För en rättvis värld

BEGRÄNSAD EFTERSÄNDNINGVid definitiv avflyttning eller felaktig adress återsänds försändelsen med ny adress angiven.

Afrikagrupperna Tegelviksgatan 40 116 41 Stockholm

Tillsammans förändrar vi liv

www.afrikagrupperna.se

Nu är det dags att nominera perso­ner, organisationer eller institutioner som har utmärkt sig genom insatser i solidaritetens anda. Afrikagruppernas styrelse har instiftat Afrikagruppernas Solidaritetspris för att uppmärksamma solidaritetsarbetet och dess betydelse. Prissumman är på 10 000 kr och delas ut årligen på Afrikagruppernas års­möte. Pristagaren får även ett diplom med motivering samt ett konstverk.

skriv eN motivatioN om vad personen eller organisationen har gjort och varför just den eller de bör få ta emot Solidaritetspriset. Senaste datum för nominering är den 1 april 2013. Skicka nomineringen till solidaritet@afrikagrupperna.se.

Nominera till Solidaritetspriset nu!

Nej, afrika är iNte ett laNd. Men ofta omnämns den rika kontinenten som en nation. Det vänder sig fotografen Jens Assur emot i en ny utställning om det urbana Afrika. Afrikagrupperna är partner i utställningsprojektet och arrangerar seminarier i samband med den. Först ut är Liljevalchs konsthall i Stockholm där de 40 2.5 x 3.5 m stora fotografierna ska visas 13 april – 2 juni. Versioner av utställningen kommer sedan att visas på flera håll i Sverige. Läs mer på www.afrikagrupperna.se/africaisagreatcountry.

viktoria olaussoN

Africa is a Great CountryFo

to:

Jens

Ass

urÅrsmötet är ett av de bästa till­fällena att vara med och forma Afrika grupperna. Du får möjlighet att på verka vårt arbete och delta i inspi rerande aktiviteter. Programmet innehåller bland annat workshops för aktivism och framtidsarbete, start­skottet för vår kommande kampanj, utdelning av Solidaritetspriset och priset till årets insamlare. Dessutom blir det middag med fest, som arran­görerna Stockholms Afrikagrupp fixar. Du som är medlem, representant för medlemsorganisation eller stödgrupp är varmt välkommen att delta!

tid: Lördag/söndag 18­19 maj. Plats: Stockholm, lokal meddelas se­nare. Stockholms Afrikagrupp är värd för mötet.aNmälaN: Anmäl dig senast 19 april till arsmotet@afrikagrupperna.se.

Välkommen till årsmöte!

afrikagruPPerNa är en solidaritetsor­ganisation som arbetar för en värld där alla människor har lika rättigheter och möjligheter att påverka sin vardag och framtid. Genom vår verksamhet för­ändras och förbättras tusentals männis­kors liv varje dag. För att minska fattig­domen har vi i 35 år samarbetat med organisationer i Angola, Moçambique, Namibia, Sydafrika och Zimbabwe. Vi arbetar för demokrati sering, för­sörjning, jämställdhet och ökat folkligt deltagande i samhällsutvecklingen

samt mot hiv. Lika länge har vi i Sverige arbetat med insamling och medlemmar, som drivit informations­ och opinions arbete för global rättvisa. Vi stödjer även Väst saharas kamp för frihet.

geNom att stödja Afrikagrupperna stödjer du också de fattigaste och mest utsatta i södra Afrika. Skänk en gåva till vårt viktiga arbete. Stöd södra Afrika­insamlingen 90 03 37­7. Ditt bidrag förändrar liv.

Västsahara väntar på frihet

AGERA  •  #1–2013  södra afrika-insamlingen PlusGiro 90  03  37–7

Vi kräver en lön att leva påNominera till SolidaritetsprisetSchysta förmåner

i det här Numret av Agera har du fått en extra folder, utgiven av Tidskriften Västsahara, www.vastsahara.net (finns även på Facebook). Den handlar om Västsahara och västsahariernas kamp för frihet. I 37 år har Marocko ockuperat Västsahara, kränkt de mänskliga rättig­heterna och lagt beslag på Väst saharas

naturrikedomar som fosfat och fisk. Fiske rättigheter har sålts ut till Europa och fosfaten utvinns och säljs vidare utan västsahariernas tillstånd eller vinning. Cirka 165 000 väst sahariska flyktingar bor i tältläger i Algeriet under mycket svåra för hållanden. Afrikagrupperna stödjer Väst saharas kamp för frihet.

Styrelsen har ordet Partner har ordet

agera Inspiration från Afrikagrupperna till medlemmar och givare ansvarig utgivare Gabi Björsson adress Tegelviksgatan 40, 116 41 Stockholm e-post post@afrikagrupperna.se hemsida www.afrikagrupperna.se telefon 08-442 70 60 insamlingsansvarig Johanna Granhage, 08-442 70 72 medlemsansvarig Anna Gunterberg, 08-442 70 71 redaktör Mari Dahl, 031-24 90 18 layout Magpie Språkproduktion AB tryck Trydells, mars 2013 omslagsfoto från demonstrationerna i Citrusdal, Sydafrika, Agnes Nygren

Vi stödjer kampen för jämställdhet

Kontakta oss• Vill du gå med i någon av de lokala Afrikagrupperna?

Gå in på www.afrikagrupperna.se/ga-med-i-en-lokalgrupp.

• Informationomseminarier,mötenochannatsomärpågånghittar du på www.afrikagrupperna.se.

• Välkommentillvåramedlemssidorpå http://medlem.afrikagrupperna.se Loggainmedanvändarnamn:Nelson,lösenord:Machel.

och tuberkulos. Tillsammans. Inför mors dag firar Afrika grupperna alla mammor i en hel månad genom att stödja arbetet mot mödradödlighet och för rättvisa. Vi fokuserar på vikten av utbildade barn­morskor, tillgång till bromsmediciner för gravida kvinnor och mammor samt säkra aborter.

det Pratas för lite om hiv. I Sverige är hiv inte längre lika med aids. Vård och behandling finns för nästan alla. Så ser det såklart inte ut i stora delar av värl­den. Bristande tillgång till prevention och behandling gör att hiv på många ställen fortfarande leder till enormt lidande och att folk dör i aids. Under november i år, inför Världsaidsdagen den 1 december, lyfter vi fakta och berättelser kring hiv. Att utrota aids är möjligt. Med attitydförändringar, test­ning och medicinering har vi kommit långt. Afrikagrupperna arbetar för att det globala hivarbetet ska fortsätta vara en prioriterad politisk fråga i Sverige och världen. Resurser finns för att ut­rota aids om den politiska viljan finns.

aNNa greN

Ur motstånd växer förändringvid vårt möte inom kampanjen Rättvis Vinhandel i Kapsta­den, i februari i år, slog vi fast att det är vår gemen samma uppfattning att den nuvarande strukturen av världsekono­min måste försvinna. Svältlöner, osäkra anställningsformer, ekologisk försämring och svår fattigdom är alla konsekvenser av den globala neoliberalismen. I Syd afrika räcker inte två lantarbetarlöner till för att köpa mat till en familj. I Argen­tina äger utländska intressen två tredjedelar av den odlings­bara jorden, medan befolkningens behov marginaliseras. I Chile dör mängder av arbetare på grund av arbetsrelaterade skador, som till exempel att de exponeras för kemikalier i jord bruket, men arbetsgivarna bryr sig inte. I Sverige har Systembolaget hotat med att avskeda de anställda bara för att de visat solidaritet med andra arbetares kamp. Överallt är det kvinnorna som drabbas mest i denna oetiska och destruktiva produktionsmodell. I denna världsordning är mänskligt och ekologiskt liv inte värt någonting.

Utmaningarna för arbetarklassen är desamma över hela världen. Kapitalismen exploaterar människor i stor skala i alla världens hörn. Denna exploatering måste be kämpas. Genom mobilisering, som är det absolut viktigaste verk tyget. Genom internationella solidaritetsaktioner, som visar på enighet över gränser. Genom att implementera alternativ där kapitalismen inte har något utrymme, som till exempel genom självför­sörjande kooperativ. Kvinnorna måste stå i förgrunden och spela en ledande roll när det nya ekonomiska systemet skapas. Motstånd i alla former är fröet som förändringen kommer att växa ur.

För att få till stånd förändring i värdekedjan, när det gäller vinproduktion, har kampanjen Rättvis vinhandel provat olika metoder. Det kommande året kommer vi att fokusera på rätten till en lön att leva på, speciellt länkat till kvinnors rätt och tillgång till mark. Vi vill skapa vår egen upp förande­kod som företag kan använda, eftersom det idag inte finns

någon kod som är skriven och antagen av arbetarnas egna organisationer.

sarah ClaaseN, Sikhula sonke, SydafrikaraimuNdo laugero, MNCI, Argentina

aliCia muÑos aNamuri, Chileemil Boss, SAC Syndikalisterna, Sverige

Storsatsning på mer insamling och fler medlemmarett Nytt år är här, med nya utmaningar och givetvis ett nytt nummer av Agera.

Frågorna och de rättighetsbaserade perspektiv som vi tillsammans med våra partnerorganisationer kämpar för är dock desamma. Frågorna är universella; vad innebär en anständig lön för ett anständigt jobb egentligen och vem har rätt till Afrikas resurser? Franska fisketrålare? Brittiska gruvjättar? Som afrikagruppare blir jag dagligen påmind om varför vårt arbete och engagemang behövs, i samarbete med partners, men också här, i Sverige.

På styrelsemötet i december beslutades att vi ska lägga mer resurser för att stärka insamlingen och öka vårt med­lemsantal, tanken är att smakar det så måste det också få kosta. Till en början blir det satsningar på extra personal och nya insamlings­ och värvningsmetoder. Vi i styrelsen känner att det här är rätt väg att gå, och hoppas att få möjlighet att diskutera detta med övriga medlemmar när tillfälle ges. I början av mars var första tillfället. Då hade vi medlemsmöte. Där pratade vi om den framtida satsningen och om våra pågående kampanjer.

Medlemsmöten har alltid, för mig, varit ett utmärkt tillfälle att träffa andra afrikagruppare, inspireras av lokalgrupper och gemensamt resonera kring vad Afrikagrupperna är eller hur och vilka frågor vi ska jobba med. Förhoppningsvis kommer några av idéerna från medlemsmötet att konkretiseras som motioner till årsmötet i maj.

På årsmötet ska också Solidaritetspriset delas ut för andra året. Känner du någon som du tror skulle passa som vin­nare? Nominera den personen! Hör av dig till solidaritet@afrikagrupperna.se med motivering senast 1 april.

Skulle det nu vara så att vi inte ses under det resterande verksamhets­året hoppas jag och mina styrelse­kollegor att vi får träffa så många av er som möjligt under vårt årsmöte i Stockholm 18­19 maj. Som stock­holmare sen tre år tillbaka, tillika medlem av Stockholms Afrikagrupp, känner jag en oerhörd förväntan över att få stå som värd samt att visa upp staden i all sin försommarprakt.

Solidariska hälsningar!

Calle suNdstedt Styrelseledamot

du? grattis! Alla har inte den rätten och det kan få oanade konsekvenser. Att kvinnor inte får bestämma över sin egen sexualitet bidrar till ökad hivspridning och dödlighet bland mammor och barn. En bra hälsovård och möjligheten att fatta beslut om sin egen sexualitet är viktiga bitar i kampen för allas rätt till sin kropp. SRHR, sexuell och repro­duktiv hälsa och rättigheter, handlar om att ha rätt att bestämma över sin egen kropp och sexualitet. Utan tillgång till utbildning, sjukvård och rättigheter är detta inte möjligt. Därför arbetar Afrika­grupperna med dessa frågor. Där ingår självklart ett hbt­perspektiv.

ruNt om i världeN lever kvinnor och män under skilda, orättvisa villkor. Jämställdhet avgör möjligheten till försörjning, utbildning och hälsovård. De stora skillnaderna mellan kvinnor och män syns bland annat i att kvinnor har mindre pengar och ekonomiska resurser, makt över sin egen kropp och liv samt inflytande i samhället. Fler dör varje år av komplikationer kring graviditet än som dör av aids, malaria

Foto

: Åsa

Eric

sson

Vem har rätt till din kropp?

Foto: Jens Ohlsson Foto: Agnes Nygren

taCk vare ditt eNgagemaNg kan vårt budskap nå fler! Satsa på att vara med i våra kampanjmånader. I maj blir det morsdagskampanj och i november är ämnet hiv. Kampanjerna är främst web­baserade med fokus på insamling och information på hemsida, facebook och blogg, men vi kommer också att an­ordna seminarier och synas i media. Du som medlem eller ni som lokalgrupp är oerhört viktiga aktörer.

Meddinhjälpnårvifler!

för ett tag sedaN var jag på en informations­kväll om hiv och aids. Mötet hölls av Alexia Naris, från vår partner Pots of Hope, en kvinna med många års erfa­renhet av arbete med att motver­ka stigmatisering och fördomar

om hiv och aids i Namibia. Hon upp­manade oss att blunda och lyssna.

– Tänk dig att du är singel och möter den mest fantastiska person du någonsin träffat. Du inser hur stark din kärlek är och säger det till den du älskar. Svaret du får är att det är en sak du borde veta: ”Jag lever med hiv”. Hur reagerar du?, frågade hon.

deN största reaktioNeN var rädsla. Rädslan för att själv få hiv. Alexia Naris budskap var att istället för att låta oss styras av rädsla, ska vi välja kunskap. Hiv smittar till exempel inte genom att använda samma toalett, dricka ur samma glas, kramas eller pussas. Den som vet det får perspektiv och oron lyfts bort. Vänd inte ryggen till. Ge istället förståelse och stöd. Lägg fem minuter på att byta ut osäkerheten mot kunskap, menade Alexia Naris.

liNN BlomBerg

Vänd inte ryggen till!

Foto

: Mar

i Dah

l

uNder NovemBer och fram till Världs­aidsdagen 1 december pågick vår hiv­kampanj. Medlemmar över hela landet uppmärksammade kampen mot hiv i södra Afrika genom manifestationer, utdelning av information, bokbord, föreläsningar, utställningar och semi­narium. Läs mer om lokalgruppernas aktiviteter: www.afrikagrupperna.se/lokalgrupp.

johaNNa lidholm

Full aktivitet på Världsaidsdagen

Foto

: Mag

nus

Gus

tafso

n

Du kan starta en egen insamling på betternow.se, du kan sälja våra Röda bandet­broscher, du kan ordna se­minarium eller föredrag, en stödfest, eller skriva en insändare. Sprid våra budskap bland vänner och bekanta och uppmuntra alla du känner att stödja Afrikagruppernas arbete! Delta i kampanjarbetet och var med och förändra liv! Läs mer om hur på www.afrikagrupperna.se/srhr-kampanjen.

aNNa greN

Vi är aktivisterVi stödjer lokala initiativ

Bismas das aCáCias är en av Afrika­gruppernas partnerorganisationer i Angola. Organisationen arbetar i Benguela provinsen för social utveckling på landsbygden. Nu utökar organisatio­nen sitt arbete och sätter fokus på miljö.

Bismas är en liten organisation men planerna för 2013 är stora. Och så finns det en twist – Bismas har ett eget sätt att tala till människor. Dans, sång, teater. Gamla och unga. Kvinnor och män. Portugisiska och Umbundo. Bismas blandar allt för att en så bred publik som möjligt ska kunna engagera sig i komplexa och ibland traumatiska frågor.

för drygt tio år sedan kom freden till Angola. Sedan dess har landet kas­tats in i en allt snabbare utveckling. Den ekonomiska uppgången har gjort Angola till ett av de rikare länderna i Afrika. Med kultur som redskap för­söker Bismas låta den sociala utveck­lingen hålla takt med den ekonomiska. Ett rikt Angola har nämligen än så länge inte inneburit en rik befolkning. Bismas väntar dock inte på att rättvisa ska komma av sig själv.

UndER 2013 kommer Bismas att sam­arbeta med lokala myndigheter kring miljöfrågor och ett avtal att träna femton grundskolelärare i miljökunskap är snart på plats. Enligt Bismas är det viktigt att myndigheterna axlar sitt an­svar. Den andra, och kanske än viktigare delen av Bismas planer, är att fortsätta bjuda in ungdomar till att påverka och påverkas. Genom att engagera och stötta ungdomsgrupper i sitt informations­ och påverkansarbete skapar Bismas långsik­tiga åtagande och en känsla av ansvar.

erik Brattström

Kulturkringmiljö växer fram

Foto

: Erik

Bra

ttströ

m

En lön att leva på – en rättighet för alla

– JAG föRsöktE sPRinGA ifRån gummi­kulorna som flög omkring mig när polisen hann ifatt mig. De låste fast mina händer runt mitt lår så att jag inte kunde skydda ansiktet. Sedan turades de om att slå innan de tog mig till arresteringscellen.

Det här berättar Sias Andreas Muller, en av de strejkande säsongsarbetare som stöttas av vår partner Surplus People Project, SPP. I början av november började den lantarbetarstrejk som nu räknas som Sydafrikas historiskt största inom jordbrukssektorn. Strejken starta­des av säsongsanställda i småstaden De Doorns och omfattade ett par veckor senare nästan hela Västra Kapprovinsen på framförallt frukt­ och vinodlingar.

mitt i viNdruveskördeN i början av februari gav så strejken resultat. Minimilönen höjdes med 52 procent. Det betyder en höjning från 50 till 75 kronor om dagen. Därmed uppnåddes inte strejkkravet om 107 kronor per

dag. Petrus Brink, bosatt i Citrusdal och organisatör på Surplus People Project kommenterar höjningen:

– Det är blandade känslor bland lant­arbetarna, vi kommer att fortsätta jobba för 107 kronor. Nu måste vi omgruppera styrkorna och lägga upp nya strategier. Vi diskuterar nu återförsäljarnas roll i handeln och prissättning, säger han.

iNdustriellt eller kommersiellt jord­bruk påbörjades i regionen av tidigare kolonialmakt i den fördelaktiga jord­månen. Tillgången till billig arbetskraft la grunden till det arbetsintensiva jordbruket. Idag är särskilt Namibia, Sydafrika och Zimbabwe stora expor­törer av produkter som frukt, bomull, socker och vin.

Jordbrukssektorn är regionens största arbetsgivare, men också den sämsta när det gäller arbetsvillkor. Lantarbetare tillhör de lägst betalda. På en flexibel arbetsmarknad anställs lantarbetare alltmer som säsongsarbetare med osäk­

ra anställningsvillkor. Det betyder att du antingen måste få ett par månaders löner att räcka för hela året, eller att du flyttar allteftersom säsongen byter plats, inom länder och över landgrän­ser. Jordbruket har mekaniserats till viss del, men är fortsatt arbetsintensivt särskilt under skördeperioder. Sam tidigt som säsongsanställningar ökar har även bemanningsföretagen vuxit explosions­artat, vilket försämrar arbetarnas möj­ligheter att organisera sig.

afrikagruPPerNa stöttar ett nätverk för fackföreningar verksamma inom framförallt sockerindustrin i regionen. Industrin domineras av två multinatio­nella företag, Tongaat­Hulett och Illovo. Tongaat­Hulett finns i Moçambique, Sydafrika, Swaziland och Zimbabwe. I Moçambique är Tongaat­Hulett landets näst största arbetsgivare och gör årliga miljardvinster. Intervjuer gjorda av nätverket med Tongaat­ Huletts arbetare vittnar om arbets villkor under all kritik. Det är till exempel inte ovan­ligt med 14 timmars arbetsdag eller att företaget inte tillhandahåller skydds­

kläder vid giftig besprutning. Minimi­lönen, till vilken Tongaat­Hulett håller sig, motsvarar 513 kronor i månaden. Enligt FN:s beräkningar är livet nästan lika dyrt i Sverige som i Moçambique, månadslönen i Sverige hade motsvarat 570 kronor.

i ZimBaBwe fiCk 90­talets landreform stora konsekvenser och under åren som följde ökade arbetslösheten. Många sökte sig till Sydafrikas storjordbruk, men fick där ofta sämre löner än de sydafrikanska arbetarna. Ett fackligt samarbete över gränserna skapar möj­lighet till förhandling.

– När vi förhandlar om kollektiv­löner i Zimbabwe lyfter vi på luren och ringer Afrikagruppernas partner Sikhula sonke i Sydafrika och förhör oss om deras lönenivåer. Därefter kan vi konfrontera företaget om varför zimbabwier erbjuds lägre lön än syd­afrikaner inom samma företag, berättar Juliet Sithole, som arbetar på vår part­nerorganisation GAPWUZ, lantarbe­tarfacket i Zimbabwe.

agNes NygreN

Foto:Agnes Nygren

Understrejkperiodenharenavmotorvägarnabarrikaderatsavdemonstranter,etttiotalgårdarsattsibrandochdrabbningarmellanpolisochdemonstranterharkrävttreliv.

taCk för allt stöd du som medlem och lokalgrupp visat för lantarbetarnas kamp för bättre arbetsvillkor och en lön att leva på! Under februari och början av mars drevs vår kampanj­månad till stöd för lantarbetare med stort engagemang.

I samband med alla hjärtans dag engagerade sig lokalgrupper runtom i landet för att uppmärksamma att vinet, som en del av oss firar denna kärlekens dag med, inte alltid är producerat under lika kärleksfulla förhållanden. Medlem­mar stod utanför System bolaget och upp manade kunder att välja ett schyst producerat vin.

– När vi delade ut flygbladen upp­manade vi också kunderna att fråga personalen efter rättvisemärkt vin för att på så sätt sätta tryck, säger Magnus Gustafson i Örebro Afrikagrupp.

I Malmö skickade medlemmarna även ut alla hjärtans dag­kort till barer, krogar och caféer runt om i området med en uppmaning att ta in fler schyst producerade viner i sortimentet.

i slutet av feBruari hölls en konferens i Kapstaden där kampanjen Rättvis vinhandel med representanter från Chile, Argentina, Sydafrika och Sverige träffades och talade om lantarbetares villkor inom både vin­ och fruktproduk­tion och om uppförandekoden som Sys­tembolaget anslutit sig till, som varken är transparent eller inkluderar arbetare och/eller fackföreningar i uppföljningen.

Under året fortsätter kampanjen Rättvis vinhandel sitt arbete. Håll utkik på www.afrika grupperna/raettvis-vinhandel.

Läs mer om lokalgruppernas aktiviteter vid alla hjär­tans dag på www.afrika-grupperna.se/lokalgrupp.

johaNNa lidholm

Stort stöd förlantarbetare!

Foto

: Ylva

Zet

terlu

nd

Vi minskar fattigdomen Tack för alla generösa bidragStartskott för ny rörelse Vem har rätt till Afrikas resurser?

kom med i vår konversation på nätetGillaAfrikagruppernapåFacebookFöljvårtarbeteisödraAfrikapåvårbloggPrenumerapåvårtnyhetsmejlFåkontaktmedandrasomstödjervårt

arbeteförglobalrättvisaochsolidaritet.

Besök www.afrikagrupperna.se/sprid

0,0

1,0

2,0

3,0

2013 - utmaningarnas år!

4,0

råvaror som behövs för att skydda pro­ duktionen och jobben i unionen, har lett till att alla handelsavtal, även de med de fattigaste länderna, förbjuder införandet av export­ skatter på råvaror.

– På grund av den starka viljan att skapa arbetstillfällen för medborgarna och uppmuntra tekniköverföring skapar afrikanska regeringar incitament för ut­ländska direktinvesteringar och ingår in­vesteringsavtal som strider mot intresset av deras egna ekonomier. Klausulerna i avtalen är juridiskt bindande. Kvali­teten på nya arbetstillfällen är låg och begränsad till gruvdrift och jordbruk, säger Ludwig Chizarura, Senior Analyst and Researcher hos SEATINI.

På ett regioNalt möte mellan Afrika­gruppernas partnerorganisationer i juli 2012 kom landgrabbing upp som en viktig fråga att samarbeta kring i regio­nen och i Sverige. Landgrabbing har ökat kraftigt de senaste åren. Driv krafterna bakom är matkrisen 2008, då matpri­serna sköt i höjden och länder med brist på bördig mark började se sig om efter andra länder att odla i. En annan viktig drivkraft är klimatomställningen. Genom att skifta från bensindrivna bilar till etanoldrivna har behovet av odlingsmark för socker, jathropa och soja, som om­vandlas till bränsle, ökat dramatiskt. De investeringar i mark som kan förse oss i Europa med etanol, har som konsekvens att lokalbefolkningar förlorar försörj­ningsmöjligheter och tillgång till mat.

afrikagruPPerNas partnerorganisation UNAC organiserar 86 000 småbönder i landet. De har sett problemet med landgrabbing eskalera de senaste åren.

– Den största utmaningen är att bygga kapacitet på lokal nivå om hur man ska påverka investerare och regering för att förhindra landgrabbing, säger Vincente Adriano, handläggare för policy och påverkan hos UNAC.

i dEcEmbER 2012 gav Afrikagrupperna, Forum Syd och Kooperation utan grän­ser ut rapporten The race for land,som beskriver drivkrafterna bakom land­grabbing. Beställ den på www.afrika-grupperna.se. marja wolPher

jag vill Börja med att rikta ett stort tack till alla givare som under 2012 troget och enträget stöttade vårt viktiga arbete. Trots ert fantastiska stöd nådde vi inte hela vägen fram och den totala insamlingen för 2012 slutade på 3,6 miljoner. Målet för 2013 ligger på 5 miljoner och för att nå dit krävs en riktig kraftansträng­ning. Att kraftigt öka insamlingen är en förutsättning för Afrikagrupper­nas framtid och vårt fortsatta arbete. För oss är det viktigt att kunna arbeta med att både stödja partner­organisationer i södra Afrika och förändra politiska förutsättningar i Sverige. Styrelsen har därför beslutat att vi måste satsa framåt och vi kom­mer att arbeta aktivt under året för att kraftigt öka insamlingen och få fler givare som vill stödja vårt viktiga arbete med att förändra liv! Detta kommer att bli en mycket tuff utma­ning och vi kommer behöva allt stöd vi kan få!

Jag hoppas att du tillsammans med oss vill vara med och anta utma­ningen så att vi även fortsättningsvis kan rapportera om hur mikrokredi­ter leder till nya företag, vinarbetare får det bättre, bybibliotek får böcker, familjer kan försörjas och svenska företag tvingas till förändring.

i deNNa sPalt kommer du att kunna följa utvecklingen och se hur insam­lingen går. Till och med februari har vi samlat in 426 570 kronor.

Är du intresserad av att engagera dig och bidra till vårt framtida arbete så hör gärna av dig till mig! johanna.granhage@afrikagrupperna.se.

johaNNa graNhage

det är möte i kommunhuset i den fattiga stadsdelen Katutura i Namibias huvud­stad Windhoek. LaRRI, fack föreningarnas paraplyorganisation, som Afrikagrup­perna samarbetar med, har bjudit in de boende i området. Temat för kvällen är illegala bosättningar och de boendes förutsättningar. Hur vill de påverka och förändra sitt liv? Hur ska de få rätt till sin bostad och marken där skjulen står?

Delphia börjar berätta. Hon tar oss med till sitt skjul där barnen är sjuka av infektioner och diarré, vattnet finns en kilometer bort, toaletterna har rasat samman, sophämtning eller elektricitet aldrig funnits och busskommunika­tionen som utlovats har uteblivit.

delPhia arBetar som hushållerska och tjänar 1700 namibiska dollar (cir­ka 1400 kronor) i månaden. Hon har tio munnar att mätta, med barn och närstående. Hon tillhör dem utan vare sig pengar eller makt.

– Jag vill erbjuda politikerna att komma och bo hos mig en natt för att förstå hur vi har det.

Efter Delphias berättelse träder den ena efter den andra fram för att berätta om sin svåra situation. Kvällen avslutas med att alla är överens om att starta en rörelse där utbildning i rättigheter ska ingå. LaRRi tar på sig rollen som sam­mankallande.

– Det är tack vare stödet från Afrika­grupperna som vi kan kalla till ännu ett möte, säger Hilma Mote som är verksamhetschef på LaRRi.

jeNNy aNderBerg

de läNder där Afrikagrupperna har verksamhet är alla rika på naturresurser, men med en fattig befolkning. Trots den tillväxt som sker minskar inte fattig domen nämnvärt. Länder rika på natur resurser hamnar ofta i den så kallade råvaruförban­nelsen då en liten lokal elit i sam arbete med stora, ofta utländska, företag skor sig, medan människorna som lever där får betala priset med förstörd miljö, giftigt vatten och dåliga arbetsvillkor.

I Sydafrika utvinns majoriteten av platinum i världen. I Zimbabwe finns gott om diamanter och kromit, i Angola olja, i Namibia uran och i Moçambique den andra största gas­fyndigheten i Afrika, plus en massa jordbruksmark som kontroversiellt nog klassats som obrukad mark.

vem har rätt till dessa resurser? Är det företagen som investerar i dessa länder, ländernas regering och elit eller folket? EU­kommissionen skrev i sin råvaru­strategi: Vi har rätt till vår beskärda del av världens råvaror. Hur ska råvarorna kunna användas så att de gör mer nytta än skada? Det är frågor Afrikagrupperna kommer titta djupare på de närmaste åren.

i ZimBaBwe kom två nya lagar 2012 för att gynna förädlingen av råvaror i landet. I ett försök att lyfta sig ur råvaruförban­nelsen infördes exportrestriktioner på råvaror. Genom att införa en export­skatt på en råvara kan man skapa incitament för att få till en förädling av varan i landet, bygga upp produk­tion och skapa arbeten. Frågan är hur dessa nya lagar kommer att fungera när Zimbabwe ska börja implementera handelsavtalen (EPA) som man skrivit på med EU. EU:s råvarustrategi, som har som syfte att se till att EU får billiga

Foto

: Mar

ja W

olph

er

Foto

: Jen

ny A

nder

berg här hittar du schysta varor där du som medlem i Afrikagrupperna får

fin rabatt: fair trade shoP – GREEn och GREJERnA är webbutiken med gott

samvete. Snygga smycken, god choklad och kramglada leksaker, allt fair trade. 10 procent rabatt! www.greenochgrejerna.com.

helt rättButikeN säljer närproducerat, ekologiskt och rättvist. Lek­saker, kläder, väskor med mera från rättvisa företag. 10 procent rabatt! www.heltrattbutiken.se.

soft ZoNe säljer exklusiv ekologisk hudvård. Naturliga produk­ter tillverkade av marula­olja i samarbete med ett kvinnokollektiv i  Swaziland. 15 procent rabatt på Marula Swazi Secrets! www.softzone.se.

Schysta förmåner för medlemmar

vill du veta mer om vår satsning inför de kom­mande tre åren? Hur vi ska arbeta vidare med viktiga frågor som land­grabbing, arbetsförhål­

landen, hiv och SRHR. Hur vi satsar på att få fler medlemmar och givare. Hur vi till sammans ska kunna förändra liv. Lyssna på vår general sekreterare, Gabi Björsson, och verksamhetschef, Jenny Nilsson. De berättar mer.

Vår satsning framåt

fler oCh fler väljer att bidra till vårt viktiga arbete att förändra liv ge­nom att starta en egen insamling. Start skottet för vårt samarbete med Better Now gick 2012 och redan nu har engagerade samlat in nästan 22 000 kronor genom egna insamlingskampanjer. Intresserad? Gå in på www.afrikagrupperna.se/starta-egen-insamling. Där ser du hur du enkelt skapar en egen insamlingssida där vänner, familjemedlemmar och kollegor enkelt kan bidra till din kampanj. Välkommen!

Starta egen insamling

VincenteAdriano, UNAC.

Foto

graf

: Mag

nus

Gus

tafso

n

5,0

Medlemmarna Monica Haglund och Maria Westerholm, Örebro Afrikagrupp, åkte i höstas på en medlemsresa till Syd­afrika. De spenderade två veckor hos vår samarbetspartner Wellness Foundation, som arbetar med vårdgivare som stödjer människor som lever med hiv.

– Det var väldigt positivt och me­ningsfullt att få delta i deras arbete för sina rättigheter, säger Monica.

Efter hemkomsten har Monica och Maria informerat och berättat om hur

Engagerande resa

stödet från Afrikagrupper­na gör stor skillnad. Är du aktiv medlem? Håll utkik efter information om nästa medlemsresa! Här kan du se Monica och Marias intressanta videor om vårdgivares liv.johaNNa lidholm