Verksamhetsplan och budget 2015SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING

FörordVad har 9,7 miljoner svenskar gemensamt?

Utan SKL:s medlemmar skulle vardagen för den enskilda familjen kol­lapsa och utvecklingen i Sverige sakta ned.

För att utveckla välfärden krävs kompetent och engagerad personal. Vi står inför en stor utmaning att inom tio år rekrytera cirka en halv miljon nya medarbetare.

SKL har tecknat unika överenskommelser med Kommunal och Akade­mikeralliansen kring yrkesintroduktion av unga. Det är viktigt att unga får en inblick i de olika karriärer som Sveriges Viktigaste Jobb omfattar.

Under SKL:s åtta år har vi tecknat centrala löneavtal utan konflikt. Det visar på en mognad hos samtliga parter. Att bland andra lärarfacken valt att inte säga upp avtalet det sista året är en eloge till kommunerna som levererat substantiella lönehöjningar.

När felaktigheter växer till myter om det fantastiska arbete 1,2 miljoner personer gör dagligen måste vi som organisation reagera. I vitboken "Ren fakta" vederlägger vi myterna med statistik och fakta.

Vitboken uppdateras kontinuerligt och är tillsammans med Öppna jäm­förelser och Ekonomirapporten några av SKL:s viktigaste verktyg för en fortsatt utveckling av välfärden.

Stockholm i januari, 2015

Anders KnapeOrdförandeSveriges Kommuner och Landsting

Verksamhetsplan och budget 20152

Innehåll 3 Förbundets styrmodell

4 Verksamhetsidé

5 Förbundets verksamhet

12 Årets prioriteringar 14 Ökad sysselsättning för personer med funktionsnedsättning 16 Ökat bostadsbyggande 18 Utvecklad barn- och ungdomsvård 20 Bättre skolresultat 22 Unga till arbete 24 Sveriges viktigaste jobb 26 Digitalisering för bättre välfärd 28 Bättre vård och omsorg med stöd av digitala tjänster 30 Brukare och patienter som aktiva medskapare 32 Vårdens utveckling och likvärdighet 34 Nyanländas etablering – en investering för framtiden 36 Välfärdens långsiktiga finansiering

38 Årets prioriterade EU-frågor

42 Budget 2015

46 Uppföljning och utvärdering

48 Politisk organisation

51 Kansliorganisation

53 Koncernen – förbundets företag

56 Definitioner

3Verksamhetsplan och budget 2015

Förbundets styrmodellFörbundets styrning av sin verksamhet beskrivs schematiskt i följande figur. Se också definitioner på sidan 56.

Varför finns vi?

Hur vill vi uppfattas av medlemmar och omvärld?

Vad vill vi uppnå på sikt? Vilka perspektiv ska genomsyra verksamheten?

Hur följer vi upp och utvärderar våra resultat?

Vad ska vi uppnå under året?

Verksamhetsidé

Kännetecken

Verksamhetens inriktning

Inriktningsmål och perspektiv

Årets prioriteringar

Indikatorer

Uppföljning och utvärdering

Verksamhetsplan och budget 20154

VerksamhetsidéEn fråga om demokrati.SKL är en medlemsorganisation för kommuner, landsting och regioner. Som arbetsgivar­ och intresseorganisation driver vi deras frågor och er­bjuder stöd och service.

Vi väcker frågor, agerar kraftfullt och bildar opinion.

Vårt uppdrag är att ge kommuner, landsting och regioner bättre förutsätt­ningar för lokalt och regionalt självstyre. Målet är att utveckla välfärden.

Det är en fråga om demokrati.

5Verksamhetsplan och budget 2015

Förbundets verksamhetSveriges Kommuner och Landsting företräder medlemmarnas intressen och ska med utgångspunkt i den lokala och regionala demokratin stödja dem i utvecklingen av välfärdstjänster. SKL har till huvuduppgift att ut­veckla den kommunala självstyrelsen med stort handlingsutrymme och stark medborgerlig förankring. Insatser för att stödja medlemmarna sker framför allt genom intressebevakning, verksamhetsutveckling samt råd­givning och service.

IntressebevakningMed intressebevakning agerar vi för att påverka beslutsfattande hos ex­terna aktörer, till exempel EU, riksdag, regering, myndigheter, fackliga och andra organisationer, i en riktning som gynnar våra medlemmar. Det kan handla om krav på förändrad lagstiftning eller frågor som rör finansie­ringen av medlemmarnas verksamhet. Intressebevakningen sker genom opinions bildning, påverkansarbete och uppvaktningar, ofta baserat på färska fakta rapporter om läget hos medlemmarna. Förutom våra egna initiativ till förändringar inkommer varje år runt 500 remisser från främst regeringskansliet och statliga myndigheter. SKL:s pressjour tar dessutom emot över 3 000 förfrågningar från media per år.

En stor och viktig del av intressebevakaruppdraget utför vi i vår roll som arbetsgivarorganisation där vi bland annat tecknar avtal om lön och allmänna anställningsvillkor som berör en miljon anställda i kommuner, landsting och regioner. I arbetsgivaruppdraget ingår också att stärka medlemmarna i rollen som arbetsgivare för att bland annat värna om be­fintlig kompetens i sektorn och för att kunna rekrytera nya kompetenta medarbetare.

Verksamhetsplan och budget 20156

VerksamhetsutvecklingBland SKL:s medlemmar pågår en omfattande verksamhetsutveckling inom flertalet av de områden som medlemmarna ansvarar för. Utveck­lingsarbetena har ofta fokus på effektivitet och produktivitet men rör också förbättringsarbete i själva innehållet i välfärdstjänsterna. I dessa utvecklingsarbeten har SKL ofta en viktig roll som drivkraft och inspiratör men också som samordnare av projekt och genom att erbjuda medlem­marna en nationell mötesplats för erfarenhetsutbyte. Under senare år har en stor del av utvecklingsarbetet genomförts med finansiering från ex­terna aktörer, bland annat regeringen, statliga myndigheter och EU. 2014 var SKL involverad i ett fyrtiotal sådana utvecklingsarbeten.

Rådgivning och serviceDagligen erbjuder vi våra medlemmar rådgivning och service. Varje år in­kommer cirka 2,5 miljoner e ­postmeddelanden till SKL med såväl juridis­ka och ekonomiska spörsmål som frågor inom medlemmarnas olika sak­områden. Utöver den stora mängd telefonsamtal som dagligen går direkt till enskilda anställda inom SKL inkommer också mer än 175 000 telefon­samtal till vår växel varje år. SKL:s webbplats www.skl.se har över 16 000 unika besökare per vecka, veckobrevet med VD:s krönika har 10 000 pre­numeranter och det centrala twitterkontot följs av 11 000 personer.

Dessutom diarieförs cirka 8 000 inkommande ärenden av varierande slag som fördelas ut i organisationen. Genom cirkulär på vår hemsida och över 30 olika nyhetsbrev informeras medlemmarna regelbundet om hän­delser och utveckling som påverkar dem. Vi erbjuder också kurser och konferenser inom de flesta områden som medlemmarna ansvarar för.

Vid en förfrågan via telefon eller e ­post ska enligt SKL:s servicelöfte svar eller besked ges inom två arbetsdagar om hur ärendet kommer att hanteras. I servicelöftet ingår också att vi gärna håller telefon ­ eller webbsända möten.

De återkommande mätningarna av hur medlemmarna uppfattar för­bundets verksamhet visar bland annat att förbundets service och rådgiv­ning generellt sett är mycket uppskattad.

7Verksamhetsplan och budget 2015

Våra känneteckenInitiativ, trovärdighet, öppenhet och arbetsglädje ska känneteckna för­bundets verksamhet. Det handlar om framtidsorientering, att ligga ste­get före och belysa viktiga omvärldsförändringar. Det gäller också att visa handlingskraft och att vara saklig, pålitlig och långsiktig. Förbundet ska dessutom ha ett förhållningssätt som präglas av öppenhet och tillgänglig­het. I detta ligger bland annat att ge förutsättningar för medlemmarnas delaktighet. Inom SKL ska utrymme ges för engagemang och motivation.

Perspektiv som genomsyrar verksamhetenTre perspektiv ska genomsyra SKL:s verksamhet – både externt och in­ternt. Dessa är EU, Jämställdhet och Mångfald. EU­perspektivet handlar om att ta tillvara de möjligheter som det internationella samarbetet er­bjuder men också att noga följa och påverka skeenden inom till exempel EU:s institutioner. Jämställdhetsperspektivet innebär att främja jämställd­het med målet att kvinnor och män ska ha samma makt och möjlighet att forma samhället och sina egna liv. SKL:s strategiska handlingsplan för jämställdhetsintegrering 2014–2015 utgår från det europeiska kommun­ och regionförbundet, CEMR:s, Council of European Municipalities and Regions, deklaration för jämställdhet mellan kvinnor och män. Det över­gripande målet för arbetet är att SKL ska ge goda förutsättningar för med­lemmarnas arbete med jämställdhet i politik, verksamhet och arbetsliv.

Mångfaldsperspektivet innebär att se, förstå, värdesätta och tillvarata individers olikheter när det gäller könsidentitet, ålder, etnisk tillhörighet, trosuppfattning, funktionshinder och sexuell läggning. Perspektiven har ett särskilt intresse för SKL utifrån rollen som nationell arbetsgivarorga­nisation.

Uppföljning av perspektiven 2015

EU­perspektivets genomslag bedöms genom en enkätundersökning bland relevanta Brysselstationerade aktörer om hur SKL uppfattas leva upp till sina kännetecken om initiativ och trovärdighet även på den europeiska

Verksamhetsplan och budget 20158

arenan samt genom en analys av hur kansliets verksamhetsplanering in­för följande år präglas av EU­perspektivet.

Jämställdhetsperspektivets genomslag bedöms genom en analys av hur kansliet i sin verksamhetsplanering genomför, prioriterar och följer upp arbetet i enlighet med SKL:s strategiska handlingsplan.

Mångfaldsperspektivet följs upp genom att en kontroll sker av att alla SKL:s avdelningar har genomfört ett pilotprojekt för att stärka mångfald­sperspektivet och beslutat om hur erfarenheter från pilotprojektet ska tas till vara framöver.

En bredd av centrala samhällsfrågorSKL:s verksamhet återspeglar svenska kommuners, landstings och regio­ners viktiga roller och ansvar för Sveriges utveckling.

SKL arbetar bland annat med följande områden och frågor.

Demokrati, ledning och styrning

SKL arbetar för att stärka och utveckla den kommunala självstyrelsen. Det gör vi bland annat i form av stöd till förtroendevalda och fritidspolitiker.

Politiska ledare ska vara rustade för att leda i förändring och driva en effektiv verksamhet med en stark medborgerlig förankring.

Inom området arbetar vi med medborgardialog och ­inflytande, drift­former, valfrihet, kvalitet, styrning av verksamhet, uppföljning, mänskliga rättigheter, politisk styrning, revision, val och maktfördelning.

Hälsa och sjukvård

Hälso­ och sjukvården ska vara säker, effektiv, jämlik, patientfokuserad, hälsofrämjande, kunskapsbaserad och tillgänglig. Genom att samordna, ta initiativ och bidra med kompetens stödjer vi våra medlemmar i deras utveckling av framtidens hälso­ och sjukvård.

Inom området arbetar vi bland annat med stöd för systemutveckling, e­hälsa, folkhälsa, tandvård, psykisk hälsa, jämlik vård, kunskapsstyrning, stöd inom vissa sjukdoms­ och verksamhetsområden, sjukskrivning och

9Verksamhetsplan och budget 2015

rehabilitering, läkemedelsanvändning, tillgänglighet, patientinflytande och patientsäkerhet.

Näringsliv och arbete

SKL stöder kommuner att utveckla arbetsmarknadsinsatser, inte minst för unga och nyanlända. Vi jobbar brett med näringslivsfrågor – ett bra före­tagsklimat är centralt för jobb, tillväxt och välfärd.

Inom området arbetar vi med arbetsmarknad, sysselsättning, forskning och innovation i offentlig sektor, näringsliv och företagsklimat.

Digitalisering

SKL verkar för att utveckla framtidens e­samhälle. Målen för e­samhället är att skapa en enklare vardag för privatpersoner och företag, en smartare och öppnare förvaltning som stödjer innovation och delaktighet och en högre kvalitet och effektivitet i verksamheten. Det behövs smarta digitala tjänster som gör det lätt att ta del av offentlig information, starta företag, komma i kontakt med vården, eller planera en utbyggnad av villan. SKL driver på i det arbetet.

Vi arbetar med områdena Strategi för e­samhället, skolans digitalise­ring, e­hälsa, medborgardialog, e­arkiv, e­handel och e­legitimation.

Samhällsplanering, infrastruktur

SKL arbetar för att kommunerna och landstingen ska få bättre förutsätt­ningar att bygga hållbara och attraktiva städer och samhällen.

Vi driver våra medlemmars intressen och ger stöd i form av bland an­nat underlag till taxor och vägledningar om upphandling av kollektivtrafik.

Vi arbetar med områdena miljö, hälsa, myndighetsutövning, offentliga fastigheter, planering, byggande, bostäder, regional utveckling, tillgänglig­het, trafik, infrastruktur samt trygghet och säkerhet.

Verksamhetsplan och budget 201510

Kultur, fritid

Kommunerna och regionerna har en viktig roll i arbetet med att skapa goda förutsättningar för ett rikt kulturliv, livslångt lärande samt menings­fulla idrotts­ och fritidsaktiviteter för barn­ och unga.

Inom området arbetar vi med bibliotek, e­böcker, folkbildning, idrott och anläggningar, kultur­ och fritidsstatistik, Sveriges friluftskommun och ungas fritid.

Skola, förskola

SKL driver på i skolfrågan. Vi stödjer skolans ledare, verkar för mer skol­forskning, svarar på remisser och ger kommuner råd och service. Hälften av Sveriges kommuner deltar i våra utvecklingssatsningar.

Inom området arbetar vi med framgångsrika skolkommuner, matema­tiksatsning, utvecklingsmodell för skolan, nyanlända elever, färre gymna­sieavhopp, elevenkäter, elevhälsa, skolmat, förskola och fritidshem.

Social omsorg, stöd, äldre

SKL bevakar det socialpolitiska området utifrån kommunernas ansvar och uppdrag. Vi stödjer kommunerna i att utveckla vården och omsor­gen för särskilda grupper. Vi främjar och utvecklar samverkan med andra huvudmän och aktörer, i synnerhet mellan kommun och landsting kring målgrupper som har behov av insatser både från socialtjänsten och hälso­ och sjukvården.

Inom området arbetar vi med äldre, barn och unga, personer med missbruksproblem, personer med funktionsnedsättning och anhörigvår­dare samt försörjningsstöd, kunskapsbaserad socialtjänst, systematisk uppföljning och brukarmedverkan.

Ekonomi och statistik

SKL arbetar för att skapa stabila och förutsägbara ekonomiska förutsätt­ningar för medlemmarna. Vi tar fram prognoser för skatteintäkter, kost­nader och sysselsättning.

11Verksamhetsplan och budget 2015

Vi utvecklar former för styrning och uppföljning. Statistik och öppna jämförelser är viktiga verktyg.

Inom området arbetar vi med upphandlingsfrågor, konkurrens, budget och planering, finansfrågor, finansieringsprincipen, god ekonomisk hus­hållning, pensionskostnader, redovisning, utjämningssystem, välfärdens långsiktiga finansiering, statistik och nyckeltal.

Arbetsgivarfrågor

SKL är landets största arbetsgivarorganisation. Vi tecknar centrala kol­lektivavtal för över en miljon medarbetare i kommuner, landsting och re­gioner.

Genom att skapa attraktiva villkor och erbjuda intressanta jobb kan ar­betsgivare attrahera medarbetare med rätt kompetens och trygga kom­petensförsörjningen för framtidens välfärd. SKL ger medlemmarna stöd i det arbetet.

Inom området arbetar vi med arbetsmiljöfrågor, arbetsrätt, chefs­ och ledarskap, EU­rätt, kollektivavtal, lönebildning, personal­ och kompetens­försörjning, projektet Sveriges Viktigaste Jobb, uppföljning och analys.

Juridik

SKL ger råd och vägledning till medlemmarna i juridiska frågor och ver­kar för att lagar och föreskrifter utformas med hänsyn till det kommunala självstyret och kommunernas och landstingens förutsättningar.

Inom området arbetar vi med kommunalrätt, offentlighet och sekre­tess, skoljuridik, socialrätt, hälso­ och sjukvårdsjuridik, civilrätt, skatterätt, EU­rätt, konkurrens­ och upphandlingsjuridik samt plan­ och miljörätt. SKL har också särskild service inom området arbetsrätt.

Verksamhetsplan och budget 201512

Årets prioriteringarFör att fullgöra sin uppgift att bidra till medborgarnas trygghet och välfärd behöver kommuner, landsting och regioner ständigt förnya och anpassa verksamheten till nya förutsättningar. Samtidigt ställs krav på stabilitet, långsiktighet och trovärdighet.

De närmaste åren står SKL:s medlemmar inför en rad utmaningar som ställer särskilda krav på förbundet.

Utifrån dessa utmaningar har förbundets kongress i november 2011 an­gett att förbundets aktiviteter under mandatperioden 2012–2015 ska ha sin utgångspunkt i följande tre inriktningar:

> Demokrati och självstyre > Välfärdens utveckling och finansiering > Attraktiva arbetsgivare och attraktiva jobb.

För varje inriktning har kongressen dessutom valt att ange ett antal inrikt­ningsmål, totalt 81 sådana mål. Som en fortsatt fördjupning och konkre­tisering till den av kongressen valda inriktningen för verksamheten under perioden 2012–2015 har styrelsen pekat ut följande 12 frågor som särskilt viktiga att följa under år 2015.

13Verksamhetsplan och budget 2015

Årets prioriteringar > Ökad sysselsättning för personer med funktionsnedsättning > Ökat bostadsbyggande > Utvecklad barn­ och ungdomsvård > Bättre skolresultat > Unga till arbete > Sveriges viktigaste jobb > Digitalisering för bättre välfärd > Bättre vård och omsorg med stöd av digitala tjänster > Brukare och patienter som aktiva medskapare > Vårdens utveckling och likvärdighet > Nyanländas etablering – en investering för framtiden > Välfärdens långsiktiga finansiering

De 12 frågorna beskrivs i det följande med målsättningar i form av indi­katorer.

Till beskrivningen har också fogats de av kongressen formulerade in­riktningsmål som tydligast har bäring på respektive fråga.

Utöver de 12 prioriterade frågorna har styrelsen även antagit 11 priorite­rade EU­frågor som redovisas på sid 38.

Verksamhetsplan och budget 201514

Ökad sysselsättning för personer med funktionsnedsättning Hälsa och sysselsättning har ett starkt samband. Arbete för personer med funktionsnedsättning måste prioriteras.

Funktionsnedsättning är en del av SKL:s mångfaldsperspektiv, vilket ska genomsyra SKL:s arbete både externt och internt. Mångfald i arbetslivet är att betrakta medarbetares olikheter, förutsättningar och erfarenheter som tillgångar i verksamheten och att se och respektera individen. Del­tagande i arbetslivet är en känd positiv hälsofaktor och det är viktigt att underlätta deltagandet i arbetslivet för personer som har en funktions­nedsättning med nedsatt arbetsförmåga. Det finns även ett starkt behov av ökad samverkan mellan olika aktörer och med de arbetsintegrerade sociala företagen.

I SKL:s enkät från 2011 var det 63 procent av kommunerna som hade vidtagit åtgärder för att förbättra tillgängligheten och 20 procent som hade politiska beslut eller riktlinjer om anställning. Arbetslösheten hos personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga är omfattande, endast cirka 50 procent av alla har någon form av anställ­ning. Många har samtidigt med hjälp av arbetsförmedlingen stärkt sin ar­betsmarknadsanknytning. I flera kommuner och landsting sker redan ett medvetet arbete med att stärka delaktighet i arbetslivet för personer med funktionsnedsättning. Svensk arbetsmarknad står inför en generations­växling. Inom tio år behöver välfärdssektorn rekrytera hundratusentals

Svensk arbetsmarknad står inför en genera-tionsväxling. Inom tio år behöver väl-färdssektorn rekry-tera hundratusentals nya medarbetare och chefer.

15Verksamhetsplan och budget 2015

nya medarbetare och chefer. Det är både en utmaning och en möjlighet. Det kräver att kommuner och landsting som arbetsgivare förmår att se kompetensen före en eventuell funktionsnedsättning eller annan orsak till ett utanförskap på arbetsmarknaden.

Kongressens inriktningsmål 2012–2015 > SKL ska verka för att kommuner, landsting och regioner vid rekrytering uppfattas som attraktiva arbetsgivare när det gäller att beakta mång­fald i personalgrupper.

> SKL ska verka för att kommuner och landsting får det stöd de behöver för att aktivt främja lika rättigheter och möjligheter och att motverka diskriminering i skolan, hälso­ och sjukvården, i arbetslivet och i sam­hällslivet i övrigt.

Indikatorer > 50 procent av medlemmarna har antagit riktlinjer eller politiska beslut för att öka möjligheterna för personer med funktionsnedsättning att bli anställda i kommuner eller landsting. (2015)

> Framgångsrika metoder för att öka andelen sysselsatta personer med funktionsnedsättning har kommunicerats till politiker och ledande tjänstemän och uppfattas som användbara i utvecklingen av det lokala delaktighetsarbetet. (2015)

> Medlemmarna har tagit del av goda exempel på projekt för arbets­integration där kommuner, arbetsförmedling och företag samverkar. (2015)

Verksamhetsplan och budget 201516

Ökat bostadsbyggandeDet är dags att alla tar ett gemensamt ansvar för bostads-byggandet. Planprocessen behöver förbättras och inten-tionsavtal för ökat bostadsbyggande prövas.

SKL har sedan 2012 haft en programberedning för ökat bostadsbyggande som presenterade sin slutrapport i april 2014. Programberedningen har i sin slutrapport redovisat förslag till regeringen, till kommunerna och till byggbranschens aktörer. Till regeringen har SKL riktat tre hemställningar om insatser för att öka konkurrensen i byggbranschen, se över bostads­byggandets finansiering och skatteregler samt att se över PBL med syfte att minska länsstyrelsernas ingrepp i planprocessen.

Hemställan till regeringen om att begränsa länsstyrelsens inflytande i kommunernas planering har inte gett resultat och frågan om länsstyrelser­nas försenande roll i planprocessen måste utredas. Länsstyrelsernas hand­läggningstider varierar kraftigt och prövningar är inte alltid ändamålsenliga.

Intentionsavtal mellan kommun, region och stat om ökat bostadsbyg­gande var ett av programberedningens förslag. Det är viktigt att ett av­talsförslag går längre än att enbart behandla de största infrastrukturinves­teringarna. En modell för en region eller del av region bör prövas.

Genom ändringar i PBL och införandet av den nya lagen om kommunal markanvisning finns ett krav på kommunerna att besluta om policy för sin avtalsverksamhet. En markanvisningspolicy kan bland annat syfta till att ge fler aktörer möjlighet att delta och därigenom stärka konkurrensen i byggsektorn.

Att ta fram Öppna jämförelser för planprocessen bidrar till att jämfö­relser mellan kommuner kan ske genom att relevanta data samlas och presenteras på ett användbart sätt.

Det är viktigt att ett avtalsförslag går längre än att enbart behandla de största infrastruk-turinvesteringarna.

17Verksamhetsplan och budget 2015

Kongressens inriktningsmål 2012–2015 > SKL ska verka för att stärka medlemmarnas möjligheter att planera och genomföra en lokal bostadspolitik som möter framtida utma­ningar.

Indikatorer > Kommuner i en region har ett intentionsavtal för ökat bostadsbyg­gande mellan staten, regionen och kommunerna. (2015–2016)

> Regeringen har tillsatt en utredning med syfte att ändra planproces­sen så att länsstyrelsernas möjlighet att yttra sig begränsas till ett tillfälle. (2015–2016)

> Minst hälften av de kommuner som arbetar med kommunal mark­anvisning har en markanvisningspolicy som syftar till fler aktörer och tydlig genomförandetid. (2015–2016)

> SKL har publicerat Öppna jämförelser för planprocessen. (2015–2016)

Verksamhetsplan och budget 201518

Utvecklad barn­ och ungdomsvårdHälsan hos barn och unga placerade i familjehem eller hem för vård och boende måste stärkas. Socialarbetarnas arbetssituation behöver förbättras.

Hälsoproblem av såväl fysisk som psykisk karaktär är överrepresenterade hos barn och unga som är placerade i familjehem eller HVB, hem för vård eller boende.

Hälsoproblemen hos barn som placeras utanför det egna hemmet kan bero på att de inte alltid fått sina hälsobehov tillgodosedda på grund av bristande omsorg från föräldrarna, till exempel inte kommit till regelbund­na barnhälsovårdskontroller. Men inte ens när samhället tagit över vården är det säkert att hälsobehoven uppmärksammas, trots att det är lagkrav på läkarundersökning av barn som placeras med tvång (enligt lagen om vård av unga, LVU). I Dartingtonprojekt (Socialstyrelsen 2 000) redovisa­des exempelvis att av cirka 100 barn i familjehem och HVB så hade två tredjedelar av barnen hälsoproblem av olika slag, som ortopediska pro­blem, magont, tandproblem och synfel som inte uppmärksammats trots att barnen varit placerade under många år. Hälsoproblem bland placerade barn tycks vara lika vanliga hos barn placerade med tvång (enligt LVU) som frivilligt placerade (enligt Socialtjänstlagen).  

Den sociala barn­ och ungdomsvården är ifrågasatt och olika rappor­ter har visat en bild av en pressad arbetssituation med hög personalom­sättning och höga sjukskrivningstal bland såväl socialsekreterare som

Hälsoproblem bland placerade barn tycks vara lika vanliga hos barn placerade med tvång (enligt LVU) som frivilligt placerade (en-ligt Socialtjänstlagen).

19Verksamhetsplan och budget 2015

arbetsledare. Kommunerna och även bemanningsföretagen har svårt att rekrytera behöriga socionomer och de arbetsledare som ska ansvara för viktig inskolning är själva ofta nya som arbetsledare. Det kommer fram i den kartläggning som SKL genomförde 2013: ”Stabilitet som kompetens­strategi för social barn­och ungdomsvård”. Noggrann introduktion av ny­anställda och ledarutvecklingsprogram bidrar till ökad stabilitet.

Kongressens inriktningsmål 2012–2015 > SKL ska verka för att frågan om barns och ungas uppväxtvillkor följs upp inom de för förbundet prioriterade områdena.

Indikatorer > 75 % av SoL­placerade respektive 90 % av LVU­placerade barn och unga ska vara läkarundersökta. (2015–2016)

> 90 procent av kommunerna kan i egen regi erbjuda introduktion och uppföljning av nyanställda socialsekreterare inom socialtjänstens barn­ och ungdomsvård. (2015–2016)

> 90 procent av kommunerna kan erbjuda arbetsledare inom social­tjänstens barn­ och ungdomsvård ett nationellt framtaget ledarut­vecklingsprogram. (2015–2016)

FAKTA

> Var fjärde kommun uppger att de i hög grad kunnat erbjuda introduktion och uppföljning.

> 2014 blev 21 procent av SoL-placerade och 62 procent av LVU-placerade barn och unga läkarundersökta.

Verksamhetsplan och budget 201520

Bättre skolresultatSkolan är bättre än sitt rykte. Resurserna till skolan har ökat – inte minskat. Lärartätheten är bland de högsta i EU. En övervägande majoritet av elever och föräldrar är nöjda med skolan. Men resultaten i skolan måste bli bätt-re. Likvärdigheten måste förbättras och det är inte accep-tabelt att pojkar når sämre resultat än flickor.

All utveckling av en verksamhet förutsätter att det finns bra information om rådande tillstånd att utgå från. De nationella proven och betygen är en del av det nationella uppföljningssystemet men ger inte tillräckligt bra underlag för det. De nationella proven är till exempel inte jämförbara över tid och finns inte för alla ämnen. Den arbetsbelastning som proven utgör för lärare är också ett problem som påverkar undervisningen. SKL verkar för bättre skolresultat på olika sätt, bland annat genom att driva utveck­lingsprojekt med över hälften av landets kommuner. Staten har också ge­nomfört en rad utvecklingsinsatser de senaste åren. Trots detta finns det kommunala huvudmän som under lång tid har haft svaga eller vikande elevresultat och som kan behöva stöd i sitt analys­ och utvecklingsarbete. Här är erfarenheterna från såväl våra utvecklingsprojekt som forskningen tydliga.

För att utveckla skolan krävs att skolans ledarskap på olika nivåer stärks och att en god dialog finns med såväl elever och föräldrar som de som arbetar i skolan. Genom det skapas utrymme för bra arbetsmiljö för elever och personal och en utvecklad undervisning som präglas av kollegialt lä­rande. Det är också viktigt att olika ledningsnivåer drar åt samma håll. Samverkan mellan huvudmannen och rektorer är central.

SKL verkar för bättre skolresultat, bland annat genom att driva utvecklingsprojekt med över hälften av landets kommuner.

21Verksamhetsplan och budget 2015

Kongressens inriktningsmål 2012–2015 > SKL ska verka för att alla elever ska uppnå skolans kunskapsmål. > SKL ska verka för att kompetens och skicklighet hos befintliga lärare och annan pedagogisk personal utvecklas.

> SKL ska stödja medlemmarna i att utveckla attraktiva villkor och orga­nisatoriska förutsättningar som möjliggör ett gott ledarskap.

> SKL ska stödja utvecklingen mot att huvudmännen arbetar utifrån ett helhetsperspektiv på barns behov i enighet med Barnkonventionen.

Indikatorer > Regeringen har beslutat att utreda hur de nationella proven ska för­ändras för att dels minska lärares arbetsbörda, dels ge huvudmännen underlag om kunskapsutveckling över åren. (2015)

> En majoritet av de kommuner som under lång tid har haft svaga eller vikande elevresultat har fått stöd i ett analys­ och utvecklingsarbete av SKL. (2015)

> Minst tio kommuner har påbörjat en pilotomgång av ledarskapspro­grammet ”Leda för resultat i skolan” som vänder sig till skolchefer och rektorer. (2015)

Verksamhetsplan och budget 201522

Unga till arbeteAtt stärka ungas kompetens är viktigt för att underlätta inträdet på arbetsmarknaden. Fler måste fullfölja gym-nasiet och fler erbjudas feriejobb och yrkesintroduktion.

Ett femtontal medlemmar, i huvudsak kommuner, har tecknat avtal om yrkesintroduktion. Endast ett fåtal personer är eller har varit aktuella för denna insats. Det avtal som idag finns är med Kommunal och ett annat avtal är aktuellt med Akademikeralliansen. Dessa centrala överenskom­melser förhandlas sedan lokalt och blir lokala överenskommelser. Kom­muner och landsting är stora arbetsgivare och kan bidra med att ge de som har längre till arbetsmarknaden en starkare förankring. Ett viktigt instrument kan vara yrkesintroduktion. Det finns därför anledning att sti­mulera ett ökat antal avtal på lokal nivå.

Feriejobb under studietiden är en viktig åtgärd för att ge unga arbets­livserfarenheter och en inblick i olika kommunala arbeten. De allra flesta kommuner erbjuder redan idag i varierande omfattning feriejobb. Endast ett fåtal landsting gör det. Det finns många skäl till att feriejobb bör bli en viktig profilfråga för kommuner, landsting och regioner, inte minst på grund av sektorns stora rekryteringsbehov. SKL bör följa detta arbete och bidra till att kvalitén på insatserna är på en hög nivå utifrån den enskil­de unges perspektiv. En särskilt betoning bör finnas på grupper som har svårare att etablera sig på arbetsmarknaden. Dessa bör analyseras ur ett jämställdhetsperspektiv.

Idag är det endast tre fjärdedelar som fullföljer gymnasieutbildningen på fyra år. SKL har sedan 2012 med medel från ESF bedrivit ett intensivt arbete med att minska antalet som inte fullföljer gymnasieskolan. Pro­jektet med omkring 55 kommuner har varit framgångsrikt. Det finns an­

Feriejobb under studie tiden är en viktig åtgärd för att ge unga arbetslivserfarenheter och en inblick i olika kommunala arbeten.

23Verksamhetsplan och budget 2015

ledning att sprida det framgångsrika arbetet och engagera flera regioner och kommuner i ett långsiktigt arbete mot skolavhopp. Europeiska social­fonden har också preliminärt redovisat ett stort intresse av att stödja ett sådant initiativ. En satsning på att ytterligare minst 60 kommuner inbjuds till ett samarbete runt denna fråga är därför viktig.

Kongressens inriktningsmål 2012–2015 > SKL ska verka för en bättre organisation av myndighetssamverkan med ökad samordning av resurser för arbetslösa med särskilt fokus på ungdomarna.

> SKL ska verka för att alla elever ska uppnå skolans kunskapsmål. > SKL ska stödja utvecklingen i riktning mot att huvudmännen arbetar utifrån ett helhetsperspektiv på barns behov i enlighet med Barnkon­ventionen.

Indikatorer > 100 kommuner och landsting har tecknat avtal om yrkesintroduktion. (2015)

> Landets kommuner och landsting erbjuder minst 90 000 ungdomar ett feriejobb/praktik. (2015)

> Minst 60 kommuner har tillsammans minskat andelen elever som inte fullföljer gymnasieskolan med 20 %. (2015–2016)

FAKTA

> År 2013 var 156 000 ungdo-mar arbetslösa.

> År 2014 erbjöd kommuner och landsting 78 000 praktik-platser

> En fjärdedel av eleverna har inte fullständig gymnasie-kompetens efter fyra års studier.

Verksamhetsplan och budget 201524

Sveriges viktigaste jobbFler behöver erbjuda praktik och feriejobb som ett första steg in i välfärdssektorn. En halv miljon nya medarbetare behöver rekryteras inom tio år.

Strategisk kompetensförsörjning är en avgörande fråga för att välfärds­sektorn ska kunna fortsätta att erbjuda tjänster av bästa kvalitet. Väl­färdssektorn kommer att rekrytera uppemot en halv miljon nya medar­betare de närmast tio åren. Samtidigt måste arbetsgivarna få kompetenta medarbetare att trivas och vilja stanna kvar.

SKL driver sedan hösten 2011 den fyraåriga satsningen Sveriges Viktigaste Jobb. Satsningen syftar till att öka kunskapen om och intresset för jobben i välfärdssektorn samt för kommuner, landsting och regioner som arbetsgivare.

SKL ska arbeta med kommunikation och opinionsbildning och delta ak­tivt i den arbetsgivarpolitiska debatten utifrån egen fakta. SKL ska också ge medlemmarna relevant stöd i arbetet med att vara attraktiva arbets­givare och förse medlemmarna med stöd i arbetet med att bygga sina arbetsgivarvarumärken.

Det finns mycket som arbetsgivarna själva kan göra för att påverka re­kryteringsbehovet och möjligheterna att rekrytera rätt personer. Några sådana åtgärder är att använda kompetens på effektivast sätt, locka nya grupper till jobben, utveckla arbetsmiljö och arbetsorganisation, utnyttja tekniken bättre, samt skapa bättre löne­ och karriärmöjligheter. Kommu­ner och landsting behöver också bredda rekryteringsbasen och locka nya grupper till välfärdsjobben. Till exempel är endast tio procent av medarbe­tarna i hälso­ och sjukvården män, och endast tre procent av förskollärarna. Även andelen utrikesfödda är underrepresenterade. Hur bra arbetsgivarna är på att använda dessa strategier påverkar hur många medarbetare som

SKL ska också ge med-lemmarna relevant stöd i arbetet med att vara attraktiva arbets-givare och förse med-lemmarna med stöd i arbetet med att bygga sina arbetsgivarvaru-märken.

25Verksamhetsplan och budget 2015

behöver rekryteras, och vilken kompetens dessa behöver. Inom ramen för satsningen Sveriges Viktigaste Jobb ska SKL ta fram fakta och sprida exempel på vad som görs hos medlemmarna på dessa områden.

Kongressens inriktningsmål 2012–2015 > SKL ska verka för att kommuner, landsting och regioner är, och uppfat­tas som, attraktiva arbetsgivare för både kvinnor och män.

Indikatorer > Av landets kommuner använder 30 % medvetet feriearbete som en strategi för att främja kompetensförsörjning och jämn könsfördelning i den kommunala välfärdssektorn. (2015)

> Antalet praktikplatser i kommuner, landsting och bolag inom ramen för IVA:s satsning Tekniksprånget har ökat med 100 %. (2015)

> Minst 80 procent av medlemmarna anser att Sveriges Viktigaste Jobb bidrar till att öka välfärdsjobbens attraktivitet. (2015)

FAKTA

> 18 procent av kommunerna använder feriejobb som en strategi för kompetensför-sörjning och jämnare köns-fördelning.

Verksamhetsplan och budget 201526

Digitalisering för bättre välfärdKommuner, landsting och regioner behöver erbjudas stöd att upphandla digitala tjänster på bästa sätt och staten bör bidra med stimulans till välfärdssektorns digitalisering.

De demografiska behoven och förväntningarna på välfärden växer i en högre takt än kommunernas och landstingens intäkter ökar. Ny teknik, di­gitalisering och internet är några av nycklarna för att hitta nya effektivare arbetssätt och smartare tjänster. Digitaliseringen innebär också möjlighe­ten att leverera tjänster på ett nytt och inkluderande sätt och därigenom motverka strukturella skillnader mellan könen eller mellan olika grupper i samhället. Det är hög tid för sektorn att ta vara på det förändringstryck som digitaliseringen ger och dra full nytta av möjligheterna bland annat för att klara välfärdens framtida finansiering. Denna verksamhetsutveck­ling behöver ges ökad prioritet och SKL vill se överenskommelser mellan regeringen och kommuner och landsting.

Kommunernas och landstingens IT­stöd och verksamhetssystem är i många avseenden gamla och lever inte upp till de behov och förväntningar som finns. Sektorn behöver stärka sig gentemot marknaden och stimulera framväxten av modernare IT­stöd. Eftersom det är svårt och kostsamt att ställa rätt krav och göra bra upphandlingar av IT så efterfrågas upphand­lingsstöd. Därför satsar SKL på kravspecifikationer för IT­stöd inom vård, omsorg, skola och samhällsbyggnad.

För att utreda och fatta beslut i ärenden om ekonomiskt bistånd behö­ver information inhämtas från olika myndigheter och organisationer. Idag

Det är hög tid för sektorn att ta vara på det förändringstryck som digitaliseringen ger och dra full nytta av möjligheterna bland annat för att klara välfärdens framtida finansiering.

27Verksamhetsplan och budget 2015

utförs detta arbete till stor del manuellt, vilket är både tidskrävande och ökar risken för fel. Efter samarbete mellan SKL och statliga myndigheter med flera aktörer erbjuds nu kommuner en nationell e­tjänst för hand­läggning av ekonomiskt bistånd (via Försäkringskassan). Det är viktigt att denna gemensamma tjänst sprids och används för ökad kvalitet och ef­fektivisering.

Kongressens inriktningsmål 2012–2015 > SKL ska, tillsammans med medlemmarna, verka för att fler medbor­gare får tillgång till bra e­tjänster och möjligheter att enkelt och säkert kunna sköta sina offentliga ärenden.

> SKL ska driva en aktiv intressebevakning på regelförenklingsområdet samt stödja medlemmarna i arbetet med att utveckla arbetsformer för kommunal myndighetsutövning som leder till förbättrad service till företag och invånare.

> SKL ska verka för att skolan moderniseras, organisatoriskt och verk­samhetsmässigt samt som arbetsplats för elever och lärare.

Indikatorer > SKL och regeringen har en överenskommelse om fleråriga satsningar med statligt stöd om minst en miljard kronor för införande av digi­tala välfärdstjänster inom vård, omsorg, skola och samhällsbyggnad. (2015)

> Merparten av kommunerna har nytta av det upphandlingsstöd som SKL erbjuder i form av kravspecifikationer för IT­stöd inom vård, om­sorg, skola och samhällsbyggnad. (2015–2016)

> Två tredjedelar av kommunerna använder den gemensamma e­tjäns­ten för ekonomiskt bistånd. (2015)

Verksamhetsplan och budget 201528

Bättre vård och omsorg med stöd av digitala tjänsterEn ökad digitalisering av vården krävs när allt fler blir äldre och möjligheterna till patientmedverkan i vården ska förverkligas.

Antalet och andelen äldre kvinnor och män i befolkningen ökar. Samti­digt ökar även antalet personer med kroniska sjukdomar markant. Medi­cinska framsteg gör att allt fler människor med kroniska sjukdomar och funktionsnedsättningar kan leva längre med god livskvalitet i det ordinära boendet om de får ett bra stöd. Förutsättningarna för goda resultat ökar dessutom om dessa personer får möjligheter att vara delaktiga i det fö­rebyggande arbetet, i den egna behandlingen och i större utsträckning kunna hantera sin vardagssituation.

Ökad användning av teknik inom vård och omsorg om sjuka äldre, per­soner med funktionsnedsättning och personer med kroniska sjukdomar är ett viktigt bidrag både för att klara av den demografiska utmaningen och för att ge fler människor möjlighet att bättre klara sig själva i vardagen.

Ett antal initiativ har tagits de senaste åren för att öka teknikanvänd­ningen inom vård och omsorg utan att något riktigt genombrott ägt rum.

Kunskapen om hur långt kommuner och landsting kommit i sitt arbete med att erbjuda e­tjänster ger vägledning för hur SKL kan skapa mer­värde. Det handlar om att sprida den teknik till äldre personer, personer

Medicinska framsteg gör att allt fler män-niskor med kroniska sjukdomar och funk-tionsnedsättningar kan leva längre med god livskvalitet i det ordinära boendet om de får ett bra stöd.

29Verksamhetsplan och budget 2015

med funktionsnedsättning och personer med kroniska sjukdomar som kan skapa trygghet och bidra till ett självständigt liv.

Kongressens inriktningsmål 2012–2015 > SKL ska verka för att vården och omsorgen om de mest sjuka äldre blir mer effektiv.

Indikatorer > Antalet kommuner som erbjuder e­tjänster i vård och omsorg har ökat med 20 %. (2015)

> Antalet äldre och personer med funktionsnedsättning som har tillgång till e­tjänster i vård och omsorg har ökat med 20 %. (2015–2016)

> 70 % av kommunerna har infört väl fungerande digitala trygghets­larm. (2015–2016)

FAKTA

> Drygt 100 kommuner har tecknat anslutningsavtal för e-tjänsten för ekonomiskt bi-stånd och av dessa är det drygt 40 kommuner som använder tjänsten.

Verksamhetsplan och budget 201530

Brukare och patienter som aktiva medskapareInflytande och medskapande i välfärden ska stärkas och utvecklas. Landsting och kommuner behöver strategier för ett ökat medskapande.

Synen på brukare och patienter som medskapare i vård, omsorg eller an­dra offentligfinansierade tjänster har förändrats under senare år. Det finns bestämmelser som tar sikte på rätten att påverka och bli behandlad på ett bra sätt ur ett demokratiskt perspektiv och den nya patientlagen tar sikte på rättigheter och valmöjligheter. Det som tillkommit är insikten att den erfarenhetsbaserade kunskap som finns hos brukare och patienter är mycket värdefull och behöver tas tillvara. Det har visat sig att brukare och patienter påtagligt kan bidra till förbättrade tjänster. Det handlar både om kunskap hos den enskilde/närstående och om den ackumulerade kunskap som samlas hos brukar­ och patientorganisationer i civilsamhället. Denna kunskap är av annorlunda slag än den som finns hos de professionella.

Några landsting och kommuner bedriver ett mer systematiskt arbete för att brukares och patienters specifika kunskap och eget uttalade perspektiv ska bli tydligt och kunna utgöra ett väsentligt inslag i styrningen. Sådant arbete bygger på övertygelsen om att verksamheten kommer att bli effek­tivare, med högre individuell träffsäkerhet och bättre måluppfyllelse. Det finns även bra exempel på mer eldsjälsburet arbete, som dock ofta saknar en stödjande struktur eller kultur och därför riskerar att bli kortvarigt.

Arbetet syftar till stödja medlemmar som önskar ta in frågor om med­skapande som en strategisk del i sin styrning. Det behövs också insatser

Arbetet syftar till stödja medlemmar som önskar ta in frågor om medskapande som en strategisk del i sin styrning.

31Verksamhetsplan och budget 2015

som kan bidra när medlemmar vill ändra sina medarbetares syn på bru­kare och patienter, som inte bara mottagare av en tjänst utan också som en resurs. Arbetet ska bland annat hämta näring från arbetet med digitala tjänster och de områdesspecifika insatser som görs inom förbundet på temat patienters och brukares delaktighet, inflytande eller medverkan och i insatser kring medskapande organisationskultur och ledarskap.

Kongressens inriktningsmål 2012–2015 > SKL ska stödja medlemmarnas arbete med att förbättra verksamhe­tens effektivitet, bland annat genom att utveckla resultatstyrning ur såväl ett brukar­ som medborgarperspektiv.

> SKL ska stödja medlemmarnas arbete med att utveckla innehåll i och former för att stärka brukarnas roll i produktionen av välfärdstjänster.

Indikatorer > Alla nationella uppföljningsinstrument ska innehålla frågor om infly­tande och medskapande med möjlighet till könsuppdelad statistik av svaren. (2015)

> Alla landsting och minst 50 % av kommunerna har strategier för hur brukare, patienter och närstående ska få en medskapande roll i hälso­ och sjukvården och socialtjänsten. (2015)

Verksamhetsplan och budget 201532

Vårdens utveckling och likvärdighetSamordnings- och utvecklingsbehov ska identifieras för att säkra en god kvalité i hela landet. Regeringen behöver regelbundet samråda med de som bedriver sjukvård för att man gemensamt ska kunna ta sig an utmaningarna.

SKL:s programberedning ”Hur olika får det bli?” konstaterade i sin slutrap­port att skillnaderna mellan landsting respektive kommuner ofta handlar om att man utvecklar sin verksamhet i olika takt eller att behov och priori­teringar ser olika ut. Samtidigt konstaterar beredningen att det finns skill­nader som inte är godtagbara. Det är dock inte i första hand skillnaderna som är problematiska utan otillfredsställande nivåer. Skillnaderna inom en kommun eller ett landsting är ibland större än skillnaderna mellan kom­muner eller mellan landsting.

Sedan vi började jämföra kvalitet mer öppet har kunskapen om olika variationer i vårdkvalitet mellan landsting och sjukhus ökat. De årliga re­dovisningarna analyseras och diskuteras såväl nationellt som inom lands­tingen. Det har varit möjligt att identifiera medicinska områden med särskilt stora behov av gemensamma insatser och landstingen har kun­nat initiera förbättringsarbete utifrån sina egna analyser. Cancer, psykisk hälsa, diabetes, stroke, KOL och astma respektive tillgänglighet är exem­pel på områden inom vården där förbättringsarbete pågår. Den nationella samverkansgruppen för kunskapsstyrning (NSK) och programråden är exempel hur arbetet kan organiseras, Regionala cancercentrum i samver­kan och arbetet med psykisk hälsa är andra exempel. Parallellt bedriver

Cancer, psykisk hälsa, diabetes, stroke, KOL och astma respektive tillgänglighet är exem-pel på områden inom vården där förbätt-ringsarbete pågår.

33Verksamhetsplan och budget 2015

förbundet ett arbete kring jämlik vård och hälsa där man söker utveckla rekommendationer, metoder och arbetssätt för att olika grupper, kvinnor och män, ska kunna erhålla vård på lika villkor.

Trots allt som görs sprids dock en negativ och onyanserad bild av vad landstingen presterar samtidigt som kritikerna ignorerar det ambitiösa arbete som pågår. I stället för man fram ändrat huvudmannaskap och en mer detal­jerad statlig styrning som nödvändiga åtgärder för att skapa en likvärdig vård.

Kongressens inriktningsmål 2012–2015 > SKL ska stödja medlemmarna i deras hälsofrämjande och förebyggan­de arbete för att utjämna hälsoskillnader och långsiktigt säkerställa en effektiv resursanvändning i den offentligt finansierade verksamheten.

Indikatorer > Systematisk arbetsmetod har etablerats tillsammans med landsting/regioner för att identifiera de områden där behoven av samordning och utvecklingsarbete är som störst. (2015–2016)

> Enligt Vårdbarometern har minst 60 % av medborgarna stort el­ler mycket stort förtroende för hälso­ och sjukvården i sitt landsting. (2015–2016)

> Ett system för regelbundet och systematiskt samråd mellan regering och sjukvårdshuvudmän har etablerats från 2016. (2015)

Verksamhetsplan och budget 201534

Nyanländas etablering – en investering för framtidenAtt investera i nyanländas etablering, såväl barns som vuxnas, är viktigt ur ett humanitärt perspektiv och för att säkerställa utveckling, sysselsättning och tillväxt. Att skapa träffsäkra etableringsinsatser är även angeläget för Sveriges kommuner, landsting och regioner både som arbetsgivare och producenter av välfärdstjänster.

SKL har under våren 2013 tagit fram ett 35­punktsprogram för ett hållbart asyl­ och flyktingmottagande. Det innehåller förslag till åtgärder som be­höver vidtas nationellt för att ge medlemmarna bättre förutsättningar i ar­betet med nyanländas etablering. För en framgångsrik etablering behöver också den lokala och regionala samverkan mellan och inom myndigheter, kommuner och olika sektorer utvecklas. Flyktingmottagandet behöver också få en jämnare spridning och bättre matchas mot lokala och regio­nala möjligheter till etablering i samhälls­ och arbetslivet.

SKL kommer att ta fram och sprida analysunderlag, vägledningar, fram­gångsfaktorer och goda exempel som belyser integrationsfrågorna ur många perspektiv. Det handlar om frågor om t ex utbildning, arbete, bo­ende, hälsa, arbetsgivarrollen, samverkan, demografi, demokrati, jäm­ställdhet och kommunikation. En viktig del är också att fortsatt bidra till

För en framgångsrik etablering behöver också den lokala och regionala samver-kan mellan och inom myndigheter, kommu-ner och olika sektorer utvecklas.

35Verksamhetsplan och budget 2015

dialogen mellan kommuner och myndigheter liksom intressebevakningen gentemot myndigheter och andra aktörer.

Kongressens inriktningsmål 2012–2015 > SKL ska verka för att nyanländas kompetens tas tillvara i arbets­ och samhällslivet.

> SKL ska verka för att staten tar det fulla kostnadsansvaret för in­troduktionen av nyanlända flyktingar och invandrare liksom deras anhöriga.

> SKL ska verka för att samhällets samlade utbildningar överensstäm­mer med medlemmarnas framtida kompetenskrav.

> SKL ska verka för att kommuner, landsting och regioner vid rekrytering uppfattas som attraktiva arbetsgivare när det gäller att beakta mång­fald i personalgrupper.

> SKL ska stödja medlemmarna i deras hälsofrämjande och förebyg­gande arbete för att utjämna hälsoskillnader och långsiktigt säkerställa en effektiv resursanvändning i den offentliga sektorn.

Indikatorer > Insatserna som syftar till att få gehör för SKL:s åtgärdsförslag i 35­punktsprogrammet har genomförts. (2015)

> Ett statistiskt analysstöd för integrationsarbetet på lokal, regional och nationell nivå har kommit medlemmarna till del och används. (2015)

> En metodbank för utveckling av lokala verksamhetsövergripande strate­gier och insatser för att främja nyanländas etablering är kommunicerad till politiker och ledande tjänstemän och uppfattas av medlemmarna som användbar i utvecklingen av det lokala integrationsarbetet. (2015)

> En aktiv dialog pågår med medlemmar och andra berörda aktörer om hur identifierade åtgärder ska implementeras så att kommuner och landsting i sin arbetsgivarroll bättre kan ta tillvara nyanländas kompe­tens. (2015)

Verksamhetsplan och budget 201536

Välfärdens långsiktiga finansieringSäkrare ekonomiska prognoser för kommun- och lands-tingssektorn ger förutsättningar att klara välfärdens långsiktiga behov.

Budgetarbetet och den ekonomiska planeringen i kommuner och lands­ting är i hög grad beroende av de prognoser för skatteunderlag, priser med mera som SKL levererar under första halvåret före ett verksamhets­år. Ett problem är att de ekonomiska förutsättningarna ofta revideras sent i budgetprocessen eller under löpande verksamhetsår. Som regel under­skattas sektorns intäkter i prognoserna. Detta har bidragit till att minska trovärdigheten i de förutsättningar som budgetarbetet bygger på. De långsiktiga problemen beror i grunden på att kostnaderna trendmässigt tenderar att stiga mer än de underliggande intäkterna. Balans i ekonomin skapas som regel genom höjda skattesatser och ökade statsbidrag, men ibland också med hjälp av tillfälliga faktorer som till exempel utdelningar från AFA försäkring och konjunkturstöd. Tidigare kalkyler från SKL har in­dikerat ett betydande gap mellan kommunsektorns tillgängliga resurser vid oförändrat skatteuttag och vad som krävs för att den ska klara sina åtaganden. Senare kalkyler tyder på att detta gap har reducerats. En an­ledning är bättre statsfinanser och därmed ökade möjligheter för staten att bistå kommunsektorn. Mot denna bakgrund finns det anledning att uppdatera långsiktskalkylerna och även att analysera och tydligare för­klara förutsättningarna för dessa.

Ett problem är att de ekonomiska förutsätt-ningarna ofta revideras sent i budgetprocessen eller under löpande verksamhetsår.

37Verksamhetsplan och budget 2015

Kommuner, landsting och regioner har även tillgång till jämförande data om kvalitet, resultat och kostnader för stora delar av verksamheterna. Till­sammans med utveckad styrning och organisation av verksamheten ger dessa data ett stöd för produktivitetsutveckling inom sektorn. Goda ex­empel på tillvägagångssätt bör få större spridning.

Kongressens inriktningsmål 2012–2015 > SKL ska fortsätta samtalet om välfärdens långsiktiga finansiering och verka för att kommunsektorn får stabila och förutsägbara villkor och bidrag från staten som ger förutsättningar att sköta ekonomin på ett ansvarsfullt sätt.

Indikatorer > Konsekvenserna av en ny långtidsberäkning för framtidens välfärd fram till 2030 är kommunicerad och känd. (2015)

> En tydlig bild av sektorns förutsättningar är förmedlad till beslutsfat­tare och allmänhet. (2015)

> En uppdatering av rapporten Framtidens utmaning – välfärdens lång­siktiga finansiering är presenterad. (2015)

> Medlemmarna har tillgång till goda exempel på hur produktiviteten kan utvecklas. (2015–2016)

Verksamhetsplan och budget 201538

Årets prioriterade EU-frågorPrioriteringarna antogs av styrelsen i januari 2015.

Översyn av Europa 2020-strategin > SKL ska verka för ett förstärkt deltagande av kommuner och regioner, liksom av arbetsmarknadens parter, på nationell och europeisk nivå.

> SKL ska verka för att säkerställa ett lokalt och regionalt inflytande vid en eventuell revidering av de nationella målen.

Den digitala inre marknaden > SKL ska aktivt bevaka kommuner och landstings intressen i initiativ för en digital inre marknad och verka för att möjliggöra ett aktivt delta­gande från medlemmarna.

Energi och klimat – En robust energiunion med en framåt-blickande politik för klimatförändringar

> SKL ska verka för att genomförandet av dessa förslag blir ändamåls­enligt och inte onödigt detaljstyrande för lokal och regional nivå så att medlemmarna får goda möjligheter att bedriva ett offensivt arbete med klimat och energieffektivisering.

En fördjupad och mer rättvis inre marknad med en stärkt in-dustribas

> SKL ska bevaka kommuner och landstings intressen i utarbetandet av strategin för den inre marknaden och verka för att möjliggöra ett aktivt deltagande från medlemmarna.

39Verksamhetsplan och budget 2015

> SKL ska särskilt uppmärksamma utvecklingen när det gäller statsstöds­reglernas tillämpning ifråga om infrastrukturinvesteringar och luftfart.

Ett rimligt och balanserat frihandelsavtal med USA > SKL ska verka för att synliggöra TTIP:s betydelse i förhållande till of­fentligt finansierad verksamhet så att organisationsfriheten och den kommunala självstyrelsen inte träds för när.

Utsatta EU-medborgare > SKL ska verka för att den svenska regeringen utifrån olika aspekter ytterligare och tydligare tar upp detta med både berörda länders re­geringar och den politiska ledningen i EU. Ett sätt att samla och stärka arbetet kan vara att EU tillsätter ett särskilt sändebud för insatser gäl­lande medlemsstaternas nationella strategier för romsk inkludering.

> SKL ska inom ramen för sitt internationella arbete via lämpliga organi­sationer och forum lyfta frågan och sträva efter samarbete på denna nivå.

En ny och balanserad europeisk migrationspolitik > SKL ska verka för ett fortsatt kunskaps­ och erfarenhetsutbyte mellan medlemsländerna avseende frågor som rör såväl integration som asyl­ och flyktingmottagande, bland annat inom ramen för det nätverk som CEMR har startat.

> SKL ska bevaka implementeringen av den gemensamma asylpolitiken och vad den får för konsekvenser på lokal och regional nivå.

> SKL ska inom ramen för den prioriterade frågan ”Nyanländas eta­blering – en investering för framtiden” verka för att kommuner och landsting får rätt förutsättningar att bedriva ett framgångsrikt integra­tionsarbete. Ett framgångsrikt integrationsarbete är tillväxtfrämjande, bidrar till att klara vårt framtida arbetskraftsbehov och välfärdens framtida finansiering.

Verksamhetsplan och budget 201540

Översyn av luftpolitiken > SKL ska verka för att ett bra system för uppföljning och tillsyn är på plats i tid för att SKL:s medlemmar ska kunna bedriva en effektiv tillsyn.

> SKL ska bevaka att kraven på små förbränningsanläggningar inte blir helt orealistiska för kommunala/landstingskommunala anläggningar i Sverige.

Resurseffektivitet och avfall > SKL ska verka för en hög men realistisk ambition där förslagen är anpas­sade till medlemsstaternas kraftigt varierande nivå på avfallshantering.

> SKL ska verka för att kommissionen tar fram förslag som säkerställer mer grundläggande krav på medlemsstaternas avfallshantering.

> SKL ska fortsatt betona och utveckla kraven på minskad deponering. > SKL ska verka för att kommissionen ytterligare utvecklar de delar som handlar om förebyggande av avfall.

> SKL ska verka för att ett ambitiöst men realistiskt mål för materialåter­vinning ska gälla för unionen som helhet och att de enskilda medlems­staterna nivåer följs genom ett styrningssystem.

Översyn av arbetstidsdirektivet > SKL ska verka för införande och tydliggörandet av begreppen ”on­call time” samt ”inactive part on­call time” i arbetstidsdirektivet. Direktivet bör ändras så att jour inte är att jämställa med arbetad tid vid tillämp­ningen av direktivets olika artiklar.

> SKL ska verka för att de möjligheter som finns för kollektivavtalslös­ningar idag i direktivet kvarstår.

> SKL ska verka för att arbetstid och schemaläggning hanteras lokalt.

41Verksamhetsplan och budget 2015

Sammanhållningspolitik > SKL ska verka för ett reellt inflytande från lokal och regional nivå i genomförandet av fonderna.

> SKL ska verka för att besluts­ och övervakningskommittéer för de olika programmen besätts av lokala och regionala representanter.

> SKL ska verka för att stärka kunskapen hos våra medlemmar vad gäl­ler såväl Europa 2020 och Östersjöstrategin som olika program.

> SKL ska verka för att samla erfarenheter från den process som inom kort avslutas vad gäller utformning av partnerskapsöverenskommelse och program för att tidigt kunna påverka inriktningen på nästa pro­gramperiod.

EU:s urbana agenda > SKL ska verka för att subsidiaritetsprincipen fortsatt skall gälla i arbe­tet med den urbana agendan.

> SKL ska verka för att städer/kommuner skall kunna vara mer delaktiga i EU:s beslutsprocess.

> SKL ska verka för att kommissionen på ett bättre sätt samordnar sek­torerna inom stadsutveckling på EU­nivå.

Verksamhetsplan och budget 201542

Budget 2015Tabellen nedan beskriver förbundets budgeterade intäkter och kostnader för år 2015.

INTÄKTER (mkr)

Budget 2015

Budget 2014

Differens 2015/2014

Förbundsavgifter 455 448 7

Sålda tjänster1 130 120 10

Externfinansierade projekt2 365 535 -170

Finansförvaltning (inkl. utdelningar) 42 37 5

Pensionsstiftelsen – gottgörelse 36 36 0

Summa intäkter 1028 1176 -148

KOSTNADER (mkr)

Politisk organisation 45 35 10

Kansliet (avdelningar och projekt) 481 462 19

Externfinansierade projekt 365 535 -170

Lokaler och internservice 69 71 -2

Bidrag 11 11 0

Pensioner 47 47 0

Oförutsedda frågor och övrigt 10 15 -5

Summa kostnader 1028 1176 -148

RESULTAT efter finansiella poster 0 0 0

Not 1. Består av intäkter från kurs­ och konferensverksamhet, konsultarvoden och skrifter samt koncerninterna intäkterNot 2. Från och med 2012 redovisas här endast medel som SKL förfogar över.

43Verksamhetsplan och budget 2015

Intäkter Intäkterna från förbundsavgiften höjs utifrån det inriktningsbeslut som är taget kring SKL:s långsiktiga finansiering och uppgår år 2015 till 455 mkr. Förbundsavgiften finansierar cirka 69 procent av förbundets kostnader exklusive externfinansierade projekt.

Intäkter från sålda tjänster, dvs. kurser, konferenser och konsultuppdrag bedöms öka jämfört med budget 2014, och budgeteras i linje med utfallet 2014. Konferenserna är självfinansierade vilket innebär att motsvarande ökning finns på kostnadssidan. Detta syns under Kansliet och står för 10 mkr (53 procent) av kostnadsökningen på totalt 19 mkr.

Förbundsavgiftens utveckling 1995–2015

Som framgår av diagrammet nedan låg förbundsavgiften still sedan bil­dandet av det gemensamma förbundskansliet år 2005 fram till 2014. Förbundet har hanterat de minskade intäkterna genom sin starka eko­nomiska ställning, genom effektiviseringar i samband med sammanlägg­ningen av de två tidigare förbunden och genom besparingsprogram. 2014 justerades förbundsavgiften för första gången och med årets justering blir den 455 mkr.

Intäkterna från förbundsavgiften har alltså realt sjunkit under de se­naste åren. Om förbundsavgiften i stället hade vuxit i takt med kostnads­utvecklingen från år 2004 och framåt, skulle den år 2015 vara cirka 539 mkr, dvs. drygt 80 mkr högre. I praktiken har alltså förbundsavgiften sjun­kit med cirka 19 procent sedan 2005.

Verksamhetsplan och budget 201544

Om den följt kostnadsutv. Nominell utveckling I 1995 års priserMkr

0

100

200

300

400

500

600

700

20152013201120092007200520032001199919971995

diagram 1. Förbundsavgiftens utveckling för SKL (inkl. SK och Lf) åren 1995–2015, mkr

Intäkter – externfinansierade projekt

Från 2012 ändrade vi redovisningsprincip så att endast de medel SKL för­fogar över redovisas i budgeten. För 2015 beräknas medlen för externfi­nansierade projekt uppgå till 365 mkr. Detta är en väsentlig sänkning vilket i huvudsak är kopplat till att den nya regeringen och Socialdepartementet väljer ett annat sätt att arbeta på än de gjort tidigare. Våra största projekt i förhållande till totala medel under 2015 är Nationella kvalitetsregistret (75 mkr) och Psykisk hälsa (66 mkr). Utöver detta kommer uppskattnings­vis 900 mkr att fördelas via SKL till medlemmarna. Dessa medel, som är minskning med drygt hälften, ingår inte i ovanstående budget utan hante­ras i vår balansräkning.

Av de 365 mkr som SKL förfogar över – och som alltså ingår i budgeten – så går ungefär 35 procent, dvs. cirka 130 mkr, direkt till köp av konsult­tjänster.

45Verksamhetsplan och budget 2015

Intäkter – finansförvaltning

2015 års finansiella intäkter i förbundet består dels av ränteintäkter och dels av avkastningen på de dryga 200 mkr som är placerade i räntefonder. Utdelningen från SKL Kapitalförvaltning AB förväntas öka med 5 mkr till 25 mkr. Pensionsstiftelsen förväntas kunna lämna gottgörelse med sam­ma belopp som under 2014, dvs. 36 mkr

KostnaderPå kostnadssidan märks några förändringar. Den största skillnaden syns i den politiska organisationen då två kongresser kommer att genomföras under året. Budgeten kan komma att behöva ändras under året med an­ledning av ny politisk organisation. Av kansliets ökade kostnader på 19 mkr kommer 10 mkr (53 procent) av ökningen från ett ökat antal kurser och konferenser då dessa är självfinansierade.

Omfattningen för externfinansierade projekt minskar jämfört med bud­get 2014, vilket är kopplat till den väsentligt minskade omfattningen av projekt. De externfinansierade projekten är fullt ut finansierade via intäk­ter och belastar alltså inte förbundsavgiften.

Verksamhetsplan och budget 201546

Uppföljning och utvärderingKongressens uppdrag till styrelsen i form av de fyraåriga inriktningsmålen samt övriga uppdrag följs upp i halvtid. En slutlig avrapportering av samtli­ga inriktningsmål och övriga uppdrag görs till 2015 års ordinarie kongress.

Styrelsens och VD:s löpande uppföljning i övrigt sker varje tertial. Sär­skilda tertialrapporter tas fram som ger en samlad bild av förbundets alla verksamheter utifrån verksamhetsplan, ekonomi, personal, finansförvalt­ning, pensionsstiftelse samt företagsverksamhet.

Förbundets ekonomi följs dessutom löpande genom månadsrapporter till VD, ledningsgrupp och samtliga chefer.

Övrig verksamhet som bedrivs inom kansliet planeras och följs upp inom respektive avdelning.

Ovan nämnda uppföljning, tillsammans med ytterligare kontrollmo­ment för uppföljning av verksamheten, framgår av en särskild internkon­trollplan beslutad av styrelsen.

Därtill kan nämnas att förbundet återkommande gör undersökningar riktade mot medlemmarna för att stämma av deras uppfattningar kring förbundets prioriteringar, arbetssätt och resultat. Dessutom genomförs återkommande medarbetarundersökningar liksom externt riktade känne­domsundersökningar.

47Verksamhetsplan och budget 2015

Verksamhetsplan och budget 201548

Politisk organisationFörbundet är en politiskt styrd organisation. Nedan framgår den politiska organisationen för mandatperioden 2012–2015.

Styrelse

Arbetsutskott

Delegationer:

Förhandling

Revision

Sjukvård

Beredningar för:

Demokratifrågor

eSamhället

Internationella frågor

Kultur och fritid

Primärvård och äldreomsorg

Samhällsbyggnad

Socialpolitik och individomsorg

Tillväxt och regional utveckling

Utbildningsfrågor

Kongress ValnämndRevisorer

49Verksamhetsplan och budget 2015

Kongressen är förbundets högsta beslutande organ. Medlemmarna utö­var sin beslutanderätt vid kongressen. Till kongressen finns knutet reviso­rer och en valnämnd.Styrelsen leder förbundets verksamhet samt svarar för förbundets orga­nisation och förvaltningen av förbundets angelägenheter. Till sitt stöd har den arbetsutskott, delegationer och beredningar. Arbetsutskottet har viss delegerad beslutsrätt från styrelsen och bereder frågor om till exempel självstyrelse, ekonomi och styrning, upphandling och konkurrens samt allmänjuridiska frågor. Utskottet har också en stra­tegisk roll i det internationella arbetet.Förhandlingsdelegationen bereder övergripande arbetsgivarpolitiska frågor, kollektivavtalsfrågor och frågor om arbetsmiljö. Delegationen har viss delegerad beslutsrätt från styrelsen.Revisionsdelegationen beslutar om god revisionssed i kommunal verk­samhet. Delegationen är därtill samrådsorgan i intressebevakning samt utveckling och service på revisionsområdet.Sjukvårdsdelegationen bereder övergripande hälso­ och sjukvårdsfrågor inklusive läkemedelsfrågor, högspecialiserad vård samt tandvårdsfrågor och har viss delegerad beslutsrätt från styrelsen.Beredningen för demokratifrågor bereder frågor som rör relationen mel­lan medborgare och förtroendevalda. I detta ingår demokratiutvecklings­frågorna och att arbeta med att motverka utanförskap och öka männis­kors delaktighet. Beredningen för eSamhället bereder e­samhällesfrågor av strategisk na­tur och ska fortlöpande följa och bevaka utvecklingen av e­förvaltning och e­tjänster inom sektorn. I uppdraget ingår bland annat frågor om e­legi­timation, Digitala agendan, e­styrning, integritet, säkerhet, e­inkludering, grön IT samt frågeställningar rörande juridiska och tekniska förutsättning­ar för utveckling av e­samhället.

Verksamhetsplan och budget 201550

Beredningen för internationella frågor ska vid sidan av arbetsutskottet bereda sektorsövergripande internationella och EU­relaterade frågor. I detta ingår bland annat att stödja medlemmarnas internationella engage­mang samt att stödja övriga beredningar.Beredningen för kultur och fritid bereder frågor om kultur och idrott, folkbildning, kulturmiljö, fritid och föreningsliv samt vissa barn­ och ung­domsfrågor. Beredningen för primärvård och äldreomsorg bereder vård­ och om­sorgsfrågor med särskilt fokus på hela vårdkedjan och samverkan mel­lan olika aktörer. I uppdraget ligger också handikappfrågor och psykisk ohälsa. Beredningen ska särskilt uppmärksamma samverkan mellan kom­muner och landsting samt förebyggande insatser.Beredningen för samhällsbyggnad bereder frågor om hållbar utveckling. I uppdraget ingår bland annat klimat och energi, planering och byggande, miljö och hälsa, bostadsförsörjning, kommunal infrastruktur och kommu­nalteknik, trygghet och säkerhet samt fastigheter och lokalförsörjning.Beredningen för socialpolitik och individomsorg bereder frågor som rör socialpolitik och individomsorg samt andra närliggande frågor som exem­pelvis missbrukarvård och psykiatrifrågor.Beredningen för tillväxt och regional utveckling bereder frågor om till­växt och regional utveckling. I uppdraget ingår arbetsmarknad och inte­gration. Frågor om komvux, högskola samt besöksnäring och turism ingår också, liksom infrastruktur och transportpolitik. Beredningen för utbildningsfrågor bereder frågor med anknytning till förskolan, grundskolan och gymnasieskolan.

51Verksamhetsplan och budget 2015

KansliorganisationFörbundets kansli leds av VD. Kansliorganisationen består av nio avdel­ningar och en stabsenhet.

Avd för kommunikation

VD

Avd för administration

Avd för juridik

Avd för arbetsgivarpolitik

Avd för ekonomi och styrning

Avd för digitalisering

VD-staben

Avd för tillväxt och samhällsbyggnad

Avd för lärande och arbetsmarknad

Avd för vård och omsorg

Verksamhetsplan och budget 201552

Avdelningen för vård och omsorg arbetar med frågor om hälso­ och sjukvård, individ­ och familjeomsorg samt äldreomsorg. Uppgifterna in­kluderar också folkhälsa samt jämställdhetsfrågor.Avdelningen för lärande och arbetsmarknad arbetar med frågor om ar­betsmarknad och sysselsättning, försörjningsstöd, integration samt för­skola och skola.Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad arbetar med frågor om tillväxt, lokal och regional utveckling, infrastruktur, trafik, fastigheter, bredband, miljö och energi, trygghet och säkerhet, planering och byg­gande samt kultur och fritid.Avdelningen för digitalisering arbetar med innovation och verksamhets­utveckling som tar stöd av IT. Avdelningen svarar också för internt IT­stöd.Avdelningen för ekonomi och styrning arbetar med frågor om demokra­ti och självstyrelse, ekonomi och analys, styrning inklusive revision samt statistik och nyckeltal.Avdelningen för arbetsgivarpolitik arbetar med frågor om kollektivavtal, löner, pensioner och försäkringar, arbetsrätt, arbetsmiljö och hälsa samt ledarskap, personal­ och kompetensförsörjning. Avdelningen är därtill kansli åt arbetsgivarförbundet Pacta.Avdelningen för juridik arbetar med kommunalrätt, civilrätt och skatte­rättsliga frågor och bistår medlemmarna och andra enheter inom förbun­det med juridisk kompetens.Avdelningen för kommunikation arbetar med information, kommunika­tion, opinionsbildning, media, förbundet som mötesplats och arena, med­lemsdialog och omvärldsbevakning. Avdelningen för administration arbetar med intern styrning, uppföljning och utvärdering, ekonomi, finans, personal, diarium och arkiv samt stöd till förbundets förtroendevalda. Avdelningen samordnar också EU­ och internationella frågor samt internationellt utvecklingsarbete.VD-staben arbetar med stöd till VD och ledningsgruppen.

53Verksamhetsplan och budget 2015

Koncernen – förbundets företag

SKL Fastigheter och Service AB (100 %)

SKL International AB (100 %)

Dagens Samhälle AB (100 %) KPA AB (40 %)

Equalis AB (52 %) SOS Alarm AB (50 %)

SKL Kommentus AB (98 %)

Sveriges Kommuner och Landsting

SKL Kapitalförvaltning AB (100 %) SKL Företag AB (100 %)

Verksamhetsplan och budget 201554

Ägare och styrelseSveriges Kommuner och Landsting äger samtliga aktier i SKL Företag AB. SKL Företag AB är moderbolag för ett antal dotter och intresseföretag i SKL Företag­koncernen. I figuren ovan anges ägarandelar inom parentes.

SKL Företag­koncernens budgeterade omsättning år 2015 uppgår till 620 mkr. Koncernens budgeterade resultat efter finansiella poster för 2015 uppgår till 65,5 mkr.

Bolagen inom koncernen ska verka för uppfyllelse av de mål som anges i uppdrag från kongressen samt i verksamhetsplanen för SKL. Styrelse i SKL Företag AB är arbetsutskottets ledamöter i SKL. VD för SKL är också VD i SKL Företag AB.

SKL Företag ABModerbolaget ska äga företag med uppgift att på affärsmässiga grunder bidra till att tillgodose kommunernas, landstingens, regionernas och de­ras bolags behov av varor och tjänster samt stödja och samordna dessa företags verksamheter.

Koncernen – en kort beskrivning av bolagenDagens Samhälle AB ger ut tidningen och webbtidningen Dagens Sam­hälle samt driver en debattwebb.Equalis AB arbetar med att öka patientsäkerheten genom kvalitetssäk­ring och kvalitetsutveckling inom laboratoriemedicin.SKL Fastigheter och Service AB med dotterbolag bedriver serviceverk­samhet samt äger och förvaltar fem fastigheter, främst för SKL:s behov.SKL Kommentus AB är moderbolag för verksamhet inom områdena Upphandling respektive Verksamhetsstöd. Kunderna finns inom den kommunala och landstingskommunala sektorn. Samordnad upphandling görs bland annat inom områdena energi, fordon, finansiering, varor och tjänster samt IT. Den samordnade upphandlingsverksamheten bedrivs i en egen juridisk person i form av Inköpscentral, SKL Kommentus Inköps­central AB. Upphandlingsrådgivning och utbildning bedrivs i dotterbo­

55Verksamhetsplan och budget 2015

laget AffärsConcept AB. Verksamhetsstöd inklusive förlagsverksamhet omfattar produkter som till exempel blanketter, böcker och avtal.SKL International AB bedriver å förbundets vägnar internationella utveck­lingsprojekt. Sida är den huvudsakliga uppdragsgivaren och finansiären.KPA AB med dotterbolag arbetar med försäkringar, kapitalförvaltning och pensionsadministration åt kommuner, landsting och regioner samt åt bo­lag inom kommunsektorn.SOS Alarm Sverige AB med dotterbolag svarar bland annat för SOS­tjänsten i Sverige genom att ta emot och förmedla larm på nödnumret 112.

SKL Kapitalförvaltning ABBolaget förvaltar vid ingången av 2015 ett kapital med ett marknadsvärde på omkring 1,2 mdkr, varav 300 mkr tillskjutits av förbundet under 2013. I dagsläget är ungefär 30 % av kapitalet placerat i aktiefonder och reste­rande 70 procent i räntepapper.

Bolaget antog under våren 2014 nya placeringsriktlinjer med högre etiska krav, däribland en begränsning av innehav i fonder med bolag vars intäkter härrör från fossila bränslen. Enligt de nya riktlinjerna får bolaget enbart placera sina tillgångar i aktier, räntor och vissa indexprodukter.

Bolagets långsiktiga avkastningsmål enligt de nya ägardirektiven upp­går till 3 procent per år. Till följd av det aktuella ränteläget förväntas den totala avkastningen under 2015 att bli relativt låg.

Verksamhetsplan och budget 201556

DefinitionerVerksamhetsidéVerksamhetsidén är grunden för vårt uppdrag och svarar på frågan Varför finns vi?

KänneteckenMed kännetecken anger vi hur vi vill att förbundet ska uppfattas i några viktiga avseenden. De anger egenskaper, förhållningssätt eller kvaliteter hos förbundet och dess verksamhet. Kännetecknen svarar på frågan Hur vill vi uppfattas av medlemmarna och omvärlden?

Verksamhetens inriktningVerksamhetens inriktning anges i kongressens inriktningsdokument för perioden 2012­2016. Verksamhetens inriktning beskriver frågor som är av stor betydelse för våra medlemmar och där SKL kan spela en roll i att stödja medlemmarna. Verksamhetens inriktning svarar på frågan Vad ska SKL arbeta med under mandatperioden?

InriktningsmålInriktningsmål är mål på flera års sikt. Dessa är beslutade av kongres­sen i det inriktningsdokument som anger vad förbundet ska uppnå under kongressperioden. Det ska vara möjligt att bedöma när inriktningsmålen är uppnådda, men dessa behöver inte vara mätbara. Inriktningsmål anger normalt ett önskvärt tillstånd hos medlemmarna och svarar på frågan Vad vill vi uppnå på sikt?

57Verksamhetsplan och budget 2015

PerspektivMed perspektiv anger vi viktiga aspekter som ska genomsyra vår verk­samhet såväl för de prioriterade frågorna som för annan verksamhet inom vår organisation och ska svara på frågan Vilka perspektiv ska genomsyra vår verksamhet?

Årets prioriteringarSom en fördjupning och konkretisering till det av kongressen beslutade inriktningsdokumentet pekar styrelsen ut frågor som är särskilt viktiga att följa under året. Dessa beskrivs med hjälp av årliga målsättningar i form av indikatorer. Årets prioriteringar svarar på frågan Vad ska styrelse och VD särskilt följa under året?

IndikatorerIndikatorer är ettåriga mål och ska vara eftersträvansvärda, realistiska och mätbara samt normalt beskriva ett tillstånd som förbundet vill uppnå. In­dikatorerna ska spegla det som är centralt för styrelsen att följa i den prio­riterade frågan. En indikator kan spegla ett tillstånd och svarar därmed på frågan Vad vill vi uppnå under året?

Upplysningar om innehållet:Torbjörn Conon, torbjorn.conon@skl.se

© Sveriges Kommuner och Landsting, 2015ISBN: 978-91-7585-219-5Text: Torbjörn CononFoto omslag: Thomas HenriksonFoto inlaga: Bildarkivet, Robert Blombäck, Thomas Carl-gren, Andy Dean, Thomas Henrikson, Torbjörn Larsson, Johner, Maskot, Patrick TragardhProduktion: Kombinera ABTryck: LTAB, 2015

Post: 118 82 Stockholm Besök: Hornsgatan 20Telefon: 08-452 70 00

www.skl.se

SKL är en medlemsorganisation för kommuner, landsting och regioner.Som arbetsgivar­ och intresseorganisation driver vi deras frågor och erbjuder stöd och service.

Vi väcker frågor, agerar kraftfullt och bildar opinion.

Vårt uppdrag är att ge kommuner, landsting och regioner bättre förutsätt­ningar för lokalt och regionalt självstyre. Målet är att utveckla välfärden.

Det är en fråga om demokrati.

Beställ eller ladda ner på webbutik.skl.se ISBN 978-91-7585-219-5