ppna jmfrelser 2014

Vrd och omsorg om ldrejmfrelser mellan kommuner och ln

ppna jmfrelser 2014Vrd och omsorg om ldrejmfrelser mellan kommuner och ln

Du fr grna citera rapportens texter eller diagram om du uppger kllan, exempelvis i utbildningsmaterial till sjlvkostnadspris, men du fr inte anvnda texterna i kommersiella sammanhang. Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting har ensamrtt att bestmma hur detta verk fr anvndas, enligt lagen (1960:729) om upphovsrtt till litterra och konstnrliga verk (upp-hovsrttslagen). ven bilder, fotografier och illustrationer r skydda-de av upphovsrtten, och du mste ha upphovsmannens tillstnd fr att anvnda dem.

Socialstyrelsen: Artikelnummer 2015-1-4, ISBN 978-91-7555-245-3 SKL: ISBN 978-91-7585-186-0

Foto: Rickard ErikssonProduktion: KombineraForm: YraTryck: LTAB, januari, 2015

miljmrkt trycksak 341827,1

FrordFr femte ret i rad publicerar Sveriges Kommuner och Landsting och Social-styrelsen gemensamt rapporten ppna jmfrelser Vrd och omsorg om ldre. Syftet med indikatorbaserade jmfrelser r att ge beslutsfattare ett underlag fr att flja upp och frbttra verksamhetens egna resultat. Rapporten ska inspirera till lokala, regionala och nationella diskussioner om vad som kan frbttras och ge insyn i den gemensamt finansierade vrden och omsorgen om ldre. Mlgruppen fr rapporten r frmst beslutsfattare, frvaltningsche-fer och verksamhets- och kvalitetsansvariga i kommunerna och landstingen och regionerna.

Arbetet har skett i dialog med en referensgrupp. Referensgruppen bestod av fretrdare frn kommunerna Nacka, Eskilstuna, Gvle, Region Gotland och Stockholms stad samt frn Kommunfrbundet Vsternorrland. Ett stort tack fr era vrdefulla synpunkter och medverkan. Arbetsgruppen har besttt av Peter Nilsson, Helena Henningson och Jan Mohammad frn Sveriges Kom-muner och Landsting samt Kalle Brandstedt och Ann-Catrin Johansson frn Socialstyrelsen. Vi riktar ett srskilt tack till fretrdare fr kvalitetsregistren och vriga uppgiftslmnare som bidragit med underlag till rapporten. Ansva-riga enhetschefer fr rapporten har varit Mathias Olsson vid Socialstyrelsen och sa Furn Thulin vid Sveriges Kommuner och Landsting.

Hkan Srman Lars-Erik HolmVD, Sveriges Kommuner och Landsting Generaldirektr, Socialstyrelsen

InnehllSammanfattning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .7

Inledning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .8Frndringar i rets rapport . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .8Vad r ppna jmfrelser? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .9 Indikatorer och datakllor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .9 Datakllor i rets rapport . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .9God hlsa, vrd och omsorg . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .10

Tolkning och analys av resultat . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .11Relativa jmfrelser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .11Rikets genomsnitt och variation . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .12 Analysera resultatet lokalt och regionalt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .12Gruppindelad statistik . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .12 Resultat och analys p enhets- och verksamhetsniv . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .12Nationellt och regionalt std . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .12Ekonomi och effektivitet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .13

ldres livssituation och hlsa . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .15ldre i Sverige och vrlden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .16Friska ldre . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .16ldres hlsoproblem . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .17 Demenssjukdom . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .17 Stroke . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .17 Psykisk ohlsa . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .18

Sammanhllen vrd och omsorg . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .19Utmaningar och mjligheter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .19 Pverkbar sjukhusvrd fr ldre . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .21 Betalningsansvar och utskrivningsklara . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .21 Bttre liv fr sjuka ldre . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .21 Webbkollen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .22 Hlso- och sjukvrd i ordinrt boende, eller hemsjukvrd . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .22Indikatorer fr sammanhllen vrd och omsorg . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .23 Indikatorutveckling inom omrdet sammanhllen vrd och omsorg . . . . . . . . . . . . . . .23Riskfrebyggande vrd och omsorg . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .24 Fall och fallskador . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .24 Frakturer p lr och hft . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .25 Fall, undernring, trycksr och munhlsa . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .25Sjlvstndighet, rehabilitering och hjlpmedel . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .28 Rehabilitering och funktionsfrmga efter stroke . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .29 Vrd i livets slut . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .29

Lkemedel . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .31 Tio eller fler lkemedel . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .32 Olmpliga lkemedel . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .33 Anvndning av antipsykotiska lkemedel hos ldre . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .34 Tre eller fler psykofarmaka bland ldre . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .34Vrd och omsorg vid demenssjukdom . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .34Tillgnglighet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .36 Tillgng till personal i srskilt boende . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .37 Kommunens information p webben . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .37 Vntetider till srskilt boende . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .37

Omsorg och std i ordinrt och srskilt boende . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .39Kommunens ansvar och utfrare . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .39Indikatorer fr omsorg och std i ordinrt boende . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .41 Upplevelse av trygghet i ordinrt boende . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .41 Bemtande . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .42 Tillrckligt med tid . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .43 Inflytande och delaktighet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .43 Hnsyn till sikter och nskeml . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .43 Mjlighet att pverka tider . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .44 Mjlighet att framfra synpunkter eller klagoml . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .44 Bedmning av hemtjnsten i sin helhet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .44 Personalkontinuitet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .45Indikatorer fr std och hjlp i srskilt boende . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .46 Upplevelse av trygghet i srskilt boende . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .46 Bemtande . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .47 Tillrckligt med tid . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .48 Inflytande och delaktighet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .49 Boendemiljn . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .49 Mat och mltidsmilj . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .50 Utvecklingsarbete inom omrdet mat och mltidsmilj . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .51 Utevistelse och aktiviteter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .51 De ldres bedmning av omsorgen i sin helhet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .53Sammanfattande resultat frn underskningen Vad tycker de ldre om ldreomsorgen? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .54 Hemtjnst . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .54 Srskilt boende . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .54

Indikatorer i ppna jmfrelser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .55 Ordinrt boende . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .55 Srskilt boende . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .55 Sammanhllen vrd och omsorg . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .56Beskrivning av bakgrundsmtt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .57

Referenser/litteraturlista . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .59

Bilaga 1 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .61Kommunernas resultat . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .61

7sammanfattning

Sammanfattning Fr femte gngen presenterar Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting ppna jmfrelser av vrden och omsorgen om ldre. rets rapport belyser kvaliteten p vrden och omsorgen utifrn olika perspektiv och om-rden. De indikatorer som rapporten beskriver r mjliga fr kommunerna och landstingen att pverka. Rapporten ger en bred bild av bde vrden och omsorgen om ldre.

Rapporten fokuserar p den sammanhllna vrden och omsorgen. Omrdet r srskilt viktigt fr gruppen mest sjuka ldre som ofta har insatser frn bde kommuner och landsting. Rapporten belyser ven srskilt boende och hemtjnst i ordinrt boende.

I rets rapport presenteras 36 indikatorer samt 14 bak-grundsmtt. Av indikatorerna r en ny och tv har revi-derats. Den nya indikatorn benmns frakturer p lr och hft. De reviderade indikatorerna benmns tgrder mot fall, undernring, trycksr och nedsatt munhlsa i srskilt boende och ordinrt boende. De reviderade indikatorerna ska beskriva kommunernas riskfrebyggande arbete inom omrdena fall, trycksr, undernring och munhlsa. De vriga indikatorerna r ofrndrade jmfrt med indika-torerna i 2013 rs rapport

Ngra av rets resultat: Fallskadorna bland ldre r ofrndrade jmfrt med

r 2013. P riksniv drabbas 61 av 1000 personer 80 r och ldre av en fallskada. Fallskador drabbar kvinnor i betydligt hgre utstrckning n mn. Av 1 000 kvinnor drabbas 69 av en fallskada. Fr mnnen r siffran 48.

I genomsnitt drabbas 947 av 100000 personer 65 r och ldre, av fraktur p lr eller hft. Fr kvinnor r motsva-rande siffra 1249 och fr mn 656.

Andelen ldre som fr olmpliga lkemedel minskar, 11,4 procent av personer 75 r och ldre som har hem-tjnst eller insatsen srskilt boende fr lkemedel som bedms vara olmpliga. r 2013 var andelen 13,3 procent.

Fr srskilt boende r resultaten fr indikatorerna som beskriver mjligheten att komma utomhus och sociala aktiviteter lga. Andelen som upplever mjligheterna att komma utomhus som goda r 58 procent. Andelen som upplever mjligheterna till sociala aktiviteter som bra r 63 procent.

Fr de flesta av indikatorerna i rapporten r det stora skillnader mellan kommunerna. Skillnaderna behver analyseras utifrn lokal och regional kunskap om verk-samheten. Kommunerna har mjlighet att analysera sina resultat p verksamhets- och enhetsniv fr de flesta indi-katorerna, bland annat dr resultaten r hmtade frn den nationella enktunderskningen Vad tycker de ldre om ldreomsorgen? och Kommun- och enhetsunderskningen.

8 ppna jmfrelser 2014: Vrd och omsorg om ldre

InledningDetta r den femte rapporten med indikatorbaserade jm-frelser av vrden och omsorgen om ldre som Socialsty-relsen och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) gr tillsammans.

Med rets rapport vill vi ge ett aktuellt underlag som kan anvndas fr diskussion och analys mellan vrdens och omsorgens aktrer p nationell, regional och lokal niv. Mlgrupp fr rapporten r beslutsfattare och frtroendevalda i bde kommun och

landsting ledande tjnstemn i bde kommun och landsting fretrdare fr olika verksamheter och professioner

inom vrden och omsorgen om ldre.

Precis som 2013 rs rapport s har rets rapport temat sam-manhllen vrd och omsorg fr de mest sjuka ldre. Av totalt 36 indikatorer i rets rapport speglar 15 av dessa resultatet p den sammanhllna vrden och omsorgen.

FRndRIngaR I ReTS RappORT I r r rapporten uppdelad i hemtjnst och srskilt boende. Indelningen r tnkt att underltta lsningen och frstel-sen av rapporten.

Frutom tidigare publicerade indikatorer innehller rets rapport en ny och tv frndrade indikatorer. Den nya indikatorn heter frakturer p lr och hft och visar antalet frakturer p lr och hft per 100000 invnare 65 r eller ldre. I tidigare rapporter har vi publicerat fyra indikatorer som beskriver kommunernas riskfrebyggan-de arbete. Indikatorerna benmndes som tgrder vid risk fr fall, tgrder vid risk fr undernring, tgrder vid risk fr trycksr samt tgrder vid risk fr nedsatt munhlsa i srskilt boende. I rets rapport har vi slagit ihop dessa fyra till tv indikatorer som speglar det vergripande riskf-rebyggande arbetet i srskilt boende och i hemjukvrden. Indikatorerna benmns tgrder mot fall, undernring,

9inledning

trycksr och nedsatt munhlsa och presenteras bde fr srskilt boende och ordinrt boende.

Varje kommun fr i samband med 2014 rs publicering ven ett urval av sina egna resultat sammanstllda. Syftet med resultatterfringen r att underltta kommunernas anvndning av jmfrelserna.

Vad R ppna jmFRelSeR?Syftet med ppna jmfrelser r att stimulera kommuner och landsting att analysera sin verksamhet, lra av varan-dra, frbttra kvaliteten och effektivisera verksamheten. Det vill sga, skapa frutsttningar s att kommunerna och landstingen kan n mlen med de medel som finns. Ett annat syfte r att ge insyn i verksamheter som r ge-mensamt finansierade med skattemedel.

I ppna jmfrelser kan en kommun eller ett landsting eller region jmfra sin verksamhet med andra verksam-heter utifrn ett antal indikatorer och bakgrundsmtt. Kommunerna och landstingen eller regionerna kan ocks jmfra med lns- och riksgenomsnitt.

Vi har baserat ppna jmfrelser av vrd och omsorg om ldre p nationell och allmnt tillgnglig statistik och andra uppgifter, som belyser vrden och omsorgen om ldre. Indikatorerna ska ge en s allsidig bild som mjligt. Uppgifterna ger dock inte en heltckande bild av kvalite-ten. Det r viktigt att kommunerna och landstingen eller regionerna bedmer och analyserar resultaten svl regi-onalt som lokalt. Positiva resultat r ingen garanti fr god kvalitet eller bra omsorg i det enskilda fallet. Den infor-mation som ppna jmfrelser ger behver kompletteras med andra underlag fr en mer heltckande bild, och fr att frbttringsarbetet ska bli trffskert.

ppna jmfrelser bidrar ocks till att datakvaliteten successivt har frbttrats och en diskussion om frenklad tkomst till data. All data som vi presenterar i ppna jm-frelser har sitt ursprung frn kommuner och landsting eller regioner, och frn vrdens och omsorgens verksam-heter. Nr data anvnds aktivt i ppet publicerade jmf-relser kar kraven p att de ska vara aktuella och tillfrlit-liga.

Indikatorer och datakllorI rets rapport anvnder vi 36 indikatorer och 14 bak-grundsmtt. Vi presenterar resultatet fr kommuner och ln i bilaga 1. En mer utfrlig beskrivning av indikatorerna finns i bilaga 2, som enbart presenteras p www.socialsty-relsen.se och www.skl.se. P respektive webbplats presen-teras ven resultaten uppdelade p mn och kvinnor.

Indikatorer anvnds fr att beskriva verksamheternas strukturer, processer och resultat. Detta gr det mjligt att mta och flja upp kvaliteten inom vrd och omsorg. Struktur- och processindikatorer speglar frutsttning-arna fr kvaliteten, och resultatindikatorer indikerar resultatet av verksamhetens insatser fr den ldre.

En indikator ska ha std i forskning eller, nr det saknas forskning i beprvad erfarenhet. En indikator ska ocks ange en riktning och det ska vara begripligt vad som r ett efterstrvansvrt resultat. Indikatorn ska spegla en aspekt som upplevs som relevant. Utfallet av en indikator ska dessutom kunna pverkas av huvudmannen eller utfraren. Det ska med andra ord vara mjligt att frbttra sina resultat ver tid.

Datakllor i rets rapportNatioNella eNktuNderskNiNgar Socialstyrelsens rikstckande underskning av ldres

uppfattning om kvaliteten i hemtjnst och ldreboen-den 2014; Vad tycker de ldre om ldreomsorgen?

Socialstyrelsens kommun- och enhetsunderskning 2014; riktad till verksamheter inom hemtjnst, srskilda bo-enden samt kommuner och stadsdelar.

Kommun- och landstingsdatabasen (Kolada), Sveriges Kommuner och Landsting.

officiell statistik Registret ver socialtjnstinsatser till ldre och personer

med funktionsnedsttning, Socialstyrelsen. Patientregistret, Socialstyrelsen. Lkemedelsregistret, Socialstyrelsen.

NatioNella kvalitetsregister Senior Alert. BPSD (Beteendemssiga och Psykiska Symtom vid De-

mens). Svenska Palliativregistret. Riks-Stroke.

Utveckling av indikatorer som beskriver kvaliteten fr vrd och omsorg om ldre hnger samman med tillgng till tillfrlitlig data. Frslag till nya indikatorer diskuteras oftast fram mellan Socialstyrelsen, SKL, kommunerna och berrda och relevanta kvalitetsregister. Socialstyrelsen har ocks flera regeringsuppdrag som har koppling till pp-na jmfrelser och utvecklad tillgng till data. Det gller bland annat nationell verksamhetsstatistik fr primrvrd och kommunal hlso- och sjukvrd samt mjlighet att be-skriva den ldres behov.

Det r vrdefullt fr oss att f terkoppling p de indi-katorer som vi presenterar i rapporten. Behovet av bde nya indikatorer och frbttrad datainsamling har tidigare tydliggjorts. Brister i tillgng till data och datakvalitet har en begrnsande effekt p beskrivningen av kvaliteten inom vrden och omsorgen.

10 ppna jmfrelser 2014: Vrd och omsorg om ldre

gOd hlSa, VRd Och OmSORg Socialstyrelsen arbetar fr allas lika tillgng till en god hlsa, vrd och omsorg. Det innebr bland annat att ta fram och frmedla kunskap till vrden och omsorgen. Socialstyrelsen har under 2013 utvecklat en modell fr kunskapsstyrning fr god hlsa, vrd och omsorg som utgr frn lagstiftningen i hlso- och sjukvrdslagen och socialtjnstlagen [1]. Med kunskapsstyrning avses hr att bsta tillgngliga kunskap ska utgra grunden fr vrden och omsorgen, och att kunskapen utvecklas, sprids och tillmpas inom verksamheterna. Modellen fr kunskaps-styrning innehller de egenskaper som utmrker god vrd och omsorg vilka framstlls i sex olika dimensioner:

Kunskapsbaserad. Vrden och omsorgen ska baseras p bsta tillgngliga kunskap och bygga p bde vetenskap och beprvad erfarenhet.

Sker. Vrden och omsorgen ska vara sker. Riskfrebyg-gande verksamhet ska frhindra skador. Verksamheten ska ocks prglas av rttsskerhet.

Individanpassad. Vrden och omsorgen ska ges med re-spekt fr individens specifika behov, frvntningar och integritet. Individen ska ges mjlighet att vara delaktig.

Effektiv. Vrden och omsorgen ska utnyttja tillgngliga resurser p bsta stt fr att uppn uppsatta ml.

Jmlik. Vrden och omsorgen ska tillhandahllas och frdelas p lika villkor fr alla.

Tillgnglig. Vrden och omsorgen ska vara tillgnglig och ges i rimlig tid och ingen ska behva vnta osklig tid p vrd eller omsorg.

Modellen fr kunskapsstyrning kan inom ramen fr ppna jmfrelser anvndas fr att ta fram och utveckla relevanta indikatorer och nyckeltal fr god vrd och omsorg. Model-len kan ven utgra ett std i verksamheternas arbete med uppfljning och analys av resultat fr dessa indikatorer. Indikatorerna terspeglar olika insatsers genomslag i verk-samheter och dess effekter fr vrd och omsorg. Resultat visar i vilken utstrckning, samt inom vilka dimensioner, goda resultat har uppntts och inom vilka dimensioner insatser fr vrd och omsorg kan frbttras och utvecklas. Att uppn goda resultat inom samtliga dimensioner fr god vrd och omsorg r ett ml att strva efter.

11tolkning och analys av resultat

Tolkning och analys av resultat

RelaTIVa jmFRelSeRGenom att presentera resultat fr vrden och omsorgen om ldre skapas mjligheten att fra en mer faktabaserad diskussion om vrdens och omsorgens kvalitet. Samti-digt kan uppgifterna ge ldre, anhriga, media och andra intresserade mjligheten att agera, stlla frgor och delta i dialogen. Rapporten ger ocks ett underlag fr diskussio-ner om likvrdighet och mjligheter fr en jmlik vrd och omsorg i hela landet.

Redovisningen har en mer beskrivande karaktr som ska underltta tolkningen av resultatet. Vi gr inga analy-ser av skillnader eller orsaker. Detta br kommuner eller landsting eller regioner gra lokalt och de behver relatera resultatet till de ml som finns angivna i den lokala eller regionala styrningen och ledningen av vrden och omsor-gen.

I bilaga 1 finns en tabell ver resultatet fr samtliga kommuner och indikatorer, inklusive resultatet fr riket som helhet. I tabellen kan varje kommun se sina resultat fr respektive indikator. Kommunerna r sorterade lns-vis. Ibland saknas resultat fr enskilda kommuner vilket oftast beror p att det statistiska underlaget r fr litet fr att publiceras.

Tabellen r frgad med grnt, gult och rtt. Grnt bety-der att kommunens vrde fr indikatorn hr till de 25 pro-cent av kommunerna med bst vrden i frhllande till de andra kommunerna. Rtt fr de 25 procent av kommuner-na med smst vrde och gult r de 50 procent av kommu-nerna som ligger mitt emellan.

Antalet kommuner i de tre frggrupperna varierar be-roende p vilken indikator det gller och spridningen av resultatet p just den indikatorn. Jmfrelserna r allts relativa, och varken rikets medelvrde eller ett grnt resul-

12 ppna jmfrelser 2014: Vrd och omsorg om ldre

tat behver i sig vara ett bra resultat. Det finns idag inga mlniver p nationell niv fr respektive indikator. En av frdelarna med den frgsatta jmfrelsen r att det r ltt att f en verblick. De relativa jmfrelserna r ocks an-vndbara s lnge det inte finns ngra exakta och verens-komna mlvrden fr de enskilda indikatorerna.

Fr flera av indikatorerna finns det pilar som redovi-sar utvecklingen i en kommun jmfrt med fregende rs vrde. Frgerna mjliggr allts en jmfrelse mellan kommunerna, medan pilarna gr det mjligt fr en en-skild kommun att jmfra sitt eget resultat med fregen-de rs resultat. Tabellen innehller ven 14 bakgrundsmtt som inte har frgsatts p samma stt som indikatorerna. De ingr inte i jmfrelserna mellan kommunerna men kan vara ett std fr egna analyser av resultaten.

RIkeTS genOmSnITT Och VaRIaTIOnFr att tolka resultatet p en indikator r det viktigt att g till kllorna och se hur indikatorn har tagits fram, vad den avser att mta, tckningsgrad, mtperiod och svarsfrek-vens.

Fr nstan alla indikatorer finns det en stor spridning mellan kommunernas resultat. Variationen kan bero p mnga olika faktorer, till exempel befolkningens lders-sammansttning, hlsa, de ldres behov och kommunens geografi. Men en del av variationen kan ocks bero p att det finns kommuner och landsting som har hittat ett btt-re stt att organisera och bedriva vrden och omsorgen.

Fr alla indikatorer anger vi ett medelvrde, vilket r rikets genomsnitt. Det finns en risk att rikets genomsnitt uppfattas som en norm fr ett medelgott resultat. Med-elvrdet r dock bara ett statistiskt vrde, ett utfall av alla kommuners resultat, och behver inte vara ett bra vrde. I den lokala analysen br fokus ligga p dels de tidigare re-sultaten, dels relationen till andra jmfrbara kommuner. Men fokus br ocks ligga p relationen till de lokala och regionala mlen som kan finnas fr en indikator. Har en kommun, eller ett ln, lyckats n ett hgt vrde p en indi-kator r det vrdet fullt mjligt fr andra att uppn.

Analysera resultatet lokalt och regionalt Fr att en kommun eller ett landsting eller region ska kun-na omstta resultatet av en indikator i lokalt och regionalt frbttringsarbete, krvs bde frstelse fr och analys av vad som pverkar resultatet av varje enskild indikator. Egna analyser r ndvndiga fr att kunna prioritera rtt tgrder nr man vill frbttra det egna resultatet p en indikator. Fr att fortstta arbetet med att anlysera och be-arbeta jmfrelserna krvs ofta mer information och fler uppgifter n vad som ryms i denna rapport. P lokal och regional niv finns ocks statistik och nyckeltal som r an-vndbara i analysen. Det finns ocks en mngd olika rap-porter och webbplatser dr det gr att hmta information och mer detaljerade uppgifter som berr indikatorerna.

Indikatorerna fr sammanhllen vrd och omsorg kan vara ett bra underlag fr diskussion och gemensam analys. De kan anvndas inom den samverkansstruktur som finns i alla ln fr samverkan mellan kommun och landsting.

gRuppIndelad STaTISTIk Vrden och omsorgen ska vara individanpassad och dr-med utg frn den enskildes behov. Dessutom ska vrden och omsorgen vara likvrdig oavsett om den enskilde r man eller kvinna. Fr att belysa eventuella skillnader mellan mn och kvinnor s presenterar vi de indikatorer dr detta r mjligt uppdelat fr mn respektive kvinnor. Syftet r att underltta jmstlldhetsanalyser i vrden och omsorgen om ldre.

Vi presenterar ven vissa uppgifter uppdelat p lder och hlsotillstnd. Syftet r att belysa eventuella skillna-der mellan olika ldrar och fr grupper med olika upple-velser av sitt hlsotillstnd.

Resultat och analys p enhets- och verksam-hetsnivResultat publiceras fr indikatorerna i rets rapport utifrn kommunniv. Det innebr att vi har slagit ihop resultat fr verksamheter och enheter inom en kommun till ett kom-munresultat. Men kommunerna har mjlighet att analy-sera sina egna resultat p verksamhets- och enhetsniv fr merparten av indikatorerna. Fr de indikatorer som bygger p data frn enktunderskningen Vad tycker de ldre om ldreomsorgen? kan de kommuner som bisttt Socialstyrel-sen med information om enheter och verksamheter ta del av enheternas och verksamheternas resultat. Materialet finns tillgngligt p Socialstyrelsens webbplats.

Kommunerna och landstingen eller regionerna kan dessutom anvnda sig av sina egna inloggningar till de kvalitetsregister som bisttt med data till rets rapport fr att analysera resultat p enhets- och verksamhetsniv. Dessa kvalitetsregister r Senior Alert, BPSD och SveDem, Svenska Palliativregistret och Riks-Stroke. Kommuner-na har ven mjlighet att komplettera sina analyser med material frn Socialstyrelsens kommun- och enhetsun-derskning. I underskningen presenteras data bde p kommunniv och fr verksamheter och enheter. De resul-tat som presenteras fr enheter inom respektive kommun kan vara utformade p ett annat stt n indikatorerna som presenteras i denna rapport. Fr att tolka resultaten be-hvs drfr kunskap om hur indikatorerna r utformade. Information om indikatorerna finns i bilaga 2.

naTIOnellT Och RegIOnalT STdDet finns flera olika handbcker, underskningar och redskap som kan vara ett std i arbetet med ppna jm-frelser: I SKL:s Handbok fr ppna jmfrelser inom socialtjnst

ges steg fr steg std fr hur resultaten kan tolkas.

13tolkning och analys av resultat

Handboken kan laddas ned frn www.skl.se eller bestl-las i webbshopen.

Socialstyrelsens handbok fr effektivitetsanalyser, www.socialstyrelsen.se.

I Kommun- och landstingsdatabasen, www.kolada.se, gr det att gra analyser och sjlv vlja kommuner och landsting eller regioner att jmfra sig med.

Ett jmfrelseverktyg fr ppna jmfrelser finns tillgnglig p Socialstyrelsens webbplats, www.social-styrelsen.se/oppnajamforelser/aldreomsorg/aldre/aldre. I jmfrelseverktyget r det mjligt att se resultat och gra jmfrelser, skriva ut diagram fr enskilda indika-torer och gra egna urval av landsting och kommuner.

I ldreguiden finns det uppgifter om ldreomsorgen p enhetsniv.

Resultatet frn den nationella underskningen Vad tycker de ldre om ldreomsorgen? finns p Socialstyrel-sens webbplats.

Inom ramen fr den std- och samverkansstruktur som finns i alla ln, erbjuds stdjande aktiviteter fr att ka frstelsen och frbttra analysen av resultatet frn ppna jmfrelser. Ls mer p www.skl.se/evidensbaseradprak-tik.

ekOnOmI Och eFFekTIVITeTSocialstyrelsen har utvecklat en modell som kan beskriva effektivitet inom hlso- och sjukvrden och socialtjns-ten. Kommuner och landsting har begrnsade resurser, och de offentliga medlen ska anvnds s effektivt som mjligt. En effektiv verksamhet kan drfr leda till att fler mnniskor fr den vrd och omsorg de behver med bra kvalitet. Modellen kan anvndas fr att beskriva produkti-vitet och effektivitet, se figur 1.

Modellen utgr frn att verksamhetens ml och uppdrag bestms utifrn olika lagar, frordningar och freskrifter, men ocks av den lokala ambitionsnivn och prioritering-ar.

Resurser r det som en verksamhet anvnder fr att pro-ducera tjnster. Verksamheten har tillgng till olika resur-ser, till exempel personalens kompetens, tid, utrustning, lokaler och hjlpmedel. Resursanvndningen mts ofta i kostnader och pverkar i vilken omfattning, eller volym, som produktionen sker och vilken kvalitet tjnsterna har. Produktionsvolym r mngden tjnster som produceras. Det som r unikt med denna modell r att den tar hn-syn till Processkvalitet, vilket r kvaliteten fr processen och fr de producerade tjnsterna. Denna kan delas upp i teknisk kvalitet och funktionell kvalitet. Effektresultat (outcome) visar de effekter som verksamheten uppnr. Effekterna utgr frn de ml som har satts upp fr verk-samheten. Mluppfyllelse avser hur vl verksamheten har uppntt sina ml. Mlniverna r dock inte statiska utan kan frndras mellan ren. Det kan innebra att verksam-heten kan vara effektiv i frhllande till mlnivn ett r men ineffektiv ett annat r, trots att resultatet r detsam-ma [2].

En verksamhet mter produktiviteten genom att stlla resurserna mot produktionsvolymen. Det r nskvrt att verksamheten hr tar hnsyn till kvaliteten i produktio-nen, det vill sga all produktion av tjnster. Produktivite-ten tar ingen hnsyn till om verksamheten nr mlet fr verksamheten. Genom att analysera produktiviteten kan verksamheten se hur stor produktionsvolym de fr ut av de insatta resurserna. Att mta produktivitet r en bit p vg mot att mta effektiviteten. Produktivitet visar allts om verksamheten producerar sina tjnster p rtt stt, men tar inte hnsyn till om mlet r uppfyllt. I produkti-vitetsanalysen ligger fokus p produktionen och hur verk-samheten utfr produktionen, medan en effektivitetsana-lys fokuserar p effekterna fr patienten eller brukaren [2].

Klla: Handbok fr eektivitetsanalyser, Socialstyrelsen 2014.

figur 1: Eektivitet och produktivitet.

Ml och uppdrag

Resurs-anvndning

Produktions-volym

Eekt-resultat

Ml-uppfyllelse

Eektivitet

Produktivitet

Process-kvalitet

14 ppna jmfrelser 2014: Vrd och omsorg om ldre

Det finns olika stt att analysera effektivitet. Vilket stt som verksamheten vljer beror ofta p vilka uppgifter som finns tillgngliga. Ett stt r att mta effektivitet i relation till ml. Det r den metod som krver flest dataunderlag och den krver uppgifter om resursanvndning, effektre-sultat och mlniver. Syftet med att mta effektivitet i re-lation till ml r att underska om verksamheten har ntt mlet fr verksamheten och om den har anvnt resurserna p bsta stt.

Saknas det mlniver kan effektivitet som jmfrelse vara en alternativ metod. Fr att mta detta behver verk-samheten uppgifter om resursanvndning och effektre-sultat. Syftet med att mta effektivitet som jmfrelse r att underska om en verksamhet r mer eller mindre ef-fektiv n en annan verksamhet eller om den r det ver tid.

Ett tredje angreppsstt r att studera ineffektivt resurs-utnyttjande. Syftet med att identifiera ineffektivt resurs-utnyttjande r att berkna vrdet av ondig resursanvnd-ning, det vill sga resurser som kan anvndas till andra insatser och drmed ka samhllets, verksamheternas eller individernas nytta.

Effektivitetsanalyser kan ha olika syften och spegla olika ekonomiska perspektiv. Ett samhllsekonomiskt perspek-tiv syftar till att fnga samtliga aktrers resursanvndning och samhllets samlade resultat. Ett huvudmannapers-pektiv eller ett verksamhetsperspektiv dremot mter hu-vudmannens eller verksamhetens resursanvndning och resultat [2].

Verksamheten kan mta effektiviteten genom att stud-era kostnaden fr att uppn ett visst resultat, till exempel att f personer inom ldreomsorgen att knna sig trygga. Resultatet av detta skulle sedan kunna stllas mot kom-munernas kostnader fr srskilt boende och hemtjnst, data som verksamheten frslagsvis kan hmta i kom-munernas rkenskapssammandrag (RS).

Socialstyrelsen och SKL har de senaste ren utvecklat olika metoder fr att mta effektivitet. Socialstyrelsens handbok fr effektivitetsanalyser ger en teoretisk vgled-ning. SKL:s arbete med Kostnad per brukare (KPB), dr ett 80-tal kommuner medverkar inom ldreomsorgen, gr det mjligt att analysera effektiviteten [3,4].

15ldres livssituation och hlsa

ldres livssituation och hlsa Hlsan hos ldre personer pverkas bland annat av den enskilde ldres livssituation. Sjlvstndighet r en viktig del, det vill sga att vara rrlig och oberoende, att kunna ta sig ut p egen hand och delta i aktiviteter samt att trffa vnner och bekanta. Frlust av oberoende kan leda till en snkt livskvalitet, som i sin tur kan snka motstndskraf-ten och ka mottagligheten fr sjukdomar. Hlsostatusen pverkas bland annat av socioekonomiska faktorer, tidiga-re hlsoproblem, sociala ntverk och kn. Fysisk aktivitet, matvanor, rkvanor och alkoholkonsumtion pverkar hlsoutvecklingen.

Alkoholkonsumtionen hos ldre personer har upp-mrksammats under senare r. Den kar, framfr allt

bland ldre kvinnor. ven om alkoholddligheten har kat bland kvinnor, s r det mer n fyra gnger s vanligt att mn dr i alkoholrelaterade sjukdomar jmfrt med kvinnor [5].

Folkhlsomyndigheten lyfter fram fyra omrden som extra viktiga fr ett gott ldrande som frbttrar och fr-lnger livet: social gemenskap och socialt std meningsfullhet fysisk aktivitet goda matvanor.

16 ppna jmfrelser 2014: Vrd och omsorg om ldre

ldRe I SVeRIge Och VRlden Medellivslngd anvnds ofta som ett vlfrdsmtt. Det ingr bland annat i FN:s Human Development Index (HDI) som ett mtt p ett lands utvecklingsniv. Sverige har idag en av vrldens ldsta befolkningar. Tabell 1 redovisar terstende livslngd vid 65 rs lder fr ett urval lnder i OECD (Organisationen fr ekonomiskt samarbete och ut-veckling). Urvalet bygger p lnder som r jmfrbara med Sverige. Tabellen visar skillnader mellan kvinnor och mn i olika lnder.

ldre i SverigeUnder den andra hlften av 1900-talet r det frmst den minskade ddligheten i hjrt-krlsjukdom som bidragit till en kad medellivslngd [6]. Sedan 1990-talet har med-ellivslngden kat fr bde kvinnor och mn i Sverige. r 2013 var medellivslngden fr kvinnor drygt 84 r, och fr mn drygt 80 r. Den terstende medellivslngden vid 65 rs lder var fr kvinnor 21,2 r och fr mn 18,7 r [7].

I tabell 2 redovisar vi de fem kommuner med lngst res-pektive kortast medellivslngd mellan ren 20092013. Hgst frvntad medellivslngd har kvinnor i Liding kommun, 86,2 r, och mn i Danderyds kommun, 83,3 r. Kortast medellivslngd har kvinnorna i Norsj kommun och mnnen i Ljusnarsbergs kommun med 79,5 r respek-tive 74,4 r [7].

Skillnaden mellan kommuner med lng och kort med-ellivslngd har kat, srskilt nr det gller kvinnor. I min-dre omrden, exempelvis kommuner, kan medellivslng-den variera frn r till r i hgre utstrckning n i strre omrden. Det r stora skillnader mellan olika kommuner, men man br vara frsiktig med att dra alltfr lngtgende slutsatser eftersom mnga kommuner har en liten befolk-ning och f ddsfall. Trots att livslngdstabellen baseras p data fr en femrsperiod kan ett ftal ddsfall i unga ldrar f stor betydelse nr man berknar den frvntade medellivslngden.

FRISka ldReEnligt SCB:s befolkningsprognos r mnga personer friska i hg lder. Mnga personer ver 65 r fortstter att arbeta och de flesta r fram till 80-rsldern oberoende och klarar sig p egen hand. Frutsttningar fr ett gott ldrande ser dock olika ut bland ldre personer. Frutom lder beror skillnader ven p om personen har en funktionsnedstt-ning eller inte.

Dagens ldre har vuxit upp under mer gynnsamma upp-vxtfrhllanden och mnga har hgre utbildning och h-gre materiell standard jmfrt med tidigare generationer. Socialstyrelsens folkhlsorapport (2009) visar att andelen

tabell 2: Kommuner med lngst respektive kortast medellivslngd, uppdelat p mn och kvinnor, 20092013.

lngst medellivslngd kortast medellivslngd

kommun mn kommun kvinnor kommun mn kommun kvinnor

Danderyd 83,3 Liding 86,2 Ljusnarsberg 74,4 Norsj 79,5

Tby 82,3 Danderyd 86,1 Haparanda 75,3 Svenljunga 80,8

Eker 82,2 Vadstena 86,1 Pajala 75,5 Ljusnarsberg 81,0

Bollebygd 81,9 Bstad 85,9 Mal 75,9 sele 81,0

Tjrn 81,9 Tby 85,5 verkalix 76,2 Grums 81,3

Klla: Befolkningsstatistik, Statistiska Centralbyrn.

tabell 1: Frvntad terstende livslngd vid 65 rs lder, frde-lat p kvinnor och mn, 2012.

land kvinnor land mn

Frankrike 23,4 Island 20,1

Spanien 22,8 Schweiz 19,3

Schweiz 22,3 Frankrike 19,1

Italien 22,1 Spanien 18,7

Finland 21,6 Italien 18,5

Island 21,5 Sverige 18,5

sterrike 21,3 England 18,5

Belgien 21,3 Norge 18,3

Tyskland 21,2 Tyskland 18,2

Sverige 21,1 sterrike 18,1

Nederlnderna 21,0 Nederlnderna 18,0

Norge 21,0 Finland 17,8

England 20,9 Belgien 17,7

Estland 20,3 Danmark 17,5

Danmark 20,2 Estland 14,8

Klla: OECD, Statistik.

17ldres livssituation och hlsa

ldre som motionerar har kat sedan 1980-talet och att an-delen ldre som r inaktiva har minskat. Den fysiska rrel-sefrmgan har generellt frbttrats. Andelen ldre med nedsatt rrelsefrmga har minskat, bde bland yngre och ldre pensionrer [6].

Den kande andelen ldre medfr ett kat behov av satsningar p hlsofrmjande och sjukdomsfrebyggande tgrder. Detta kan leda till att behovet av vrd och omsorg kommer senare. tgrder som frmjar, bevarar och strker det friska hos den enskilda ldre br omfatta samtliga ld-re. Insatserna br pbrjas i god tid [5].

ldReS hlSOpROBlemldre personer har en kad risk att drabbas av kroniska sjukdomar och flera samtidiga sjukdomar eller skador. Sjukdomarna och skadorna kan medfra funktionsned-sttningar, till exempel rrelsehinder och nedsatt kognitiv frmga och kondition.

I tabell 3 redovisar vi de vanligaste diagnoserna fr per-soner 65 r och ldre, rangordnade utifrn de mest frek-venta diagnoserna verst i tabellen.

Gruppen av skra ldre med omfattande sjukvrd och omsorg kallas ofta fr de mest sjuka ldre och gruppen ut-grs av ungefr 315 000 individer [8]. Gruppen mest sjuka ldre har mer eller mindre regelbunden kontakt med pri-mrvrd, specialistvrd, hemtjnst, hemsjukvrd och om-sorg i srskilt boende. De har varierande behov och grup-pen r inte homogen, vilket innebr att de ocks har olika syn och frvntningar p vrden och omsorgen. I fljande avsnitt beskrivs ngra vanliga hlsoproblem hos ldre per-soner.

tabell 3: De vanligaste huvuddiagnoserna vid slutenvrd fr personer 65 r och ldre, uppdelat p mn och kvinnor, 2013.

mn kvinnor

Hjrtinsufficiens Frakturer p lr och hft

Ischemisk kranskrlssjukdom Hjrtinsufficiens

Frmaksflimmer och frmaksfladder

Frmaksflimmer och frmaksfladder

Cerebral infarkt Cerebral infarkt

Pneumoni Kroniskt obstruktiv lung- sjukdom

Angina pectoris Ischemisk kranskrlssjukdom

Brst- och strupsmrtor Brst- och strupsmrtor

Kroniskt obstruktiv lungsjukdom

Pneumoni

Urinvgsinfektion Urinvgsinfektion

Frakturer p lr och hft Hft- och knledsartros

Klla: Patientregistret, Socialstyrelsen.

Demenssjukdom Demens r ett samlingsnamn fr en rad symtom som orsakas av hjrnskador. De kan yttra sig p olika stt be-roende p vilka delar av hjrnan som drabbas. Vanligen frsmras minnet och frmgan att planera och genom-fra vardagliga sysslor. Sprk, tidsuppfattning och orien-teringsfrmga r andra s kallade kognitiva frmgor som pverkas negativt. Till sjukdomsbilden hr ven oro, nedstmdhet och beteendefrndringar. Symtomen leder ofta till att personer med demenssjukdom med tiden fr svrt att klara sig sjlv i det dagliga livet. Flest personer med demenssjukdom finns i gruppen ver 65 r, och ris-ken fr att insjukna i demenssjukdom kar med stigande lder. Fr nrvarande finns det ungefr 160000 personer med demenssjukdom i Sverige och varje r insjuknar drygt 25 000 personer. tta procent av alla som r 65 r eller ldre och nstan hlften av alla som r 90 r eller ldre har en demenssjukdom. Fram till r 2050 frvntas antalet personer med demenssjukdom nstan frdubblas [9].

Ddligheten i demenssjukdomar har kat och r nu drygt fyra gnger hgre n 1987, fr bde kvinnor och mn. En anledning till den kade ddligheten r att lkare har blivit mer bengna att stta demens som ddsorsak [10].

Samhllskostnaderna fr vrd och omsorg fr personer med demenssjukdom berknas uppg till drygt 50 miljar-der kronor, varav 85 procent av kostnaderna faller p kom-munerna, 5 procent p landstingen och resterande 10 pro-cent p anhriga eller andra nrstende [9].

Stroke Stroke r ett samlingsnamn fr hjrnskador som orsakas av en blodpropp eller bldning i hjrnan. Skadorna visar sig som en pltslig frlust av olika funktioner som styrs frn hjrnan, till exempel tal, rrelser, knsel och syn. St-roke kallades tidigare fr slaganfall. Vid stroke krvs ome-delbar sjukhusvrd.

I Sverige drabbas cirka 30000 personer rligen av stroke. Drygt 80 procent r 65 r och ldre, och risken fr stroke kar med stigande lder. Relaterat till befolkningsstorle-ken r stroke vanligare bland mn, men eftersom det finns fler kvinnor i den ldsta ldersgruppen r det faktiska an-talet som insjuknar lika hgt hos kvinnor.

Insjuknandet i stroke har dock minskat sedan 1995. Minskningen har gtt snabbare bland mn och knsskill-naderna har drmed minskat [6].

Stroke utgr den vanligaste orsaken till neurologisk funk-tionsnedsttning hos vuxna och r den tredje vanligaste ddsorsaken efter hjrtinfarkt och cancer. Stroke r den somatiska sjukdom som svarar fr flest vrddagar p svens-ka sjukhus, nstan en miljon. Fr personer som drabbats av stroke krvs stora resurser i kommunala srskilda boenden och kommunal hemtjnst. Den totala samhllskostnaden har berknats uppg till 18,3 miljarder kronor rligen. Nr-stendes vrdinsatser r inte inrknade [11].

18 ppna jmfrelser 2014: Vrd och omsorg om ldre

Psykisk ohlsa Det finns flera faktorer som kan orsaka psykisk ohlsa bland ldre personer. ldrandet fr ofta med sig frlust av frmga, frndrad identitet och frsvagat socialt ntverk. Vissa lkemedel kan utlsa psykiska besvr som en biverk-ning. ven fysisk sjukdom kar riskerna fr psykisk ohlsa [12]. ldre med depressioner eller ngestsjukdomar har i strre omfattning n vriga ldre en stor samsjuklighet i svrare somatiska sjukdomar, ssom hjrtsjukdomar och kroniska sjukdomar i luftvgarna. Trots ett stort somatiskt vrdbehov fr inte ldre med psykisk sjukdom ett lika gott somatiskt omhndertagande som vriga ldre.

Besvr av ngslan, oro och ngest samt smnbesvr r vanligt hos de ldre. I ldersgruppen 85 r och ldre besv-ras var tredje kvinna och nstan var femte man av ngs-lan, oro eller ngest. Kvinnor konsumerar betydligt mer psykofarmaka n mn. Den utbredda behandlingen med psykofarmaka bland ldre gr ocks att riskerna fr lke-medelsbiverkningar r betydligt hgre. ldre som regel-bundet anvnder olika psykofarmaka har kade risker fr exempelvis fallolyckor, mag- och tarmbldningar och dd [13,14].

Socialstyrelsen studerar hlsodataregistren och dds-orsaksregistret fr att identifiera och underska frekom-sten av psykofarmaka och andra lkemedelstyper som leder till kade risker fr dd, fallolyckor och magbld-ningar. Mlet r att identifiera behandling med preparat och kombinationer med hg risk, s att dessa ska g att undvika [15].

En fjrdedel av alla sjlvmord begs av personer ver 65 r. Det r fler mn n kvinnor som begr sjlvmord. Mellan ren 1991 och 2011 har sjlvmorden dock nstan halverats bland bde kvinnor och mn i ldersgruppen 6584 r [5].

Skl:s kuRSeR I aTT uppTcka pSykISk OhlSa hOS ldRe

SKL har tillsammans med bland annat Nationellt centrum fr suicidforskning och prevention av psykisk ohlsa (NASP) tagit fram ett utbildningsmaterial som ska anvndas fr att tidigt uppmrksamma ldre personer som kan lida av psy-kisk ohlsa. Antalet utbildade instruktrer r hsten 2014 51, med en ojmn spridning i landet. Ytterligare 22 personer pbrjade utbildningen i oktober 2014. Instruktrerna ska genomfra utbildningar lokalt och regionalt. Aktiviteten r en del av satsningen fr mest sjuka ldre. Kunskap och in-spiration finns bland annat p www.skl.se.

19sammanhllen vrd och omsorg

Sammanhllen vrd och omsorg

uTmanIngaR Och mjlIgheTeRSjuka och skra ldre har mnga kontakter med hlso- och sjukvrden och den kommunala vrden och omsorgen, men inte alltid samtidigt. Fr ldre personer med stora vrd- och omsorgsbehov r det viktigt att hlso- och sjuk-vrden och ldreomsorgen samverkar, bde p individni-v och p organisatorisk niv. Fr att vrden och omsor-gen om de skra ldre ska fungera behvs en effektiv och sammanhllen vrd- och omsorgsprocess. Det innebr att vrden och omsorgen ska gra rtt saker i rtt tid, oavsett huvudman och vrdaktr.

Begreppet sammanhllen vrd och omsorg r komplext. Det kan beskrivas som en individanpassad, samordnad och kontinuerlig vrd och omsorg med en obruten kedja av insatser som den enskilde behver och som olika ak-trer utfr. Informationsverfring mellan olika huvud-mn, vrdgivare och professioner inom och mellan orga-

nisationer r avgrande fr att skra ldre ska f vrd och omsorg av hg kvalitet som tillgodoser deras behov.

Det finns mnga utmaningar fr att f en tillfredsstl-lande vrd- och omsorgskedja. Det kan bland annat handla om brister i kommunikationen och informationsverf-ringen mellan olika aktrer, eller att resurserna inte fljer samma flde eller process som den ldre. Ytterligare en utmaning handlar om aktrernas kunskap om och tilltro till de andra aktrernas kompetens, frutsttningar och frmga.

Samverkan mellan kommuner och landsting och mel-lan olika yrkesgrupper har varit en utmaning under lng tid. Detta har uppmrksammats i en rad utredningar och rapporter. Kommuner och landsting har ocks genomfrt mnga olika frbttringar under rens lopp. Ett exempel r den lagstadgade skyldigheten i bde hlso- och sjuk-vrdslagen (HSL) och socialtjnstlagen (SoL) att upprtta

20 ppna jmfrelser 2014: Vrd och omsorg om ldre

figur 3: Antal vrddygn fr utskrivningsklara patienter ver 65 r som varit utskrivningsklara, genomsnitt januariseptember 2014, per ln.

Klla: SKL:s databas fr utskrivningsklara patienter.

0 2 4 6 81 3 5 7

rebro

Uppsala

Gotland

Sdermanland

stergtland

Vsterbotten

Norrbotten

Dalarna

Vrmland

Vstmanland

Vsternorrland

RIKET

Halland

Jnkping

Stockholm

Skne

Jmtland

Gvleborg

Vstra Gtaland

Blekinge

Kalmar

Kronoberg

Antal vrddygn

figur 2: Andel kommuner per ln och region dr all kommunal hlso- och sjukvrdspersonal r ansluten till NP.

Klla: E-hlsa i kommunerna, redovisning av nyckeltal fr utveckling av e-hlsa i kommunerna, Socialstyrelsen 2014..

0 20 40 60 80 100

Procent

Gotland

Vstra Gtaland

Stockholm

Vsterbotten

Kronoberg

Skne

Dalarna

Uppsala

Gvleborg

stergtland

Halland

RIKET

Vrmland

Sdermanland

Vstmanland

Kalmar

Jnkping

rebro

Norrbotten

Jmtland

Blekinge

21sammanhllen vrd och omsorg

en samordnad individuell plan, en s kallad SIP. Denna plan ska upprttas nr en person behver insatser frn bde socialtjnsten (ldreomsorgen) och hlso- och sjuk-vrden. Ett annat exempel p utveckling r infrandet av Nationell patientversikt (NP). NP r ett webbaserat system dr personal hos en vrdgivare kan lsa i en annan vrdgivares journal om en gemensam patient, under fr-utsttning att patienten har gett sitt samtycke. Vrdgivarna mste ha en srskild anslutning fr att information i jour-naler ska bli tillgnglig fr andra vrdgivare. Alla landsting och regioner r anslutna, liksom mnga kommuner och enskilda vrdgivare. Hr pgr ett nationellt samordnat utvecklingsarbete, som baseras p intentionerna i Natio-nell eHlsa - strategi fr tillgnglig och sker information inom vrd och omsorg. Socialstyrelsen har p regeringens uppdrag tagit fram nyckeltal fr utvecklingen av e-hlsa i kommunerna. I figur 2 redovisas andel kommuner per ln dr all kommunal hlso- och sjukvrdspersonal r anslu-ten till NP.

Pverkbar sjukhusvrd fr ldreI och med satsningen p gruppen mest sjuka ldre finns det idag mer kunskap om vad som orsakar terinskriv-ningar bland ldre. Personer i srskilt boende har frre inlggningar p sjukhus n ldre i ordinrt boende, trots att ldre i srskilt boende oftare r multisjuka och skra.

Av alla inlggningar p sjukhus fr personer ver 65 r terinskrivs cirka 20 procent, och oftast inom 10 dagar efter utskrivning frn sjukhus. Det r ngra f diagnoser som str fr 80 procent av den slutenvrd som bedms g att pverka om vrden och omsorgen hade varit mer sam-manhllen ur den ldres perspektiv.

Det finns stora regionala skillnader och variationer som inte kan frklaras av slumpen, socioekonomiska faktorer eller befolkningens lderssammansttning. Det handlar mer om lokala arbetsstt och hur vl vrdens och omsor-gens aktrer lyckas hantera utmaningarna fr att klara en sammanhllen vrd och omsorg. Ungefr 150 000 av de ldres besk p akutmottagningar hade kunnat tas om hand i primrvrden eller i ldreomsorgen [16].

Betalningsansvar och utskrivningsklaraEtt annat stt att belysa utmaningarna med en effektiv och sker vrd- och omsorgsprocess r andelen utskrivnings-klara personer ver 65 r som vistats p sjukhus. En person r utskrivningsklar om den behandlande lkaren bedmer att han eller hon inte lngre behver slutenvrd p sjuk-hus. Om lkaren bedmer att personen ifrga inte klarar sig p egen hand efter utskrivningen ska lkaren kalla till vrdplanering. Kommunen och primrvrden kan komma att verta ansvaret fr den fortsatta vrden och omsorgen. Betalningsansvarslagen ger kommunen rtt till fem da-gars frist fr att mjliggra planering av fortsatt vrd och omsorg. Frn den sjtte dagen mste kommunen betala

fr varje vrddygn som den utskrivningsklara personen r kvar i sjukhusvrd.

Av figur 3 framgr att det r stor spridning i landet, ver antalet vrddygn fr utskrivningsklara personer ver 65 r.

Bttre liv fr sjuka ldre Regeringens satsning fr att frbttra vrden och omsor-gen fr de mest sjuka ldre pgick mellan ren 2011 och 2014. Mlet var att f hemsjukvrd, ldreomsorg, vrdcen-traler och sjukhusvrd att samverka bttre kring skra ld-re. SKL har samordnat insatserna som omfattat vrd och omsorg till ldre i alla kommuner, landsting och regioner. Satsningen har verkat fr god demensvrd god lkemedelsanvndning god vrd i livets slutskede sammanhllen vrd och omsorg riskfrebyggande arbetsstt.

ven enskilda utfrare har omfattats av satsningen. Med hjlp av bland annat prestationsersttning och ett struk-turerat och systematiskt arbetsstt har SKL konstaterat tydliga frbttringar p mnga omrden, bland annat en minskning av olmpliga lkemedel fr ldre och en bttre vrd i livets slutskede. Men det finns mycket kvar att gra, bland annat att skra det systematiska och strukturerade arbetssttet som leder till en bttre vrd och omsorg fr den ldre i ordinrt boende.

Inom kommunal vrd och omsorg har mnga kommu-ner utvecklat varianter p trygg hemgng eller hemtjnst. Exempel finns bland annat frn Sollefte, Karlskrona och Lidkping. Trygg hemgng innebr att den ldre personen som nyss skrivits ut frn sjukhus mts upp med myck-et resurser de frsta dagarna kombinerat med upprepad vrdplanering. Detta koncept har visat sig skapa trygghet fr den ldre och bidrar till frre terinskrivningar p sjuk-hus. Mnga sjukhus har brjat arbeta strukturerat med s-ker utskrivning som innefattar skriftlig och muntlig infor-mation till den ldre, och de ringer upp den ldre inom 72 timmar efter utskrivningen.

Inom primrvrden pekar mnga p att kontinuitet i vrdrelationen har stor betydelse. Att f ett direktnum-mer till sin egen sjukskterska r ett exempel som skapar trygghet. Dessa vrdcentraler inrttar srskilda ldresjuk-skterskor. Mobila team som bemannas med distriktsl-kare och sjukskterskor finns bland annat i Ume.

De mest sjuka ldre har av naturliga skl ett srskilt stort behov av en individanpassad, samordnad och kontinu-erlig vrd och omsorg. En sdan vrd och omsorg stller hga krav p helhetssyn, kontinuitet och samverkan ver specialitets-, professions- och organisationsgrnser.

22 ppna jmfrelser 2014: Vrd och omsorg om ldre

Webbkollen Webbkollen r ett intervjuverktyg som utvecklats inom satsningen Bttre liv fr sjuka ldre. Genom att intervjua ldre personer om deras upplevelse av information och trygghet i samband med vrd och omsorg fr man en bttre frstelse fr vad som skapar trygghet i vardagen fr sjuka ldre personer. Det finns olika standardiserade intervju-mallar beroende p situationen. Till och med september 2014 fanns resultat frn cirka 17000 intervjuer inrapporte-rade i en databas som SKL administrerar.

Webbkollen anvnds av vrd- och omsorgspersonal fr att genomfra trygghetsskapande samtal med skra ldre personer. Samtalet kan genomfras p sjukhus, via tele-fonsamtal eller vid ett personligt besk. Personalen kan ocks anvnda resultatet fr frbttringsarbete. I resulta-ten av samtalen ses ett mnster: Mnga kommer tillbaka till sjukhuset av samma orsak

som de vrdades fr vid frra sjukhusvistelsen. Vanliga orsaker till terinskrivning p sjukhus r and-

ningsrelaterade besvr, ingen ork och yrsel. Ambulans r det vanligaste transportsttet till sjukhus

och i de flesta fall r det nrstende eller den sjuke sjlv som tagit initiativet.

Mnga uppger att de hade kunnat stanna kvar hemma om de ftt annan hjlp.

Lngt ifrn alla upplever att de r delaktiga i planeringen infr sin hemgng eller att de ftt information om vad som planerats.

Det finns ocks ptagliga frbttringar ver de senaste ren. Allt fler ldre fr med sig skriftlig information om sina lkemedel efter sjukhusvistelsen och om de fortsatta vrd- och omsorgskontakterna. De ldre uppfattar detta som positivt och bde de ldre och de anhriga knner en kad trygghet.

Hlso- och sjukvrd i ordinrt boende, eller hemsjukvrdKommunerna har i mnga r ansvarat fr hlso- och sjukvrd i srskilt boende och dagverksamhet (exklusive lkarinsatser) enligt 18 i hlso- och sjukvrdslagen. An-svaret fr basal hlso- och sjukvrd i det egna hemmet, hemsjukvrd, har varit splittrat de senaste decennierna. I vissa ln har kommunerna haft ansvar och i andra ln har landstinget haft ansvaret. Under de senaste fem ren har hemsjukvrden i ordinrt boende kommunaliserats och ansvaret har flyttats frn landstingen till kommunerna i nstan hela landet. Det innebr att kommunerna ansvarar fr hlso- och sjukvrd i bde ordinrt boende och i sr-skilt boende i nstan alla kommuner.

Den exakta grnsdragningen mellan de bda hlso- och sjukvrdshuvudmnnen kan se olika ut mellan lnen. Stockholms ln r det enda ln (undantaget Norrtlje kommun) dr landstinget fortfarande ansvarar fr hem-

sjukvrden. Landstingen och regionerna ansvarar fortfa-rande fr den s kallade avancerade hemsjukvrden, som enkelt kan beskrivas som specialistvrd i det egna hemmet istllet fr p sjukhus.

Hemsjukvrd handlar om hlso- och sjukvrdande in-satser, p primrvrdsniv, som personalen utfr i den enskildes hem. Insatserna kan vara omvrdande eller re-habiliterande och utfrs av legitimerad hlso- och sjuk-vrdspersonal, till exempel sjukskterska, arbetsterapeut eller fysioterapeut. Insatserna kan ocks utfras av en un-derskterska i hemtjnst som delgivits delegation frn an-svarig legitimerad hlso- och sjukvrdspersonal. Den ldre personen blir inskriven i hemsjukvrd utifrn kommu-nernas och landstingets kriterier i respektive ln. Det r oftast lkare i primrvrden som beslutar om inskrivning i hemsjukvrd. Fr att f hemsjukvrd ska den enskilde ha svrigheter att ta sig till en vrdcentral eller ha behov av hlso- och sjukvrd upprepade gnger under veckan, och kanske vid olika tidpunkter p dygnet. Hemsjukvrdens insatser r mnga och inte knutna till specifika diagnoser. Den hjlp den enskilde kan f r till exempel att hantera medicin och lkemedel, sr, rehabilitering, hjlpmedel, smrtlindring, injektioner, nringsintag genom dropp och sond, med mera. Allt fler hlso- och sjukvrdande insatser kan utfras skert i den enskildes hem.

I Socialstyrelsens kommun- och enhetsunderskning 2014 ingr fr frsta gngen frgor om hemsjukvrd. Re-sultatet visar att andelen personer, 65 r och ldre i hem-sjukvrd som har en aktuell vrdplan uppgr till 78 procent i riket. Andelen ldre med aktuell vrdplan i verksamheter som drivs i enskild regi r 84 procent, jmfrt med 77 pro-cent fr verksamheter som drivs i offentlig regi. Det finns geografiska skillnader, och spridningen r stor mellan l-nen. Andelen ldre med aktuell vrdplan varierar frn cir-ka 17 procent p Gotland till 93 procent i Skne ln.

Det r 33 procent som har bde hemtjnst och hemsjuk-vrd. Det r en betydligt lgre andel ldre med hemsjuk-vrd som har en aktuell vrdplan, jmfrt med genomfr-andeplaner i hemtjnsten.

Enligt Inspektionen fr vrd och omsorg (IVO) r de ld-re personerna njda med hemsjukvrden. Mnga ldre (77 procent) menar att de haft en dialog med hlso- och sjuk-vrdspersonalen om den hlso- och sjukvrd och rehabili-tering de fr. Det finns dock ldre som har svrt att f hjlp av en fysioterapeut i hemmet.

Kontinuitet i kontakten med lkaren r uppskattat. Mnga av de ldre saknade dock en sdan kontakt, och upplever uppfljning av behandling av sina diagnoser och sjukdomar som otrygg och besvrlig [22].

23sammanhllen vrd och omsorg

IndIkaTOReR FR Sammanhllen VRd Och OmSORgSammanhllen vrd och omsorg handlar inte bara om samverkan mellan kommuner och landsting som organi-sationer. Det handlar ocks om det vardagliga samarbetet mellan olika professioner som finns nra den ldre perso-nen. Det kan vara primrvrdslkaren som skriver ut lke-medel, fysioterapeuten i kommunal hlso- och sjukvrd som ordinerar balanstrning och underskterskan p det srskilda boendet som hjlper till med balanstrningen.

I rets rapport har vi valt att fokusera p 15 indikatorer fr att beskriva sammanhllen vrd och omsorg mellan och inom organisationer och professioner. Dessa indika-torer ska fnga aspekter av kvaliteten fr den ldre. Indika-torerna fr sammanhllen vrd och omsorg r: Fallskador som leder till sjukhusvrd, personer ver

80 r. Frakturer p lr och hft, personer ver 65 r. tgrder mot fall, undernring, trycksr och nedsatt

munhlsa, ordinrt boende och srskilt boende (tv stycken).

Tillgodosedda rehabiliteringsbehov 12 mnader efter stroke, personer ver 65 r.

Funktionsfrmga 12 mnader efter stroke, personer ver 65 r.

Brytpunktssamtal, personer ver 65 r. Smrtskattning sista levnadsveckan, personer ver 65 r. Smrtlindring, personer ver 65 r. Eftersamtal, personer ver 65 r. Tio eller fler lkemedel, personer ver 75 r med hem-

tjnst eller srskilt boende. Olmpliga lkemedel, personer ver 75 r med hem-

tjnst eller srskilt boende. Anvndning av antipsykotiska lkemedel, personer ver

75 r med hemtjnst eller srskilt boende. Tre eller fler psykofarmaka, personer ver 75 r med

hemtjnst eller srskilt boende. Information p kommunens webb.

Indikatorutveckling inom omrdet sammanhllen vrd och omsorgSocialstyrelsen har i uppdrag att utveckla indikatorer som beskriver vrd- och omsorgsprocesser, rehabilitering och socialtjnstens ldreomsorg fr gruppen ldre och mest sjuka ldre. Arbetet bedrivs i samrd med SKL, Famna, Vrdfretagarna, Frbundet Sveriges Arbetsterapeuter (FSA) och Fysioterapeuterna. Utvecklingen av indikato-rerna har i r bidragit till att vi kan publicera indikatorn frakturer p lr och hft. Projektet ska p sikt bidra till att ytterligare indikatorer som beskriver den sammanhllna vrden och omsorgen fr ldre och mest sjuka ldre kan publiceras.

Utveckling av ett behovsinriktat och systematiskt ar-betsstt inom ldreomsorgen pgr, vilket innebr att

handlggare och utfrare ska ha ett gemensamt sprk fr strukturerad dokumentation av individens behov samt av ml och resultat. Socialstyrelsen har utvecklat modellen ldres behov i centrum, BIC, fr detta. Mlet r att utveckla personalens arbetsstt, dokumentation och uppfljning s att ldre personer i hela landet ska f std och hjlp av god kvalitet utifrn sina individuella behov. Detta skapar frutsttningar fr lokal uppfljning, ppna jmfrelser och utveckling av den nationella statistiken med enhetliga uppgifter om bland annat ldre personers behov.

Det pgr ocks ett arbete med process-id inom ld-reomsorgen, p samma stt som gjorts inom hlso- och sjukvrden, fr att kunna flja vrd- och omsorgsproces-ser. Hlsorende r ett centralt begrepp i den nationella in-formationsstrukturen (NI) och anses i kombination med ett vrdprocess-id mta behovet av att hlla samman in-formation om en individanpassad vrdprocess. Syftet med gemensamma process-id och hlsorenden r att hlla ihop informationen mellan socialtjnsten och hlso- och sjukvrden.

Socialstyrelsen ska utveckla statistiken ver ldres vrd och omsorg s att den samlas in och presenteras mnads-vis. Den nya insamlingen innebr att registret ver soci-altjnstinsatser till ldre och till personer med funktions-nedsttning ger den totala statistiken ver beslutade och verkstllda insatser under ret. Socialstyrelsen har i dags-lget inte rtt att samla in personuppgifter som inhmtats frn primrvrden eller att behandla primrvrdsupp-gifter och uppgifter om ldres behov av ldreomsorg och kommunal hlso- och sjukvrd. En fortstt dialog mellan Socialstyrelsen och regeringen kommer drfr vara avg-rande fr att skapa frutsttningar fr den framtida statis-tikutvecklingen [17].

I dagslget saknas det statistik om svl omfattningen som innehllet av den kommunala hlso- och sjukvrden. Socialstyrelsen har regeringens uppdrag att ta fram en mer anvndbar statistik och hller p att utarbeta frslag p en klassifikation av vrdtgrder fr den kommunala hlso- och sjukvrden. Det finns sedan lnge en sdan klassifi-kation fr landstingets hlso- och sjukvrd. Denna typ av uppgifter om den kommunala hlso- och sjukvrden skul-le ge en bttre helhetsbild av kommunal hlso- och sjuk-vrd och ge ett bttre underlag fr analys och planering.

Socialstyrelsen har tagit fram en utvecklingsplan fr nationell statistik om ldres hlsa, vrd och omsorg. Sta-tistiken br utvecklas fr att kunna flja och analysera vrden och omsorgen om ldre p ett bra stt i framtiden. Flera frordningar behver ndras fr att kunna samla in och behandla uppgifter frn primrvrden och kommunal hlso- och sjukvrd. Utvecklingsplanen fokuserar p upp-gifter om socialtjnsten och den hlso- och sjukvrd som kommunen ansvarar fr enligt 18 hlso- och sjukvrdsla-gen (1982:763), HSL [28].

24 ppna jmfrelser 2014: Vrd och omsorg om ldre

RISkFReByggande VRd Och OmSORg De indikatorer som beskrivs i fljande avsnitt r fallskador och fraktur p lr och hft samt tgrder mot fall, under-nring, trycksr och nedsatt munhlsa fr ordinrt boende och srskilt boende. Tidigare har vi publicerat fyra indika-torer fr att beskriva kommunernas riskfrebyggande ar-bete p srskilt boende; tgrder vid risk fr fall, tgrder vid risk fr undernring, tgrder vid risk fr trycksr och tgrder vid risk fr nedsatt munhlsa. I rets rapport har vi slagit ihop dessa fyra indikatorer till en indikator som speglar det vergripande riskfrebyggande arbetet dels fr srskilt boende dels fr ordinrt boende.. Resultaten fr indikatorerna redovisas redovisas sist i avsnittet fr riskfrebyggande vrd och omsorg. Vi beskriver ocks de riskfrebyggande tgrder fr fall, undernring, trycksr och nedsatt munhlsa som registreras i det nationella kvalitetsregistret Senior Alert. Resultat p kommunniv presenteras i bilaga 1.

Fall och fallskador Fallolyckor r vanliga bland ldre personer och kan orsaka skador, frlorad sjlvstndighet, frsmrad livskvalitet och ddsfall. Fallrisken kar med stigande lder, bland annat p grund av muskelsvaghet, syn- och hrselnedstt-ning, frsmrad balans och gngfrmga samt sjukdom. Vissa typer av lkemedel utgr en kad risk fr fallolyckor [18].

Var tredje person 65 r och ldre som bor i eget boende faller minst en gng per r. I srskilda boenden r frekven-sen hgre och p sjukhus intrffar mnga fallolyckor. Un-gefr tio procent av fallolyckorna resulterar i en allvarlig skada, och en till tv procent i en hftfraktur [19]. Fallska-dor i den ldre befolkningen redovisas genom indikatorn: Antal personer med fallskador per 1 000 invnare 80 r

och ldre.

Antalet fallskador i riket har kat frn 57 till 61 per 1000 invnare 80 r och ldre mellan ren 2007 och 2013. Mel-lan ren 2011 och 2013 kade antalet fallskador fr kvinnor frn 65 till 69, och fr mn frn 43 till 48. r 2013 lg fall-skadorna i riket dock p samma niv som 2012, vilket tyder p att fallskadorna tminstone inte tycks ha kat mellan 2012 och 2013. Fallskador r betydligt vanligare bland kvin-nor n bland mn.

Antalet fallskador p kommunniv varierar mellan 30 och 84 fallskador per 1 000 invnare 80 r och ldre (med-elvrde 20112013). Det r viktigt att varje kommun och landsting eller region tolkar sina egna resultat baserat p de lokala frutsttningarna. I Socialstyrelsens statistikda-tabas finns mjlighet att ta fram uppgifter om skador p kommunniv1.

1 www.socialstyrelsen.se/statistik/statistikdatabas/yttreorsakertillskadoroch-forgiftningar.

25sammanhllen vrd och omsorg

Frakturer p lr och hftMnga fall leder till frakturer p lr och hft. Personer med hftfrakturer har en medellder strax ver 80 r och har ofta andra sjukdomar som krver stora resurser inom sjuk-vrd och kommunal omsorg. Kostnaden fr hftfrakturer och rehabilitering r 1,5 miljarder rligen [20]. Hft- och lrfrakturer bland den ldre befolkningen redovisas ge-nom indikatorn: Antal personer med frakturer p lr och hft per 100 000

invnare 65 r och ldre.

Antalet frakturer p lr och hft har minskat ngot mellan ren 2010 och 2013. Fr perioden 20102012 var antalet frakturer per 100000 invnare 65 r och ldre 982, och pe-rioden 20112013 var antalet frakturer 947. Hftfrakturerna har minskat hos bde kvinnor och mn. P kommunniv varierar antalet mellan 515 och 1443 frakturer per 100000 invnare 65 r och ldre. Spridningen bland kommunerna framgr av figur 4.

Fall, undernring, trycksr och munhlsaldre personer med sviktande hlsa och nedsatt rrelse-frmga drabbas oftare av fallskador, nutritionsproblem, trycksr och problem med munhlsan. Det frebyggan-de arbetet innefattar flera olika yrkeskategorier och en mngd olika delaspekter och arbetsmoment. Fr att f goda resultat behvs ofta en bra samverkan mellan olika yrkesgrupper inom kommunen och landstinget och mel-lan huvudmnnen.

frebyggaNde tgrder fr fall Fallskador kan f allvarliga konsekvenser fr individen, framfr allt i form av lidande och frsmrad livskvalitet, till exempel svrigheter att rra sig, isolering och kat beroende av andra. Varje verksamhet som vrdar patien-ter med risk fr fall ska ha rutiner fr att frebygga fall. Rutinerna ska innefatta bde medicinska tgrder och omvrdnadstgrder.2 Riskfrebyggande tgrder som regi streras i Senior Alert r exempelvis: information och undervisning om hlsa och ohlsa som

kan pverka risken fr fall assistans vid personlig vrd och frflyttning fysisk aktivitet och balanstrning lkemedelsgenomgngar hjlpmedelsfrskrivning.

2 www.socialstyrelsen.se/patientsakerhet/forbattra/forebyggafallskador

figur 4: Kommunerna frdelade efter antal personer med fraktur p lr och hft per 100 000 invnare ver 65 r.

Antal kommuner

Klla: Patientregistret, Socialstyrelsen 2014.

Kommuner med: l 25 % lgsta vrden l 50 % mellersta vrden l 25 % hgsta vrden Antal per personer med frakturer

5

10

0

15

20

500 750 1000 1250 1500

25

26 ppna jmfrelser 2014: Vrd och omsorg om ldre

frebyggaNde tgrder fr uNderNriNg Ett bra nringstillstnd r ndvndigt fr att undvika eller vervinna sjukdomar, terf hlsan efter en sjukdom och orka vara aktiv. Undernring kan f fljdeffekter som de-pression, infektioner, svrigheter att klara lindriga sjukdo-mar och trycksr. En person som r 65 r eller ldre anses vara i riskzonen fr att utveckla undernring om han eller hon har ngon av fljande tre riskfaktorer: ofrivillig viktfrlust lgt BMI (body mass index) svrigheter att ta normalt.

Nr en riskbedmning har visat att en person riskerar att bli undernrd r det viktigt att stta in tgrder fr att frebygga risken fr undernring. Verksamheterna ska registrera tgrder i Senior Alert, ven nr en person vljer att avbja frebyggande tgrder fr undernring. Risk-frebyggande tgrder som registreras i Senior Alert r exempelvis: regelbunden vgning lkemedelsgenomgngar regelbunden registrering av nrings- och vtskeintag.

nya FReSkRIFTeRSocialstyrelsen har tagit fram nya freskrifter fr att fre-bygga och behandla undernring som brjar glla den 1 januari 2015. De bindande reglerna stller krav p rutiner inom sjukvrden, ldreomsorgen och vissa boendeformer fr personer med funktionsnedsttning. Som ett komple-ment till freskrifterna har Socialstyrelsen sedan tidigare tagit fram en vgledning; Nring fr god vrd och omsorg. I den finns praktiskt std till hur vrden och omsorgen kan arbeta fr att frebygga och behandla undernring.

frebyggaNde tgrder fr trycksr Risken fr trycksr kar framfr allt bland personer med nedsatt rrelsefrmga eller gngfrmga, minskat fdo- och vtskeintag samt frsmrat allmntillstnd. Den kar ocks bland personer som av olika skl r stillaliggande eller rullstolsburna. Andra riskfaktorer r till exempel in-kontinens och undernring.

Trycksr kan bli en grogrund fr bakterier som kan orsa-ka srinfektioner och smrta. Trycksr kan drfr kraftigt frsmra ldres livskvalitet under deras sista tid i livet. Det r viktigt att alla yrkeskategorier inom vrden och omsor-gen snabbt identifierar personer som riskerar att utveckla trycksr och stter in frebyggande tgrder. Det gr att identifiera dessa personer genom att gra en systematisk bedmning, till exempel med hjlp av etablerade instru-ment ssom Nortonskalan eller Risk Assessment for Pres-sure Score (RAPS).

Kommuner och landsting eller regioner behver sam-arbeta eftersom trycksr kan uppst bde i det srskilda boendet och i samband med en inlggning p sjukhus. Det frutstter att respektive huvudman informerar om enskilda ldre som har en frhjd risk fr trycksr. Risk-frebyggande tgrder som registreras i Senior Alert r ex-empelvis: regelbunden bedmning av huden och hudvrd tryckutjmnande underlag nringsdryck och berikad kost kroppspositionering och regelbundna lgesndringar.

frebyggaNde tgrder fr muNhlsa Munhlsan r viktig eftersom personer som har stora pro-blem med munhlsan lttare blir undernrda. Problem med munhlsan kan medfra flera problem fr den ldre. Exempelvis har ldre undernrda personer kad risk fr att falla och skada sig. Att arbeta frebyggande med munhlsa r med andra ord en viktig del i vrd- och omsorgsarbetet. Riskfrebyggande tgrder som registreras i Senior Alert r exempelvis: assistans vid tandborstning protesrengring kontakt med och remiss till tandlkare tgrder mot muntorrhet.

frebyggaNde tgrder totaltSyftet med de tv nya indikatorerna r att fnga de sam-manvgda tgrderna vid risk fr fall, undernring, trycksr och dlig munhlsa fr personer ver 65 r som personalen har bedmt har en risk fr minst en av kom-ponenterna. Det r efterstrvansvrt att ligga s nra 100 procent som mjligt. Det betyder att verksamheten har satt in minst en frebyggande tgrd fr alla som har ftt en riskbedmning.

I figur 5 redovisar vi spridningen av alla riskfrebyggan-de tgrder fr ldre i ordinrt boende som r inskrivna i hemsjukvrden. Figur 6 visar spridningen fr ldre i sr-skilt boende.

Resultatet fr indikatorn som gller ordinrt boende (hemsjukvrd) visar att p riksniv har 34 procent av de som bedmts ha risk fr ett eller flera av omrdena, ven ftt minst en tgrd per omrde. Andelen registrerade t-grder fr kvinnor r 34 procent, och 32 procent fr mn. Spridningen mellan kommunerna r stor och resultaten varierar mellan 0 och 88 procent. Var tredje person som bedmts ha risk fr ngot eller flera av omrdena fall, un-dernring, trycksr eller dlig munhlsa har ftt minst en frebyggande tgrd. Det r en ngot hgre andel kvinnor n mn som ftt frebyggande tgrder.

Tckningsgraden r dock fortfarande ganska lg. Detta innebr att mnga kommuner fr 2014 saknar uppgift. Det finns geografiska skillnader nr det gller registreringarna i Senior Alert fr riskfrebyggande arbete i ordinrt boende.

27sammanhllen vrd och omsorg

figur 5: Kommunerna frdelade efter andel riskfrebyggande tgrder vid risk fr fall, undernring, trycksr och nedsatt munhlsa fr personer 65 r och ldre i ordinrt boende, 20132014.

Antal kommuner

Klla: Senior Alert och Registret fr socialtjnstinsatser fr ldre och personer med funktionsnedsttning, Socialstyrelsen.

0 25 50 75 100

Kommuner med: l 25 % lgsta vrden l 50 % mellersta vrden l 25 % hgsta vrden Procent

5

10

0

15

20

figur 6: Kommunerna frdelade efter andel riskfrebyggande tgrder vid risk fr fall, undernring, trycksr och nedsatt munhlsa fr personer 65 r och ldre i srskilt boende, 20132014.

Antal kommuner

Klla: Senior Alert och Registret fr socialtjnstinsatser fr ldre och personer med funktionsnedsttning, Socialstyrelsen.

0 25 50 75 100

Kommuner med: l 25 % lgsta vrden l 50 % mellersta vrden l 25 % hgsta vrden Procent

5

10

0

15

20

28 ppna jmfrelser 2014: Vrd och omsorg om ldre

Samtliga, eller nstan alla kommuner i Vrmland, rebro, Jmtland och Gvleborg har ett resultat p denna indikator, men det finns ln d