Akademisk högtidsskrift 2015

MITTUNIVERSITETETSAKADEMISKA HÖGTID

Promotion av hedersdoktorer och doktorer samt installation av professorer

Campus Sundsvall

9 oktober 2015

MITTUNIVERSITETETS AKADEMISKA HÖGTID 2015

INNEHÅLL

Rektors förord........................................................................................................................................3

Om akademiska högtider....................................................................................................4

Symbolerna..................................................................................................................................................5

Tio år som universitet................................................................................................................6

Hedersdoktorer...............................................................................................................................10

Doktorer,Fakulteten för humanvetenskap...........................................................................15

Doktorer,Fakulteten för naturvetenskap, teknik och medier..............20

Professorer.......................................................................................................................... .....................26

Stipendier och priser...............................................................................................................33

Minnesord..................................................................................................................................................36

Källor: TASS nr 2/1998. Akademiska högtider och traditioner. Lagerkransar och logotyper: symboler och ceremonier vid svenska universitet, Torgny Nevéus, Natur och kultur, 1999. Texter: Texterna har skrivits av respektive hedersdoktor/doktor/professor och bearbetats av Victoria Engholm och Johan Landin. Foto: Tina Stafrén, Sandra Pettersson, Olle Melkerhed med flera. Produktion: Kommunikationsavdelningen vid Mittuniversitetet 2015. Tryck: Åtta 45 tryckeri. Dnr: MIUN 2015/476.


MITTUNIVERSITETETS AKADEMISKA HÖGTID 2015 3

Välkomna alla hedersdoktorer, nya doktorer, nya professorer, pristagare och universitetets gäster till Mittuniversitetets akademiska högtid 2015. Under högtidliga former uppmärksammar vi idag uppnådda vetenskapliga framsteg. Vi gör det som en del av en större internationell akademisk gemenskap som vilar på en lång tradition av fritt sökande efter kunskap. Under årets högtid uppmärksammar vi också att Mittuniversitetet fyller 10 år som universitet under 2015. Vi är fortfarande ett ungt universitet fyllt av människor som söker nytt. Idag är det deras dag – de som söker nytt och som finner kunskap som utvecklar. Som rektor är jag stolt över den bredd och kvalitet som Mittuniversitetets forskning visar. 10 år är förvisso en kort tid i universitetssamman-hang men ändå tillräckligt för att vi ska ha nått en ungdomlig mognad som vi ska ta med oss in i

framtiden. Vi har attraktiva utbildningar, en forskning med spets och en framgångsrik samverkan – detta är en utmärkt grund för att bygga universitetets framtid. Jag vill också hälsa våra nya hedersdoktorer särskilt välkomna till universitetet. Ni har på olika sätt betytt mycket för vår utveckling eller den region som vi befinner oss i, och ni visar alla på vikten av att knyta samman samhälle och akademi. Vi har all anledning att vara stolta över det som vi gemensamt har åstadkommit så här långt. De huvudpersoner som vi firar idag är tydliga bevis på våra vetenskapliga framsteg. Så med en förhoppning om fortsatt vetenskaplig framgång – återigen varmt välkomna!

Anders Söderholm Rektor, Mittuniversitetet

REKTORS FÖRORD

MITTUNIVERSITETETS AKADEMISKA HÖGTID 2015 MITTUNIVERSITETETS AKADEMISKA HÖGTID 20154

Det första universitetet med en fakultetsorganisation var universitetet i Bologna, som firade sitt 900-års-jubileum 1999. Några hundra år senare kom univer-siteten i Paris, Oxford, Cambridge, Kraków och Prag. De första universiteten hade en organisation med fyra fakulteter: filosofisk, juridisk, medicinsk och teologisk. Vid den filosofiska fakulteten, den lägre fakulteten, gavs magisterexamen. Lager-kransen var symbolen för denna examen. Vid de högre fakulteterna, där studierna sedan kunde fortsättas, blev doktorsexamen det slutliga målet, och tecknet för denna examen var doktorshatten. I det nutida svenska universitetsväsendet finns spår av denna indelning kvar i bruket av lagerkrans respektive doktorshatt som insignier, även om alla examina är doktorsexamina. Efter avlagda prov kunde promovendus eller senare promovenda promoveras till doktor. Det latinska verbet promovere betyder föra fram, och promotor är den person som för fram promovendi, en och en, över Parnassen. Det blir en symbolisk vandring, mycket kort, som representerar erövrandet av den kunskap, bildning, mognad och vetenskapliga skolning som kröns med lagerkrans eller doktorshatt. Dessa mycket gamla promotions- och installations-högtider har bevarats särskilt tydligt i Sverige och Finland. I Sverige har samtliga universitet och hög-

skolor med vetenskapsområden doktorspromotioner och professorsinstallationer.

Mittuniversitetets akademiska högtidDen akademiska högtiden vid Mittuniversitetet alternerar mellan Mittuniversitetets campusorter. Det är en promotions- och installationshögtid. Högtiden har tre delar: promotion av hedersdoktorer och doktorer, installation av professorer och utdelning av priser. Vid promotionen är det promotorerna för Mittuniversitetets fakulteter, den humanvetenskapliga och den naturvetenskapliga, som promoverar sina hedersdoktorer och doktorer efter avlagda prov. Det sker efter en högtidlig procession in i högtidssalen, då promovendi och installandi, officianter och särskilt inbjudna under musik och anförda av marskalkar med fanor och standar intar sina platser på scenen. Vid promotionerna förekommer både kanonsaluter och fanfarer, och musik är återkommande inslag i denna ceremoniella högtid. Alla intresserade inbjuds till denna högtid. En särskild inbjudan riktas till företrädare för närings-liv, andra universitet och för det officiella Sverige, i synnerhet de båda län som utgör Mittuniversitetets region. Efter promotions- och installationshögtiden vidtar en bankett för inbjudna.

OM AKADEMISKA HÖGTIDER

MITTUNIVERSITETETS AKADEMISKA HÖGTID 2015 MITTUNIVERSITETETS AKADEMISKA HÖGTID 2015 5

SYMBOLERNA

Mittuniversitetets rektorskedja från 1997 är en gåva från länsstyrelser, landsting och kommuner i Jämtlands och Västernorrlands län. Den består av en guldmedalj i 18 karat som visar universitetets logo-typ på framsidan och symbolen för Mitthögskolan på baksidan. Medaljen nytillverkades i samband med att högskolan blev universitet. På den vänstra sidan (sett framifrån) av kedjan finns Härjedalens och Ångerman-lands landskapsvapen, ett kors hämtat från en runsten vid Högomsgraven i Medelpad, och sist avbildas en detalj av hällristningarna i Glösa i Jämtland. Högra delen av kedjan har Jämtlands och Medelpads landskapsvapen, en figur ur Överhogdalsbonaden från Härjedalen, och sist en hällristning från Nämforsen i Ångermanland. Symbolerna länkas samman med tre silverstavar vilka symboliserar de tre älvarna Ljungan, Indalsälven och Ångermanälven. Kedjan hålls samman i nacken av en silverplatta med en avbildad lagerkrans. Ovanför denna sitter en liten silverplatta med rektors namn. När en ny rektor installeras fästs en ny namn-platta i den gamla. Rektorskedjan är utformad och tillverkad av silver-smed Nils Nisbel i samarbete med silversmed Kerstin Öhlin Lejonklou och guldsmed Lena Olofsson.

Doktorsringen symboliserar äktenskapet med veten-skapen. Mittuniversitetets doktorsring är prydd med lagerblad i enlighet med traditionen för filosofisk fakultet.

Doktorshatten symboliserar frihet, men också makt. Doktorshatten är hög, svart och veckad. I Sverige mar-keras de olika fakulteternas hattar genom spännenas/märkenas utformning, dock har teologie doktorshattar inga spännen utan endast rosett.

Lagerkransen är en promotionssymbol främst i Sverige och Finland. Den har sitt ursprung i antik mytologi och var det enda pris som segrarna i de olympiska spelen belönades med. Lagerkransen var alltså en segerkrans, och redan vid de tidiga universiteten blev den en belöning för lärda mödor. Den som promoveras vid de filosofiska fakulteterna erhåller lagerkrans och inte hatt.

Mittuniversitetets fakultetsmärke utgörs av en krans av lagerblad. Ring och fakultetsmärke är utformade av silversmed Kerstin Öhlin Lejonklou. Mittuniversitetets ceremonistav är tillverkad av svensk furu, med inslag och sammanfogningar av olika träslag, bland annat gran och sälgrot. Logotypen är nytillverkad i samband med invigningen av Mitt-universitetet. Utsmyckningen på toppen av staven symboliserar att Mittuniversitetet verkar inom Sveriges skogtätaste område. Staven är utformad 1997 av konst-nären Leif Wikner, Persåsen i Jämtland och är en gåva från SCA Forest and Timber. Universitet och högskolor framför i processioner stavar eller spiror som symboliserar den akademiska självständigheten.


För tio år sedan, efter en lång väntan och mycket hårt arbete, blev Mitthögskolan äntligen Mittuniversitetet. Det firades med pompa och ståt och dåvarande statsminister Göran Persson invigningstalade. Effekten av universitetsbildandet lät inte vänta på sig – redan samma år ökade Mittuniversitetets popu-laritet avsevärt och nya forskningsmiljöer började bubbla upp till ytan.

2005Det är fest i dagarna två när Mittuniversitetet med sina fyra campus i Härnösand, Sundsvall, Örnsköldsvik och Östersund invigs i februari 2005. Den ceremoniella invigningen äger rum den 10 februari i Härnösands domkyrka och universitetets nya styrelseordförande Birgitta Böhlin håller ett inledande tal. Den officiella invigningen sker sedan med tal av statsminister Göran Persson och salut för varje campus av Jämtlands Fältartilleri. Dagen efter fortsätter firandet på samtliga campus med visning av verksamheten, föreläsningar, kakkalas och äventyrliga utomhusaktiviteter. Samma höst ökar söktrycket till utbildningarna.

2006Året därpå är forskningen vid DEMICOM, centrum för studier av demokrati och kommunikation, först med att få ett formellt beslut om centrumstatus sedan lärosätet fastställt vilka kriterier som ska gälla för den-na typ av forskningsmiljö. De första hedersdoktorerna att utses efter det att Mitt universitetet blir universitet är författaren och poeten Bodil Malmsten och fysiolo-gen och forskaren Bengt Saltin. Bodil Malmsten får sin doktorshatt för att hon ”i sitt skrivande med skärpa, humor och språklig sinn rikhet skildrat relationer och

livsvillkor i Norrlands inland och fjälltrakter.” Hon lämnar dock tillbaka hatten 2013, då Mittuniversitetet tar beslut om att flytta verksamheten i Härnösand till Sundsvall. Bengt Saltin får utnämningen ”för sin enastående forskargärning inom fysiologiområdet och för att han generöst delat med sig av sina erfarenheter och med stort engagemang deltagit i arbetet med att bygga upp en idrottsprofil vid Mittuniversitetet”. Samma år upphör Örnsköldsvik som campusort och vårdutbildningarna där övergår till Umeå universitet. Digital Printing Center och viss utbildning stannar dock kvar och finns i Örnsköldsvik än idag.

2007Året därpå, 2007, blir engelska, ämnesdidaktik och pedagogik forskarutbildningsämnen, vilket innebär att Mittuniversitetet nu har 20 olika forskarutbild-ningsämnen. I Sverige införs vid det här laget en ny utbildnings- och examensstruktur i enlighet med Bolognaprocessen. Då väljer också Mittuniversitetet att byta till en 7-gradig betygsskala, för att öka jämförbar-heten med andra länder. Även om grunden till FSCN, Fibre Science and Com-munication Network, lades redan 1999, med starkt stöd från KK-stiftelsen och skogsindustrin i regionen, så är det först 2007 som det formella beslutet om centrumstatus tas. Forskningen bedrivs till en början inom områdena mekanisk massa, teknisk fiberkemi, systemanalys, matematisk modellering samt mediet-eknik. Idag är FSCN världsledande inom forsk-ning som förbättrar skogsindustrins lönsamhet med utgångspunkt i hållbara biomaterial från skogen.

TIO ÅR SOM UNIVERSITET

Göran Persson och dåvarande rektorn Thomas Lindstein i högtidlig procession vid universitetets invigning.

FSCN:s framgångsrika skogsforskning är idag världsledande.


Det här är också året då den första RUN-riksdagen hålls. Regionalt utvecklingsnätverk är ett samarbete mellan kommuner, lärarutbildningen vid Mittuni-versitetet och Specialpedagogiska skolmyndigheten. RUN blir med åren mycket uppskattat och viktigt för skolutvecklingen i regionen.

20082008 tillträder nuvarande rektor Anders Söderholm sitt uppdrag. Nu får dessutom Nationellt Vintersportcen-trum, NVC, sin centrumstatus. Grunden till centrumet har dock lagts flera år tidigare i syfte att samla kom-petens för elitidrott i Jämtland-Härjedalen. Ännu ett forskningscentrum, CER, Centrum för forskning om ekonomiska relationer, invigs det här året. Vid den akademiska högtiden 2008 får Mittuniver-sitetet två nya hedersdoktorer: Magdalena Forsberg, sexfaldig världsmästarinna i skidskytte, och Lars Näsman, forskningsfokuserad civilingenjör.

2009Den nye rektorns tydliga prioriteringar av attraktiva utbildningar gör att andelen sökande till Mittuniver-sitetet ökar mer än riksgenomsnittet inför hösten 2009. Lärosätet får också förnyat förtroende av Skolverket att fortsätta leda den svenska PISA-studien. En ny utvecklingsplan med våra välbekanta kärnvärden nytta, närhet, nyfikenhet, ser dagens ljus.

20102010 är det dags för ännu ett forskningscentrum att etableras. Den här gången är det Risk and Crisis Research Centre, RCR, som invigs. Fokus ligger på att producera kunskap om risk, kris och säkerhet. Samma år slås rekord i antal hedersdoktorer – hela fyra personer promoveras. En av dem, industriledaren Jan Stenberg, blir Sveriges allra första hedersdoktor kopplad till turism. De övriga är Erik Fichtelius, som utnämns för sin långa erfarenhet av nyhets- och samhällsjournalistik, Kenneth Eriksson, från SCA:s koncernledning, som utnämns för den betydelse han haft för utvecklingen av Mittuniversitetet och FSCN samt Björn Fjaestad, chefredaktör för Forskning och Fram-steg, som utnämns för att bland annat ha etablerat och stärkt forskningen inom flera ämnen vid universitetet.

2008 installeras Anders Söderholm som rektor.

En av landets mest lysande idrottsstjärnor, skidskytten Magdalena Forsberg från Bergeforsen, blir hedersdoktor 2008.


Under året bildas också innovationskontoret Fyrklövern som drivs gemensamt av Sveriges fyra yngsta universitet: Mittuniversitetet, Karlstads univer-sitet, Linnéuniversitetet och Örebro universitet. Dess främsta uppgift är att hjälpa forskare att nyttiggöra sina forskningsresultat.

2011Året därpå, 2011, kommer dessvärre tuffa besked. Mittuniversitetet har fler sökande än någonsin – ändå beslutar regeringen att minska antalet utbildnings-platser i budgetpropositionen. Det är dock inte bara mörka moln över universitetet detta år. Efter en två år lång kvalificeringsprocess blir de två forsknings-områdena Skogen som resurs (FSCN) och Industriell IT och digitala tjänster (STC) vid Mittuniversitetet utnämnda till KK-miljöer, en utnämning som endast kommer tre lärosäten i landet till del. Detta innebär att KK-stiftelsen satsar pengar på två av våra profilerade forskningsområden under en tioårsperiod. 2011 blir också Mittuniversitetet först i landet med Easy Access, ett koncept för att få upp forskarnas idéer ur skrivbordslådorna och göra konkret nytta av forskningsresultaten. Metoden innebär att forskaren skänker sitt forskningsresultat till ett företag eller en organisation i syfte att det ska få så stor spridning som

möjligt. Samtidigt ökar bland annat möjligheterna till framtida finansiering av forskningen. Det här är också året då Mittuniversitetet otippat hamnar i mediefokus. Den tyska skvallerpressen rea-gerar nämligen starkt då Mittuniversitetet får kungligt besök. För hur kunde Daniel låta den gravida Victoria klättra på en brant stege – i klackskor!

20122012 aviserar regeringen sänkt takbelopp med cirka 50 miljoner stegvis fram till 2016 för Mittuniversitetet. Takbeloppet är den maximala ersättning ett universitet kan få och bestämmer i praktiken hur många studenter vi kan utbilda. Söktrycket fortsätter dock att stiga och når inför hösten toppnoteringar. Under 2012 släpper tre turismforskare vid forsk-ningscentret ETOUR den första boken om Twilight-fans och den turism som har uppstått i böckernas och filmernas fotspår. Forskningen får mycket uppmärk-samhet i medierna och de inblandade forskarna bjuds in till åtskilliga tv-soffor för att berätta om fenomenet. Nu bildas Bolaget Miun Holding för att kommersial-isera forskning och Summer University föds, ett nära samarbete med några av Mittuniversitetets partner-universitet.

Kronprinsessan Victoria tar en närmare titt på Mittuniversitetets forskning vid ett besök 2011.


Det är återigen dags för Akademisk högtid och antalet hedersdoktorer växer. Fem doktorshattar delas ut: till folkkära skådespelaren Kim Anderzon, skönsjungande artisten Helen Sjöholm, tidigare landshövdingen Börje Hörnlund, entreprenören Bengt Olov Larsson och tidi-gare departementsrådet Elisabeth Bergendal-Stenberg.

20132013 sjösätts en ny organisationsmodell som bland annat innebär en övergång till en två-nivåorganisation baserad på två fakulteter med ämnesindelade avdelningar samt en centralisering av administrativa funktioner. För att utveckla den framtida kvaliteten genomförs den här hösten dessutom forsknings-granskningen ARC13. Det innebär ett omfattande självvärderingsarbete som följs av granskningsbesök av internationella experter. I slutet av året, när den arbetskrävande granskningen är genomförd, drar många medarbetare en lättnadens suck. Det är också i den här vevan som beslut fattas om att verksamheten i Härnösand ska omlokaliseras till Sundsvall. Kritiken är massiv och Torbjörn Fälldin, som varit en drivande kraft i Mitthögskolans tillkomst, lämnar tillbaka både doktorshatt och doktorsring, som han fick när han blev utnämnd till hedersdoktor medan universitetet ännu var högskola. Efter en hel

del uppmärksamhet i medierna och sedan rektor Anders Söderholm samtalat med honom, beslutar han dock att hatt och ring ska vidarebefordras till utbild-ningsministern. Även om STC, Sensible Things That Communicate, grundades samma år som universitetet, så är det först under 2013 som det får status som forskningscentrum. STC utvecklar sensorbaserade system för att effektivi-sera industrin och spara på miljön. När prorektor Mats Tinnsten det här året åker till Italien för att underteckna Magna Charta är det en viktig markering. Magna Charta är de europeiska universitetens rättighetsförklaring som bland annat handlar om att frihet i forskning och utbildning är universitetens grundläggande livsprincip samt att verksamheten måste vara moraliskt och intellektuellt oberoende av alla politiska, ideologiska och ekono-miska maktgrupperingar.

20142014 är året när Mittuniversitetets åttonde forsknings-centrum inrättas. Sports Tech Research Centre är ett tvärvetenskapligt forskningscentrum med fokus på tillämpningar inom sportteknologi och produktutveck-ling. Årets hedersdoktorer är Bo Hilleberg, grundaren av Hilleberg The Tentmaker, Anette Norberg, curlingspelare, Anders Nyqvist, erkänd arkitekt inom hållbart byggande, Vishantie Sewpaul, socialt enga-gerad professor från Sydafrika, samt Howard Aldrich, erkänd forskare och professor i sociologi från USA.

2015Så är vi då framme vid år 2015. Frågan är vilken av årets alla händelser som kommer att göra just det här året extra minnesvärt. Kanske är det satsningen på meriteringsprogrammet för nydisputerade forskare som sticker ut mest, eller årets val av hedersdoktorer eller att Framtidsarbetet Miun 2025 nu har satt igång. Eller är det rent av jubileumsfesterna i Sundsvall och Östersund som smäller högst? Det vet vi inte så mycket om än. Några månader återstår och massor av möjligheter och omöjligheter ligger ännu oprövade framför oss.

Forskare vid ETOUR undersöker fenomenet turism i populärkulturens spår och släpper 2012 en uppmärk-sammad bok i ämnet.


Att mobilisera folkhälsovetenskapenUnder 60–70-talen fick jag möjlighet att delta i den befolknings-inriktade folktandvårdsstrategin som starkt förbättrade tand-hälsan hos framför allt barn och unga. 1981 började jag utveckla de allmänna folkhälsofrågorna. Trots att Sverige redan 1748 in-förde folkbokföring för att överblicka befolkningens hälsa ledde efterkrigstidens starka tro på sjukvårdens förmåga att lösa de stora hälsoproblemen till att helhetstänkandet kom i skymundan med en övertro på medicinens förmåga. Samhällsmedicin och folkhälsovetenskap blev nya tvärvetenskapliga områden med helhetssyn på individer och samhälle. Med lokal förankring och tvärsektoriella projekt skapade vi tillsammans med landsting och kommuner en mängd banbrytande projekt, till exempel Hälso-främjande skolor, Rökfritt landsting, Satsa på Hjärtat och Sunda Sundsvall. Vårt pionjärarbete uppmärksammades också inter-nationellt. WHO beslöt sig för att förlägga sin tredje världshäl-sokonferens ”Supportive environments for health” till Sundsvall. Med glädje ser jag att Mittuniversitet fortsätter att mobilisera för folkhälsovetenskapen och för stödjande miljöer för hälsa.

Roland Andersson föddes 1937 i Strömstad. Efter studentexamen i Uddevalla 1956 avlade han tandläkarexamen i Umeå/Stockholm 1961. Han engagerade sig snabbt i folktandvårdens utvecklingsarbete för bättre tandhälsa hos barn och unga och blev 1971 övertandläkare i tandhälsovård. 1981 utnämndes han till samhällsmedicinsk chef vid Landstinget i Västernorrland med uppgift att utveckla en helhetssyn på folkhälsan. Hans internationella engagemang ledde fram till att Världshälsokonferensen 1991 arrangerades i Sundsvall.

Roland Andersson

HEDERSDOKTOR


Drabbade individer och nationens välbefinnandeJag har under större delen av mitt liv satsat på en idrottskarriär inom ishockey, en karriär som jag avslutade år 2011. Jag beundrar starkt de individer som kämpar med någon typ av handikapp i vardagen, både fysiskt eller psykiskt. Det speglas också i de organisationer som jag är aktiv i idag: Barncancerfonden, Svenska hjältar och inte minst Icebreakers som jag startade med min barndomsvän Markus Näslund. Icebreakers är ett ishockeylag bestående av både aktiva och före detta ishockeyspelare som spelar in pengar till Hockeyproffsens stiftelse i Västernorrlands län med hjälp av hockeymatcher, golfturneringar, auktioner med mera. I min familj är vi sanna entreprenörer och har investerat i många organisationer belägna i våra hemtrakter såsom Vecke-fjärdens GC, Fjällräven center, Höga kusten flyg, Mekonomen, Anytec med mera. Min strävan är alltid att kunna hjälpa och bidra till forskning, utveckling, vägledning samt att stödja indi-vider i behov, för att vi tillsammans ska kunna leva välmående i ett välfärdssamhälle. Det är något som jag alltid har gjort och alltid kommer att göra.

Peter Forsberg föddes 1973 i Domsjö i Örnsköldsvik och är en av världens bästa ishockeyspelare genom tiderna. Han har vunnit två VMguld, två OSguld samt två Stanley Cup. Peter också vunnit personliga priser såsom Guldpucken, Calder Trophy (bästa nykomling i NHL) och Hart Trophy (NHL:s mest värdefulla spelare). År 2013 blev Peter invald i IIHF Hall of Fame och år 2014 valdes han in i Hockey Hall of Fame. Peter har en MDAutbildning vid Cruyff Institute Sverige i samarbete med IFL vid Handelshögskolan i Stockholm.

Peter Forsberg

HEDERSDOKTOR


SVT – från monopol till granne med GoogleJag ledde SVT under en period av stark förändring. 2007 släcktes det analoga marknätet. Svenska folket fick tillgång till hundratals tv-kanaler. Samtidigt exploderade internet och erbjöd möjlighet att välja program och rörlig bild när och varifrån man själv öns-kade. En ny borgerlig regering ville begränsa SVT:s verksam-het och ekonomi. TV4 hade vuxit till Sveriges största och mest populära tv-kanal och hade ambitioner att bli det kommersiella public service-alternativet. Man förvärvade Nobel-sändningarna och Nationaldagen, samt den svenska ensamrätten till VM i fotboll. Youtube, Facebook och Google förvandlades från något som enbart “early adopters” nyttjade till att bli var mans dagliga egendom. SVT befann sig i en brytpunkt. Att marginaliseras och bli en skattefinansierad statstelevision. Eller att bli det svenska mediehus som svenska folket aktivt efterfrågade och stödde.

Efter studier i USA, Uppsala och Journalisthögskolan i Stockholm fick Eva Hamilton sitt första reporterjobb på Sydsvenska Dagbladet, följt av ett längre vikariat på Sundsvalls Tidning. Efter anställningar på Aftonbladet, SvD och Dagens Industri rekryterades hon 1989 som arbetsmarknadsreporter till SVT:s Rapport. Hon blev programledare för Rapports 19.30sändning och för samhällsprogram, innan hon 1993 i samband med Sveriges inträde i EU utsågs till korrespondent i Bryssel. 1999 blev hon chef för SVT Nyheter och Sport, 2003 chef för Fiktion och 2006 utsågs hon till vd för SVT. 2014 lämnade Eva Hamilton SVT. Hon arbetar idag som styrelseledamot i bland annat Fortum Oy, Lindex, LKAB och IVA/Näringslivsrådet. Hon föreläser och fungerar som rådgivare i medierelaterade frågor. Eva är gift och har fyra barn. Hon är född 1954 och bor i Stockholm.

Eva Hamilton

HEDERSDOKTOR


Community Engagement for Social Change What cuts across my research is a commitment to democratizing the research process. While I have always been interested in ques-tions about the perspectives of ordinary people and how they can be “seen and heard”, I began to dedicate my work to deepen-ing an understanding of methods and tools that could facilitate this when working in South Africa. In my work with young peo-ple and teachers in rural areas, I saw firsthand what the idea of “sick of AIDS” looked like when people gave up hope. In my re-search I have refined participatory arts-based methods such as photography and participatory video to do more than just give a voice to participants; through these methods, participants, and especially young people, begin to become resources to each other and, even more importantly, they engage other audiences, even policy-makers. In applying these approaches to addressing issues of gender violence against indigenous girls and young women in Canada, South Africa, and Ethiopia, I have begun to refer to this work as “girl-led from the ground-up policy making”. This is also a focus of my work in Girlhood Studies more broadly as highlighted in an interdisciplinary and international journal that I co-founded several years ago, Girlhood Studies. We can build a world that is safe and secure – but we have to start by listening to those who are most affected.

Professor Claudia Mitchell was born in 1948 in Virden, Manitoba, Canada. She attended Brandon University (BA, Sociology), Mount Saint Vincent University (MA, Education) and was awarded her PhD in Education from the University of Alberta. She is a James McGill Professor at McGill University in the area of Youth, Visual Methods and Participatory Research, where she is also the founding director of the Participatory Cultures Lab. She is an Honorary Professor at the University of KwaZuluNatal in South Africa, and cofounder of the Centre for Visual Methodologies for Social Change. She was recently appointed a Fellow of the Royal Society of Canada.

Claudia Mitchell

HEDERSDOKTOR


Forskning och näringsliv i samspelI mitt yrkesliv har jag kunnat följa och även påverka ett värde-fullt samspel mellan forskning och näringsliv, såväl nationellt som internationellt. I form av Technology Road Maps kartlade vi hos Ericsson samband mellan krav från framtida systemproduk-ter, teknologiutveckling och önskvärda resultat från såväl intern som extern forskning. Internationellt ansvarade jag för samspelet mellan akademiska forskare i Brasilien och Ericsson, samt en-gagerades i EU:s forskningsprogram. Genom uppdrag för SSF, Vinnova och KK-stiftelsen gavs jag möjlighet att vara med och forma viktiga forsknings- och innovationsmiljöer, speciellt inom ICT-området. Av KK-stiftelsen fick jag en roll som mentor och var under åtta år engagerad i styrgruppen för forskningscentret STC vid Mittuniversitetet. Andra exempel på engagemang är Swedish National Broadband Testbed med stöd från Acreo, Vinnova och Näringsdepartementet, samt etableringen av Fiber Optic Valley i Hudiksvall. ”Testbädd” är här en mötesplats och katalysator för utveckling och verifiering av forskningsresultat, nya tjänster, produkter och underliggande teknik.

Eva Westberg föddes 1947 i Stockholm. Hon har över 30 års erfarenhet som ledare och chef inom olika teknikföretag, bland andra SIFU Elektronik och flera Ericssonbolag – Microelectronics, Telecom och Research. År 2004 började hon vid Vinnova som Senior Advisor och programledare, med fokus på framtida IKTlösningar, testbäddar och strategiska projekt. Hon har civilingenjörsexamen från KTH inom elektroteknik, 1971, och har i sitt yrkesliv ingått i flera större utbildningsprogram, även Ruter Dam 1993. I januari 2013 gick hon i pension.

Eva Westberg

HEDERSDOKTOR


Catarina Arvidson disputerade i pedagogik den 25 april 2014 med avhandlingen ”Genuspedagogers berättelser om makt och kontroll”. Studiens resultat visar att genuspedagogerna har haft möjligheter till makt och inflytande i förändringsarbete i förskolor och skolor. Dessa möjligheter har dock påverkats

av maktrelationer och genusmönster på många olika nivåer. Detta har bland annat tagit sig uttryck i motstånd mot genuspedagogerna, som resurspersoner och som individer. Ett fortsatt forskningsintresse är genus- och maktrelationer i de högskoleförlagda och verksamhetsförlagda delarna av lärarutbildningen.

Madeleine Blusi disputerade i omvårdnad den 17 oktober 2014 med avhandlingen ”E-health and Information and Communication Technology (ICT) as Support Systems for Older Family Caregivers in Rural Areas”. Hon forskar om hur e-tjänster kan användas för att göra anhörigstöd mer tillgängligt för äldre personer

som bor i glesbygdsområden. Avhandlingens empiri baseras på intervjuer via webbkamera. Resultatet visar bland annat att anhörigstöd som ges via IKT i högre grad är anpassat till individens behov, är mer flexibelt och har högre tillgänglighet än traditionellt anhörigstöd.

Catarina Arvidson

Madeleine Blusi

DOKTOR | Pedagogik

DOKTOR | Omvårdnad

FAKULTETEN FÖR HUMANVETENSKAP


Cecilia Dalborg disputerade i företagsekonomi den 3 oktober 2014 med avhandlingen ”Gamla villfarelser och nya verkligheter? En studie om föreställningar och förutsättningar för entreprenörskap”. Avhandlingens syfte är att identifiera och analysera faktorer som anses påverka att kvinnor och män startar och

utvecklar företag i olika utsträckning samt att föreslå en förklaringsmodell som visar hur genusbundna föreställningar kring entreprenörskap, tillväxt och stödsystem kan utgöra hinder för ett jämställt företagande.

Marie Häggström disputerade i hälsovetenskap den 19 oktober 2012 med sin avhandling ”Att organisera en trygg och sammanhållen vårdkedja mellan intensivvård och allmän vårdavdelning”. Hennes forskning handlar om att generera en teori om förflyttningsprocessen mellan intensivvårdsavdelningar och allmänna vårdavdelningar, det vill säga den vård som ges

före, under och efter det att patienter förflyttats från intensivvård till allmän vårdavdelning. Teorin visar att denna del av vårdkedjan är komplex att organisera och påverkas av hur väl fungerande säkerhetskulturen är. Genom rutiner, strategier, resurser, samarbete och en personcentrerad vård kan vårdkedjan förbättras.

Cecilia Dalborg

Marie Häggström

DOKTOR | Företagsekonomi

DOKTOR | Hälsovetenskap



Lena Junehag disputerade i omvårdnad den 14 november 2014 med avhandlingen ”Peer Mentoring – a Complementary Support to Persons after an Acute Myocardial Infarction”. En intervention sammanfattad i

studier baserade på intervjuer samt enkäter. Resultatet visar att personer som har genomgått en akut hjärtinfarkt kan utgöra ett stöd till personer som nyligen har drabbats, med betydelse för båda parter.

Lena Junehag

DOKTOR | Omvårdnad


Carin Nordström disputerade i företagsekonomi den 27 mars 2015 med avhandlingen ”The passionate combining entrepreneurs”. Hennes forskning handlar om kombinatörer, personer som kombinerar en anställning med eget företag. Syftet med avhandlingen har varit att analysera vilka kombinatörerna är, samt deras intention

och motiv för företagandet. Resultaten visar att de allra flesta av kombinatörena har intentionen att bli egenföretagare på heltid och att företaget startades utifrån passion. Dock är tiden som kombinatör i många fall väldigt lång och risk finns att passionen avtar med tiden.

Carin Nordström

DOKTOR | Företagsekonomi


Sara Nyhlén disputerade i statsvetenskap den 15 februari 2013 med sin avhandling ”Regionalpolitik i förändring – en fallstudie av regionalpolitikens aktörer och former i Åre kommun”. Avhandlingen har sin utgångspunkt i antagandet om att det har skett förändringar inom regionalpolitiken på lokal nivå. Avhandlingen består av en fallstudie av Åre kommun där den regionalpolitiska utvecklingen studeras ingående under mer än 30 år. De

huvudsakliga resultaten av avhandlingen är att det har skett förändringar i regionalpolitiken på lokal nivå, både när det gäller politikens former och vilka aktörer som är inblandade, samtidigt som avhandlingen också pekar på att det finns skäl att förhålla sig kritisk till talet om att regionalpolitiken genomgått ett paradigmskifte från ”government” till ”governance”.

Sara Nyhlén

DOKTOR | Statsvetenskap


Ann-Katrin Perselli disputerade den 26 september 2014 med avhandlingen ”Från datasal till en-till-en: En studie av lärares erfarenheter av digitala resurser i undervisningen”. Resultatet visar att lärare använder ny digital teknik och utformar undervisning för elever med utgångspunkt i sitt personliga didaktiska förhållningssätt. Det innebär att lärares möjligheter

och behov av att lära mer om digital teknik och tid för detta sällan är likartad. Vidare visar resultatet att lärares möjligheter till fortbildning får betydelse för hur väl implementering av nya digitala resurser i en skola faller ut. Den fortsatta forskningen riktar sig bland annat mot hur digital teknik används på fritidshem.

AnnKatrin Perselli

DOKTOR | Pedagogik



Maria Rasmusson disputerade den 16 januari 2015 med avhandlingen ”Det digitala läsandet. Begrepp, processer och resultat”. Hon visar i sin avhandling att speciella förmågor krävs för att läsa texter på internet. Syftet med Maria Rasmussons studier var dels att undersöka och beskriva läsförståelse av digitala texter i

sig, i relation till läsförståelse av traditionella texter och dels att göra det utifrån faktorer så som könsskillnader, datorspelande och socioekonomiska bakgrundsfaktorer. Eftersom det inte fanns mycket forskning på området föll det sig naturligt att ha en explorativ ansats och undersöka det digitala läsandet ur olika aspekter.

Maria Rasmusson

DOKTOR | Pedagogik

Jörgen Sparf disputerade den 19 september 2014 med avhandlingen ”Tillit i samhällsskyddets organisation – om det sociala gränssnittet i risk- och krishantering mellan kommunen och funktionshindrade”. Jörgen Sparf undersöker hur kommuner organiserar krisberedskap, särskilt i relation till omsorgsverksamhet. Avhandlingens analys utifrån tillitsteori landar i att

medan det tidigare systemet för samhällsskydd och beredskap präglades av en instrumentell tillit med vertikalt riktad makt och en problemlösningsförväntan är dagens system mer beroende av en humanitär tillit med horisontell maktfördelning och med förväntan på att hantera sårbarhet.

Jörgen Sparf

DOKTOR | Sociologi


Fredrik Carlsson disputerade den 3 oktober 2014 med sin avhandling ”Wood Fungi and Forest Fire” om sambandet mellan skogsbränder och vedsvampar. Hur påverkas dessa organismer av att det inte brinner lika ofta i våra skogar längre? Avhandlingen visar att vissa arter har anpassat sig genom att utveckla en extrem

värmeresistens. Det gör inte bara att de kan överleva en skogsbrand utan ger dem också en konkurrensfördel gentemot andra arter. Dessutom triggar värmechocken från en skogsbrand en ökad nedbrytning. Det är uppenbart att vissa vedsvampar behöver en störning i form av en brand för att kunna fortleva.

Fredrik Carlsson

DOKTOR | Biologi

FAKULTETEN FÖR NATURVETENSKAP, TEKNIK OCH MEDIER

Amelie Fagerlund Edfeldt disputerade i kemi den 26 september 2014 med sin avhandling ”Naturally Occurring Phenols with Antioxidant, Antifungal and Anti-Browsing Activity”. I sin forskning har hon undersökt en grupp ämnen som finns naturligt i växter, och som fungerar som skydd mot oxidation,

svampangrepp och angrepp av betande djur. Genom att utveckla metoder att erhålla ämnena syntetiskt eller genom extraktion av restprodukter från skogsindustrin, och genom att utvärdera ämnenas skyddande aktivitet, har hon bidragit med kunskap om deras potential att användas i bland annat växt- och träskyddsmedel.

Amelie Fagerlund Edfeldt

DOKTOR | Kemi


Sofia Enberg disputerade i kemiteknik den 21 november 2014 med sin avhandling ”Storage of hydrogen peroxide bleached mechanical pulp – Reduction in reflectance over the visible spectrum”. Hon har undersökt orsaker till mörkfärgning

vid lagring av väteperoxidblekt mekanisk massa i produktionsprocessen. Sofia har varit industridoktorand och arbetet har utförts på Norske Skogs fabrik Saugbrugs i Halden i Norge.

Sofia Enberg

DOKTOR | Kemiteknik


Kajsa Falasca disputerade i medie- och kommunikationsvetenskap den 12 juni 2015 med sin avhandling ”Context matters – Interactions between news media, political actors and citizens in elections and crises”. Forskningen är inriktad på politisk kommunikation och studerar samspelet mellan medier,

makthavare och medborgare. I avhandlingens olika studier har den politiska kommunikationen undersökts både under finanskris och valkampanjer med fokus på mediernas bevakning av politik, politikens medialisering, mediernas effekter i opinionsbildningen och utvecklingen av strategisk politisk kommunikation.

Kajsa Falasca

DOKTOR | Medie och kommunikationsvetenskap


Carina Hallqvist disputerade i ämnet data- och systemvetenskap den 27 mars 2012 med avhandlingen ”Passion for Participation – The importance of creating support for motivation”. Den empiriska kontexten är situerad i en punkt där traditionell systemutveckling möter nya perspektiv genom tvärorganisatoriska

aktiviteter. Fokus ligger på motivationsfaktorer som antingen hindrar eller främjar deltagande. Avhandlingens resultat kan ligga till grund för att nå en djupare förståelse för deltagandets motivationsfaktorer och anammar ett sociokulturellt perspektiv på ämnet deltagandemotivation.

Carina Hallqvist

DOKTOR | Data och systemvetenskap


Stefan Forsström disputerade i data- och systemvetenskap den 27 november 2014 med avhandlingen ”Enabling Fully Distributed Global Services on the Internet-of-Things”. Hans forskning handlar om hur man möjliggör det så kallade ”sakernas internet” där man vill koppla upp många saker i sin

omgivning. Hans resultat visar hur man kan göra detta på ett skalbart och framtidssäkert sätt genom att implementera metoder inom distribuerade system, eftersom det förutspås finnas över 50 miljarder uppkopplade saker redan år 2020.

Stefan Forsström




Yun Li disputerade i data- och systemvetenskap den 9 juni 2015 med avhandlingen ”Coding of three-dimensional video content”. Avhandlingen behandlar nya algoritmer som komprimerar stora mängder datainformation från en plenoptisk kamera och som

sedan presenterar informationen utan kvalitetsförluster. Avhandlingens resultat visar att djupbilder och plenoptiskt innehåll kan kodas effektivt med hjälp av de föreslagna metoderna jämfört med dagens teknik.

Yun Li


Patrik Jonsson disputerade den 5 maj 2015 med sin avhandling ”Surface status classification, utilizing image sensor technology and computer models”. Patrik Jonsson har tagit fram en helt ny mätteknik som beröringsfritt kan särskilja områden på vägen som torra, våta, isiga eller snöiga. Tack vare användningen

av sensorer inom det infraröda området kan till och med klar is, så kallad ”black ice”, upptäckas, vilket tidigare inte varit möjligt. Tekniken kan också användas på flygplatser och inom vindkraftsindustrin för att upptäcka isbildning på vindkraftverks rotorblad eller flygplansvingar.

Patrik Jonsson

DOKTOR | Elektronik


Erika Wallin disputerade i kemi den 19 september 2014 med avhandlingen ”The Scents of Nature: Identification and Synthesis of Bioactive Molecules Used in Insect Communication”. Insekter använder sig av kommunikation som är doftbaserad. Genom att lära sig hur insekter kommunicerar kan man till

exempel använda den kunskapen för att utveckla bekämpningsmetoder som är mer naturliga. Erikas arbete har varit fokuserat på att identifiera dofter från flera olika insekter och dessa dofter har verifierats via organisk syntes samt testats i olika biologiska försök.

Erika Wallin

DOKTOR | Kemi


Suryanarayana Murthy Muddala disputerade i data- och systemvetenskap den 18 juni 2015 med avhandlingen ”Free View Rendering for 3D Video – Edge-Aided Rendering and Depth-Based Image Inpainting”. Avhandlingen behandlar problem med rendering utifrån video och avståndsdata, och föreslår lösningar för att förbättra kvaliteten för 3D-video.

Avhandlingens resultat visar att rendering med speciella ”kant-pixlar” ger ett rättframt sätt att hantera förvanskningar, samt att ”inpainting-teknik” som nyttjar avståndsdata fyller i saknade områden på ett visuellt rimligt sätt och ger en överensstämmelse med befintlig data och mellan betraktningsriktningar.

Suryanarayana Murthy Muddala



Thomas Öhlund disputerade i teknisk fysik den 18 december 2014 med sin avhandling ”Metal films for printed electronics: Ink-substrate interactions and sintering”. I sin mestadels experimentella forskning har Thomas undersökt hur inkjet-tryckta metallfilmer

växelverkar med flexibla substrat, och hur sintring av sådana filmer kan förbättras genom nya metoder och lämplig konstruktion av substraten. Avhandlingen visar också att bestrukna papper har goda egenskaper som substrat för tryckt funktionalitet.

Thomas Öhlund

DOKTOR | Teknisk fysik


Sheila Zimic disputerade i data- och systemvetenskap den 9 juni 2014 med avhandlingen ”Internetgenerationen bit för bit: Representationer av IT och ungdom i ett informationssamhälle”. Sheila har ett intresse för frågor om unga människors välfärd. Hon har arbetat med både

kvantitativa och kvalitativa metoder för att på olika sätt undersöka och problematisera kategoriseringen av unga människor. I avhandlingen ifrågasätter hon idén om en internetgeneration och hur den positionerar både unga människor och IT på specifika sätt.

Sheila Zimic



Sportteknologi är något som berör oss allaMitt tidigare forskningsområde behandlar problem som är för-knippade med komplex bearbetning och har satts i samband med intelligenta tillverkningssystem, och en stor del av mitt forsk-ningsarbete har haft fokus på övervakning och styrning genom ”maskinell intelligens”. I denna typ av system förväntas oförut-sedda situationer lösas inom vissa gränser, även på grundval av ofullständig och felaktig förhandsinformation om processen. Vid Mittuniversitetet har min forskning varit kopplad till olika aspekter inom maskinteknik med inriktning mot sportteknologi, nu på senare tid även som ledare för forskningscentret Sports Tech Research Centre vid universitetet. Mittuniversitetet var länge det enda universitetet i Sverige som erbjöd utbildning och forskning inom sportteknologi. De forskningsfrågor som jag arbetat inom omfattar ett mycket brett fält, från grundforskning på snöfriktion till additiv tillverkning och medicinteknik. Inom detta arbete har jag ofta ingått i tvärvetenskapliga forskargrupper som utifrån ak-tuell forskningsfråga bildats för att ta itu med frågeställningen på bästa sätt.

Mikael Bäckström föddes 1963 i Östersund och är nu efter många år tillbaka i staden. Mikael studerade till civilingenjör i maskinteknik vid Linköpings Tekniska Högskola (LiTH), 1985 –1989. Doktorandstudierna påbörjades 1989 vid LiTH och resulterade i en Teknologie Licentiatexamen 1992. Avhandlingens titel var ”Performance of Adaptive Control – Significant Features”. Mikael flyttade sedan år 1998 till Luleå och började vid Luleå Tekniska Universitet. 1999 disputerade Mikael med en avhandling som bär titeln ”On Adaptive Control”. Sedan mars 2002 arbetar Mikael vid Mittuniversitetet.

Mikael Bäckström

PROFESSOR | Maskinteknik


Lärande och IT – IT och lärandeUtbildning och undervisning är verksamheter som förekommit under lång tid och som alltid i någon mening varit nära sammankopplade med utvecklingen i samhället. Idag genomgår samhället en förändring som även inverkar på förutsättningarna för utbildning och undervisning, och därigenom har betydelse för det vi kan betrakta som processer av lärande. Vi brukar benämna det som att samhället digitaliseras. I det perspektivet är frågor som rör lärande intressanta att studera. Relationen mellan vad vi väljer att betrakta som lärande och det vi ser som inverkan av digitalisering i termer av gammal, ny, modern eller på annat sätt betecknad teknik framstår idag som alltmer angelägen. Jag har i min forskning framför allt sökt förståelse för den relationen, i utbildning och undervisning organiserad inom det offentliga skolväsendet och inom högre utbildning i Sverige och i ett internationellt perspektiv.

Ola Lindberg föddes 1966 i Ljusdal. Han tog examen som grundskollärare vid dåvarande Högskolan i Luleå 1992. Därefter arbetade han inom grundskolan under ett antal år innan han började sin anställning vid dåvarande Mitthögskolan i Härnösand. Han doktorerade 2005 vid Umeå universitet inom ämnet pedagogik. 2011 utsågs han till docent i pedagogik, och våren 2015 befordrades han till professor i pedagogik vid Mittuniversitetet. Han är också verksam vid universitetets bibliotek som verksamhetschef för Lärande och resurscentrum.

Ola Lindberg

PROFESSOR | Pedagogik


Mångfald för hållbar utvecklingDet samhälle vi människor har skapat har till stor del fått sin utformning till följd av tillverkningstekniker, logistik och ekonomi kopplade till industrialismen. Med ”normalmänniskan” som målgrupp har vi skapat primitiva och stereotypa lösningar som har en negativ miljöpåverkan samtidigt som de är stressande och svåra att använda för många. Utgångspunkten för min forskning är att vi måste bejaka den mänskliga mångfalden och utveckla framtida lösningar i samverkan med naturen. För att kunna åstadkomma en hållbar utveckling måste vi förstå mer om vad som driver människors beteenden och val. Min forskning fokuserar på sätt att tolka människors behov och beteenden i specifika situationer och att finna metoder för att implementera den kunskapen i nya inkluderande och kreativa designprocesser. Detta för att skapa en positiv livskvalitet för en mångfald av användare utan att belasta miljön. Jag forskar också på metoder för att mäta användarnas upplevelser så att man kan utvärdera olika designutformningar och göra medvetna val.

Lena Lorentzen föddes 1962 i Stockholm. Hon har en MFA i industridesign från Konstfack 1988. Därefter har hon genomfört ett flertal studier kring utvecklingsbehov för inkludering av människor med funktionsnedsättningar. Hon har också varit ansvarig för utveckling av Design för Allaprocesser och metoder för att mäta produkters, förpackningars, tjänsters och miljöers användbarhet och tillgänglighet. 2005 startade hon Unicum – Nordisk Design för Alla Center. 20082011 hade hon en gästprofessur i industridesign vid Mittuniversitetet.

Lena Lorentzen

PROFESSOR | Industridesign


Cellulosamaterial och industriell förändringGlobal resursbrist och dånande klimatkatastrof gör att förnyelse-bara råvaror med all säkerhet kommer användas i allt fler produkter och tillämpningar. Trämaterial, i synnerhet cellulosa, är en sådan råvara. Hittar vi fler sätt att använda trämaterial i produkter så binder vi koldioxid från luften. Utvecklingen av bioraffinaderier är viktig för att nå detta mål. Grundidén i ett in-dustriellt bioraffinaderi är att förvandla olika delar av trä till ke-mikalier som kan ersätta till exempel oljebaserade plaster. Ett an-nat alternativ är att tillverkningen av slutprodukter förändras. Ett exempel är transformationen av mjölkförpackningar från tunga glasflaskor till mjölktetror på 1960-talet. För att kunna övergå till det lätta och styva cellulosamaterialet (kartong) utvecklades en helt ny förpackningsprocess som ersatte glaset. I dag accelererar förändringen även inom tillverkningsteknologier, vilket genom efterfrågan på hållbarhet kommer leda till en flora av nya sätt att använda cellulosamaterial. Jag och mina kollegor arbetar för att förändringen också kommer vår region tillgodo.

Kaarlo Niskanen föddes 1957 i Kuhmo i nordöstra Finland. Han avlade diplomingenjörsexamen i teknisk fysik vid Tekniska Högskolan i Helsingfors 1981 och doktorerade i fysik vid CarnegieMellon University i Pittsburgh 1984. Därefter arbetade han i olika befattningar inom den finska skogsindustrins forskning. 2010 utsågs han till gästprofessor vid Mittuniversitetet och våren 2015 erhöll han titeln professor i kemiteknik. Han är centrumledare vid det skogsindustriella forskningscentrumet FSCN, Fibre Science and Communication Network vid Mittuniversitetet.

Kaarlo Niskanen

PROFESSOR | Kemiteknik


Ett medborgarperspektiv på politikMin forskning är inriktad på politiskt beteende ur ett brett per-spektiv. Val och väljarbeteende, politiskt deltagande och med-borgarnas syn på politik är frågor som väcker mitt intresse och engagemang. Några av de teman som min forskning har fokuse-rat på är ekonomins betydelse för regeringars valframgång ar, politiskt deltagande, språkliga minoriteters väljarbeteende och kandidaters valframgångar. Jag har under många år haft en framträdande roll inom det finländska valforskningskonsor-tiet och genomfört flera stora surveyundersökningar bland både väljare och politiska eliter. Under de senaste åren har jag brutit ny mark genom att kartlägga och förklara medborgarnas syn på politiskt beslutsfattande. Forskningen kan ses som en reaktion på den uppsjö av demokratiutvecklingsprojekt som pågår runt om i världen. Kunskapen om medborgarnas preferenser för politiska beslutsprocesser har dock hittills varit sparsam. Min forskning har kunnat bidra till att öka kunskapen om den stora diversitet som finns i människors förväntningar på det politiska systemet och även förståelsen för vilka konsekvenser demokratiska reformer kan ha.

Åsa von Schoultz (född Bengtsson) föddes 1973 i Halmstad. Hon har en filosofie magisterexamen från Göteborgs universitet från 1997. År 2002 disputerade hon som andra kvinna i ämnet statskunskap vid Åbo Akademi, Finland, och utnämndes till docent vid samma lärosäte 2007. Under åren 20102015 har hon varit akademiforskare vid Finland Akademi. Hon har varit med och byggt upp Finlands valforskningskonsortium sedan dess start 2002 och sitter sedan 2011 i konsortiets ledningsgrupp. Hon utnämndes till professor vid Mittuniversitetet 2013.

Åsa von Schoultz

PROFESSOR | Statsvetenskap


När livet inte längre kan tas för givetMin forskning är grundad i de behov i det dagliga livet som jag såg hos patienter och närstående när jag var verksam som sjuk-sköterska. Mitt forskningsområde inom omvårdnad är fokuserat till hur människor som drabbas av långvarig sjukdom upplever sitt dagliga liv, det vill säga forskningen handlar om vad det be-tyder att drabbas av sjukdom och vilka behov och resurser som personen har för att kunna leva sitt liv med hälsa trots sjukdom. Den centrala forskningsfrågan är: Vad betyder det att vara sjuk? Den frågan beforskar jag från de tre perspektiven, den sjuke per-sonen, den närstående och vårdgivaren. Övergång från frisk till sjuk, trötthet, smärta och välbefinnande är områden som ingår i forskningen. Andra områden som jag forskar om är använd-ningen av informations- och kommunikationsteknologi i vård och omvårdnad och bemötande och delaktighet inom hälso- och sjukvården. Jag har tillsammans med andra forskare skrivit böck-er inom området och även publicerat ett stort antal vetenskapliga artiklar inom området – att leva med sjukdom.

Siv Söderberg föddes 1954 i Morjärv. Hon avlade sjuksköterskeexamen 1977 och arbetade sedan som sjuksköterska i tio år. Därefter utbildade hon sig till vårdlärare och efter några år som lärare inom sjuksköterskeutbildning och specialistutbildning påbörjade hon doktorandstudier och avlade medicine doktorsexamen i omvårdnad 1999 vid Umeå universitet. Hon blev docent 2005 och professor 2008. Från den 1 januari 2015 är Siv Söderberg professor i omvårdnad vid Avdelningen för omvårdnad vid Mittuniversitetet.

Siv Söderberg

PROFESSOR | Omvårdnad


Reglering, kontroll, etik och branscheffektivitetI min forskning har jag intresserat mig för allehanda teoretiskt och praktiskt relevanta frågor inom revisions-, bank- och fastighets-branscherna. Mina studier spänner inte bara över olika områden och olika teoretiska fält, de har också olika metodologiska ut-gångspunkter. Även om de tre branscher som kommit att bli min forskningsmässiga hemvist skiljer sig åt i flera avseenden är det slående hur många problemställningar som är gemensamma. De tre branscherna är inte bara hårt reglerade och kontrollerade, de har också att hantera olika parters motstridiga intressen. Utifrån detta har jag intresserat mig för i vilken mån reglering och kontroll kopplas till ansvarsutkrävande och i vilken grad regelverken påverkar företagens effektivitet. Vidare kan de många framtids-orienterade bedömningar som genomsyrar dessa branscher få stora konsekvenser såväl för enskilda medarbetare som för revisions-byråer, banker och fastighetsföretag, deras kunder och externa intressenter. Av det skälet har kompetens- och oberoendefrågor, liksom etiska aspekter, utvecklats till andra framträdande forsknings-inriktningar.

Peter Öhman föddes 1960 i Stockholm. Han läste ekonomlinjen vid dåvarande Högskolan i Sundsvall/Härnösand på 1980talet och arbetade parallellt som lärare och journalist innan han valde en yrkesbana inom akademin. Han disputerade med avhandlingen ”Perspektiv på revision: tankemönster, förväntningsgap och dilemman” 2007, utsågs till docent 2012 och befordrades till professor i företagsekonomi 2015. Sedan 2010 leder han Mittuniversitetets forskningscentrum Centrum för forskning om ekonomiska relationer (CER).

Peter Öhman

PROFESSOR | Företagsekonomi


Bureanska fondens vetenskapliga prisDocent Katarina Giritli Nygren har tilldelats Bureanska fondens vetenskapliga pris 2015. Prissumman är 20 000 kronor. Hon har under de senaste två åren varit mycket aktiv och publicerat en stor mängd vetenskapliga publikationer av hög kvalitet vilka också rönt ett internationellt intresse. Hon har i sin forskning även utvecklat ett nytt teoretiskt perspektiv inom sociologisk riskforskning utifrån feministisk och kritisk teori; intersektionell riskteori.

Bureanska fondens pris för bästa magister/masteruppsats Pris för bästa magister/masteruppsats går till Björn Kvarnskog för hans uppsats med titeln “Att förmedla och förstärka bilden av makt: En studie av hur kungamakten representerades under förmyndarregeringen 1792–1796”. Prissumman är 10 000 kronor. Kvarnskogs uppsats är ett välskrivet och vetenskapligt mycket intressant arbete om ett spännande skede i svensk historia. Han har i sin uppsats visat förmåga att formulera syfte och teoretiska utgångspunkter och sedan hålla fast vid dessa i en synnerligen väl genomförd analys. Uppsatsen vittnar om problemmedvetenhet, teoretiskt djup, stringens i argumentationen, självständighet och originalitet.

Bureanska fondens pris för bästa kandidatuppsatsPris för bästa kandidatuppsats går till Gustav Näslund för hans uppsats med titeln ”Om retorisk och filosofisk ironi. En bakgrund till Vennbergs och Hellers ironier”. Prissumman är 5 000 kronor. Näslunds uppsats förenar en historisk överblick med noggrann närläsning på ett övertygande sätt. Han har visat förmåga till fördjupande, självständig och klar filosofisk diskussion inom ett område som inte alltid präglats av det enkelt begripliga. Den teoretiska litteraturen behandlas på ett både initierat och förklarande sätt, som gör det möjligt att avtäcka väsentliga aspekter av båda diktarnas konst.

Ekonomiforskningsstiftelsens forskarpris 2015Ekonomiforskningsstiftelsen har beslutat tilldela docent Heléne Lundberg och professor Presha Neidermeyer, årets forskarstipendium om 75 000 kronor. Heléne Lundberg tilldelas härav 37 500 kronor för sina insatser som redaktör för boken ”Trovärdighet och förtroende i ekonomiska relationer”. Boken, som är skriven av forskare från åtta svenska lärosäten, täcker in stiftelsens samtliga intresseområden och parallellt med detta har Heléne Lundberg publicerat vetenskapliga artiklar inom bank- och försäkringsområdet. Presha Neidermeyer tilldelas den andra halvan, 37 500 kronor, som ett bidrag till sin kommande vistelse som gästforskare vid CER och för att tillsammans med forskare vid CER initiera ett forskningsprojekt som på ett innovativt sätt relaterar etik till oberoendefrågor i revisionsbranschen.

STIPENDIER OCH PRISER


Ekonomiforskningsstiftelsens uppsats- och publiceringspris 2015För år 2015 har Ekonomiforskningsstiftelsen beslutat tilldela Christoffer Svensson och Marie Undin ett stipendium om 15 000 kronor för en gedigen magisteruppsats inom redovisnings- och finansområdet. Christoffer och Marie har analyserat i vilken mån svenska börsbolag gör goodwillnedskrivningar i resultatpåverkande syfte och om de förändrade reglerna för redovisning av goodwill (IFRS) har påverkat bolagens agerande. Studien visar att det finns ett visst samband mellan goodwillnedskrivningar och plötsliga resultatnedgångar, men inte att införandet av IFRS skulle ha påverkat bolagens agerande. Istället tycks makroekonomiska faktorer ha stort förklaringsvärde.

Kungl. Skytteanska Samfundets pris 2015 Docent Gustav Lidén har tilldelats Kungl. Skytteanska Samfundets pris 2015. Prissumman är 30 000 kronor. Gustav Lidén är en mycket produktiv och internationellt aktiv forskare. Han har utnämnts till docent och utsetts till Mittuniversitetets kandidat till Pro Science Futura. Han har även anlitats som granskare för vetenskapliga tidskrifter och haft uppdrag som fakultetsopponent. Gustav Lidéns forskning innehåller frågeställningar av omfattande samhällsrelevans och betydande inomvetenskaplig och teoretisk tyngd.

Nordeas vetenskapliga prisProfessor Anna Olofsson har tilldelats Nordeas vetenskapliga pris 2015.Anna Olofsson är en väl meriterad forskare som erhållit utmärkelser för den höga kvaliteten på sina publiceringar. Hon är även mycket aktiv när det gäller olika typer av samarbeten, nationellt och internationellt, både inom forskarvärlden och det omgivande samhället. Hennes forskning kring människors riskuppfattningar och beteenden bedöms ha relevans för bland annat bank- och försäkringsverksamhet.

NordeastipendietEvangelia Petridou forskar om politiskt enterprenörskap, bland annat om interaktion mel-lan det offentliga och andra aktörer. Hon tilldelas Nordeas Norrlandsstiftelses resestipen-dium för att under två veckor vistas i Melbourne, Australien, där hon ska vara gästlärare och följa en seminarieserie. Linda Rönnberg tilldelas Nordeas Norrlandsstiftelses resestipendium för att presentera egna forskningsresultat samt ta del av aktuell forskning vid en internationell konferens i Köpenhamn. Den egna presentationen bär titeln ”Beslutsprocess vid extubation efter operation”. Susanne Sahlin forskar kring regional skolutveckling, bland annat ledarskapets be-tydelse för förbättringsarbetet. Hon tilldelas Nordeas Norrlandsstiftelses resestipendium för att läsa kurser och vara en del av den internationella forskarmiljön som gästforskare i sex månader på Madison University, USA.


Mittuniversitetets förenade studentkårers pedagogiska pris Martin Kjellqvist tilldelas Mittuniversitetets förenade studentkårers pedagogiska pris. Prissumman på 10 000 kronor kommer Avdelningen för informations- och kommunikationssystem tillgodo. Martin Kjellqvist har en förmåga att se vad studenterna behöver för hjälp för att uppnå kursmålen och ser till att alla får den individuella hjälp de behöver. Han är vidare väldigt uppfinningsrik i sina kursutföranden. Han anordnar tävlingar mellan studenterna och sig själv, spelar lite teater för att låsas vara till exempel en kund och låter studenterna själva hålla i föreläsningar för att på ett pedagogiskt sätt kunna lära sig att lära andra. Cecilia Segevall tilldelas Mittuniversitetets förenade studentkårers pedagogiska pris. Prissumman på 10 000 kronor kommer Avdelningen för omvårdnad tillgodo. Cecilia Segevall har en fantastisk begåvning i att bemöta och stötta sina studenter. Hon är alltid väl förberedd och har planerat varenda moment noga, trots detta är hon flexibel och dyker oplanerade saker, moment eller frågor upp så tas dessa emot med glädje.

Mittuniversitetets förtjänstmedaljProfessor Myat Htun har tilldelats Mittuniversitetets förtjänstmedalj 2015. Myat Htun har under en tjugoårsperiod genom sitt stora engagemang och framstående insatser lagt grunden till Mittuniversitetets skogsindustriella forskningscentrum FSCN (Fibre Science and Communications Network). Idag bedrivs FSCN:s världsledande forsk-ning av ett 70-tal aktiva forskare. Myat Htun är känd för sin stora generositet och ödmjuk-het och är fortsatt aktiv, nu som senior professor. I sin roll som mentor delar han med sig av sina erfarenheter för att inspirera och utveckla nästa generations forskare.


MINNESORD

Sedan den akademiska årshögtiden 2014 har två av universitetets hedersdoktorer lämnat oss i stor saknad och vi hedrar deras minne.

Hedersdoktor Kim Anderzon

”Jag var fem år när jag såg min första teaterföreställning. Nerklämd i bänken mellan far-mor och farfar på Gamla Teatern i Östersund. Den upplevelsen avgjorde mitt yrkesliv.” Så beskrev Kim Anderzon själv sina tidiga år när hon utsågs till hedersdoktor 2012. Kim Anderzon föddes 1943 i ett arbetarhem i Östersund. Att bli skådespelare var den stora drömmen, men möjligheten saknades i barndomsstaden. Därför flyttade hon till Stockholm som 16-åring och till Teaterstudions yrkesskola där Henning Mankell var en av lärarna. Därefter väntade Teaterhögskolan och sedan Pistolteatern som blev hennes ”universitet” i 18 år. Sedan 1986 var hon en frilansande skådespelerska som medverkade i cirka 120 teater-, film-, TV- och radioproduktioner. Kim Anderzon gjorde sig känd bland annat för sina ”enkvinnsteatrar”, alltid med flera roller där hon ofta spelade alla själv – det var föreställningar som Vivagina, Grymt Fett, Diva och Det Fullständigt Flexibla fruntimret. Hon vann ett flertal priser och utnämningar; Svenska Dagbladets Thaliapris, Guldbagge, 10-årigt konstnärsstipendium och kungliga medaljen ”Litteris et Artibus” är några exem-pel. Hon var också vice president i republiken Jämtland fram till sin bortgång i oktober 2014.

Hedersdoktor Jan Stenberg

Jan Stenberg föddes i Stockholm och utbildade sig till jurist. 1967 började en 27 års lång tjänst vid Ericsson, först som bolagsjurist och sedan som företagsledare. Åren 1994 till 2001 var han vd för SAS. ”Under hela mitt yrkesverksamma liv har jag insett betydelsen av forskning och pro-duktutveckling för framgångsrik näringsverksamhet.” Så beskrev Jan Stenberg sin syn på relationen mellan akademi och näringsliv när han utsågs till hedersdoktor 2010. Under sin tid som vd för SAS övertygades han om att forskningsstödet för turismen, en av landets viktigaste näringar, var väsentligt sämre än i många andra branscher. Han var därför starkt engagerad i universitetets forskningscentrum ETOUR, där en uppgift blev att hitta finansiellt stöd för verksamheten. Han såg ETOUR:s framgångsrika utveckling som en bekräftelse på behovet av fortsatt satsning på forskning kring och utveckling av turism-en. Här drevs han också av sitt personliga intresse för vintersport och fjällvandring. Jan Stenberg fortsatte att vara intresserad och engagerad i högteknologi inom områden såsom hälsa och sjukvård, medicin, flyg och satellit. Han avled i januari 2015, 75 år gammal.

Documents

Akademisk högtidsskrift 2015