7585 386 4

Vrd och omsorg om ldrejmfrelser mellan kommuner och ln

ppna jmfrelser 2015

ppna jmfrelser 2015Vrd och omsorg om ldrejmfrelser mellan kommuner och ln

ppna jmfrelser 2015 Vrd och omsorg om ldrekan bestllas eller laddas ned frn:

Sveriges Kommuner och Landstingwebbutik.skl.se E-post: [email protected]

Socialstyrelsens publikationsservicewww.socialstyrelsen.se/publikationer E-post: [email protected]

Sveriges Kommuner och Landsting och Socialstyrelsen 2016

Du fr grna citera rapportens texter eller diagram om du uppger kllan, exempelvis i utbildningsmaterial till sjlvkostnadspris, men du fr inte anvnda texterna i kommersiella sammanhang. Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting har ensamrtt att bestmma hur detta verk fr anvndas, enligt lagen (1960:729) om upphovsrtt till litterra och konstnrliga verk (upphovsrttslagen). ven bilder, fotografier och illustrationer r skyddade av upphovsrtten, och du mste ha upphovsmannens tillstnd fr att anvnda dem.

Socialstyrelsen: Artikelnummer 2016-3-1, ISBN 978-91-7555-361-0SKL: ISBN 978-91-7585-386-4

Foto: Scandinav bildbyr, Thomas Henrikson, Casper HedbergRickard Eriksson, SKL:s bildarkiv.Produktion: Advant produktionsbyrTryck: LTAB, mars, 2016

miljmrkt trycksak 341827,1

Frord

ppna jmfrelser har p relativt kort tid utvecklats till ett vrdefullt instrument fr analys och utveckling inom vrden och omsorgen om ldre. Inriktningen beskrivs i en handlingsplan fr ppna jmfrelser i socialtjnsten och hem-sjukvrden fr ren 2015 till 2018. Arbetet stds av regeringen och genomfrs i samarbete mellan Socialstyrelsen, Sveriges Kommuner och Landsting och i samverkan med Vrdfretagarna och Famna.

Fr sjtte ret i rad publicerar Sveriges Kommuner och Landsting och Social- styrelsen gemensamt rapporten ppna jmfrelser vrd och omsorg om ldre. Syftet med indikatorbaserade jmfrelser r att ge beslutsfattare ett underlag fr att flja upp och frbttra verksamhetens egna resultat. Rapporten ska inspirera till lokala, regionala och nationella diskussioner om vad som kan frbttras och ge insyn i den gemensamt finansierade vrden och omsorgen om ldre. Mlgruppen fr rapporten r frmst beslutsfattare, frvaltningschefer och verk-samhets- och kvalitetsansvariga i kommunerna och landstingen och regionerna.

Arbetet har skett i dialog med en referensgrupp. Referensgruppen bestod av fretrdare frn kommunerna Bollebygd, Eskilstuna, Gllivare, Gvle, Hammar, Huddinge, Gotland, Jnkping, Karlskrona, Lidkping, Skellefte, Gteborg och Malm stad samt frn Vstmanlands kommuner och Landsting. I r representerades ocks Frbundet Sveriges Arbetsterapeuter och Svensk Geriatrisk Frening i referensgruppen. Ett stort tack fr era vrdefulla syn-punkter och medverkan. Arbetsgruppen har besttt av Helena Henningson, Jan Mohammad och Camilla Eriksson frn Sveriges Kommuner och Landsting samt Kalle Brandstedt och Marianne Lidbrink frn Socialstyrelsen. Vi riktar ett srskilt tack till fretrdare fr kvalitetsregistren och vriga uppgifts- lmnare som bidragit med underlag till rapporten. Ansvariga enhetschefer fr rapporten har varit Stina Hovmller vid Socialstyrelsen och sa Furn Thulin vid Sveriges Kommuner och Landsting.

Hkan Srman Olivia WigzellVD, Sveriges Kommuner och Landsting Generaldirektr, Socialstyrelsen

Innehll

Sammanfattning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7

Inledning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8Vad r ppna jmfrelser? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8Frndringar i rets rapport . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9 Indikatorer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .9 Bakgrundsmtt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .9Datakllor i rets rapport . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9 Nationella enktunderskningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .9 Officiell statistik . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .9 Nationella kvalitetsregister . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .9Relativt god datatillgng men den kan frbttras . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10Relativa jmfrelser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11

Tolkning och analys av resultat . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .11Rikets genomsnitt och variation . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12 Analysera resultatet lokalt och regionalt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .12Gruppindelad statistik . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12 Resultat och analys p enhets- och verksamhetsniv . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .12Nationellt och regionalt std . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13Effektivitet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 14ldre i Sverige och vrlden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16

ldres hlsa och livssituation . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .16 ldre i Sverige . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .17ldres boende . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 17Hlsosamt ldrande, livsvillkor och vanor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 17ldres hlsoproblem . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 18 Fall och frakturer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .18 Demenssjukdomar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .19 Tvngs- och begrnsningstgrder . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .20 Stroke . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .20 Psykisk ohlsa . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .20Nya indikatorer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 22Kommunens ansvar och utfrare . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 22

Vrd och omsorg i ordinrt och srskilt boende . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .22Indikatorer fr vrd och omsorg i ordinrt boende . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 231 . Bemtande, frtroende och trygghet I hemtjnst . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 242 . Kontakt med personal i ordinrt boende . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 253 . Inflytande och tillrckligt med tid i hemtjnsten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 254 . Riskfrebyggande vrd och omsorg i ordinrt boende . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 265 . Personalkontinuitet i hemtjnsten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 266 . Frndring av sjlvskattad hlsa fr hemtjnsttagare 65 r och ldre . . . . . . . . 28

7 . Bedmning av hemtjnsten i sin helhet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 28Indikatorer fr vrd och omsorg i srskilt boende . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 298 . Bemtande, frtroende och trygghet i srskilt boende . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 309 . Kontakt med personal i srskilt boende . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3110 . Mjlighet att pverka i srskilt boende . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .3211 . Mat och mltidsmilj i srskilt boende . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3212 . Boendemilj i srskilt boende . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3313 . Aktiviteter och knsla av ensamhet i srskilt boende . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3414 . Riskfrebyggande vrd och omsorg i srskilt boende fr ldre . . . . . . . . . . . . . . 3515 . Bruk av tryckavlastande underlag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3716 . Bedmning av srskilt boende i sin helhet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 37Utmaningar och mjligheter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 38

Sammanhllen vrd och omsorg . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .38 Bevara hlsa och sjlvstndighet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .39 Teambaserat arbetsstt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .39Utskrivningsklara . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 39Webbkollen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 40eHlsa och vlfrdsteknik . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 40Hemsjukvrd och kommunal hlso- och sjukvrd . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 41Kommunal hlso- och sjukvrd, en del av det samlade hlso- och sjukvrdssystemet . . 41

Indikatorer fr sammanhllen vrd och omsorg . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .4317 . Vntetid till srskilt boende . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4418 . Fallskador, 80 r och ldre . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4519 . Frakturer p lr och hft bland personer 65 r och ldre . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4520 . Tillgodosedda rehabiliteringsbehov efter stroke . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4521 . Funktionsfrmga 12 mnader efter stroke . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4622 . Brytpunktsamtal . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4623 . Smrtskattning sista levnadsveckan . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 47Lkemedel . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 47 Lkemedelsbiverkningar orsakar akutsjukvrd . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .47 Lkemedelsgenomgngar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .48 Flera stt fr skrare lkemedelsanvndning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .48Tre eller fler psykofarmaka . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 48 24. Tre eller fler psykofarmaka i hemtjnsten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .48 25. Tre eller fler psykofarmaka i srskilt boende . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .49Tio eller fler lkemedel . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 49 26. Tio eller fler lkemedel i hemtjnsten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .49 27. Tio eller fler lkemedel i srskilt boende . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .49Olmpliga lkemedel . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 51 28. Olmpliga lkemedel i hemtjnsten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .51 29. Olmpliga lkemedel i srskilt boende . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .51Antipsykotiska lkemedel . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 51 30. Antipsykotiska lkemedel i hemtjnsten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .51 31. Antipsykotiska lkemedel i srskilt boende . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .51Indikatorer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 52

Indikatorer och bakgrundsmtt i ppna jmfrelser 2015 . . . . . . . . . . . . . . . . .52Bakgrundsmtt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 54

Referenser/litteraturlista . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .56Bilaga 1 Kommunernas resultat . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .57

7sammanfattning

SammanfattningFr sjtte gngen presenterar Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting ppna jmfrelser av vrden och omsorgen om ldre. rets rapport belyser kvaliteten p vrden och omsorgen utifrn olika perspektiv och omrden.

De indikatorer som rapporten beskriver r mjliga fr bde kommunerna och landstingen att pverka. Rapporten ger en bred bild av svl vrden som omsorgen om ldre och i fokus r indikatorer som belyser den sammanhllna vrden och omsorgen. Detta omrde r srskilt viktigt fr gruppen ldre personer med stora behov av insatser frn bde kommuner och landsting. Rapporten belyser ocks srskilt boende samt hemtjnst och hemsjukvrd i ordinrt boende.

I rets rapport presenteras 31 indikatorer samt 15 bak-grundsmtt. Ngra nyheter i rets rapport: Samtliga indikatorer och bakgrundsmtt r numrerade.

Vi hoppas att det underlttar lsarens orientering i rapporten.

De flesta indikatorerna som hmtas frn underskningen Vad tycker de ldre om ldreomsorgen? r nya. I stllet fr att presentera resultaten fr respektive frga, har vi lagt samman svaren utifrn olika teman. Resultatet kan an-vndas p ledningsniv, till exempel nr det finns behov av att prioritera omrden fr verksamhetsutveckling.

Indikatorn Frndring av sjlvskattad hlsa r ny fr i r och visar hur ldre bedmer sin hlsa r 2014 jm-frt med r 2015.

Ett nytt bakgrundsmtt har tagits fram som beskriver andelen personer med hemsjukvrd av personer med hemtjnst.

Vilka indikatorer som r jmfrbara med resultat frn fregende r, framgr av indikatorbeskrivningen i bilaga 2. Ngra av rets resultat: ldre personer med hemtjnst trffar i genomsnitt 15

olika personal under en tvveckorsperiod, vilket r ett ofrndrat resultat jmfrt med fregende mtning. Indikatorn visar ocks p en stor spridning mellan kom-munerna och varierar frn sju upp till 23 personal under en tvveckorsperiod.

45 procent av de ldre med hemtjnst svarar att det r mycket eller ganska ltt att f kontakt med sjukskterska, lkare eller hemtjnstens personal. Resultaten i kom-munerna varierar mellan 25 och 76 procent. Motsvarande uppgift fr srskilt boende r 52 procent p riksniv med en variation mellan kommunerna om 28 till 80 procent.

Inom srskilt boende r 82 procent njda med det egna boendet och bland personer med hemtjnst r 89 procent njda med den verksamheten.

Cirka 61 personer per 1 000 invnare 80 r och ldre drabbas av fallskador. Kvinnor drabbas i hgre utstrck-ning n mn, 69 kvinnor ver 80 r respektive 48 mn ver 80 r, per 1 000 invnare.

Indikatorn Frakturer p lr och hft fr personer 65 r och ldre visar att 910 personer per 100 000 invnare 65 r och ldre drabbades av fraktur p lr eller hft. Antalet har minskat ngot sedan fregende period d antalet lg p 912 personer per 100 000 invnare. Precis som fr indika-torn fallskador s r det stora skillnader mellan kvinnor och mn. Bland mn drabbas 610 personer jmfrt med 1 162 personer per 100 000 invnare bland kvinnor.

Fr 31 procent av de ldre som bor p srskilt boende och som bedmts ha risk fr trycksr planerades det fr bruk av tryckutjmnande underlag. Andelen br ka d tryckutjmnande underlag bde kan motverka frekom-sten och minska omfattningen av trycksr.

Inom srskilt boende uppger 45 procent att de r njda med de sociala aktiviteterna samtidigt som de uppgett att de inte knner sig ensamma. Indikatorn visar att kvinnor r mer njda och mindre ensamma n mnnen, 46 procent av kvinnorna r njda jmfrt med 43 procent av mnnen.

Cirka 13,6 procent av de ldre i srskilt boende behandlas med antipsykotiska lkemedel. Behandlingen r ungefr lika vanlig bland kvinnor och mn. Men indikatorn visar p stora variationer mellan kommuner och resultaten varierar frn 0 procent till cirka 30 procent.

Andelen ldre i hemtjnst med olmpliga lkemedel fr ldre r 10,9 procent, vilket r en frbttring med en procentenheter jmfrt med fregende r. 11,4 procent av kvinnorna behandlas med minst ett olmpligt lke-medel medan andelen bland mn ligger p 9,9 procent. ven fr denna indikator varierar kommunernas resultat. Resultaten p kommunniv varierar frn 2,4 procent till 24,4 procent. Behandling med olmpliga lkemedel fr personer i srskilt boende frekommer inte lika ofta som fr dem med hemtjnst. 9,4 procent av personer 75 r och ldre i srskilt boende behandlades med olmpliga lkemedel, vilket r en frbttring med drygt en procent-enhet jmfrt med fregende mtperiod.

Mn har bttre resultat n kvinnor fr 10 av de 14 indikatorer som beskriver den sammanhllna vrden och omsorgen.

Indikatorerna visar p stora resultatmssiga skillnader mellan kommunerna. Det finns drfr stor anledning att titta p resultaten per kommun. Orsakerna bakom skillnaderna behver analyseras lokalt och regionalt, i vissa fall tillsam-mans med fretrdare fr landstingen, eftersom sdana analyser krver kunskap om lokala frutsttningar.

8 ppna jmfrelser 2015: Vrd och omsorg om ldre

Inledning Detta r den sjtte rapporten med indikatorbaserade jm-frelser av vrden och omsorgen om ldre som Social- styrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) gr tillsammans.

Med rets rapport vill vi ge ett aktuellt underlag som kan anvndas fr diskussion, beslutsunderlag och analys mellan vrdens och omsorgens aktrer p nationell, regional och lokal niv. Mlgrupp fr rapporten r beslutsfattare och frtroendevalda i bde kommun

och landsting ledande tjnstemn i bde kommun och landsting fretrdare frn olika verksamheter och professioner

inom vrden och omsorgen om ldre.

ven i r har rapporten ett srskilt fokus p sammanhllen vrd och omsorg fr ldre personer med omfattande behov. Av totalt 31 indikatorer i rets rapport speglar 15 resultatet p olika delar av den sammanhllna vrden och omsorgen dr huvudmn och olika yrkesgrupper br samverka fr en god vrd och omsorg.

VAD R PPNA JMFRELSER? ppna jmfrelser r ett verktyg fr att analysera, flja och utveckla socialtjnstens och hlso- och sjukvrdens verk-samheter p lokal, regional och nationell niv. Den frmsta mlgruppen fr ppna jmfrelser r beslutsfattare och utfrare p dessa niver. Syftet med ppna jmfrelser r att det ska stimulera till kunskapsutveckling fr att frmja en jmlik socialtjnst och hlso- och sjukvrd med god kvalitet. Mlet r att verksamhetsfrbttringarna ska komma brukaren till gagn, att den enskilde fr rtt insatser utifrn dennes behov.

Genom ppna jmfrelser kan en kommun, landsting eller region jmfra sin verksamhet med andra, utifrn resultatet fr olika indikatorer och bakgrundsmtt. Jm- frelser kan ocks gras med lns- och riksgenomsnitt.

Denna rapport bygger p nationell statistik och andra uppgifter som belyser vrden och omsorgen om ldre. Ambitionen r att ge en s allsidig bild som mjligt, men rapporten ger inte hela bilden av vad som behvs fr god kvalitet. Data saknas fortfarande fr viktiga omrden som

9inledning

exempelvis primrvrd. Det r drfr viktigt att resultaten bedms och analyseras svl regionalt som lokalt. Positiva resultat r ingen garanti fr god kvalitet eller en bra om-sorg i det enskilda fallet. Den information som ppna jm-frelser ger behver kompletteras med andra underlag fr att f en mer heltckande bild.

ppna jmfrelser bidrar ocks till en diskussion om datakvaliteten och tkomsten till data. Anvndningen av data ger ett underlag till frbttringar, bde vad gller vilken data som levereras, hur den tas fram och hur det presen-teras och blir tkomlig fr anvndarna. All data i denna rapport rapporteras av kommuner och landsting samt frn vrdens och omsorgens verksamheter eller de ldre sjlva.

FRNDRINGAR I RETS RAPPORT

IndikatorerI rets rapport har en rad frndringar genomfrts. Bland annat har merparten av indikatorer som hmtas frn underskningen Vad tycker de ldre om ldreomsorgen? frndrats. Svaren p olika frgor har grupperats utifrn teman som frenar olika frgor, till exempel frgorna om mat och mltidsmilj. Det ger en annan bild av resultaten vid jmfrelser. P s stt undviks dubbelredovisning av resultat eftersom kommunerna redan har tillgng till upp-gifterna frn underskningen fr respektive frga sedan publiceringen hsten 2015. Indikatorerna i denna rapport r ven mer vergripande i sin karaktr.

Uppgifterna om lkemedelsanvndningen beskriver i r frskrivningen till personer med hemtjnst respektive till dem i srskilt boende, till skillnad frn fregende r, d redovisningen gllde fr samtliga personer, oavsett insats. Motivet till frndringen r att kommunerna ska kunna se skillnaderna i lkemedelsanvndning mellan de bda grupperna.

En ny indikator med data frn Senior Alert presenteras. Indikatorn beskriver planerat bruk av tryckutjmnande underlag fr ldre som bedmts ha risk fr trycksr i srskilt boende.

En generell frndring som genomfrts r att alla indi-katorer ftt ett indikatornummer fr att det ska bli lttare att hitta och hnvisa till, samt att pilarna i kommuntabellen tagits bort. Eftersom mnga indikatorer r nya eller fr-ndrade fyller pilarna ingen funktion i rets rapport.

BakgrundsmttBakgrundsmtten har numrerats fr att de ska bli lttare att hitta och hnvisa till. Ngra nya bakgrundsmtt r ut-vecklade av data frn registret ver socialtjnstinsatser fr ldre och personer med funktionsnedsttning. Kostnad per invnare och kostnad per brukare i srskilt

boende. Bakgrundsmtten som beskriver kostnad p brukare och invnare i srskilt boende har frndrats.

I r ingr ven lokalkostnader och orsaken r att mtten frndrats av Kommun- och landstingsdatabasen (Kolada).

Hlsotillstnd srskilt boende och hemtjnst. Bakgrundsmttet har korrigerats fr att bttre beskriva frutsttningar som pverkar resultat frn Vad tycker de ldre om ldreomsorgen? Bakgrundsmttet utgrs i r av frgorna Hur r din rrlighet inomhus? och Hur bedmer du ditt allmnna hlsotillstnd?.

Medianlder vid inflyttning till srskilt boende. Bakgrundsmttet visar medianldern fr ldre nr de flyttar till srskilt boende. Mlsttningen r att bak-grundsmttet ska spegla den ldersmssiga brytpunkten fr flytt till srskilt boende p kommunniv.

Genomsnittligt antal hemtjnsttimmar mnaden innan flytt till srskilt boende. Bakgrundsmttet visar det genomsnittliga antalet hemtjnsttimmar mnaden innan flytt till srskilt boende fr ldreomsorgstagare p kommunniv. Mlsttningen r att bakgrundsmttet ska spegla brytpunkten nr hemtjnsten inte lngre kan tillgodose ldres behov i det egna hemmet.

Andel personer 65 r och ldre med hemsjukvrd i hem-tjnsten. Bakgrundsmttet visar hur stor andel av de ldre med hemtjnst som ocks har hemsjukvrd. Nstan alla kommuner har tagit ver ansvaret fr kommunal hlso- och sjukvrd i ordinrt boende och sedan 2015 r det enbart Stockholms Lns Landsting som inte lmnat ver ansvaret. I Stockholms ln utgr Norrtlje kommun ett undantag.

DATAKLLOR I RETS RAPPORT

Nationella enktunderskningar Socialstyrelsens underskning Vad tycker de

ldre om ldreomsorgen?. Kommun- och landstingsdatabasen (Kolada),

Sveriges Kommuner och Landsting. Kommun- och enhetsunderskningen 2015,

Socialstyrelsen.

Officiell statistik Registret ver socialtjnstinsatser till ldre och

personer med funktionsnedsttning, Socialstyrelsen. Patientregistret, Socialstyrelsen. Lkemedelsregistret, Socialstyrelsen. Registret ver insatser i kommunal hlso- och sjukvrd. Befolkningsstatistik, Statistiska Centralbyrn.

Nationella kvalitetsregister Senior Alert. Svenska Palliativregistret. Riks-Stroke.


RELATIVT GOD DATATILLGNG MEN DEN KAN FRBTTRASFr att publicera statistiska jmfrelser krvs tillgng till tillfrlitlig data som beskriver vrd och omsorg om ldre. Datatillgngen r god men kan frbttras avseende: Mjlighet att nationellt samla in statistik gllande

insatser i primrvrden. Insatser inom hlso- och sjukvrden utfrda av

andra yrkesgruppper n lkare. Behovsuppgifter inom socialtjnsten och

hlso- och sjukvrden. Tckningsgrad p kommunniv fr kvalitetsregister

som beskriver omrdena psykisk hlsa och demens. Personaluppgifter inom socialtjnsten och kommunal

hlso- och sjukvrd.

Brister i tillgng till data och datakvalitet har en begrnsande effekt p beskrivningen av kvaliteten inom vrden och omsorgen. Frslag till nya indikatorer diskuteras oftast fram mellan Socialstyrelsen, SKL, kommunrepresentanter och berrda kvalitetsregister. Det r vrdefullt fr oss att f terkoppling p indikatorer som presenteras i rapporten s att vi kan fortstta utvecklingsarbetet.

11tolkning och analys aV resultat

RELATIVA JMFRELSERGenom att presentera ppna jmfrelser fr vrden och omsorgen om ldre ges mjlighet till en mer faktabaserad diskussion om vrdens och omsorgens kvalitet. Rapporten ger ansvariga beslutsfattare, medarbetare, ldre, anhriga, media och andra intresserade mjlighet att agera, stlla frgor och delta i dialogen. Rapporten ger ocks ett un-derlag fr diskussioner om mjligheter fr en jmlik vrd och omsorg i hela landet, eftersom data finns uppdelad p kvinnor respektive mn i bilagor p Socialstyrelsens och SKLs hemsidor.

Redovisningen i rapporten har en beskrivande karaktr som ska underltta tolkningen av resultatet. I rapporten grs inga analyser av skillnader eller orsaker. Detta mste kommuner, landsting och regioner gra regionalt och lokalt. Resultatet p indikatorerna i rapporten mste relateras till de ml som finns angivna i den lokala eller regionala styr-ningen och ledningen av vrden och omsorgen om ldre

Tolkning och analys av resultatI bilaga 1 finns en tabell med resultatet p 31 indikatorer

p kommunniv, lnsniv samt riket. I tabellen kan varje kommun se vilket vrde den har fr respektive indikator. Kommunerna r sorterade lnsvis. Ibland saknar vissa kommuner ett resultat p en indikator. Det beror oftast p att det statistiska underlaget fr indikatorn r fr litet fr att publiceras, nmligen frre n 30 observationer eller svar.

Tabellen r frgad med grnt, gult och rtt. Grnt betyder att kommunvrdet p indikatorn hr till de 25 procent av kommunerna med bst vrde i frhllande till de andra kommunerna. Rtt fr de 25 procent av kommunerna med smst vrde och gult fr de 50 procent av kommunerna som ligger mitt emellan. Grnserna r markerade, i form av hgst och lgsta vrde fr gulfrgade kommuner, i tabell-huvudet i bilaga 1.

Antalet kommuner i de tre frggrupperna varierar be-roende p vilken indikator det gller och spridningen av resultatet p indikatorn. Jmfrelserna r relativa, alla


kommuners vrden relateras till varandra. Det innebr att en kommun kan ha ett grnt vrde p en indikator ena ret, och f ett rtt vrde p samma indikator ret drp. Om detta intrffar kan det bero p att mnga kommuner frbttrat sitt vrde p indikatorn i hgre grad n den egna kommunen. Varken rikets medelvrde eller ett grnt resultat behver i sig inte vara ett bra resultat. En av frde-larna med den frgsatta jmfrelsen r att det r ltt att f en verblick. De relativa jmfrelserna r ocks anvndbara s lnge det inte finns ngra exakta och verenskomna mlvrden fr de enskilda indikatorerna p nationell niv. Nr en kommun har ett bttre vrde n den egna kom-munen, indikerar det att det bttre vrdet gr att uppn.

Tabellen innehller ven 15 strukturella bakgrunds-mtt som inte har frgsatts. De ingr inte i jmfrelserna mellan kommunerna men kan vara std vid egna analyser.

RIKETS GENOMSNITT OCH VARIATIONFr att tolka resultatet p en indikator r det viktigt att g tillbaka till datakllan fr att f frstelse fr indikatorns uppbyggnad, vad den avser att mta, tckningsgrad, mt-period och svarsfrekvens. Denna information finns i bilaga 2 Beskrivning av indikatorerna.

Fr nstan alla indikatorer finns det en stor spridning mellan kommunerna. Variationen kan bero p mnga olika faktorer, till exempel befolkningens lderssamman-sttning, hlsa, de ldres behov, samarbetet mellan kom-mun och landsting och kommunens geografi. Men en del av variationen beror ocks p att det finns kommuner och landsting som har hittat ett bttre stt att organisera och bedriva vrden och omsorgen.

Fr alla indikatorer anger vi ett medelvrde eller median, fr riket. Det finns en risk att rikets vrde uppfattas som ett medelgott resultat. Rikets vrde r dock ett statistiskt vrde, ett utfall av allas resultat, och behver inte vara ett efterstrvansvrt vrde. I den lokala analysen br fokus ligga p, dels de tidigare resultaten, dels relationen till andra jmfrbara kommuner. Det r allts relevant att relatera resultatet i ppna jmfrelser till lokala och regionala ml fr berrda indikatorer. Har en kommun, eller ett ln, lyckats n ett hgt vrde p en indikator r det vrdet fullt mjligt att uppn fr andra.

Analysera resultatet lokalt och regionalt Fr att en kommun eller ett landsting och region ska kunna omstta resultatet av en indikator i lokalt och regionalt frbttringsarbete, krvs bde frstelse fr, och analys av vad som pverkar varje enskild indikator. Egna analyser r ndvndiga fr att kunna prioritera rtt tgrder nr man vill frbttra det egna resultatet. Fr att strka ana-lyser och bearbetningar av jmfrelserna behvs ofta mer information och fler uppgifter n vad som ryms i denna rapport. P lokal och regional niv finns statistik och nyck-eltal som r anvndbara i analysen. Det kan till exempel

handla om uppgifter om volymer, antal medarbetare med en viss kompetens och personalkontinuitet p rsbasis. Det finns ocks olika rapporter och webbplatser dr det gr att hmta information och mer detaljerade uppgifter som berr indikatorerna, bland annat www.socialstyrelsen.se/oppnajamforelser/aldreomsorg, www.kolada.se och www.senioralert.se.

Indikatorerna fr sammanhllen vrd och omsorg r ett underlag fr diskussion och gemensam analys mellan kommuner och landsting, samt fr den enskilda kom-munen. ppna jmfrelser kan anvndas inom den sam-verkansstruktur som finns i alla ln fr samverkan mellan kommun och landsting.

GRUPPINDELAD STATISTIK Vrden och omsorgen ska vara individanpassad och dr-med utg frn den enskildes behov. Dessutom ska vrden och omsorgen vara likvrdig oavsett om den enskilde r man eller kvinna, eller utifrn ngon annan av diskrimi-neringsgrunderna. Fr att belysa eventuella skillnader mellan mn och kvinnor s presenterar vi de flesta indi-katorer uppdelade fr mn respektive kvinnor. Syftet r att underltta jmstlldhetsanalyser. Fr ngra indikatorer r detta inte mjligt. Mnga sm kommuner saknar i denna rapport vrde fr mn respektive kvinnor. Det beror p att det statistiska vrdet r fr lgt (frre n 30 obervationer) fr att vi ska publicera uppgifter. Vrdet p indikatorerna finns uppdelade p mn och kvinnor i tabellbilaga 3, som finns p socialstyrelsen.se eller skl.se.

Resultat och analys p enhets- och verksamhetsnivVi publicerar resultaten fr indikatorerna p kommunniv. Det innebr att vi har slagit ihop resultat fr verksamheter och enheter inom en kommun till ett kommunresultat, det vill sga ett medel- eller medianvrde fr kommunen. I de flesta kommuner finns det en spridning av resultat mellan enheterna inom hemtjnsten respektive srskilt boende. Kommunerna kan analysera och jmfra resultat p verk-samhets- och enhetsniv fr vissa av indikatorerna. Fr de indikatorer som bygger p data frn enktunderskningen Vad tycker de ldre om ldreomsorgen? kan de kommuner som bisttt Socialstyrelsen med information om enheter och verksamheter ta del av resultat p denna niv. Materialet finns tillgngligt p Socialstyrelsens webbplats.

Kommunerna och landstingen eller regionerna kan dessutom anvnda sig av sina egna inloggningar till de kvalitetsregister som bisttt med data till rets ppna jm-frelser, fr att analysera resultat p enhets- och verksam-hetsniv. Dessa kvalitetsregister r Senior Alert, Svenska Palliativregistret och Riks-Stroke. Kommunerna har ven mjlighet att komplettera sina analyser med material frn Socialstyrelsens kommun- och enhetsunderskning inom ldreomsorgen. Dr finns data bde p kommunniv

13tolkning och analys aV resultat

och fr enskilda verksamheter och enheter. De resultat som presenteras fr enheter inom respektive kommun kan vara utformade p ett annat stt n indikatorerna som presenteras i denna rapport. Fr att tolka resultaten behvs drfr kunskap om hur indikatorerna r utformade. Information om indikatorerna finns i bilaga 2 Beskrivning av indikatorerna.

NATIONELLT OCH REGIONALT STDDet finns flera olika handbcker, underskningar och red-skap som kan vara ett std i arbetet med ppna jmfrelser: I SKL:s Handbok fr ppna jmfrelser inom socialtjnst

ges steg fr steg std fr hur resultaten kan tolkas och frsts. Handboken kan laddas ned frn www.skl.se.

Socialstyrelsens handbok fr effektivitetsanalyser, och effektivitet i praktiken www.socialstyrelsen.se.

I Kommun- och landstingsdatabasen, www.kolada.se gr det att gra analyser och vlja kommuner och landsting att jmfra sig med i Jmfraren. Mnga nyckeltal finns p enhetsniv fr hemtjnst respektive srskilt boende.

Ett jmfrelseverktyg fr ppna jmfrelser finns till-gnglig p Socialstyrelsens webbplats, oppnajamforelser.socialstyrelsen.se/aldreomsorg/Sidor/default.aspx.

I jmfrelseverktyget r det mjligt att se resultat och gra jmfrelser, skriva ut diagram fr enskilda indika-torer och gra egna urval av landsting och kommuner.

Resultat frn Socialstyrelsens rliga, nationella Kom-mun- och enhetsunderskning finns p Socialstyrelsens webbbplats.

Resultatet frn den nationella underskningen Vad tycker de ldre om ldreomsorgen? finns p Socialstyrelsens webbplats.

I ldreguiden finns uppgifter hmtade frn de bda ovanstende underskningarna om ldreomsorgen p enhetsniv, med information som riktas till befolkningen.

Officiell statistik inom omrdena socialtjnst, hlso- och sjukvrd samt lkemedel finns i Socialstyrelsens statistik-databas, www.socialstyrelsen.se/statistik/statistikdatabas.

Inom ramen fr den std- och samverkansstruktur som finns i alla ln, erbjuds stdjande aktiviteter fr att ka frstelsen och frbttra analysen av resultatet frn ppna jmfrelser. Ls mer p www.skl.se/evidensbaseradpraktik.


EFFEKTIVITET

LSTIPS OM EFFEKTIVITET:

Socialstyrelsen modell och handbok, http://www.socialstyrelsen.se/effektivitet

Expertgruppen fr studier i offentlig ekonomi (ESO) Rapport om produktivitetsutveckling inom offentlig sektor, http://eso.expertgrupp.se/wp-content/uploads/2012/07/2014_7-till-webben.pdf

Enkelt uttryckt handlar effektivitet om att gra rtt saker p rtt stt. Det finns en stor mngd litteratur fr den som r intresserad av att frdjupa sig inom omrdet effektivitet.

I tidigare rs rapporter har effektivitet diskuterats mer ur ett teoretiskt perspektiv. I rets rapport vill vi fokusera p den praktiska tillmpningen av effektivitetsdiskussionen, det vill sga hur man inom ldreomsorgen kan verka fr en mer effektiv verksamhet.

Effektivitet kan diskuteras utifrn effektivitet i relation till ml, effektivitet i jmfrelser samt utifrn ineffektivt resursutnyttjande. Vilken metod som vljs beror p vilka uppgifter som finns tillgngliga och vad det r man nskar belysa. Att mta effektivitet i relation till ml r den metod som krver mest uppgifter om resursanvndning, effekt-resultat och ml fr verksamheten. Har kommunerna inte mtbara ml i sina verksamheter r det lmpligare att de vljer metoden effektivitet i jmfrelse. Med hjlp av den tredje metoden, ineffektivt resursutnyttjande, berknas ondig resursanvndning, det vill sga resurser som kan anvndas bttre till andra insatser i verksamheten.

Oavsett angreppsstt s anvnder sig bde SKL och Socialstyrelsen av fyrfltsdiagram fr att synliggra resultat inom omrdet effektivitet. Metoden ger ett bra underlag till diskussion. Med hjlp av ett fyrfltsdiagram kan man ganska snart f syn p vad som verkar fungera bttre och vad som fungerar smre i en kommun eller verksamhet. Kostnadsdata fr kommuner, eller enheter, ritas in p den lodrta axeln i diagrammet och kvalitetsdata, till exempel en indikator frn underskningen Vad tycker de ldre om ldreomsorgen? ritas in i den vgrta axeln.

15effektiVitet

figur 1: Kommunernas kostnad per ldre som knner sig mycket trygg i srskilt boende (varje prick motsvarar en kommun)

1600000

1200000

800000

400000

20 40 60Trygghet (%) 80

Srs

kilt

boen

de, k

ostn

ad p

er b

ruka

reData br vljas med omsorg, s att de speglar resurstgng och det som ska stadkommas. Lt oss sga att det ver-gripande mlet med verksamheten r god livskvalitet fr brukare i srskilt boende. Om det inte finns ett mtt p livskvalitet s kan till exempel mttet fr trygghet i srskilt boende vara tillrckligt nra. P den vgrta axeln ritar vi i s fall in kommunernas (eller enheternas) vrde fr trygghet. Se fyrfltaren som exempel.

Genom att rita in bde kostnadsdata och kvalitetsdata fr till exempel alla enheter eller kommuner, framtrder en bild som sannolikt vcker nya frgor. Underlaget kan bidra till en balanserad diskussion mellan ekonomi och resultat fr brukaren, p svl kommunniv som enhets-niv. Diskussionen br involvera flera olika kompetenser och perspektiv. Vad kan vi lra av dem som lyckas bttre? Ofta finns det goda exempel inom den egna kommunen. Andra viktiga frgestllningar r bakomliggande orsaker, och vad dessa orsakats av.

Fr att komma lngre i analysen och nr man vill ta reda p varfr, rekommenderas att komplettera fyrflts- diagrammet med andra metoder, exempelvis fokusgrupper med personal och brukare. Att involvera brukare och dem det berr i frbttringsarbetet r en frutsttning fr ett lyckat resultat.

FRNDRA RADIKALT - INSPIRATION OCH TIPS P METODER FR INVOLVERING OCH TJNSTEDESIGN

http://webbutik.skl.se/sv/artiklar/forandra-radikalt-2.html


ldres hlsa och livssituation Andelen personer 65 r och ldre i Sverige kar och allt fler nr hg lder. Ju ldre vi blir, desto strre r risken att drabbas av en eller flera sjukdomar och antalet personer med mnga samtidiga sjukdomar blir fler.

Hlsan hos ldre personer pverkas bland annat av den enskildes ldres livssituation och av socioekonomiska fr-utsttningar, tidigare hlsoproblem, sociala ntverk och kn. Fysisk aktivitet, matvanor, rkvanor och alkoholkonsumtion pverkar hlsan genom hela livet. Sjlvstndighet r en viktig aspekt av hlsa - att vara rrlig och oberoende, att kunna fatta egna beslut, att kunna ta sig ut p egen hand, delta i aktiviteter och att trffa vnner och bekanta. Frlust av oberoende kan leda till snkt livskvalitet, smre hlsa, som i sin tur kan snka motstndskraften och ka mottag-ligheten fr sjukdomar, vilket i frlngningen kar behovet av insatser frn kommun och landsting.

Alkoholkonsumtionen hos ldre personer har upp-mrksammats under senare r. Den kar, framfr allt bland ldre kvinnor. ven om alkoholddligheten har

kat bland kvinnor, s r det mer n tre gnger s vanligt att mn dr i alkoholrelaterade sjukdomar jmfrt med kvinnor. r 2014 avled 31 mn, jmfrt med 10 kvinnor per 100000 invnare i alkoholrelaterade skador [1].

LDRE I SVERIGE OCH VRLDEN Medellivslngd anvnds ofta som ett vlfrdsmtt. Det ingr bland annat i FN:s Human Development Index (HDI) som ett mtt p ett lands utvecklingsniv. Sverige har idag en av vrldens ldsta befolkningar. Enligt den senaste Global Age Watch-rapporten1 s r Sverige det tredje bsta landet att ldras i, efter Schweiz och Norge. I rapporten har 96 lnder granskats utifrn bland annat pensionssystem och de ldres hlsa.

1 Rapporten r framtagen av Help age International tillsammans med forskare vid universitet i Southhampton i Storbritannien. I rapporten jmfrs ldres situation i 96 olika lnder.

17ldres hlsa och liVssituation

Begreppet healthy life years berknar hur mnga friska r man i genomsnitt kan frvnta sig efter att ha fyllt 65 r. Sverige toppar statistiken med i genomsnitt 13,8 friska r fr kvinnor och 12,9 friska r fr mn. Detta betyder ocks att ldre kvinnor i Sverige har 7,5 r med en eller flera sjukdomar i livets slut och fr mn r det i genomsnitt 5,9 r i livets slut som levs med en eller flera samtidiga sjukdomar.

ldre i SverigeI december 2014 var 20 procent av Sveriges befolkning 65 r eller ldre. Det betyder drygt 1,9 miljoner personer och av dessa var nstan en halv miljon ver 80 r. Sedan 1990-talet har medellivslngden kat fr bde kvinnor och mn i Sverige. r 2014 var medellivslngden fr kvinnor drygt 84 r, och fr mn drygt 80 r. Den terstende medellivslngden vid 65 rs lder var fr kvinnor 21,48 r och fr mn 18,86 r.

Vid rsskiftet 2014-2015 var andelen personer 65 r och ldre bland utrikesfdda 15 procent och bland inrikesfdda personer var andelen 20 procent. Skillnaden i andel personer 65 r och ldre mellan de tv grupperna beror p att gruppernas olika ldersstrukturer.

Medellivslngden skiljer sig inte bara mellan kvinnor och mn, det finns ocks geografiska skillnader. I tabell 1 redovisar vi de fem kommuner med lngst respektive kortast medellivslngd mellan ren 2010-2014. Hgst fr-vntad medellivslngd har kvinnor i Danderyds kommun, 86,4 r, och mn i Danderyds kommun, 83,5 r. Kortast medellivslngd har kvinnorna i Norsj kommun och mn-nen i Haparanda kommun med 79,4 r respektive 75.1 r [2].

Skillnaden mellan kommuner med lng och kort medellivslngd har kat, srskilt nr det gller kvinnor. I mindre kommuner kan medellivslngden i strre ut-strckning variera frn r till r n i strre kommuner. Det r stora skillnader mellan olika kommuner, men man br vara frsiktig med att dra alltfr lngtgende slutsatser eftersom mnga kommuner har en liten be-folkning och f ddsfall.

LDRES BOENDEDe allra flesta ver 65 r bor i helt vanliga bostder. Fr de flesta r det relativt oproblematiskt. Men funktions-frmgan avtar med ren, bde gllande hrsel, syn och rrelsefrmga. Med stigande lder drabbas ocks allt fler av kognitiv svikt, och sjukdomar som kan pverka svl den fysiska, psykiska som den sociala hlsan. Detta p-verkar i hg grad boendet och mjligheterna att bo kvar i sin invanda milj. Boendemiljn kan frmja hlsa men kan ocks medfra begrnsningar som kan medfra kat beroende och ofrivillig ensamhet.

Enligt SCB:s underskning av hushllens ekonomi frn 2012 bor ca 40 procent av alla seniorhushll i villa eller rad-hus, resterande bor i lgenhet. Det r vanligare att kvinnor bor i hyresrtt. De ensamboende kvinnorna utgr nstan 40 procent av alla seniorhushll [3].

Av de personer som r ver 65 r och som bor i fler- familjshus (lgenhet) saknar cirka hlften tillgng till hiss. Med stigande lder, och frsmrad funktionsfrmga, r det mnga som kommer att bli beroende av andra fr att klara vardagens uppgifter, s som att till exempel laga mat, handla och stda.

Kommunernas kostnader fr bostadsanpassningar har kat de senaste ren. r 2013 beviljades cirka 73 400 bostadsanpassningsbidrag, varav 72 procent gick till personer ver 70 r. Av dessa gick cirka tv tredjedelar av bidragen till kvinnor. Kommunernas kostnader fr bostadsanpassningsbidrag r 2013 uppgick till 1 060 mil-joner kronor.

HLSOSAMT LDRANDE, LIVSVILLKOR OCH VANORAllt fler personer 65 r och ldre kan och vill fortstta att arbeta. De flesta ldre r fram till 80-rsldern oberoende av hjlp och klarar sig p egen hand. Nr oberoendet brjar svikta r det vanligt att sammanboende partner eller vuxna barn bistr med olika sysslor.

tabell 1. Kommuner med lngst respektive kortast frvntad medellivslngd, uppdelat p mn och kvinnor, 20102014.

Lngst medellivslngd Kortast medellivslngd

Kommun Mn Kommun Kvinnor Kommun Mn Kommun Kvinnor

Danderyd 83,5 Danderyd 86,4 Haparanda 75,1 Norsj 79,4

Bollebygd 82,9 Bstad 86,3 Pajala 76,1 nge 80,8

Tby 82,5 Liding 86,0 Gllivare 76,1 sele 80,8

Eker 82,1 Tby 85,7 Ljusnarsberg 76,2 Svenljunga 81

Kunglv 82,1 Vadstena 85,7 verkalix 76,2 Kramfors 81

Klla: Befolkningsstatistik, Statistiska Centralbyrn.


Enligt SCB:s befolkningsprognos kommer mnga personer vara friska hgt upp i ren. Men frutsttningar fr ett gott ldrande ser olika ut bland olika grupper av ldre och det finns ocks geografiska skillnader. Hlsan fortstter att vara ojmlik, hela livet. ldre med hgre utbildning r mer friska och fria frn sjukdom n ldre med kort utbildning. Det finns skillnader mellan kvinnor och mn nr det gller hlsa och behov av hlso- och sjukvrd.

Ur den senaste befolkningsunderskningen Hlsa p lika villkor som Folkhlsomyndigheten genomfrde r 2014 framkommer bland annat 75 procent av kvinnorna och 68 procent av mnnen i

ldern 65 - 84 r svarar att de har ganska eller mycket bra tandhlsa.

Andelen med BMI ver 30 (fetma) r hgre i ldersgruppen 65 - 84 r n i vriga ldersgrupper i befolkningen.

Alkoholkonsumtionen har en kande trend fr bde mn och kvinnor i ldersgruppen 65 - 84 r.

Kvinnor och mn i ldersgruppen 65 - 84 r r mer stillasittande n vriga ldersgrupper.

10 procent i ldersgruppen 65 - 84 r uppger att de rker dagligen, och det r vanligare bland kvinnor [4].

Nedsatt funktionsfrmga r den enskilt viktigaste faktorn som pverkar behovet av hemtjnst. Det kan handla om minskad rrlighet, kognitiv svikt, smrta och mindre ork. Detta begrnsar mjligheterna att klara av dagliga sysslor och kar behovet av hjlp frn bland annat hemtjnsten [5].

Hlsofrmjande och frebyggande insatser, ven i hga ldrar, har positiva effekter p hlsan och livskvaliteten hos ldre personer. Det gller bde fysisk aktivitet, mentala och sociala aktiviteter. Aktuell forskning visar att bland annat styrketrning kar rrligheten i lederna och snker blodtryck, vilket leder till bttre livskvalitet och hgre sjlvstndighet.

Den kande andelen ldre medfr ett kat behov av satsningar p hlsofrmjande och sjukdomsfrebyggande tgrder. Kommuner och landsting har ett viktigt uppdrag att p olika stt frmja hlsa och ett hlsosamt ldrande i sin befolkning. tgrder som frmjar, bevarar och strker det friska br omfatta samtliga ldre. Forskningen har visat att det r klokt att erbjuda mtesplatser och restauranger med inriktning p seniorer, ge std till freningsliv och att skapa frutsttningar fr olika former av fysisk aktivitet riktat till seniorer, bde individuellt och i grupp.

LDRES HLSOPROBLEMldre personer har en kad risk att drabbas av kroniska sjukdomar och flera samtidiga sjukdomar eller skador. Sjukdomarna och skadorna kan medfra funktionsned-sttningar, till exempel rrelsehinder och nedsatt kognitiv frmga och kondition.

I tabell 2 redovisar vi de vanligaste diagnoserna fr personer 65 r och ldre i slutenvrden, med de vanligaste diagnoserna verst.

tabell 2. De vanligaste huvuddiagnoserna vid slutenvrd fr personer 65 r och ldre, uppdelat p mn och kvinnor, r 2014.

Mn Kvinnor

Hjrtinsufficiens Frakturer p lr och hft

Ischemisk kranskrlssjukdom Hjrtinsufficiens

Frmaksflimmer

och frmaksfladder

Frmaksflimmer

och frmaksfladder

Cerebral infarkt Cerebral infarkt

Pneumoni Kroniskt obstruktiv

lungsjukdom

Angina pectoris Ischemisk kranskrlssjukdom

Brst- och strupsmrtor Brst- och strupsmrtor

Kroniskt obstruktiv

lungsjukdom

Pneumoni

Urinvgsinfektion Urinvgsinfektion

Frakturer p lr och hft Hft- och knledsartros

Klla: Patientregistret, Socialstyrelsen.

Gruppen av ldre med omfattande sjukvrd och omsorg kallas ofta fr de mest sjuka ldre och gruppen utgrs av cirka 300 000 individer [6]. Gruppen mest sjuka ldre har mer eller mindre regelbunden kontakt med primrvrd, ppen och sluten sjukhusvrd, hemtjnst, hemsjukvrd och omsorg i srskilt boende. De har varierande behov och gruppen r inte homogen, vilket innebr att de ocks har olika syn och frvntningar p vrden och omsorgen. I fljande avsnitt beskrivs ngra vanliga hlsoproblem hos ldre.

Fall och frakturerFallolyckor r idag den vanligaste skadeorsaken i Sverige och r ett folkhlsoproblem fr ldre. Tv tredjedelar av de som avlider till fljd av fall r 65 r eller ldre. ldre kvinnor drabbas av skador efter fall, i betydligt strre utstrckning n ldre mn. Fallskador kan f allvarliga konsekvenser i form av lidande och frsmrad livskvalitet, till exempel rrelsesvrigheter, isolering och kat beroende av andra. Mnga fallolyckor resulterar i hftfrakturer som utver lidande fr den drabbade ven medfr stora kostnader


fr samhllet. Mnga som drabbas av hftfraktur blir mer beroende av hemtjnst, och mnga ldre har svrt att terf sin tidigare funktionsniv.

Bland riskfaktorerna fr fallolyckor fr ldre finns bland annat blodtrycksfall, underliggande sjukdomar, lg kroppsvikt samt lkemedelsanvndning. Fall- och skade-frebyggande aktiviteter r framgngsrika bde p individ- och befolkningsniv. Ngra exempel p fall- och skade- frebyggande tgrder r satsningar p fysisk aktivitet och balanstrning fr ldre, omgivning- och tillgnglighets- anpassning, snrjning och sandning, bra utomhus- belysning, behandling av benskrhet, regelbundna lkemedelsgenomgngar och synunderskningar. Mnga av dessa aktiviteter frutstter samarbete mellan kom-mun och landsting. Socialstyrelsen ska p uppdrag frn regeringen planera fr en webbutbildning kring fallskador riktad till verksamheter inom vrd och omsorg. I uppdraget

ingr ven att Socialstyrelsen, i dialog med SKL, ska ge-nomfra en utbildningsinsats riktad till ldre med infor-mation om hur de sjlva kan undvika fallskador [7].

DemenssjukdomarDemens r ett samlingsnamn fr en rad symtom som orsakas av hjrnskador. De kan yttra sig p olika stt beroende p vilka delar av hjrnan som drabbas. Vanligen frsmras minnet och frmgan att planera och genom-fra vardagliga sysslor. Sprk, tidsuppfattning och oriente-ringsfrmga r andra s kallade kognitiva frmgor som pverkas negativt. Till sjukdomsbilden hr ven oro, ned-stmdhet och beteendefrndringar. Symtomen leder ofta till att personer med demenssjukdom med tiden fr svrt att klara sig sjlv i det dagliga livet. Flest personer med de-menssjukdomar finns i gruppen ver 65 r, och risken fr att insjukna i demenssjukdom kar med stigande lder.

tabell 3. Antal personer som vrdats med demensdiagnos (huvud- eller bidiagnos) i ppen specialiserad vrd och slutenvrd som var i livet sista december 2014 samt antal personer med demenslkemedel r 2014, uppdelat per ln.

LnAntal med

demensdiagnosAndel (%) av totalen med demensdiagnos

Antal personer med demenslkemedel (N06D)

Andel (%) av totalen med demenslkemedel

Stockholm 15994 24,5 9276 18,8

Uppsala 2284 3,5 1688 3,4

Sdermanland 1650 2,5 1343 2,7

stergtland 2387 3,7 2148 4,3

Jnkping 2169 3,3 1750 3,5

Kronoberg 1137 1,7 846 1,7

Kalmar 2013 3,1 1835 3,7

Gotland 408 0,6 352 0,7

Blekinge 1087 1,7 734 1,5

Skne 8197 12,5 6105 12,4

Halland 1830 2,8 1140 2,3

Vstra Gtaland 8673 13,3 8014 16,2

Vrmland 1891 2,9 1913 3,9

rebro 1679 2,6 1039 2,1

Vstmanland 1599 2,4 1957 4,0

Dalarna 1952 3,0 1699 3,4

Gvleborg 2085 3,2 1754 3,5

Vsternorrland 1976 3,0 1333 2,7

Jmtland 673 1,0 709 1,4

Vsterbotten 3194 4,9 2186 4,4

Norrbotten 2504 3,8 1757 3,6

Totalt 65382 100 49416 100,0

Klla: Patientregistret och lkemedelsregistret, Socialstyrelsen.


Men demens r inte en del av ett naturligt ldrande. Demens orsakas av hjrnskador, som kan bero p cirka 100 olika sjukdomar och sjukdomstillstnd. I Sverige berknas 160000 personer leva med demenssjukdom, och varje r insjuknar cirka 25000 personer. tta procent av alla som r 65 r eller ldre och nstan hlften av alla som r 90 r eller ldre har en demenssjukdom. r 2025 frvntas antalet personer som lever med en demenssjukdom uppg till 180000. Den vanligaste demenssjukdomen r Alzheimers sjukdom som drabbar 60-70 procent av alla insjuknade. Vaskulr demens och frontotemporal demens r ocks vanliga [8].

Den sista december r 2014 fanns drygt 65000 personer som vrdats med demens som diagnos. Flest antal finns i lnen med strst befolkning; Stockholm, Skne och Vstra Gtaland. Under 2014 fick cirka 49000 personer demenslkemedel och antal personer med demenslkemedel var strst till antalet i de befolkningsmssigt strsta lnen. Anledningen till att det uppskattade antalet personer med demenssjukdomar skiljer sig frn antalet som fr de-menslkemedel eller antalet som vrdats med demens som diagnos r inte faststlld. Skillnaden kan exempelvis bero p att mnga personer med demens fr vrd i primrvrden dr det saknas nationella hlsodataregister.

Ddligheten i demenssjukdomar har kat och r nu drygt fyra gnger hgre n 1987, fr bde kvinnor och mn. En anledning till den kade ddligheten kan vara att lkare har blivit mer bengna att stta demens som ddsorsak. Samhllskostnaderna fr vrd och omsorg fr personer med demenssjukdom berknas uppg till drygt 63 miljarder kronor, varav merparten av kostnaderna faller p kommu-nerna. De nrstendes insatser har uppskattats till ett vrde av 10 miljarder kronor [9].

Tvngs- och begrnsningstgrderFrgor om tvngs- och begrnsningstgrder aktualiseras speciellt i verksamheter som ger vrd och omsorg till personer med nedsatt beslutsfrmga, s som ofta r fallet hos personer med demenssjukdomar. Tvngs- och begrnsningstgrder upplevs ofta som krnkande och inverkar negativt p personens vrdighet och sjlvknsla. Dessa tgrder stmmer inte verens med lagstiftningen som betonar vikten av den enskilda individens rtt till sjlvbestmmande. Mnga situationer som uppstr och riskerar att leda fram till att otilltna tvngs- och begrns-ningstgrder anvnds, kan frebyggas och undvikas. P Kunskapsguiden.se finns en rad olika vgledande material till std fr verksamhetsutveckling inom omrdet.

Fr mer information se http://www.kunskapsguiden.se/aldre/Teman/Tvang-och-begransningar/Sidor/Default.aspx.

Stroke Stroke r ett samlingsnamn fr hjrnskador som orsakas av en blodpropp eller bldning i hjrnan. Skadorna visar sig som en pltslig frlust av olika funktioner till exempel tal, rrelser, knsel och syn. Vid stroke krvs omedelbar sjukhusvrd.

I Sverige drabbas cirka 30000 personer rligen av stroke. Drygt 80 procent r 65 r och ldre, och risken fr stroke kar med stigande lder. Stroke r vanligare bland mn, men eftersom det finns fler kvinnor i den ldsta lders-gruppen r det faktiska antalet som insjuknar lika hgt hos kvinnor.

Insjuknandet i stroke har minskat sedan 1995. Minsk-ningen har gtt snabbare bland mn och knsskillnaderna har drmed minskat. Det frebyggande arbetet inom sam-hllet och sjukvrden har frbttrats, till exempel frbttrad lkemedelsbehandling mot hgt blodtryck och frre daglig- rkare i befolkningen.

Stroke utgr den vanligaste orsaken till neurologisk funk-tionsnedsttning hos vuxna och r den tredje vanligaste ddsorsaken efter hjrtinfarkt och cancer. Stroke r den somatiska sjukdom som svarar fr flest vrddagar p svenska sjukhus. Under ren 2012 till 2014 vrdades drygt 37 000 personer fr frstagngsstroke. Av dessa avled nstan 7000 personer inom 28 dagar [10].

Psykisk ohlsa Frekomsten av psykisk ohlsa bland personer ver 65 r r omfattande. Mnga drabbas ngon gng av depression. Mellan fem till tio procent av de ldre lider av ngest-sjukdom ofta i kombination med depression. Besvr av ngslan, oro och ngest samt smnbesvr r vanligt hos ldre. I ldersgruppen 85 r och ldre besvras var tredje kvinna och nstan var femte man av ngslan, oro eller ngest. Det frskrivs mer psykofarmaka till kvinnor n till mn. Den utbredda behandlingen med psykofarmaka bland ldre gr ocks att riskerna fr lkemedelsbiverk-ningar r hgre. ldre som regelbundet anvnder psyko-farmaka har kade risker fr exempelvis fallolyckor, mag- och tarmbldningar och risk fr frtida dd.

Det finns flera faktorer som kan orsaka psykisk ohlsa bland ldre personer. ldrandet fr ofta med sig frlust av frmga, frndrad identitet och ett frsvagat socialt ntverk. Ofrivillig ensamhet och isolering p grund av sjukdom eller nedsatt frmga, eller tillgnglighetsbrister i boendemiljn bidrar till nedstmdhet och oro hos mnga. Vissa lkeme-del kan utlsa psykiska besvr som en biverkning. ven fysisk sjukdom kar riskerna fr psykisk ohlsa. ldre med depressioner eller ngestsjukdomar har i strre om-fattning n vriga ldre, en stor samsjuklighet i svrare


somatiska sjukdomar, ssom hjrtsjukdomar och kroniska sjukdomar i luftvgarna.

En fjrdedel av alla sjlvmord begs av personer 65 r och ldre. Det r fler mn n kvinnor som begr sjlvmord. Mellan ren 1991 och 2011 har sjlvmorden dock nstan halverats bland bde kvinnor och mn i ldersgruppen 6584 r [11]. Alkoholkonsumtionen hos ldre kar. Risk-konsumtion av alkohol och andra substanser kan vara ett tecken p psykisk ohlsa hos ldre. Kommun och lands-ting kan var och en fr sig, och tillsammans gra mer fr att frbttra den psykiska hlsan hos ldre. Det handlar bde om frebyggande och frmjande insatser, s som att erbjuda mtesplatser till ldre, och adekvat diagnostik och lkemedelsbehandling. Bttre kunskap om ldrandet och psykisk hlsa hos personal som mter ldre i sin professio-nella vardag, till exempel personal i primrvrd och hem-tjnst, ger goda frutsttningar att tidigt identifiera ldre med psykisk ohlsa.

PSYKISK OHLSA BLAND LDRE MYNDIGHETSGEMENSAM SAMORDNING

Rdet fr statlig styrning med kunskap initierade r 2015 en frstudie inom omrdet ldres psykiska ohlsa. Syftet med frstudien var att identifiera problem och behov av styrning samt frslag till satsningar hos de myndigheter som ingr i rdet. Myndigheterna kommer under 2016 att samordna de aktiviteter som berr omrdet fr att skerstlla en effektiv statlig kunskapsstyrning.

Inom ramen fr omrdet psykisk ohlsa hos ldre planerar Socialstyrelsen bland annat att genomfra: Frdjupade analyser av vrd och omsorg om ldre

med psykisk ohlsa som bland annat ska resultera i ppna jmfrelser inom omrdet psykisk ohlsa hos ldre, frdjupad karlggning av sjlvmord bland ldre och registerbaserad kartlggning av frekomst av tvngsvrd och tvngstgrder bland ldre.

Fr mer information: www.socialstyrelsen.se/psykisk- ohalsa/aldrespsykiskahalsa.


Vrd och omsorg i ordinrt och srskilt boendeNYA INDIKATORERI r har vi valt att skapa nya indikatorer inom bde ordinrt och srskilt boende, med data frn 2015 rs underskning Vad tycker de ldre om ldreomsorgen? Motivet till denna frndring r att alla kommuner, och utfrare, sedan oktober 2015 har tillgng till resultat p enhetsniv och kommunniv frn underskningen. Vi har valt att sl ihop resultatet frn flera frgor, fr att f en bredare belysning p bland annat trygghet, bemtande och delaktighet.

KOMMUNENS ANSVAR OCH UTFRARE Detta avsnitt belyser vrd och omsorg i ordinrt och sr-skilt boende. Kommunerna har huvudansvaret fr ldreomsorgen, bland annat den verksamhet som bedrivs inom hemtjnsten och i srskilda boenden. Sedan r 2009 kan kommunerna vlja att tillmpa lagen om valfrihets-

system i ldreomsorgen (LOV). Lagen ger mjlighet fr privata och ideella aktrer att utfra bland annat hem-tjnst enligt specifika kvalitetskriterier med ersttning frn kommunen. Mellan 2011 och 2014 frdelade Social- styrelsen p regeringens uppdrag 71,8 miljoner kronor i stimulansbidrag till kommuner som ville infra och utveckla valfrihetssystem enligt lagen om valfrihet, LOV i socialtjnsten. Satsningen utvrderades 2015 av Social- styrelsen.

Resultatet visade bland annat att valfrihetssystem enligt LOV hade infrts i socialtjnsten i fler n hlften (155 stycken) av kommunerna. I dessa kommuner var valfriheten strst inom ldreomsorgen och var vanligast vid personlig omvrdnad (83 procent) och serviceinsatser (73 procent) i hemtjnsten. Inom vriga omrden r valfriheten inte lika utbredd. Efter personlig omvrdnad och service,

23Vrd och omsorg i ordinrt och srskilt boende

r valfrihet vanligast i hemsjukvrd dr kommunen ver-tagit ansvaret frn landstinget (32 procent). Sju kommuner (6 procent) uppger att de erbjuder valfrihet inom srskilt boende [12].

Kommunerna r skyldiga att flja upp verksamheten och om ett valfrihetssystem tillmpas, mste kommunen informera p ett sakligt, relevant och tillgngligt stt fr att underltta den enskildes val av utfrare.

Med hemtjnst menas en behovsbedmd insats i form av service och personlig omvrdnad som utfrs i den ldres bostad. Det kan handla om praktisk service som att stda, handla och laga mat. Beroende p den ldres behov kan hjlpen ocks innefatta personlig omvrdnad till exempel hjlp med hygien, std vid frflyttning, och annan om-sorg, flera gnger om dagen och ven hjlp nattetid.

I oktober 2014 hade drygt 161 000 personer ver 65 r i ordinrt boende en eller flera insatser av hemtjnst. Nstan 48000 personer ver 65 r hade beslut om mat-distribution [13].

I oktober 2014 bodde drygt 81 000 personer ver 65 r i permanenta srskilda boendeformer. Det motsvarar cirka 5 procent av befolkningen ver 65 r [13]. Srskilt boende r ett individuellt behovsprvat boende fr service, vrd och omsorg som kommunerna tillhandahller till personer som behver behver dessa insatser dygnet runt. De allra flesta som bor i srskilt boende behver omfattande hjlp flera gnger under dygnet, p grund av sjukdom, funk-tionsnedsttning och oro. Det kan till exempel handla om hjlp med att frflytta sig, att ta lkemedel, att ta, att skta den personliga hygienen eller att delta i aktiviteter. Mnga av de ldre har kognitiva sjukdomar och besvr och behver drfr srskilt anpassad vrd och omsorg.

Det finns cirka 203 000 trygghetslarm i landet varav 54 000 r digitala (27 procent r 2015). Vid mtningen r

2014 fanns det cirka 30 000 digitala trygghetslarm. Det har allts skett en kning med 24 000 digitala larm (80 procent). Andelen kommuner som enbart har digitala larm har ocks kat frn 9 till 16 procent [14].

Det saknas n s lnge nationella uppgifter om behov och funktionsfrmga hos ldre med hemtjnst eller som beviljats srskilt boende. ver 240 kommuner har beslutat att tillmpa ldres behov i centrum (BIC), som r en modell fr strukturerad behovsbedmning med hjlp av ett gemensamt facksprk, Klassifikation av funk-tionstillstnd, funktionshinder och hlsa - ICF. ICF ingr i WHO-familjens klassifikationer. Socialstyrelsen har tagit fram modellen, och erbjuder olika former av std i tillmp-ning och modellen kan p sikt bidra till frbttrad nationell statistik. Med en frbttrad nationell statistik dr den ldres behov och funktionsfrmga bedms mer likartat, kan jmfrelser baseras p insatsernas effekt.

Kommunerna ska enligt socialtjnstlagen 5 kap. 4 (2001:453) inrikta ldreomsorgen s att ldre personer fr ett vrdigt liv och knner vlbefinnande. Frutsttning-arna och ambitionsniverna skiljer sig t mellan landets kommuner.

De flesta ldre r fortsatt njda med bde hemtjnsten och srskilt boende och ger generellt goda omdmen om ldreomsorgen i sin helhet. Spridningen mellan kom-munerna med det hgsta och lgsta vrdet per indikator skdliggrs p varje indikator fr hemtjnst respektive srskilt boende i figur 2.

INDIKATORER FR VRD OCH OMSORG I ORDINRT BOENDEI detta avsnitt redovisas resultaten fr sju indikatorer som avser att spegla delar av kvaliteten i ordinrt boende. Fyra av indikatorerna r helt nya, men bygger p data frn 2015

figur 2: versikt gllande resultat frn indikatorer frn Vad tycker de ldre om ldreomsorgen?, redovisat fr hemtjnst och srskilt boende, r 2015.

Klla: Vad tycker de ldre om ldreomsorgen?, Socialstyrelsen.

Helhetsbedmning

Aktiviteter och knsla av ensamhet

Boendemilj

Mat och mltidsmilj

Inytande och tillrckligt med tid

Kontakt med personal

Bemtande, frtroende och trygghet

0 20 40 60 80 100

n Sbo n Hemtjnst Procentandel njda brukare


rs underskning Vad tycker de ldre om ldreomsorgen? Det r drfr inte mjligt att jmfra resultatet p dessa indikatorer med fregende r. Tillgng till data p bde kommun- och enhetsniv frn underskningen Vad tycker de ldre om ldreomsorgen? r 2015, finns p www.social-styrelsen.se, samt p www.kolada.se. Alla indikatorer i detta avsnitt finns i kommuntabellen, bilaga 1. Fljande indikatorer redovisas fr ordinrt boende: 1. Bemtande, frtroende och trygghet i hemtjnsten,

ny indikator.2. Kontakt med personal i ordinrt boende, ny indikator.3. Mjlighet att pverka i hemtjnsten, ny indikator.4. Riskfrebyggande tgrder.5. Personalkontinuitet inom hemtjnsten.6. Frndring av sjlvskattade hlsa mellan r 2014

och 2015, ny indikator.7. Andel ldre som r njda med hemtjnsten i sin helhet.

I tabell 4 redovisas resultat fr riket fr samtliga indika-torer inom ordinrt boende uppdelat p kvinnor och mn. Syftet r att ge en verskdlig bild av resultat fr riket och skillnader mellan mn och kvinnor. Av de indikatorer som presenterats uppdelat p kvinnor och mn inom ordinrt boende har mn bttre resultat fr tre indikatorer och fr tv av indikatorerna r resultaten samma fr mn och kvinnor.

tabell 4. Resultat fr riket fr indikatorer redovisade inom ordinrt boende, uppdelat kvinnor och mn r 2015.

Indikator Riket Kvinnor Mn

1. Bemtande, frtroende och trygghet i hemtjnsten (%)

40 39 41

2. Kontakt med personal i ordinrt boende (%)

45 44 47

3. Mjlighet att pverka i hemtjnsten (%) 49 48 51

4. Riskfrebyggande tgrder (%) 35 35 35

5. Personalkontinuitet i hemtjnsten (Antal)

15 - -

6. Frndring av sjlvskattad hlsa (%) -0,7 - -

7. Hemtjnsten i sin helhet (%) 89 89 89

Klla: Vad tycker de ldre om ldreomsorgen?, Socialstyrelsen, Svenska palliativregistret, Kommunernas egna underskningar, Kolada.

1 . BEMTANDE, FRTROENDE OCH TRYGGHET I HEMTJNSTldre personer som behver hjlp och std i sitt dagliga liv befinner sig i beroendestllning gentemot bistnds-handlggare och personal inom ldreomsorgen. Att knna tillit och frtroende till de som ger std och att bli sedd och respekterad r viktigt fr knslan av trygghet. Trygghet fr ldre personer med hemtjnstinsatser bygger bland annat

figur 3: Kommunerna frdelade efter andel ldre som uppger ett positivt svar p frgor om bemtande, frtroende och trygghet med hemtjnst r 2015.

Antal kommuner

Klla: Vad tycker de ldre om ldreomsorgen? Socialstyrelsen 2015.

Kommuner med: l 25 % lgsta vrden l 50 % mellersta vrden l 25 % hgsta vrden Procent

30

25

20

15

10

5

0

35

20 30 40 50 60 70


p frtroende fr personalen. Frtroende skapas bland annat genom personalens utfrande och bemtande.

I underskningen Vad tycker de ldre om ldreomsorgen? finns frgor om den ldres upplevelse av bemtande, frtroende fr hemtjnstpersonalen samt trygghet med hemtjnst. Indikatorn visar andel ldre som uppgett ett positivt svar p de tre frgorna:

- Brukar personalen bemta dig p ett bra stt? - Hur tryggt eller otryggt knns det att bo hemma med std frn hemtjnsten?

- Knner du frtroende fr personalen som kommer hem till dig?

Andelen ldre som avgett ett positivt svar p alla tre frgorna varierar mellan 24 och 66 procent bland kommunerna. Fr riket ligger vrdet p 40 procent, och bland mn var andelen 41 procent jmfrt med 39 procent bland kvinnorna. Resultatet gr inte att jmfra med tidigare r. Andelen mn som svarat positivt r hgre n andelen kvinnor. Arjeplog r den kommun med hgst andel ldre som knner frtroende fr personalen, som alltid blir bra bemtta och knner sig mycket trygga med hemtjnsten. I kom-munerna deshg, Osby, Grums och Kiruna har de ldre med hemtjnst ocks angett hga vrden fr frtroende, bemtande och trygghet.

tabell 5. Kommunerna med hgst andel ldre som knner frtroende fr personalen, som alltid blir bra bemtta och knner sig mycket trygga med hemtjnsten, r 2015.

Kommun Andel (%) Rang

Arjeplog 66 1

Kiruna 57 2

deshg 57 2

Osby 57 2

Grums 57 2


2 . KONTAKT MED PERSONAL I ORDINRT BOENDEFr att uppn god kvalitet r tillgnglighet till vrdens och omsorgens personal en viktig aspekt fr de ldre. Tillgng-ligheten till vrd- och omsorgspersonal pverkar ocks upplevelsen av trygghet. Tillgnglighet handlar bland annat om att vrden och omsorgen ska ges i rimlig tid och efter behov, att vrden och omsorgen r geografiskt och tids-mssigt tillgnglig och att informationen r anpassad till gruppers och individers behov. Lokalerna dr vrden bedrivs ska ocks vara tillgngliga.

Indikatorn Kontakt med personal i ordinrt boende avser att belysa tillgnglighet till vrd- och omsorgspersonal. Indikatorn r ny, och utgrs av positiva svar p nedanst-

ende tre frgor frn 2015 rs underskning Vad tycker de ldre om ldreomsorgen?

- Hur ltt eller svrt r det att trffa sjukskterska vid behov?

- Hur ltt eller svrt r det att trffa lkare vid behov? - Hur ltt eller svrt r det att f kontakt med hemtjnstpersonalen?

P riksniv svarar 45 procent av ldre med hemtjnst att det r mycket eller ganska ltt att f kontakt med sjukskterska, lkare och hemtjnstens personal. Kommunernas resultat varierar mellan 25 och 76 procent. Mnnen r ngot mer njda med tillgngligheten n kvinnorna.

Gnosj r den kommun med hgst andel ldre som tycker att det r mycket eller ganska ltt att f kontakt med sjukskterska, lkare och hemtjnstens personal. ldre med hemtjnst i kommunerna Gullspng, Dals Ed, Vrmd och Nordanstig har ocks angett hga vrden fr tillgng-lighet till vrdens och omsorgens personal.

tabell 6. Kommunerna med hgst andel ldre som anser att det r mycket eller ganska ltt att f kontakt med sjukskterska, lkare och hemtjnstens personal, r 2015.


Gnosj 76 1

Gullspng 74 2

Dals Ed 69 3

Vrmd 67 4

Nordanstig 67 4


3 . INFLYTANDE OCH TILLRCKLIGT MED TID I HEMTJNSTENBrukare och patienter som aktiva medskapare i den egna vrden och omsorgen r en vxande ambition i vrden och omsorgen om ldre. Det handlar om synen p den ldres rtt att bestmma och relationen mellan den som ger vrd, omsorg och std och den som tar emot. Medska-pande kan handla om att systematiskt ta tillvara p den ldres erfarenheter, att i handling bekrfta att den ldre inte r en passiv mottagare av service och vrd, och att se att den ldre bidrar med sina erfarenheter och nskeml. Det kan i slutndan skapa en bttre och mer individuellt anpassad vrd och omsorg.

Inflytande och delaktighet r grundlggande faktorer fr att den ldre ska kunna pverka sin egen livssituation och behlla en hg grad av sjlvbestmmande och integritet. Den ldres medverkan r viktig bde nr vrden och omsorgen ska planeras och nr den utfrs. Delaktighet krver en indi-viduell och situationsanpassad information, fr att den ldre ska knna inflytande ver den egna omsorgen och vrden.


I rets rapport presenteras en ny indikator Mjlighet att pverka i hemtjnsten. Indikatorn avser att belysa den ldres mjlighet att pverka hemtjnstens utfrande, och utgrs av positiva svar p nedanstende tre frgor frn 2015 rs underskning Vad tycker de ldre om ldreomsorgen?

- Brukar personalen ta hnsyn till dina sikter och nskeml om hur hjlpen ska utfras?

- Brukar du kunna pverka vid vilka tider personalen kommer?

- Brukar personalen ha tillrckligt med tid fr att kunna utfra sitt arbete hos dig?

P riksniv svarar 49 procent av ldre med hemtjnst att de alltid eller oftast kan pverka. Kommunernas resultat varierar mellan 25 och 69 procent. Mnnen upplever i hgre grad n kvinnorna att det r mjligt att pverka hemtjnstens utfrande. 51 procent av mnnen och 48 procent av kvin-norna svarar att de alltid eller oftast kan pverka.

Gnosj r den kommun med hgst andel ldre som tycker att de alltid eller oftast kan pverka hemtjnsten. ldre med hemtjnst i kommunerna Lidkping, Nacka, Salem och Trosa har ocks angett hga vrden fr mjlig-heten att pverka hemtjnsten.

tabell 7. Kommunerna med hgst andel ldre som anser att de alltid eller oftast kan pverka hemtjnstens utfrande, tidpunkt samt omfattning i tid, r 2015.


Gnosj 69 1

Lidkping 67 2

Nacka 66 3

Salem 66 3

Trosa 65 5


4 . RISKFREBYGGANDE VRD OCH OMSORG I ORDINRT BOENDEven i rets rapport presenterar vi en sammanslagen in-dikator fr riskfrebyggande vrd och omsorg i ordinrt boende. Indikatorn bygger p data frn kvalitetsregistret Senior Alert. Indikatorn r densamma i r som frra ret och allts jmfrbar. Indikatorn i ordinrt boende visar sammantaget tgrder vid risk fr fall, undernring, tryck-sr och nedsatt munhlsa fr personer ver 65 r med hlso- och sjukvrd i ordinrt boende (hemsjukvrd).

Fr att uppn en god kvalitet i vrden och omsorgen om sjuka ldre mste den baseras p bsta mjliga kunskap. Att arbeta kunskapsbaserat innebr bland annat att syste-matiskt och strukturerat identifiera risker p individniv,

till exempel risk fr fall, och vidta tgrder nr en risk har identifierats. Dokumentationen r en del av det kunskaps-baserade arbetssttet.

I rets rapport har 130 kommuner ett resultat p denna indikator, vilket r 13 kommuner fler n frra ret. Men tckningsgraden, det vill sga antalet registreringar i kvalitetsregistret p kommunniv, r fortfarande frhl-landevis lg. Det innebr att mnga kommuner ven i r saknar uppgift fr det riskfrebyggande arbetet i hem-sjukvrden. Det finns geografiska skillnader nr det gller registreringarna i Senior Alert. I vissa ln saknar alla kom-muner i lnet ett resultat, och i till exempel Halland, rebro och Srmland har alla eller nstan alla kommuner ett resultat fr det riskfrebyggande arbetet i hemsjukvrden.

Resultatet fr indikatorn visar att 35 procent av de som har bedmts ha risk fr ett eller flera av omrdena, ven ftt minst en tgrd per omrde. Spridningen mellan kom-munerna r stor och resultaten varierar mellan 0 och 83 procent i andel personer med risk som ftt minst en t-grd. De fem kommuner med hgst resultat fr indikatorn framgr av tabell 8. Det r en ngot hgre andel kvinnor n mn som ftt frebyggande tgrder. Det r efterstr-vansvrt att ligga s nra 100 procent som mjligt.

tabell 8. Kommuner med de fem hgsta vrdena fr tgrdade risker fr personer ver 65 r med hemsjukvrd, r 2014-2015.

Kommun Andel (%) personer med tgrdad risk

Rang

Vnns 83 1

Mal 82 2

Heby 78 3

Bengtsfors 78 3

Klippan 74 5

Klla: Senior Alert.

5 . PERSONALKONTINUITET I HEMTJNSTENKontinuitet r en viktig kvalitetsaspekt vid vrd och omsorg av ldre. Det finns olika former av kontinuitet. Inom vrden och omsorgen brukar man tala om omsorgskontinuitet, som betyder att den vrd och omsorg som den ldre behver utfrs p ett likartat stt oavsett vem i personalgruppen som utfr den. Omsorgskontinuitet frutstter en syste-matisk och strukturerad dokumentation och en god flj-samhet till bland annat rutiner och genomfrandeplan. I dagslget finns inte frutsttningar att mta och jmfra omsorgskontinuiteten. Personalkontinuitet r en annan form av kontinuitet, som r mjlig att mta och jmfra. Personalkontinuitet innebr att den ldre, i strsta mjli-gaste mn, fr vrd och omsorg av samma personal.


Mnga ldre med hemtjnst mter i sin vardag personal frn olika yrkesgrupper och olika verksamheter och utfrare. Alla med olika uppdrag i syfte att ge vrd, std, service och omsorg. Nr sjlvstndigheten minskar och beroendet av andra kar r frtroende och tillit viktigt fr knslan av trygghet. Fr de flesta ldre r det mer tryggt att f std och hjlp av personal som de knner igen och dr man har byggt upp en msesidig relation.

Indikatorn fr personalkontinuitet mter antalet hem-tjnstpersonal som den ldre med hemtjnst mter under en 14-dagarsperiod. Uppgifterna r frivilligt rapporterade frn 213 kommuner, hsten 2015. Mtningen utfrdes mellan klockan 07.00 och 22.00. Hemsjukvrdspersonal rknas inte in i mttet. Uppgifterna finns ocks publicerade i Kommun- och landstingsdatabasen (Kolada). Det r efterstrvansvrt med ett lgt vrde p indikatorn. I mttet ingr personer 65 r och ldre som har tv eller fler besk av hem-tjnsten per dag, frutom trygghetslarm och matleveranser.

I genomsnitt mtte ldre med hemtjnst 15 olika personal frn hemtjnsten under de tv mtveckorna. Det innebr att personalkontinuiteten r p samma niv som hsten 2014. Det r 50 kommuner som har frbttrat sitt resultat och 85 kommuner som ftt ett smre resultat i r. Spridningen mellan kommunerna varierar mellan 7 och 23 personal.

Kommunerna med de bsta vrdena p indikatorn framgr av tabell 9.

tabell 9. Kommuner med bst resultat fr indikatorn personal-kontinuitet i hemtjnsten, hsten 2015.

Kommun Antal hemtjnstpersonal som en ldre mter under

en 14-dagarsperiod

Rang

Tby 7 1

Emmaboda 7 1

Nynshamn 8 3

Sundbyberg 8 3

Upplands Vsby 8 3

rnskldsvik 8 3

Krokom 8 3

Klla: Kommunernas egna underskningar, Kolada 2015.

Antalet personal som en person ver 65 r med hemtjnst mter under 14 dagarsperiod, har kat frn 12 personal r 2012 till 15 personal r 2015, och antalet deltagande kom-muner har varierat under ren, men med ett kande antal deltagande kommuner.

figur 4: Kommuner frdelade efter antal hemtjnstpersonal som den enskilde trade under en 14-dagarsperiod, r 2015.

Antal kommuner

Klla: Kommunernas egna underskningar, Kolada, 2015.

Kommuner med: l 25 % lgsta vrden l 50 % mellersta vrden l 25 % hgsta vrden Antal

30

25

20

15

10

5

0

35

5 10 15 20 25


6 . FRNDRING AV SJLVSKATTAD HLSA FR HEMTJNSTTAGARE 65 R OCH LDREIndikatorn frndring av sjlvskattad hlsa fr hemtjnst-tagare 65 r och ldre r ny och har tagits fram av Social-styrelsen inom ramen fr indikatorutvecklingen inom omrdet ldres rehabilitering. Indikatorn utgr frn en frga i Vad tycker de ldre om ldreomsorgen? dr de sva-rande graderar den sjlvupplevda hlsan. Fr att beskriva kommunernas vergripande arbete med ldres hlsa s anvnds frgan i underskningen till att belysa hur den sjlvskattade hlsan frndrats mellan tv r inom ett ln, en kommun, verksamhet eller enhet p gruppniv [15].

Frgan som indikatorn bygger p lyder: - Hur bedmer du ditt allmnna hlsotillstnd?Varje svarsalternativ, frutom inget svar och vet ej,

har gjorts om till ett vrde. Drefter har ett genomsnittligt vrde per individ och r tagits fram p gruppniv. Indikatorns vrde utgrs av den procentuella frndringen mellan ren och vrdet kan drfr vara bda positivt och negativt. Fr att en kommun ska f ett resultat presenterat s krvs att kommunen deltog och hade 30 eller fler sva-rande p den aktuella frgan underskningsren 2014 och 2015. Kommunernas resultat kan pverkas av antalet som besvarat frgan, liksom om kommunerna har lmnat

korrekta uppgifter angende vilka ldre som skulle besvara enkterna fr r 2014 och 2015. Kommunernas storlek p-verkar ocks indirekt resultatet.

I riket har vrdet p den sjlvskattade hlsan frsvagats ngot mellan r 2014 och 2015, med en nedgng p 0,7 procent. P kommunniv finns stora variationer och det r viktigt att de enskilda kommunerna bedmer om lokala variationer pverkats av kommunens storlek, inrap-porteringen till Vad tycker de ldre om ldreomsorgen? eller om det beror p de ldres upplevelser av den egna hlsan.

7 . BEDMNING AV HEMTJNSTEN I SIN HELHETldre personer med hemtjnstinsatser svarade p frgan Hur njd eller missnjd r du sammantaget med den hemtjnst du har? i underskningen Vad tycker de ldre om ldreomsorgen? Mttet beskriver andelen personer som sammantaget r mycket eller ganska njda med hemtjnsten r 2015.

89 procent av personer som har hemtjnstinsatser svarar att de sammantaget r mycket eller ganska njda med hemtjnsten. Resultatet fr riket var detsamma 2013 och 2014. Hr finns heller inga skillnader mellan mn och kvinnor. Resultaten bland kommunerna varierar mellan 70 till 99 procent. Helhetsbedmningen pverkas av en rad

figur 5: Kommunerna frdelade efter andel ldre som uppger att de sammantaget r mycket eller ganska njda med hemtjnsten, r 2015.

Antal kommuner



30

25

20

15

10

5

0

35

70 80 90 100


olika faktorer, varfr det kan vara svrt att analysera vad som har pverkat kommunens sammantagna resultat. 102 kommuner frbttrade resultatet mellan 2013 och 2015. I tabell 10 redovisas de 11 kommuner som lyckats bst med att frbttra sitt resultat under de tre senaste ren.

tabell 10. Kommuner med strst frbttring av helhetsbedmningen mellan ren 2015 och 2013, andel %.

Kommun 2015 2013 Frbttrat resultat (%)

Gllivare 86 76 10

Bromlla 93 83 10

Osby 98 90 8

Jokkmokk 98 90 8

Askersund 94 86 8

re 96 89 7

Ydre 96 89 7

Vnns 91 85 6

Sotens 93 87 6

Valdemarsvik 96 90 6

Ster 94 88 6


INDIKATORER FR VRD OCH OMSORG I SRSKILT BOENDEI detta avsnitt redovisas resultaten fr nio indikatorer som avser att spegla delar av kvaliteten i srskilt boende. Sju av indikatorerna r helt nya, varav sex bygger p data frn 2015 rs underskning Vad tycker de ldre om ldre-omsorgen? Det r drfr inte mjligt att jmfra resultatet p dessa indikatorer med fregende r. Tillgng till data p bde kommun- och enhetsniv frn underskningen Vad tycker de ldre om ldreomsorgen?, finns p www.socialstyrelsen.se, samt p www.kolada.se. Alla indikatorer i detta avsnitt finns i kommuntabellen, bilaga 1. Fljande indikatorer redovisas fr srskilt boende: 8. Bemtande, frtroende och trygghet i srskilt boende,

ny indikator.9. Kontakt med personal i srskilt boende, ny indikator.10. Mjlighet att pverka i srskilt boende, ny indikator.11. Mat och mltidsmilj i srskilt boende, ny indikator.12. Boendemilj i srskilt boende, ny indikator.13. Sociala aktiviteter och ensamhet i srskilt boende,

ny indikator.14. Riskfrebyggande tgrder.15. Bruk av tryckavlastande underlag, ny indikator.16. Andel ldre som r njda med srskilt boende i

sin helhet.


I tabell 11 redovisas resultat fr riket fr samtliga indika-torer inom srskilt boende uppdelat p kvinnor och mn. Syftet r att ge en verskdlig bild av resultat fr riket och skillnader mellan mn och kvinnor. Av de indikatorer som presenterats uppdelat p kvinnor och mn inom srskilt boende har mn bttre resultat fr fyra indikatorer och kvinnor har bttre resultat fr fem indikatorer.

tabell 11. Resultat fr riket fr indikatorer redovisade inom srskilt boende, uppdelat kvinnor och mn.

Indikator Riket Kvinnor Mn

8. Bemtande, frtroende och trygghet i srskilt boende (%)

40 41 40

9. Kontakt med personal i srskilt boende (%)

52 52 53

10. Mjlighet att pverka i srskilt boende (%)

40 40 41

11. Mat och mltidsmilj i srskilt boende (%)

62 61 63

12. Boendemilj i srskilt boende (%) 48 49 48

13. Sociala aktiviteter i srskilt boende (%) 45 46 43

14. Riskfrebyggande tgrder (%) 55 55 54

15. Bruk av tryckavlastande underlag (%) 31 30 31

16. Srskilt boende i sin helhet (%) 82 83 81

Klla: Vad tycker de ldre om ldreomsorgen?, Socialstyrelsen, Svenska palliativregistret, Senior Alert.

8 . BEMTANDE, FRTROENDE OCH TRYGGHET I SRSKILT BOENDEI mtet mellan personal och den enskilde ldre skapas grunden i vrden och omsorgen. Personalen ska bemta den enskilde utifrn dennes behov och frutsttningar. Bemtande handlar om ett samspel mellan mnniskor och den instllning som personer har till varandra och hur det kommer till uttryck i tal, handlingar, gester, ansikts- uttryck och tonfall. Ett gott bemtande r viktigt fr trygg-hetsknslan och r en frutsttning fr en god vrd och omsorg [16].

Indikatorn som presenteras r ny och kan drfr inte jmfras med vrden i tidigare ppna jmfrelser. Indika-torn utgrs av tre frgor frn Vad tycker de ldre om ldre-omsorgen?:

- Brukar personalen bemta dig p ett bra stt? - Hur tryggt eller otryggt knns det att bo p ditt ldreboende?

- Knner du frtroende fr personalen p ditt ldreboende?

Fr att en persons svar ska rknas som positivt ska denne svarat att personalen alltid bemter dem p ett bra stt, samtidigt som man angivit att man alltid knner sig trygg och har frtroende fr alla eller flertalet av personalen. I figur 6 presenteras kommunresultat.

figur 6: Kommunerna frdelade efter andel som uppger ett positivt svar p frgor om bemtande, frtroende och trygghet i srskilt boende.

Antal kommuner



0

5

10

15

20

25

20 30 40 50 60 70

Documents

7585 386 4