun beslutar om. Skatteunderlaget har ökat med 3,9 procent i ge-nomsnitt åren 2005–2014 uttryckt i löpande priser samtidigt som skattesatsensänkts med 11 öre, justerat för skatteväxlingar. Under samma period ökadekostnaderna med 3,7 procent i genomsnitt per år. Som framgår av diagram-met nedan är följsamheten mellan skatteunderlagsutvecklingen och kost-nadsutvecklingen relativt god. Troligen är det efterdyningarna av finanskri-sen som stör följsamheten några av åren.



Diagram 13 • Kommunernas invånarantal och preliminära resultat före extraordinära poster 2014

som andel av skatter och generella statsbidragProcent och antal invånare

−6

−4

−2

0

2

4

6

8

10

0 25 000 50 000 75 000 100 000 125 000 150 000

Antal invånare

Resu

ltat,

proc

ent

För att bättre åskådliggöra variationen harextremvärden och de största kommuner-na utelämnats.


Diagram 14 • Utvecklingen av underliggande skatteunderlag och kostnader, löpande priserProcent

Skatteunderlag Kostnader

0,0

0,5

1,0

1,5

2,0

2,5

3,0

3,5

4,0

4,5

5,0

5,5

6,0

2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016

Proc

ent

Underliggande skatteunderlag avser skat-teunderlaget justerat för korrigeringar tillföljd av regeländringar, som är neutrala förkommunerna.




Det finns stora skillnader mellan kommuner när det gäller inve-steringar eftersom de hänger samman med hur kommunen är or-ganiserad.

En vanlig variant är att verksamhetsfastigheter ägs direkt avkommunen och fastighetsdriften sköts av fastighets- eller stads-byggnadsnämnden. En annan variant är att verksamhetsfastighe-ter ägs av ett helägt dotterbolag. En tredje variant är att kommu-nen hyr sina verksamhetslokaler av privata fastighetsägare. Dåblir det inte en kommunal investering utan hyreskostnader förkommunen.

Det går inte att säga generellt att det ena sättet är bättre än detandra, det är snarare en blandning av ägande som bör eftersträvas.Enligt Hans Lind, professor i fastighetsekonomi vid kth, är detsvårare att veta hur effektiv organisationen är och vad som sker påhyres- och fastighetsmarknaden, om kommunen äger allt själv.Men om alla lokaler hyrs riskerar kommunen att få en svag för-handlingsposition eftersom man inte har den kunskap som egetägande och egen förvaltning ger.

En rad försäljningar av samhällsfastigheter har skett de senasteåren. Frågan är om detta är något som kommer att öka framöver.Exempel på försäljningar de senaste åren är Nacka kommun somår 2014 sålde fastigheter för 1,8 miljarder till Rikshem. RegionGotland och Gotlandshem sålde under 2013 huvudsakligen sär -skilda boenden för äldre till Hemsö ab för 456 miljoner kronor.Ale kommun, genom Alebyggen, har under 2014 sålt sju samhälls-fastigheter för äldre till Rikshem för 250 miljoner kronor. Under2013 förvärvade Rikshem lägenheter och särskilda boenden föräldre från Södertälje kommun (Telgebostäder) för 700 miljonerkronor. År 2011 sålde Uppsala kommun (Uppsalahem) 500 senior-och trygghetsbostäder, som andel i en större affär som även om-fattade bostäder. Samma år sålde Sigtuna en femtedel av Sigtuna-hem till Rikshem för 1,7 miljarder kronor. I affären ingick 1100

hyresrätter samt 60 000 kvadratmeter samhällsfastigheter; vård-och omsorgsboende, skolor och förskolor.

Investeringar per kommungruppMellan 2007 och 2012, under finanskrisen, ökade kommunernasinvesteringar i materiella anläggningstillgångar med drygt 18 mil-jarder kronor i löpande pris. Det motsvarar en genomsnittlig ök-ningstakt på 4,7 procent per år.

I diagram 15 visas investeringsvolym per invånare år 2013 perkommungrupp för kommunkoncernerna. Då inkluderas även in-vesteringar som görs av de kommunala bolagen, vilket ger en hel-hetsbild av kommunens ekonomiska engagemang.

De genomsnittliga kommunala investeringarna under 2013

uppgår till 8 000 kronor per invånare.Storstäder och större städer har märkbart högre investerings-

nivåer än övriga kommungrupper, medan glesbygdskommunerhar den klart lägsta investeringsnivån. Skillnaderna mellan kom-mungrupperna har minskat jämfört med tidigare år.

Investeringarna fortsätter öka

Diagram 15 • Investeringsvolym i kommunkoncernerna 2013

Tusental kronor per invånare

0

2

4

6

8

10

12

14

Tuse

ntal

kro

nor p

er in

våna

reGles

bygdsk

K i gles

befolka

d

region

Pendlin

gsk

K i tätb

efolka

d

region

Varuproduce

rande k

Förorts

k t st

orstäd

er

Förorts

k t st

örre

städer

Turis

m- och

besöks

-

näringsk

Större st

äder

Storstäd

er

Enligt Kommuninvest är de enskilt viktigaste variablerna för att förkla-ra skillnader i investeringsnivå volymen på befintliga anläggningstill-gångar per invånare och befolkningstillväxten i kommunen. Det villsäga ju mer anläggningstillgångar och ju större befolkningsökning enkommun har desto högre investeringsnivå.

Källa: Kommuninvest.

Diagram 16 • Kommunala investeringar 2007–2015

Miljarder kronor

Kom

mun

ala

bola

gKo

mm

uner

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

110

2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 p2014 p2015

Milj

arde

r kro

nor

Investeringarna i kommunkoncernerna beräknas öka från 71 miljarderår 2007 till 101 miljarder kronor år 2015 i löpande priser. De kommunalabolagen svarar för den större delen av kommunernas investeringar. In-vesteringsnivån kommer troligen att fortsätta öka under de komman-de åren. Detta beror bland annat på att den infrastruktur som byggdespå 1970-talet behöver rustas upp eller ersättas med ny. En annanförklaring är att Sveriges befolkning ökar snabbt i kombination med entilltagande urbanisering. Människor lämnar landsbygden till förmånför tätorter och mindre tätorter till förmån för större. Det innebär attstorstäder, större städer och städer i anknytning till större städer väx-er kraftigt med ökat investeringsbehov som följd.

Källa: Kommuninvest.

Statsbidragens utveckling och planeringsförutsättningar

Kommunerna är beroende av tidig information om intäkternas utveckling isin budgetprocess. Den näst största intäktsposten i kommunerna är statsbi-drag, cirka 18 procent. Att göra en prognos över statsbidragens utveckling äri praktiken omöjligt. Statsbidragen är inte kopplade till någon automatisk upp -räkning utan beslutas av riksdagen när det statsfinansiella läget så medgeroch staten bedömer att behoven finns. Det innebär att statliga tillskott kom-mer oregelbundet.

De generella statsbidragen är inte avsedda för någon specifik verksamheteller specifikt uppdrag utan är, liksom skatteintäkterna, föremål för politiskaprioriteringar enligt principerna för kommunalt självstyre. De generella stats - bidragen används också för att reglera förändrade uppdrag mellan stat och kom -muner enligt finansieringsprincipen.

Riktade statsbidrag, även kallade specialdestinerade, avser däremot att fi-nansiera ett bestämt ändamål eller uppdrag och redovisas i resultaträkningenmed andra verksamhetsanknutna intäkter. Dessa bidrag är ofta tidsbegränsa-de och kopplade till en motprestation samt någon form av återrapportering.

De senaste åren har regeringen infört flera riktade statsbidrag, framför alltinom skolans område. Det är visserligen positivt för huvudmännen med merresurser. Men tillfälliga riktade satsningar kan också ha en negativ inverkanpå resursanvändningen och skapa tids- och kostnadskrävande administra-tion. För en kommun kan det till och med vara svårt att hinna ta del av allasatsningar.

Trots att statsbidragen inte har någon automatisk uppräkning med pris-och löneökningar har de ändå ökat. Jämför man 2014 med 2004 innebär det enökning med i genom snitt 0,4 procent per år utöver prisutvecklingen (diagram17). Det bör poängteras att ökade statsbidrag oftast är kopplade till nya ellerutökade uppgifter och därmed också ökade kostnader. Under samma tidspe-riod har befolkningen ökat med 0,8 procent per år. Sammantaget innebär detsåledes en årlig minskning av statsbidragen med 0,4 procent per invånare.Denna urholkning leder till ett ökat kommunalt skattetryck.

Kommunernas budgetprocess startar oftast tidigt på våren med bland annatberäkning av preliminära planeringsramar för verksamheterna. Besked om



Diagram 17 • Generella och specialdestinerade statsbidragMiljarder kronor i 2014 års pris respektive procentuell förändring

0,1

−0,2

6,4

0,3

−0,9

0,7

12,4

−6,8−5,1 −0,1 −1,4 −1,4

snitt=0,4

per capita=−0,4

Förändring, totalt

74 76 77 81 81 8293

85 81 80 79 78

22 2025 21 20 20

2222 20 21 21 20

96 96102 102 101 102

115107 101 101 100 99

Gene-rella

Riktade

0

10

0

40

80

120

Förändring, procentM

iljarder kronor

2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015

Statsbidragen har i genomsnitt per invå-nare minskat med 0,4 procent per år.

De generella bidragen har justerats för regleringar mot skatteunderlaget och finansier-ingsprincipen.Källa: Sveriges Kommuner och Landsting.



Sedan lång tid är det känt inom den sociala barn- och ungdoms -vården att tidiga insatser, som kan förhindra senare insatser, är attföredra för professionen men framförallt för det enskilda barnet.Att barn mår bra och utvecklas till välmående medborgare är intebara en mänsklig vinst i livskvalitet för den enskilda personen.Det är också samhällsekonomiskt lönsamt.

Många kommuner inser att samverkan och helhetssyn på bar-net/eleven är en framgångsfaktor. Perspektiven och förhållnings -sättet har förändrats. Det är inte barnet som ska anpassa sig, det ärverksamheterna. Arbetet med samverkan och helhetssyn bedrivsofta i det ordinarie arbetet med förebyggande verksamhet men ib-land har kommuner beviljat särskilda medel för att under en tidbedrivas i projektform.

De kallas ibland sociala investeringar…Sociala investeringar är ett begrepp som ofta används för att be-skriva det utvecklingsarbete som bedrivs för barn och unga. Äveninom andra områden förekommer begreppet, till exempel inomekonomiskt bistånd och arbetsmarknadsåtgärder.

I rapporten Sociala investeringar – resultat från enkätstudie, somtagits fram av skl, redovisas en kartläggning som gjorts på områ-det. Av rapporten framgår att det sammanlagt finns cirka 1,2 mil-jarder avsatta för sociala investeringar i sektorn. De främsta moti-ven för sociala investeringar uppges vara att främja tidiga och rik-tade insatser, att åstadkomma samhällsekonomiska vinster och attmotverka stuprörstänkande genom att samverka kring insatser.

Av de 265 kommuner som besvarat enkäten anger knappt entredjedel att de har pågående eller planerade insatser som definie-ras som sociala investeringar. Sammantaget är det 152 kommunersom har pågående eller tidigare har aktualiserat konceptet socialainvesteringar. 43 procent av kommunerna har inte och har helleraldrig arbetat med konceptet sociala investeringar.

I det följande ger vi två exempel på hur kommuner kan arbetamed sociala investeringar.

Luleås sociala investeringsprojekt – medel för särskilda folkhälso-satsningarI Luleå kommun finns särskilt avsatta medel för sociala invester-ingar som kallas Medel för särskilda folkhälsosatsningar. Sats-ningen omfattar 4 miljoner kronor per år under 2012–2016, totalt20 miljoner. Finansiering har skett via överskott från bolagen,inga återföringskrav finns. Syftet är att stimulera till nytänkandeoch ökad samverkan samtidigt som kommunala kostnader mins-kar och mänskliga vinster görs. Projekten ska rikta sig till barn ochunga och vara i linje med kommunens övergripande mål. Projek-ten utvärderas och om utvärderingen visar positivt resultat ska deintegreras i ordinarie verksamhet. Sex olika satsningar har hittillsbeviljats projektmedel. Nedan redovisar vi två av dessa.

FöräldraSupporten är en öppen mottagning som erbjuder stöd tillföräldrar med barn med ett svårhanterligt humör som orsakar be-kymmer i familje- och kamratrelationer eller i skolan. Föräldra-Supporten är ett lättillgängligt och avgiftsfritt stöd- och rådgiv-ningsalternativ utan registrering. Personalen arbetar med beprö-vade metoder enskilt eller i grupp. Verksamheten drivs gemen-samt av socialförvaltningen och barn- och utbildningsförvaltning-en.

Sportoteket är ett annat projekt som syftar till att möjliggöramed verkan inom idrotten och andra motionssammanhang för allabarn, oavsett ekonomiska förutsättningar. Sportoteket fungerarsom ett bibliotek men för sportutrustning. Allmänheten skänkerutrustning som de inte längre använder, vilket innebär att utrust-ningen används under hela sin livslängd. Alla kan låna på Sporto-teket. På så sätt bidrar projektet till ökad folkhälsa och bättre mil-jö. Projektet drivs i samarbete mellan kommunen, Norrbottens i -drottsförbund och idrottsföreningar.

Norrköpings sociala investeringsfondNorrköpings kommunfullmäktige beslutade år 2010 att inrätta ensocial investeringsfond på totalt 40 miljoner kronor. Av Norrkö-pings riktlinjer framgår att fonden ska användas för investeringari förebyggande arbete som på sikt ger minskade kommunala kost-nader. Sådana kostnadsminskningar ska återföras så att man ge-nom årliga avskrivningar/utgiftsminskningar på de nämnder därkostnadsminskningen sker, under den definierade tidsperioden,bygger upp ett kapital som kan användas för nya projekt.

Det finns ingen fond i egentlig mening utan den är virtuell. Detinnebär att kostnaderna påverkar resultaträkningen och att »fon-den« inte finns i balansräkningen. Överföringar från »fonden« tillen nämnd och återföringar till »fonden« från en nämnd genom-förs genom justeringar av varje nämnds årliga driftbudget. Ennämnd som ska återbetala medel ges därför en mindre budgetramän vad den annars skulle ha fått. En viktig princip i Norrköpingsarbete är att krav ställs på att mäta effekterna av fondens insatser.

Ett exempel på projekt är SkolFam 2 som beviljats nära 4 miljo-ner kronor för insatser för familjehemsplacerade barn som syftartill att förbättra deras skolresultat. Under 2013 var 31 elever i års -kurs 2–9 aktuella för insatser. Projektet är ett samarbete mellansocial- och skolförvaltning.

Ett annat exempel på projekt är Center för ungdomar med neuro -psykiatrisk funktionsproblematik som beviljats cirka 12 miljonerkronor och påbörjades 2012. Projektet syftar till att samordna in-satserna kring ungdomar med neuropsykiatrisk funktionsned -sättning samt att främja metodutveckling inom området. Projek-tet är ett samarbete mellan kommunens social-, skol-, vård- ochom orgsförvaltningar samt landstinget.

Sociala investeringar i redovisningenRådet för kommunal redovisning, rkr, säger att det inte är möj-ligt att aktivera och göra avskrivningar för insatser i form av socia-la investeringar. På detta område är lagen om kommunal redovis-ning mycket tydlig, understryker rådet. En grundläggande principför att kunna aktivera utgifter är att kommunen äger och har kon-troll över en identifierbar tillgång. I princip innebär det att till-gången kan säljas om man så önskar. Ett sådant förhållande finnsinte i de insatser som ryms inom begreppet sociala investeringar.Företrädesvis torde kostnader i sådana projekt bestå av årliga in-satser avseende löner, köp av tjänster, materialkostnader och dy-likt. Här skiljer sig inte sociala investeringar från annan driftverk-samhet. Kostnaderna hamnar därför i en driftredovisning och denbudgeterade respektive redovisade resultaträkningen det år då in-satsen planeras respektive genomförs.

Förebyggande och tidiga insatser är lönsamma

statsbidragens utveckling i detta läge skulle gynna processen och det vidarearbetet i verksamheterna. Med klara besked ges möjlighet att föra fram genom -arbetade konsekvensbeskrivningar och tydliga förutsättningar för målupp-fyllelse som följer av föreslagen resurstilltilldelning och prioritering.

I regeringens vårproposition aviserades flera riktade satsningar, till exem-pel en reform för ökad bemanning inom äldreomsorgen och förändringarinom skolan. Informationen till kommunerna är dessvärre ofta knapphändigvid tiden för vårpropositionerna. Det försvårar planeringsarbetet och försäm-rar möjligheterna att komma igång med satsningar i tid.

För kommunerna innebär riktade bidrag till skolan ökad administration,utöver själva ansökningsförfarandet. Kommunerna ska fastställa bidrag tillfristående skolor som ska resultera i lika villkor för alla huvudmän. För attuppnå detta måste kommunerna bevaka vilka statsbidrag som den egna reginoch de fristående huvudmännen själva kan ansöka om och som därmed inteska ingå i de kommunala bidragen. I annat fall riskerar ersättningen att bli förhög till både den egna regin och till de fristående skolorna.

Det ojämna flyktingmottagandetDe tio kommuner som tog emot flest flyktingar relativt sin egen befolkningunder 2014 hade ett 70 gånger större mottagande än de tio kommuner medlägst mottagande. Regeringen har kallat snedfördelningen över landet »orim-lig« och överväger lagstiftning. En lagstiftning, eller »utökade möjligheter tillanvisning« som det också kan heta, finns redan vad gäller mottagandet av en-samkommande barn. Regeringen är inte ensam om att ha synpunkter på för-delningen. skl och många kommunföreträdare har också pekat på proble-men med den ojämna fördelningen.



Diagram 18 • Flyktingmottagandet de senaste 24 månaderna (vänster karta) samt Asylsökande inskrivna i Migrationsverkets mottagningssystem (höger karta)Antal per 1 000 invånare 2014-12-31

14,1–57,9 mottagna, 25 % av kommunerna



Flyktingmottagande

Tio-i-toppLessebo 57,9Fagersta 50,3Sorsele 39,7Laxå 39,2Vingåker 39,2Sävsjö 38,7Högsby 35,9Hylte 32,0Uppvidinge 30,8Filipstad 29,1

Riket, ovägt 10,6

18,9–128,8 asylsökande, 25 % av kommunerna



Asylsökande

Tio-i-toppLjusnarsberg 128,8Norberg 105,6Hultsfred 83,6Uppvidinge 75,2Laxå 72,8Östra Göinge 65,6Borgholm 60,6Lessebo 56,2Filipstad 56,1Valdemarsvik 54,1

Riket, ovägt 13,5

Källa: Migrationsverket och Sveriges Kommuner och Landsting.

Den största delen av flyktingmottagandet är emellertid inte beroende av kom-muners välvilja, utan följer på den frihet som finns att bosätta sig efter egnaönskemål. Se faktarutan »Vi reder ut begreppen«.

Det går alltså inte för en kommun att förutse, eller styra över, hur stort mot-tagandet blir. Också kommunernas ansvar för de asylsökande, som alltså inteingår i siffrorna ovan och helt ligger utanför kommunernas kontroll, måsteinkluderas för att visa den samlade bilden av mottagandet av nyanlända. Ävenmottagandet av ensamkommande barn, som bygger på en separat överens-kommelse, måste inkluderas. Nya regler kring så kallade anknytningar hardock gjort att även dessa överenskommelser fått mindre betydelse ochosäkerheten för kommunerna ökat ytterligare.För att se vilket »ansvar« olika kommuner tar, eller ställs inför, måste därfördessa olika delar läggas samman. I Sverigekartorna ovan illustreras fördel-ningen av flyktingmottagandet samt asylsökande och inskrivna i Migrations -verkets mottagningssystem per 1000 invånare.

Fördelningen kan också illustreras med några exempel:• Eskilstuna hade en överenskommelse under 2014 om 15 anvisningsbara

platser för flyktingmottagande. Det faktiska flyktingmottagandet uppgicktill 945 personer under 2014, varav 380 var barn och ungdomar upp till 20år. Härutöver anvisades kommunen 69 ensamkommande asylsökandebarn, varav 47 på grund av anknytningsskäl. Antalet asylsökande i kom-munen i såväl eget boende som anläggningsboende, var i slutet på året 921personer, varav 207 var yngre än 18 år.

• Uppvidinge hade en överenskommelse om 8 anvisningsbara platser under2014. Det totala flyktingmottagandet uppgick till 169 personer, varav 88var barn och ungdomar yngre än 20 år. Kommunen anvisades 45 ensam-kommande asylsökande barn, varav 39 med anknytningsskäl. Det totalaantalet asylsökande i Uppvidinge kommun uppgick till 698 personer den 1januari 2015, varav 245 var under 18 år, de flesta på anläggningsboenden.

• Södertälje hade inte en överenskommelse om anvisningsbara platser förflyktingmottagandet under 2014. Det totala flyktingmottagandet uppgicklikväl till 1 189 personer, varav 411 var barn och ungdomar yngre än 20 år. Islutet av året fanns även 1 089 asylsökande i eget boende (ebo) i kommu-nen, varav 239 var yngre än 18 år. Därtill anvisades kommunen 33 ensam-kommande asylsökande barn under år 2014, varav 31 till följd av anknyt-ning.

I hela riket fanns under 2014 överenskommelser om totalt 8300 anvisningsba-ra platser. I praktiken anvisades 6200 personer, men det faktiska flyktingmot-tagandet, inklusive självbosatta och anhöriga, uppgick till 45800 personer.Kommunerna anvisades också sammanlagt 7100 asylsökande ensamkom-mande barn, varav 2800 på grund av anknytningsskäl. I slutet på 2014 fanns ikommunerna härutöver 79400 asylsökande och personer inskrivna i Migra-tionsverkets mottagningssystem, varav två tredjedelar i anläggningsboende.

Ny demografisk spelplanFörra årets befolkningsökning i Sverige var rekordstor. I 40 kommuner mins-kande befolkningen, vilket var det lägsta antalet sedan 1989 och det är intelängre enbart förortskommuner till Stockholm som kvalar in på topplistanöver snabbväxande kommuner.

De senaste årtiondenas befolkningsförändringar har annars varit tämligenförutsägbara med negativa flyttnetton och låga födelsetal och där invandringutgjort den enda, men inte tillräckliga, plusposten för stora delar av landet



Vi reder ut begreppen

Under tiden som asylsökande er-bjuds man antingen en plats på nå-got av Migrationsverkets anlägg-ningsboenden, eller ordnar ett egetboende. En asylsökande ingår inte iflyktingmottagandet, då flykting-mottagande endast avser personermed uppehållstillstånd. Efter uppe-hållstillstånd omfattas man normaltav Arbetsförmedlingens etablerings -uppdrag och kan genom detta bli an-visad en kommunplacering. De an-visningsbara platserna i respektivekommun utgår från en fördelningper län som baseras på folkmängd,asylmottagandets fördelning samtolika arbetsmarknadsvariabler.Utifrån länstalen förhandlar sedanrespektive länsstyrelse med kom-munerna om anvisningsbara platser.

Men liksom asylsökande har ävenpersoner med uppehållstillstånd rättatt ordna eget boende, något somkommunerna inte rår över. En stormajoritet väljer detta. I flyktingmot-tagandet ingår också anhöriga somkan anlända till Sverige i ett senareskede. Anhöriginvandring och själv-bosättning gör att de överenskomnaplatserna endast motsvarar en litendel av kommunernas totala motta-gande. Av olika skäl motsvarar enplats inte heller ett faktiskt motta-gande varför de flyktingar som tillslut accepterar en kommunanvis-ning endast motsvarar omkring 15procent av flyktingmottagandet.

utanför storstäderna. Exemplen på kommuner som lyckats vända en mins-kande befolkning har varit få, men de senaste två åren har inneburit en vänd-ning för många.

Det är invandringen som förklarar merparten av landets befolkningstillväxtoch många kommuners trendbrott. Invandring är dock inte liktydigt medflyktingmottagande. Invandring är ett bredare begrepp och omfattar stude-rande, arbetskraftsinvandring, återvändande svenskar, eu-medborgare medflera. Flest invandrare kom från Syrien och Norge. Utan invand ring skulle 168kommuner ha minskat sin befolkning 2014. Men nyheten är inte att invand-ringen är orsaken till många kommuners befolknings tillväxt. Så har det varitlänge. Nytt är att förhållandevis många kommuner vänt en negativ trend ochatt det är just flyktinginvandringen som varit avgörande för detta.



Diagram 19 • Befolkningsförändring med respektive utan invandringGenomsnittlig procentuell förändring per kommungrupp

Inkl. invandring

Exkl. invandring

Glesbygdsk

Turism- och besöksnäringsk

K i glesbefolkad region

Varuproducerande k

Pendlingsk

K i tätbefolkad region

Större städer

Riket, viktat

Förortsk till större städer

Förortsk till storstäder

Storstäder

−2,0 −1,5 −1,0 −0,5 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0Procent

Det är bara kommungruppen Glesbygds-kommuner som hade en genomsnittligbefolkningsminskning 2014. Utan invand-ring skulle en majoritet av kommungrup-perna haft en genomsnittlig befolknings-minskning.


Diagram 20 • Flyttnetto, födelsenetto och invandringsnetto 1997–2014 för tre sammanslagnakommungrupper: Glesbygdskommuner, Kommuner i glesbefolkad region och VaruproducerandekommunerProcent av totalbefolkningen respektive år

Total förändring

Invandringsnetto

Inrikes flyttningar

Födelsenetto

−1,5

−1,0

−0,5

0,0

0,5

1,0

1,5

2,0

1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014

Proc

ent

I de tre sammanslagna kommungrupper-na Glesbygdskommuner, Kommuner iglest befolkad region och Varuproduce-rande kommuner skulle befolkningen haminskat sammantaget under hela 2000-talet. Sedan 2003 har dock befolkningenhållits uppe av invandring. 2014 ökade be-folkningen rejält med anledning av in-vandringen.


Flyttmönster och födelsetal har en naturlig koppling till ålder. Ålderspro-filen hos invandrare är mycket lik den hos de som normalt flyttar inom landet,vilket gör att sekundäromflyttningen, det vill säga inrikes flyttningar inom entid efter första kommunplaceringen, hos nyanlända bekräftar befintliga flytt-mönster från land till stad. De trendbrott vi nu ser i vissa kommuner riskerardärför att endast bli ett hack i kurvan. Det är inte troligt att flyktinginvand -ring en helt skulle balansera flyttmönstren för dessa kommuner, men tiden fårut visa i vilken utsträckning den kan bättra på befolkningssiffrorna, även påsikt.

Vad är en bra fördelning?Vi har konstaterat att flyktingmottagandet i landets kommuner är ojämnt för-delat och svårt att styra över. Det »planerade« mottagandet motsvarar endasten liten del av det totala mottagandet. Därför är det relevant att ställa sigfrågan i vilken utsträckning fler kommunplatser i vissa kommuner faktisktskulle leda till en påtagligt jämnare fördelning?

En lagstiftning tar endast sikte på de som ska kommunplaceras, en gruppsom utgör cirka 15 procent av det totala antalet flyktingar. Lagstiftning är inteett instrument för att hantera problem med segregation, osäkra boendeför-hållanden och social utsatthet.

skl har föreslagit flera åtgärder för att nå ett jämnare mottagande menockså förbättra förutsättningarna för etablering. Det handlar bland annat omett ersättningssystem som speglar kommunernas kostnader och som byggerpå en verklighetsförankrad bild av hur lång etableringsperioden faktiskt är.Låga ersättningar till kommuner och fortsatta möjligheter till fri bosättninginnebär inte att det totalt sett blir billigare, bara billigare för statskassan.

Statens etableringsuppdrag måste också individanpassas i större utsträck-ning, något som kan innebära en förlängd tid med etableringsinsatser förmånga. Och för att mildra negativa sociala konsekvenser, som trångboddhetoch segregation, bör man införa krav på godkända boenden som villkor för attfå välja ett eget boende som asylsökande och som en del av grunden för eta-bleringsersättningen. Detta innebär en inskränkning i rätten att välja eget bo-ende.

Vilken fördelning bör man då sträva emot? Och hur ska den i så fall uppnås?Detta är viktiga frågor i dialogen mellan staten och kommunerna – och frå-gorna behöver adresseras med mer än lagstiftning kring flyktingmottagande.

Om regeringen trots det vill föreslå lagstiftning bör man i ett första steguppdra åt Migrationsverket att åtgärda den ojämna fördelningen av asylbo-enden i landet och införa samrådstvång med kommunerna.

Utmaningar och förutsättningar framöver

Högt tryck på investeringar i kommunernaKommunernas investeringar har fördubblats i löpande priser de senaste elvaåren, från 24 miljarder kronor 2004 till 48 miljarder 2014. Förutom åren 2009och 2010 har utgifterna för investeringar ökat varje år. Även framöver väntasinvesteringsutgifterna fortsätta att öka. Kommuner med ökande befolkningförtätar och exploaterar nya områden, vilket medför stora investeringar isåväl kommunala verksamhetslokaler och idrottsanläggningar samt infra-struktur som va-anläggningar. Därutöver måste en stor del av de lokaler ochanläggningar byggda under 1960- och 1970-talen nu ersättas.



Enligt kommunernas budget och plan för 2015–2017 fortsätter investeringar-na i hög takt. Det leder på sikt till ökade avskrivningar, i många fall en ökadskuldsättning och därmed ett försämrat finansnetto. Det betyder i sin tur atten allt mindre del av resurserna kan användas till den löpande verksamheten.Till skillnad från beskrivningen tidigare i detta kapitel avser den här fram -skrivningen enbart kommunen, det vill säga exklusive kommunala bolag.

Kommunernas mål för god ekonomisk hushållning behöver ses över om in-vesteringstakten skruvas upp. Ett vanligt förekommande mål är att resultatetska uppgå till en viss andel av skatter och generella statsbidrag. Många kom-muner har valt 2 procent, vilket är det samma som skl använt som tumregelför sektorn som helhet under många år. Med kraftigt ökade investeringar, alltannat lika, kan detta mål i en enskild kommun behöva revideras till 3–5 pro-cent för att till exempel bibehålla soliditeten. Men det är inte bara investe -ringsnivån som avgör utan även andra förutsättningar har betydelse för hurstort resultatmålet behöver vara, till exempel soliditet, skuldsättning ochskat te sats.

Ett motiv till god ekonomisk hushållning kan vi hitta i sou 1952:14 (Kom-munallagskommittén): »Såsom en allmänt erkänd norm för kommunernasekonomiska förvaltning gäller, att en generation icke har rätt att förbruka vadföregående generationer hopbragt till sina efterkommandes gagn.« Dennaklokskap står sig än i våra dagar.

Gymnasiereformen 2011 – ett obefogat sparbetingHösten 2011 infördes den nya gymnasiereformen. Hittills kan vi konstateraatt det inte finns något som indikerar att genomströmningen har ökat, attgrupperna blivit större, att det skett en halvering av de som går ett fjärde år el-ler att det har skett en halvering av de som går direkt till vuxenutbildningen.Det innebär att de antaganden som låg till grund för sparbetinget inte haruppfyllts. Men regeringens sparbeting motsvarande 470 miljoner kronor perår från 2016 finns fortfarande kvar. Underlaget för sparbetinget har inte re-dovisats och därför vet vi inte heller hur det har beräknats. Men vi kan kon-statera följande:



Diagram 21 • Kommunernas investeringar och avskrivningarMiljarder kronor, löpande priser

Utfall

Budget o plan Prognos

Avskrivningar

0

10

20

30

40

50

60

70

2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018

Milj

arde

r kro

nor

Prognosen följer det historiska mönstretvilket bland annat innebär justeringar föratt investeringarna överskattas budgetå-ret och underskattas planår 2. Avskriv-ningstiden är antagen till i snitt 20 år.

Anm.: Avser budget nästkommande år respektive plan 2016 och 2017.Källa: Statistiska centralbyrån och Sveriges Kommuner och Landsting.

• I proposition 2008/2009 beräknades att besparingar på gymnasieskolankunde göras utifrån bättre planeringsförutsättningar, större gruppstorlekar ochfärre håltimmar. skl:s uppföljningar, vilka tidigare redovisats, uppvisar inga sådana effek-ter. Statskontorets uppföljning, rapport 2012:23, visar på att en betydandedel av gymnasieskolorna upplever att gy 2011 försämrat förutsättningar-na att fylla undervisningsgrupperna.

• Obehöriga elever hänvisades innan reformen till Individuella programoch numera till ett av de fem Introduktionsprogrammen. Utifrån försla-gen i prop. 2009/10:165 bedöms eleverna snabbare bli behöriga till gymnasie -skolans nationella program. Detta medförde ytterligare underlag för bespar-ingar på gymnasieskolan.Av Skolverkets statistik framgår att det idag finns fler elever på Introduk-tionsprogrammen än vad som år 2010/11 fanns på Individuella program,trots att det finns färre elever i gymnasieskolan som helhet. Det är i dehögre årskurserna på Introduktionsprogrammen som elevantalet är vä-sentligt högre. Effekten har alltså blivit rakt motsatt den förväntade.

• Ytterligare förväntningar på gy2011 var att genomströmningen skulle ökaoch andelen elever som läser ett fjärde år eller mer skulle halveras.

Av det nu lagda direktivet 2015:31 »En attraktivare gymnasieutbildning föralla« framgår att genomströmningen hittills i princip är oförändrad eftergymnasiereformen.

Det finns i dagsläget inget belägg för en besparing i gymnasieskolan som tasfrån det generella statsbidraget, varför sparbetinget bör slopas.

Slutet för bemanningsföreskrifterna i särskilda boenden?Socialstyrelsens förslag till föreskrifter om bemanning i särskilda boenden(de tidigare så kallade demensföreskrifterna) bereds nu i Regeringskanslietför regeringens eventuella medgivande för beslut. Detta enligt en förordning(sfs 2014:570) som kom ut i juni 2014. Många kommuner anser, i likhet medskl, att den här typen av detaljreglering är fel väg att gå för att förbättra kva-liteten inom äldreomsorgen.

Socialstyrelsen har inte gjort någon ekonomisk analys av förslaget, utan en-dast redovisat ett antal räkneexempel. skl har med hjälp av en enkät till etturval kommuner beräknat kostnadsökningen till 1,8 miljarder kronor medavseende på ökad nattbemanning samt administration för beslut och genom-förandeplaner. Dessutom tillkommer kostnader om beslutet om service ochomvårdnad ska kunna gå att överklaga i domstol. Den delen av beräkningen ärytterst osäker men hamnar för kommunernas del (alltså utan kostnader förtill exempel rättsväsendet) i storleksordningen på 3 miljarder kronor ytterli-gare, det vill säga närmare 5 miljarder sammantaget.

Det är inte känt när regeringen kommer att fatta sitt beslut. Vår tidigare be-dömning att föreskrifterna inte kommer att träda i kraft under 2015, om de nå-gonsin gör det, kvarstår. Några ekonomiska konsekvenser av föreskrifternaingår således inte i den här rapporten.

Det demografiska trycket ökarFör kommunerna sammantaget har demografiska förändringar inneburitökade resursbehov med knappt 0,5 procent per år under 2000–2012. Underåren 2013–2015 växlas de upp och förväntas 2015–2020 uppgå till 1,3 procentper år. Det är inom grund- och gymnasieskolan som ökningarna kommer attvara störst.





Diagram 22 • Totala volymförändringar inom olika kommunala verksamheterProcentuell förändring, index 2013=100

90

95

100

105

110

115

120

2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020

Inde

x 20

13 =

100

Grundskola

Äldreomsorg

Förskola

Funktionshindrade

Total

Gymnasieskolan

Diagrammet visar total volymförändring,inte bara de demografiska effekterna.


Våren 2015 har regeringen lagt ett förslag till ändrad inkomstut -jämning. Förslaget har varit på remiss och innebär i korthet att2014 års avgiftssänkning i inkomstutjämningen, för de femton kom-munerna och Stockholms läns landsting som har en skattekraft påöver 115 procent av medelskattekraften, återställs till nivån före2014. Avgifterna kommer därmed att höjas med 1384 miljonerkronor, varav 1 228 miljoner kronor avser de femton avgiftskom-munerna och 156 miljoner kronor avser landstinget i Stockholm.Som en konsekvens av förslaget tas också det särskilda strukturbi-draget på 104 kr/invånare till övriga kommuner och landstingbort. Följden blir att alla kommuner och landsting istället delar pådessa medel.

Huvudfrågan har varit om inkomstutjämningen medför »nega-tiva marginaleffekter« för avgiftskommuner och avgiftslandsting.Med detta menas att kommuner och landsting inte har tillräckligaekonomiska incitament att öka sin skattekraft. År 2011 gjordeUtjämningskommittén bedömningen att det inte finns någrabelägg för att inkomstutjämningen hämmar tillväxten. Alliansre-geringen gjorde dock år 2012 en annan bedömning än Utjämnings-kommittén och sänkte avgifterna med motivet att ”reducera mar-ginaleffekterna”. Regeringen anför i de nu föreslagna ändringarnaatt de genomförda avgiftssänkningarna var mer långtgående änvad som är befogat för att undvika negativa marginal effekter.

skl ställer sig bakom de föreslagna förändringarna i sitt remis-svar. skl gör dock tillägget att kunskapsnivån kring utjämnings-systemets konsekvenser för tillväxten behöver förbättras. skl an-ser vidare att frågeställningen, som tidigare endast gällt inkomst -utjämningen, bör breddas till att även omfatta kostnadsutjäm-ningen.

Det finns i kostnadsutjämningen inslag som kan ge negativaekonomiska incitament för integrations- eller arbetsmarknads-

verksamheten i kommunerna. Kommuner som är framgångsrikainom dessa områden riskerar idag att missgynnas ekonomiskt ikostnadsutjämningen. Exempelvis försämras kommunens utfall ikostnadsutjämningen med minst 100 000 kronor för varje personsom lämnar ett långvarigt försörjningsstöd. Därmed blir den kom-munalekonomiska vinsten liten med att få personer med försörj-ningsstöd i arbete eller utbildning, trots att den samhällsekono-miska effekten är väldigt positiv. Därför bör tillväxtfrågan även sesur ett kostnadsutjämningsperspektiv.

I skl:s remissvar anförs också att regeringen bör utreda omkommuner med kraftig befolkningstillväxt har strukturella kostnaderför detta och därmed bör kompenseras för detta. Idag får dessakommuner enbart en kompensation för kraftig befolknings ökningi åldrarna 1–19 år. Det är möjligt motsvarande kostnader även kanfinnas inom andra verksamhetsområden.

I slutet av mars remitterade Finansdepartementet även två rap-porter om kostnadsutjämningens delmodeller för individ- och fa-miljeomsorg respektive förskolan. Rapporterna, som är framtagnaav Statskontoret, innehåller förslag till förändringar av delmodel-lerna som medför stora ekonomiska konsekvenser. Den föreslag-na förändringen för förskolemodellen är en uppdatering av kom-ponenten vistelsetider till 2012 års nivå.

I modellen för individ- och familjeomsorg föreslås att variabler-na »ekonomiskt bistånd« och »flerfamiljshus byggda 1965-1975«tas bort och ersätts av en komponent som mäter barnfattigdom.

Finansdepartementet föreslår att förändringarna ska börja gäl-la redan 2016 och ska genomföras utan att några införandebidragges till kommuner som får försämrade utfall. Detta ger kommu-nerna ytterst dåliga planeringsförutsättningar.

Förslag om utjämningen

Kommunernas ekonomi de närmaste åren

I Vårändringbudget för 2015 och i 2015 års ekonomiska vårproposition finns re-geringens förslag till reformer och aviseringar om reformer. Dessa har vi be-aktat på ett övergripande sätt i vår beräkning, några detaljberäkningar påverksamhetsnivå har inte varit möjliga att göra på grund av knapphändig in-formation i propositionerna. Den tidigare aviserade minskningen av statsbi-dragen med 470 miljoner kronor till följd av den nya gymnasiereformenkvarstår dock från år 2016 helt utan grund, se tidigare stycke.

För att göra en rimlig prognos för kostnadsvolymen behövs antaganden omstorleken på statsbidrag och förändrade skattesatser. Vi antar att statsbidra-gen räknas upp med 2 procent realt per år under kalkylåren 2017–2018.

Vår prognos för åren 2015 och 2016Prognosen över intäkterna är utformad med utgångspunkt från vår skatte-underlagsprognos samt kända och föreslagna förändringar av statsbidragen,med beaktande av statsbudgeten. Kostnadsutvecklingen bedöms med hjälpav preliminärt bokslut för 2014 samt av scb insamlad budget och plan förkommunerna åren 2015–2017.

Det underliggande skatteunderlaget ökar rejält både 2015 och 2016; med 4,5respektive 5,2 procent.

Kommunernas kostnader ökar 2015 med vad som följer av ökade demogra-fiska behov och historisk trendmässig utveckling. De demografiska behovenväxlas upp till 1,2 procent i genomsnitt för åren 2015 och 2016. År 2015 ökarbåde kostnader och statsbidrag för asyl- och flyktingmottagning till följd avökad tillströmning, kostnadsvolymen förväntas öka med 12 procent 2015 föratt sedan minska med 10 procent 2016.

År 2015 ingår utbetalningen från afa Försäkring som uppskattas till 3,5miljarder kronor. Notera att det inte blir några fler återbetalningar av premi-er kommande år.



Så här har vi räknat

Beräkningarna vad gäller skatteun-derlag och prisutveckling bygger påden bedömning som presenteras idet samhällsekonomiska kapitlet.Kommunernas resultat för 2014 ärenligt det preliminära bokslutet somscb publicerade i mars. För 2015 be-aktar vi förslagen i Vårändringsbud-geten. För 2016 räknar vi med att deförslag som regeringen aviserade ivårpropositionen också träder ikraft. Åren 2017–2018 antas de gene-rella statsbidragen öka i samma taktsom priser och löner plus 2 procent.Detta kräver nya beslut av riksdagenoch historiska erfarenheter talar föratt ökade bidrag är sannolika. Föråren 2015 och 2016 har vi gjort enprognos för hur vi tror kostnadsut-vecklingen kommer att gestalta sig.Samma löneutveckling antas för deanställda i kommunerna som förresten av arbetsmarknaden. Beräk-ningarna för åren 2017–2018 är merschablonmässiga kalkyler som utgårfrån att kostnadsvolymen ökar i taktmed demografi och en historisktskattad trend.

För 2015 ingår återbetalningen avinbetalda premier från afa Försäk -ring avseende år 2004 med ett upps-kattat belopp på 3,5 miljarder kro-nor. Återbetalningen påverkar inteverksamhetens kostnader i progno-sen utan blir direkt resultatpåver-kande. Det troliga är att kommuner-na inte kommer att öka löpandeverksamhet på grund av afa-utbe-talningen, däremot kan resursernatill viss del komma att användas förtillfälliga satsningar, underhåll etc.

Tabell 12 • Nyckeltal för kommunernas ekonomiProcentuell förändring om inget annat anges

Prel utfall Prognos Kalkyl2014 2015 2016 2017 2018

Medelskattesats, nivå i %(exkl. Gotland) 20,58 20,63 20,63 20,79 21,03Skatteintäkter o generella statsbidrag, LP 3,1 4,3 4,7 5,0 5,2Skatteintäkter o generellastatsbidrag, FP 0,8 1,7 1,6 1,9 2,1Verksamhetens kostnader**, LP 3,6 4,7 4,7 4,9 4,9Verksamhetens kostnader**, FP 1,8 2,2 1,7 1,8 1,8Implicit prisindex (PKV) 2,3 2,6 3,1 3,0 3,1

Anm.: FP = fasta priser, LP = löpande priser.*Inklusive skatteväxling 2014 för hemsjukvård och färdtjänst, +1 öre på skattesatsen. Skatte-växling 2015 för framförallt kollektivtrafik, –1 öre på skattesatsen.**Kostnader för egentlig verksamhet exklusive bistånd.Källa: Sveriges Kommuner och Landsting.

Vår kalkyl för åren 2017 och 2018

I vår kalkyl för åren 2017–2018 antar vi att de generella statsbidragen årligenökar med 2 procent utöver ökade löner och priser. Detta innebär ett antagan-de om att riksdagen år 2018 tillför ytterligare 6,7 miljarder kronor jämförtmed 2015 års ekonomiska vårproposition.

Kommunernas kostnader utvecklas enligt trend och demografiskt betingadebehov under kalkylperioden.



I kalkylperioden beräknas intäkterna frånstatsbidrag öka med 2 procent. Det förut-sätter nya beslut från riksdagen men hi-storiska erfarenheter talar för att ökadebidrag är sannolika. Utöver de generellastatsbidragen antas även de specialdesti-nerade statsbidragen öka. De antas ökamed kostnadsutvecklingen som år 2018

innebär ytterligare 1,2 miljarder kronor istatliga tillskott utöver de som redovisas itabellen.

Tabell 13 • Skatteintäkter och generella statsbidrag, nivå samt kalkylerat tillskottMiljarder kronor

Prognos Kalkyl2015 2016 2017 2018

Skatter o generella statsbidrag 491,0 514,1 540,3 568,6varav uppräknade statsbidrag 3,3 6,7varav höjd skatt 2,8 8,5


Tabell 14 • Kostnadsökning på olika komponenter, årlig förändringBidrag i procentenheter, fasta priser

Utfall Prognos Kalkyl02–05 06–09 10–14 2015 2016 2017–2018

Demografiska behov 0,4 0,5 0,6 1,2 1,3 1,3Övrigt 0,3 0,9 0,7 1,0 0,4 0,5Total volymförändring 0,7 1,4 1,3 2,2 1,7 1,8


Diagram 23 • Kommunernas resultat samt vad 2 procent av skatter och bidrag motsvararMiljarder kronor

Resultat

2 procent

0

2

4

6

8

10

12

14

16

18

2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018

Milj

arde

r kro

nor

Med stora engångstillskott från AFA För -säkring 2013 (7,4 miljarder kronor) blevkommunernas resultat drygt 15 miljarder,vilket motsvarade 3,4 procent av skatteroch statsbidrag. Enligt preliminärt bokslutför 2014 blev resultatet 2,3 procent avskatter och statsbidrag. År 2015 väntas re-sultatet uppgå till 1,8 procent, inklusive 3,5

miljarder kronor från AFA, för att sedansjunka till 1,1 procent 2016.




Landstingens ekonomiÅr 2014 redovisade landstingen sammantaget ett plusresultat på3,3 miljarder vilket motsvarar 1,3 procent av skatter och bidrag.Halva överskottet består av engångsintäkter. Kostnadsutveck-lingen var oroande hög i landstingen 2014 vilket bland annat be-ror på bemanningsproblemen inom sjukvården. Trots att skat-teunderlaget utvecklas starkt både 2015 och 2016 väntas ingenekonomisk ljusning för landstingen kommande år.

Stora skillnader i resultat

Landstingen redovisade ett plusresultat på 3,3 miljarder kronor för 2014, vil-ket är drygt 2 miljarder kronor bättre än budget. Resultatet motsvarar 1,3 pro-cent av skatter och bidrag, drygt hälften av de 2 procent som anses förenligtmed god ekonomisk hushållning. Tre fjärdedelar av resultatförbättringen,jämfört med budgeterat resultat, förklaras dock av att Landstinget i Uppsalalän sålt Ulleråkerområdet till Uppsala kommun (diagram 24).


KAPITEL3

Diagram 24 • Landstingens resultat före extraordinära posterMiljarder kronor respektive procent av skatter och generella statsbidrag

2,3

1,0

2,0

0,4

1,3

2,1

−1,1

2,1

−0,7

1,3

4,2

1,9

4,0

0,9

2,8

4,7

–2,5

5,0

−1,8

3,3

−1

0

1

2

3

−2,5

0,0

2,5

5,0

A. Procent

B. Miljarder kr

2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014

Rensat för tillfälliga poster har landstingenredovisat plusresultat sedan 2005. Densänkta RIPS-räntan gav en engångskost-nad på drygt 8 miljarder kronor 2013, givetden så kallade blandmodellen. Dessutomåterbetalade AFA Försäkring avgifter pånära 3 miljarder kronor 2013. Rensat fördessa tillfälliga poster, på sammantagetminus 5,6 miljarder kronor, uppgick resul-tatet till 3,8 miljarder. Även 2011 sänktesRIPS-räntan som gav stor effekt på lands-tingens resultat.


Långt ifrån alla landsting klarar ett betryggande plusresultat. I själva verketär spridningen i resultat mellan landstingen den största på många år. Sjulandsting fick inte ihop ekonomin 2014 och redovisade underskott (diagram25 och 26).

Samtidigt klarade lika många landsting ett resultat som översteg 2 procentav skatter och bidrag. Av dessa hade fyra höjt skatten 2014. Totalt höjde sexlandsting skatten 2014, vilket motsvarade 10 öre på medelutdebiteringen 5, detgav närmare 2 miljarder kronor i intäktsförstärkning.

Sammantaget innebär detta att landstingens samlade plusresultat 2014 heltförklaras av höjda skatter och en tillfällig försäljningsintäkt. Skatteunderla-gets tillväxt räckte alltså inte för att klara ekonomin varför den ekonomiskasituationen ser besvärlig ut.


3. Landstingens ekonomi

Diagram 25 • Antal landsting med underskott samt med resultat som motsvarar minst 2 procentav skatter och statsbidragAntal

3

11

2

10

2

8

10

5 5

8

2

14

17

0

3

10

16

2

7 7

Underskott

> 2 proc

0

2

4

6

8

10

12

14

16

18

2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 p2014

Ant

al la

ndst

ing

Det är alltid några landsting som inte kla-rar överskott, även när förutsättningarnaär goda. Spridningen i resultat mellanlandstingen var ovanligt stor 2014. Varttredje landsting hade underskott och varttredje klarade överskott med mer än 2procent av skatter och bidrag.


Diagram 26 • Landstingens resultat 2013, exklusive effekt av RIPS och AFA, och 2014

Procent av skatter och bidrag

−5

−4

−3

−2

−1

0

1

2

3

4

5

6

7

Jämtla

nd

Väster

norrlan

d

Hallan

d

Dalarn

a

Norrbotte

n

V:a Götal

and

*Skå

ne

Stockholm

Värmlan

d

Blekinge

Västm

anlan

dRiket

Gävleb

org

*Jönkö

ping

*Väs

terbotte

n

*Kalm

ar

*Öreb

ro

*Kro

noberg

Sörmlan

d

Östergötla

nd

Uppsala

Proc

ent

20132014

Sju landsting redovisade resultat på minst2 procent av skatter och bidrag 2014. Avdessa hade fyra höjt skatten. I Uppsala ärförklaringen till det höga resultatet, 18procent av skatter och bidrag, intäkterfrån försäljning av fastighet.

Anm.: Diagrammet visar samtliga landsting redovisade med pensionskostnad enligt blandmo-dellen samt Stockholm och Västra Götaland resultat för koncernen. Östergötland, Jönköpingoch Region Skåne redovisar enligt fullfonderingsmodellen. Resultaten uppgick 2014 till 8,3, 3,7

respektive 2,0 procent av skatter och bidrag räknat på detta sätt.*Höjde skatten år 2014.Källa: Statistiska centralbyrån och Sveriges Kommuner och Landsting.

5. Rensat för effekten av skatteväxlingar.

Flera förklaringar till vågen av skattehöjningarUnder perioden 2012–2014 höjde alla landsting, utom tre, skatten. I genom -snitt motsvarar skatteökningarna 10 öre per år på medelutdebiteringen. Årendessförinnan var ökningarna mer måttliga, i genomsnitt cirka 2 öre per år(dia gram 27). Det är flera faktorer som förklarar varför landstingen just nu ärinne i en period där man väljer att höja skatten.

Under de senaste åren har staten valt att knappt tillföra några nya ovillko-rade statsbidrag till landstingen. Med hänsyn till stigande löner och prisersamt en snabb befolkningstillväxt urholkas i stället värdet av statsbidragen(diagram 28).

Samtidigt ökar kostnaderna för att tillgodose befolkningens behov av hälso-och sjukvård. Dels beror det på att antalet invånare ökar, dels att ökningen ärsärskilt stor i äldre åldersgrupper där behovet av vård är stort. Det ökade be-hovet av vård som följer av fler och äldre människor motverkas dock något av



Diagram 27 • Medelskattesats och antal skatteförändrareProcent och antal landsting

10,81 10,82 10,8410,79

10,86 10,89 10,89

10,94

11,08

11,1811,26

10,81 10,82 10,8410,79

10,86 10,87 10,88

11,07

11,1711,26

11,35

Exkl växlingar

Inkl växlingar

3

1 10

6

2

0

4

8

6

4

0

21

0

10,8

11,0

11,2

11,4

11,6

−5

0

5

10

A. Skattesats

B. Höjer resp sänker

2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015

0 0 0 0 0 0 0

Medelskattesatsen har ökat med 45 öreunder de senaste tio åren (exklusive skat-teväxlingar). I början av 2000-talet höjdemånga landsting skatten för att komma tillrätta med obalanser i ekonomin. Inför2008 såg det bra ut varför två landstingvalde att sänka skatten. När samhällseko-nomin försämrades i samband medfinans krisen 2008, ökade antalet landstingsom höjde skatten. Det tillfälliga konjunk-turstödet från staten höll dock tillbakaskattehöjningar i landstingen. I takt medatt statsbidragen till landstingen minska-de i fasta priser i slutet av perioden, höjdeflera landsting skatten.


Diagram 28 • Generella och specialdestinerade statsbidrag*Miljarder kronor i 2014 års priser och procentuell utveckling

1,6 4,9

1,0

8,5

0,9 4,6

15,0

−6,5−0,4 −1,1 −0,2

−2,1

snitt=2,5per capita=1,7

Förändring, totalt

22 23 23 25 26 2631

27 26 26 26 25 7

7

8 8 8

910

11 12 12 12 1129 30 3133 34 35

4038 38 37 37 36

Gene-rella

Riktade

0

10

20

0

10

20

30

40

50

Förändring, procentM

iljarder kronor

2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015

Statsbidragen har ökat med sammantaget2,5 procent per år i fasta priser under pe -rioden 2004–2014. Samtidigt har befolk-ningen under perioden ökat med 0,8 pro-cent per år, vilket innebär att statsbidra-gen per invånare ökat med 1,7 procent.Men under de senare åren har bidragenminskat i fasta priser.

Anm.: De generella bidragen har justerats för regleringar mot skatteunderlaget och finansie -ringsprincipen.*I redovisningen ingår inte läkemedelsbidraget.Källa: Statistiska centralbyrån och Sveriges Kommuner och Landsting.

att också hälsan förbättras vilket håller tillbaka vårdbehoven. Det hänger i sintur samman med förebyggande insatser från vården, som exempelvis blod-tryckssänkande behandling, läs mer i avsnittet »Effekter av ett förbättrat häl-soläge«. Samtidigt fortsätter trenden att sjukvården erbjuder planerad vårdallt längre upp i åldrarna. Idag är det inte ovanligt att en 85 åring både får enny höftled inopererad och avancerad hjärtsjukvård. De ökade kostnadernaförklaras även av att vården blir allt mer behandlingsintensiv, att nya be-handlingsmetoder driver upp kostnaderna. Ett exempel på detta är nya läke-medel mot hepatit C som introducerades 2014. Varje behandling kostade mel-lan 600 000 och 1,3 miljoner kronor och när året var till ända uppgick lands-tingens kostnader till cirka 650 miljoner kronor. Staten ersätter landstingenför dessa kostnader först 2015.

Sedan 2012 har flertalet landsting också det fulla finansieringsansvaret förkollektivtrafiken. Det finns en politisk vilja att öka det kollektiva resandet. Påmånga håll har man anslutit sig till det så kallade fördubblingsmålet6. För attlyckas med detta behöver utbudet av kollektivtrafik öka samtidigt som självaresan måste vara attraktiv. Därför väljer många landsting att expandera sinkollektivtrafik med förhållandevis dyra tåglösningar. Sammantaget har dettadrivit upp landstingens kostnader för kollektivtrafik med nästan tvåsiffrigaprocenttal per år.

Det innebär att många landsting genomför investeringar i kollektivtrafikenför att stimulera ökat kollektivresande. Ett antal landsting är dessutom innei en period med nödvändig upprustning av hälso- och sjukvårdens lokaler.

Sammantaget är investeringsnivån hög. Många landsting har som mål att fi-nansiera sina investeringar med hjälp av avskrivningar och ett positivt resul-tat. Med höga investeringsnivåer blir det alltså nödvändigt att ha höga resul-tatnivåer vilket kan kräva skattehöjningar. Dessutom leder ökade investering-ar till högre avskrivnings- och driftskostnader. Det finns alltså flera faktorersom förklarar varför många landsting valt att höja skatten de senaste åren.

Kostnadsutvecklingen på kort siktPå kort sikt finns ett tydligt samband mellan hur skatteunderlaget och kost-naderna utvecklas (diagram 29). De år då skatteunderlaget utvecklas väl ser viatt även kostnaderna ökar relativt snabbt och vice versa. Skatten är landstin-gens viktigaste intäktskälla och det faller sig naturligt att kostnaderna kan ökai ungefär samma takt, särskilt med balanskravet som begränsar möjligheter-na att redovisa underskott.

En annan aspekt av detta är att löner och priser till viss del samvarierar medskatteunderlaget. När skatteunderlaget ökar snabbt beror det oftast på att lö-nerna stiger snabbt vilket vanligtvis hänger ihop med att efterfrågan är hyfsatstark. Och det påverkar även de löner och priser som landstingen möter.

De demografiska förändringarna påverkar kostnaderna på lite längre siktoch förklarar inte de årsvisa förändringar som vi ser i diagrammet.

Som vi kan se i diagram 29 avviker år 2014 från detta mönster, i och med attkostnaderna ökar betydligt snabbare än skatteunderlaget. Under 2014 över -skred flertalet landsting sina budgetar för sjukvården. En delförklaring är denya extremt kostsamma läkemedlen mot hepatit C som introducerades underåret. En annan och kanske viktigare förklaring är bemanningsproblem i vissadelar av vården, se mer om detta i nästa avsnitt. Ytterligare en förklaring kanvara att krisstämningen efter finanskrisen börjat klinga av, vilket påverkarbåde förväntningarna och budgetdisciplinen.



6 Fördubblingsmålet består av två delar. Dels ska kollektivtrafikens marknadsandel fördubblas på sikt, delsska antalet resor med kollektivtrafik vara dubbelt så många år 2020 som år 2006.

Landstingens ekonomidirektörer kommenterar 2014

När landstingens ekonomidirektörer sammanträdde i mars kommenteradesde då preliminära boksluten för 2014. För landstingen sammantaget såg re-sultaten förhållandevis bra ut, då merparten klarade överskott. Under eko-nomidirektörernas presentationer framträdde emellertid en betydligt mör-kare bild, framförallt beträffande utvecklingen i hälso- och sjukvården. Kost-naderna i akutsjukvården har ökat påtagligt under 2014 och de bedömdesäven att fortsätta öka de närmaste åren, i en takt som landstingen långsiktigtfår svårt att finansiera. Det beror inte främst på ökad verksamhet. Snarare harkostnaderna under 2014 ökat utan motsvarande ökningar av verksamheten.

Den förklaring som dominerade i redovisningen från landstingen var svå-righeter att rekrytera personal, särskilt sjuksköterskor vid akutsjukhusen.Detta ter sig lite paradoxalt eftersom det aldrig tidigare funnits så många sjuk-sköterskor och läkare som nu. Det har på många håll inneburit att vårdavdel-ningar tvingats stänga, med minskad verksamhet som följd, såväl akut somplanerad. Kostnaderna har däremot inte minskat eftersom övrig personal ochandra fasta kostnader finns kvar. Dessutom driver rekryteringsproblemenupp lönekostnaderna, både i form av löneglidning och ökade kostnader förövertid. Även kostnader för inhyrd personal ökar.

Ekonomidirektörerna diskuterade också olika metoder att via effektiviser-ingar bättre hantera kostnadsutvecklingen. Främst diskuterades vården aväldre med omfattande behov av både omsorg och sjukvård. Standardutfallet ilandstingen idag är att nästan 15 procent av patienter, äldre än 65 år, somskrivs ut från ett akutsjukhus, skrivs in igen akut inom 30 dagar. Totalt bety-der det att cirka 13 procent av alla vårdtillfällen vid sjukhus är akuta återin-skrivningar.

Mot detta kan ställas de nya verksamhetsformer som vuxit fram inom ra-men för de senaste årens nationella satsning på de mest sjuka äldre, med syn-nerligen goda resultat. De akuta återinskrivningarna har minskat drastisktliksom behovet av korttidsplatser i kommunerna, samtidigt som de äldre mårbättre och både de själva och deras anhöriga känner sig mer trygga. Sjukhu-sens akutmottagningar och vårdplatser används inte i onödan. Se mer om deframtida utmaningarna och om olika sätt att hantera dessa, under avsnittet»Utmaningar och förutsättningar framåt«



Diagram 29 • Kostnadsutveckling* och skatteunderlagets utveckling, löpande priserProcentuell utveckling

SkatteunderlagKostnader

0,0

0,5

1,0

1,5

2,0

2,5

3,0

3,5

4,0

4,5

5,0

5,5

2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016

Proc

ent

På kort sikt följer kostnadsutvecklingenskatteunderlaget. Under den senaste tio -årsperioden kan vi dock se två tydliga av-vikelser: 1. År 2009. Kostnaderna ökade betydligtsnabbare än skatteunderlaget, vilketförklaras av den snabbt försämrade sam-hällsekonomin i samband med finanskri-sen. Skatteunderlaget försämrades på ettsätt som landstingen inte kunde förutsenär budgetarna fastställdes. Dessutomhärjade den internationella pandemin därlandstingen genomförde kostsamma vac-cineringar som i huvudsak finansieradesmed tillfälliga statsbidrag. 2. År 2014. En delförklaring är de nya läke-medlen för hepatit C som kostade lands-tingen cirka 650 miljoner kronor, mot -svarande 0,2 procentenheter. Men ävenandra förklaringar till den höga kostnads -ökningstakten har lyfts fram från lands-tingen, exempelvis att man på många hållhaft svårt att bemanna vården och tving-ats till dyra bemanningslösningar.

*Rensat för effekten av skatteväxlingar.Källa: Statistiska centralbyrån och Sveriges Kommuner och Landsting.

Finns det något att lära av de som lyckas bäst?

Öppna jämförelser om hälso- och sjukvård har funnits sedan 2006. Syftet medjämförelserna är att stimulera till förbättringsarbete på verksamhetsnivå, viade olika datakällor som öppna jämförelser bygger på. Förbättringsarbetet påverksamhetsnivå har också stimulerats och resultaten samlat för hälso- ochsjukvården är positiva, med generella kvalitetsförbättringar och på mångaområden minskade skillnader.

I en bilaga till Öppna jämförelser hälso- och sjukvård 2014 finns ett tota-lindex för de 176 kvalitetsindikatorer som ingår i öppna jämförelser 2014. Detär inte konstruerat för att utvärdera landstingens samlade kvalitet, utan ärbara en sammanläggning av alla i Öppna jämförelser ingående kvalitetsindi-katorer. I bilagan finns också ett effektivitetsindex där totalindexet över kva-litet ställs mot strukturjusterade kostnader för hälso- och sjukvården i lands-tingen (diagram 30). Övre vänstra hörnet representerar det mest eftertrakta-de läget.

Med reservation för att indexet inte skapats i det direkta syftet att jämföralandstingens effektivitet ställer vi oss frågan vad det går att lära via en sådanövergripande jämförelse på landstingsnivå.

Först kan konstateras att, när hög kvalitet går hand i hand med låga kostnader,är det en perfekt illustration av modernt kvalitetstänkande, att bristande kva-litet orsakar kostnader. Man brukar tala om kvalitetsbristkostnader. Det ärockså lättbegripligt att vissa kvalitetsbrister, som vårdrelaterade infektionereller hög reoperationsfrekvens, genom förlängda vårdtider ökar kostnaderna.

De två övriga landstingen med hög kvalitet, Halland och Jönköping, harinte låga kostnader, utan ligger i en mittengrupp kostnadsmässigt. Det finnsalltså inte ett enkelt samband där hög kvalitet med automatik ger låga kost-nader.



Diagram 30 • Stukturjusterad kostnad per invånare och resultatindex för hälso- och sjukvårdenKronor per invånare och index*

StockholmVästerbotten

JämtlandBlekinge

Halland

Uppsala

Dalarna

Västernorrland

Örebro

Jönköping

Norrbotten

Gävleborg

Gotland

Kronoberg

Västmanland

Värmland

V:a Götaland

Kalmar

Skåne

Sörmland

Östergötland

Riket

0,45

0,50

0,55

0,60

0,65

0,70

21 000 21 500 22 000 22 500 23 000 23 500 24 000 24 500

Strukturjusterad hälso- och sjukvårdskostnad

Väg

t tot

alin

dex*Som synes är det fyra landsting, Kalmar,

Östergötland, Halland och Jönköping somavviker genom att de har högre totalkvali-tet än övriga landsting. Två av dessa, Kal-mar och Östergötland, har dessutom lågakostnader. Mätt på detta sätt är dessabåda landsting de mest effektiva. De ger,vardagligt uttryckt, bäst valuta för pengar-na. Det gör förstås dessa landsting intres-santa. Har de något att lära andra lands-ting?

*Index för samlad kvalitet är standardiserat utifrån ”rescalingmetoden” där samtliga värdenhamnar mellan 0 och 1. I diagrammet är 1 det mest önskvärda. Observera att det inte går attanta att 0,6 är dubbelt så bra som 0,3. Indikatorerna kommer från Öppna jämförelser och mätermedicinsk kvalitet, patienterfarenhet och tillgänglighet.Källa: Öppna jämförelser i överblick 2014, indexberäkningar av Öppna jämförelser i hälso- och sjukvården. Sveriges Kommuner och

Landsting 2014.

Vi har diskuterat Kalmars och Östergötlands starka positioner i effektivi-tetsdiagrammet med företrädare från dessa landsting. Fram tonar en bild därman från landstingsledningarnas sida har en kontinuerlig dialog med verk-samhetschefer kring olika kvalitetsaspekter, inte minst kring den medicins-ka kvaliteten. Det tycks som att detta skapat ett verksamhetsfokus, och entillit mellan ledning och verksamheterna som är till gagn för ett kontinuerligtförbättringsarbete och för att hantera olika slags utmaningar. I Kalmar hardet kontinuerliga förbättringsarbetet gått under namnet »varje dag lite bätt-re« och varit inriktat på fyra huvudområden; hög tillgänglighet, hög patient-tillfredsställelse, hög medicinsk kvalitet och god ekonomi. Båda landstingenframhåller vikten av den löpande dialogen mellan landstingsledningarna ochverksamheterna kring kvalitetsfrågor och den tillit det skapat i organisatio-nen.

Utmaningar och förutsättningar framöver

Allt fler allt äldre med stora vård- och omsorgsbehovI Sverige, liksom i många andra länder, lever människor allt längre och haräven bättre hälsa i allt högre åldrar. Det är i grunden positivt och en stor fram-gång för vården. Samtidigt ställer det nya krav på samhället i stort, liksom påäldreomsorgen och hälso- och sjukvården. Det innebär att det finns en väx-ande grupp äldre som har omfattande vård- och omsorgsbehov till följd av enkombination av åldrande och sjukdomar. De närmaste femton åren ökar an-talet 80 år och äldre med cirka 60 procent.

Det betyder att allt fler personer har stora omvårdnadsbehov och behöveräldreomsorg, samtidigt som de behöver hälso- och sjukvård. Med dagens sättatt arbeta bollas många av dessa äldre personer runt till olika enheter hoskommuner och landsting beroende på vilket vårdbehov som för stunden ärmest akut. Långa perioder kan det vara en rundgång mellan det egna hemmet,sjukhuset och olika korttidsboenden utan att någon tar ett helhetsansvar.Även när var och en gör sin del utmärkt, blir helhetsresultatet ofta dåligt. Detär inget bra sätt att bedriva vård och omsorg på. Kvaliteten brister och onödi-ga kostnader uppstår.

Också de äldre och deras anhöriga uttrycker frustration över detta sätt attbedriva vård- och omsorg för svårt sjuka personer. Det börjar också växa framnya former för omhändertagande där grunden är att de olika kompetensernafrån kommuner och landsting, i stället för att möta de äldre var och en för sig,samlas i team runt den äldre, oftast i hemmet. Resultaten är överlag goda. Deäldre mår bättre och både de själva och deras anhöriga känner sig mer trygga.Rundgången minskar, de akuta återinläggningarna vid sjukhus minskar, ochsjukhusens akutmottagningar och vårdplatser används inte i onödan.

Ännu är det dock långt kvar till dess att de nya arbetssätten tagit över. Mankan se den gångna vinterns rapportering om överbeläggningar och stabs -lägen7 vid många akutsjukhus som ett vittnesbörd om att de nya verksam-hetsformerna inte fått ett brett genomslag.

Överallt i världen är det en stor utmaning att få till en bättre vård för de sombåde behöver mycket omsorg och sjukvård. Sverige är långt ifrån ensamt omatt söka efter bättre lösningar på detta område. Med framtidens demografiökar trycket ytterligare.



7. Stabsläge är ett förhöjt beredskapsläge, då en särskild ledning håller sig underrättad om läget. De harmöjlighet att exempelvis ställa in planerade operationer, omdirigera akut sjuka patienter, eller beordra per-sonalen att arbeta övertid.



Som tidigare har beskrivits är kostnadsutvecklingen under 2014

illa varslande. I detta avsnitt visas hur två landsting använt sig avkpp (Kostnad Per Patient), där ett syfte har varit att förbättrakostnadskontrollen.

En bärande tanke med kpp är att tillgången på trovärdigt un-derlag är viktigt när man ska åstadkomma förändring. Inom häl-so- och sjukvården kan det gälla underlag kring medicinska resul-tat, behandlingsmetoder och vårdprocesser, men också, genomkpp, kostnader och resursåtgång.

Man behöver inte bara veta vad vården producerar, utan ocksåvad olika vårdprocesser faktiskt kostar. Dessutom kan man behö-va jämföra kostnaderna med andra landsting och kliniker samtkunna följa kostnadsutvecklingen över tid. Då blir det enklare attföra en dialog om vilka vårdprocesser som behöver ses över ochvilka som faktiskt är rimligt produktiva.

KPP inom Region Östergötlandkpp används i Region Östergötland (rö) både för jämförelserinom regionen över tid och för jämförelser med andra landsting.kpp används också som underlag i verksamhetsplaneringen. kpp

används både på landstingsnivå och på enskilda kliniker som ettstöd i förbättringsarbetet.

Inom rö finns Universitetssjukhuset i Linköping som tillhan-dahåller regionsjukvård inom Sydöstra sjukvårdsregionen. Medhjälp av kpp kan avstämningar göras med de övriga landstingen isjukvårdsregionen i syfte att säkerställa att ersättningarna lång-siktigt täcker kostnaderna vid Universitetssjukhuset i Linköping.Inom rö finns vidare en generell jämförelsemodell för samtligasjukvårdande enheter (exklusive primärvård). Den egna enhetenskostnader jämförs med ett nationellt genomsnitt för jämförbaraenheter i den nationella kpp-databasen. I modellen ingår att avvi-kelser analyseras.

rö har en tät kontinuerlig produktivitetsredovisning i form avkostnad per drg-poäng, sammanställda i en månatlig »Lednings-rapport«.

Dessutom görs områdesvisa analyser, exempelvis för att valide-ra olika ersättningssystem och för att ta fram kunskapsunderlag,exempelvis kostnader för olika sjukdomsgrupper. kpp kan ocksåanvändas för att tydliggöra olika samband, exempelvis kostnads -effekter av bristande tillgänglighet.

kpp är också centralt i rö:s verksamhetsplaneringssystem.Flera enheter har tillämpat detta under lång tid, andra har till-kommit efterhand. kpp används för att beräkna verksamheternaskostnader, i för- och efterkalkyler, på ett systematiskt och gemen-samt sätt. I förlängningen, med mer urskiljbara verksamhetspro-cesser, kan en mer utvecklad avtalsstyrning möjliggöras. Särskildavård processer, som exempelvis processen kring att behandla stro-ke, kan på så sätt bli föremål för ersättning.

KPP och kartläggning av vårdprocesser i Norrbottenkpp har använts under lång tid i Norrbotten, bland annat som ettverktyg för kostnadskontroll. Nu har flera verksamheter påbörjatarbetet med att kartlägga sina vårdprocesser, där kostnaderna är

en av flera dimensioner. Här illustreras användningen genom ettexempel från cancervården, närmare bestämt vård vid ändtarms -cancer. Det som är speciellt här är att det sedan flera år pågår ettsystematiskt förbättringsarbete (Enhanced Recovery After Surge-ry, eras) kring denna vårdprocess. Programmet syftar bland an-nat till att förkorta vårdtider och minska komplikationer. Pro-grammet innebär speciella preoperativa förberedelser, anpassadanestesimetod och postoperativ medicinering, i kombination medtidig mobilisering och vanligt födointag. Detta har gett stora effek-ter bland annat i form av kortare vårdtider och lägre kostnader. Sediagram 31 som är ett exempel på nyckeltal som används i kart-läggningen av vårdprocesserna.

Som synes har kostnadsutvecklingen i Norrbotten efter 2008

varit den motsatta mot den i övriga kpp-landsting (läns- och läns-delssjukhus). År 2013 är kostnaderna i Norrbotten klart lägre änför genomsnittet i kpp-databasen (läns- och länsdelssjukhus).Kostnadsminskningarna, framförallt omvårdnad och intensiv-vård, har i huvudsak åstadkommits genom minskade vårdtider. Iden ekonomiska analysen av vårdprocesserna analyseras ävenkostnadsskillnader mellan män och kvinnor liksom kostnads-spridningen för vårdtillfällena för att se om processen är kost-nadsmässigt stabil.

I Norrbotten identifierar man mångdimensionella mått och målför att leda och styra vårdprocesserna. Man använder sig av styr-kort med mål för medicinska resultat, tillgänglighet, samverkanoch patienttillfredsställelse samt produktivitet. I samtliga fallenär målen mer ambitiösa än motsvarande utfall i riket. År 2013 nåd-de man målen för merparten av indikatorerna, dock inte för indi-katorn ledtider. Arbetet för kortare ledtider fortsätter.

Två exempel på användning av KPP

Diagram 31 • Kostnader och vårddagar för Ändtarmscancer, Norrbotten och riksgenomsnittKronor per vårdtillfälle och medelvårdtid i dagar

Dyg

n

0

50

100

0

4

8

12

Kostnad

Vårdtid

2008 2013

Tuse

ntal

kro

nor

Källa: Landstnget i Norrbottens län samt Sveriges Kommuner och Landsting.

Ett sjukdomspanorama dominerat av kroniska sjukdomar

Att befolkningen åldras betyder också att allt fler får kroniska sjukdomar.Sjukdomspanoramat i Sverige idag domineras av kroniska sjukdomar. Hit hördiabetes, hjärt-kärlsjukdom, lungsjukdomar som astma, allergi och kol, can-cer, lungsjukdom, ledsjukdomar, smärta och psykiska sjukdomar. I och medatt allt fler lever allt längre kommer också allt fler att under lång tid leva medkronisk sjukdom, och i många fall flera kroniska sjukdomar samtidigt.

Enligt Myndigheten för vårdanalys är 80–85 procent av sjukvårdens resur-ser hänförliga till vård av personer med kroniska sjukdomar. I stort sett va-rannan vuxen och var femte under 20 år har en kronisk sjukdom.

Prevention är ett strategiskt verktyg för hållbar vårdAv de som dör av en kronisk sjukdom gör 90 procent det i en sjukdom som ärmöjlig att förebygga. Ohälsosamma levnadsvanor står bakom merparten avkroniska sjukdomar som hjärtsjukdom och stroke.

Grunden i all prevention av kronisk sjukdom är åtgärder som motverkarohälsosamma levnadsvanor. I många fall tar det lång tid att få effekt av pre -ven tion. Så är det också på många andra områden där samhället investerar.Det finns dock åtgärder som har snabb effekt. Att exempelvis hålla upp medrökning inför och efter en planerad operation, eller rökstopp efter en hjärt-infarkt ger omedelbar återbetalning i form av färre komplikationer och ökadöverlevnad.

Ett illustrativt område är hjärt-kärlsjukdomar. Där har såväl insjuknandesom dödlighet minskat med mer än 25 procent de senaste 30 åren. Ungefärhälften av minskningen beror på olika förebyggande insatser. Ändå står hjärt-kärlsjukdomar fortfarande för den största sjukdomsbördan i form av förlora-de levnadsår. Bortåt en miljon personer har hjärt-kärlsjukdom. Det finnsalltså utrymme för stora framtida förbättringar.

Ryggbesvär och ledsjukdom är tillsammans den grupp sjukdomar som or-sakar flest år med nedsatt livskvalitet. Psykisk sjukdom och psykisk ohälsadrabbar nästan var femte person. Vanligast är ångest- och depressionssjuk-domar. Samhällskostnaderna för de sistnämnda uppskattas till 70 miljarderkronor per år.

Forskning har tydligt identifierat ett antal levnadsvanor som är starktkopplade till kronisk sjukdom; otillräcklig fysisk aktivitet, ohälsosamma mat-vanor, tobaksbruk, riskbruk av alkohol, stress och sömnstörningar.

Prevention är ett strategiskt verktyg för en långsiktigt hållbar sjukvård,rent av för samhällsutvecklingen i stort.

Nationellt kunskapsstöd anpassat för vårdverksamheterOavsett hur väl preventionen fungerar kommer människor ändå att få kro-niska sjukdomar, inte minst äldre personer. Typiskt för många kroniska sjuk-domar är att behandlingen är inriktad på att bromsa försämringar, att mins-ka risken för komplikationer av sjukdomen. Därför gäller det att personermed kroniska sjukdomar får del av de insatser som enligt bästa tillgängligakunskap har bäst förutsättningar att minska risken för försämring. Det är oftakomplikationerna som är besvärliga för den som har en kronisk sjukdom. Detär också komplikationerna som leder till ökade vårdbehov och därmed sam-manhängande kostnader.

Det ideala är att alla patienter med en viss sjukdom, oavsett vem man är ochvar man söker vård, får insatser utifrån bästa tillgängliga kunskap, anpassadetill dig som individ. Dock finns det inte i Sverige idag något nationellt kun-skapsstöd, riktat till vårdverksamheterna som stöd för det ideala. Socialsty-



relsen har tagit fram Nationella riktlinjer för en handfull kroniska sjukdomar,dessa är dock riktade till landstingens ledningar som underlag för prioriter-ingsarbete.

På ett område har ett arbete inletts med att ta fram kunskapsstöd riktat tilloch anpassat för vårdverksamheterna, att användas i klinisk praxis. Det gäl-ler cancervården. Där har de sex regionala cancercentra i samverkan (rcc)tagit fram nationella vårdprogram för olika cancerformer. Det betyder att detfinns en nationell likformig beskrivning riktad till alla cancerkliniker i Sveri-ge, som talar om hur en viss cancerform bäst bör behandlas. På sikt kommerde också att finnas i särskilda patientversioner, så att även patienten vet vadsom kan förväntas. Avsikten är att förbättra behandlingsresultaten generelltmen också att minska skillnaderna mellan olika enheter. Som patient ska dufå vård baserad på bästa tillgängliga kunskap, oavsett vid vilken klinik och avvilken personal du behandlas och oavsett vem du är. Det är den enkla tanken.

Det är viktigt att betona att det handlar om just rekommendationer, ettverksamhetsstöd framtaget av och för vårdens professioner. Ansvaret för attindividualisera behandling utifrån den enskilda patientens behov och förut-sättningar är den mest centrala uppgiften i mötet mellan patienter och vår-dens professioner. Men poängen är att det måste finnas ett gemensamt kun-skapsbaserat stöd att individualisera vården utifrån, för att det ska bli en pa-tientcentrerad och jämlik vård.

Vid två vårdcentraler, en i Eskilstuna och en i Karlstad, har ett projekt be-drivits som syftat till att göra vårdcentralerna bättre för personer med kro-niska sjukdomar. Patienter med två olika kroniska sjukdomar, kronisk smär-ta och kol, medverkade i projektet. På patienternas förslag utarbetades en såkallad Behandlingsguide, en folder som sammanfattade vilka insatser som en-ligt aktuell kunskap har bäst förutsättningar att minska besvären för dessa tvåsjukdomar, och hur vården kommer att ges.

Det är intressant att när patienterna själva medverkat i utvecklingsarbetetvill de ha tydligare beskrivningar av vad som är den bästa vården för den sjuk-dom de har och en plan för hur de kommer att få den vården.

Det är samma grundtanke som i de nationella vårdprogrammen för olikacancerformer. Den bästa vården för en viss cancerform finns beskriven i ettnationellt vårdprogram.

Detta sätt att arbeta kommer att utvidgas till att gälla fler områden än can-cer. Personer med kroniska sjukdomar skulle gynnas särskilt av nationella di-agnos- och behandlingsrekommendationer, som på cancerområdet. Vårdenpågår under lång tid, ofta livslångt, och många vårdgivare kan vara involvera-de. Då är det extra angeläget att det finns en beskrivning riktad till vårdverk-samheterna och till patienterna som beskriver den vård som har bäst förut-sättningar att minska risken för försämring och bidra till ökad hälsa.

skl kommer under 2015, med statligt stöd och tillsammans med landsting -en, att inleda ett arbete som ska resultera i nationella diagnos- och be hand -lingsrekommendationer för kroniska sjukdomar, i första hand riktade tillvårdverksamheter i primärvården.





Hälsan i befolkningen har stadigt förbättrats under många år,även bland de äldre, vars funktionsförmåga också förbättrats. Detär också en mindre andel i varje åldersgrupp som anger att de harsjukdomar som hindrar i det dagliga livet.

Den förbättrade hälsan ojämnt fördeladFör till exempel två av de stora folksjukdomarna, hjärt-kärlsjuk-dom och cancer har dödligheten minskat. För hjärt-kärlsjukdomhar minskningen i dödlighet varit kraftig, även insjuknandet harminskat, mycket beroende på förbättrad prevention och förändra-de levnadsvanor. För cancer har insjuknandet dock ökat, dels be-roende på förbättrad diagnostik, dels därför att fler blir äldre.Samtidigt som hälsan i befolkningen förbättrats totalt sett, är denojämnt fördelad, med sämre hälsa hos socioekonomiskt utsattagrupper. I dessa grupper finns en stor förbättringspotential.

En fortsatt förbättring av hälsan i befolkningen kan sägas varasjälva syftet med hälso- och sjukvården. Det kan också få positivbetydelse för landstingens ekonomi. Hälso- och sjukvårdens kost-nader per invånare ökar visserligen i takt med ålder. Men om häl-san fortsätter att förbättras, särskilt bland de äldre, kan det brom-sa vårdbehoven i respektive åldersgrupp. Det kan i sin tur minskakostnadsökningarna i hälso- och sjukvården och därmed bidra tillen hållbar ekonomi. Ett fortsatt förbättrat hälsotillstånd för deäldre är alltså inte bara bra för kommande generationers äldre,utan kan också komma att minska de åldersspecifika kostnaderna.

Kostnadseffekter av att vi lever längre och vårdbehoven ökarSamtidigt bidrar bättre hälsa till ökad livslängd. Det innebär para-doxalt nog att fler människor uppnår åldrar där vårdbehoven ökar.Det gör att förbättrad hälsa inte bara har en kostnadsbromsandeeffekt, utan även effekter som ökar kostnaderna. Nettoeffekten avdenna utveckling är inte helt given.

Vi har analyserat kostnadseffekterna av att allt fler personer av-lider i högre åldrar. Kostnaderna för vården under det sista året enperson är i livet tenderar att vara höga. Frågan är om kostnadernaunder det sista levnadsåret är lägre ju äldre en person är viddödstillfället.

Nästan 1 procent av befolkningen avlider varje år. Sett över ti-den från år 2008 fram till år 2013 har andelen i befolkningen somdör minskat i åldrarna 45–84 år. Minskningen har varit störst förbefolkningen i åldern 75 år och äldre.

Vi har utgått från 2013 års kostnader för de patienter som någongång under året vårdats i den somatiska slutenvården. Vi har delatin dessa patienter i två grupper, där en grupp består av de som av-lider under året och en av de som inte avlider under året (diagram32).

Kostnaderna för de som avlider under året var höga, allra högstför de yngsta, sedan sjunker kostnaderna med stigande ålder.

Kostnaderna var lägst för de allra äldsta. Mönstret är nästan detmotsatta för de patienter som inte avlider. Med undantag för deyngsta, ökar kostnaderna i takt med stigande ålder. Kostnadsskill-naderna var alltså stora mellan de båda grupperna.

Bättre hälsa i befolkningen och en effektiv hälso- och sjukvårdmed allt bättre medicinska resultat resulterar i att människor le-ver längre och avlider högre upp i åldrarna. Och som vi ser i dia-grammet är kostnaderna under det sista levnadsåret betydligt läg-re för personer som avlider högre upp i åldrarna. För de allra älds-ta är kostnaderna per patient nästan på samma nivå för de som av-lider under året som för de patienter som överlever. Sjukvårdenskostnader för det sista levnadsåret är inte obetydliga. Nästan 20

procent av kostnaderna inom den slutna somatiska vården avserkostnader för sista levnadsåret. Att människor avlider i högre åld-rar där kostnaderna är lägre borde innebära lägre kostnader förhälso- och sjukvården.

En allt äldre befolkning med ökad hälsa och minskat insjuknandehåller tillbaka kostnadsutvecklingen. Samtidigt lever allt fler alltlängre, vilket också innebär att fler personer under fler år harvårdbehov, vilket i sin tur är kostnadsdrivande. Historiskt har net-toeffekten av de demografiska förändringarna drivit kostnadernauppåt. Detta är dock ingen naturlag. I denna rapport har möjligaeffekter av bättre prevention och bättre omhändertagande av demest sjuka äldre diskuterats.

Effekter av ett förbättrat hälsoläge

Diagram 32 • Kostnaderna per patient i den slutna somatiska vård en,uppdelat på avlidna under året och ej avlidna, år 2013

Tusental kronor

Avlidna

Ej avlidna

0

100

200

300

400

500

600

700

0−14 15−24 25−44 45−64 65−74 75−84 85−

Tuse

ntal

kro

nor

Källa: Patientregistret, dödsregistret och Sveriges Kommuner och Landsting.

Landstingens ekonomi de närmaste åren



Beräkningarna bygger på den be döm ningsom presenteras i det samhällsekonomiskakapitlet. Vi utgår från att regeringensvårändringsbudget för 2015 och 2015 årsekonomiska vårproposition genomförs.Åren 2017–2018 antas de generella statsbi-dragen öka i takt med den trend mässiga ut-vecklingen, 2 procent i real ökning. Dettakräver visserligen nya beslut av riksdagenmen historiska erfarenheter talar för attökade bidrag är sannolika.

Efter tre avtalslösa år har staten och skl

tecknat en ettårig överenskommelse omläkemedelsbidragets storlek för år 2015 på21,8 miljarder kronor. För åren 2016–2018

finns ingen överenskommelse, men vi an-tar i våra beräkningar att läkemedelsbidra-get utvecklas i takt med kostnaderna förläkemedelsförmånerna under hela perio-den.

När det gäller kostnader för läkemedelför behandling av hepatit C har parternaöverenskommit att staten bidrar med 70

procent och landstingen med 30 procent avde beräk na de kostnaderna på 1,2 miljarderkronor för 2015. För 2016 och åren framö-

ver har vi antagit att landstingen och statendelar på kostnaderna på samma sätt. Detinnebär att staten står för 70 procent avkostnaderna och landstingen för 30 pro-cent även för åren 2016–2018. Det motsva-rar kostnader för landstingen som intetäcks av statsbidraget på 240 miljoner kro-nor 2016 och 180 miljoner kronor per åråren 2017–2018.

Från 2016 antar vi att kostnaderna ochstatsbidraget ökar med 410 miljoner kro-nor till följd av regeringens avisering omavgiftsfria läkemedel för barn och unga.

För åren 2015 och 2016 har vi gjort enprognos för kostnadsutvecklingen. Sammalöneutveckling antas för de anställda ilandstingen som för resten av arbetsmark-naden. Beräkningarna för åren 2017–2018

är mer schablonmässiga kalkyler som utgårfrån att kostnadsvolymen ökar i takt meddemografi och en historiskt skattad trend.

afa Försäkring har beslutat att 2004 årsinbetalda premier ska återbetalas 2015.Återbetalningen uppgår till 1,4 miljarderkronor. Därefter kommer det inte att blinågra ytterligare återbetalningar.

Så här har vi räknat

Tabell 15 • Nyckeltal för landstingens ekonomiProcentuell förändring om inget annat anges

Utfall Prognos Kalkyl2014 2015 2016 2017 2018

Medelskattesats, nivå i skattekronor 11,26* 11,35* 11,41 11,58 11,83Skatteintäkter o generella statsbidrag, LP 3,2** 4,9 5,0 5,4 6,0Skatteintäkter o generellastatsbidrag, FP 1,0** 2,8 2,6 2,9 3,0Verksamhetens kostnader, LP 4,9** 4,2 4,8 5,0 5,4Verksamhetens kostnader, FP 2,7** 2,2 2,4 2,4 2,4LPIK° 2,3 2,0 2,4 2,4 3,0

Anm.: FP = fasta priser, LP = löpande priser.*Inklusive skatteväxling 2014 för hemsjukvård och färdtjänst, –1 öre på skattesatsen. Skatte-

växling 2015 för framförallt kollektivtrafik, +1 öre på skattesatsen.**Rensat för effekten av skatteväxling 2014 och 2015.°Prisindex med kvalitetsjusterade löner för landsting.


Vår prognos för åren 2015 och 2016

Vår samhällsekonomiska prognos visar att det underliggande skatteunderla-get, dvs rensat för regleringar mot det generella statsbidraget, ökar med cir-ka 4,5 procent år 2015. Som vår tidigare sammanställning visat ger detta enganska god indikation på hur mycket kostnaderna kommer att öka under2015.

Värdet av de generella statsbidragen fortsätter att urholkas eftersom deinte justeras för höjda löner och priser samt befolkningsförändringar. För-handlingarna om läkemedelsbidraget för år 2015 blev klart först i mars inne-varande år. I samband med detta blev det klart att landstingens kostnader försmittskyddsläkemedel mot hepatit C för år 2014 skulle ersättas av staten. Des-sa intäkter kommer att redovisas på 2015 och stärka resultatet. Läs mer i fak-tarutan »Läkemedel – kostnader och en ettårig överenskommelse om läke-medelsbidraget«.

Flera statliga satsningar inom hälso- och sjukvården, som patientsäkerhetoch de mest sjuka äldre, avvecklades inför 2015 medan andra kom till, såsomsatsningen på cancervården. I vårändringsbudgeten presenterades en sats-ning på kvinnors hälsa. Den gamla kömiljarden är kvar 2015 i form av en öve-renskommelse om tillgänglighet och samordning för en mer personcentreradvård. Pengarna fördelas utifrån antal invånare. Det är ännu svårt att medsäkerhet veta vad nettot blir mellan nya och avvecklade satsningar men vårbedömning är ändå att detta går ganska jämt ut. Med vad som är känt nu hand-lar det inte om ökade satsningar.

Skattehöjningarna har fortsatt inför 2015 (diagram 27 på sidan 43). Utöverhöjningarna i Region Halland och Västra Götalandsregionen har flera lands-ting bildat region och tagit över finansieringsansvaret för vissa nya uppgifter.I samband med detta har dessa regioner höjt skatten med i genomsnitt någraören.

Vi bedömer att kostnaderna i löpande priser kommer att öka med 4,2 pro-cent 2015, alltså nästan lika mycket som skatteunderlaget.

En kostnadsökningstakt på den nivån innebär att kostnaderna ökar i taktmed ökade löner och priser, befolkningsförändringar samt en historisk trendför bland annat kvalitetsförbättringar (tabell 16 på sidan 56). Till det ska läg-gas att de bemanningsproblem som enligt ekonomidirektörerna i landsting-en drev kostnaderna uppåt under 2014, knappast har lösts fullt ut under 2015.

Vi räknar med ett resultat på cirka 2,5 miljarder kronor 2015 vilket motsva-rar 0,9 procent av skatter och bidrag (diagram 35 på sidan 57). Resultatet på-verkas positivt av att afa Försäkring beslutat om att 2004 års inbetalda pre-mier ska återbetalas 2015. Återbetalningen uppgår till 1,4 miljarder kronor.Tillsammans innebär detta att, precis som 2014, att landstingens samlade re-sultat i sin helhet förklaras av tillfälliga intäkter och skattehöjningar.

Med dessa förutsättningar riskerar minst vart fjärde landsting gå med un-derskott 2015.

År 2016 väntas skatteunderlaget öka mycket starkt, 5,2 procent. Inga gene-rella tillskott aviserades i regeringens vårproposition vilket innebär att in-täktsförstärkningen från skatteintäkter och generella statsbidrag dämpas. Despecialdestinerade statsbidragen beräknas minska, tillgänglighetssatsningenpå 1 miljard kronor avvecklas. Detta motsvarar 5 skatteören. Vi har inte någoninformation om huruvida det blir någon så kallad professionssatsning istället.Informationen om indragningarna var dock knapphändiga vid prognostill-fället.

Allt fler och allt äldre personer i kombination med ökade ambitioner inomvården, tillsammans med en fortsatt utbyggnad av kollektivtrafiken, kräver



4G medför oväntade kostnaderför kollektivtrafiken

Post- och Telestyrelsen tillåter frånoch med den 1 juli att mobiloperatö-rerna ökar frekvensbredden för sinamobilnät. Det betyder att skyddsfil-ter måste installeras på alla tåg föratt kommunikationen mellan lokfö-raren och trafikledningen ska funge-ra. Det är av säkerhetsskäl viktigt attstaten och mobiloperatörerna hittaren lösning som innebär att alla somdriver tågtrafik får rimliga förutsätt-ningar att hinna installera filter.Från och med 1 juli får tåg utan filterinte köras, med risk för inställda tågsom följd. Filterinstallationen inne-bär dessutom stora kostnader för desom innehar tågfordon inom kollek-tivtrafiken. Regeringen har medde-lat att de tittar på en lösning för det-ta, så att delar av kostnaden kantäckas av ett retroaktivt bidrag.

mer resurser. Hur mycket mer resurser är avhängigt en rad olika faktorer. Ärfullmäktige nöjd med omfattningen och kvaliteten på den verksamhet sominvånarna möter idag? Vilka effektiviseringsmöjligheter finns och kan lands-tinget sluta tillhandahålla viss verksamhet. Vad vill man göra 2016 som maninte gör idag? Allt detta måste vägas mot de intäkter som finns, möjlighetenatt höja skatten samt balanskravet.

Vi bedömer att de stora behoven och den starka skatteunderlagsutveck-lingen leder till en stark kostnadsutveckling. Den förhållandevis snabba kost-nadsutvecklingen i år håller tillbaka kostnadsökningen något nästa år. Förvissa landsting kommer det att bli nödvändigt att höja skatten för att klara ba-lanskravet. En försiktig uppskattning är att medelskattesatsen ökar med mot-svarande 6 öre vilket ger ett samlat resultat på 2,5 miljarder kronor, vilket mot -svarar 0,9 procent av skatter och bidrag år 2016.

Investeringarna har mer än fördubblats under de senaste tio åren. Och vibedömer att ökningen fortsätter (diagram 32). Många sjukhus byggdes under1960- och 1970-talen när hälso- och sjukvården expanderade kraftigt. Därförpågår nu på många håll en generationsväxling av sjukvårdens lokaler. Vi seräven fortsatt stora investeringsbehov inom kollektivtrafiken. Omfattande in-vesteringar leder till ökade avskrivningar och finansiella kostnader som krä-ver utrymme i driftbudgetarna. I takt med stigande räntor räknar vi med attfinansnettot kommer att försämras.



Diagram 33 • Landstingens investeringarMiljarder kronor, löpande priser

Budget/plan

Utfall

0

5

10

15

20

25

30

35

2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017

Milj

arde

r kro

norDet pågår en generationsväxling av sjuk -

vårdens lokaler som kräver nya investe -ringar. Samtidigt expanderar kollektivtrafi-ken vilket förutsätter investeringar i exem-pelvis tåg och bussar. Landstingens bud-get och planer för de kommande åren in-dikerar fortsatt ökande investeringar. Vibedömer det som sannolikt att invester-ingarna fortsätter att öka även om det gi-vetvis blir svårt att genomföra allt somplanerats.




Kostnadsutvecklingen för läkemedelEfter några år med kostnadsminskningar för läkemedelsförmå-nen blev kostnaderna 2014 i stort sett oförändrade trots att VästraGötalandsregionen valt att själva upphandla förbrukningsartiklarinom förmånen för cirka 200 miljoner kronor. Inräknas dessakostnader var kostnadsökningen drygt 1 procent. För kommandeår väntar vi en något snabbare kostnadsutveckling, bland annattill följd av den kraftigt växande befolkningen och snabbare intro-duktion av nya läkemedel. Statistiken för den senaste tolvmåna-dersperioden, inklusive det första kvartalet, visar på en ökning avförmånskostnaderna på 1,4 procent. Vi räknar med en ökning 2015

med 2,0 procent bland annat till följd av Socialstyrelsens nya na-tionella riktlinjer för antikoagulantia. Vi ser också att de senasteårens kostnadsdämpande effekter avtar. De gäller bland annat pa-tentutgångar, landstingens införande av decentraliserat budget -ansvar och tlv:s genomgångar. För 2016 ökar kostnaderna förläkemedelsförmånerna med 4,0 procent. Hälften av denna kost-nadsökning härrör från regerings aviserade reform om kostnads -fria läkemedel för unga. För åren 2017–2018 bedömer vi att kost-naderna ökar med cirka 2,0 procent per år.

Sedan några år råder stora skillnader mellan den nationella sta-tistiken och de faktiska kostnaderna för rekvisitionsläkemedel.Det gör det svårt att prognostisera kostnadsutvecklingen. Vår be-dömning är att kostnaderna årligen kommer att öka med cirka 4procent.

Vi bedömer att vår prognos av kostnaderna för hepatit C-läke-medel de närmaste åren består. Se faktarutan »Så här har vi räk-nat«. Läkemedel mot hepatit C-infektion är nya kurativa läkeme-del och räknas till smittskyddsläkemedlen som inte ingår i läke-medelsförmånerna. Hittills har cirka 1200 personer fått behand-ling. Under 2014 godkändes fyra nya läkemedel mot hepatit C ochunder 2015 kommer ytterligare läkemedel att introduceras.

Det råder dock osäkerhet om kostnadsutvecklingen då utveck-lingen framöver är beroende av många olika faktorer, antalet be-handlade patienter, prisutvecklingen på läkemedlen och i vilkengrad staten är villig att vara medfinansiär från 2016 och framåtsamt hur stora effekterna blir av riskdelningen till följd av de såkallade treparts överenskommelserna. Vi gör bedömningen attkostnaderna, efter riskdelning, landar på 1,2 miljarder kronor2015, 800 miljoner 2016 och 600 miljoner 2017–2018.

Ettårig överenskommelse om läkemedelsbidragetStaten och SKL träffade i mars en ettårig överenskommelse omstatens bidrag till landstingen för kostnaderna för läkemedelsför-månerna med mera. För år 2015 erhåller landstingen 22 483 miljo-

ner kronor i bidrag. I beloppet ingår bidrag för läkemedelsförmå-nerna på 19172 miljoner kronor. Utöver det ingår bidrag för vissaläkemedel förskrivna enligt smittskyddslagen, vissa överföringarav läkemedel till slutenvården, vissa överföringar av förbruk -nings artiklar, samt visst bidrag för dostjänsten. För läkemedel förbehandling av hepatit C ingår i beloppet ett bidrag på 70 procentav den beräknade kostnaden för år 2015, vilket motsvarar 840 mil-joner kronor.

Landstingen erhåller även ett bidrag för kostnader för läkeme-del för behandling av hepatit C under år 2014 om 657 miljoner kro-nor.

Avtalet innehåller härutöver två vinst- och förlustdelningsmo-deller – en för hepatit C-läkemedel och en för kostnader för läke-medelsförmånen – som träder i kraft när kostnaderna avvikermed mer än 3 procent från överenskommet belopp. Dessa innebäratt staten och landstingen delar lika på eventuell kostnadsavvikel-se.

Parterna är vidare överens om att under 2015 gemensamt göraen översyn av ersättningsmodellen för läkemedel med mera somomfattas av denna överenskommelse. Målet med översynen är att,för såväl stat som landsting, hitta en mer långsiktig och förutsäg-bar ersättningsmodell.

Läkemedel – kostnader och en ettårig överenskommelse om läkemedelsbidraget

Diagram 34 • Landstingens kostnader för hepatit C-läkemedel2014–2015

Miljoner kronor

0

100

200

300

400

500

600

jan 2014 apr 2014 jul 2014 okt 2014 jan 2015 apr 2015

Milj

oner

kro

nor

Ackumulerat

Per månad

Landstingens kostnader för hepatit C-läkemedel uppgår till drygt 450

miljoner kronor, före riskdelning, under första kvartalet 2015.

Källa: E-hälsomyndigheten och Sveriges Kommuner och Landsting.

Vår kalkyl för åren 2017–2018

Landstingen ansvarar för viktiga delar av det offentliga välfärdsuppdraget.Tillväxten i skatteunderlaget har inte ensamt räckt till för att finansiera ut-byggnaden av hälso- och sjukvården som följer av allt fler och allt äldre invå-nare som dessutom förväntar sig allt bättre behandlingsresultat. Det har hel-ler inte räckt till för att finansiera en utbyggd kollektivtrafik. Därför har sta-ten med regelbunden oregelbundenhet skjutit till mer pengar samtidigt somlandstingen själva utnyttjat möjligheten att höja skatten.

I vår kalkyl för åren 2017–2018 antar vi, baserat på en historisk utveckling, attde generella statsbidragen årligen ökar i takt med en skattad trend på 2 pro-cent plus effekten av ökade löner och priser. Detta innebär ett antagande omatt riksdagen år 2018 har tillfört ytterligare drygt 3,2 miljarder kronor jämförtmed vårpropositionen för 2015 (tabell 17).

Svensk ekonomi är nu inne i en återhämtningsperiod då skatteunderlagetväxer snabbt. För åren 2017–2018, när svensk arbetsmarknad antas vara i jäm-nvikt, utvecklas skatteunderlaget något långsammare.

Med dessa förutsättningar utgår vi från att landstingen fortsätter att ut-veckla och förbättra hälso- och sjukvården. Erfarenheten visar att detta ökarkostnaderna – trots samtidiga effektiviseringar – åtminstone på några årssikt. I vår kalkyl antas kostnaderna utvecklas i takt med befolkningsföränd-ringarna samt en historiskt skattad kostnadstrend, närmare en procent ut -över demografi sett över en konjunkturcykel. Eftersom det demografiskatryck et är högt under perioden, 1,2 procent per år, leder detta antagande tillen sammantagen kostnadsökning på 2,1 procent för hälso- och sjukvården. Dehistoriska kostnadsökningarna har varit ännu snabbare inom kollektivtrafi-ken. Sammantaget innebär det att vi räknar med att kostnaderna i fasta pri-ser ökar med 2,4 procent om året (tabell 16). Våra beräkningar visar att en så-



Tabell 16 • Kostnadsökning på olika komponenter, årlig förändringBidrag i procentenheter, fasta priser

Utfall Prognos Kalkyl02–05 06–09 10–14 2015 2016 17–18

Demografiska behov 0,7 1,0 1,1 1,4 1,3 1,2Övrigt* 1,0 1,4 0,8* 0,8* 1,1 1,2Total volym förändring 1,7 2,4 1,8* 2,2* 2,4 2,4

Demografi + trend 1,6 1,9 2,0 2,3 2,4 2,4

*Rensat för effekten av skatteväxling 2012, 2013, 2014 och 2015.Källa: Sveriges Kommuner och Landsting.

Sedan lång tid har hälso- och sjukvårdenskostnader ökat med cirka 0,8 procent ut -över demografiskt betingade resursbehov.Ökningstakten har varit snabbare inomkollektivtrafiken. Fram till år 2018 ökar dedemografiskt betingade resursbehovenkraftigt. För kalkylperioden antas kostna-derna öka i takt med demografi och trendsamt de statliga satsningarna på trainee-jobb och extratjänster.

Tabell 17 • Skatteintäkter och generella statsbidrag, nivå samt tillskottMiljarder kronor

Prognos Kalkyl2015 2016 2017 2018

Skatter och bidrag totalt 271,4 285,1 300,6 318,6varav uppräknade statsbidrag 1,4 3,2varav höjd skatt 1,2 5,1 10,9

Anm.: Redovisningstekniskt förs läkemedelsbidraget till de generella statsbidragen. Överens-kommelse mellan parterna för 2016 saknas idag men vi utgår från att bidraget utvecklas i taktmed kostnaderna. I kalkylen antas även de specialdestinerade statsbidragen öka i takt medkostnaderna, vilket år 2018 innebär ytterligare cirka 0,8 miljarder kronor i statliga tillskott utö-ver de som redovisas i tabellen.Källa: Sveriges Kommuner och Landsting.

dan kost nadsökning endast kan ske med höjd skatt och försämrat ekonomisktresultat.

Höga investeringsnivåer och en stigande ränta resulterar i att finansnettotförsämras under kalkylperioden. Dessutom ökar pensionskostnaderna, läsmer i avsnittet om pensioner. Båda dessa faktorer ökar behovet av skattehöj-ningar.

Under åren 2017–2018 behöver medelskattesatsen öka med 42 öre bara föratt klara ett resultat på 1 procent av skatter och bidrag. Ytterligare skattehöj-ningar för att klara av målet på 2 procent framstår i detta läge inte som särskilttroliga. Läs mer i faktarutan »Kalkylantaganden för landsting 2017–2018 –känslighetsanalys« i Appendix.



Diagram 35 • Landstingens resultat samt vad 2 procent av skatter och bidrag motsvararMiljarder kronor

Resultat

2 procent

−4

−2

0

2

4

6

8

2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018

Milj

arde

r kro

nor

Bortsett för tillfälliga poster på minus 5,6

miljarder kronor i RIPS-effekt 2011 respek-tive minus 8,3 miljarder i RIPS-effekt 2013,har landstingen redovisat plusresultat se-dan 2005. I år väntas ett positivt resultatpå 2,5 miljarder. Plusresultatet är möjligttack vare att AFA Försäkring återbetalaravgifter på 1,4 miljarder kronor och av attett par landsting höjer skatten. Fram till2018 räknar vi med låga resultatnivåer ochinget av de bortre åren är landstingen inärheten av ett resultat på 2 procent avskatter och bidrag.




Pensionerna – ett hot mot denkommunala ekonomin?Kommunernas och landstingens pensionsskuld har då och dåge nom åren slagits upp i media som ett hot mot den kommuna-la ekonomin. Pensionsskulden får ofta störst uppmärksamhet –trots att det är pensionskostnaderna som har betydelse för dekommunala budgetarna och som påverkar utrymmet för verk -samheterna. Detta beror naturligtvis på att det rör sig om svind-lande belopp – den totala skulden uppgick till cirka 490 miljar-der kronor år 2014, varav cirka 250 miljarder i kommunerna ochcirka 240 miljarder i landstingen. Skulden har stadigt ök at menår 2014 minskade den. Frågan är om det nu har skett ett trend-brott.

Kommunala tjänstepensioner – en knepig historia

De kommunala pensionerna utgör en betydande del av kommunernas ochlandstingens kostnader. Kostnaderna uppgick till totalt cirka 45 miljarder kro -nor 2014, varav cirka 25 miljarder i kommunerna och cirka 20 miljarder i lands -tingen.

För anställda och före detta anställda utgör den kommunala avtalspensio-nen ett komplement till den allmänna pensionen. För att skapa sig en upp-fattning om storleksordningen kan man säga att den allmänna pensionen gercirka 50 procent av lönen, upp till en lönenivå på cirka 36 000 kr per månad(det så kallade taket), i kompensation när man slutar arbeta. Den kommuna-la pensionen ger cirka 10 procent upp till detta tak och ytterligare cirka 60 pro-cent på inkomster där utöver. Den allmänna och den kommunala pensionenger alltså en sammanlagd kompensation på 60 procent i olika löneskikt.

Avtalspensionen har således större betydelse vid högre inkomster. Ur kom-munernas och landstingens perspektiv som arbetsgivare innebär det att pen-sionskostnaderna blir högre ju fler högavlönade som är anställda. Särskilt på-tagligt är det för landstingen med många högavlönade läkare.


KAPITEL4

Regelverken är omfattande och de exakta kompensationsnivåerna beror påen mängd olika faktorer, såsom ålder, lönenivå, historisk löneutveckling, an-tal arbetade år, avkastning i valda fonder, samhällsekonomisk utveckling vadgäller tillväxt och priser med mera.

Reglerna för de kommunala pensionerna bestäms i pensionsavtal, det villsäga via överenskommelser mellan arbetsmarknadens parter. De senaste 20åren har pensionsvillkoren genomgått större förändringar vid tre tillfällen,1998, 2006 och 2014. Komplexiteten i dessa system innebär att det är svårt förindividen att veta vilken pension man kan räkna med och för arbetsgivarna ärdet svårt att veta vilka kostnaderna kan förväntas bli.

Den senaste förändringen, som genomfördes 2014, innebar en övergång tillett helt avgiftsbestämt system för anställda som är födda 1986 eller senare. Ettsådant system har en fördel jämfört med tidigare system genom att kostna-derna är lättare att beräkna för arbetsgivarna. Men det kommer ta många årinnan det nya avtalet slår igenom. Pensionsförmånen består av att kommuneroch landsting betalar en premie till fonder som de anställda själva väljer. Pre-miens storlek uppgår till 4,5 procent av lönedelar upp till cirka 36 000 kr permånad och 30 procent därutöver. Det inbetalda kapitalet tillsammans medvärdetillväxten ligger till grund för pensionens storlek.

Kostnaderna kommer under ett antal år framöver främst påverkas av tidi-gare avtal, som delvis innehåller förmåner som är annorlunda utformade.Dessa, så kallade förmånsbestämda pensioner, beräknas i samband med pen-sionsavgång och bestäms utifrån löner strax före pensioneringen, tjänstetidmm.

De förmånsbestämda pensionerna har gett upphov till pensionsskulder,som är mått på framtida åtaganden. Den del av pensionsförpliktelsen som ärintjänad före 1998 utgör den större delen av den totala pensionsskulden, ef-tersom pensionerna då var helt förmånsbestämda. Sektorn gick sedan övertill en i huvudsak avgiftsbestämd pension, medan förmånsbestämd pensionendast finns kvar för högavlönade. Skulduppbyggnaden har därför blivit be-tydligt lägre sedan dess. Detta är särskilt tydligt i kommunerna där endast enbegränsad andel av de anställda omfattas av förmånsbestämda pensioner me-dan landstingen har stora grupper högavlönade.

Kommunerna och landstingen kan välja att behålla pengarna för de för-månsbestämda pensionerna tills de ska betalas ut, vilket är den vanligaste lös-ningen. Medlen kan antingen användas i verksamheten eller placeras i finan-siella tillgångar. De flesta landsting har pensionsmedelsportföljer som suc-cessivt växer i takt med nya avsättningar och värdetillväxt. Dessa portföljersyftar till att underlätta finansieringen av framtida utbetalningar.

Landstingen och kommunerna kan också välja att betala ut pengarna tillförsäkringsbolag som förvaltar kapitalet och administrerar beräkning och ut-betalning av pensionerna.

Idag är försäkring relativt vanligt bland kommunerna, även om omfatt-ningen i pengar räknat inte är stor. Utöver dessa två så kallade tryggandefor-mer som nämnts, konto och försäkring, finns ytterligare en variant, avsätt-ning till pensionsstiftelse, vilket är mindre vanligt.

Det finns två bolag på mark naden idag som erbjuder försäkring och admi-nistration av kommunala tjänstepensioner, kpa och Skandia.


4. Pensionerna – ett hot mot den kommunala ekonomin?

Nya rekommendationer förförtroendevaldas pensioner

Även förtroendevalda har pensions -rätt. Men reglerna för dessa pensio-ner fastställs inte genom avtal utanbestår av en rekommendation frånskl. Det är sedan upp till varje kom-mun och landsting att anta dessa be-stämmelser eller inte. De flesta bru-kar anta skl:s förslag men det finnsundantag.

För förtroendevalda som tillträd-de efter 2014 års val finns nya be-stämmelser (opf-kl). Dessa skiljersig mot tidigare bestämmelser ge-nom att de omfattar samtliga förtro-endevalda, det vill säga cirka 30 000–40 000 personer.

Tidigare bestämmelser omfattadebara förtroendevalda med uppdragpå minst 40 procent (cirka 1300 per-soner). De nya bestämmelserna ärmindre förmånliga. Enligt äldre be-stämmelser är det möjligt att få fullpension livet ut efter 12 års uppdrag.De nya bestämmelserna innehållerett omställningsstöd för tiden framtill 65 års ålder och en avgiftsbe-stämd pension från och med 65 år.

Kostnaden för pensioner består i princip av följande poster:• Pensionsutbetalning för förmåner intjänade före 1998.• Avsättning eller premie för förmånsbestämd pension intjänad from 1998.• Premie för avgiftsbestämd pension.• Löneskatt.• Administrativa kostnader.

Den första posten är unik för kommuner och landsting. Pensioner intjänadeföre 1998 kostnadsförs först i samband med utbetalning. Inga avsättningargörs i balansräkningen. Istället redovisas pensionsskulden för dessa åtagan-den som en upplysningspost. Pensioner intjänade från och med 1998 kost-nadsförs i samband med att pensionsförmåner tjänas in i form av avsättning-ar i balansräkningen eller premier till försäkringsbolag.

Riktlinjer för beräkning av pensionsskulden (rips) har tagits fram av skl

och finns beskrivna i rips 07.

Pensionsskulden minskade 2014 – ett trendbrott?

Det är pensionskostnaderna som har betydelse för de kommunala budgetar-na och som påverkar utrymmet för verksamheterna. Men det är pensions -skulden som får störst uppmärksamhet. Pensionsskulden har ofta varit pålöpsedlarna och oroat i många år. Det beror naturligtvis på att det rör sig omsvindlande belopp. Den totala skulden uppgick år 2014 till cirka 490 miljarderkronor, varav cirka 250 miljarder kronor i kommunerna och cirka 240 miljar-der kronor i landstingen.

Skulden har stadigt ökat men år 2014 minskade den. Frågan är om det nu harskett ett trendbrott.

Minskningen 2014 förklaras av att värdeuppräkningen var liten i kombina-tion med att den gamla skulden (som tjänades in före 1998) allt snabbareamor teras ned, i takt med pensionsutbetalningarna. Ytterligare förklaringartill att ökningen av pensionsskulden har hållits tillbaka, åtminstone sett överlitet längre tid, är en ökad andel försäkring och att en större andel av verk-samheterna bedrivs i privat regi.

I diagram 36 på sidan 62 visas utvecklingen som andel av respektive sektorslönesumma, vilket ger en bild av att pensionsskulderna minskar realt fram -över.



Tabell 18 • Pensionsskuld i kommuner och landsting inklusive löneskattMiljarder kronor

Kommuner Landsting Totalt2013 2014 2013 2014 2013 2014

Före 1998 228 219 159 153 387 372Från 1998 31 33 78 82 109 115Summa 259 252 237 235 496 487

Källa: Statistiska centralbyrån, regeringens skrivelse 2014/15:102 samt Sveriges Kommuner och Landsting.

Pensionskostnaderna belastar dubbelt

Utvecklingen av pensionskostnaderna framöver är inte lika entydig. Diagram37 visar utvecklingen av de sammantagna pensionskostnaderna i kommuneroch landsting i förhållande till lönesumman. Idag uppgår kostnaden till ca 12procent av lönesumman i kommunerna och cirka 20 procent av lönesummani landstingen. De närmaste åren sker en viss minskning, vilket främst beror pålåga indexuppräkningar. Därefter väntas kostnaderna åter öka då samhällse-konomin antas återgå till ett normalläge, med högre löne- och prisökningar.

När det gäller pensionskostnaden för dagens anställda skiljer sig bilden åtmellan kommuner och landsting. Det är en tydligare ökning av kostnadernaför landstingen, vilket främst förklaras av de många högavlönade i landstings -



Diagram 36 • Pensionsskulden i kommuner och landsting som andel av respektive sektors lönesumma, inklusive löneskattProcent av lönesumman

Landsting

Kommuner

0

50

100

150

200

250

300

2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016 2018

Proc

ent

Pensionsskulden har växt under den se-naste tioårsperioden, i synnerhet i lands-tingen. Från och med 2014 minskar pen-sionsskulden enligt vår bedömning. Dettablir särskilt tydligt om jämförelsen görssom andel av lönesumman för res pektivesektor.

Källa: Statistiska centralbyrån, KPA samt Sveriges Kommuner och Landsting.

Diagram 37 • Pensionskostnader i kommuner och landsting som andel av respektive sektors lönesumma, inklusive löneskattProcent av lönesumman

Landsting

Kommuner

0

5

10

15

20

25

30

2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016 2018

Proc

ent

Det har skett en markant ökning av pen-sionskostnaderna i landstingen från cirka12 procent år 2000 till dagens dryga 20

procent, medan ökningen i kommunernahar varit lugnare. Att landstingens kostna-der ökat snabbare beror på fler högavlö-nade med förmånsbestämd pension.

Källa: Statistiska centralbyrån, KPA samt Sveriges Kommuner och Landsting.

sektorn. Det ser även ut som att den pensionsgrundande inkomsten bland an-ställda med inkomster över tak har ökat snabbare än snittlönerna i sektorn.Kostnadsutvecklingen i kommunsektorn är däremot mer stabil.

En stor del av pensionskostnaderna härrör från den gamla skulden, nära 40procent. Denna belastning är således betydande och har gradvis ökat vartef-ter de stora årskullarna födda på 1940-talet gått i pension. Det ser ut som attde gamla utbetalningarna nu är på topp, realt sett. Den gamla pensionsskul-dens sprängkraft kan därmed sägas ha detonerat, men den fortsätter att ta ca50–55 öre av skatteinkomsterna i kommunerna respektive 30–35 öre i lands-tingen i anspråk även den närmaste tioårsperioden.

Kommuner och landsting har alltså dubbla pensionskostnader, dels förpensionsutbetalningar intjänande före 1998 och dels för de nuvarande an-ställdas intjänande.

Hur ser det ut i olika kommuner och landsting?

Pensionsskulden är den enskilda kommunens respektive landstingets ansvaroch det ser olika ut i landet. Skulden är stor men belastningen i form av utbe-talningar fördelas över lång tid. Ansvarsförbindelsen/skulden i kommunernauppgår i genomsnitt till 22 400 kr per invånare. I landstingen är den genom -snittliga skulden 15700 kr per invånare. Sammantaget uppgår således dengamla pensionsskulden i sektorn till drygt 38 000 kronor per invånare.



Tabell 19 • Pensionsskuld intjänad före 1998 (ansvarsförbindelse) i kommuner med högst respektive lägst skuldTusental kronor per invånare

Ansvarsförbindelse, skuld per invånare2014 prel 2013

Högst

Pajala 41,6 43,9Sorsele 40,7 42,4Övertorneå 37,8 39,1Gällivare 37,5 39,1Bräcke 37,2 38,5Åsele 36,3 40,2Lycksele 36,2 37,8Jokkmokk 36,1 37,9Dorotea 36,0 37,8Vilhelmina 35,9 36,8

Vägt rikssnitt 22,4 23,6

Lägst

Vellinge 15,7 16,6Tidaholm 14,8 15,5Värmdö 14,6 14,0Vaxholm 13,8 14,7Svedala 13,3 13,5Trosa 13,2 14,0Knivsta 10,6 11,2Åstorp 8,7 9,4Höör 4,3 4,6Sjöbo 0,1 0,1


Den genomsnittliga ansvarsförbindelsenär 22 400 kronor per invånare. Men skill-naderna är stora. Ansvarsförbindelsen,den del som intjänades före 1998, är denskuld som har störst betydelse för kom-munerna. Anledningen är att få anställda ikommunerna har lönenivåer över taket,vilket gör att avsättningen i många kom-muner är väldigt låg. Vissa kommuner harvalt att köpa försäkringslösningar för defåtal anställda som har inkomster över ta-ket. Sjöbo har valt att försäkra bort helasin pensionsskuld.

Varje kommun och landsting har ansvar för att styra sin ekonomi på bästasätt. Kommunernas och landstingens strategi för pensionerna och pensions -skulden varierar utifrån enskilda förutsättningar och prioriteringar. Det hartill exempel varit vanligt att kommuner velat ta höjd för kommande ökning-ar i pensionsutbetalningar. Därför har många kommuner satt av medel för attfå en mer jämn pensionskostnad. Eftersom pensionskostnaderna har ökathar det varit ett sätt att kapa den så kallade kostnadspuckeln. Nu kan det,utifrån ett sådant resonemang, vara läge att använda en del av de avsatta med-len då kostnaderna för ansvarsförbindelsen är på toppnivå realt sett.

En del kommuner har satt av till kapitalplaceringsportföljer och andra haranvänts sig av försäkringslösning. Sjöbo kommun i Skåne har till och medförsäkrat bort hela pensionsskulden.

För att göra det möjligt för kommunerna att tillhandahålla likvärdig kom-munal service finns utjämningssystemet. Flera kommuner i Skåne är med pålistan över lägst skuld per invånare. Även några starkt växande storstads-kommuner har låg skuld per invånare. Högst skuld per invånare har ett antalsmå kommuner (tabell 19). I kommuner med minskande befolkning ökarskul den definitionsmässigt, då ett lägre antal invånare ska dela på bördan.

Utjämningsystemet omfördelar resurser till kommuner med stor befolk-ningsminskning. Hittills har detta relativt väl kompenserat för de krympan-de kommunernas pensionskostnader på grund av den gamla skulden.



Tabell 20 • Pensionsskuld intjänad före 1998 (ansvarsförbindelse) samt intjänad från 1998

(avsättning) i landsting år 2014

Tusental kronor per invånare

Ansvars- Avsättning Totalförbindelse pensionsskuld

Västerbotten 22,3 11,5 33,9Örebro 20,3 10,2 30,4Norrbotten 21,2 9,0 30,1Blekinge 19,9 8,6 28,4Värmland 20,8 7,6 28,3Västernorrland 19,6 8,6 28,2Jämtland 19,9 8,3 28,1Uppsala 16,0 11,9 27,9Dalarna 19,3 8,3 27,6Gävleborg 19,2 7,9 27,1Östergötland 18,1 9,0 27,1Kalmar 18,3 7,8 26,1Västmanland 16,4 8,4 24,8Jönköping 15,4 8,8 24,2Genomsnitt 15,7 8,5 24,2

Kronoberg 16,5 7,5 24,0Västra Götaland 16,0 8,0 24,0Skåne 14,7 8,6 23,2Sörmland 15,2 7,3 22,5Stockholm 11,6 8,4 20,0Halland 12,4 6,5 18,9


Landstingens ansvarsförbindelser varierarfrån knappt 12 000 till drygt 22 000 kronorper invånare. Något som skiljer landsting-en från kommunerna är att det även efter1998 byggts upp en betydande avsätt-ning/skuld i balansräkningen. Denna väx-er i rask takt enligt prognoserna. Eftersompensionerna kostnadsförs trots att detinte görs några utbetalningar, så genere-ras likviditet – vid ett nollresultat. Avsätt-ningen motsvaras i de flesta landsting aven pensionsmedelsportfölj. Landstingenhar därmed blivit stora portföljförvaltare.De har också levererat förhållandevis godavkastning på sina pensionsportföljer imånga år. De största landstingen och regi-onerna har dock stora investeringsutgifteroch har valt att återlåna pensionsavsätt-ningarna, för att minska upplåningen.

Vad händer på längre sikt?

Omkring år 2050 kommer det inte längre ske något intjänande av förmånsbe-stämd pension om pensionsavtalen är oförändrade jämfört med idag. Pen-sionsskulden kommer därefter successivt att avvecklas helt. Därefter återstårbara avgiftsbestämd pension.

Men det är långt till 2050 och under en lång period kommer pensionsavsätt -ningarna växa, särskilt i landstingen. Kostnadstrycket kan förväntas vara högtäven framöver, men motverkas av avvecklingen av den gamla ansvars för bin -delsen, som innebär minskande kostnader. Hur kostnaderna utvecklas sam-mantaget avgörs till stor del av framtida löneökningar. Särskilt i landstingenfinns en tendens att lönerna för de högavlönade ökar snabbare än för genom -snittet på arbetsmarknaden. Det gör att andelen lönesumma över taket kom-mer att öka. Detta leder till såväl ökade avsättningar som ökade premier för av -giftsbestämd pension. I kommunerna är det många anställda som ligger straxunder taket, vilket medför en risk för att pensionskostnaderna skjuter fart,om dessa anställda får löneökningar som gör att de kommer över taket. Dethar bland annat signalerats att det behöver göras löneuppjusteringar för vis-sa yrkesgrupper, exempelvis lärarna.

För närvarande har en statlig utredning i uppdrag att utreda bland annatblandmodellen. En övergång till en fullfonderingsmodell, allt annat oföränd-rat, skulle innebära en förändring i förhållandet mellan de kostnader som re-dovisas och de pengar som betalas ut. Idag är kostnaderna större än utbetal-ningarna, vilket leder till att likviditet ackumuleras, eller ett positivt finansi-ellt sparande, vid balanserat resultat. Om hela pensionsskulden skulle redo-visas i balansräkningen skulle utbetalningar av äldre förmåner balanseras aven minskande skuld och en lägre redovisad kostnad som följd. Sammantagetskulle utbetalningarna bli större än redovisade kostnader, vilket skulle med-föra ett negativt finansiellt sparande (allt annat lika). En annan konsekvensav en fullfonderingsmodell är att volatiliteten ökar, det vill säga att skulden,och därmed kostnaderna, blir känsligare för förändringar i indexuppräk ning -ar och rips-ränta.

Något som ytterligare kan öka kostnaderna är om den genomsnittliga livs -längden fortsätter öka. Samtidigt pågår en diskussion om höjd pensionsålderför den allmänna pensionen. Olika beräkningar visar att pensionsåldern harstor betydelse för pensionssystemens finansiella stabilitet. Möjligen kan dekommunala avtalen av samma skäl på sikt tvingas anpassas till detta.

En översyn av RIPS-modellen på gång

Kommuner och landsting har anslutit sig till rips 07 för beräkning av pen-sionsskulden. Pensionsåtagandet är garanterat av beskattningsrätten i kom-muner och landsting och rips- modellen garanterar att det sker en enhetligoch korrekt beräkning av pensionsåtagandet i sektorn. Pensionsskulden är ettmycket långsiktigt åtagande och beräknas som nuvärdet av de framtida pen-sionsutbetalningarna, till den del de är intjänade. I nuvärdesberäkningen an-vänds tre diskonteringsräntor. Nominell ränta för icke värdesäkrat åtagande,real ränta för åtaganden värdesäkrade med prisbasbelopp och ingen diskon-tering (noll) för den del som är värdesäkrad med inkomstbasbeloppet. Den re-ala räntan, som i dag ligger på 1 procent, är den helt dominerande diskonte -rings räntan.



Nedgången i ränteläget har medfört att diskonteringsräntorna sänkts såväl2011 som 2013. Ränteläget kan idag anses som extraordinärt och riksbankenhar negativa styrräntor. Även de långa statsobligationsräntorna är extremtlåga. Varselindikatorn, som signalerar att den nominella räntan borde sänkaskommer sannolikt gå under nedre gränsen i intervallet nu i maj månad.

rips-kommittén sammanträdde i april och konstaterade att pensions -skulden trots indikatorns varsel är rimligt beräknad, men att en översyn börgöras av modellen. Eftersom indikatorn utgår ifrån den nominella mark-nadsräntan är varselsignalen inte alarmerande. Den reala viktiga diskonter-ingsräntan är fortfarande rimlig. Det beror på att den reala diskonterings-räntan utgår ifrån den nominella och bestäms utifrån att inflationsmålets 2procent uppfylls, men i nuläget stämmer inte inflationsförväntningarna påräntemarknaden överens med riksbankens inflationsmål.



Här redovisas några nyckeltal samt samlade resultaträkningarför kommuner respektive landsting och även summerade till ensammantagen bild. För diagram med fördelningen av kostnaderoch intäkter för kommuner och landsting var för sig, tabellermed översikt över statsbidragen och andra data som vi brukat re -dovisa i Ekonomirapportens Appendix hänvisar vi till vår webb - plats, och området Sektorn i siffror. Gå till www.skl.se, välj Ekono-mi, juridik, statistik/Ekonomi/ Sektorn i siffror.

En sammantagen bild av kommuner och landsting


APPENDIX

Tabell 21 • Nyckeltal för kommuner och landsting 2014–2018

Procent och tusentals personer

Utfall Prognos Kalkyl 2014 2015 2016 2017 2018

Medelskattesats, % 31,86 31,99 32,04 32,37 32,86

Kommuner, inkl Gotland 20,65 20,70 20,70 20,86 21,10Landsting*, exkl Gotland 11,26 11,35 11,41 11,58 11,83


Antal sysselsatta**, tusental 1 104 1 125 1 143 1 163 1 181

Kommuner 834 852 866 881 895Landsting 270 274 278 282 286

Volymutveckling, % 2,1 2,2 1,9 2,0 2,0

Kommuner 1,8 2,2 1,7 1,8 1,8Landsting 2,7 2,2 2,4 2,4 2,4

*Gotlands skatteunderlag ingår inte och det går därför inte att summera totalen. **Medelantalet sysselsatta enligt Nationalräkenskaperna.Källor: Statistiska centralbyrån och Sveriges Kommuner och Landsting.


Appendix

Tabell 22 • Sammantagen resultaträkning 2014–2018

Miljarder kronor


Verksamhetsintäkter* 175 184 189 198 209Verksamhetskostnader -868 -907 -951 -997 -1 047Avskrivningar -28 -30 -32 -34 -36Verksamhetens nettokostnader -721 -753 -794 -833 -875

Skatteintäkter 602 636 672 708 749Generella statsbidrag o utjämning 127 127 128 133 139Finansnetto 6 2 3 0 -4Resultat före e.o. poster 14 11 8 8 9

Andel av skatteintäkter o statsbidrag, % 1,9 1,5 1,0 1,0 1,0

Anm.: Konsolidering har gjorts avseende köp mellan sektorerna.*Engångseffekten av återbetalning av AFA-premier ingår i verksamhetens intäkter med 5 miljarder

för 2015.

Tabell 23 • Kommunernas resultaträkning 2014–2018

Miljarder kronor


Verksamhetsintäkter* 127 135 138 145 152Verksamhetskostnader -573 -599 -628 -658 -690Avskrivningar -19 -21 -21 -23 -24Verksamhetens nettokostnader -464 -485 -511 -536 -562

Skatteintäkter 390 411 434 456 480Generella statsbidrag o utjämning 80 80 80 85 88Finansnetto** 5 3 2 1 -1Resultat före e.o poster 11 9 6 5 6


*Engångseffekten av återbetalning av AFA-premier ingår i verksamhetens intäkter med 3,5 miljarderkronor för 2015.

Tabell 24 • Landstingens resultaträkning 2014–2018

Miljarder kronor


Verksamhetsintäkter* 49 51 52 55 59Verksamhetskostnader -297 -310 -325 -340 -358Avskrivningar -9 -10 -11 -12 -13Verksamhetens nettokostnader -257 -268 -283 -297 -313

Skatteintäkter 212 224 238 252 268Generella statsbidrag o utjämning 47 47 47 49 50Finansnetto** 1 0 1 -1 -3Resultat före e.o. poster 3 3 2 3 3


*Engångseffekten av återbetalning av AFA-premier ingår i verksamhetens intäkter med 1,4 miljarderkronor år 2015.

Källor: Statistiska centralbyrån och Sveriges Kommuner och Landsting.


Appendix

För att balansera att kommunernas kostnader ökar enligt historisk trend krävs mer än in-täkterna från skatteunderlagsutvecklingen. I våra kalkyler har vi räknat med ökning avstatsbidragen. I tabellen nedan redovisas resultaten av fyra kalkyler för att visa på omfatt-ningen av problematiken för åren 2017–2018. Vår prognos för 2016 är utgångspunkt för be-räkningarna.

1. Vilket resultat blir det med oförändrad skattesats, oförändrade statsbidrag och en trendmässigkostnadsvolym?År 2017 blir resultatet –0,3 procent av skatter och bidrag och 2018 uppgår resultatet till –2,2 procent, vilket motsvarar 12,5 miljarder kronor.

2. Vilken volymutveckling är förenlig med oförändrad skattesats, oförändrade statsbidrag och ettresultat som motsvarar 2 procent av skatter och bidrag?År 2018 är volymen 2 procent lägre jämfört med kalkylalternativet.

3. Hur mycket måste statsbidragen höjas för att kommunerna skall klara ett resultat som motsva-rar 2 procent av skatter och bidrag givet oförändrad skattesats och en trendmässig kostnads -volym?Statsbidragen måste öka med 13 miljarder kronor 2017, och totalt med 23 miljarder kro-nor år 2018.

4. Hur mycket måste skattesatsen höjas för att med oförändrade statsbidrag och en trendmässigutveckling av kostnadsvolym klara ett resultat som motsvarar 2 procent av skatter och bidrag?År 2017 behöver skatten höjas med 59 öre och år 2018 med totalt 1,04 öre.

Kalkylantaganden för kommuner 2017–2018 – känslighetsanalys

Tabell 25 • Redovisning av hur olika antaganden påverkar olika variabler 2017–2018

1. Resultat i % av 2. Volym- 3. Statsbidrags- 4. Skatte-skatter o bidrag utveckling,% ökning, mdkr höjning, öre

År 2017 2018 2017 2018 2017 2018 2017 2018

Skatte-sats Oförändrad Oförändrad Oförändrad 59 45Stats-bidrag Oförändrad Oförändrad 12,7 10,4 Oförändrad

Trend Trend TrendVolym 1,8 1,8 –0,8 –0,2 1,8 1,8 1,8 1,8Resultat, % –0,3 –2,2 2 % 2 % 2 %



Appendix

Enbart ett ökat skatteunderlag räcker inte till för att finansiera landstingens verksamheter.Utan anpassning av verksamhetsvolymer eller tillskott uppstår betydande obalanser. I ta-bellen nedan redovisas resultaten av fyra känslighetsberäkningar för att visa på omfatt-ningen av problematiken för åren 2017–2018. Vår prognos för 2016 är utgångspunkt för be-räkningarna.

1. Vilket resultat blir det med oförändrade skatter och statsbidrag och en kostnadsvolym som in-kluderar ambitionshöjningar i takt med trenden, 2,3 procent om året? Redan år 2017 uppgår då resultatet till –0,5 procent av skatter och bidrag och år 2018uppgår underskottet till 2,5 procent vilket motsvarar minus 7,7 miljarder kronor.

2. Vilken volymutveckling är förenlig med oförändrade skatter och statsbidrag och ett resultat på2 procent av skatter och bidrag?År 2018 är volymen 4,4 procent lägre jämfört med vårt kalkylalternativ. Inget av årenräcker volymutrymmet till för att kompensera för de ökade behov som följer avbefolknings utveckligen.

3. Hur mycket måste statsbidragen höjas för att landstingen ska klara ett resultat på 2 procent avskatter och bidrag givet oförändrade skatter och en kostnadsvolym som inkluderar ambitions -höjningar? Redan 2017 krävs ett tillskott på 7,4 miljarder kronor och totalt under kalkylperiodenkrävs drygt 14 miljarder kronor år 2018.

4. Hur mycket måste skatten höjas för att landstingen ska klara ett resultat på 2 procent av skat-ter och bidrag givet oförändrade statsbidrag och en kostnadsvolym som inkluderar ambi tions -höjningar? Redan år 2017 behöver skatten höjas med 34 öre och år 2018 med totalt 63 öre.

Kalkylantaganden för landsting 2017–2018 – känslighetsanalys

Tabell 26 • Redovisning av hur olika antaganden påverkar olika variabler 2017–2018

1. Resultat i % av 2. Volym- 3. Statsbidrags- 4. Skatte-skatter o bidrag utveckling,% ökning, mdkr höjning, öre

År 2017 2018 2017 2018 2017 2018 2017 2018

Skatte-sats Oförändrad Oförändrad Oförändrad 34 28Stats-bidrag Oförändrad Oförändrad 7,4 7,0 Oförändrad

Trend Trend TrendVolym 2,4 2,4 –0,1 0,3 2,4 2,4 2,4 2,4Resultat, % –0,5 –2,5 2 % 2 % 2 %


Ekonomirapporten. April 2015

Om kommunernas och landsting ens ekonomi

är en rapportserie från Sveriges Kommuner och Landsting somkommer ut två gånger per år. I serien behandlar vi det ekonomis-ka nuläget och utvecklingen i kom mu ner och landsting. Kalky-lerna i den här utgåvan sträcker sig till år 2018.

I vårens rapport beskriver vi bland annat hur flyktingmottagan-det fördelar sig mellan landets kommuner och hur investerings-läget ser ut. Vi försöker också förklara orsakerna till de senasteårens skattehöjningar i landstingen och beskriva utmaningarnaframöver. Det är tydligt att det finns stora vinster att göra mednya former för omhändertagande av de mest sjuka äldre.

Vi räknar med att sektorns resultat landar på cirka 11 miljarderkronor i år, vilket motsvarar 1,5 procent av skatter och bidrag. Detpositiva resultatet förklaras till stor del av engångstillskott i formav återbetalda premier från afa Försäkring med totalt 5 miljar-der kronor. Resultatet beräknas därefter försvagas något och be-döms uppgå till cirka 9 miljarder 2018. Men då krävs skattehöj-ningar med 88 öre, trots att vi utgår vi från att statsbidragen höjsmed 10 miljarder.

På webbsidan Sektorn i siffror på www.skl.se finns aktuella upp-gifter om bland annat kommunernas och landstingens samladekostnader och intäkter. Sidan samlar de diagram och tabeller somhar brukat presenteras i Ekonomirapportens Appendix.

Beställ eller ladda ned på www.skl.se/publikationer eller på telefon 08-452 75 50.

Pris 100 kr exkl. moms och porto.ISBN 978-91-7585-074-0

ISSN 1653-0853

Post 118 82 Stockholm Besök Hornsgatan 20

Telefon 08-452 70 00

www.skl.se

Documents

7585 074 0