Aktum 2008, nr 6

8/3/2019 Aktum 2008, nr 6

http://slidepdf.com/reader/full/aktum-2008-nr-6 1/28

AktumEn risk och

välmående personal

Människor, som mår

bra, arbetar bra.

sid 8

Umeå School o

Education

Integrering och sam-

ordning i höst

sid 12

Uthållig – i både

orskning och löpning

Möt prolen LudvigEdman.

sid 14

Aktuellt vidUmeå universitOktober 6/200

Utbyte med Indien

Institutionen för socialtarbete samarbetar med

Cauvery College for Women. sid 4

8/3/2019 Aktum 2008, nr 6


2 Aktum • Oktober 6/2008

Aktum

I början av september kom 425 utländska studenter från 41 länder till Umeå

universitet. Rekord.

Några dagar senare kom ytterligare 4 000 nybörjare till ett campus, som nu

sjuder av liv och rörelse – som det ska vara med andra ord. Sanningen är lika

enkel som självklar: utan studenter, inget universitet.I höst händer det saker, som alltid kan man nog tillägga. Med spänning föl-

jer vi utvecklingen av School of Education. Om det kan du läsa i detta nummer

av Aktum.

I övrigt bjuder vi som vanligt på blandad kompott: här läser du om friskvård,

utbyte med Indien, upphandling, rektors tankar om den kommande forsknings-

propositionen, forskaren och löparen Ludwig Edman och en hel del annat.

Campus förändras ständigt. Att Lindellhallen är en succé, må alla hålla med

om. Att skulpturen – Mirror Digital Clock– i UB är makalös och unik, torde

ingen säga emot. Men vad tycker du, käre läsare, om exempelvis den stora, nya

trappan i Förvaltningshuset, om hur dammen ska utvecklas, om vår konst med

mera, med mera? Skriv och berätta!

Höstens luft är klar och hög. Här en dikt om denna årstid, en årstid som jag,uppriktigt sagt, känner viss ambivalens inför. Troligen handlar denna kluvenhet

om balansen mellan klarhet och mörker.

Höstlig balkong

Högt i telefontråden dallrar en stjärna som en grön jungfruslända…

Staden, vid ombytet till hösten, är en annan stad. Tecknade av kyliga vindar

står takens konturer, telegrafstolparna, åskledarna, linor och stänger, mot en

solnedgångs djupa genomskinlighet.

…

Staden kastar loss, lättar ankar, lägger ut. Hela världen går till havs? Gud är

sjöfarare?

…

Från den vidöppna balkongen, ah, vilka perspektiv av evighet som skiftar var

sekund.

Dikt skriven av spanjoren Juan Ramón Jiménez (1881 – 1958), kanske mest

berömd för prosadikten ”Paltero och jag” från 1917. År 1956 tilldelades han no-

belpriset i litteratur med motiveringen ”för hans lyriska diktning som på spanskt

språk bildar ett föredöme av hög andlighet och konstnärlig renhet”.

Trevlig läsning och trösterik höst.

Ledaren

a utÅsa Rudehäll

aInormationsenhetenUmeå universitet901 87 UmeåTel 090-786 50 00 (vx)Texttel 090-786 59 00Fax 090-789 99 95www.umu.se

rt Stean Lybeck Tel 090-786 78 [email protected]@adm.umu.se

rtoCarina Dahlberg, Stean Lybeck

rtoKristina Sjögren, Barbro Renkel,Gunnel Grelsson, Dan Frost,Kjell Grankvist, Jan Mannberg

Omslagsbild Mattias Pettersson

Stefan Lybeck, redaktör

[email protected]

Lout/outo/oPrint & Media, Umeå universitet

T Taberg Media Group AB

Ul5 200

Aktuellt vid Umeå universitet

Nummer 6 Oktober 2008

8/3/2019 Aktum 2008, nr 6


Aktum • Oktober 6/2008 3

[email protected]

Fler notiser och längre versioner nns på <www.anstalld.umu.se>.

Staan Uvell utsedd till rektorsråd

Rektor har beslutat att Staan Uvell tillhör universitetsled-

ningen under perioden 2008-08-26–2011-06-11.

Universitetslektor Staan Uvell avslutade sin period

som dekanus och ordörande ör den teknisk-naturveten-skapliga akultetsnämnden den 30 juni 2008. Universitets-

ledningen vill knyta honom till sig ör att i ledningsarbetet

dra nytta av hans mångåriga erarenheter utirån akultets-

perspektivet. Uvell ska arbeta med de uppgiter som rek-

tor beslutar.

Uvell jobbar ör närvarande bl.a. med att utvärdera

örsöksverksamheten med ny ledningsorganisation inom

humanistisk akultet. Han jobbar också med vissa rågor

kopplade till konstnärligt campus och Arkitekthögskolan

samt – tillsammans med PoU – med övergripande kompe-

tensörsörjningsrågor.

Nationellt projekt ör internationell marknadsöring

Vid ett möte i Stockholm den 5 juni enades representan-ter ör 22 svenska lärosäten om att tillsammans med

Svenska institutet, SI, skapa ett projekt ör koordinering

av internationell marknadsöring av högre utbildning.

Rektor har beslutat att Umeå universitet går med i

projektet som koordineras av Svenska institutet, samt att

prorektor Åsa Bergenheim deltar i styrgruppen och att

Kristina Sehlin MacNeil, projektledare ör det internatio-

nella projektet, ingår i arbetsgruppen.

Nya ledamöter i disciplinnämnden

Rektor har beslutat att utse generaldirektör Margareta

Bergström till ordinarie lagaren ledamot i nämnden. Som

dennas ersättare utses lagman Agneta Ögren.

Lars Bejstam, juridiska institutionen, utses att vara ordi-narie öreträdare ör lärarna. Som dennes ersättare utses

Lennart Edblom, institutionen ör datavetenskap. Utnäm-

ningarna gäller perioden 2008-10- 01–2011-09-30.

Regler ör universitetsgemensamma styrdokument

Rektor har attat beslut om en ny grundstruktur ör univer-

sitetsgemensamma styrdokument. Sytet är att å en en-

hetlig terminologi, underlätta uppöljning och minska ris-

ken ör överlappningar mellan dokumenten. Beslutet

innebär att alla styrdokument som astställs av universite-

tets styrelse eller rektor ska denieras enligt någon av öl-

jande dokumenttyper: Policy – Plan – Regel samt Hand-

läggningsordning.

De universitetsgemensamma styrdokument som redannns kommer antingen att revideras enligt samma struk-

tur eller, om de inte längre gäller, upphävas av rektor. Styr-

dokumenten kommer sedan att göras tillgängliga på en

gemensam webbplats.

Peer review bör vara kärnan

i bedömning av brittisk orskning

Expertbedömningen måste behållas som kärnan i syste-

met ör att ördela anslag till orskning i Storbritannien.

Det säger några av de mest ansedda personerna inom

sektorn, elva av ordörandena i de paneler som värderar

kvaliteten i Storbritanniens orskning. Eter årets omgång

av det s.k. RAE-systemet ska ett nytt system träda i krat.

Det bygger på en kombination av expertbedömningar

och statistiska indikatorer. Exempel på de senare är antal

citeringar i akademiska tidskriter och antalet orskarstu-

derande vid en institution. Panelordörandena uttrycker

oro ör en alltör stelbent användning av indikatorerna

när det gäller att bedöma kvalitet.

Källa: Högskoleverkets internationella nyhetbrev

Från Ledningen

Från OmvärLden

Kvinnliga proessorer ortarande i minoritet

Könsördelningen inom högskolan är totalt sett jämn

med 51 procent kvinnor och 49 procent män. Men den

varierar ortarande mycket mellan olika tjänstekategorier.

18 procent av proessorerna är kvinnor trots att antalet

proessorer har ördubblats de senaste 10 åren. Det visar

nya siror rån Högskoleverket och SCB.

Källa: Högskoleverket

8/3/2019 Aktum 2008, nr 6



Utbyte med Indien

Socialt arbete har itigt utbyte med omvärlden,delvis ör att så många studenter gärna gör praktik

eller ältstudier i tredje världen. Men det var mycket

en slump att man inledde ett omattande samarbete

med lilla Cauvery College or Women i södra Indien.

– Hösten 2002 hade vi några studenter som var på väg till Ne-

pal, för tredje terminens fältförlagda studier, berättar Siv-Ing-

er Bucht, internationell koordinator på institutionen.

Den politiska oron i Nepal gjorde emellertid att man bör-

jade söka alternativ och Siv-Inger drog sig då till minnes någothon läst om en fältkoordinator i Indien. Efter snabb respons

från honom kunde fem studenter åka iväg samma höst.

– De blev överväldigade!

Våren 2003 åkte 17 studenter iväg och i skrivande stund har

mer än 300 Umeåstudenter gjort fältpraktik i Tiruchirapalli, i

delstaten Tamil Nadu. Trichy, som den ofta kallas, är en tradi-

tionell indisk stad med ca 900 000 invånare och mest känd för

ön Srirangam, ett enormt tempelområde som bara kan match-

as av Angkor Wat i Kambodja.

Siv-Inger Bucht började bli nyken och åkte själv till Indien

hösten 2003 – och ck veta att fältkoordinatorns fru var prefektför socionomutbildningen på ett av stadens många college, Cau -

very College for Women. Som hittat!

– Jag sökte pengar från Linnaeus-Palme-programmet till en

planeringsresa, för att jämföra kursplaner och annat. Året där-

på kunde vi starta ett lärarutbyte – två lärare åkte härifrån och

två kom hit för gästföreläsningar.

Förra läsåret inledde man så studentutbytet, med två studenter

från vardera land, och även nästa läsår blir det både student-

och lärarutbyte.

– I januari åker två nya studenter härifrån till Trichy, och

stannar i tolv veckor. Samtidigt kommer två masters-studenter

från Indien och stannar hela vårterminen.Lärarna stannar kortare tid, vanligen tre veckor i Indien,

respektive fem veckor i Sverige – det beror på vilka kurser som

ges och hur de passar med respektive läsårsplanering. Här har

de svenska Indienresenärerna det något lättare, eftersom all

undervisning på Cauvery College sker på engelska.

Siv-Inger Bucht medger att hon var lite orolig när hon

skulle introducera de indiska lärarna för studenter i Umeå. ”De

är... inte lika... artiga...”– Men de indiska lärarna tyckte att det var jätteintressant

med studenter som räckte upp handen och frågade så snart de

inte förstod något. ”Sånt märker vi annars inte förrän på tentan,

och då är det ju försent...”

I Trichy har utbytet väckt stor uppmärksamhet – internatio-

nella utbyten är ovanliga här. Siv-Inger Bucht kan visa en lång

rad pressklipp från indiska tidningar som rapporterat om hen-

nes besök – och samarbetet annonseras faktiskt högst upp på

skolans webbsida.

Men givetvis har utbytet varit ömsesidigt givande. Precis

som de svenska besökarna i Indien intresserat sig för kastsys-temet och landets oerhörda sociala klyftor, har de indiska lä-

rarna och studenterna fascinerats av de svenska klimatväxling-

arna, välfärdssamhället och individualismen.

Något som också gjort starkt intryck på både lärare och stu-

denter – ovana som de är vid en könsblandad studiemiljö – är

kvinnans starkare ställning i Sverige. Förskolor, bidragssyste-

men, att kunna röra sig fritt även kvällstid – ja, redan att slippa

busvisslingar och bli tagen på allvar som människa – beskrivs

i de esta rapporter. Och mer än en gäst har fått blodad tand

för att jobba för att stärka kvinnans ställning i Indien.

Sådana pionjärer behövs, och de kan bli er. Institutionen

för socialt arbete är redan entusiasmerad av International Of -

ce att söka en treårig förlängning av det femåriga utbytet.

Text Michael Nordvall

Foto Mattias Pettersson

www.cauverycollege.ac.in

8/3/2019 Aktum 2008, nr 6



8/3/2019 Aktum 2008, nr 6



Upphandling – en råga om bollkänslaUmeå universitet köper varor och tjänster ör cirka 600 miljoner kronor per år.

Här en presentation av Upphandlingsenheten.

– Vi har ett utåtriktat arbete med varierande uppgifter. Det

nns inte någon typisk arbetsdag för oss. Det roligaste är att vi

får träffa så många olika typer av människor i vårt yrke som

också ger oss ett stort kontaktnät. Upphandling är komplicerat

och det är många lagar och regler att hålla reda på. Vi är inte

experter inom en mängd olika upphandlingsområden men

måste ändå ha kunskap om de tjänster och produkter vi upp-

handlar. Har vi det inte, så nyttjar vi vårt kontaktnät, till exem-

pel andra universitet, och vi lär oss nytt varje dag eftersom viupphandlar inom väldigt varierande områden, inleder upphand-

lingschef Lorentz Karlsson.

För att lyckas som upphandlare måste man vara duktig på

att kunna lyssna och förstå verksamhetens behov. Genomtänk -

ta och användarvänliga avtal skapar avtalstrohet. Här utgör

kunden och upphandlingsgrupperna en stor resurs.

– En ”hockeypassning” till våra leverantörer: Läs förfråg-

ningsunderlaget och det egna anbudet ordentligt! Slarva inte!

En del tycks tänka ”det ordnar sig”. Ett dåligt anbud stjäl tid,

först för leverantören, som jobbar i onödan, och sedan för upp-

handlaren. Ett råd från mig: ställ frågor tidigt om det är något

som du inte förstår eller är osäker på, fortsätter Lorentz Karls-

son.

När en upphandling ska göras skapar man först en upphand-

lingsgrupp. En av universitetets upphandlare fungerar som

projektledare. Gruppen kommer tillsammans fram till vilka krav

man ska ställa på varor och tjänster och när anbuden kommer

in görs en utvärdering för att anta bästa leverantör. Samarbetet

mellan upphandlingsgruppen och upphandlingsenheten är avmycket central betydelse för att nå bra resultat.

– En stor del av vårt universitets kostnader förknippas med

köp av varor och tjänster. Eftersom det är allmänna medel som

nansierar inköpen, ska företagen kunna konkurrera på lika

villkor om dessa avtal. Tanken är ju att konkurrensen ska leda

till bra anbud och ge bättre villkor än vi annars skulle få. Beräk -

ningar visar att vi minskar våra kostnader med ca 50–60 mil-

joner kronor genom upphandling av ramavtal, förklarar Lorentz

Karlsson.

Vidare tror Lorentz att samarbetet med andra universitet/

myndigheter, när det gäller upphandlingar kommer att öka

Upphandlingsenhetens personal: Upphandlare Martin Jansson, upphandlare Jarl Stens och upphandlingsche Lorentz Karlsson.

8/3/2019 Aktum 2008, nr 6



mycket dels för att Umeå universitet ska spara pengar och dels

för att antalet mantimmar inte nns för att göra en bra affär.

Risken för att en ökad samordning skulle ge för stora affärer

och att de mindre företagen av den andledningen inte kan vara

med, det tror han inte på. I en samordning så driver ett antal

universitet parallella processer. Varje deltagare fattar egna till-

delningsbeslut och blir formellt ansvarig för avtalen. Den stora

fördelen för den upphandlade myndigheten är att man inte be-

höver lägga ner kraft på hela förfrågningsunderlaget, utan bara

på de delar som man vill se som unika för den egna organisa -

tionen. De nya direktiven ger små och medelstora företag stör-re möjlighet att vara med exempelvis genom en kombinatorisk

upphandling.

– Just nu så jobbar regeringen och dess ”upphandlingsorgan”

för högtryck. Konkurrensverket ska få ökade befogenheter när

det gäller brott mot upphandlingslagarna. Översynen syftar till

att genomföra Europaparlamentets och rådets direktiv när det

gäller effektivare förfaranden för prövning av offentliga upp-

handlingar. Direktiven syftar till att sanktionera (betalningen

görs av enheten/institutionen själv), bland annat otillåten di-

rektupphandling av upphandlingskontrakt och andra överträ-

delser av upphandlingsdirektiven. Här gäller det att vi nu hjälps

åt att för att Umeå universitet ska göra bra affärer och följa alla

de regler som gäller, så att inga sanktioner drabbar vårt universitet. Från vår sida på upphandlingsenheten så ska vi springa

så fort vi kan, med ”glimten i ögat och bollkänsla” för att vara

myndighetens resurs i upphandlingsfrågor och vi ser fram emot

ett svettigt och intressant läsår, avslutar Lorentz Karlsson.

Text Lorentz Karlsson och Stefan Lybeck

Bild Mattias Pettersson

Lagen om oentlig upphandling

Upphandlingsenheten sköter universitetets upphandlingar

tillsammans med berörda enheter och institutioner. Hur en

upphandling ska gå till regleras i detalj i Lagen om oentlig

upphandling, LOU.

Lagen om ofentlig upphandling. LOU reglerar hur

universitetets upphandlingar av varor, tjänster och

byggentreprenader ska gå till. Lagen vilar på några

grundteser i EU – direktiven: lika behandling, ickediskriminering och transparens – att i örväg tala om

vilka krav som ställs vid upphandling och att utvär

dera anbuden med öppenhet. Myndigheten är skyl

dig att annonsera alla inköp över en viss prisnivå

som ska göras ör att intresserade öretag ska ha

möjlighet att lämna anbud. De krav som ställs ska

tillkännages i ett örrågningsunderlag. Anbud ska

utvärderas eter den utvärderingsmetod som ska till

kännages i örrågningsunderlaget. Utallet ska till

kännages i ett tilldelningsbeslut. Den som lämnat

anbud och har invändningar mot upphandlingen kan

vända sig till länsrätten med en begäran om över

prövning.

För många varugrupper och tjänster fnns ramavtal som

Umeå universitet och Statlig inköpssamordning har upphand-

lat. Dessa avtal nns i avtalskatalogen: <www.eavrop.com/

contract.asp>.

8/3/2019 Aktum 2008, nr 6



inbLick i handLingspLanens prOjekT 24

”Människor, som mår bra, arbetar bra”

– Vår ambition är att så många som möjligt av

Umeå universitets anställda ska motionera regelbundet.

De förhoppningsfulla och kloka orden kommer från Christer

Åkerberg, projektansvarig för projektet ”en frisk och välmå-

ende personal” och utvecklingskonsult vid enheten för perso-

nal- och organisationsutveckling (POU). Tillsammans med

Maria Olofsson, säljare av friskvård och instruktör vid IksuSportcenter, försöker han att hitta lämpliga och anpassade trä-

ningsformer för alla målgrupper vid vårt universitet.

– Idag har 1 584 anställda sportkort eller spakort, det först-

nämnda kostar den enskilde 95 kronor och det sistnämnda 150

kronor per månad via löneavdrag, vilket måste anses som väl-

digt förmånligt, fortsätter Christer. Erbjudandet om motions-

kort är ett sätt att försöka få er att komma igång. Vi vet också

att många tar hand om sitt välbennande genom andra aktivi-

teter, exempelvis lunchpromenader och stavgång.

Maria Olofsson berättar att Iksu gör allt för att utbudet ska

bli så varierat som möjligt. Hon vet exempelvis av erfarenhet

att äldre kvinnor ofta väljer vattengympa och att äldre män kanha problem med övningar som kräver koordination. Ofta nns

det dock många andra aktiviteter som kan passa denna man-

liga målgrupp. Iksu erbjuder därför ett anpassat schema med

aktiviteter för 55 plus och nybörjare, som förhoppningsvis pas-

sar utmärkt, med start från sista september nu i höst. Iksu:s

slogan ”Från början till fortsättning” vill visa att det nns något

för alla, oavsett var man börjar.

– Friskvården hos Iksu är grovt sett uppdelad i fyra delar: kost,må bra, stress och aktiviteter. Aktiviteterna försöker vi variera

så mycket som möjligt och sprida över dagens alla tider och

veckans alla dagar. Man kan träna individuellt eller i grupp.

Utbudet ska vara så brett och varierat som möjligt. Iksu vill att

den som tränar ska bli bra bemött och omedelbart nna sig till-

rätta i vår na miljö, förklarar Maria, själv för övrigt gammal

student och doktorand i biokemi vid Umeå universitet.

Att börja träna regelbundet är inte lätt. Alla vet att förändring-

ar av vårt beteende tar tid. Av den anledningen är detta projekt

en satsning på tre år.

– Vi försöker att med alla till buds stående medel följa upphur många som löser kort och som verkligen tränar. Vårt mål

är att personalen vid Umeå universitet ska hitta sin motionsform

och sedan fortsätta att träna kontinuerligt, tillägger Christer,

som själv tränar innebandy regelbundet.

En risk och välmående personal

Fördelning mellan orskare, lärare och TA-personalen såg

ut så här augusti 2007 och augusti 2008:

Motionskort MotionskortKategori augusti 2007 augusti 2008

Forskare 304 47% 342 53%

Lärare 547 32% 675 39%

TA 533 33% 567 35%

Totalt 1 384 35% 1 584 40%

Angivna procentsatser är i örhållande till antalet anställda inom varjekategori. Projektet löper på tre år: 2007–2009.

Projekt 24 startade 2007. Det övergripande målet med

projektet är att antalet medarbetare som motionerar re-

gelbundet ska öka. Samarbetet med en extern riskvårds-inrättning ska öka ör att därigenom ge personalen till-

gång till bra motionsmöjligheter till rimliga kostnader. Före

år 2007 hade dåvarande motionssubvention (1000:-/år)

nyttjats av i snitt ca 7–800 personer per år.

Målet ör 2007, som uppnåddes, var att 1000 anställda

skulle ha antingen sportkort eller spakort. Ökningen ör år

2008 och 2009 ska vara tio procent.

Är du intresserad av att börja träna? Vänd dig då till receptionspersonalen vid Iksu Sportcenter

eller Iksu Spa och reerera till motionskortsavtalet mellan Umeå universitet och Iksu.

En risk och välmående personal

8/3/2019 Aktum 2008, nr 6



Rolf är idag anställd vid Universitetsservice, som gett honom

möjligheten att få Lina Strömvall vid Iksu Sportcenter som per-

sonlig tränare via ett så kallat individuellt träningsprogram. Att

Lina dessutom är dietist, gör ju inte saken sämre.

– Lina och jag träffas var tredje, fjärde vecka för att se hur

min träning fungerar. Något kortsiktigt mål att gå ner ett antal

kilo har jag inte, däremot en långsiktig. Att lägga på sig så många

kilo som jag bär på, tar tid. Därför accepterar jag att det tar

nästan lika lång tid att bli av med dessa, konstaterar Rolf med

lätt självironi.

Han tillägger att träning kräver disciplin. Av den anledning-

en går han direkt från jobbet på campus till Iksu, går han hem,

blir det sällan träning. Men den gode Rolf ses numera även på

helgerna i Iksu Sportcenter.

Vad var det han sa? Bättre sent än aldrig eller sent ska syn-

daren vakna.

Text Stefan Lybeck


Rol Eklund, 55+:

– Bättre sent än aldrig– Numera tränar jag två, tre gånger i veckan. Direkt eter jobbet.

– Rol är en bra representant ör vår gemensamma satsning på riskvård och motion ör

Umeå universitets anställda, säger Christer Åkerberg, projektansvarig vid Umeå

universitet, och Maria Olosson, säljare av riskvård och instruktör hos Iksu.

– Naturligtvis behöver man instruktioner ör att komma igång att träna,

inte minst hur vissa träningsmaskiner ungerar, säger Rol Eklund, känd

universitetsprol, som numera tränar regelbundet på Iksu Sportcenter.

Rolf Eklund är en välkänd prol på Umeå universitets campus.

Här har han jobbat sedan 1972 (!), bland annat som fotograf.

Någon träningsnarkoman har Rolf aldrig varit, snarare tvärt-

om.

– Nej, träning och motion har kanske inte varit min star-

kaste sida, säger Rolf med ett gott skratt. Men sedan 1990 har

jag, till och från i vissa perioder, försökt att börja träna på Iksu,

med mycket blandat resultat. Ofta har jag gett upp. Nu har jag

äntligen kommit igång på allvar, bland annat genom sportkor-

tet och att jag har förmånen att ha en personlig tränare.

8/3/2019 Aktum 2008, nr 6



inbLick i handLingspLanens prOjekT 12

UTökning av vår inTernaTiOneLLa UTbiLdningskapaciTeT

Internationalisera mera! Men hur?Utbytesstudenterna verkar ganska nöjda med den service de år men många

masterstudenter känner sig bortkomna och bortglömda, det visar en under-

sökning som International Ofce gjort.

Ett annat resultatav projektet är en välkomsthörna på ygplat-

sen.

– Den var bemannad med studenter under de dagar de es-

ta internationella studenter kom hit. Den var mycket uppskat-

tad. Studenterna kände sig välkomna och kunde genast få hjälp

med praktiska saker som var ygbussen nns eller var man kan

hämta ut pengar, samtidigt som de ck informationsmaterial

om universitetet och kommunen.

De studenter som kommer via olika utbytesavtal är i regel

väl förberedda eftersom de nns bra rutiner och samarbeten

mellan universiteten.

Fler utländska studenter till Umeå och er Umeåstudenter som

reser utomlands är ett av universitetsledningens mål. Projekt

14 syftar till att hitta vägar för att uppfylla det.

Per Nilsson, chef för International Ofce är projektledare

och Jenny Eriksson jobbar heltid inom ramen för projektet med

informationsfrågor och mottagande av studenterna.

– Utifrån de samtal som jag har haft med grupper av utby -

tes- och masterstudenter verkar utbytesstudenterna ganska

nöjda. Det som kom fram var att de ville boka sina rum själva

så att de kunde välja bostadsområde. Det har vi nu xat genom

ett on-line bokningssystem, berättar Jenny Eriksson.

8/3/2019 Aktum 2008, nr 6



– Det största problemet är hur man ska fånga

upp masterstudenter och så kallade freemover-

studenter som på egen hand söker sig till uni-

versitetet. När de här studenterna jämför sig

med avtalsstudenterna tycker de att de får

mycket mindre stöd. Många av dem känner sig

dåligt informerade innan de har kommit hit.

Därför har vi lagt ut studenthandboken på

webben med extra information för freemover -

studenterna. Vi har också tagit fram en infor-

mationsfolder och ett rektorsbrev som institu-

tionerna kan skicka till masterstudenterna.

Att ta emot internationella studenter handlar

om så mycket mer än att erbjuda bra utbild-

ning, konstaterar Jenny.

– De ska leva också. Det är inte alltid så lätt

att komma ensam till ett främmande land. En

masterstudent kan bo här i två år. Bara att xa

bostad och mat kan vara svårt och att hittakompisar och ett socialt sammanhang är ännu

svårare.

– Vi har öppnat upp för freemoverstuden-

terna. Till introduktionsveckan var alla väl-

komna. Problemet är att vi börjar nå vårt ka-

pacitetstak. Det gäller bland annat vårt

”buddyprogramme” som omfattar 500 svens-

ka och internationella studenter. Det börjar

vara svårt att hitta lokaler för gemensamma

arrangemang, förklarar Per Nilsson.

En annan svår nöt att knäcka är hur alla

internationella ansökningar ska tas emot och

behandlas. Inte ens i dag nns det kapacitet

att klara av alla som kommer in till universi-

tetet.

Projektet handlar också om att öka antalet

utresande studenter, som blir allt färre i hela

landet. I fjol reste 231 avtalsstudenter ut från

Umeå universitet medan 670 kom hit.

– Varför så få svenska studenter vill resa ut

nns det inget entydigt svar på, förklarar Per

och Jenny.

Den 17–20 november genomförs ”Interna-

tional Week”, med en mängd föreläsningar och

aktiviteter som är ett försök att öka internatio-

naliseringen på hemmaplan.

International Ofce erbjuder också alla in-

stitutioner som hör av sig att komma ut och

berätta om vilka möjligheter som nns att stu -

dera utomlands.

– Tyvärr är det bara fyra som har nappathittills. Samtidigt som vi informerar vill vi

gärna veta vilket stöd institutionerna vill ha av

oss. Vi hoppas verkligen att er hör av sig, säger

Jenny.

Per Nilsson tror att ett sätt att vända tren-

den är att uppmuntra er lärare att åka ut.

– Jag tror att de i sin tur kan stimulera sina

studenter . Hittills har 18 lärare beviljats bidrag

för utlandsvistelse av internationella kommit-

tén. Vi hoppas på att få in er ansökningar.

Text Carina Dahlberg


Umeå universitets internationaliseringsmål:

• 600 utresande studenter

• 1 000 inresande utbytesstudenter

• 3 000 inresande reeemoverstudenter

• 100 utresande lärare/orskare

• 150 inresande lärare/orskare

Fakta internationella studenter:

• Närmare 27 900 inresande studenter rån andra

länder studerade under 2006/07 vid svenska

lärosäten, 16 700 reemover- och 11 200 utbytes-

programstudenter. Det är nio procent er än läs-

året innan och tre gånger er än ör tio år sedan.

• Nästan alla inresande studenter studerar på ristå-

ende kurser. Endast em procent på utbildnings-

program.

• Den vanligaste ämnesinriktningen är samhällsve-

tenskap och humaniora. Nästan hälten av alla in-

resande studenter studerade inom dessa områden.

• Två av tre inresande studenter till Sverige kommer

rån Europa. Tyskland är det enskilt största ur-

sprungslandet.

• Flest inresande studenter hade KTH, drygt 3 200.

Däreter kommer i allande ordning universiteten

i Lund, Uppsala, Linköping, Stockholm och Göte-

borg med mellan 1 600 och 3 000 inresande stu-

denter vardera.

• Totalt utgjorde de inresande studenterna 7,3 pro-

cent av samtliga studenter i Sverige. Relativt sett

var andelen inresande högst vid Blekinge tekniska

högskola, 19,7 procent. Vid ytterligare tio lärosäten

var andelen inresande tio procent eller högre.

• Umeå universitet tog emot 1 496 studenter, 6,3

procent av alla studenter.

Källa: Högskoleverket samtliga sifror gäller 2006/07

Fakta utresande studenter:

• Under läsåret 2006/07 hade er än 25 600 svenska

studenter studiemedel ör studier utomlands. Det

var knappt två procent ärre än året innan.

• Under de senaste läsåren har antalet utlandsstu-

derande på egen hand minskat. Sedan toppåret

2002/03, en minskning med 15 procent.

• Antalet som reser ut inom ramen ör ett utbytes-

program har också minskat, minus 3 procent det

senaste läsåretKälla: Högskoleverket samtliga sifror gäller 2006/07

Alla svenska lärosäten strävar eter att öka

internationaliseringen av sina utbildningar.

8/3/2019 Aktum 2008, nr 6



Umeå School o EducationDet har varit rätt snabba ryck. Under våren och sommaren togs bland annat beslut

om att lägga ned lärarakulteten, att ytta ut akultetens em institutioner till närmast

berörd akultet samt att utse en ny styrelse och en öreståndare. Och den 26 augustiutsågs nuvarande dekanus ör lärarakulteten, Björn Åstrand, till rektor ör Umeå

School o Education ör den kommande treårsperioden.

8/3/2019 Aktum 2008, nr 6



– Under hösten har mottagande fakulteter

ett viktigt ansvar för att ta emot och integ-

rera lärarinstitutionerna. Vi har också tillsatt

en grupp under ledning av professor Rune

Åberg som ska samordna det hela ur ett uni-

versitetsgemensamt perspektiv. Allt ska åter-rapporteras till universitetsstyrelsen i no-

vember, säger universitetsdirektör Lars

Lustig

En annan arbetsgrupp, ledd av professor

Johan Lithner, ser över forskningen inom

området inför en stor forskningssatsning

inom områden som bedömts som starka el-

ler lovande.

– Dels nns en trend att satsa på excel-

lens, men vi måste också säkerställa forskning

om väsentliga delar av vad lärarutbildningen

berör. Forskningen måste alltså ha både

bredd och spets, konstaterar Lars Lustig.

Landets lärarutbildningar står överlag inför

utmaningar de kommande åren. Vid Hög-

skoleverkets utvärdering ifrågasattes exa-

mensrätten vid hela 10 av de 26 lärosäten

som bedömts (Umeå klarade sig dock bra).

I skrivande stund utreds lärarutbildningen

dessutom av Sigbrit Franke, som ska lämna

sitt förslag senare i höst – ett förslag som

kan innebära att alla lärosäten måste ansöka

om examensrätt på nytt. Hon lär inte heller

nöja sig med krav på forskningsanknytning,utan vill se en forskningsbaserad lärarutbild-

ning.

kultur

på campusPer Olov Enqvist, Veronica Maggio och

Pump up the Jam är några av artisterna

i höst. Håll dig uppdaterad på vad som

händer genom att prenumerera på

nyhetsbrevet!

www.umu.se/umu/kulturpacampus/

– Förutom Umeå är det såvitt jag vet bara i

Stockholm några mer radikala förändringar

gjorts. Där yttades Lärarhögskolan in i

Stockholms universitet i samband med sist-

lidna årsskifte. Företrädare för Stockholms

universitet var på studiebesök hos oss förett par veckor sedan, och man var klart im-

ponerad av vårt arbete, berättar Lars Lus-

tig.

Nästa viktiga hållpunkt för förändringen är

årsskiftet, den 1 januari 2009. Då läggs lä-

rarfakulteten ned, School of Education star-

tas och institutionerna yttar till sina nya

fakulteter.

Hur mycket förändringarna kommer att

märkas under hösten är svårt att säga, me-

nar Lars Lustig.

– Å ena sidan får vi en förändring, menå andra sidan har vi att ta hänsyn till en av

Umeå universitets största utbildningar, som

måste fungera. Studenterna ska inte behöva

märka något negativt.

– Vi ska förstås också ta hänsyn till den

oro som kan uppstå bland personalen, även

om det inte är aktuellt med några neddrag-

ningar. Detta är ju inte framsprunget ur

något behov av besparingar – tvärtom kom-

mer vi inom kort att lansera en av de abso-

lut största forsknings- och kompetenssats-

ningar Umeå universitet gjort någonsin, allakategorier!

Text Michael Nordvall

8/3/2019 Aktum 2008, nr 6



månadens prOFiL Namn: Ludvig Edman

Aktuell: har ått en av Kungliga

Vetenskapsakademiens orskar-

tjänster år 2008

Ålder: 40 år

Yrke: docent och orskarassistent

vid institutionen ör ysik

Intressen: amiljen, jobbet, resor,idrott och löpning

Uthållig – i både

orskning och löpningLöpningen har gett honom uthållighet. Detta är en av anledningarna till att han nu,

i hård konkurrens, ått en av Kungliga Vetenskapsakademiens tolv etertraktade

orskartjänster 2008. Möt orskaren, ysikern och löparen Ludvig Edman.

– Kungliga Vetenskapsakademiens forskartjänst innebär att jag

har min forskning nansierad på heltid i fem år framåt, vilket

är helt fantastiskt. Dessutom är det en veritabel dörröppnare

för vår framtida forskning, inleder Ludvig Edman, när Aktumträffar honom, efter ett löppass, på ett soligt campus.

Ludvig Edman är docent i fysik vid Umeå universitet. Hans

forskning omfattar området organisk elektronik, där målet är

att komplettera, och i vissa fall ersätta, traditionella och hårda

elektronikmaterial som kisel med mjuka och exibla, organiska

plastmaterial. Visionerna är stora och innefattar bland annat

ihoprullbara bildskärmar, kläder med invävda solceller som kan

ladda mobiler och mp3-spelare i dagsljus, och miniatyriserad

elektronik som på plats inne i kroppen kan övervaka och kont-

rollera olika sjukdomstillstånd. Ludvigs forskargrupp studerar

och utvecklar två typer av organisk elektronik:

• För det första ljus-emitterande elektrokemiska celler, som

kan sända ut ljus med högre effektivitet än en glödlampa.

En begränsad livslängd har hittills varit det stora problemet,

men gruppen har nyligen satt ett rekord på 40 dagar ochdessutom lyckats tillverka exibla ljuskällor som kan täcka

stora ytor. En möjlig framtida tillämpning är en tapet som

kan ändra färg och mönster vid behov!

• För det andra handlar det om transistorer, hjärtat i all elek -

tronik. Forskargruppen försöker trycka detaljerade elektro-

nikmönster utan att förstöra de organiska materialens attrak-

tiva egenskaper. Gruppen har nyligen lyckats med att

tillverka transistorer med en storlek som motsvarar en tjug-

ondel av tjockleken på ett hårstrå och som fungerar ut-

märkt.

8/3/2019 Aktum 2008, nr 6


8/3/2019 Aktum 2008, nr 6



månadens prOFiL

– Forskning är spännande och oörut-

sägbar. Själv har jag bytt område tre

gånger. Första steget var högtrycksforsk -

ning, där jag skrev min licentiatavhand-

ling. Därefter bytte jag inriktning och

disputerade år 2001 med en doktorsav -

handling om polymera litiumbatterier.

Efter disputationen valde jag att foku-

sera på organisk elektronik, och jag hade

förmånen att under tre år forska inom

detta område vid University of California

at Santa Barbara.

Ludvig Edman är en målmedveten

man. Om detta vittnar inte minst hans

idrottskarriär, som började med oriente-

ring under skoltiden. Ludvig var sedan

framgångsrik medel- och långdistanslö-

pare under 1980- och 1990-talen. Han

tillhörde Sverige-eliten. 5 000 meter och

10 000 meter var Ludvigs bästa distanser.1991 hade han den bästa tiden i Sverige

på 10 000 meter inför SM, vilket pas-

sande nog gick i Umeå. Tyvärr så gjorde

en hälseneskada att det blev operation

istället för SM-start.

– Gamla idrottsmän har i vissa fall en

förmåga att gloriera sina karriärer, vilket

inte minst friidrottsoraklet A. Lennart

Julin brukar påpeka. Men än så länge

tycker jag mig minnas mina resultat, och

höjdpunkten i min idrottskarriär var nog

att jag representerade Sverige i EM i ter-

ränglöpning 1996.

Ludvig är uppvuxen på stadsdelen

Haga i Umeå. På Östra gymnasiet lästehan naturvetenskaplig linje. Efter diver-

se småjobb och lumpen på idrottspluton

på I 20 i Umeå blev det civilingenjörstut-

bildningen i teknisk fysik vid Umeå uni-

versitet. Han tillhörde den allra första

kullen med andra välkända personer som

Patrik Norqvist, TV-prol och rymdfysi-

ker.

– Från den tiden minns jag den starka

lärarprolen Magnus Cedergren, som ck

oss studenter att känna oss utvalda, uni-ka och privilegierade. Efter slutförda stu-

dier, som dock avbröts av en två års trä-

ningsperiod i löpning i Houston, Texas,

antogs jag som doktorand i fysik. Och på

den vägen är det. Nu har jag, förutom min

forskning, också nöjet att undervisa stu-

denter under deras sista år. Min kurs

handlar om avancerade material och här

kan jag bland mina studenter upptäckta

vilka som har talang och uthållighet att

gå vidare till forskarstudier. Tjurskallighet

är också en utmärkt egenskap i forskar-

världen.

Apropå uthållighet och tjurskallighet,

så ck Ludvig sin uppmärksammade fors-

kartjänst av Kungliga Vetenskapsakade-

mien vid tredje försöket. Tidigare hade

han varit kallad på slutintervju både där

och vid Stiftelsen för strategisk forsk -

ning.

– Inför en av intervjuerna hade vi en

träff med rektor Göran Sandberg för att

gå igenom taktiken. Ett lyckat drag up-

penbarligen.

Ludvig Edman jobbar mycket. Hemma

i huset på Berghem, som står under re-novering, nns hustru Victoria och barnen

Jonathan, 7 år, och Benjamin, 4 år. Dess-

utom försöker han hinna några löppass i

veckan. Hur Ludvig får tiden att räcka till,

vet kanske bara hustru Victoria…

Text Stefan Lybeck


Ludvigs personbästa i löpning

5 000 meter: 14,11. Svenskt rekord: 13,17, Anders Gärderud, 1976. 10 000 meter: 29,46. Svenskt rekord: 27,55, Jonny Danielsson, 1989.

8/3/2019 Aktum 2008, nr 6



I våras skrev jag att drömmar om 10 mil-

jarder i orskningspropositionen är orea-

listiska och att vi ska vara glada om det

blir hälten. Nu vet vi: det blir hälten.

En resursörstärkning ör svensk orskning

med 5 miljarder, när satsningen är ullt

utbyggd 2012. Tyvärr gissade jag el, jag

trodde att universiteten och högskolorna

skulle å hälten och orskningsråden

hälten. Utbildningsministern meddelar

att universiteten år 1,5 miljarder, orsk-

ningsråden en halv miljard och 1,8 mil-

jarder avsätts ör strategiska satsningar

inom medicin, teknik och miljö.

Jag har ull respekt ör våra politikers

rätt att prioritera vilken orskning som

ska fnansieras men måste ändå beklaga

denna utveckling. Universiteten behöver

stora örstärkningar av basanslagen,

detta ör att kunna ta ansvar ör ri och

obunden orskning. Tanken på ristående

universitet är populär i dagens debatt.

Fria universitet är i och ör sig en god

tanke men det kräver lärosäten med sund

ekonomi och stabil basfnansiering. Då

räcker det inte med de resurstillskott som

nu aviseras, dessa medel täcker i och ör

sig kostnadsökningarna men ger inget

större utrymme ör kvalitetssatsningar.

Departementet skickar dessutom sig-

naler om att universitetens orskningsre-

surs ska vara kvalitetsrelaterad med an-

del externa medel och publikationer/

citeringar som underlag. Dessutom verkar

det som om man kommer att vikta upp

publicering inom humaniora, samhällsve-

tenskap och naturvetenskap över medicin

och teknik. Vad detta betyder ör Umeå

universitet återstår att se. I sann norr-

ländsk anda ska vi nog vara örsiktiga

och inte spendera eventuella resurstill-

skott innan pengarna sitter på vårt konto.

Göran Sandberg, Rektor

rekTOrns rUTa

THE MAP

12.10 - 8.2 2009

aktuellt i bildmuseet

Besöksadress: Gammlia • Sommmaröppet: tis–lör 12–16, sön 12-17

mån stängt. Fri entré, tel 090-786 52 27 • www.bildmuseet.umu.se

Karlo-Andrei Ibarra

Flesh Map , 2007

NAVIGATING THE PRESENT

8/3/2019 Aktum 2008, nr 6



Vill du vara värd ör utländska studenter? Vi söker personer till värdprogrammet ör utländska studenter vid Umeå universitet.

KLIMATFÖRÄNDRINGEN:

Vått blir våtare – torrt blir torrare• Öken norr om Medelhavet

• Kalfjället försvinner• Fler tropiska cykloner

• 50 procent minskade skördar i Afrika

Scenariot för framtiden var inte direkt lysande,

när Helen Johansson, välkänd metereolog vid

Sveriges Television, föreläste vid Umeå uni-

versitet under rubriken ”Hur ser vår framtid

ut – Vad händer med klimatet?”

– Vårt enda hopp för att motverka en alltför

drastisk temperaturhöjning på vår planet, är

att dämpa utsläppen av koldioxid och så kal-lade koldioxidekvivalenter, det vill säga koldi-

oxid, metan och dikväveoxid (lustgas). Dessa

utsläpp skapar den så kallade växthuseffekten,

vilken gör att energin från jorden inte kan för -

svinna ut i atmosfären.

Helen Johansson konstaterade krasst att

följande konsekvenser kommer att uppstå på

olika kontinenter, om vi inte får stopp på ut-

släppen:

• Nordamerika: Fler tropiska cykloner, när

Atlantens ytvatten är varmare än 26 gra-

der.

• Afrika: Drabbas hårdast, sämsta läget, över-

svämningar, 50 procent minskade skördar

fram till år 2020, 75 – 250 miljoner män-

niskor berörs.

• Asien: De stora glaciärerna i Himalaya

smälter, 20 procent mindre skördar, kolera

i söder, 1 miljard människor påverkas.

• Europa: Öken norr om Medelhavet, Skan-

dinavien ”gynnas” av varmare väder, kal-

fjället försvinner om temperaturen ökar

med två grader. Trädgränsen yttas då 500

meter uppåt.

• Umeå: Varmare somrar, mer värmeåsk-

väder, sex veckor längre skördetid, inga

riktigt kalla vinterdagar, snön ligger två, tremånader kortare tid, översvämningar, nya

växter och djur.

– Den koldioxid vi släpper ut från våra bilar

är utsläpp från olja som legat i jorden under

miljoner år. Koldioxiden från den allra första

bilen ligger fortfarande kvar i luften. Sedan

dess har mängden koldioxid bara ökat och ökat.

Av den anledningen måste vi dämpa våra ut-

släpp, lära oss att tänka nytt och hållbart, av -

slutade Helen Johansson.

Ekologiska avtryck är Carina Borgström Hans-

sons specialitet. Hon arbetar vid Världsnatur-

fonden, WWF, och har disputerat i humaneko-

logi vid Lunds universitet. Enligt Carina

Borgström Hansson skulle det råda balans i

världen om varje människa hade tillgång till

en yta, ett ekologiskt fotavtryck, på 1, 8 hektar.

Så gynnsamt är dock inte läget för närvarande,

då det idag krävs tre jordklot för att skapa de

resurser som världens befolkning behöver.

Förenade Arabemiraten leder ligan över eko-

logiska avtryck på 11,9 hektar, tvåa kommer

USA på 9,6 hektar, Sverige ligger på åttonde

plats med 6,1 hektar. De två växande länderna

Kina och Indien kräver idag 1,6 respektive 0,8

hektar.

Mer skrämmande fakta om ekologiska fotav -

tryck:

• I USA slängs 106 000 aluminiumburkar

varje minut.

• I USA genomförs 111 000 reguljära yg-

ningar under åtta timmar.

• 1,2 miljarder människor på vår jord lever

på mindre än en dollar per dag.

• 300 miljoner människor är överviktiga.

• Köttproduktion – som är oerhört resurskrä-

vande – har ökat fem gånger sedan år 1950

– Förändring är dock möjlig. Se bara på avskaf -

fandet av slaveriet, apartheid och Berlinmuren,

avslutade Carina Borgström Hansson för att

ge oss goda exempel och skapa hopp för fram-

tiden.

Text Stefan Lybeck

Som värd ansvarar du för att träffa två utländ-

ska studenter vid två tillfällen under en termin.

Det första tillfället, tisdagen den 4 november,

ordnas av universitetet och det andra tillfället

ordnar du själv. Du kan bjuda dem på middag,

ta en ka på stan eller visa dem ditt favorit-

ställe i Umeå. Trivs ni ihop får ni givetvis träf -

fas er gånger, men varken värdar eller stu-

denter har skyldighet till fortsatt engagemang

om de inte vill.

Vi söker dig som är anställd eller stude-

rande vid Umeå universitet eller anställd vid

Umeå kommun, du kan ha familj eller vara

ensamstående. Vi välkomnar alla som vill vara

med och ge våra utländska studenter en trevlig

upplevelse!

Mer information hittar du på <www.umu.se/

infoenheten/vardpersonprogrammet.html >

Har du frågor? Kontakta Ann-Katrin Björner

på informationsenheten, e-post <ann-katrin.

[email protected]>, tel 090-786 51 30.

SL

8/3/2019 Aktum 2008, nr 6



Nu kan jag bara hålla tummarna ör att medarbetarenkä-

ten besvarats av åtminstone 80 procent av alla anställda

vid vårt universitet. Det tekniska kring enkäten har unge-

rat mycket bättre än örra gången. En del tolkningspro-

blem har kunnat rättas till, t.ex. vem man ska relatera sig

till när man svarar på rågor om ledningsunktioner. Vi har

noterat spontana positiva reaktioner. Nu återstår analys

och tolkning av resultaten. Det som kommer ram ska

ungera som stöd ör vårt ständiga örbättringsarbete.

Cheer på olika nivåer ansvarar ör hur resultaten omsätts

ör detta syte. Universitetsstyrelsen kommer att å en

presentation av resultaten i jämörelse med den mätning

som genomördes 2006. Vidare ska en redovisning ske

om hur vi jobbar vidare med örbättringsörslagen på de

olika arbetsenheterna.

I vår strävan på POU att bidra till att örverkliga tanken

på Umeå universitet som ett universitet jobbar vi vidare

med att utveckla och örtydliga delprocesserna inom per-

sonalområdet. Vi har nu också kommit en bit på väg ör

att å ram ett planeringsverktyg ör institutionerna ör

bemanningsplanering och ör att skapa tjänstgörings-

scheman. Vidare har ett projektörslag, Umeå universitets

ches- och ledarutvecklingscenter, arbetats ram om en

vidareutveckling av ches- och ledarutbildningen. Samtli-

ga tre aktiviteter sytar till att ge bättre örutsättningar

ör att arbeta eektivt och med hög kvalitet. Det under-

lättas om vi jobbar på samma sätt med våra processer,

att vi har samma systemstöd ör planerandet av arbetsti-

den vid institutionerna samt att cheerna år möjlighet till

en strukturerad utbildning ör att nå dessa syten.

Johnny Karlsson, personalchef

POU

30 år i statens tjänst?Om du har arbetat 30 år i statens tjänst,så ska du höra av dig till Mona Lundgren.

Kartläggandet av universitetsanställda berättigade till utmärkel-

sen ”För nit och redlighet i rikets tjänst” är i full gång.

– Kravet är att man ska ha varit statligt anställd i 30 år eller

25 år vid pensionsavgång, förklarar Mona Lundgren vid löneadmi-

nistrationen. De som får utmärkelsen i år ska ha uppfyllt kraven

under år 2008. Vi har inte någon samlad uppgift för universitetets

anställda om anställningar vid andra statliga myndigheter. Därför

är det viktigt att den enskilde individen själv medverkar i vår

kartläggning.

Med andra ord: Om du uppfyller kraven ovan, hör av

dig snarast till Mona Lundgren, telefon 786 55 82, e-post

<[email protected]> eller till din löneadministratör.

Text Stefan Lybeck Bild Jonas Ericson

RIS-konerensi UmeåRIS – redaktörer i samverkan – har nyligen hat

sin årliga konerens vid Umeå universitet.

Ett 40-tal redaktörer från landets universitet och högskolor har

deltagit i konferensen som bar temat: Journalistik och redaktör-

skap ur ett genusperspektiv. Föreläsare har bland annat varit

Kerstin Engström och Hans Wiechel från institutionen för kultur-

och medievetenskaper samt Brita Lundgren, Genusforskarskolan

och Gunnar Falck, nattchef på Västerbottens-Kuriren. Värdar vid

Umeå universitet var Jonas Ericson och Stefan Lybeck från infor-

mationsenheten.

SL

8/3/2019 Aktum 2008, nr 6



Två invigningar –

på samma klockslagTvå viktiga invigningar vid Umeå universitet

ägde rum samtidigt på campus.

biLdrUTan

Umeå centrum ör genusstudier invigdes av integrations-

och jämställdhetsminister Nyamko Sabuni, rektor Göran

Sandberg och Jonas Sjöstedt.

– Umeå universitet är en öregångare och en örebild när

det gäller genusorskning och genusvetenskap, sa minister

Nyamko Sabuni, och tillade att regeringen satsar 400 miljo-

ner kronor på jämställdhetsarbete av olika karaktärer.

Nya psykologmottagningen invigdes av verksamhetsche

Britt Wiberg.– I nya psykologmottagningen bedriver vi utbildning,

kliniskt arbete och klinisk orskning. Mottagningen är knuten

till det emåriga psykologprogrammet. Här år psykolog-

kandidaterna och utbildningsterapeuterna handledning varje

vecka av legitimerade psykoterapeuter och erarna handle-

dare. Vi tar emot cirka 800 patienter per termin, örklarade

Britt Wiberg, universitetslektor vid institutionen ör psyko-

logi.

Hösten börjar starkt på vårt campus.

Text Stefan Lybeck Bild Mattias Pettersson

Fabriken är en annorlunda byggnad, med

spännande läge vid Gimostrand – för konfe-

rens, disputationsfest eller utställning.

Vi kan duka upp för

10–150 gäster i den gamla

anrika maskinhallen och

mitt i lokalen finns Jöstas

kök och bar.

Här finns stor scen, dansutrymme och all

teknik du behöver.

Torbjörn Harr 070-899 92 60, eller Mikael

Tannemyr 070-593 39 39, ger dig gärna

konkreta förslag.

Fabrikens fest- & eventlokal

Gimostrand

Tegelbruksvägen 12, 907 42 Umeå

www.fabriken-umea.se

Ostört lägeför fest & konferens

8/3/2019 Aktum 2008, nr 6



Uminova Innovation ABTel 090-15 48 40

[email protected]

Idédrop-inBörja ett nytt liv på torsdag kl 15

Har du en affärsidé som vuxit fram ur universi-

tetsstudier eller forskning? Kom till Idédrop-in

på Uminova Innovation och testa idén under full

sekretess.

Vi vet att visioner kan bli verklighet. Hos oss

händer det dagligen. Vi vet också att du och din

drivkraft är minst lika viktiga som din affärsidé.

Därför har vi skapat en inspirerande innova-

tionsmiljö, där du kan utveckla din idé med stöd

av våra affärscoacher. Vi ger dig förutsättningar

för att nå rätt nätverk, skaffa kompetens och

skapa affärer.

Välkommen till Idédrop-in torsdagar kl 15-17

på Uminova Innovation, Tvistevägen 47

Namn: Peder Tjäderborn

Kommer rån: uppvuxen i Umeå, i huvudsak på

Ålidbacken (numera Klintvägen) och Ålidhem

Nyanställd vid: Universitetsörvaltningen

Arbetsuppgiter: Som enhetsche på Studentcentrum

har jag det övergripande ansvaret ör verksamheten

och dess utveckling ör att nå vår vision ”Vi är kända

och eterrågade ör att vi underlättar studentens väg

genom universitetet.”

Bakgrund: Ofcer, rekordkort karriär som gymnasie-

lärare i historia och samhällskunskap innan jag började

jobba som rektor i Umeå kommun på två av de skolor,

Mimer och Östra gymnasiet, som jag själv gick på

i min ungdom.

Viktigaste rågan just nu: Att utveckla Student-centrum mot vår vision.

Dold talang: Researrangör. Säger jag mer så är ju

talangen inte längre dold!

nyansTäLLningen Lars Nyberginvald i KungligaVetenskaps-akademien

Vid sammankomsten den 10september valdes tre svenska

och tre utländska ramstående

orskare in i akademien.

Deras orskningsområden

sträcker sig rån biokemi,

geovetenskaper och astro-

nomi till neurovetenskap

och ekonomi.

En av dessa är Lars Nyberg.

Han är proessor i neuroveten-

skap på institutionen ör inte-

grativ medicinsk biologi vid

Umeå universitet och ny leda-

mot av akademiens klass ör

samhällsvetenskaper.

8/3/2019 Aktum 2008, nr 6



ST

Vet du varör du har den lön du har?

Vet du varör du ck den löneökning

som du ck? Har du blivit lovad en

satsning av din che som sedan ute-

blivit i revisionen? Detta är välkända

problem ör oss som ackörbund

och vi har ständiga diskussioner

med arbetsgivare på alla nivåer om

detta. Som ett resultat har de tre

ackliga organisationerna och Umeå

universitet tillsammans sökt, och

ått, pengar av Utvecklingsrådet ör

att utarbeta ett webb-baserat verk-

tyg ör beattningsvärdering. Pro-

jektet går under benämningen Lö-

nebildningsprojektet, och vi hoppas

att alla anställda vid det här laget

känner till det. Sytet är att ge che-

er bättre örutsättningar att göra

lite mindre subjektiva bedömningar

av sina medarbetares arbetsinnehåll,

prestation och hur det överensstäm-

mer med verksamhetens mål. Det

ska också underlätta ör medarbe-

tarna att å bättre svar på de stora

VARFÖR-rågorna som alltid tycks

prägla varje diskussion om lön.Under hösten ska alla institutioner

och enheter arbeta med detta och

värdera samtliga medarbetares ar-

betsuppgiter. Sytet med ett webb-

baserat verktyg är att det ska an-

vändas kontinuerligt och ständigt

uppdateras. Då kan man lättare ölja

örändringar i arbetsinnehåll och

diskutera om arbetet också blivit

mer kvalicerat. Därör är det i ort-

sättningen ännu viktigare att delta i

de utvecklings- och lönesamtal som

arbetsgivaren är skyldig att erbjuda.

Tänk på att det är din rättighet som

anställd, och cheens skyldighet.

Använd ormulären som utarbetats

som ett diskussionsunderlag vid

nästa lönesamtal.

Maria Persson

Fackförbundet ST

Läsåret 2006-2007 följde den kände fotografen

Jens Assur verksamheten vid Umeå universitet.

Han levde bland studenter, följde forskare och

undervisning. Detta resulterade i den mycket

omtalade och omdebatterade utställningen ”I

can see the world from here”. Nu nns alltså

21 av Assurs bilder i Samhällsvetarhusets läro-

salar och uppehållsrum.

– Redan har vi fått uppskattning av de stu-

denter som rör sig i huset, vilket är mycket

glädjande, säger Brita Täljedal, museiintendent

vid Bildmuseet, som hängt Assurs bilder.

Text Stefan Lybeck Bild Jens Assur

Jens Assuri Samhälls-

vetarhuset21 bilder av otograen

Jens Assur hänger nu

i Samhällsvetarhuset.

8/3/2019 Aktum 2008, nr 6



Hyr porslin

till festen

Vi levererar, hämtar och diskar.

Enklare blir det inte.

Störst i Norrland. Ring 070-593 13 24. www.sydon.se

UPC

Undervisar du på tvären?I så all skall du genast sätta dig ner och skriva ihop ett bidrag

till vår ”nya” Universitetspedagogiska konerens. Boka in 25-

26 ebruari 2009 ör vår nionde pedagogiska konerens. Frånoch med nu kommer konerensen att genomöras i samarbete

med någon av UmU:s akulteter. Denna örsta gång har vi på

UPC glädjen att samarbeta med den humanistiska akulteten.

En annan nyhet är att Du som presentatör har möjlighet

att välja om du vill bidra i ”Öppet spår” där alla kan delta,

eller om du vill å ditt bidrag reereegranskat (av en nationell

reereegrupp). Vi inör möjligheten att å konerensbidraget

reereegranskat ör att skapa er möjligheter till kvalicerad

pedagogisk meritering.

Temat Att undervisa på tvären är öppet ör undervisnings-

aktiviteter som t.ex: att undervisa över ämnesgränser, att be-

driva utbildning som örenar konstnärlig och vetenskaplig

grund, blended learning, nätburen utbildning, lärande och

undervisning under verksamhetsörlagd utbildning (VFU) ochutbildning ör internationella studenter. Du kan bidra med

paper, verkstad, rundabords-diskussion eller poster.

Vi vill ha en örsta anmälan av Ditt bidrag 1 december 2008.

Då skall Du ange rubriken ör Ditt bidrag, vilken presenta-

tionsorm (paper, poster etc.) Du valt och om Du vill bli

reereegranskad. Sista dag ör inlämnande av abstrakt är

9 januari 2009.

Mer inormation nns inom kort på Din institution och

på UPC:s hemsida <www.upc.umu.se>.

Vi ses i februari/Mona Fjellström

Höstens samverkanHögskoleverket har utsett Umeå univer-

sitet som ett av yra lärosäten som mel-

lan 2004 och 2007 har hat den starkas-te utvecklingen av sitt arbete med

samverkan med det omgivande samhäl-

let. Den na utmärkelsen gäller området

demokratiutveckling och det känns nu

verkligen inspirerande att ta upp kam-

pen om utmärkelsen även inom de

andra områdena av samverkan – kun-

skapsutveckling och tillväxt samt bättre

utbildning. På ENS har vi många egna

satsningar som tar avstamp eller ortsät-

ter under hösten och vi är också inblan-

dade i många spännande projekt på

universitetet i syte att utveckla vår

samverkan inom alla tre områdena.Vid vårens lyckade studiebesök på

Indexator, Cranab och Vimek i Vindeln,

ENS

skapades kontakter ör ördjupad samver-

kan. Designhögskolan är nu örst ut och bju-

der in öretagen till ett besök i sina lokaler.

ENS ortsätter i vanlig ordning att ge-nomöra öretagsbesök i regionen under

hösten. Vår roll är att ånga upp vilka ut-

vecklingsbehov öretagen har och vilket

stöd de behöver t.ex. när det gäller att ta

ram nya produkter eller tjänster. Företags-

besöken ger också kunskap om hur Umeå

universitets utbildningar i ramtiden ska

inriktas.

Eter de 53 institutionsbesök ENS ge-

nomörde örra hösten, identierade vi ett

behov av att ortsätta utveckla och ördju-

pa kontakterna med (och mellan) institu-

tionerna och startade därör ENS Samver-

kanscaé. Under hösten arrangeras två nyacaéer med teman som Nyckelaktörspro-

grammet och Decentraliserad utbildning.

Institutionsbesöken ledde också till att vi

har dragit igång ett nätverk ör upp-

dragsutbildning och det har en örsta

trä i slutet av september. Intresset harvarit väldigt stort – vi är många som vill

diskutera hur vi kan öka eterrågan på

våra uppdragsutbildningar.

Med start 30 september anordnar EU-

unktionen vid ENS en praktisk 4-dagars

kurs i hur man skriver ansökningar och

bygger ett europeiskt/internationellt

ramprogramsprojekt.

Kontakta oss om du vill veta mer eller

besök vår hemsida där du kan läsa mer

om vad vi planerar ör hösten, <www.

ens.umu.se>.Ingrid Fängmark

8/3/2019 Aktum 2008, nr 6



WOrds FrOm

The vice-chanceLLOr

During the past spring, I wrote in this

space that the dreams o SEK 10 bill ion

in research unding were unrealistic and

that we should be pleased to receive

hal that amount. Now we know that it

will indeed be hal, an improvement o

resources or Swedish research totalling

engLish page

nancial base. It does not sufce with the

resource contributions that have been

announced, as these unds only cover

our cost increases and leave minimal ca-

pacity towards improving quality. Fur-

thermore, the ministry convened signals

that research resources or universities

will be quality-related with allotted ex-

ternal unding and publications/citations

as a basis. It also appears that they are

placing greater weight towards publish-

ing within humanities, social sciences

and natural sciences over medicine and

technology. It remains to be seen whatthis implies or Umeå University. In the

true spirit o Norrland, we must be cau-

tious and avoid spending contingent -

nancial resources beore the unds are

deposited in our bank account!

Göran Sandberg

Vice-Chancellor

News or aculty and sta is available in English online at: <www.umu.se/umu/eng>.

Umeå University ushered in the autumn 2008term with 425 exchange students from all over

the world, marking a new record. The eager

students from 41 countries arrived during the

end of August and participated in an orienta-

tion programme arranged by the International

Ofce. Nations representing the most students

include: Germany (96), United Kingdom (47),

France (45), Spain (23), Turkey (20), Vietnam

(20) and Poland (18).

Additionally, the number of international

students admitted outside of an exchange pro-

gramme is expected to exceed well over 1,000.

Many of these students were the rst to use the

new on-line application procedure for single-

subject courses and degree programmes via the

studera.nu web site. The central application

procedure system was implemented for interna-

tional students in December 2007. The Inter-

national Admissions Ofce has worked diligently

with a tremendous increase in applications

compared to the previous year. More accurate

SEK 5 billion when the unding campaign is

ully expanded in 2012. Unortunately, I

guessed incorrectly when I assumed that all

institutes o higher education and the

Swedish Research Councils would split the

resources evenly. The Ministry o Education

and Research has inormed that universities

will receive SEK 1.5 billion, Research Coun-

cil SEK 500 million and SEK 1.8 billion is al-

located to the strategic areas o medicine,

technology and climate. I have complete

respect or our politicians and they have

the right to prioritise the types o research

nancing, but nevertheless, I regret thesedevelopments. Universities require tremen-

dous research improvements in their core

unding, in order to guarantee ree and in-

dependent research. The concept o an au-

tonomous university is popular in the cur-

rent debate. Independent universities are in

and o themselves a good notion but they

require a sound economy and a secure -

statistics regarding the total of admitted non-exchange students or “free movers” will be

available at a later date, but this group repre-

sents a vast majority of the international stu-

dents at Umeå University.

New word list for higher education now avai-

lable Are you having difculty nding the best

translation for a certain academic term, such

as course syllabus or research grant? Your

struggles are now over. The Swedish Agency

for Higher Education (Högskoleverket) has

developed an English-Swedish word list for the

higher education sector in order to assist non-

Swedish speakers obtain a better understand

for higher academic terminology used in Swe-

den. It was produced with the assistance of re-

presentatives from all of Sweden’s universities

and university colleges, including Lars Hübi-

nette from the Department of Language Studies.

The list of terms can be downloaded online at

the faculty and staff page at <www.umu.se/

umu/eng/staff> under the heading “Resources”. A Swedish to English search engine is available

at the Swedish pages of <www.hsv.se>.

Tuition ees or non-European students pro-

posed or 2010 A controversial plan by the

Swedish government to introduce a system of

fees in 2010 for students coming from non-

European countries was announced in June.

The proposal will be presented in a bill to the

Swedish Riksdag this autumn. The plan called

for fees to be based on the costs incurred by

the universities themselves. Additionally, a

system of stipends will be implemented for

students lacking sufcient funds to pay tuition.

Students from the 30 European Economic Area

(EEA) countries and Switzerland would con-

tinue to pay no fees under the plan. It was also

established that studies in Sweden will remain

free of charge for Swedes. When further infor-

mation becomes available, it will be promptly

updated on the university web site.

Record number o international students on campus

8/3/2019 Aktum 2008, nr 6



synpUnkTen

Part of my job over the past 18 months has

been to visit students across the campus to help

them with their writing in English. In my po-

sition as visiting tutor, I’ve read hundreds of remarkable papers about nding cures, xing

systems, measuring catastrophes and uneart-

hing new challenges. But when I meet these

smart people for tutorials, I often meet anxious

writers who need direction, not simply about

their sentences and paragraphs, but about the

writing process, limitations of translation,

changing style guidelines, rhetorical analysis

and handling antiquated advice about good

writing. Here I’d like to describe a few general

problems I have come to identify concerning

writing research in English at our university.

Supervisor tentativeness

Most young researchers can speak English well,

often better than their older supervisors, which

can lead to an awkward relationship when it

comes to supervising the researchers’ writing

in English. Supervisors can feel intimidated

with their students’ English skills and decide,

perhaps unconsciously, to subtly step back

from advising about the writing. These super-

visors are in an unenviable position. It is un-

derstandable that they might protect themsel-

ves by disengaging from the writing part of theresearch task. For novice researchers, however,

this gap in their training is stressful, which is

what I see when I meet their uncertain gazes.

Misidentiying the maxi problems

Key results hidden in obscure phrases, deni-

tions that make no sense, processes that are

ordered haphazardly – these are examples of

big problems of poor research writing. Prepo-

sitions at the end of a sentence, starting a sen-

tence with a coordinator, bickering over the

necessity of a denite article – these are ex-amples of little problems. Many people don’t

practice triage when they are asked to look at

a paper written by a second language user, but

will redline little errors. On getting a paper

returned, the writer may get the impression

that she is simply using the wrong verb form

here and there when actually, her paper makes

no sense. The reader of her paper may have

genuinely wanted to help, but didn’t know how.

I am not suggesting that it is a waste of time to

insist researchers know when to use that orwhich, but limited time requires that we focus

our teaching on big writing problems. Since

supervisors are not hired on the basis of their

English writing pedagogy, they should get help

with this advising when they ask for it.

Myths about Good Writers

When I go bowling, which is about once every

two years, I never know if I’ll score 150 or 50.

It’s completely random. When I play against

someone who gets 200 I think, “that was lucky,”

or “he must have a knack for it.” I don’t think,

“he must practice.” Deep down I realize that

this is ridiculous, that actually, good bowlers

simply bowl a lot. They practice. I notice that

many people think about writing like I think

about bowling. Every once in a while they luck

out and write something acceptable, but they

don’t know why. When they meet someone

who writes well regularly, they think the person

has a knack for it. It doesn’t occur to many

people that good writers simply write a lot.

They practice. Researchers need to write and

need to have guidance with their writing from

the beginning of their programs all the way through, especially when they have to write in

a second language. Until students and resear-

chers write in English regularly, most of them

will write poorly.

Our university needs to develop a program

to help our researchers write competently in

English. There are a variety of ways this might

happen, but the rst step is to recognize the

seriousness of the problem. In my work, I

scratch my pencil across theses and papers,

one paper at a time, one researcher at a time.

I ask those who use the tutorial where else they get help with their writing. They look at me

blankly. As far as I know, I am the extent of

the campus effort to help students with their

research writing in English. I am writing this

to announce, that I am most denitely not

enough of a solution.

Karyn Sandström is an adjunct in The Department o Language Studies and runs the English Language

Tutorial Lab, a ree service or students on campus. <[email protected]>

SACO/SULF

Lönerevision

Det är dags ör revisionsperiod två

inom RALS-avtalet. Perioden omat-

tar tiden 2009-01-01--12 31. Förhand-lingarna börjar i slutet av november

och är planerade att vara avklarade

öre jul. De nya lönerna betalas ut

rån januari 2009.

Lönekriterier som beskriver hur

lönen sätts ska nnas ör varje insti-

tution eller motsvarande. De ska

vara kända av alla medarbetare och

också nnas tillgängliga ör alla.

Umeå universitets lönepolitik nns

på <www.umu.se/personal/umu_in-

ternt/lonepolicy2.html#principer>.

Här nns exempelvis lönesamta-

let beskrivet. Kanske har din preekt

eller motsvarande redan inbjudit till

lönesamtal. Om du inte kallas till en

sådan dialog av preekt eller mot-

svarande, stå på dig och kräv ett

samtal. Många bra tips på hur man

genomör ett lönesamtal nns ota

på de olika örbundens hemsidor. Ett

exempel hittar du i skriten ”Råd in-

ör ditt lönesamtal” som nns på

SULF:s medlemssidor<www.sul.se>.

Du som är öräldraledig eller sjuk årinte diskrimineras på grund av detta.

Du omattas av lönerevisionen precis

som andra anställda.

Ny diskrimineringslagstitning

En ny diskrimineringslagstitning

inörs rån 2009-01-01. Samtidigt

bildas en myndighet, Diskrimine-

ringsombudsmannen. Två nya diskri-

mineringsgrunder inörs. Den örsta

är könsöverskridande identitet eller

uttryck och den andra är ålder. En

annan örändring är att arbetsgiva-ren ska göra en lönekartläggning

vart tredje år och med ledning av

den upprätta en handlingsplan ör

jämställda löner. En jämställdhets-

plan ska upprättas vart tredje år när

en arbetsgivare har er än 25 an-

ställda. Mer inormation nns på

<www.do.se/t/Page____1989.aspx>.

Kerstin Abbing och Berit Aronsson

8/3/2019 Aktum 2008, nr 6



synpUnkTen

Använd det alternativa urvalet!

Nyligen togs de behörighets- och urvals-

regler som premierar arbetslivserfarenhet

bort. Den så kallade 25:4-regeln som gav

grundläggande högskolebehörighet till

den som var 25 år, arbetat i minst fyra år

och hade kunskaper i svenska och engel-

ska motsvarande ett fullföljt gymnasie-

program, är borta. Borttagen är också

urvalsgruppen högskoleprov i kombina-

tion med arbetslivserfarenhet. Resultatet

är att de erfarenheter och kunskaper per-

soner skaffats sig i arbetslivet inte alls

räknas vid steget in på högskola eller uni-

versitet.

Många universitetslärare vittnar där-

emot om att de erfarenheter som personer

har gjort i arbetslivet är av stort värde för

utbildningen och tillför andra perspektiv

vilket också gynnar de övriga studenter-

nas lärande.

Lärosätena har nu själva möjligheten att

genom de av högskolan bestämda ur-

valsgrunder premiera arbetslivserfaren-

het. Det så kallade alternativa urvalet ger

lärosätet möjlighet att anta upp till entredjedel av studenterna med hänsyn till

andra meriter än betyg och resultat från

högskoleprov.

TCO anser att det alternativa urvalet

bör användas för att värdera er erfaren -

heter och kunskaper där så är relevant

för utbildningen. Vi ser att arbetslivser-

farenhet är en sådan merit och samma

sak gäller för språkkunskaper.

Kunskaper i vissa språk, särskilt de

som brukar räknas till de stora invand-

rarspråken i Sverige, oavsett om språketär förvärvat i skola utomlands, är den

sökandes modersmål eller om språket

förvärvats på annat sätt bör vara merite-

rande vid urvalet till högskolan.

Språkkunskaper är viktiga av era

anledningar. De gör det möjligt för stu-

denten att ta del av väsentlig vetenskap-

lig litteratur och källmaterial på andra

språk och från andra länder. Det ger till-

träde till källor som annars inte skulle

vara tillgängliga för studenten eller hög -

skolan. Detta vidgar perspektiven och

förbättrar utbildningen. I urvalet till deutbildningar som har kontakt med vård-

tagare och klienter bör sökande premieras

som har språkfärdigheter som kommer

till nytta under de verksamhetsförlagda

momenten i utbildningen.

Nio högskolor och universitet, däri-

bland Uppsala universitet och KTH har

börjat använda det alternativa urvalet för

att premiera arbetslivserfarenhet. I Umeå

räknas arbetslivserfarenhet som en merit

vid antagning till läkarprogrammet. TCO

tycker att det är mycket glädjande atthögskolor och universitet inom ramen för

det alternativa urvalet väljer att se arbets-

livserfarenhet som en merit. Vi hoppas

att er lärosäten följer efter dessa hög-

skolors och universitets goda exempel och

också arbetar för att nna en modell för

att premiera språkkunskaper.

Sture Nordh

Ordförande TCO

Möjligheterna att tillgodoräkna sig arbetslivserarenhet

ör att komma in på högskolan har örsämrats. Men Umeå

universitet är ett av de universitet som utnyttjar möjlig-

heten att använda alternativt urval på läkarprogrammet.

Det är bra, tycker TCOs ordörande Sture Nordh, som

gärna ser att det blir er utbildningar som använder det

alternativa urvalet ör att premiera arbetslivserarenhet

och språkkunskaper.

8/3/2019 Aktum 2008, nr 6



Vinnare i korsordstävlingen i Aktum 5 blev Margareta Lundström, Universitetsservice. Grattis!

Ditt presentkort rån Akademibokhandeln är på väg.

Skicka din korsordslösning till Aktumredaktionen senast redagen den 24 oktober.

Den örst öppnade rätta lösningen vinner ett presentkort på 250 kronor rån Akademibokhandeln.

Namn __________________________________________ Arbetsplats ______________________________________

näsT sisT

HF -08

EN AV FYRA

O B B

O L A

T E J

I

J

R Ö B

N A

MATHAK

B A K T A L A N

F .

D .

A G A L

Å P

UR MODET

K C I F

N E K I V S E B

T S

A

N E T

R R

Ö F

T E R P P U

D A

D R A G T Y P

FÄRDMEDEL

I O T T A N

SAGOFIGUR DRÄNERA RINKKANT MASKA PÅ FJUTTAS BRÄNSLEDEPÅ

S A L O N G S D E

L

REKLAM M.M. FÖRST-ORD

AM. NÄTFÖRETAG

K U L T U R K A N A L

KUNGLIG MAN

BOLLTRIUMF INDRIVARE UTFALL HÖJDARE SKIKTVARA FIRAR 3/10 SKIDORG. R O S K R E V

T

E

T N I

R Å

V

L I V

F A R K E J

T

P A L A T

I N

FORMERA

S B M A L E S

T K A R F T S

Ä H

S L E K R E M

P

R A

T I

DEPARTEMENT

P h

D - T

I T E L

F Å R S K Ö T A R E

U N

T A N

S P R

Ä N G

Ä M N E

TAS VISSA TILL

F O T

D E

L

M O T V I

L J A

T E D

A G I T K I V

FJÄRILSFAM.

F O R

N T I D E N

T

E D A K C A

J E N FILMRIDDARE

K A

T E

D R A

L

DINGPENDANG

N E

D N

Ä K

O

FALLHINDER

M C

- T Ä

V L

I N

G

ÅKUNDERLAG

A L P E S L E D

Ö F

T S

L I V

I P

S I R A

T V

-

S U H K U J S

8/3/2019 Aktum 2008, nr 6


Avsändare:Umeå universitet901 87 Umeå B

månadens kåseri

Posttidning

Anders Björkman, urbanolog,om hur campus vuxit ram

– Följ linjerna ochhåll vinklarna räta!

Att få en gata uppkallad efter sig, det är nt

det. En väg duger också bra. Att det inte är

någon som bor på skarpojken Gösta Skoglunds

väg må vara. Vägen är i alla fall hans. Han ck

den för att han med synnerligen målmedveten

iver bidrog till att Umeå blev Norrlands första

universitetsstad.

Fast själva universitetet – husen, gräsmat-

torna och den akademiska aktiviteten – det

lämnade han till andra att ta hand om.

Planläggningen av området hamnade på

bordet hos tre nyss inyttade ingenjörer.

– Följ linjerna på kartan och håll vinklarnaräta!

Det var stadsarkitektens korta och koncisa

anvisningar till trion Seved Efraimsson, Mal-

kolm Burman, och Stig Ståhl. Detaljutform-

ningen sköttes förstås av riktiga arkitekter.

Ingenjörernas uppgift var att placera ut hus-

kropparna och ordna deras inbördes relatio-

ner.

Den karta som stadsarkitekten satt i hän-

derna på planingenjörerna var en hyfsat upp-

daterad stadskarta, och de linjer de anmodades

att följa var de på kartor vanligen förekom-mande som löper i nordsydlig respektive öst-

västlig riktning, som ett rutnät över gator, torg

och inrättningar – men i det här fallet mesta-

dels över åker, äng och skog.

Man gjorde som man blivit tillsagda, följde

linjerna och de räta vinklarna. Den konspira-

tionsteori kring detta rutnät, som framfördes

för ett antal år sedan av docent Källtorf vid in-

stitutionen för tillämpad semiotik, är nog faktiskt

mest att betrakta som ett fantasifoster. Och det

var väl aldrig någon som egentligen fäste någon

större tilltro till den hypotesen heller.

Lite svårt att begripa för en okunnig lekman

är emellertid den avvikelse från latituder och

longituder – om det nu var så noga med lin-

jerna – som man noterar med universitetsom-

rådet inritat över en modern karta. Den bildade

geografen vet förstås besked: det rör sig om det

fenomen som kallas artropolär deviation. Det

vill säga jordskorpans lokala rörelser i sidled,

vilken vetenskapen varit ganska sen att notera,och GPS-försäljarna nogsamt tigit med.

Nu spelar detta knappast annat än akade-

misk roll. Vad som haft större betydelse för

fortsättningen är de avstånd som ingenjörerna

var noga med att etablera mellan byggnaderna.

I dag tycker vi kanske att de är lite väl tilltagna.

Men då, i början av sextiotalet tänkte man – i

synnerhet om denne man kom från det norr-

ländska inlandet – eljest. Och när det ett par,

tre decennier efter universitetets start blev

högsta arkitektoniska mode med kreativa mö-

tesplatser och innovativa mellanrum, då tyck -te man att den umensiska universitetsstruktu-

ren med gott om luft mellan husen var rent

optimal. Ute i det, i många bemärkelser fria,

skulle tankarna lyfta och de tvärvetenskapliga

strömmarna öda.

Emellertid visade det sig att kreativiteten

sjönk som en blöt gråsten när den skulle äga

rum i regn, rusk och bitande vinterkyla.

Åtgärder behövde vidtagas. Efraimsson och

Burman hade gjort sitt och yttat hem till den

riktiga glesbygden. Ståhl hade när nittiotalet

närmade sig ett par år kvar på stadsbyggnads-

kontoret innan det var dags också för honom

Egentligen var han avkopplad från det univer-

sitetiska. Sin sista tid i yrkeslivet var det me-

ningen att han skulle ägna åt hastighetsdäm-

pande åtgärder på stadens gator.

Men ”Bulan” blev ”Röret”. I en dagdröm

mellan guppen såg han visionen: genomskin-

liga förbindelsegångar mellan universitetets

hus! Man skulle liksom vara ute, inne och mitt-

emellan på samma gång. Och här skulle väl

ändå kreativiteten få ordentligt öde. En pigg

tjej på informationsavdelningen skådade möj-

ligheterna, och xade avtal med ett ledande

mobiltelefonföretag som ck sätta upp halv -

transparenta jättedekaler utanpå glasrören.

”We connect people” stod det en termin innan

rektorn förstod att rman var nsk.

Numera är inte Stig Ståhl på banan längre.

Men hans ande lever. När det blev klart med

utlokaliseringen av det så kallade konstnärliga

campuset till en plats nere vid älven, väcktesförstås omedelbart idén om en inglasad för-

bindelse, med rullband och passage genom det

nya resecentrumet. Cyklar må medtagas men

ej åkas på, och hundar ska hållas i ett fast grepp.

Knappt hann man tänka tanken förrän den

kreativa folkmunnen slog till med ”Nedstigen”.

Inte en egen väg blir det, men väl en inglasad

stig till Ståhl. Anders Björkman, urbanolog

Documents

Aktum 2008, nr 6