#9 • 2008 Tidningen för medarbetare inom Ericssonkoncernen

Så funkar det:MOBILA DATA-TJÄNSTER

CARL-HENRIC SVANBERG, V D O C H KONC E R NC H E F:

”Vi får inte fastna i föreställningen om

att det måste gå till på ett visst sätt”sidan 11sidan 32–34 sidan 5

Åretsmobil-bilder

SIDAN 10

Innovationenstvå ansikten

Aff ärer och teknik:

sidorna 16–25

NAINA SHARMA, ERICSSON MULTIMEDIA TRAINEE PROGRAM:

”I kaoset är vi fullständigt

hemma”

CARLVD O

”Vi få

att dn 11

GRAM:

gt

C269975_KO908.indd 1C269975_KO908.indd 1 08-12-10 15.31.1708-12-10 15.31.17

C269975_KO908.indd 2C269975_KO908.indd 2 08-12-10 11.10.4408-12-10 11.10.44

Innovation, det är vad detta nummer av Kontakten handlar om. Enligt Wikipe-dia är en innovation något som männis-kor faktiskt använder (tagits i bruk) till

skillnad mot en uppfi nning, där det räcker med en teoretisk tanke som har dokumen-terats för att existera eller någonting som utvecklats för eget bruk. På Wikipedia står också att en innovation är resultatet (pro-dukten) av en innovationsprocess, men att den inte behöver vara något man kan ta på, utan även en tjänst, en fi losofi eller helt enkelt ett nytt sätt att göra någonting på.

Hos oss på Ericsson är innovation inget nytt. Här arbetar vi ständigt med upp-fi nningar och innovationer. Det var så företagets grundare Lars Magnus Ericsson byggde upp verksamheten och så är det än i dag. Det räcker att gå mellan recep-tionen på huvudkontoret i Stockholm och personal matsalen, i den så kallade Ericsson Experience Center-korridoren, så kan man följa företagets stora innovationer genom åren, via fotografi erna på väggarna och produkterna i glasmontrarna.

Exemplen är många, alltifrån den lilla rundstaven som Lars Magnus Ericsson hittade på för att fästa mikrofon och hörlur i varsin ände på ett handtag och därmed skapa en enhet av de båda, en lur, via växel-systemet AXE, mobiltelefonin och det som vi i dag kallar mobilt bredband.

Innovationsexperten Tim Jones, som nyligen besökte Ericsson i Kista, menar att man måste se till en rad olika faktorer för att kunna bedöma om ett företag är innovativt. Hur främjar företagets kultur och struktur innovation och i vilken ut-sträckning har företaget lyft innovation till en strategisk nivå? Man bör också studera produktsläpp, hur mycket som investeras i R&D, varumärkets värde samt vad de närmaste konkurrenterna anser om företa-get som innovatör.

Allt som vi hittat på genom åren, och som sett underbart ut på papper har inte blivit säljsuccéer. Men attityden att ständigt tänja på gränser och vända upp och ner på gamla sanningar har funnits som en röd tråd i mer än 130 år. Denna inställning måste vi fortsätta värna om. Nyskapande ger inspiration. Och allra mest inspirerad blir man när man ser att det vi har utvecklat säljer, och förändrar världen till det bättre.

Nyskapande tankar

Henry Sténson, Informationsdirektör och ansvarig utgivare

aktuellt

10 Mobilbilderna som vann 10 Alan Slater kombinerar jobb med racing 11 Naina Sharma en av rekryterna i Ericsson Multimedia Trainee Program: ”I kaos är vi fullständigt hemma”

13 Norden och Baltikum först ut med nya ”project sales”13 Analytikerna om OSS 15 Tävla och vinn en badhanduk du med!

tema – innovation

17 Erik och Magnus: två innovatörer som komplett erar varandra 20 Håkan Österberg ”Innovation har alltid varit viktigt för oss, nu mer än någonsin”20 Tips: Så blir du en innovatör

23 Fem klassiska Ericsson-innovationer 23 För Tim Jones är innovation på liv och död 25 Vilken är din bästa idé? Skriv ner den och diskutera med din chef

övrigt

4 Läsarna säger sitt 5 Snabblektion i mobila datatjänster

26 Allt om Soft ware Modeling32 Carl-Henric Svanberg om då, nu och framtiden35 Minns du den här telefonen? 36 Spara tid med mobiltjänsten Send & Store

FÖRSTASIDAN Erik Dahlman och Magnus Wester, två av Ericssons innovatörer. Foto: Bodil Bergqvist◀

Chefredaktör Jenz Nilsson, jenz.nilsson@citat.se, 08-588 331 38 Ansvarig utgivare Henry Sténson, henry.�stenson@ericsson.com Ansvarig redaktionella kanaler Malin Nordén, malin.norden@ericsson.com, 08-�585 33 917 Biträdande redaktör Jonas Blomqvist, jonas.blomqvist@citat.se, 08-588 330 13 Skribenter i detta

nummer Jonas Blomqvist, jonas.blomqvist@citat.se, Lars Cederquist, lars.�cederquist@citat.se, Tomas Eriksson, contact.magazine@ericsson.com, Cia Kilander, cia.kilander@citat.se, Kathy Kuc, kathy.kuc@citat.se, Erik Milles, erik.milles@citat.se, Staff an J Thorsell, staff an.thorsell@citat.se Art director Pelle Bouveng, pelle.bouveng@citat.se Layout Carola Pilarz, carola.�pilarz@�citat.se Grafik Svenska Grafi kbyrån

Adress Kontakten, Box 1042, 164 21 Kista Fax 08-522 915 99 E-post contact.�magazine@ericsson.com Tryck Colorprint AB, Borlänge Distribution Strömberg, se-120 88 Stockholm, tel: 08-449 89 57 Kontakten på webben htt p://internal.ericsson.com/page/hub_inside/news/magazines/kontakten/index.htmlAdressändring Prenumerationsärenden och anställdas adressändringar görs till hr.direct@ericsson.com

TRYCKSAK 341 147

Framtiden heter So� ware Modeling

Nytt sätt att arbeta med mjukvara

▶▶▶▶

▶▶▶▶

▶▶▶▶

sid 26–30

3

C269975_KO908.indd 3C269975_KO908.indd 3 08-12-10 11.10.4708-12-10 11.10.47

dett a från tidningens sida är ännu mer skrämmande.Anders Ripa, Sverige

SVARwDagboken är införd i tidningen för att visa på vilka varierade arbeten vi har inom koncernen, samt ge inblick i hur olika anställda har det. Det brukar generellt sett vara upp-skattat. Syftet är självklart inte att ge anställda prestationsångest eller att signalera att ”det är så här du som anställd förväntas jobba”. Hur dagboken ser ut beror på vilka medarbetare som är intresserade av att medverka och vad de väljer att visa upp. Många vill säkert hellre berätta om en dag då det hände något utöver det vanliga, än en dag då det var väldigt lugnt på jobbet. Malin Nordén, ansvarig redaktionella kanaler

VILKEN LÄSARBILD GILLAR DU BÄST?Under året som gått med nya Kontakten har vi på den här sidan publicerat ett antal läsarbilder tagna av anställda med sina mobilkameror. Nu vill vi att du väljer den läsarbild du tycker bäst om. Gå till Internal.ericsson.com och klicka på Ikonen ”Read-ers’ pictures”. Där hitt ar du alla bilder som publicerats under året, med tillhörande nummer. Välj det nummer du tycker bäst om och mejla det till oss på contact.comments@ericsson.com. Döp mejlet till ”bästa läsar-bild”. Vinnarbilden publiceras i februari numret av Kontakten.Redaktionen

Skriv till oss om vad du vill! Ställ öppna frågor till Ericssons led-ning. Kommentera artiklarna i tidningen. Skicka en kul bild du tagit med mobilen till oss! Mejla contact.comments@ericsson.com

TANKAR OM KOSTNADS-BESPARINGARFör många innebär operational excellence att man ska arbeta hårdare och bätt re för mindre. Ledningens lösning blir tyvärr oft a att man skär ner överlag, vilket naturligtvis påverkar operatio-nal excellene. Vi kan inte längre förbätt ras och utvecklas eft ersom vi måste skära ned så mycket. Så är det inte bara på Ericsson utan det är ett globalt fenomen. Mitt

förslag är att vi blir mer kostnads-medvetna inom områden där jag i dag inte tycker att vi är det. Vi köper mycket tjänster och vi out-sourcar mer och mer. Det gäller allt från fruktkorgar till de it-verktyg vi använder. Får vi verk-ligen den kvalitet vi betalar för? Min åsikt är att kan vi spara mas-sor här. Varför har den nyinstalle-rade, multifunktionella skrivaren oft a så många fel att den står oanvänd i dagar? Varför ligger det gammal frukt i korgarna eft ersom ingen ätit dem och varför har nyinskaff ade it-verktyg sådan funktionalitet att det tar många fl er timmar att utföra samma saker jämfört med det gamla? Mitt förslag är att vi bätt re infor-

merar oss om vad vi betalar för och ställer samma krav på våra leverantörer som våra kunder gör på oss. En gång i tiden höll enheternas sekreterare ordning på en del av dett a. I dag är det an-norlunda. Jag är säker på att vi kan minska våra kostnader genom att kräva kvalitet på det vi betalar för.Chak Resh, Sverige

DAGBOKENDet är dags för lite artiklar om praktiskt arbetsmiljötänkande. Dett a (dagboken i förra numret reds anm) är den andra artikeln som beskriver omänskliga arbets-dagar. En arbetsdag från 08:25 till 00:10 är skrämmande. Det faktum att man inte ens kommenterar

Tyck till!

Eft er elva år som account manager på Siemens och seder-mera Nokia Siemens Networks började Mikhail Byreev, i juni på Ericsson i Moskva. Här arbetar han som account manager, med ansvar för fasta nät, gentemot de ryska operatörerna Comstar och mts .Vilken har varit din första stora

utmaning?

– De yrkesmässiga grunderna har jag, men det fi nns en del nya interna rutiner jag behöver sätt a mig in i. Det är en ganska stor förändringen att komma till ett nytt företag och lära sig en ny kund och dess behov. Nu gäller det också att få till nya aff ärer. Vad tror du att du arbetar med

om tre år?

– Jag kommer säkert befi nna

mig i någons slags säljledande position men jag tror att vi i säljteamet har ett mer globalt fokus och hjälper våra kunder att utöka sin verksamhet över landsgränserna. Vi är ett ungt och ambitöst kam-team och förutom 3G-projektet med mts har vi andra områden att bryta oss in på, bland annat fastnätsidan, som ju är mitt ansvarsområde.

...till Ericsson, Mikhail Byreev.

Välkommen…

4

SKRIV TILL OSS! Vad vill du debattera? Har vi skrivit fel? Mejla contact.comments@ericsson.com

FOTO: MAKSIM KHAKIMOV

Den här bilden togs i New Dehli nyligen när en pojke på väg till skolan åker lite snålskjuts på en cykel-rickshaw. Jag tog bilden med min w610i. Fatima Pais, Indien

Läsarbilden

C269975_KO908.indd 4C269975_KO908.indd 4 08-12-10 11.10.5808-12-10 11.10.58

5

VAD ÄR PROBLEMET?Mobila datatjänster kräver en viss överföringshastighet. Stöd för mobilt bredband är en förutsätt ning, men i många fall utnyttjar fildelare en orimligt stor del av nätets kapacitet.

Bakgrunden är att trafi ken ökat kraft igt då operatörer introducerat fasta månads-avgifter. Om kapaciteten byggs ut är det viktigt att resurserna kan användas för att betjäna nya abonnenter och säkerställa kvaliteten på krävande datatjänster.

... OCH LÖSNINGEN?Att automatiskt identifi era vilka typer av datatrafi k som genereras i nätet. All data-trafi k skickas som paket. En nod i kärnnätet inspekterar dessa och läser av ursprung, destination och typ av app-likation. Resurser tilldelas sedan eft er datatjänsternas behov och viss trafi k kan prio-riteras.

NÅGRA FÖRDELAR?Datatjänsterna fungerar bätt -re vilket ger fl er och nöjdare abonnenter. Operatörer und-viker att överdimensionera nätet och kan även begränsa samtrafi kavgift er relaterade till internet.

Vidare kan operatörer in-föra ”fair usage policy”. Den fasta månadsavgift en gäller för en viss mängd datatra-fi k, vilket i praktiken enbart är en begränsning för fi ldel-are. Vid hög nätbelastning, kan operatören tilldela min-dre resurser till abonnenter som överskridit gränsen och erbjuda dem ökad kvot mot en extra avgift .

Ericssons lösning (sacc) har installerats i fl er än 90 mobilnät världen över.■ Lars Cederquist

...OM KVALITETEN PÅ MOBILA DATATJÄNSTER

Om din granne skulle fråga...

5

Radi

obas

esta

tion

SGSN

RNC

Sven

ska

grafi

kbyr

ån

KRÄVANDE DATATJÄNSTER

KRÄVANDE DATATJÄNSTERN E D L Ä N K

U P P L Ä N K

U

E DE DE DE D LE D LD

N EEEEEN EEEENNNNNN

Ä NÄ N KKÄ N KN KN KN KNN

KKKKKÄ NÄ NÄ NN

…som använder

80%av kapaciteten.

RÄVANDE DATATJÄNSTE

KRÄVA

N E D L ÄL ÄL ÄL ÄL ÄL ÄÄ

SAPC

DA

TA

TR

AF

I K

1 Abonnenter använder mobilt

bredband för att få tillgång till tjänster på Internet. Fildelare skickar och laddar ned filer (t.ex. film), vilket genererar stora mängder datatrafik.

Genom att identifiera datatrafiken kan operatören optimalt utnyttja nätets resurser och få nöjdare kunder.

2 Typen av datatrafik identifieras automatiskt i GGSN eller SASN,

genom att datapaketens ”header” och mönster analyseras.

3 Information om typ och mängd av trafik per abonnent skickas till SAPC

som styr fördelningen av resurser mellan olika tjänster och abonnenter i GGSN.

Analys av trafikflödet

INTERNETApplicationserver

= GGSN (Gateway GPRS Support Node)

SASN (Service Aware Support Node)

= Datapaket

Header

Payload

Abonnenter

10% avabonnenternaär fildelare…

FÖR KRÄVANDE DATATJÄNSTER

SASNGGSN

GG

SN e

ller S

ASN

C269975_KO908.indd 5C269975_KO908.indd 5 08-12-10 11.11.0008-12-10 11.11.00

66

Bytt är byttBilden är tagen strax innan midnatt på ett hustak i Chembur i Mumbai. Ericsson-personal lyft er in ny Ericsson-utrustning eft er det att Motorolas utrustning forslats bort. Arbetet är en del i det stora ”Swap out”-kontrakt som Ericsson har slutit med Vodafone-Essar i Indien och omfatt ar omkring 9�000 siter. Avtalet går ut på att leverera utrustning till fyra så kallade GSM-cirklar i New Dehli, Mumbai, Kolkata och Punjab. I kontraktet ingår också systemsupport i tre år. Hela arbetet ska vara avslutat 31 mars 2009. På bilden (från vänster till höger) Lingareddv V, Dharamvir Singh, Shoaib Khan och Nitin Pawar.

FOTO: CHRISTINA SJÖGREN

C269975_KO908.indd 6C269975_KO908.indd 6 08-12-10 11.11.0208-12-10 11.11.02

77

Kl 23.24 / 25 oktober / Mumbai, Indien

C269975_KO908.indd 7C269975_KO908.indd 7 08-12-10 11.11.0408-12-10 11.11.04

Teaterstöd prisat

8

En fråga om väder SKOTTLANDwIt-företaget Alchemy Plus planerar att öppna ett nytt datacenter i Inverness i Skott land. Syf-tet med centret, som vän-der sig till privatpersoner och företag, är att erbjuda alternativ till datalagring på individuella datorer. I stället fi nns materialet att tillgå via internet, och användaren kan logga in sig varsomhelst ifrån för att nå det. Orsaken till att före-taget valt just Inverness är det bistra vädret, som ska hjälpa till att kyla ned cen-trets värmealstrande dato-rer. Överskott svärmen ska användas till uppvärmning av närliggande byggnader, skriver bbc News.

Nokia satsar på Kinamobil SAMARBETEwVid mobil-kongressen i Macau tillkän-nagav Nokia att de kommer att ta fram en mobil som fungerar med den kine-siska standarden. Nokias nya mobil som kommer att byggas upp kring det öppna operativsystemet Symbian/S60 ska börja säljas i slutet av 2009 och kommer även att fungera i de vanliga gsm-näten, skriver svd.

”Ericsson for Me”– ny portal ÖVERBLICKwDen 2 januari 2009 kommer alla anställda på Ericsson i Sverige att ha tillgång till en ny webbportal, www.erics-sonforme.com. På ”Ericsson for Me” fi nns uppgift er om lön, pension, försäkring, förmåner och rabatt er. Syft et med portalen är att varje anställd ska få bätt re överblick över sina perso-nalförmåner. Ett välkomst-paket med information om portalen och hur man loggar in skickas hem till alla an-ställda i början av januari.

Det fl exibla kontoret Daniel Schiena arbetar

som serviceingenjör på

Ericsson i Melbourne.

För ett år sedan tog

hans avdelning steget

över till multifl ex-

kontor.

ARBETSMIL JÖw– Vi ar-betar med både service och leverans och därför varierar hela tiden anta-

let personer som är inne på kontoret. Inte sällan är över hälften av oss ute på kundprojekt och behöver då inte något arbetsbord. För att utnyttja våra ytor optimalt

infördes multifl ex där jag jobbar.

Daniel Schiena berät-tar att multifl ex fungerar som bäst när det är mycket folk på kontoret. Då utnyttjas kontorets alla ytor för att sitta och arbeta, och folk byter ofta plats dagligen.

– Jag ser det som en

fördel att jag byter plats ofta. Då får jag arbeta bredvid nya människor hela tiden och jag lär

känna mina kollegor bättre. I vår kontorspoli-cy ingår bland annat att visa hänsyn för personer

som vill ha tyst omkring sig. Om alla är eniga och följer policyn fungerar det bra.

– Nu när alla har vant sig vid systemet verkar de fl esta tycka att det är bra, säger Daniel Schiena.

Helena Hambraeus, ansvarig för Workplace Design inom Ericsson, säger att mätningar visat att cirka hälften av ar-betsborden på Ericssons kontor står outnyttjade. Detta beror inte bara på att folk arbetar hem-ifrån, är sjuka eller är ute hos kund, utan också på att man i allt större utsträckning arbetar på många olika ställen på kontoret. Lösningen har blivit att utforma kontor med färre arbetsbord till förmån för bättre utnyttjande av gemen-samma arbetsytor.

– Man ser inte arbets-platsen som det egna bordet utan hela konto-rets utbud av arbetsplat-ser. Multifl ex handlar om fl exibla förutsätt-ningar för individen.■ Erik Milles

HelenaHambraeus

Daniel Schiena

I multifl ex utnytt jar man alla kontorets ytor för att sitt a och arbeta, och folk byter oft a plats.

Skandinavien. ▶ Ericsson har tecknat ett kontrakt med 3 i Skandinavien om att uppgradera deras hspa nätverk till 21 Mbps (i ned-länken). Dett a innebär en starkt förbätt rad kapacitet och tar hastigheten på mobilt bredband i Skandi-navien till en ny nivå.

Australien. ▶ Ericsson har levererat världens första mobila soft switch med “blade”-teknik. Kunden är Telstra som redan har tagit nya msc Server Blade Cluster i kommersiell drift i sitt NextG-nät. msc, Mobile Switching Center, är huvud-noden i ett mobilkärnnät

och kontrollerar växlingen av röstt rafi k.

Storbritannien. ▶ Ericsson ska sköta T-Mobiles och 3 uk:s gemensamma 3G-accessnät. Avtalet är med Mobile Broadband Network Limited, som ägs till hälft en vardera av T-Mobile och 3 uk. Managed services-kon-traktet löper på fyra år.

Australien. ▶ Ericsson och Telstra har åstadkommit den första lyckade aktiver-ingen av hspa-Evolution funktionalitet i Telstras Next G-nät, vilket bland an-nat möjliggör hastigheter på upptill 21 Mbps.

NYA KONTRAKT

FOTO

: ER

ICS

SO

N

UTNÄMNINGwStora Kultur- och Näringslivspriset gavs nyligen till projektet Att bli sedd, behövd och tagen i anspråk, som är ett samar-bete mellan Ericsson, ica och Glada Hudik Teatern med verksamhets-ledaren Pär Johansson i spetsen. Teaterns musikal Elvis spelas av en ensemble som till delar består av förståndshandikappade. Över 80 000 personer har hitt ills sett föreställningen.

– Vårt engagemang handlar om att sprida Pärs ledar-skapsfi losofi till andra. Tron på människan och att alla oavsett förutsätt ningar kan nå gemensamma mål stämmer väl överens med Ericssons värderingar, säger Ericssons koncernchef Carl-Henric Svanberg som själv sett föreställ-ningen ett fl ertal gånger.■ Lars-Magnus Kihlström

FOTO

: PER

TR

AN

É

Detta är multiflexI ett multifl exkontor har de anställda inga egna fasta arbetsstationer. I stället delar kollegor på ett färre antal arbetsbord. Dimensioneringen är dock sådan att platsbrister inte skall uppstå på arbetsplatsen. Varje anställd har ett eget skåp. Arbetsstationerna är juster-bara, funktionella och ergonomiska. I kontorsområdet fi nns mötesrum, gemensamma mötesytor, fax- och kopieringsrum, telefonrum och platser för den som bara behöver sitt a och arbeta tillfälligt (hot desks).

C269975_KO908.indd 8C269975_KO908.indd 8 08-12-10 15.31.2008-12-10 15.31.20

TIPSA OSS! Har du något du vill tipsa om? Mejla jonas.blomqvist@citat.se

9

FOTO

: PER

NIL

LE T

OFT

EAlltihop började med

att han var fascinerad

av internet och tänkte

att vem som helst borde

kunna komma på bra

idéer. Nu driver Olof

Lundström ett Adboard-

prototyp-projekt i Kina.

KOMPETENSwFör två år sedan studerade han marknadstrender och fi ck idén att skapa en intelligent digital anslagstavla med text-matchning för PC och mobiler. Det började som ett hobby-projekt under veckoslut och sena kvällar tillsam-mans med två vänner från Mexico och Singa-pore som inte jobbade på Ericsson. De använ-de verktyg som Skype, MSN och Yahoo groups för att ta fram tjänstens unika kärna.

– Först trodde vi inte att det här var något för Ericsson, snarare för in-ternet, men marknaden svängde och jag stämde av med min chef och fi ck ett positivt svar, säger Olof Lundström. Under 2007 startade vi ett projekt inom Erics-son Research, rekry-terade tre personer, la upp en projektplan och gjorde marknadsstudier i Kina och Sverige, med studenter som mål-grupp.

Innan de gick ut externt genomförde de en alfa-test på Ericsson Research där ett 60-tal personer testade kon-ceptet.

– Det här var mycket värdefullt för oss. Vi korrigerade några bug-gar, men framför allt fi ck vi uppmärksamhet

och stöd från våra kol-leger, säger Olof Lund-ström.

Nästa steg var en extern tvåmånaders beta-test i Kina, på Beijings University of Posts and Telecommu-nications. Den kine-siska text-matchningen skilde sig en hel del från den engelska. Dessutom har studenterna i Kina i allmänhet inte laptops, så tjänsten kom mer att handla om mobiler och SMS.

– I Kina fi ck vi 700–800 användare, vilka

gav oss bra feedback, säger Olof Lundström. Vi insåg också värdet av lokala anpassningar och kommersiella aspekter.

Till slut några refl ek-tioner:

– En uppfi nnare måste vara modig. Har man nya idéer måste man möta kritikerna så fort som möjligt. Man måste våga testa sina idéer på kolleger. När de fortfarande ligger på slide-stadiet, långt innan de blvit produk-ter.■ Lars Cederquist

I HUVUDET PÅ EN UPPFINNARE

Så fungerar AdboardAdboard är en digital anslagstavla byggd på en intelli-gent matching-maskin, utvecklad av Ericsson Research. Annonsörerna skapar och publicerar sina annonser på Adboard. Systemet matchar då automatiskt annonserna med behoven hos konsumenterna. Man kan nå annons-erna via telefon, sms eller e-mail.

Ericsson är på väg igen PÅVERK ANwDen här Ericssontrucken – full med demos – har kört Europa runt för att visa upp Erics-sons tekniska register. En anhalt på resan var eu-huvudstaden Bryssel. Där pratade Ericsson med politiker, tjänstemän och intressegrupper om hur det går att stimulera bred-bandsutvecklingen, gav sin syn på tv-regulatoriska frågor och vikten av en bra lagstift ning kring fi ber-till-hemmet (ftth).

Sugen på nytt jobb? K ARRIÄRwI Ericssons in-terna cv-databas kan man registrera och uppdatera sitt cv, göra det sökbart och abonnera på intres-santa jobb. Lediga tjänster matchas då kontinuerligt med profi len. Databasen nås på htt p://jobs.erics-son.se. Välj Sverige som ”location”. Cv:et registreras under ”My Jobpage”, ”Can-didate Profi le”.

FOTO

: ER

ICS

SO

N

Olof Lundström som driver ett Adboard-prototyp-projekt i Kina menar att nya idéer måste möta kritikerna så fort som möjligt, när de fortfarande ligger på slide-stadiet.

Internet slår tv UNDERSÖKNINGwEricsson Consumer Lab har frågat unga vuxna vad de tycker bäst om att göra när de är hemma.

▼ G E N O M S N I T T L I G T I D P E R

V E C K A F Ö R R E S P E K T I V E

A K T I V I T E T

Källa: Enriched communi-cation 2008, Consumer Lab

Tala i mobiltelefon4 timmar

Surfa på Internet14 timmar

Titta på TV11 timmar

C269975_KO908.indd 9C269975_KO908.indd 9 08-12-10 15.31.2208-12-10 15.31.22

1010

...Rui Yamagami,designer på Sony Ericsson sedan 2004 och ansvarig för designen av handda-tormobilen Xperia X1, som släpptes i oktober.

Tidigare formgav du

tv-apparater och video-

bandspelare, vad är det

för skillnad på att designa

mobiltelefoner?

– Mobiltelefonen har du alltid med dig. Den är antagligen en av få produk-ter som användare har så nära sig under en så stor del av dagen. Det har stor betydelse för designen.Vad är tanken bakom

designen av X1?

– Vi har försökt designa en erfarenhet eller upp-levelse. Och för att göra det behövde vi observera människor. Ta reda på vad de tycker om, hur de intera-gerar med varandra och vad som gör dem till vilka de är.Ser du någon designtrend?

– Det handlar om vilka apparater som kan erbjuda ett lämpligt innehåll av tjänster eller funktionali-tet exakt när du behöver det. Om du till exempel oft a lyssnar på en särskild artist på din musikspelare, då kommer apparaten att minnas att du lyssnat på just den här låten och sätt a upp den på din ”Tio i topp”. I framtiden vet apparaten var du är och berätt ar för dig om artisten har en konsert i närheten.Vad är ditt drömuppdrag?

– Att ha en brainstorming om design i Karibien i åtminstone tre månader.■ Cia Kilander

Hallå… Årets bästa mobilbilder

Vi vill se dina bilderKontakten vet att det fi nns många fotoentusiaster bland Ericssons anställda. Sänd in en egen bild till contact.com-ments@ericsson.com med en kort kommentar om fotogra-fi et. De bästa bilderna publiceras löpande på sidan 4.

TÄVLINGwI konkurrens med drygt 64 000 inskickade bilder från sammanlagt 27 länder vann Marriane Nill första pris i Sony Ericssons kameramobiltävling World View 2008, som i år anordnades för tredje gången. ”Framgång på alla nivåer, spontant och humoristiskt” var några av juryns omdömen när ”Peace” utsågs till årets bild. Bilden är tagen bara några timmar efter att Marriane Nills gudson föddes.

– Han försökte sträcka lite på sig medan vi tog bilder av honom, plötsligt formades hans fi ngrar till ett fredstecken!

På delad andraplats kom ”Switching a Bulb” av Minghui Li från Kina och ”Going Upstairs” av Riemer Dekker från Holland. Nytt för i år var täv-lingsklassen Folkets Val som vanns av Gisela Cañete från Argentina med bilden ”My Best Memories”.

1:a

Alan Slater, en riktig champion SPORTwGlöm lugna skogspromenader. Om Alan Slater på Network Solutions i Storbritannien ska bli på riktigt gott humör är det adrenalinkickar och doft en av bränt gummi som gäller. Att han hade talang för racing märkte han redan för många år sedan. Häromsistens fi ck han bekräft else på att han fi nslipat racingformen till det ytt ersta, när han vann Formula Ford-mästerskapet. Därmed blev drömmen som han haft sedan länge verklighet. Att bli en champion.Har din passion för racing, på något vis påverkat ditt

jobb?

– Jag tror att det givit mig balans och perspektiv. Racingen utmanar mig ständigt i att fokusera på syft et, att hålla fokus på vad som är viktigt.■ Cia Kilander, Lindsey Morgan

FOTO

: JIM

GA

ISFO

RD

, JEF

F G

END

ALL

FESTwScenskräck? Knappast. Scenen fylldes av anställda som strödde stjärnglans enligt temat ”Night of stars”, när Ericsson i Indien hade sin årliga familjefest.

Sammanlagt 2 000 an-ställda och familjemed-lemmar kom för att roa

sig. Det bjöds på halsbry-tande akrobatik, syda-frikansk musik och dans kombinerat med mat och dryck. Dåvarande marknadsenhetens chef, Mats Granryd, passade på att hälsa sin efterträ-dare Gowton Achaibar välkommen inför en uppsluppen publik.

Eriday – En stjärnspäckad kväll i Indien

FOTO

: ER

ICS

SO

N

C269975_KO908.indd 10C269975_KO908.indd 10 08-12-10 11.11.1008-12-10 11.11.10

TIPSA OSS! Har du något du vill tipsa om? Mejla jonas.blomqvist@citat.se

11

Googla ochbli smart SNABBTÄNKTwHjärnan trimmas av att söka på internet och att skriva sms. De som i stor utsträckning använder internet för infor-mationssökning och skriver mycket textmeddelanden fatt ar snabbare beslut och fi ltrerar lätt are bort onödig information, visar forskning som gjorts vid University of California i usa.

De är unga, hungriga och

snabbfotade. De ska för-

ändra Ericssons att ityd

till multimedia.

Möt Naina Sharma, en

av 17 rekryter som deltar

i Ericssons Multimedia

Trainee Program 2008.

MULTIMEDIAw– Trainee-programmet är ett snabbt och eff ektivt sätt för oss att komma in i företaget, säger Naina Sharma som arbetar för Ericsson i Indien.

– Det vi lär oss under de här 18 månaderna som utbildningen pågår, skulle det nog normalt ta fem till tio år att lära sig i en organisation

Ericssons senaste af-färsområde multimedia, är koncernens snabbast växande. Programmet är ett led i ett övergripande arbete för att stärka multimedia inom organi-sationen. Förhoppningen är att över hälften av deltagarna i programmet, om tre år, ska ha positio-ner inom företaget som bidrar till Ericssons le-dande ställning på mark-naden för multimedia.

– Det fi nns ett be-hov av nytt tänk, ökad kreativitet och media-orientering säger Linda Schang, programansva-rig, och använder termen ”turbointroduktion” när hon berättar om hur utbildningen ger möj-lighet att snabbt komma in i organisationen och tillföra nya idéer.

Förändringen som Ericsson vill ha till stånd handlar inte om brist på kompetens, menar Naina Sharma, utan snarare om attityd eller kultur.

– Multimedia är så nyckfull till sin natur. Det fi nns fungerande tek-nik i dag, men i morgon kommer den att vara er-

satt av ny. Utvecklingen går fort och kräver att folk kan anpassa sig till snabba förändringar. Och förstå kaos. I det kaoset är vi fullständigt hemma, vi har vuxit upp med det, säger hon.Vad ska ni göra mer kon-

kret?

– En av våra största utmaningar som trai-nees i programmet är att luckra upp motståndet mot förändring i organi-sationen. Ett slags ”för-ändringsagenter” skulle man kunna säga. Men

min upplevelse hittills är att de som lyssnat på oss faktiskt gillar våra idéer, säger hon.Och förändring i ett större

perspektiv?

– Det skulle bland annat vara intressant att undersöka aff ärsmodeller

som inte bara är koncen-trerade på vilka tjänster man kan erbjuda slutan-vändare, utan som hand-lar om vad de slutligen kan tillföra i människors liv, till ett pris som de har råd med, säger hon.■ Cia Kilander

FÖRÄNDRINGSAGENTERNA

FOTO

: PER

NIL

LE T

OFT

E

”Får vi hoppa?” undrar Daniil Metelkin från Ryssland. Här tillsammans med Francisca Merhán Higuera, Spanien, Ahmed AlKady, Egypten, Erik Almgren, Sverige, Naina Sharma, Indien och Sumyee Cheung, Australien.

Norge mest jämställt GENUSwI Gender Gap Index granskar World Economic Forum hur det står till med jämställdhe-ten mellan kvinnor och män i olika länder. I den senaste rapporten där totalt 130 länder var inräknade såg det ut så här:

1. Norge

2. Finland

3. Sverige

4. Island

5. Nya Zeeland

6. Filippinerna

7. Danmark

8. Irland

9. Nederländerna

10. Lett land

...procent om året, kommer mobilförsälj-ningen i världen att öka med

fram till 2013, enligt ana-lysfi rman Informa. Slår prognoserna in kommer det i så fall att säljas mobiler för 200 miljar-der US dollar år 2013.

Ericsson Multimedia ProgramStart: ▶ Mars 2008.Avslut: ▶ September 2009.Snittålder: ▶ 25 år.Nationalitet: ▶ 13 olika. Språk: ▶ Tillsammans talar de tolv olika språk.Antal deltagare: ▶ 17

7

TIPSA OSS! Har du något du vill tipsa om? Mejla jonas.blomqvist@citat.se

C269975_KO908.indd 11C269975_KO908.indd 11 08-12-10 11.11.1308-12-10 11.11.13

12

Innovation handlar om

att se förbi det uppen-

bara för att hitt a på helt

nya idéer, men vinnarna

i utvecklingsenheten Ra-

dios innovationstävling

vet att man inte alltid

måste leta långt bort.

UPPFINNINGwJohn Power och Michael Murtagh på produktut-vecklings-enheten OSS i Athlone, Irland, vann i kategorin

”Wild and Brave” i kon-kurrens med drygt 400 bidrag. Deras kollegor blev överraskade.

Det verkade nämligen som att vinnarbidra-get – ”OSS Squared”, ett koncept som får med ope-ratörer i Ericssons com-munity för öppen källkod (open source) – varken var någon vild eller särskilt modig idé.

– Det första vi skrev i vår presentation var att de bästa idéerna är de som är enkla. När folk fi ck veta att vi vunnit så chockades de av att de inte kommit på idén själva. Den verkade så up-penbar, säger John Power.

Vad som är modigt

med idén, menar Mur-tagh, är det faktum att den representerar en förändring som inte bara är teknisk, utan också kulturell. Införs OSS Squared innebär det att Ericsson börjar använda ett helt nytt arbetssätt som för företaget ännu närmare kunderna.

Nu jobbar de två innovatörerna ihop med koncernfunktionen Technology och Erics-

sons Technology Board utifrån målsättningen att presentera idén för ope-ratörer under ett forum i februari.

Målet är att idén ska bli en del av utvecklings-

enheten Radios vardag-liga arbete. Det fi nns också en önskan att idén ska vinna gehör i communityn för ”open source”.■ Kathy Kuc

Enkel idé var bäst

4… miljarder mobilabon-nemang fi nns i världen vid årsskift et, enligt Informas prognos.

Tre andra innovationstävlingarRadio är inte den enda enheten som har tävlingar. Här är några till:

Växthus IMS Innovation Challenge ▶ Soft ware Research Innovation Call ▶DMMP Prototype ▶

FOTO

: IN

A A

GEN

CY P

RES

S

SNILLENwHjärnorna bakom de mest framstående uppfi nningarna hamnar sällan i rampljuset. Det ville den brit-tiska tekniksajten Vnunet.com råda bot på. Här är deras topplista. Håll till godo:

1. Linus Torvalds, upphovsman till operativsystemskärnan Linux.

2. Steve Wozniak, utvecklade de första Apple-produkterna.

3. Sir Tim Berners-Lee, en av utvecklarna av internet.

4. Seymour Cray, mannen bakom superdatorn.

5. Marc Andreessen, utvecklade Mosaic, den första webbläsa-

ren för en massmarknad.

6. Grace Hopper, utvecklade under andra världskriget en

kompilator som översatt e text till datorspråk.

7. Jack Kilby och Robert Noyce, på var sitt håll upptäckte de den

integrerade kretsen.

8. Alan Turing, en av grundarna bakom datortekniken.

9. Richard Stallman, vidareut-vecklare av fri programvara och

öppen källkod.

10. Paul Allen, samarbetade med Bill Gates för att bygga

upp Microsoft .

Linus Torvalds toppar tekniknördarnas lista

till godo:

Målet är att idén ska bli en del av utvecklingsenheten Radios vardagliga arbete, samt att den ska vinna gehör i communityn för ”open source”.

Ericsson lockar studenter JOBBwNär ingenjörs-studenter i Sverige får välja arbetsgivare är det Ericsson som lockar. Det visar företaget Trendences senaste statistik.

I ”The European Student Barometer” har 90 000 studenter vid 550 universi-tet i 20 länder i Europa sva-rat på vilka arbetsgivare som är mest att raktiva att arbeta hos. Här är listan:

1. Ericsson

2. Apple

3. Ikea

4. Microsoft

5. Volvo

6. ABB

7. Sony

Internetpå landet TEKNIKwI dag saknar cirka tio procent av eu:s lands-bygdsbefolkning tillgång till bredband. Det vill eu-kommissionen ändra på genom ett nytt förslag.

Förslaget ska garantera alla hushåll och företag i eu kapacitet på mellan en och två Mbit/sekund för Internet-kommunikation, skriver Telekomidag. Kommissionen hoppas att beslut kan fatt as 2010.

John Power

Michael Murtagh

C269975_KO908.indd 12C269975_KO908.indd 12 08-12-10 11.11.1908-12-10 11.11.19

TIPSA OSS! Har du något du vill tipsa om? Mejla jonas.blomqvist@citat.se

”MORRO” GER VIRUSSKYDD VIRUSwMicrosoft anser att det är alltför få användare som skyddar sina datorer från virus och andra skadliga program. Därför tänker

företaget ta fram en egen lösning som blir gratis för konsumenterna. Enligt planerna ska skyddspaketet, med beteckningen ”Morro”, släppas

till användarna under andra halvan av 2009.

13

Kunderna kräver allt

mer komplexa lösningar.

Ericssons svar på kraven

är ett nytt arbetssätt .

Marknadsenheten noba

är först ut med att använ-

da nya ”project sales”.

FÖRSÄL JNINGwThomas Kinnman, ansvarig för försäljning av telecom management och system-integration i Norden och Baltikum, NOBA, beskri-ver det enkelt:

– Det handlar om att i större utsträckning utgå från kundernas behov än Ericssons produktport-följ. Genom att agera partner och ha tät dialog med kunderna kan vi tillsammans ta fram de bästa lösningarna, och förhoppningsvis undvika att de kontaktar våra konkurrenter. Project sales kan bidra till både

ökad lönsam-het och mer-försäljning.

Den täta dialogen med kunderna innebär också

att Ericsson preciserar innehållet i sina leveran-ser och blir bättre på att värdera kostnader och risker.

En eff ekt av project sales är att delar av en lösning kan komma från andra leverantörer.

– Beroende på kundens existerande system får vi ibland rekommendera lösningar med kompo-nenter från partners. För i längden vinner vi på att agera helhetsleverantör, säger Thomas Kinnman.

En utmaning runt project sales är rättig-hetsfrågan. Kan Ericsson leverera en lösning som

man tagit fram i samar-bete med en kund till en annan, kanske konkur-rerande kund?

– Här krävs fi nger-toppskänsla, men vi dri-ver ett hårt arbete för att behålla de immateriella rättigheterna. Lösningar som vi äger rättigheterna till läggs i vår globala kunskapsdatabas som skapats för att vi lätt ska kunna återanvända allt från off erter och arbets-sätt till ren mjukvarukod, säger Thomas Kinnman.

Hanna Ljungberg, ansvarig för införandet av project sales på NOBA:

– På mogna mark-nader som NOBA har kunderna i stort rullat ut sina nät och söker nu til-läggstjänster. Detta stäl-ler inte bara krav på ett förändrat säljsätt och att Ericsson ska erbjuda en

större portfölj, vi måste även förändra relationen till kunden.

Hon säger att en viktig del i arbetet med project sales är att bygga part-nerskap med kunden – på alla nivåer och med alla avdelningar.■ Tomas Eriksson

En viktig del i arbetet med ”project sales” är att bygga partnerskap med kunden, på alla nivåer och med alla avdelningar.

FOTO

: IN

A A

GEN

CY P

RES

S, P

ERN

ILLE

TO

FTE

Project sales kräver fi ngertoppskänsla

Så lyckas du... ...med project sales:

1. Sätt dig in i kundens situation och skapa

mervärde, som höjda intäk-ter eller sänkta kostnader, åt kunden.

2. Säkra lönsamheten i projektet genom

att låta dess omfång, risker och övriga kontraktsvillkor styra priset. Merförsäljning höjer lönsamheten.

3. Dela med dig av kun-skapen till kollegor.

FOTO

: LA

RS

CED

ERQ

UIS

T

...Peter Mott ishaw, analytiker på Analysis Ma-son och expert på Opera-tion and Support Systems (OSS).

Vad händer inom OSS?

– Det är ett område som blir allt viktigare. När nu fast och mobilt bredband går mot ip blir näten allt komplexare och då blir drift en och integreringen av nät en nyckelfråga.Vilka är de bästa inom

OSS?

– Inom drift av näten fi nns det tveklöst tre ledare: Ericsson, som är klar ett a, Alcatel-Lucent (alu) samt Nokia Siemens Networks (nsn). Tillsam-mans har de 61 procent av marknaden. En bra bit eft er ligger Huawei och Cisco.Vem är bra på vad?

– Inom network manage-ment är Ericsson som sagt nummer ett och inom den mobila delen är man ännu starkare. Cisco leder inom business services area och alu inom OSS för bredband i hemmen. Ericsson har lyckats bra med sin OSS RadioCore-lösning som klarar fl era nät från en och samma OSS-platt form.Vilka är konkurrenternas

problem?

– nsn måste kombinera två olika produkter som har olika OSS-system. Det kommer att bli en stor utmaning. Och alu har cdma-produkterna att kombinera med gsm och wcdma. Inom bredband för hemmen har dock alu gjort ett mycket bra jobb. Och Huawei växer mycket fort och utgör absolut ett hot mot Ericsson.■ Lars Cederquist

Hallå…

Thomas Kinnman

darna dra

C269975_KO908.indd 13C269975_KO908.indd 13 08-12-10 15.31.2408-12-10 15.31.24

STOCKHOLM ,

SVERIGE

14

Vilka är era viktigaste mål

inom hållbarhet de kom-

mande året?

▶ Cesare Avenia, chef

marknadsenheten South

East Europe.

– “Gain Sustain ability Leadership” är ett strate-giskt program

för 2009 i regionen. Vi vill positionera Ericsson som en partner inom hållbarhet och påverka myndigheter till att använda kommuni-kation för att nå hållbar-hetsmål. Internt vill vi minska vår verksamhets miljöpåverkan. Vårt “tele working”-program bidrar till både personlig balans och till en bätt re miljö.

▶ Jacqueline Hey, chef

marknadsenheten Austra-

lia and New Zealand.

– Hållbarhet är en väsent-lig del av vår strategi för 2009 till 2012.

Vi har tre mål: att jobba nära våra största kunder för att minska utsläpp och vara kostnadseff ektiva, att skapa en intern basnivå för enhetens miljöpåverkan för att bli bätt re och att genom bland annat lobbying posi-tionera telekomindustrin som en del av lösningen på klimatproblemet.

▶ Angel Ruiz, chef

marknadsenheten North

America.

– Vi vill skapa optimala nät som är energi- och kostnadsef-

fektiva. Vi vill visa kun-derna och myndigheter hur innovativa mobilapplika-tioner bidrar till att minska koldioxidutsläpp. ■ Staff an J Thorsell

3FÅR ENFRÅGA

Att vara ansvarig för

kundaktiviteterna under

stoppen i Volvo Ocean

Race är inte enbart en

logistisk utmaning. Det

kan även vara en kamp

mot vädrets makter.

Det fi ck Gunilla Solheim

erfara i Kapstaden.

07:15 Telefonklockan ringer. Min kol-

lega Kristina Bergström och jag ska ut och jogga. När man är ute så länge på varje stopp gäller det att ta hand om kroppen för att orka. För mig passar jog-ging före frukost bäst.

10:00 Anländer till Er-icssons kundpa-

viljong. I kväll ska vi ar-rangera ett ”Thank You Party” för hela Ericsson Racing Team, cirka 200 personer. Plötsligt dyker en oanmäld grupp upp som vill ha ett mötesrum, det bokas.

10:30 Möte med Gi-les Vincent som

är chef för Marketing & Communication på mark-nadsenheten South East Asia. Vi pratar om stop-pet i Singapore.

12:00 Ett styrgrupps-möte inleds som

Richard Brisius leder. Vi går igenom veckans kund-program och vad som hän-der på seglingsfronten.

12:45 Lunch. I dag var det hemmagjor-

da hamburgare och, som alltid, färsk frukt – melon, ananas och jordgubbar. Bra mat främjar helt klart sam-manhållningen.

13:00 Tillbaka i pavil-jongen. Där står

TV4 och väntar. De ska köra Nyhetsmorgon från

vår paviljong under någ-ra dagar, samtidigt som vi har våra viktigaste kund-besök. Noggrann plane-ring gäller.

15:00 Går igenom vårt arbetschema för

veckan och gör lite upp-dateringar för vår ”event site” på intranätet. Blir av-bruten då och då för frågor om allt möjligt: matleve-ranser, någon ska hämta kläder, träff a någon, med mera.

17:00 Det börjar blå-sa upp lite. En

storm är på väg in, och det med 200 gäster planerade att sitta utomhus med gril-lat och buff ébord.

18:00 De första gäster-na anländer. Det

är en grupp med 70 per-

soner som först ska ha en specialpresentation inne i paviljongens stora semina-rierum.

18:45 Det blåser på rätt bra och vi spän-

ner fast bordsdukarna lite extra. Hoppas vi klarar det värsta vädret över midda-gen.

19:00 Seglare och ”sho-re crew” anländer

med sina familjer.

19:30 Det är kallt men stämningen är

god. Blåsten tillåter att det går att köra som pla-nerat.

23:00 Jag lämnar pa-viljongen. Min

kollega Sarah Persson övervakar stängningen av densamma. Väderprogno-sen säger att det blir rik-tigt hård blåst de närmas-te dagarna. Nu gäller det att hitta alternativa lös-ningar och inte tappa hu-möret... ■ Berätt at för Jenz Nilsson

EN DAG MED GUNILLA SOLHEIM

Stad LandetLagsport SolosportBok MorgontidningHemmakväll UtekvällBio DVD

Titel: Event Project ManagerÅr på Ericsson: 15Bor: StockholmFamilj: Sambo, två dött rarDold talang: Bra på att jogga före frukost

Det här är Gunilla Solheim Gunilla väljer:

FOTO

: GU

NA

R S

TEIN

ERT

För Gunilla Solheim gäller det att kunna pendla mellan en minutiös planering och fullständigt omkullkastade planer.

”En storm är på väg och vi har 200 gäster”

C269975_KO908.indd 14C269975_KO908.indd 14 08-12-10 11.11.2508-12-10 11.11.25

TIPSA OSS! Har du något du vill tipsa om? Mejla jonas.blomqvist@citat.se

15

Vad hände det här halvåret för…

… 25 år sedan 1983 w Malaysia blev det tolfte mobiltelefon-landet när Ericsson i början av året fi ck en beställning på ett rikstäckande mobiltelefon-system. I ordern ingick förutom basstationer, AXE-växlar också 600 mobiltelefoner. Bassta-tionerna tillverkades i Gävle och mobiltelefo-nerna i Kumla.

… 10 år sedan 1998 wGSM World Congress hölls i Cannes för trettonde gången och lockade 9 000 besökare, vilket var rekord. Ericsson presenterade en ny picobasstation på 19 kilo som det endast tog 20 minuter att sätta upp.

… 5 år sedan 2003 wEricsson och France Telecom tecknade avtal om att tillsammans utveckla IP-multi-mediatjänster för slutanvändarna i både de mobila och fasta näten.• Analytikernas förväntningar överträff ades när Ericssons resultat för fj ärde kvartalet 2003 presenterades eftersom det var dubbelt så bra som aktiemarknaden räknat med.

Kärt barn har många namn TILLBAK ABLICKw”Taxen” från 1892, blev en verklig symbol för Ericsson. Apparaten gjorde succé på världsmarknaden och det ovanliga utseendet gav en mängd smeknamn. I Danmark kallades den för ”symaskinen”, i Storbritannien för ”the skeleton type” och ”Il Ragno” (spindeln) i Italien, för att nämna några. Den ryske tsaren Nikolaj II blev så förtjust i telefonen att han beställde tio exemplar till sig och sin familj. Modellen hade detaljer i guld och elfenben med en fl ätad sladd i de ryska färgerna vitt , blått och rött .1894 blev ”taxen” en del av Ericssons första registrerade varumärke och förekom på bland annat brevpapper fram till 1982. Den tillverkades ända in på 1930-talet i över två miljoner exemplar.■ Cia Kilander

FOTO

: AR

KIV

Tävla och vinn!

”Det är världens bästa jobb. Jag skulle kunna göra det gratis. Men säg inget till Steve Ballmer.” Anders Vinberg som sitt er i Microsoft s ledning, i Ny Teknik

TÄVLINGwHur väl

läser du Kontakten?

Svaren på de fyra

frågorna nedan hitt ar

du i några av texterna

i det här numret.

1. Vad är Xperia X1 för något?

2. Vem säger: ”Däre-mot är frågan om

vi är tillräckligt innovativa i det som kommer”?

3. Inom vilket aff ärs-område driver man

MSIP-programmen?

Skriv ner dina svar eft er

rätt siff ra, döp mejlet till ”tävling” och skicka upp-gift erna i ett mejl till con-tact.comments@ericsson.com senast 19 januari. En vinnare blir lycklig ägare till en lyxig badhanduk med texten ”Ericsson Racing Team” tryckt på ena sidan. Får vi fl er rätt a svar avgör lott en. Lycka till!

Vinnare i förra tävlingen blev Abu Amar, Indone-sien. Han svarade 1. Tho-mas Sandell, 2. Tekniska museet i Stockholm och 3. Shadowing.

▼ P R O G N O S F Ö R 2 0 1 3

Både mobilt och fast bredband 6%

Fast bredband67%

Mobilt bredband 27%

När säljer mobilt mest? TRÅDLÖSTwMånga bedömare menar att mobilt bredband kommer att dominera bredbands-marknaden i Europa inom de kommande fem åren. Men analysföretaget For-rester Research, hävdar i en nyligen utkommen undersökning att det fi nns faktorer som bromsar denna utveckling. Bland annat de mobila bredban-dens låga kapacitet, dåliga täckning inomhus samt att det fortfarande fi nns ett stort antal stationära datorer som saknar trådlös kommunikation.

a om? Mejla jonas.blomqvist@citat.se

k k

FOTO

: IN

AA

GEN

CY

Fest kan vara pest RIS ELLER ROSwÄr du rolig, underhållande och glamorös? Kraven kring julfesten gör att närmare var tredje britt isk kontors-arbetare skyr den årliga sammankomsten. Enligt en studie gjord av The British Greyhound Racing Board där 1 000 anställda fi ck svara på frågor kring julfester på jobbet, svarade sju av tio att de helst väljer bort festen eft ersom det innebär att de tvingas umgås med kolleger som de inte anser sig ha något gemensamt med, förutom just jobbet.

C269975_KO908.indd 15C269975_KO908.indd 15 08-12-10 11.11.2808-12-10 11.11.28

16

”När vi sedan börjar prata om innovation och kreativitet blir det oft a väldigt engagerande samtal”

Magnus Wester

C269975_KO908.indd 16C269975_KO908.indd 16 08-12-10 11.11.3208-12-10 11.11.32

17

Är det en slump att ordet innovation yttras

allt oftare av världens företagsledare?

Knappast. Att uppfattas som innovativ är

viktigare än någonsin. Och en sak är säker:

det handlar inte bara om teknik. För att

prata Disneyspråk, Joakim Von Ankas

kreativa näsa för aff ärer behövs lika mycket

som Uppfi nnar-Jockes problemlösande

hjärna.

Kreativa själarDen ene bidrar starkt till LTE, den

andre föder ständigt nya aff ärs-

uppslag. Den ene får sina idéer ihop

med kollegor, den andre när han ska

somna. Erik Dahlman är ingenjör

och radioguru. Magnus Wester är in-

tern entreprenör och multimedian.

Båda är innovatörer.

Seizo Onoe har rykte om sig att ibland komma med stora, oväntade idéer. Så bara att R&D-strategen var en av NTT

DoCoMos representanter i konferens-rummet ”Paris” i Kista den där dagen i april 2004 gav extra nerv till mö-tet.

På schemat stod 4G, vilket borgade för en ganska akademisk, framåtblick-ande diskussion mellan den japanska

operatörens folk och fö-reträdare från Ericssons forskningsavdelning.

Men så var det då denne Seizo Onoe. Han vände sig till Researchs Erik Dahlman och leve-rerade enligt sitt rykte: ”4G kräver nytt spektrum och det kan vi inte vänta på. Vi behöver något snabbt.”

För Erik Dahlman stod tid och rum stilla en timslång sekund innan hjärnan bekräftade vad öronen just rapport-erat.

– Jag blev uppspelt. För mig som forskare lät det kul med en så uppen-bart stor grej, som dessutom kunde bli något snabbt. Den andra tanken som slog mig var att vi ju inte ens

INNOVATION

ST

OC

KH

OL

MSV

ERIG

E, E

URO

PA

■ ■ ■ ■ ■

▶

Erik Dahlman

C269975_KO908.indd 17C269975_KO908.indd 17 08-12-10 11.11.3308-12-10 11.11.33

18

börjat sälja HSPA, är det då bra med något nytt? Hela situationen kändes… spännande.

Där och då föddes LTE. Erik Dahlman pratade med sina chefer och Ericssons tekniknestor Jan Uddenfeldt som sa ”kör!” Sedan började han och kolle-gorna på Research fundera ut radio-algoritmer och ansöka om patent för idéerna. Efter ett halvår föreslog de grunderna för en ny mobilstandard och började sälja in sina idéer till stan-dardiseringsorganet 3GPP.

I dag vet vi att det första kommer-siella LTE-systemet antagligen tas i drift 2010. Är du en uppfi nnare?

– Nej, det skulle jag inte kalla mig, då tänker man på Uppfi nnar-Jocke. Men som en innovatör kan jag känna mig.Vad är en innovatör?

– För mig är det personer som kommer med nya tekniska lösningar på ett problem som fi nns. Problemet behöver inte vara nytt, men lösningen

måste vara det. Som DoCoMo och LTE, de hade ett problem, vi hittade lösningen.Hur kommer ni på idéerna som löser pro-blemen då?

– Det är sällan snilleblixtar i du-schen. Ofta sätter vi oss några stycken i ett rum och kladdar på en whiteboard. Det är helt informellt, vi tar en fi ka och pratar om tekniska problem vi har att lösa. Det är viktigt att sitta ned och få ned allt på papper, annars glömmer man det lätt. På mötena kompletterar vi varandras tankar så att vi inte mis-sar något. Att utveckla system är ett lagarbete. En grupp innovativa per-soner hittar tillsammans lösningar på specifi ka problem och sätter ihop lösningarna till en helhet.

På Magnus Westers nattduksbord lig-ger alltid ett block. Det beror på att han ofta kommer på idéer när han just ska somna. Faktum är att Magnus Wes-ter alltid har med sig ett block – det går aldrig att veta när en idé poppar upp. Det händer ofta och tur är väl det

när ens jobb till stor del handlar om att hitta nya aff ärsmöjligheter. Han jobbar på aff ärsenheten Multimedias avdelning Business Innovation, men är han på fest och någon frågar vad han gör brukar han svara att han är innovatör.

– Då får jag ofta ett roat ”har du innoverat något i dag då?” som följd-fråga. Men när vi sedan börjar prata om innovation och kreativitet blir det oftast väldigt engagerade samtal, säger Magnus Wester.

Innovation handlar om att släppa ut entreprenören i sig själv, menar han, det vill säga att komma på idén, sälja in idén till beslutsfattare och sedan reali-sera den. Själv har han bidragit i fram-tagandet av ett antal nya koncept inom multimedia, till exempel ”community toolkit”, Volvo Ocean Race-portalen och ”application hosting”.

Mycket av hans inspiration kommer från internet, där mycket av dagens innovation inom kommunikations-

INNOVATION■ ■ ■ ■ ■

Det är viktigt att få ned tankar och idéer på pränt. Det säger Erik Dahlman, en av nyckelpersonerna bakom HSPA och LTE.

▶

”Det behövs lite mer cowboy-anda igen” Magnus Wester

Visste du att ... … en intern idé-låda är under utveckling? Nästa år lanse-ras IdeaBoxes, där anställda kan sprida sina idéer till alla Ericsson-kol-legor. I verk-tyget kan man kommentera, betygsätt a och bygga vidare på andras idéer, samt komma i kontakt med interna innova-tionsansvariga.

C269975_KO908.indd 18C269975_KO908.indd 18 08-12-10 11.11.3408-12-10 11.11.34

19

tjänster sker. Andra inspirationskällor är partnerskap utanför den traditio-nella telekomindustrin, trendbevak-ning, och att kolla vad konkurrenter och företag i andra industrier gör.

– Vår avdelning har tittat mycket på hur kommunikationen kan utvecklas åt ”web 2.0-hållet” och hur Ericsson och operatörer kan ta en roll i det, säger han.

Ge ett exempel på vad Ericsson kan göra?– Det fi nns redan aktörer som börjat

integrera kommunikation till internet, till exempel Tokbox och Nimbuzz. De tillhandahåller widgets för kommuni-kation som du lätt kan lägga in i webb-sajter. Detta händer nu. Frågan är om Ericsson kan agera snabbt och säkra en ledande roll inom internetkommu-nikation med chans att utnyttja IMS på ett nytt sätt. Eller blir det Google eller något annat företag?

Erik Dahlman och Magnus Wester ger innovation inom Ericsson ett ansikte, och visar att det är mångfacetterat. Erik Dahlman, en av förgrundsfi gurerna i utvecklingen av alla 3G-tekniker och med en patentbok tjock som en tegel-sten, personifi erar hur Ericsson tradi-tionellt jobbar med innovation. Några av Ericssons 600 forskningsingenjörer och 17 000 utvecklingsingenjörer slår sina kloka huvuden ihop och förbättrar eller förnyar system eller produkter. Här fi nns Ericssons storhet genom åren.

Magnus Wester personifi erar hur viktigt det blivit att fundera på vad folk kan vilja ha teknik till, det vill säga vilka tjänster som kan attrahera dig och mig. Det handlar om att uti-

från en idé skapa något nytt genom att kombinera befi ntlig teknik och information. Själva innovationen är egentligen bara ett nytt användnings-område för sådant som redan fi nns. Sådant som får oss att tänka: varför tänkte inte jag på det?

Innovation är i dag mer än tekniskt ledarskap, menar Håkan Österberg på koncernfunktionen Strategy & Operational Excellence och centralt ansvarig för ny aff ärsutveckling och innovationsfrågor.

– Vårt tekniska ledarskap är oer-hört viktigt, men kunderna vill också ha hjälp att hitta nya aff ärsmodeller, tips om bra tjänster och idéer på hur de ska tjäna pengar på ny teknik. Där kan vi bli bättre. De väljer oss ofta för vårt tekniska ledarskap, men vill också att vi hjälper dem skapa värde av det. Innovation är även viktigt för att vi ska kunna förbättra och uppfi nna nya professionella tjänster.

Innovation i dess breda bemärkelse har blivit viktigt för Ericsson och dess kunder.

Anledningen till det är framtiden; att industrierna telekom, it, media och internet smälter samman till en värld där allt och alla kommunicerar, där multimediatjänster bara förväntas öka i betydelse i människors vardag. I samma framtid är system- och tjänsteverksamheterna inte de enda möjliga inkomstkällorna för Erics-son och traditionella teleoperatörer är inte de enda kunderna. Denna framtid beskrivs bland annat i Erics-sons framtidsstudie Communicating Worlds 2020.

Därför måste Ericsson vara, och ▶

1. Apparater överallt: Fler och fl er männis-kor kommunicerar med varandra och på

fl er typer av apparater. Apparater kommunice-rar också med varandra på ett helt annat sätt än i dag. För det krävs mycket av näten och många nya applikationer.

2. Allt delas: När minneskapaciteten ökar går det att spara mer, när grafi ken blir

bätt re blir det roligare att visa andra.

3. Nästa tre miljarder användare: Tjänster, nät och applikationer utvecklas även

utifrån de behov som människor i utvecklings-länder har. Mobilen som internetapparat har stor roll att spela.

4. Hög integritet: Nya applikationer, ökad delning, ökad överföring av jobbmaterial

och pengatransaktioner ställer krav på säkra lösningar.

5. Enkelhet: Gränssnitt blir intuitiva och det blir lätt för användare att komma

igång, använda och ta bort nya applikationer och tjänster (som inte måste ligga i apparaten).

Det blir även enklare att introducera, justera och ta bort dem ur näten.

6. Interaktiv vardag: Mobilen blir central för att fl ytt a information mellan appa-

rater, såväl från ena sidan jorden till andra, som mellan mobil, dator och tv i hemmet.

7. Gränslös prestanda: Kapaciteten i radio-nät, fasta accessnät, i noder, apparater,

transportnät och kärnnät ökar mångfalt. Stora skärmar får trådlös access och fi bernät sprids över världen.

8. Teknik för hållbart samhälle: Tekniken drar mindre energi och applikationer

bidrar till att skona miljön.

FORSKNING FÖR FRAMTIDENEricsson Research har identifi erat ått a områden där mycket händer de kommande åren. Samt-liga kräver omfatt ande teknikutveckling. Än så länge har vi bara skrapat lite på ytan inom dem, menar Research-chefen Jan Färjh.

DE ANSTÄLLDA SÄGER SITTI en webbundersökning på intranätet tillfrågades anställda bland annat om vilket företag de anser vara mest innovativt utifrån vissa förslag, och vad innovation betyder för Ericsson.

Which of the following

companies do you rate asTHE most

innovative?

(Nortel,Alcatel-Lucent,

Motorola,own sugges-

tion, don’tknow)5,0%

Cisco4,7%

Nokia SiemensNetworks 2,1%

Ericsson23,2%

Huawei6,9%

Apple58,1%

Answers: 2 625

What does innovation mean to Ericsson? (no

fixed alternatives given; answers

grouped into themes)

New products12%

Technologyleadership/Technology

34%Ways of working

and culture 14%

Future16%

Other6%

Customers (end-to-end,operators) 12%

New business6%

Visste du att ... … Ericsson defi nierar inno-vation som en idé som skapar värde? Idén kan vara helt ny och revolutio-nerande, delvis ny eller en kombination av tidigare idéer. En innovation kan vara en teknisk lösning, en produkt, en process, en aff ärsmodell eller något annat.

C269975_KO908.indd 19C269975_KO908.indd 19 08-12-10 11.11.3708-12-10 11.11.37

20

uppfattas, som inno-vativt av fl er och på fl er områden. Det visar om-världen att företaget har koll på trender och har en förmåga att fånga upp nya tillväxtmöjligheter för så-väl kunder som sig självt. Innovativa företag attraherar dessutom talangfulla medarbetare och investerare, där det senare påverkar aktiekursen positivt. Innovativa företag är helt enkelt fram-tidens företag.

Innovation har också en intern dimension, betonar Håkan Österberg. Nya, smarta grepp kan sänka kostna-der och höja eff ektiviteten, till exempel genom förbättrade arbetsprocesser, kunskapsförmedling och hur enheter samverkar globalt. Allt ovan samman-taget blir slutsatsen glasklar:

– Innovation har alltid varit vik-tigt för oss, nu mer än någonsin, säger Håkan Österberg.

Tiotusenkronorsfrågan blir då hur Er-icsson kan skapa en större innovativ bredd. Magnus Wester menar att alla företag måste främja innovation för att bli framgångsrika. Detta är dock ett problem för många storbolag, vars pro-cesser ofta är byggda för att förbättra det som fi nns, snarare än att främja helt nya idéer. Ett annat problem för stor-bolag, enligt Magnus Wester, är att de satsar på stora projekt som garanterat ska ge stora intäkter, i stället för att tillåta små försök och sedan satsa på dem som faktiskt visar potential.

Han anser att Ericsson alltför länge varit alltför nöjt med att bara förbättra sig inom det man kan. Dessa förbätt-ringar är naturligtvis bra, men ”vi måste våga ta steget utanför vår egen gräsmatta” för att hitta nya möjligheter till tillväxt, som han uttrycker det.

– Vi måste våga drömma mer. Och det behövs lite mer cowboy-anda igen. Titta på all den kraft vi hade i Erics-son under it-åren. Många koncept vi lanserade då säljer vi fortfarande. Det fanns en vilja att förändra världen och den viljan vill jag tillbaka till, säger Magnus Wester.

Svaret på tiotusenkronorsfrågan blir alltså: en mental omställning. Det måste fi nnas chefer som uppmunt-rar innovation, belöningssystem för anställda och medel måste tillsättas för att förverkliga idéer. Först då blir innovation en naturlig del av kulturen. Magnus Wester är hoppfull:

– Vi har börjat förändra oss. Vi har folk med idéer och som brinner för dem, det gäller bara att uppmuntra dem och det blir vi bättre på. Vi job-bar mer med partners, med prototyper och med aff ärsanalys. Vi har samar-betsverktyg, idétävlingar och bygger upp interna nätverk. R&D är med i aff ärerna mer än någonsin och vi håller workshops om innovation med kun-der. Vi verkar ha bestämt oss för att främja innovation – och när Ericsson väl har bestämt sig så brukar vi snabbt komma upp i fart.■ Text: Jonas Blomqvist Foto: Bodil Bergqvist

” De väljer oss o� a för vårt tekniska ledarskap, men vill också att vi hjälper dem skapa värde av det”

▶

■ ■ ■ ■ ■

Håkan Österberg

Håkan Österberg

INNOVATION

Ramchandar Venkatesan,

R&D, Finland

– Vi bygger upp ett ”eco system” för innovation både internt och externt. Bland externa fi nns risk-

kapitalistföretag, universitet och andra företag. Vi har bland annat ett samarbete med Suunto, där vi tar fram prototyper på personliga senso-rer som sänder pulsinformation till vårt ims-sys-tem. Det kan sedan bli ”presence-information” för andra, till exempel kan du se en väns humör.

Bridget Krott, Global Services,

Australien

– Svårt att säga, det beror på vilket perspektiv du har. Vi har 217 innovationer och 57 före-

slagna idéer just nu. Ett bra exempel är en ny metod för att dimensionera täckning och kapacitet för hspda. Den gör att säljteamen i presentationer kan modellera prestanda- och kapacitets fördelarna som nya funktionaliteter i P7-releasen ger.

Sharon Jhheent, Operational

Excellence and Innovation,

England

– Vi har I-Safe-kriteriet, som gör att vi kan forma och validera

idéer så de kan tas vidare. Vi har också en panel bestående av företag som roterar och som ger feedback på idéer. Det har mott agits väl. Unikt inom Ericsson är utvecklandet av ett idé-verktyg som ska driva innovation, förbätt -ring av tjänster och Six Sigma-idéer.

VAD ÄR DET MEST INNOVATIVA NI GÖR JUST NU?

1. Ha ett öppet sinne och utsätt dig för nya saker. Bevaka

trender, gå på mässor, kolla företag i andra branscher, testa produkter och tjänster, prata med folk.

2. Associera genom att kombi-nera ny information med egen

erfarenhet. Det fi nns tekniker att använda.

3. Jobba aktivt med att komma på idéer. Gör det själv först,

förbätt ra sedan idéerna med andra. Det skapar fl er och bätt re idéer.

4. Var inte hård mot dig själv. Alla idéer är inte bra, men sannolik-

heten att komma på en unik idé ökar ju fl er du genererar.

5. Ha alltid papper och penna redo. Eller använd mobilen.

Idéer kommer när som helst, du måste skriva ned dem direkt innan du glömt dem.

WESTER TIPSAR HUR DU BLIR EN INNOVATÖR

Visste du att ... … Ericsson har öppnat upp för öppen innovation på labs.ericsson.com, en portal på internet för multimediaut-veckling? Por-talen är främst till för externa utvecklare, som där kan lansera idéer på nya tjänster och applikatio-ner. Kod och verktyg från Ericsson fi nns tillgänglig på portalen, lik-som möjlighet för utvecklarna att sprida sin kod.

C269975_KO908.indd 20C269975_KO908.indd 20 08-12-10 11.11.3708-12-10 11.11.37

2121

> > > Mannen som älskar Lego > > >

På Magnus Westers arbetsplats är innovation

en naturlig del av kulturen.

C269975_KO908.indd 21C269975_KO908.indd 21 08-12-10 11.11.4008-12-10 11.11.40

22

Tim Jones, här intervjuad av intranätets tv-program ”5 Minutes”, har koll på vad

som utmärker innovativa företag.

■ ■ ■ ■ ■

INNOVATION

C269975_KO908.indd 22C269975_KO908.indd 22 08-12-10 11.11.4308-12-10 11.11.43

23

DödslekenInnovation är en fråga om liv och

död för företag, säger experten

Tim Jones. Och det går att lära av

de bästa. Företaget där han jobbar,

Innovaro, har undersökt vilka som

är de gemensamma framgångs-

faktorerna.

Det kan verka underligt med en vuxen man som älskar Lego. Men det gör Tim Jones. Fast det handlar inte om att bygga

med de klassiska leksaksklossarna. I stället är han fascinerad av det danska företagets historia, som visar hur vik-tigt det är med innovation.

När legot introducerades var det en ny sorts leksak, ämnad att under-hålla barn och samtidigt stimulera deras kreativitet. Själva namnet är en förkortning av orden ”lek” och ”godt” och lego har utsetts till 1900-talets leksak.

Men tidigt detta decennium var företaget nära nog bankrutt. I data-spelens tidsålder hade familjer slutat köpa lego. Lego var tvunget att göra något och gjorde det.

– Lego gick ”online” och se vad som hände. Snabbt uppstod nya communi-ties med folk som brydde sig om Lego, säger Tim Jones.

Kändast är hur företaget involve-rade sina riktiga vuxenfans i utveck-landet av lego-robotarna Mindstorms nästa generation, före utvecklingsar-betet ens hade börjat. Det fungerade. Mindstorms NXT har sålt bra.

– Och barn kan nu tävla om att designa nya lego-produkter via lego-factory.com. De har fått ett enormt gensvar. Att ge så mycket ansvar till fansen var ett innovativt sätt att jobba, och något som andra företag i andra branscher försöker kopiera.

Tim Jones är en ledande person på fö-retaget Innovaro, som specialiserat sig på att hjälpa företag bli bättre ur ett innovationsperspektiv. Lego är med på Innovaros lista över de ledande fö-retagen i 25 olika branscher.

Deras metod skiljer sig från andra

undersökningar, betonar Tim Jones. Vissa undersökningar listar innova-tiva företag genom att fråga en grupp personer om deras uppfattning. Ett annat vanligt sätt är att titta på företags R&D-budget.

Tim Jones menar att det bara ger en del av sanningen: listor, till exempel Business Weeks som får stort genom-slag, blir perceptionsbaserat och tende-rar att lyfta fram välkända varumärken. R&D-mätningar visar bara vad före-tag satsar på teknisk utveckling, men innovation är ett bredare begrepp och sådana listningar säger heller inget om ifall företagen tjänar pengar tack vare R&D-investeringen.

Innovaro gör därför mer omfattande undersökningar och tittar på en rad områden. Bland annat om företagens kultur och struktur främjar innova-tion, på vilket sätt de lyft innovation till en strategisk nivå, hur många och hur bra produktsläpp de gjort, total tillväxt och genomsnittlig omsättning och marginal per produkt eller kund, investering i R&D, varumärkets värde och vad de närmaste konkurrenterna anser om företaget som innovatör.

Innovaros senaste ”Innovations Leaders”-lista fi nns på nästa sida. Mät-ningarna visar en tendens, menar Tim Jones. Nämligen att i varje bransch så har innovationsledarnas tillväxt, mar-ginaler och aktiekurs ökat mer än hos jämförbara företag.

Det kan nästan låta som att innovation är en fråga om liv eller död för företag. Tim Jones menar att det är så.

– Innovation är nödvändigt för överlevnad. I en globaliserad värld är förnyelse enda sättet att verkligen växa.

Innovation fi nns överallt. Det är mer företagsspecifi kt än branschspe-cifi kt. Begreppet går att applicera på många områden, men oavsett område och bransch handlar innovation om att få företag att växa genom att för-verkliga idéer.

– Varifrån idéerna kommer spelar ▶

ST

OC

KH

OL

MSV

ERIG

E, E

URO

PA

1. AXE: Växelsystemet är en av företagets största framgångar

någonsin. Det nya var att växeln var datorstyrd och hade digital väljartek-nologi. Den första axe-växeln togs i bruk 1976 (dock med analoga väljare, med digitala 1978). En annan fram-gångsfaktor var att axe byggdes av moduler. Arbetet startade 1970 med det då banbrytande tilltaget att skriva en kravspecifi kation utifrån vad mark-naden kunde tänkas vilja köpa.

2. Telekomtjänster: År ut och år in sålde Ericsson produkter

och nät, men bjöd på bland annat utrullning, support och nätoptimering. Sedan kom man på att sådana tjäns-ter, och andra som nätdrift , systemin-tegration och konsultt jänster, går att ta betalt för. Det födde aff ärsenheten Global Services.

3. Digital mobilkommunikation: Telefoni fanns, digital kom-

munikation fanns, Ericsson hade varit med och utvecklat analoga mobiltek-niken nmt. Det blir något, tänkte man, och så föddes gsm.

4. Mobilt bredband: 3G fanns, men få använde mobilnäten till

annat än tal. Ericsson gick i bräschen för hspa och höjde hastigheten i näten. Till det förespråkade man en ny aff ärsmodell: att koppla upp datorn till mobilnäten. Datatrafi ken i 3G-näten har börjat ta fart.

5. Prepaid: 1997 introducerade Ericsson den första realtids-

lösningen för mobil prepaid (betalning i förskott ). Det stillade ett behov för operatörer, som ville kunna erbjuda mobiltelefoni även till dem som inte hade råd att teckna abonnemang mot räkning. En helt ny aff ärsmodell var född. 69 procent av dagens använ-dare är prepaid.

5 INNOVATIONER VI MINNSKontakten har letat fram några av Ericssons bästa idéer som fått genomslag i världen:

C269975_KO908.indd 23C269975_KO908.indd 23 08-12-10 11.11.4808-12-10 11.11.48

24

”Lego gick ”online” och se vad som hände. Snabbt uppstod

nya communities med folk som brydde sig om Lego”

ingen roll, det är att utnyttja dem som gör skillnad.

Allt detta blir tydligt när Tim Jones talar om innovationsledarna. Här ger han ett axplock. Apple är en innova-tör av aff ärsmodeller. Tim Jones nämner hur Apple utmanat musikindustrin genom sitt Itunes och hur Iphone bryter ny mark i telekombranschen: det sker genom produkter som tekniskt inte är bättre än andra, men som knyts ihop med tjänster.

Google ser många som ett sökmo-torföretag, Tim Jones kallar det för en annonsbyrå. Sökmotorn är bara plattformen. Ett innovativt drag hos Google, enligt Tim Jones, är att de lan-serar tjänster som betaversioner – och sedan förbättrar utifrån användarnas feedback i all oändlighet så att tjänsten egentligen aldrig blir helt färdig.

På Google får anställda dessutom driva egna idéer med företagets goda minne. Tid frigörs och projekt fi nan-sieras av företaget. Det sägs att många produktsläpp- och förbättringar har kommit till den vägen.

Klädjätten H&M särskiljer sig från konkurrenterna Gap och Zara med ett it-system som gör att butikerna har olika produkter i en helt annan utsträckning. Butikerna själva är mer involverade i det egna sortimentet, i stället för att detta bestäms centralt.

Starwood äger lyxhotell som S:t

Regis, W och Sheraton. De revolutio-nerade hotellvärlden med lojalitets-program som garanterade stamgäster rum när som helst, var som helst. De tittar också hela tiden på hela hotell-upplevelsen.

– Starwood funderade över vad som är viktigast under en hotellvistelse och kom fram till att de skulle fokusera på sängen. De bestämde sig för att hitta den bästa sängen, men hittade ingen de gillade så de designade en egen. I dag kan du köpa ”The Heavenly Bed” och andra ting från rummet i deras webb-utik. Starwood är nu USA:s största sängdetaljist. En bra sidoaff är.

Nokia breddar sig från mobilte-lefontillverkare till att även bli ett tjänsteföretag.

– De har påbörjat en resa med må-let att deras tjänsteaff är ska bli större än produktaff ären i framtiden. No-kia använder sin kärnverksamhet som grund och skapar nya intäktsområden runtomkring den.

Det går att lära av de ledande inno-vationsföretagen i världen. Innovaro pekar ut gemensamma nämnare hos de 25 företagen på topplistan. En näm-nare är att innovation är en strategisk fråga.

– De vet var de vill vara innovativa. Några ser också innovation som allas ansvar, det är inget som sköts av en avdelning.

Som en följd är innovationen de-centraliserad hos många av företagen. Från centralt håll fi nns stöd, strategi och riktlinjer, men inte kontroll. De som ser problem och möjligheter – och som kan lösa dem – fi nns ju ute i verksamheten.

Innovativa företag formar gärna partnerskap. De vet vad de är bra på och när de behöver samarbeta med andra. De är också bra på att förstå konsumenter och förändringar på marknaden.

– De ser inte bara förändring, utan agerar utifrån kunskapen. Om de ser ett behov, tar de fram en produkt, tjänst eller lösning.

Slutligen pekar Tim Jones på att innovationsledarna har processer som främjar innovation. Organisationerna har en kultur som stödjer innovations-

kraften, som mäts, uppmuntras och bekräftas.

En fråga som ofta dyker upp i innova-tionssammanhang är om företag måste innovera utanför kärnverksamheten. Varför inte bara se till att förbättra det man kan?

Faran med att vara framgångsrik på bara ett område, enligt Tim Jones, är att andra ser det och börjar konkur-rera med pris och kvalitet. Då riske-rar företaget krassare tider. Det är få branscher, om någon, i vilka ett företag kan känna sig tryggt genom att endast fokusera på kärnverksamheten.

– Men det handlar inte om att bredda sig från till exempel telekom till resor. Det handlar om att ta tillvara vad man är bra på och med det som språngbräda gå in på nya marknader. Som konsumentelektronikföretaget Philips som framgångsrikt applicerat sitt tekniska kunnande på hälsovård. Ericsson fi nns inte på Innovaros lista. Har du något råd?

– Ericsson är innovativt i sin kärn-verksamhet och kan helt klart växa utifrån det. Ert tekniska arv och be-tydande R&D-kapacitet gör er mycket respekterade. Ett sätt att inspirera till en mer innovationsfokuserad kultur är att visa upp allt där ni är innovativa. Det stimulerar alla fantastiska männis-kor och den stora potential ni har inom företaget. Det fi nns möjligheter för er att vara mer innovativa både inom och utanför kärnverksamheten. Det gäller att identifi era de bästa alternativen och utnyttja dem.■ Text: Jonas Blomqvist Foto: Stefan Borgius

▶

■ ■ ■ ■ ■

Tim Jones

Innovativ lek-sak, innovativt företag.

INNOVATION

Innovativa företag Innavaro listar varje år de 25 mest innovativa företagen i 25 olika branscher (i bokstavsordning, ingen ranking): Adidas, Apple, Aviva, basf, bmw, Boeing, Canon, Google, Handelsbanken, h&m, Infosys, Lego, Lilly, Medtronic, Microsoft , Nokia, ntt Docomo, Pepsico, Reckitt Benckiser, Samsung, Shell, Starwood, Tesco, ups, Virgin Atlantic.

FOTO

: IST

OC

KPH

OTO

Tim Jones

C269975_KO908.indd 24C269975_KO908.indd 24 08-12-10 11.11.4908-12-10 11.11.49

2525

KÄNNER DU DIG INNOVATIV?

Kontakten tror det fi nns en inneboende innovationskraft bland Ericssons anställda. Så varför inte sitt a ned – själv eller med andra – och spåna fram en idé? Ta sedan idén och presentera den för din chef, en kollega eller en vän. Vem vet, din idé kanske är början på något som bidrar till Ericssonsframtida framgång. Här får du ett papper, det är allt du behöver för att komma igång.

_______________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________

Idén i korthet:

Nytt an är:

Särskilt intressant idé för denna målgrupp:

C269975_KO908.indd 25C269975_KO908.indd 25 08-12-10 11.11.5208-12-10 11.11.52

26

”Det är lätt att dölja en dålig konstruktion i handskriven kod. I en grafi sk modell tvingas man exponera sin analys för andra” Tony Siljamäki

C269975_KO908.indd 26C269975_KO908.indd 26 08-12-10 11.11.5308-12-10 11.11.53

27

Iett litet rum i Älvsjö söder om Stockholm sitter fyra man avskär-made från omgivningen. Ingenting får störa dem under tre veckor. Se-

dan stämmer de av med kunden och går sedan in i en ny treveckorsperiod. Ett diagram på dörren visar hur pro-jektet går framåt, dag för dag.

Det här kallas Scrum och Jiang Wu är teamets Scrum Master. Varje morgon har han ett kort möte med sitt team. Projektet är en kritisk del av CPP-plattformen (som 3G-noderna bygger på).

– Vi hade aldrig klarat det om vi inte arbetat med modeller och Scrum. Nu tog det skarpa projektet bara tre månader, säger han.

Det här är ett exempel på hur man i dag arbetar med mjukvara, som är en ökande del av Ericssons R&D-arbete. Ett litet team börjar med att rita mo-deller på en enkel, visuell nivå. Model-len bryts sedan ner och översätts till den kod och produkt man vill ha.

Lars Frank, chef för utvecklingsenheten Plat-forms, är mycket nöjd med de pilotprojekt som genomförts hittills.

– De visar på enorma möjligheter. Metodiken överträff ar handskriven kod i kvalitet och tid och nu går vi in i skarpa projekt, säger han.

Christer Fryxell, linjechef, lägger till att en testmodell inom provning av CPP, som normalt tar 1 000 timmar, har reducerats till 40–50 timmar.

Hela omvälvningen stöds av Erics-son Software Research där Anders Cas-pár leder ett projekt som syftar till kraf-tigt ökad eff ektivitet. Modellering och återanvändning av mjukvara används inom vissa delar av utvecklingsarbetet och fl era pilotprojekt pågår. Mjukvara är framtidens kassako.

Diarmuid Corcoran, expert på mo-dellbaserad design, berättar att den gamla metoden att arbeta med tusen-tals sidor dokument som skickades

Rätta modellen

ST

OC

KH

OL

MS

VE

RIG

E, E

UR

OPA

SOFTWARE MODELING

▶

Ericsson går mot ett nytt sätt att arbeta med mjukvara för att klara konkurrensen från länder som Indien och Kina. Man arbetar med visuella modeller som automatiskt skapar koden i stället för handskriven kod. Arbetet blir mer kvalifi cerat och abstraktionsnivån höjs med ökad eff ektivitet och kortare ledtider som resultat.

Lars Frank

C269975_KO908.indd 27C269975_KO908.indd 27 08-12-10 11.11.5708-12-10 11.11.57

28

mellan enheter och skulle uppdate-ras, inte håller. Allt är mycket mer

komplext i dag.– Nu ska vi utgå från en källa och

utifrån krav skapa en sys-temmodell som är strikt separerad från den slutliga produkten och oberoende av plattformar och kod-språk. Vi kallar den PIM, Platform Independent Model. Den görs av ett team experter på den aktuella produkten. För model-len används UML-språket med visuella verktyg, säger Diarmuid Corcoran.

Denna PIM omvandlas med hjälp av en modellkompilator, som med ett ”översättningsspråk” genererar och implementerar ner PIM-modellen till binär kod mot maskinvara. När det är klart har man en eller fl era PSM’s, Platform Specifi c Model. Ericsson skapar ofta själv kompilatorn, som också kan återanvändas, även mel-lan olika plattformar. Modell- och kompilatorutveckling sker parallellt, i nära samarbete med system- och plattformsexperter.

Den som skapar kompilatorn måste vara mycket kunnig om produkten, kodning och själva modelleringssprå-ket. En av Ericssons experter på kom-pilatorer är Toni Siljamäki.

– Jag vill slå hål på myten att pre-standa blir sämre om man automatge-nererar kod, säger han. Visserligen är det sund skepsis att inte tro på allt nytt, och jag var själv tveksam först – man vill ju se koden. Men fl era projekt vi-sar att kvalitet och kapacitet är minst

lika hög och att man löser komplexa problem avsevärt enklare. Därigenom sparar vi massor med tid, speciellt via återanvändning av komponenter tvärs över plattformarna: Det är i linje med Ericssons mål om eff ektivare R&D.

I den andan driver Staff an Anders-son på Platforms ett projekt för att modellera License Manager som en PIM. Den ska kunna användas som en gemensam komponent i fl era platt-formar.

Men att jobba med mjukvarumo-deller, SW Modeling, löser inte alla knutar. Fortfarande kräver fl era om-råden specialkod, i synnerhet kritiska realtidssystem. Dessutom saknas en del verktyg och man måste kunna simu-lera och de-bugga på modell-nivå. Men cirka 80 procent av Ericssons projekt skulle kunna arbeta så här.

SW Modeling handlar inte bara om teknik. På Ericsson Researchs multi-media-enhet arbetar man med model-lering från andra utgångspunkter.

Magnus Wilson, programansva-rig, förklarar att deras produkter till största delen arbetar mot slutkundens it-miljö.

– Det är ett stort problem, här fi nns ingen standard och det tar tid att hitta ett gemensamt språk med kunden. För dem är det viktigaste att hantera aff ärs-modeller och att vara fl exibla, eftersom allt förändras så snabbt. Och vi ska in-tegrera våra produkter i deras system, säger han och fortsätter:

– För att balansera kund- och

marknadsdriven utveckling måste vi beskriva kraven på ett annat sätt; se hur tjänster är kopplade mot varandra och hur man går från aff ärssystem till våra designmodeller. Vi driver nu två program för att ändra vårt sätt att arbeta. Vi har redan kört piloter i Kanada, Kina, Holland och Sverige, men också en pilot enligt nya metoden ”Blue Ocean Engineering”, där Ericsson ligger i framkanten.

SW Modeling sprider sig genom hela Ericsson. Och även utanför. På högskolorna är intresset stort och en på Ericsson som samarbetar mycket med dem är Pär Emanuelsson i Lin-köping.

Internt driver han Long Term Mo-deling Group, 15 personer som har som mål att ta fram ett gemensamt synsätt och gemensamma metoder för att jobba med modeller.

– Vi ger råd, men ej på detaljnivå. Tidigare var vi beroende av leverantö-rerna, men nu används öppen mjuk-vara i botten, vilket betyder att vi kan köpa verktyg från olika håll, även från högskolorna, och kombinera dem, sä-ger Pär Emanuelsson.

Han sammanfattar Ericssons strat-egi som att den siktar på att hitta en gemensam terminologi för att und-vika missförstånd och underlätta för olika enheter att återanvända mjuk-varukomponenter. Det skulle spara mycket tid och blir allt viktigare i den hårdnande konkurrensen.■ Text: Lars Cederquist Foto: Pernille Toft e

▶

”Jag vill slå hål på myten att prestanda blir

sämre om man automatgenererar kod”

Toni Siljamäki och Staff an Andersson presenterar modelldriven utveckling under Ericsson Research Day. Automatge-nererad kod är prestandamäs-sigt fullt i klass med handskri-ven kod visar jämförelser. Modellerna bidrar till högre eff ektivitet och bätt re kvalitet. Modelldriven utveckling möjliggör även återanvändning av komponen-ter.

Diarmuid Corcoran

Toni Siljamäki

SAAB TECHNOLOGIES HAR HUNNIT LÅNGTStefan Grufman på Saab Avitronics berätt ar hur man löste ett ”olösligt” problem i modellering. Rätt verktyg saknades så man modifi erade en del av kedjan, varsamt utan att bryta mot myndigheternas hårda krav på kod-generatorer.

– Arbetet tog cirka ett halvår och vi planerar att nu föra in dett a arbetssätt i ett skarpt utvecklingsprojekt för jas Gripen.

Gert Johansson har erfarenheter från ett projekt för ett obemannat fl ygplan

på Saab Aerosystems. De är också goda.– Vi skulle arbeta med modellering

även på systemnivå i realtidsprogram. De fl esta var oerfarna, men vi hade två mentorer som la upp modellprofi lerna och metodiken.

En viktig del blev utbildning i umloch dess tillämpning i projektet, samt insik-ten att det skulle ta viss tid innan alla producerade till 100 procent.

– Vi arbetade mycket nära varandra i team där system- och mjukvaru-ingenjör er defi nierade gränssnitt en i modellen.

C269975_KO908.indd 28C269975_KO908.indd 28 08-12-10 11.12.0408-12-10 11.12.04

29

Jiang Wu arbetar framför sin dator med mjukvaruprogrammet.

> > > Anna kartlägger bromsklossarna > > >

C269975_KO908.indd 29C269975_KO908.indd 29 08-12-10 11.12.1008-12-10 11.12.10

30

”Det blir lätt så att de som ingår i ett förändringsprojekt gör det

på deltid, vid sidan av ”viktigare” uppgi� er. ” Anna Börjesson Sandberg

Visste du att ... …på 1960- och 70-talen kodade man i Assemblerkod och C…på 80-talet gick man upp en nivå till Pascal och Ada83…på 90-talet blev det ännu mer abstrakt; Java, Ada95, C++ och UML…på 2000-talet gällde Executable UML…varje steg har varit cirka tio gånger eff ek-tivare än det föregående.

Det nya sätt et att arbeta med ut-

veckling av mjukvara innebär stora

förändringar. En så stor omställning

brukar haka upp sig ibland, av fl era

anledningar.

Med SW Modeling får många vana programmerare nya arbetsuppgifter. Detta går förstås inte helt friktions-fritt, även om erfarenheterna hittills är övervägande positiva.

Anna Börjesson Sandberg, senior specialist R&D och forskare inom sw process improvement, driver olika för-bättringsprojekt inom Ericssons R&D.

Hon har identifi erat en rad orsaker till att förändringar ofta inte genomförs optimalt.

– Under de tio år jag arbetat med detta har det hänt alldeles för lite och för långsamt. Vi måste bli bättre, även om ett område som SW Modeling är mycket komplext.

– Här fi nns inte några givna regler hur man ska göra. Många skyller då bara på verktygen medan jag tycker att vi borde fokusera mer på proces-serna.

Det tycks också vara svårt att inse att en förändring ofta handlar om

organisation och hur ett område prio-riteras.

– Det blir lätt så att de som ingår i ett förändringsprojekt gör det på deltid, vid sidan av ”viktigare” uppgifter. Pro-jektet får ofta inte tillräcklig uppmärk-samhet. Dessutom har man inte alltid en klar bild av hur resultatet ska bli.

Anna Börjesson Sandberg menar att man måste samla rätt personer i projekt och våga göra fel när man prövar något nytt. Man måste också vilja dela med sig av sin kunskap. När det gäller ett nytt ämne med oklara regler måste chefen kunna hantera situationen.

Hon tycker dock att Ericsson har flera goda exempel där man skö-ter allt detta bra. Det aktuella SW Modeling-projektet på Ericsson Soft-ware Research har till exempel samlat koncernens bästa krafter inom områ-det och man driver på utvecklingen av verktyg, vilket hon anser behövs.■ Text: Lars Cederquist Foto: Bodil Bergqvist

Anna Börjesson Sandberg har indentifi erat en rad saker som går att förbätt ra för att få fart på mjukvaruarbetet.

I ett bidrag till ieee Soft ware Publication har Ericssons Anna Börjesson Sandberg och Lars Mathiassen från Georgia State University listat fyra huvudorsaker till att förbätt ringsprojekt oft a går för sakta.

De som deltar har oft a mycket annat att göra och kommer kanske inte till mötena ▶De är ibland passiva och säger inte något när de väl är där ▶De svarar många gånger sent på mejl och frågor ▶ De tycker alltför oft a ”Great!”, men inte just nu ▶

De vanligaste bromsklossarna

”Vi måste bli bätt re”

C269975_KO908.indd 30C269975_KO908.indd 30 08-12-10 11.12.1508-12-10 11.12.15

C269975_KO908.indd 31C269975_KO908.indd 31 08-12-10 11.12.4308-12-10 11.12.43

32

Med den senaste kvartalsrapporten i ryggen, hur ser du på 2009?

– Just nu är det ju en stor osäkerhet i världs-ekonomin. Man kan grovt dela in värld en i de som tror att marknaden kommer att gå ner och de som säger att de inte vet, men att de ändå förbereder sig på att den går ner.

Vad tror du själv, är telekombranschen på väg in i en ny kris?

– Operatörerna i dag är överlag fi nansiellt starka, näten är hyfsat välfyllda, trafi ken ökar och människor har lärt sig att uppskatt a bred-band. När vi gick in i den stora telekomkrisen var det tvärtom, de stora operatörerna var kraft igt skuldsatt a och näten var inte lika väl-trimmade och trafi ken ökade inte lika starkt. Så vår bransch ska nog klara sig hyggligt jäm-

fört med många andra. Samtidigt fi nns det fortfarande operatörer som sitt er med skuld er och risken fi nns alltid att de känner ett tryck från fi nansmarknaden att agera mer försiktigt och återhållsamt. Dessutom är det givetvis så att om konsumenterna får mindre pengar att röra sig med blir det viktigt att försöka minska ex-empelvis telefonräkningen. Vi lär beröras av den fi nansiella situationen men vi är absolut inte på väg in i den typ av kris som vi upplevde förra gången.

I ditt vd-brev i samband med Q3-rapporten talar du om att vi behöver göra val. Vilken typ av val står Ericsson inför?

– Så länge vi behöver genomföra mindre

korrigeringar så ska vi alltid göra dem. Men om man ska göra lite större besparingar så måste man vara beredd att fatt a vägvalsbeslut av den typ som vi har gjort tidigare, exempelvis för cdma. Vi ser ingen sådan situation fram-för oss just nu men man ska ha respekt för de rörelser som fi nns på världsmarknaden för närvarande.

Hur ska Ericsson bli tillräckligt snabba för att kunna göra den typen av val?

– För att vara snabb måste man förstå läget, acceptera situationen, sortera frågorna och lära sig tänka i nya banor. Kan vi exempelvis jobba med färre och gemensamma platt formar i högre grad? Kan vi få mer återanvändning på teknologisk ut-veckling? I så fall måste vi sam arbeta mer mellan våra produktområden som idag har olika platt - ▶

”Vi lär beröras av den finansiella situationen”Det råder ingen tvekan om att stora delar av världsekonomin är i kris. Frågan många anställda ställer sig är hur Ericsson kommer att klara sig igenom det förmodade stålbadet, och har företaget rätt strategi nu när tuff are tider väntar? Ingen inom företaget kan svara på dessa frågor bättre än vd Carl-Henric Svanberg.

Carl-Henric Svanberg

C269975_KO908.indd 32C269975_KO908.indd 32 08-12-10 11.13.0608-12-10 11.13.06

33

C269975_KO908.indd 33C269975_KO908.indd 33 08-12-10 11.13.0708-12-10 11.13.07

34

formar. För att lyckas här behöver vi en tydlig strategi och ett kraft fullt genomförande.

Tror du att Ericssons strategi håller när företaget går in i en tuffare period?

– Ja, det tror jag absolut. Vår strategi innebär att säkra det mobila ledarskapet samtidigt som vi breddar vår portfölj och vår kompetens i en värld av all-ip, och hitt ar sätt att hjälpa ”multi-media service providers” att skapa nya intäkter. Jag ser ingenting på marknaden som gör att vi bör ändra på den inriktningen.

Vilka ser du som Ericssons huvudkonkur-renter?

– I dagsläget handlar det om våra traditio-nella konkurrenter Nokia Siemens Networks och Alcatel-Lucent, samt Huawei och zte. Al-catel-Lucent är ju särskilt starka på fasta sidan och Nokia Siemens Networks har nu kommit längre med sin sammanslagning. Huawei och zte arbetar hårt med att etablera sig på den internationella marknaden. Nu är det dock nya förutsätt ningar för alla i en tuff are marknad och de som hanterar denna situation bäst kom-mer att bli morgondagens vinnare. Nu är det vår uppgift att visa att vi är bätt re på att hantera fi nanskrisen än konkurrenterna och här har vi faktiskt nytt a av vårt tredje kvartal förra året.

Alla jag möter inom Ericsson har en realistisk bild av situationen på marknaden och vad vi behöver göra.

Ericsson uppfattas fortfarande av många som enbart en boxleverantör av radiobas-stationer. Vad går att göra åt det?

– Olika betraktare ser oss nog på olika sätt . Det är klart att vi levererar mycket basstationer men vi är mer en lösningsleverantör än en leve-rantör av enskilda boxar. Men vi kommer från en position då en typisk order för oss har inneburit att leverera utrullning av ett nytt mobil nät, 2G eller 3G. Nu är vi på väg in i en tid när så mycket är installerat att det inte går att komma och rulla ut något helt nytt . Det handlar i stället om att migrera från existerande teknologi till ny teknologi och då är varje operatörs situation unik. Det är delvis en ny situation för oss och det blir mycket mer utifrån kundens perspektiv och services blir en allt viktigare del av helheten.

Tycker du att Ericsson är innovativt nog?– Ja, absolut. Eft er 132 år är vi fortfarande

teknologiska ledare och det uppfatt as ju också som att vi utökat det avståndet de senaste fem, sex åren. Däremot är frågan om vi är tillräckligt innovativa i det som kommer. De som kan förstå verkligt väl vad konsumenten vill ha och samti-

digt är insatt a i vad teknologin kan åstadkomma och från den utgångspunkten kan utveckla rätt saker, de kan kallas innovativa.

Cost obsession, vad betyder det för dig?– För att vi ska kunna slå vakt om vårt ledar-

skap och fortsätt a vara det fantastiska företag som vi har varit så får vi inte missa den minsta av de möjligheter som fi nns att jobba eff ektivare. Här känner jag att vi behöver växla upp arbetet och det är därför som vi driver cost obsession så hårt. Men vi får inte fastna i föreställningen om att det måste gå till på ett visst sätt . Vi måste hela tiden vara öppna för nya sätt att organisera oss, vad vi ska göra och var det ska utvecklas och produceras.

Vilken är din största utmaning som vd under 2009?

– Det är att försöka läsa vart vi är på väg och inte underskatt a de förändringar som kan komma att ske på marknaden. Det räcker att öppna en dagstidning så inser man att krisen står i full blom i världen och att då tro att vi inte ska märka av den är naivt. Vi kommer att be-röras, men hanterar vi situationen rätt så har vi en möjlighet att lägga grunden för en ännu starkare position i framtiden.■ Text: Helena Norrman Illustration: Ebba Berggren

▶

” Vi kommer att beröras, men hanterar vi situationen rätt så har vi en möjlighet att lägga grunden för en ännu starkare position i framtiden” Carl-Henric Svanberg

C269975_KO908.indd 34C269975_KO908.indd 34 08-12-10 11.13.0808-12-10 11.13.08

35

USA, 1966

35

Dialog-telefonen är en modell som de allra fl esta förknippar med fi ngerskiva. Men det fanns varianter med knappsats också. Här provar fru Robert-Madden i Tiffi n, usa, sin nya telefon. Hon var en av de abonnenter som tidigt försågs med en Dialog-apparat med knappar. Att telefonen utrustades med knapp-sats berodde på att tjänsterna som dåtidens växelsystem ake erbjöd, krävde det. Systemet blev dock ingen succé och ersatt es i mitt en på 1970-talet med axe.Foto: Arkiv

C269975_KO908.indd 35C269975_KO908.indd 35 08-12-10 11.13.0808-12-10 11.13.08

MobileAdventures av Jola Cederschiöld

C269975_KO908.indd 36C269975_KO908.indd 36 08-12-10 11.13.1008-12-10 11.13.10