A hol) Ω.

MONUMENTA

ECCLESIASTICAEx ARCHIVO PALMSK10LDIAN0,NUNC PR1MUM IN LUCEM EDITÄ,

QUORUM C O Ä/ Ί. IhdamCQNSENS. AMPLISS. FACULT. PHIL.

IN REG ACAD. UPSAUENSI,PR,£SIDE ,

•

O L A V O O.CELSIQ,

Hist* PROFESS. Reg. et Ordin»AO

K. A. S. S. Μ EM B.CAND1D0 BONORUM EXAMINI MOBESTE SUBMITTIT

(STIPENDIARIUS SCHEDING1ANUSANDREAS LITHZEN1US,

^UDERKOPIA OSTROGOTHUS.D· XVI MÄRT. A. MDCCLI. H. A. MERID. SOLIT.

IN AUDIT. CAROLINO MAJORI.

UΡ SALME

7^f

S;ae RracΜAGN.i Fi-

Revercridisfimo* PATRl

Dn. ANDRE/E OL.5. S. i iieoi. DOCrORI Coniammatifiimo ,

Coniift. PK/ESIDI graviifimo, Reg. Gymnaf.MsLCEN/m

VIRO Adaxime Rcve-

d:no petroS. TheoT. DOCTORT atque PROFESSOR ΓFOSITO &Ecclefiar. Cathedralis atque D. Laurentii

Coniift. ADSESSORI prirnario,Soc ie tatüm An-PATRONO

Adm. JLeveraidis atque Pr£-In Reg.. Gymn. Linkop. DOCTORIBUS

SESSORIBUS, dexfer-

Mag. JOH. SPARSCHUCH,S. S. Theoi. LEGT.Primario, EccI. in Skeda PASTOR!

6, hoc anno, Gymnafii tertiurn RECTORI.

Mag. PETRO SCHENBERG,l'iiilof. Praét. atq; Hiftoriar. LECTORi & Ec-

clef. Landeryd PASTOR!Mag CL. WiMMERMARK,

Mathem. LECTORE

Mag johann!Grsec. Lit. LECTORI,

ΡA-IRONIS m PROMOUORIEOS

M:tisDEl VIRO ,

,ac DOMINO,

RHYZELIO,Dicec. Linkop. EPISCOPO meritiffimo, Ven,Scholarumque EPHORO adcuratifilmo,ΜΑΧΙΜΟ.rendo atque AmyUsßmo,Fl LE Ν ΙΟ,*"*1'celeberrimo , Diosc. Lirikopienfis ARCHIPRiE·Linkopieniium ANTISTITL vigilantiiiimo, Vener·glicarum, Reg» & Antiquariae, Sodaii digniiTimo,ΜΑΧΙΜΟ·dariffimis VIRISacHOMINIS,Publicis & Ordinariis atque in Ven.Confift. AD-rimis, sequiflimis, i

Mag. MARTINO LIDEN,•S. S. Theologise LECTORl & Ecclef. in

Slaka PASTORI.

Mag, SVENONi COLLIN,Philof. Theor. LECTORl.

M. WILH. A. WENNERDAHL,Utriusque Eloqv. LECTORl.

LITHZENIO,FRATRI Honoratiffimo.Aumma venerationc colcndis.

ΡEr eam, qua* in VOSIS, MiECENAS,PA-·*- & favorem fupplex oro, Nomina Vestra ful-quamvis omni, fua tarnen gloria non deftitutis, prae-iingularis documenta, quemadmodum providieVE-do annuo fubfidio, utroq; Parente in prima infantiacenfeo, nec ceniebit bonus quisque, quam utmihi bis frui licuit, in publicum redundantlum,ra-diu id egiile, Jt aliud Vobis fifterem ipecimen, &bonas bene collocatas melius loqueretur horas: at,praecipiti ruat curfu tempus, Ve'stram mihi pol-lubentius difFerrem, quamaut difperderem, aut ni-fee impenderem, confultius denique ftatuens, vel tan-ipicionivel turpiscujusdam insrtiae] diutius locumcavebo , ne mens unquam refrigefcat vovendi ar-diffirno, in ecclefoe pretioiiffima?, & juventutis, inpari futurum, neque ultima? pqfteritati in deliciisAdmodvm Rcvcrcndtjf. Gf Maxime at-qpte

cliens cultorque dewANDREAS

TRONI &: PROMOTORES Optimi, inert, gratiarr!gentiffiniaomniq; praconro celebrarwk pagellis,meafigi patiamini. Etenirn,reliqua patrocinii iit taceamSTR/E ctiras acceptum refero, quod de non fpernen-©rbatus^go laetari potuerim $ita& illiquidem jurtiusVobis fru&uiirn, ex beneficio bocce, cujus ufuratio reddacur» Non inficiari quidem poflum, mequod maiorem longioremque operam meam, &animadvertendo, quam cito fluat annns, & quamlicicus fum veniam, quod graviora in crartinumrrium praefentisietatismea^intempeftivefedulusjhi-tillum tarnen fa&i Vobis jam oilendere , quam fu-concedere. Quidquid autemert, id maxime iolicitusdor, fulgeatis Vos jubare, quo coepiftis, fplendi-primis Oilro-Gothicte, fulcrum ac gaudium fineefie dertnatis! Ica ex animo,ad mortem permanfurusReverend. NOM1NVM FEHROKÖM

té/T/rmif, humiUimusLiTHZENlUS.

cokolLäRIä RESPONDENTIS ex fequentibus.I. Quoloco procuratio [alutis Reipublicse Principi ejjelebet,eodemetyamtnra wiiverfnantm,earumq; paUßra-

rum, in quibus literärum morumque doffrinaimbueuda eiljuventustatqi binc diiudicata faciüimum cß> quid Ipfiustirca illasßtofftcti.II Λ tempore Principis CHRISTINAE epocbam reiliterärt te repet it patria.IIL Quoditatamen flri&e nonfumatur, quafißatuere-

■Vins tantam antea inpatrianoflra barbariem., ut nullunicmnino babuerit SvedaycuiJuliåtte erudttiottislaudem me-rito tribuat.IV Magißratui civilt circa, facra jus xompetit.V. fus iHudJuis tarnen circumfcribatur limitihis, ne'Collegialibits, quae funt , juribus ac con/cienti<c plus jußodetrahat, illaque penitus fabvertat,VLSinamq; in ipfis doffrinae articulisfundamentalibitsorthodoxi fint cives, circa ceremonias vero, Pf ritus exter¬

nes t qit£ res Junt adiapbor<e , pertinaciorem quandam fo-veant Jententiam; obligatur utique Princeps,ex errorepo-pttli ißa admittere, tf nonniji maxima cum circum/peffio-ne aliquid commutare.VI t. Ut fumma in civitate pollet Princepspoteflate> itajure fiia, quxfaftuneceffaria judicatfenunciatainobedien-

tibus pccna^jubere poteß: cujusverojuris inteväum quaßoblivi/ci ac, cos, quiparent, rogando hortandoque,veluti defaßigiofuopanlulum def'cendereyfumm& (<epe prudentice eflacPrincipi laudi vertendum.VIII. Regem a rmnißno, religiom in civitate prsvalen*ti addicto, inaugurari convenientifftmum eß.IX. biiqui ac inepti omnino funt judices, qui Gl. m. Re¬

gemG USTA VVM I.poli11 eis folummodo rationibm in du-Bum, reformationi favi(se optramqs navafse contendunt;licet inßdandum non ßt, baud paritm illam conduxiffe admeliorem Politicaejaciem conciliandam.X. Lappones/uo etjum tempore a gentilifmo adCbriftia-nißnum convertere ßuduit GUSTAVUS

POLITICO ECCLESIASTICÄ.

tj iiη Regements tijcl thetta Eijksd fegeret och Före-ftåclt hade,. Thet doch nå/t Guds hielp, når man. råtfbefinne vill . annorlunda be finnes fkalL Och veet M.Oluff vål l Sielf, at otj Wittenberg och anoorftådesutj Tydf]dand„ther lårde och förftåndige mån åre, vil-iendes någre Prent eller Cröniker utgå late, då hafvethe tillforenderåd och dåd med theres landzfurffe ochhans ofverfte vådh, förr ån the i then måtton rågendeel opå flå eller fullföllie , Men hår löper M. Oluffoch fiereflijke efter theres egen nåfe och finnebtikrikvendes faft fnarare J<5gn och Ikalckheet, än thet fosnfandt år t eller thet fom thet menige- båfte till nytte-och förfoTdring komma kan, fom hår utaf och annettnere flijkt well till förmerkiendes år.ExraftfutnrK. GUSTAF den Γ. Svar till M*NiLLS MÅNSON y dafc Wefteråes d. i. Augu-fli A.-o 1538"·fynnerlige gunfl fledze tillförenne &c. Eders fkriC-welfe M. Niels ufgångne äff Wittenberg irt

Martio , åre ofs någre wekor epter framlidne Paiketill-hendede, uti hvi Icke J forfl giöre ider endfkyllinger,.hwarfore J på någon tidtilgörendis ofs med edre fkrif-Welfe icke befögt hafwe &c. hwilke edre urfeckter wijtillgodo och fylleit anammat hafwe „ låtandes ofs ther-med wål benöje. &c

Framdelis fom J och fkrifve, att månge högför-flåndige osh lårde Mån j the landzånder (i tyutland jthetendels forundre, att Wij heruti rijket (få fom andreFurfler och potentater , uti fherjs rijker, land och för-ftendömer) icke fiafe låtit opräita ett univerfitet tillmenige Rijkzens nytto, gagn och wålfård &e. hv il ketWij och låtteligen tro kunne, att fårlant val föregif-wit blifwer, det når famme gode Mån och J befyn-nerligen fom thetta Rijkfens iågligheeter opå thet el-

MONUMENTA

Jer - - - - rette anfee vele, ritte gründen ochorfaken, hvad brifter och maft omtrangt hafver, attfå dant tillbakars blifvit år, då förhoppes ofs, att va¬ra endikyliighet i thenne måtten ; anfeendes (Som Joch utan tvilvel fielfwe uti forfarenheten hafweO ochthentijd vij förd komme her tili rijkfens regemente ,

var hår få godt, fom ett forlammath och öde rijke, iå att inågreåhr thereffter ,hade wij meer ån nog beftelle, attkomma rijke tili någon roligheet eller bijftåndigheei igen;huru vij nu feden både i invertisochutvertis obeftånd,krijgh och örligh hafve befverede och bekymrede blifvit,år icke behoof art förtållie , och utofver alt, hvad thePerioner, fom fadane höge fkole och Univerfiter före-ftå att regere fkole, år eder il vål fom ofs nogiamtvitterligit, att för fidane och flere flijke orfaker Ikull,hafver ofs icke mögeligit varit, rnere att utråtte, änfom ikedt år, doch gifve Gud, att J och flere ungekarle heraf Sverige ther i lande - - - ftudere, vill-de tagefaken alfvarllgen före, icke allenifte fielfveftu¬dere theropå, ath vetta förftå fadane Univerfiteter, u-tan och förfkaffe thertill en eller två Ierde Mån, ochi the faker föritåndige, fom fig fädanne provinciam un-derftå vele, då (kulle på våre fide i then måtten ingenflijt fpartt blifve. Gudh veet vij hafve docklickvål fied-ze varit till finnes, och ånnu åre fådane att fundereoch ined tillbörligen rånte och uphålle toriörgie låte,få att manglinghen i thenn måtton hoosofs ickeikall be«·funnin varda, efter doch vij val fielfve beflnne kunde,huru mat keligen land och Rijke genom lerde och for-flåndige förbettras och formeres , och fcröpelig handelioch politia på fårde år ther Ofs ildanne Mån fattas,åroch icke heller uvitterligit, hvilket vij oehiå uti thettadaglige bruk och förfarenheet itedze röne och förnim-.i^e, Gudh veet hvad nöd oeh tvång wij underftun-

(ioir

POLITICO ECCLESIASTICA. 31

Ibjde, ther wijfkole bruke någon handel till forn:eIandoch ilåder, ellervnår wijlåthe någre bref på thenntyiketunngen utgå, fhvilket wij efomcfraii ingelunde undvi-ke kunne) efter wij år« med fådane fremmande Furiter,nationer och flåder befrendede, ftundom blifve the ofsepter wårt behag utråttede och underftundom icke; lijk-vål måtte wij få låtat Ikee. Och förthenfkulld iåge wijmyckit heller någen annen af våre inföddomen, fornuti latinen och tyfke tungen, nogiam forfarenheet haf-ve, vele uti thenn måtten fiåne ofs och rijket, då vo¬re wij defstvifvelsfrij att wåre och rijkfens erender *med all flijt och troligen måtte befielt blifve.

Thernåfi år icke heller eder uwitterligit, att Gudalzmechtig bafver nådcligen undt och förlånt off» medwår Kere framlidne husfruge, hégborne För/linneDrottning Catherina hogloflige ihugkommelfe, eenung Son af Gudi val fkapat, hvilhens ålder med ti¬den kråfver een god, lerd, fnåll och foritåndig Man,then ther villie, lernpe och luft hade> troligen attlare, undervijfe och tuchta (amma vår elfkelige un¬ge Son, och forthenikulld fåge wij ganlke gierne,att J ville fliteligen viniåggie eder, att herfkaffe oiTeen Hijk årligh Man, then J tenckie kunne oiT ithen måtton kan nyttig vare , hvad deel J honompå wåre vågne, uti hans befoldning fo; fkrifve ellertillfeije, thet vele wij alldelis holle ider ikadeslofeutinnen , och ther hoos vette oiT emoot honom, utiall tillbörlig måtto, att fkiekc och hålle, begiårendeshåropå ett oförfumeligit och onfkiende fvar.

Framdelis efter her i rijket år ett Aoort feel ochmangell opå the perfoner, tfac rekna kunne, derfo-re åre wij tillfinnes, och vele låte låre någre ungekarler och drenger uti then konft, thermed theframdelis kunne vare rijket i then måtton till godo ,

F få

MONUMENTA

få år hår doch lickvål ingen i landet, then wij uti thenfaak vette att bruke, then famma reknekunit rett fer-digtveet, hvarföre begiere wi] gierné,att J och få ve¬te iotikaffe ofs een förAåndig Man, then både med re le¬ne penninger , och i Ciferne, teslijkift på mynt och al-terhande annen rekenfkap rett förfaren vore,, atthan med thetallerförile måtte komma hår mn i rijkef,hvarl deel J honom loive och tilfåje uti hans åhrligebeiålcTning. &c.

K. GUSTAFZden Ls Svar till ErckebifkopLARS ex Hoimia d. 24 Aprilis 1350."W7Gr fynnerlige ynneft &c. Kiere Bifkop LARS,

^ thefvarfom j ois uti EJhersikrifvelfe gifvithaf-ve, fcrmelde och uttryekie om the förmaninger wij i-dher, genom wår förre fkrifvelfe g i ord t hafver boos e—der faft för nödenne varit, att forrherifkuld ingelunde-till foracktendé, fornimme wij thet af then neftföl-glende artichellj att J ide r ende Iis befvåre, i få måttethet wij fkuile begiåre af ider i Upfale ftichf, någonftörre befkedeiigheet med predieann och reformation&c» Så vore v ål gott att all ting måtte val fkee medgod befkedeiigheet, och b!ef thi dock giort i thenbefte mening, efter j fielfve vette att folket år mycketgroft, och hafver therutinnen ganfka ringa fö· iland yoch thermed fkeer förargelfe. Men J vette vål fieif-ve, når } vele tage exempel afikrjften (then i dockenere ofverlåfe ån wij) då be finne J ihet, att Chriftusoch Apoftlanar predikade för ån the mafsade, men Jvele hafve Mefsor, fkriftermål &c* och ingen predi¬cann, och therfpuc fkeer förargelfe och opror, atfolket hhfver intet undervijft, fö ann reformationfkér, och fkeer dockalienafl under wårt nampn, thetwij och doch noch undguilit hafvr. Gilve Gtidh,att hår hade varit någon ltorre befkedeiigheet medy

ha-

PQLITfCO ECCLESIÄSTICA, 3 3

hade thz vIl behoF giordtz och Förthenfkulld voro rå-deligit, att J förft fkafifade gode och chriftelige Predi-canter, the ther kunna låra thenn meenige fim-ple allmoge trone och trones Frucht, thet vore måitior noden? och reformerade fedan , med mefsor oc!iannat mei e hvad behoff vore.

S©m J och gitve tillkenne, thet fklckelige Pre-dicanter fattas år icke uti ider volle, iijke fom vijhafve giordt något hinder på fådané perfoner, thetwijdock icke vette ois giordt hafva, men thenn enePerfone, fom wij dådan finge , kin icke then heleiaak herigie opa, thernåil att J och icke förmige atthålle få månge perfoner XX eller XXX, ther kunneWij foge fvare till, icke hafve j eller mycket rådilagitrned ofs ther om eller om annet, fom then Evangeli-fite iaak anrörandee år men ofs hoppes, att J hafvcvål förftått wår meeningltherom, wij hafve altidger»na fedt, det clare och rene Gudzordli hafver förfor¬drat blifvit. Och hade wij icke giordt thertill, mereån J, vette icke om faken hade tilleventyrs kommitία fierren, fom han nu år.

J beröre ochfå om the kaneniergiålld, och omthe chordiekner, iå vette wij icke, hvadt thet fkallvara för nöden med fl månge chordiekner, epter thediekner fom ther til fkole gåå, fiunge iu mefl i dom»kyrckiene, thet år dock icke thenne faak J meene,wij forftå vål ju hvad ider mening år, nemlig thenne,att J vele gerne klippe faren, och nyttia ullen, menvachte biorden vette J icke. thet år vål fant, attwij hafve någre Canonier under o!s, få hoppes ofsdoch, att the them hafve, giöre thet menige bafte iuiå gott fkåi, fom J giore kunne. J beklage ider förft,lika fom ] hade intet oppehelle, thet giordes ider in¬tet behoof, vore viliien god och glrigheeten icke alt

F 2 för

34 MONUMENTAförftoor, få funnes väl rådh till all ting, men wijför-mårke val , hvar J fpele efter, thet Chriltus dockforbudit hafver, predikanter fkole J vare och ickeHerrar, thet J och uti famme emhete med redeligheet(hvar J fanningen fijkna vele> intet förgätne are,men thet wij fkullelåta kommit thertill , att Bifpernefkulle åter få fverdet igen, thetbehofve J intet tånckie.

Framdelis gifve J tillkenne, att J ann något · an¬nat vette predica ther iUpfala, ån omSvenfka Meisan,giftermåel, kiott åtning &c. och år thet lare boot ochbättring, hafve och hålle en rått fanfkyllg Chrifteligtroo, broderlig kiårleek, lefve Gudelig och råttferde-lige, hafve tålamod i bedröfvelfe &c. Sådane predicanitraffe vij intet, men thet iadane allenift i Upfala pre-dicas, thet ikeer icke förthenlkulld ofver heele rijket.Man Oval forgie icke allenifte for Upfale, utan jeinb-vål for alt Üpfale ftieht, och heele rijket, och vorethet icke för mycket att j förgde therföre med. J gif-ven och få tillkenne och begiåre vårt opnebreff ofverheele rijket, therthen meenige man iig epterråttafkulle. Så kienneGud, wij giorde thet ganfke gierne ,men wij vette icke hvad tillfelle wij .kynne hafve ther¬till, efter thet wij nu uti någor åhr hår uti Stocholmoch tilleventyrs annorilådes Oere, hafve varit myckitanteftede .på prediceifolen, doch med endelis förteeliteord, och ropes intet annetån tyranner, tyranner ochomildt herfkap &c. Derföre vette wij icke hvad Wijkunne fkrifve therom, efterwij vette val hvarhedhanmeningen vill gielle.

Theslijkeft hafver Chriftus och Sanéle PavelHr(it och predicat lydno och hörfamheet, hvilketdock minft hafver varit hordt eller höres, utan fomfönwit flår; tyranner &c. och obarmhertigheet &c»Wij wette och icke , hvad wij i thenne måtton

till

POLITICO ECCLESIASTICA. 35

tillhielpe eller fcrifve kunne, alliheniiund wij haf-ve intet mediiåndh hvarken af eder eller andre, fomi the faker borde ila dfverheeten manligen bij, u-tan förft fnarare predica allmogen till oborfamheetjfom thet nu ined thet fidfte prentet , om the ederklarligen uttryckies, lijka fom ofrigheeten fkulle va¬re vollende om alle the eeder, fom Gud bettret,nu brukas, och alt annat ondt, fom thy varr for-honden är, thet tillreknas alt öfverheeten, EndockI thet, Gudh thes loff, med ingen rått fkiål bevijiékunne, och råkne vij fådane predican eller prentvare orfaak till uproor och obellånd, ån for någonchriftelig lårdom, hvilket Chrilius och S, Påvel faltannorlunde οίΤ lårdt hafver, få att Predikanterne fko-le fcrft hembligen undervijfe och förmane een,tree eller 4 gånger till bättring, och icke ftrax pu-bliceren, fom J nu giordt hafve Och hvar J änförft hade haft god ikiål , fkulle J åndå icke forthen chriftelige förfamlmgh hafve utropat öfrighee-ten fom nu fkedt år. Och må J förthenfkulld therfuileligen förlåte idher till , att vij icke vele , detnågon reformation efter thenne dag fke ikall, medminne wij thet tillförenne belefvet och fampfyckthavfe , icke heller att något prent för förine orfa-ker fkal allmogen herefter lemnes, med minne wii thettillförenne öfverfedtoch beflutit hafve, thetmå I alvarli-gen rette ider epter. Men thet år fumma fumma-runi, hvar wij herepter (ee och fömimme, att Gudzor» blifver icke chrifteligen , och med båttre grundfötkunnit, och utropet, aff eder och edre rådgifve¬te , ann wij ånrm fömimme eller förnummit hafve,flå vette wij icke hvad luft eller viilie wij kunnehafva thertill, och måtte wij då tenkia ther ett an-net finne till, efter fom Gudh gifver oil nåderna. ^

Sa

MONUMENTA

Så vt le vij icke heller bilköp Lars, aft J herc-pter fkole utfkieke någre predikanter ibland allmo¬gen , med minne J vette then ther rätteligen årikickelig till , och veet hvad han iåre eller predicaikall. Wij fe då fafl heller , att the gamfele fem be-iittia giellden blifva vid ihern, ann att unge ochoforMndige blifve thertill förordinerede., the thergiöra fait mera förargelfe och obiflånd i theras pre-ilican, ann till efventyrs the andre. Derföre inå Jiee ider i den måtten vijfligen före. theslijkifle ve-!e wij icke heller , att J Γκοίε giöra någon ny för¬ändring ibland Clerkerijet, med minne wij haivevare förordnete iendebudt therhoos> få att thet fkeermed wärt och theris famptycke·

Opidt.bref till menige Man i Norrebottn, Ån·germanlandh , Medelpada och Helfmgeland , attfcholernefferen i Upfaia motthe bekomme thenhjelp aff for:ne landh fom k&lles S. OLOFFSpenningh fich till bielp och undcrhåld· Daf.Upfaia d. 10 Junii Anno 154?.

\Y7~ij GUSTAFF medt Gudtz nåde, Sverigis,Göt-W tis och Vendis &c. Konungh, Tillbiude EderOif Elfkelige trogne Unclerfåther, Bönder och me¬nige Allmoge fom bygge och boo i Norrebottn, Ån·germanlandh, Medelpada och Helfingeland h , wårgunft och Nåde tilförende. Och giffve Eder hår-med kåre underfåtber tilkenne, att off år förekom·mit, hurulunde aff ålders tijdh , haffuer varit led-vane, ther offuer alle Norrlanden att then menigeMan haffuer årligen utgiortt en lithen hielp, fomkalles Sande Oloffs penningh eller Votum Olaui,haffver varidt fyree penninger aff huartt bciittid parföfck, hitt till Up&le Domkyrckie, Så vethe j oel*

våU

POLITICO ECCLESIASTiCA. 37

våll ffelffue, att famme hielp haffuer iraritt ftifftedtoch funderett thertill, att hviicken godh Man, SomSeholemeftere vore. hår i Upfala, fkulle årligen up~båre och bcholte famme hielp, hg tili undiåttningcch underlioldh , för thet omak fom han haffuer ISchalen med the unge Drenger och bzrnn , Γοπυther fammeftedz , thet menige befthe , få och ederfielffue till godhe och gaghn , bådhe i the andeligeoch verdzlige iaker, upfödde, lårde, och uptuchte -de biiffue. Till huilken nytthe förrde S. Oloffz pen-ningh år rnefl altid kommin, få att then menigeMan i the för:de Landzender , hsffue vålvilleligerioch gårné utgiordt lamme hielpj Månn nu bekiagerhg then gode man , forn fcholemeftere år ther iUpfala , att nu i någre framlidne år haffuer en parttaff Allmogen giortt lig faff ovillige och trefke tillatt göre iamme rettigheet iffrå hg, doch med hvadorfaker kunne wij Jcke fulleiigen vethe, all thenHund eder kåre underfåther fkeer ju påtbenne tijdhla godh fkååll liar aff Upfala fchoieftugu för iådanehielp med lårde Mån, fom eder udi then Andeligeoch Chriibelige faker for Lårefådre tiene fchole ?

fonrs rågen tijdh tillförende fkedt år, Så att J for-thenfkuld icke haffve myckitt att klage. Huarföreår wår willie och befalning, fom wij edher ochhärmed al-varligen vele förmanet haffve att J rätteeder fieiffve i then motten, och utgöre famme rin¬ge hielp, efter fom hon aff ålder haffuer varitt vanvtga, låtcirles famme hielp komme the godhe mentill hände fom haffve bc fal η ingen af Scholemefte-ren i Vpfala, henne att volare, få att wij theruf-öffuer icke offtere med eiagemål bekyn.brede bliff*ve mlghe. Vdi huilket J göre thet off behageligittår, thet wij Eder och med all gunff ochftådebetånc-ke yele &c?

38 MONUMENTA

denne foregående affkrift år iemförd och befun¬nen lijka lydande ined den fom Hår inryckt Uti Kongl.Canz.llijetz regiftratur af åhr 1548»

E. PALMSKI0LDH,

Konung GUSTAFS bref Till HerNILS, Kyr-kieherde i Waitena, att han ingelunde afleggierElevattonem Sakrament i , fom han nu giordthafver, uthen bruke thett vidli famme fått, fomhårtiii varit hafver. Dat. Stocholm then itA. A:o 15to.

VfTår Gunft tillforende &c. OiT förvndrar her Nils," att J någre Ceremonier vtan befaining, fynner-

lige iadane theraf flor forargelfe ibland then enfalligealmogen komme kan, förvandie vele. Efter Wij juhafve förikaffet en Ordinarium ther j ftichtett fom opåalle Religions faker Upfeende hafve fk.il, och hvadfom thervtinnen vtti dee landzender förvandles ikall -yther fkal förte. Ordinarius haffve famtyckie till, Dochfå att inge andre afleggies eller vptages ån dhe fom afandre våre Ordinarier och Clerker öfver heele Rijkethållne och famtychtte are, och vtan hans vettlkapIkole J eller någon annen icke ulhi then motte någettförvandie,och hafve wij förnummit, att i platt aflagthafve etevatiotKtn Sacramenti, thett icke en ringe för¬argelfe ibland then enfallige almoge bringendes varder»thett ofs föge behager: biude eder förthenfkuld att iCamme Ceremonier vidh thett bruk ikulle blifve late,fom the tillforende varit hafve, tilsthefs J vijdere wårvilie ther om förnimmendes varde , vettendes ederful-komligen där efter rette. Datum ut fupra.

Föregående affkrift år jemförd och befunnen lij¬ka lydande med den lorn Rår innryckt uti Kongh Can-celljetz regiftratur afåhr 1^50.

E. PALMSKIÖLDH. Ko-

FOLITICO ÉCCLESIASTICA; ^

Konung GUSTAFS bref till Hertig EglCKioch Hertig JAHAΝ, att Ryffen taft förilerkerfig jvidh then Ryike Grentze, hvarföre rådeli-git åhr att man förfånder then Galleije tijt tilfinland med folk, fetalie, krut, Lodh och Skyttthen landzånden til hielp och befkydd. Item M.OLUFZ SVINEFOTZ bref förmelendes att theKonunger fom af Lutherike Bifper Crönte åre,åhre olagiigen Crönte. Datum Weilerås thenio Decemb. Anno 1554.

\T7år faderlige gunft och kårlige helfan med GudhW Alz. tilförende, Elikeiige Kåre Söner. Wijikicke Eder hår innelucht tu bref fom ifri SimonThomefTon opå Åbo och Måns NiliTon på Wiborgkompne åre , ther vtaf J förnimme kunne, hvadlågenheter vedh then Ryfke grentte nu på fårde åh¬re , och fynes OiT för fådane fahrligé lågenheterikuld faft rådeligit , Såfom thet och åhr vår endeli-

fe vilie och begåren, att hvar then Galleide fom tillinland, med folk, bkyt, Lod, krut och andre krigz-nödtorfter förlkickes ikulle, therifrå Stocholm ickeånnu fin koos afferdigit år, att J då famme Galleijemed thet allerförfte tijt afferdige och förfkicke vele,efter fom J af för:e bref förnimme kunne , att ofloch rijket ligger ther ingen ringe macht opå, Ofsfynes och rådeligit vare , att wårt krigzfolk ickegifver fig till någon ilachtning medh Ryfferne, vtanheller fåfom man giorde vti then Smålenlke feijdenatt the på fkoger och annor beqvemlig rum fökiefin f&rdeel, och fåledes göre fienderne något afbreckoch motftånd.

Wij fåge och gårne Kåre Söner att J och ßtil finland Synnerligen til Måns Nilffon ikrifve ve-

att the lee fig aldeles wijiligen före, β att theG Ryf·

ffe MONUMENTARyflerne något niotftånd göré kunde. Hvar Ryifer-ne något infall på then landzenden finland göre ve-le. Och therhoos gifve Måns Nilffon tilkenne^ attΟίϊ florligen förundrar, hafve therutinnen och plattIntet behag, att han Οίϊ om lådane fahrlige lägen¬heter plåt intet tilfkrifver, vtan alleneft till SimonTfoomeflon fom nu fkedt Ihr , att han ånnu vm fä-dane och alle andre lågenheter οίΓ fériländige ville^Wij förnimme och att han 1 then CHriftofier V. Her¬denberg ther opå Wijborg fsngzlig hafver fattie lå¬tit, kunne icke vette fér hvad orfak, hvar han till'efventyrs någen faak hade med honom, mottehan då hafve förikicket honom till OiT, och ther¬hoos gifvit hans brut tilkenne, thet han ånnu fåbeftelle ville, hvar famme Chriftoffer fig ellieft vt!någon motte föufedt hafver. Wij kunne och ickeförmereke vtaf the bygninger fom han vedNyflotthafver vpråttat thet han fkal hafve någorlunde emotÖ1T otroligen handiet.

Wij fände Eder thefThs hår innelucht the breffom M. Oluf Svinefot OfT nu tilfkrifvit hafver, feeoch gårne att famma bref icke förkomma, vtan blif-ve förvaret. Och tyckes OiT, att han fkrifver Οίϊendeis fail förnår, i thet han platt ogiller the Her¬rer , Furlter och Konunger, fom af Lutterike Bifko-per krönte åhre. Åndoch Wij hafve then troo ochförhop , att Wij och alle Chrillelige Herrer ochPotentater fom JEfum Chriftum rått bekenne, Dyr-kie och åhre, åhre rått och Cbriileligen Crönte,,och förthenfkuld fädane hans Papiftifke falike grund©ch mening, wrj föge eller platt intet achte, Krö-niken vele wij ånnu på någon tijd behålle boos OfTtill theff wij få late korteligen ofverlöpe och öfver-låfe hsnne3 och förfahre hvad grund famme Crönike

förer,

politic0 ecclesiasticä:

£Srér, Seden vele wij förfkicke henne till Eder, ochJherhoos glfve Eder tillkenne vårt Judicium och me¬

ning om famme bok. Eder Gudh Alz. altijd befälen-des. Datum ut fupra,Tranfumpt af K. GUSTAF den I;s bref tillHertig JOHAN &c. dat. Stockh. zB-Febr. 1557.I/å e Son, åhr ofs till wettandes vordet,att tu hafv.erganfke iåå boos tig, iom tu kant handle och taie

medh, uthan holler tig enflig och Speculerer bådheaftner och Morgner &c. Så efter af fådane eniligheetoch Speculering myckez Melaneolie och fieldiindetancker förorfakas plage, therföre vele Avij tigh faderli-gen hafve rådt och förmanet, att tu itédze, få våll omMorgenen forn afftenen viilt hafve någre hoos tig,fynerligen thern fom inedh tigh kunne handle ochbe-rådfiå um the faker och årender, ther kunne förefalle&c. Gud alzmechtig tig alltidh beialendes&c.K.GUSTAF den forftes Skrifvelfe tili H.NIELZ uti Örebro belangende the Perfoner tillKongl. Maijrt aff fkoleflug:r ichickes plåge dat.Räffznås 16 Aug. 1559,årgunit&c EJer fortencker vall Her NIELS,huru Gudh ithen Helige Schrift förbiuder, att

man icke fkallkafle gull, Perler eller och ådle fteenerfor Svin och orenlige creatur, theraf fådane högeGudz gåfver mifsbrukede och förachtade warde &c.och kan thenne lijknelfse efter vårt betenkende thertill brukes och uthydt blifve, ath man Gudz ordhoch the andelige gåfver icke fkall misbruke, medt o-beqvemlige perfoner forn thet icke vårde, eller thertill kunne tiånlige vare &c. Så borde thet och i lijkefnotte fkee medt thet wårldzfige regementet, och theåmbeterjom man theruthinnen behofver, och ingele-des uiribåre kann, forn år medt Kongd. CanceJlier,

Rån»

MONUMENTA

RånteCammer ©ch andre fådane höge Imbeter, till'1hvilcke icke - - uthan the duglige och bålte Per-foner, fom aff åhrligt och dygdefamdt folck födde Ih¬re , och medt ett åhrligt umbgengelfe och wlthnis·byrdt begåfvade, medt råtte borde tillkalles, the therochfå hade hugh, finne och Viliie, till allråttvijfe,fam>ing, trohet, och råttrådigheet, och medt fådaneftycker kunde vare benägne, och thermedt vilde tiå-ne fin Herre och fitt fåderneslandt till gode. &c. Såbefinne wi j doch, att the Perfoner fom ofs till hiålptitifönne höge åmbeter af ScholeftuffVerne iu fornof-teft tilllkickes fkulle, åhre till ilijke högvichtige fakerfall: mindre tiånlige, ån een fom kan duge till perle-fticker eller blifve een gullvåfver, Så att J och Scho-femårtern, (om hår till medt hielpe och fordre fkulle,uthlete the flemmerte fom udhi heele hoopen finneskunne, nåmplig icke annet åhnn drinckere och- - - - - - - fom båttretiånte gå vedh plogen och een trädesftock, ähnn udlRigs höge och wordende faaker brukede blifve? Menahuru mögeligit och drågeligit thet ofs åbr att regere©eh föreftå rig:ns ahnliggende nödtorfter medt ilijke o- 'dugelige och forachtelige perfoner, fom hvarken åhreeller redeligheet hafve eller befinne kunne. thet gifvewij eder fielfve och hvar årlig forftondig Mann till attbetencke, therföre vele wlj eder och Scholemefterenhårmedt alfvarligen hafve förmanet, att J anner-ledz till thenne faak vele vare fortenchte och forfkaflFeofs the Perfoner fom N2g;t forrtanndt, Ingenium ochfkickelighet medt figh hafve, ther wij kunne Någetvare tiånte och belåtne medt, få frampt J vele thetfchall gå någt fchickelig och lijke till udi regementedt,ther J hafve eder efter att råtte, datum ut fupra.

Samme Mening till andre Bifper och ordina. hår,udi Rijkct.