Aktum 2009, nr 5

8/3/2019 Aktum 2009, nr 5

1/24

AktumNytt redovisningssttEn gemensam modell infrsfr att redovisa administra-tiva kostnader som belastarforskningsprojekt. Sid 8

Nytt system frbttraruniversitetets kund-kontakter Nya systemMira testas med positresultat. Sid

Aktuellt vidUme universitetOktober 5/2009

Kampen omfakultetsmedlen Vad hnder nr det blirkonkurrens om forsknings-pengarna? Sid 4

Prolen Genom Annhmans arbetsliv lper tvrda trdar krleken tillSydamerika och intressetfr genusfrgor. Sid 12

8/3/2019 Aktum 2009, nr 5

2/24

2

Positiva punkter vrda att vrna!?De senaste ren har jag intervjuat hundratalsstudenter vid Ume universitet fr texter av alla de slag. Studenter som nyss brjat p ut-

bildningar, de som pluggat en lngre tid, dok-torander och inte minst alumner som lmnat

-nom intervjuerna har jag ftt ta del av mngderav spnnande berttelser. Mnga gnger har studietid i Ume. Visst hrs missnje ibland,men nd s otroligt mnga njda rster. Manska vl inte generalisera, men vid sidan av

som mnga studenter talar om nr de beskriver vad som r, eller har varit, s positivt med uni-

versitetstiden:Ume Lngvga studenter r ofta frvnadever att Ume r en s trivsam och levande staddr nstan alltid ngot hnder, mnga r ocksfrvnade ver att det inte r s kallt hr somde hade rknat med

Mnniskorna Mnga beskriver mnniskor-na hr som jordnra och glada, och inte alls sinbundna som de rknat med, utan tvrtomltta att komma inp livet!

Natur och friluftsliv Mnga studenter verkaruppskatta natur och hav. Nrheten (nja) tillfjllvrlden pongterar mnga som positivt.

Iksu Man mste nmna Iksu, detta idrotts-tempel dr alla studenter verkar ha svettats ochde beskriver lyriskt knslan efter styrketrnings-eller gympapass.

Samlat campus Mnga studenter, och frmstde som studerat vid andra universitet, beskriverhur hrligt det r med ett samlat campus dr

uppskattar bde mjligheten att lra knna

LEDAREN

Ansvarig utgivareUlrika Bergfors Kristrm

AdressInformationsenhetenUme universitet901 87 UmeTel 090-786 50 00 (vx)Texttel 090-786 59 00Fax 090-789 99 95www.umu.se

Redaktr Anette OlofssonTel 070-244 71 [email protected]

Redaktion

Carina Dahlberg, Anette OlofssonRedaktionsrdKristina Sjgren, Barbro Renkel,Gunnel Grelsson, Dan Frost,Kjell Grankvist, Jan Mannberg

Layout/produktion/reproPrint & Media, Ume universitet

Tryck Taberg Media Group AB

Upplaga5 200

Omslagsbild Mikael Lundgren

Aktuellt vid Ume universitetOktober 5/2009

Frvaltningsenhetschefer mot nya uppgifter

Efter 14 r som informationschef, gr Ulla Nordlinder vidare till nya uppgifter inom universitetet.Ulla kommer att arbeta tillsammans med frvaltningschef Siv Olofsson fr att skapa frutstt-ningar fr att universitetsfrvaltningen ska n sin vision.

Mlsttningen r klar, frvaltningen ska ge bsta mjliga std och service till universitetetsinstitutioner.

Rekryteringen av en ny informationschef r pbrjad.

-ny Jonsson har lmnat sin chefspost p lokalfrsrjningen, tillfrordnad chef r Johanna Damber.

Lindehell som bitrdande chef. Ny enhetschef fr Ladok r Ali Foroutan-Rad.Text: Carina Dahlberg

studenter vid andra utbildningar och mjlig-heten att smidigt kunna lsa kurser inom andramnesomrden, som ytterst positivt.

ppenheten Verkar mnga studenter ochdoktorander uppskatta. Ett universitet dr dr-rarna str ppna till lrare, professorer ochandra. Man ska kanske inte sl sig fr brstet,men enligt studenter som lst vid andra universitet verkar just ppenheten och det ltt-samma umgnget mnniskor emellan vara heltunik hr.

Som sagt man ska inte generalisera mennr varumrkesdiskussioner gr hga kanskede hr positiva punkterna kan vara vrda att vrna. Inte minst med tanke p att antalet stu-

ngonsin!Med dessa ord nskar jag dig god lsning av

Aktum 5. Anette Olofsson, t.f. redaktr

8/3/2019 Aktum 2009, nr 5

3/24

3

[email protected]

Fler notiser och lngre versioner nns p .

FRN LEDNINGEN

Elektronisk spikningFrn och med den 1 januari blir den bok-stavliga, fysiska, spikningen av avhandling-en frivillig. Spikningen sker istllet genomregistrering/publicering av avhandlingar iavhandlingsdatabasen. Samtliga avhand-lingar skyltas p Universitetsbiblioteket itryckt form frn spikningsdagen.

Doktoranderna ska dock uppmuntras tillatt hlla den gamla traditionen vid liv ef-tersom det nns en symbolisk vetenskaps-ideologisk pong i att den traditionellaspikningen lever kvar.

Bakgrunden till beslutet r att allt erdoktorander, speciellt de som inte bor iUme, inte nns p plats innan disputatio-nen.

Utvrdering av EMGInstitutionen fr ekologi, milj och geove-tenskap har anhllit om extern utvrderingav forskningen vid Ekologi, milj och geo-

vetenskap (EMG) och andra institutioneroch enheter vid Ume universitet medforskning i EMG:s grnsomrden.

Rektor har beslutat att tillstta en ex-tern utvrderingsgrupp med mlsttningenatt ge frslag p hur den ekologiska forsk-ningen vid Ume universitet ska kunnafortstta att bidra till utvecklingen av denekologiska vetenskapen p den internatio-nella arenan.

Inrttande av gatekeeping-funktionRektor har beslutat att inrtta en gate-keeping-funktion frn och med den15 augusti 2009. Syftet r att minimerauppdrag, uppgiftshmtande och uppdragsom gr ut ti ll fakulteter och institutioner.S lngt som det r mjligt ska uppgifter

hmtas ur centrala system. Funktionen skakoordinera uppgifter som nd behver gut till fakulteter och institutioner samt kva-litetsskra vissa dokument som gr in till

rektor fr beslut. Gatekeeping-funktionenbestr av era bestndsdelar, d.v.s. denutgrs av era personer och enheter.Universitetsdirektren, kanslicheferna ochplaneringsenheten ingr i gatekeeping-funktionen.

Ny centrumbildning fr milj- och natur-resursekonomiI samarbete med SLU har en ny centrum-bildning Centrum fr milj- och naturre-sursekonomi inrttats. P engelska hetercentrumbildningen Center for Environmen-tal and Resource Economics, frkortadCERE.

Nya engelska benmningarKonstnrligt campus ska ha benmningen

Ume Arts Campus. Konsthgskolans eng-elska benmning ndras till Ume Acade-my of Fine Arts.

FRN OMVRLDEN

Psykologmottagningen vid Ume univer-sitet kan bli framstende utbildningsmiljPsykologmottagningen r tillsammansmed Arkitekturskolan och skolan fr data-vetenskap och kommunikation, bda KTH,de utbildningsmiljer som kan f Hgsko-leverkets utmrkelse Framstende utbi ld-ningsmilj 2009.

Det skulle vara oerhrt roligt om Psy-kologmottagningen fr utmrkelsen. I sfall har Ume universitet tilldelats en varjer sedan utmrkelsen infrdes 2007. Dck dvarande institutionen fr historiskastudier den, och i fjol Designhgskolan, s-ger prorektor sa Bergenheim.

Hjning av studiemedlenRegeringen freslr i budgetpropositionenfr 2010 en hjning av studiemedlen. Frn

och med 1 januari 2010 hjs studiemedlenmed cirka 430 kronor i mnaden 40 kro-

nor bidrag och 390 kronor ln. Frn den1 januari 2011 hjs dessutom fribeloppet frstudenter med cirka 30 000 kronor.Klla: Utbildningsdepartementet

Lkarutbildningen byggsut fr fjrde ret i radRegeringen freslr i budgetpropositionenfr 2010 att lkarutbildningen byggs ut,och antalet nybrjarplatser kar med30 nsta r. Lkarutbildningen kommeratt ha kat med 165 platser nr satsningenr fullt genomfrd r 2015.

De nya platserna delas mellan Uppsalauniversitet och Linkpings universitet.Klla: Utbildningsdepartementet

Studieavgifter fr utlndskastudenter infrs 2011Regeringen freslr i budgetpropositionenfr 2010 att utlndska studenter som villutbilda sig i Sverige ska betala en avgift.

Frslaget innebr att utlndska studen-ter (frn lnder utanfr EES-omrdet) frnoch med hstterminen 2011 ska betala frutbildningen. Avgifternas storlek bestmsav universiteten och hgskolorna sjlva.

Infrandet av avgifter kommer att kom-bineras med ett stipendiesystem. Rege-ringen avser terkomma med alla detaljeri en srskild proposition senare underhsten.Klla: Utbildningsdepartementet

8/3/2019 Aktum 2009, nr 5

4/24

4

Frn och med rsskiftet konkurrerar universi-teten om statliga anslag till forskning. Genomatt konkurrensutstta fakultetsmedlen vntasforskarnas motivation och universitetens pro-duktivitet ka. Men kritiker menar att det kom-mer att styra forskningen till likriktning.

-lektuella mngfalden och leder till spjutspets-satsningar. En risk med systemet r att smmnen sls ut, sger Nicklas Hllen, doktorandi engelska vid Ume universitet.

Den starkaste invndningen mot systemethandlar dock om svrigheten att verhuvudta-get mta kvaliteten p forskning utan att

Kampenom fakultets-medlenI kristid tycks alla vara verensom att man ska satsa p ut-bildning och forskning. Ochregeringen skjuter till femmiljarder extra. Men helaforskarsamhllet jublar inte.Pengarna ska nmligen fr-delas i konkurrens, ngot somkan bli frdande fr de smmnena.

samtidigt styra forskarna i onskade riktning--

sistent p sociologiska institutionen, ser ensdan risk.

Forskare lr sig snabbt att frhlla sig tillde olika incitamenten men det gr inte ndvn-digtvis forskningen bttre. Det kan utgra ett

-mera antalet publikationer n att efterstrvahg vetenskaplig kvalitet, sger han.

kan forskare som vill kamma hem fakultetsme-del se till att f externa medel. Systemet r

Malin Rnnblom, statsvetare och universitetslektorp Ume centrum fr genusstudier och PerWisselgren, idhistoriker och forskarassistent psociologiska institutionen, menar att det nns riskermed det nya systemet.

8/3/2019 Aktum 2009, nr 5

5/24

5

nmligen konstruerat s, att om en forskare beviljas pengar frn till exempel EU: s struk-turfonder fr universitet ven extra fakultets-medel.

Forskning styrs av kravp mtbara resultatMalin Rnnblom, statsvetare och universitets-lektor p Ume centrum fr genusstudier, har

Hon menar att forskningen lnge har styrts av krav p mtbara resultat.

r god forskning. Det blir ltt mycket av ett spel,man ska referera rtt och frhlla sig till dens kallade forskningsfronten. Att lra oss speletsregler bde nr det gller att skriva anskning-ar p rtt stt och att publicera p rtt stt taroerhrt mycket tid, tid som kan anvndas tilldet vi r hr fr, nmligen att forska.

Malin Rnnblom r kritisk till att det harlg status att skriva bcker inom akademin,srskilt bcker dr forskare skriver tillsammans.Sjlv deltog hon i ett nyligen avslutat skrivpro- jekt tillsammans med fem andra forskare. Re-

sultatet, Historien om F motstnd och fan-tasi, gavs ut i hstas.

Det r bland det hftigaste intellektuella jag gjort. Vi utvecklar metoder och teorier menCV-mssigt r den inte vrd srskilt mycket.

Prestationskraven skruvas uppMalin Rnnblom upplever det som ett problematt prestationskraven inom den akademiska vrlden har skruvats upp s att de kollektiva

lngre tid att lsa och kritisera varandras texter.

Dessutom tvingas man ibland vlja bort forsk-ningsprojekt som tar tid.

De hr konkurrensreformerna gr att folk brjar publicera samma grej med lite olika tvistp olika stllen, det r det mnniskor blir brap. Att tnka nytt tar ju tid!

Malin Rnnblom tycker dock att det r vik-tigt att vi inte frleds att tro att det gamla sttetatt frdela fakultetsmedel var det bsta.

Jag har arbetat p Ume universitet sedan1992 och jag kan inte sga att jag har en klar bild av hur de frdelades frut. Jag tror attmnniskor behver vara trygga fr att prestera bra. Men jag tycker inte att man ska kunna slsig till ro och gra vad som helst utan att det

-skinligt men jag tror inte att folk blir bttre av att utsttas fr konstant konkurrens.

Viktigt att frmedla resultat

-

-komnar han att det uppmuntrar svenska fors-

kare att frmedla sina resultat och frmedladem till de internationella forskarsamhllet.

Fr ett litet mne kan det vara extra viktigtatt vidga de internationella kontaktytorna. Som

forskningen blir bttre av att granskas externtav oberoende kollegor som inte samtidigt rens vnner. Dessutom riskerar man i ett s litetsamanhang att hamna i beroendestllning till varandra vid exempelvis tillsttning av tjnster,

Arbetsbrdan karUniversitet bestr trots allt av mnniskor. Mn-niskor som inte vgar kritisera kollegan fr hrt,som tvlar mot varandra, dunkar varandra iryggen och hjlper varandra. Universiteten rmed andra ord arbetsplatser. I takt med attkonkurrensen hrdnar mellan universitetenriskerar ven forskarnas arbetsbrda att ka.Nicklas Hllen r fackligt aktiv och menar attforskare inte behver motiveras till att gra sitt jobb genom att konkurrensutsttas. De behverhelt enkelt f en rimlig arbetssituation.

Humforskare vljer inte bort forskning,de hinner inte! Humanistiska forskare r inte bara forskare utan de r oftast anstllda somlektorer, vilket innebr att de lgger mycket tidp undervisning. Nr kraven p mtbara pre-stationer kar kommer endast de forskare sompublicerar sig i rtt tidskrifter att f forsknings-timmar. Det i sin tur kommer att leda till attmnniskor kommer att arbeta en strre del av dygnet fr att verleva i konkurrensen. Ska man vara riktigt konspiratorisk s r detta ett sttatt ka universitetens produktion utan att be-tala fr mnniskors arbetstid.

I lgkonjunkturens Sverige r det begripligtatt regeringen r mn om att kvalitetsskra de verksamheter de frser med stora summorpengar. Det blir ocks extra viktigt fr medbor-garna att f insyn i hur deras skattepengar an-

risken att forskare brjar prioritera sina egnapubliceringstal och karrirer hgre n att stl-la nya kritiska frgor.

Text: Evelina FredrikssonBild: Mattias Pettersson

8/3/2019 Aktum 2009, nr 5

6/24

6

De konkurrensutsatta fakultetsmedlen frdelasefter olika kvalitetsindikatorer. Den mest om-

-metri betyder egentligen att mta och rkna bcker men det handlar snarare om att rkna vetenskapliga artiklar och mta deras kvalitet.

men i det hr fallet har man bestmt att enartikel rknas om den publiceras i ngon av de

Science. Sedan mter man artikelns genom-

slagskraft genom att rkna hur mnga gngerden citeras av andra forskare. Att rkna cite-ringarna r viktigt eftersom det hindrar fors-kare frn att kompromissa med kvaliteten frkvantitetens skull, menar Ulf Sandstrm, bib-liometriker vid Linkpings universitet somdesignat det nya systemet.

Sverige r ett av de frsta lnderna i vrl-den med att anvnda citeringar p det hr st-

publikationer gr att systemet r mycket svrtatt manipulera. Vi lper inte risken att fors-

kare ska brja tokpublicera sig i lgciteradeeller lgstatus-tidskrifter sger han.

Godtycklig bedmning

-

p Ume universitet, tycker att det r problema-tiskt att detta fretag fr avgra vad som rknassom god forskning.

Det r godtyckligt vad som kommer med,till exempel r norsk Historisk tidsskrift medmen inte svensk Historisk tidskrift. Det r dock framfr allt konstigt att svenska regeringen sgeratt forskare ska skriva endast det som publicerasi de tidskrifter som ett kommersiellt fretag har valt ut.

Fredrar norsk modell-

ver vad som rknas som vetenskaplig kvalitet.

Att mta kvalitetmed si ror

De norska forskarna har delat in tidskrifter ochfrlag i tv grupper. Grupp tv ger mer pengaroch grupp ett mindre. Indelningen grs utifrn vilka tidskrifter och frlag som forskarna anserhlla den hgsta kvaliteten. Genom att grap det sttet lyckas man ven tcka in mer av den samhllsvetenskapliga och humanistiskaforskningen. Ett annat skl till att mnga hu-manister uppskattar det norska systemet r att bcker rknas. I det svenska systemet frblir bckerna helt osynliga ven om det ligger mer

arbete bakom en bok n bakom en artikel.Ulf Sandstrm r medveten om kritiken.

Men han tycker att den r verdriven. Forskare behver inte avst frn att skri-

va bcker fr att skriva artiklar. Det r fulltmjligt att publicera bokens kapitel som artik-lar, sedan verstta dem till svenska och sttasamman dem till en bok. Det skulle till och medleda till att bckerna blev bttre eftersom pu- bliceringen alltid fregs av att en expertgruppgranskar texten.

Text: Evelina Fredriksson Foto: Gsta Wendelius

Publish or perish var ett uttryck i den akademiska vrldenredan p 1970-talet. Men frn och med i r s ligger det mersanning i det n tidigare. Uttrycket har till och med ftt ensvensk versttning, publicera eller pulveriseras.

8/3/2019 Aktum 2009, nr 5

7/24

7

lrare som inte har yrkeserfarenhet frn fretagoch industrier ska f mjlighet att frkovra sigutanfr universitetet.

Vi vill ge vra ingenjrsstudenter s myck-et kontakt som mjligt med deras kommande

yrkesroll. Lrarna r en viktig kontaktyta ochtanken r att deras nyvunna kunskaper skaterspegla sig i vr ingenjrsutbildning, sger

-niska hgskolan.

Halva arbetstidenFredrik Georgsson, programansvarig fr civil-ingenjrsprogrammet i teknisk datavetenskap,har under vren tillbringat halva sin arbetstid

Jag har aldrig jobbat utanfr akademienoch knde att jag ville veta mer om vad som

vntar vra studenter. Fr att bredda mig valde jag ett stort fretag som arbetar utanfr mitteget forskningsomrde och dr mnga av vrautexaminerade studenter r anstllda, berttarFredrik Georgsson.

-

varuutveckling fr telekomindustrin. Nr ettfel upptcks i mjukvaran rapporteras detta viaen felrapport. Alla felrapporter sparas sedan ien databas. Nr det kommer in nya felrappor-ter s hnder det ofta att programmerarna kn-ner igen felet och letar bland gamla felrappor-ter fr att se om det kan vara s att felet redanr lst. Fredrik Georgssons uppgift har varit attse om det skulle vara mjligt att med hjlp av ett expertsystem kunna hitta gamla felrappor-ter som lst problemet.

Morgondagens civilingenjrer Det har varit vldigt fascinerande att frsthur komplexa mobiltelefonisystem r. Numerar det med vrdnad jag plockar upp mobiltele-

-tet.

Det har varit nyttigt att f en utomsten-des perspektiv p vrt arbete och vrt arbets-stt. Fredriks kompetensutveckling r ett na-turligt steg i vr strvan att vidareutveckla vrtsamarbete med universitetet. Som ett av de

vrde i att bidra med vr bild av vilken kompe-tens vi grna ser att morgondagens civilingen- emot ett fortsatt samarbete. Redan i hst kom-mer vi att starta ett mindre projekt med syfteatt studera infrandet av en srskild typ av

sger Irina Fllstrm, som r ansvarig fr kon-takter mot universitetet.

Frst hur andra tnkt

bland annat insett att studenterna mste f lrasig mer om hur de ska frvalta en frdig pro-dukt.

Vra studenter utvecklar mycket nytt, meni industrin fr man ofta en trasig produkt iknet. D gller det att kunna stta sig in i hur

ngon annan har tnkt.Han betonar att civilingenjrsutbildningen

mste bli mer ppen fr att industrin arbetarefter andra villkor n universiteten och att vil-ket stt som r bst beror p situationen. I fre-tagen mste systemen vara enkla och kunna

Fler gstfrelsare

- vetenskap arbetar lrarna aktivt med att allakurser ska innehlla inslag frn nringslivet.

-relsare som kan stta in kursen i ett strresammanhang. D r ocks andra frdighetern de rent tekniska betydelsefulla. Det kanhandla om vikten av social kompetens och omhur det fungerar att arbeta i grupp.

Jag hoppas att vra studenter ska bli btt-re frberedda fr en yrkeskarrir och att detska g snabbare fr fretagen att lra upp dem,sger han och tillgger att han verkligen rekom-

i nringslivet.

-nor fr till de lrare som vill kompetensutveck-

-sierar resterande del. Hgskolan arbetar p

fadderfretag och gstfrelsningar frn n-ringslivet, och dessutom genomfr de ofta stu-dentprojekt och examensarbeten i samarbetemed fretag.

Text: Karin WikmanBild: Mikael Lundgren

Lrare breddar sinkompetens i nringslivetStudenter behver en aktuell koppling mellan sin utbild-ning och sin kommande arbetsmarknad. Drfr bidrarTekniska hgskolan med ln till lrare p ingenjrsutbild-ningarna som vill kompetensutveckla sig i nringslivet.

Fredrik Georgsson, programansvarig fr civilingen- jrsprogrammet i teknisk datavetenskap, Jan-OlovEriksson, platschef p Tieto i Ume, och IrinaFllstrm, ansvarig fr kontakter mot universitetetp Tieto, ser fram emot fortsatt samarbete.

8/3/2019 Aktum 2009, nr 5

8/24

8

SUHF, Sveriges universitets- och hgskolefr- lrostena och fann att kostnaderna berknadesmycket olika p olika hll, vilket gr avdragen

Ume universitet har t.ex. hittills dragit enschablonkostnad om 12 procent fr universi-tetsgemensamma resurser direkt nr anslagetkommit, medan andra lrosten gjort p andrastt.

Universiteten r skyldiga att ha full kost-nadstckning ven fr externa bidrag, s attven forskningsprojekt r med och betalar fr

stdverksamhet i form av ledning, utrustning,

Ragnarsson.Detta har upplevts problematiskt fr ngra

strre stiftelser och fonder, som haft inskriveti sina statuter att insamlade medel enbart franvndas fr forskning och inte fr kostnaderfr ledning och administration.

Ny gemensam modell

att infra en ny modell. Det man vill uppn

r dels att alla lrosten ska anvnda samma berkningsgrunder, dels att tydliggra vilkakostnader som tas med och drigenom frhopp-

-strckning.

Ett exempel r lokalkostnader, som tidi-gare ingtt i overheaden, men det r ju egent-ligen ingen administrativ kostnad utan ngotsom behvs fr nstan all forskning och drfr

Nytt blir ocks att hela bidraget gr direktut till forskningsprojektet, och att man dr drarkostnader fr till exempel personaladministra-

tion, forskningsadministration, lokaler medmera. Mer pengar till institutionerna allts,men ocks mer kostnader p institutionsniv.

kad tydlighet, minskad exibilitet Det leder nog till strre tydlighet om vart

medicinsk fakultet. Det blir mer uppenbart vad man betalar

fr, och det kan leda till rationaliseringar ellertill att man lr sig arbeta smartare. Men detpverkar ocks hur vi kan organisera arbetet

och ledningen, och det r nog s viktigt ur mittperspektiv om vi fr icke nskvrda styref-fekter.

institutionen fr ekologi, milj och geoveten-

minskar. Jag kan frst att det r otillfredsstl-

lggs p en schablonavgift fr overhead p varje projekt. r det verkliga kostnader eller bara slentrian? S lngt r tanken god. Men attg hela vgen och bara belasta projekt med

faktiska kostnader r rent ogrligt p en insti-tution dr vi knappt kan rkna antalet personer

delar personal och lokaler, eller samma projekt

Som exempel ppekar hon att man i en bud-getprocess, lngt innan man vet hur mngaprojekt man tar hem, inte vet om ett, tv ellertio projekt ska dela p kostnader fr adminis-tration och lokaler som man rimligen bokari frvg och i bda fallen har lng uppsgnings-tid fr.

Nytt stt attredovisa

externa medelFlera privata forskningsnansirer har lnge efterlyst en tydligareredovisning av de administrativa kostnader som belastar forsk-ningsprojekt. Olika universitet och hgskolor har gjort detta polika stt, utan tydliga principer, men frn rsskiftet 2009/2010ska en gemensam modell infras.

8/3/2019 Aktum 2009, nr 5

9/24

9

variera kraftigt mellan ren, inte minst fr osssom har en del av verksamheten utomhus ochsdan berrs inte alls av detta.

Stora skillnader mellan institutioner

ut samma schablon fr stdverksamhet fr forsk-ning som fr grundutbildning, men att man nusett att administrationen fr utbildningen r merkrvande. I framtiden blir det allts relativt settlgre uttag fr forskningsprojekt.

Detta r allts inget stt att hja avgif-

terna generellt, totalt sett ska uttaget vara det-samma. Den nya modellen kan givetvis sl liteolika mot enskilda institutioner.

Ett fall dr det blir svrt att skipa omedelbarrttvisa gller de storinstitutioner dr mycketav administrationen skts p enheter/avdel-ningar nivn under institution.

Det kan nog bli spnningar mellan institu-tioner, eftersom olika delar inom storinstitutio-nen kan ha olika andel forskning och utbildning,och olika mycket stdpersonal, men nu ska be-

Eftersom kostnaden fr stdverksamhet lggs

i den nya modellen kan det inledningsvisupplevas dyrt fr sdana institutioner som de-legerat administrationen nedt.

Ett annat slags klurighet r utbildningspro-gram som berr mnga men inte alla institu-tioner och dr det r rationellt att skta admi-nistrationen av gemensamma resurser pcentral fakultetsniv, till exempel lkarprogram-met. Det r d knepigt att lsa detta utan attman fr ver resurser mellan olika utbildnings-program.

Projekt till std fr infrandetNu r det meningen att sdana sttestenar skamalas till smgrus under resans gng. Sedan

-rensgrupper med representanter fr berrdaparter bland annat budgetsamordnare arbetat med den hr typen av frgor fr att grainfrandet s smidigt som mjligt.

En frga som ofta dykt upp handlar omatt detta skapar mer administration. Frst enpuckel vid infrandet, och drefter lite mer n

det varit hittills, eftersom vi haft en vldigt en-kel modell frut. Och det r inget att stickaunder stol med att det blir mer men vi frsamtidigt ett bttre verktyg fr ekonomistyr-

rektor Gran Sandberg. Den nya redovisningsmodellen r nd-

vndig fr att vi ska kunna ha koll p vra ad-ministrativa kostnader. Grundprincipen r att vi ska anvnda s mycket av vra resurser sommjligt till utbildning och forskning. Vi harinte haft full kontroll ver kostnaderna tidi-gare, och det nya systemet ger oss mycket btt-

re mjligheter till det, sger Gran Sandberg.Frhoppningsvis leder detta ocks till en

mer rttvis konkurrens mellan lrostena, nralla kommer att flja en gemensam modell.

gemensamma principer, till exempel om vilkaposter som ska ing i lokalkostnader. Dessutomtrffas de lrosten som har medicinsk fakultetlpande fr att lsa gemensamma frgor och

Text: Michael NordvallBild: Lars Dahlin

8/3/2019 Aktum 2009, nr 5

10/24

10

vgar blanda ihop saker och kategorier som nor-malt inte hr ihop, se verkligheten ur nya per-

spektiv och har modet att ge dig ut p djupt

i Ume.

marknadsfring och lansering av produkter och varumrken. Han har jobbat p vlknda by-rer i London och Holland med multinationella

arbetar idag bland annat med kampanjer frUme universitet.

tnka tillsammans med andra, vara lyhrd, re-ceptiv och dmjuk. De bsta lsningarna skapas

-man och s att sga kokas i samma gryta, me-

Vga bryta mnster! Bryt mnster och vga satsap det du sjlv tror p, var bud-

skapet frn kreatren PeterViksten och coachen MonikaSundell vid ett seminarium frkvinnor inom Ume universitet,SLU och Norrlands universitets-sjukhus, arrangerat av UminovaInnovation.

Mod och gott sjlvfrtroendeMonica Sundell arbetar som coach inom per-sonlig utveckling. Hon har tidigare varit arbets-terapeut inom psykiatrin men har nu tagitsteget till att starta egna fretaget Sundell utveckling.

Att bli egen fretagare krver mod, gottsjlvfrtroende och kraften att vga ta steget.Fr att lyckas med det mste du skapa dig enmlbild, du mste veta vad du vill uppn, ochdu mste ta hjlp av andra, mnniskor med er-farenhet, kunskap och djupa insikter. Ensam r

Text: Stefan Lybeck

NGRA AV HSTENS EVENT

CullbergbalettenLrdag 10 oktober, kl. 12:0016:00Bildmuseet. Soa Jannok Onsdag 14 oktober, kl. 12:1012:50Ljusgrden, Lrarutbildningshuset. Sirqus AlfonFredag 16 oktober, kl. 19:00Aula Nordica. OBS, biljetter:www.umu.se/kulturpacampus

Ann HeberleinTisdag 3 november, 12:0013:00Aula Nordica.

Stockholm Jazz OrchestraTorsdag 26 november, kl. 12:1012:50Ljusgrden, Lrarutbildningshuset.

Prenumerera p nyhetsbrevet! 30 ri statenstjnst?Har du arbetat 30 r i statenstjnst, hr d av dig till MonaLundgren vid lneadministra-tionen.

som r berttigade till utmrkelsen Frnit och redlighet i rikets tjnst r i fullgng.

-gng, frklarar Mona Lundgren.

De som fr utmrkelsen i r ska ha

samlade uppgifter fr universitetets an-stllda om anstllningar vid andra stat-liga myndigheter.

Drfr r det viktigt att den enskildeindividen sjlv medverkar i vr kartlgg-ning.

Om du uppfyller kraven, hr snarast

e-post: eller till din lneadministratr.

Text: Stefan Lybeck

Kultur p campus levererar gratis kultur till studenter och personalvid Ume universitet, varje vecka. Hll dig uppdaterad genomatt prenumerera p nyhetsbrevet! www.umu.se/kulturpacampus

Bild: Urban Jrn 2008/leStudio

8/3/2019 Aktum 2009, nr 5

11/24

11

tar ett gemensamt och samlat grepp p univer-sitetets utbildningar, vilket r oerhrt viktigt

som ocks r projektets uppdragsgivare.

Ett av dem r kurs- och programutvrdering.Fr att f en s bra uppfljning som mjligt ochkunna fnga upp bra och dliga exempel skautvrderingar innehlla tre niver: en gemen-

programniv.

Ger vgledningDen universitetsgemensamma delen kommeratt best av tre frgor som handlar om hur stu-denterna upplever att de har bemtts, vilkenkvalitet de tycker att kursen har hllit och hurstor arbetsinsats de sjlva har lagt ner.

Svaren p frgorna innebr inte att vikommer att kunna dra ngra lngtgende slut-satser, men de r viktiga fr att de kan ge ossindikationer och varningssignaler om ngot

En gemensam och vergripandesyn p utbildningskvalitet

KVUL-projektet hllerp att g i mlDen universitetsgemen-samma delen av kurs- ochprogramutvrderingarnaoch studentnjdhets-

barometern r i principklara. Frgorna testas nup en grupp studenter ochom allt gr enligt planernakan delar av systemet tasi bruk i november.

Resultaten kommer att lagras i ett centraltsystem och ska kunna plockas ut p institutions-,program- och fakultetsniv.

Hon ppekar att detta ocks r ngot som bde studentkrerna och universitetsstyrelsenefterlyst.

Vi mste helt enkelt kunna flja upp kva-

liteten p alla niver. Systemet ska underlttasammanstllning och uppfljning p och fralla niver.

Alla studenter fr tycka till ven den nya universitetsgemensamma stu-dentnjdhets-barometern r p vg att frdig-stllas.

Den testas just nu av en grupp studenterfr att vi ska vara skra p att frgorna fungerarsom det r tnkt. Den bygger p tidigare un-derskningar, men skillnaden r att denna

kommer att g ut till universitetets samtligastudenter och p s vis ge en mycket tydligare

Studentnjdhets-barometern ska genom-fras vartannat r och behandlas av statistiskainstitutionen.

Delprojekten; individuell studieplan fr utbildning p forskarniv, hanteringsordning isamband med HSV:s utbildningsutvrderingar

och fortlpande kvalitetsarbete innan vi startarett program samt efter utbildning, r alla av-slutade.

Vi jobbar fortfarande med delprojektetfortlpande kvalitetsarbete under utbildningen.Ett antal frslag till delar i ett kontinuerligtkvalitetsarbete samt frslag p en synligare ochfrdjupad terrapportering p alla niver har -heim.

Text: Carina DahlbergBild: Gsta Wendelius

8/3/2019 Aktum 2009, nr 5

12/24

12

Namn: Ann hmanlder: 55 rKommer frn: Altersbruki Pite kommun, Umebo sedan 1980Aktuell: Som frestndare fr Ume cen-trum fr genusstudier och docent vid Insti-tutionen fr folkhlsa och klinisk medicin;enheten fr epidemiologi och global hlsaIntressen: Krsng, joggingrundor

i skogen, sommarhuset i Skne

MNADENS PROFIL

Med genusi centrumarbetslivet krleken till Sydamerika och in-

tresset fr genusfrgor. Dessa bda passioner vcktes tidigt, d Ann engagerade sig i den in-ternationella solidaritetsrrelsen. Engage-manget gav henne mjlighet att resa mycket, bland annat till Sydamerika, dr hon blev medveten om mns och kvinnors olika frutstt-ningar. Sedan dess har hon tervnt till Latin-amerika tskilliga gnger, bland annat inomsin forskning, och just nu hller hon p att slut-fra ett projekt i Ecuador.

i Ecuador har jag gjort en studie kring sexuali-

Hon arbetar med forskningsprojekt i Sydamerika ena

dagen och leder en av Ume universitets mest expansivacentrumbildningar nsta. Det r en utmaning. Men ocks roligt, spnnande och

enormt utvecklande, berttar Ann hman, frestndarefr Ume centrum fr genusstudier, UCGS, och docent vidinstitutionen fr folkhlsa och klinisk medicin.

8/3/2019 Aktum 2009, nr 5

13/24

13

8/3/2019 Aktum 2009, nr 5

14/24

14

MNADENS PROFIL

tet, tonrsgraviditeter och genusbaserat vld i Ecuador. Vi har intervjuat unga tjejer, killar och representanter frn olika myndigheter i ettomrde i Amazonasdjungeln dr tonrsgraviditeter r betydligt vanli-gare n i resten av landet.

Mnga av tjejerna har blivit utsatta fr vld i sin relation, och deges ofta skulden fr onskade graviditeter. De stigmatiseras inom sjuk- vrden och fr ofta inte g kvar i skolan. Vi har ocks haft workshopsdr vi har diskuterat kring preventivmedel och sexualitet. Efter vrt ar- tror jag vore en stor hjlp.

Frdubblat personalstyrkan under ett rUCGS, dr Ann hman jobbar som frestndare p halvtid, bildades

-tenskapligt forum och Genusforskarskolan. Vid starten hade centret tolv anstllda, men sedan dess har det tillkommit sju forskarassistenter, tiopostdoktorer och fyra internationella gstprofessorer.

Vi har haft en god ekonomisk utveckling sedan starten frra ret,och UCGS har blivit en dynamisk, aktiv och spnnande plats att arbetap, berttar Ann. Frutom forskning ger vi kurser i genusvetenskap pgrundniv och avancerad niv. Vrt nsta ml r att inrtta genusveten-

skap ven som ett forskarutbildningsmne.

olika mnesbakgrunder, allt frn medicinare till humanister. Och intres-set fr genusforskning har kanske aldrig varit strre n idag, ngot som Ann mrker i kontakten med vriga delar av universitetet.

Doktoranderna kommer till oss med olika frkunskaper om genus-frgor. Vi stttar dem med bland annat doktorandkurser, seminarieroch internat. ven om de olika fakulteterna har olika lng tradition av genuskompetens och genusintresse s har det blivit en enorm frndringav hur man ser p forskning kring genus och maktstrukturer i samhl-let. Idag ses genusforskningen som ett legitimt forskningsflt, och viknner ett stort std frn universitetets ledningen fr att fortstta verk-samheten.

Stress och missnje inom vrdenInnan Ann hman brjade jobba p universitetet arbetade hon som

Nr man forskar om vrden kommer man helt enkelt inte undan

manlig verordning och kvinnlig underordning.I ytterligare ett forskningsprojekt som hon nu driver studeras stress

och hlsa hos vrdpersonal. Studien, som bygger p enktsvar frn

visar att mnga r missnjda med vrdens organisation och ledarskap.

-nje med arbetet, och andra sidan kn. En stor grupp av kvinnorna somsvarade p enkten tog det strsta ansvaret fr arbetet i hemmet, ochknde sig ocks mer stressade p jobbet.

En betydande del av de medverkande i studien uppger att de hop-pas kunna arbeta fr en privat arbetsgivare inom fem r. Det mste sessom ett misslyckande fr landstinget, menar Ann.

Pitebondska och krsng

det blivit viktigt fr mig att kunna koppla av med ngot helt utan kopp-ling till mitt arbete. Jag har alltid tyckt om att sjunga, framfr allt attsjunga i kr, och nu r tisdagskvllarna med kren heliga fr mig. Ann

dit. Jag trivdes bra ven om jag knappt kunde frst sknskan i brjan.Men jag ville tillbaka norrut, s d hamnade vi hr i Ume.

Ann hman har fullt upp ven i framtiden. Hon tilldelades ett av universitetets karrirbidrag, och inom ramen fr det planerar hon att brja jobba med ett projekt om maskulinitet och vld i Nicaragua.

Text: Elin AnderssonBild: Mikael Lundgren

8/3/2019 Aktum 2009, nr 5

15/24

15

En ny termin med nya stu-denter. En termin nr Umeuniversitet kommer att ligganra max med avseende putbildningsvolym, sannoliktkommer vi att ha 32 000studenter vid rsskiftet. Vi rett av landets strsta ochfrmsta utbildningsuniversi-tet vilket inte bara visar sigi studentantal utan ocksgenom att vi oftast fr brabetyg i Hgskoleverketsutvrderingar.

Hur r det d att kommasom ny student till Umeuniversitet hsten 2009?Frhoppningsvis ganska bra.ven om det r trngt pbostadsmarknaden s hri brjan p terminen s rkommunen och deras bo-stadsbolag Bostadens arbetemed studentbostder ochvlkomnande ett fredmei landet.

Tyvrr nns det sdantsom r mindre bra, nmligenden alkoholkultur som fr-knippas med en del av vl-komstarrangemangen ochspeciellt d nollningarna. I rhar det i vissa fall gtt vergrnsen. Det r fullstndigtoacceptabelt att en del avvra studenter som en fljd

av nollningsaktiviteter ham-nar p akuten med akutalkoholfrgiftning. Att vi skata hand om vra nya studen-ter r en sjlvklarhet. Krer-nas och sektionernas arbeter ovrderligt fr att skapaett bra mottagande. Detmste dock ske med stortansvar annars mste vi sommyndighet agera.

Gran Sandberg, rektor

REKTORNS RUTA aktuellt i bildmuseet

MIESENBERGER

MARIA

8/3/2019 Aktum 2009, nr 5

16/24

16

Nu r det nya kontakthante-ringssystemet Mira igng.

Ett system som r gemen-samt fr hela universitetet.

Hr kan institutioners och enheters samarbetemed exempelvis nringsliv, myndigheter, or-

lagras. Hittills har man p olika hll suttit med

Excelark, hembyggda system eller bara haftalla kontakter i huvudet. Nr de personernafrsvinner av ngon anledning, gr ocks kun-skaperna och relationerna frlorade. Nu kan

allt samlas p ett stlle, s att alla kan dra nyt-ta av varandras kontakter, frklarar projektle-dare Malin Vikstrm, p enheten fr nringsliv och samhlle, ENS.

Det r lite av ntligen fr hennes del, d-

teringen frsenades p grund av ENS omorga-nisation.

Frst ville vi infra ett CRM-system (Custo-mer Relationship Management) fr att under-ltta arbetet inom ENS, men s tnkte vi litelngre och frunderskningen visade ocks att

Nytt system frbttraruniversitetets kundkontakter

det var ett universitetsgemensamt system viskulle satsa p, berttar Malin.

En kvalitetsskringMira kan vara till nytta p mnga stt. Anvn-darna kan ta ut statistik om vilken samverkanman har, om antalet examensarbeten eller

olika kontaktpersoner, se vilka som r intres-serade av forskningssamarbete eller har delta-git i olika arrangemang. Det blir ven ett viktigt verktyg fr fundraisingen som drar igng under

samhllet blir hgre i och med att den hgrahanden vet vad den vnstra gr.

Nr kunder kontaktas av ngon institution,kan de ibland frvnat frklara att de redanpratat med universitet. Fr kunden r Umeuniversitet ett, och man frstr inte varfrolika institutioner eller enheter ringer om sam-ma sak, frklarar Malin.

Professionellt a rssystemSystemet krs nu skarpt och ett tjugotal perso-ner ska utbildas under hsten. Inom ett par r berknas ngra hundra anstllda vara inne.En som testar att anvnda Mira r Susanne

Vikstrm, samverkansansvarig vid fakultetenfr teknik och naturvetenskap.

Jag tycker det r ett lttverskdligt sys-

och vidareutveckla. Mindre justeringar ska skeunder hsten, s att det blir helt anpassat fr just de behov Ume universitet har.

Susanne ser stora frdelar med Mira i detegna arbetet.

Det spar mycket tid, eftersom jag kan graeffektiva skningar infr exempelvis utskick.Dessutom blir kundkontakten bttre, d jag vet vem som varit i kontakt med vem tidigare. Detr ett professionellt verktyg, och det r ingenslump att stora fretag anvnder sig av liknan-de system, konstaterar Susanne.

Samtidigt r det ett levande system som blirdet anvndarna gr det till.

Det r roligt att s mnga r positiva tillarbetsverktyget, men det krver att anvndar-na verkligen fr in de kontakter man haft medfretag och personer, konstaterar projektleda-ren Malin Vikstrm.

Text: Susanne WiklundBild: Annica Hglund

Malin Vikstrm, projektledare fr infrandet avrelationsdatabasen MIRA, r njd med systemetsom minskar dubbelarbete och frbttrarkundkontakten.

8/3/2019 Aktum 2009, nr 5

17/24

17

Det r den mest lrorika kurs jag lst p-

terna.Studenterna lser teknisk fysik med inrikt-

ning mot mtfysik men p grund av f skanden -

tade d programansvarig och kom verens omatt gra ett mttekniskt projekt i samarbete

med nringslivet istllet.Samarbetet gjordes med MoRe Research i

rnskldsvik som arbetar med forskning ochutveckling fr pappersindustrin. De behvdehjlp med att automatisera positionsstyrning-

-ningen manuellt och det var ett tidskrvandearbete. Fretaget har allts haft stor nytta av studenternas insats.

Operatren som sktte maskinen blev rent

och hmta en kopp kaffe, men nu skter ma-skinen nstan sig sjlv. Det knns verkligen kulatt det blev s bra, sger Evelina Eriksson.

Finna sensor

som kunde lsa av pappersdukens position ochsom var tillrckligt liten fr att f plats i maski-nen. De som fanns p marknaden var bdestora och dyra s studenterna tog saken i egnahnder. De byggde en egen sensor speciellt an-passad till fretagets maskiner. Sensorn kopp-lades drefter till en mikrodator som var pro-grammerad s att den gav instruktioner till en

styrmotor. Vi har utvecklats mycket genom att bygga

praktiska arbetet kommer man inte alltid i kon-takt med genom de teoretiska delarna av ut-

Samarbetet med fretaget har varit bdelrorikt och bra fr sjlvfrtroendet.

Att projektet gjordes ute p ett fretaggjorde att det hela blev p riktigt p ett helt an-nat stt n om man lser en kurs. Alla teore-tiska kunskaper vi ftt under utbildningen har

Lrorikt och lyckatsamarbete med fretag

verkligen kommit till anvndning. Nu knner jag mig mycket bttre frberedd fr att graexjobbet p ett fretag och fr att sedan brjaarbeta p riktigt, sger Evelina.

Sjlvstndigt arbete

sjlvstndigt planerat sitt arbete.

Vi har ftt erfarenhet av hur det r att arbeta i projekt. Det r viktigt att man planerartiden noggrant och arbetar mot uppsatta del-ml. Det hela bygger p att samarbetet i grup-pen fungerar. Vi har delat upp uppgifter ochansvar mellan oss, och det har fungerat jttebra,

Under arbetet hade studenterna regelbund-na mten med en kontaktperson p fretaget.Fretaget har ocks frsett studenterna medolika komponenter som behvdes fr att lsaproblemet.

Vi har haft stor frihet och fretaget har visat stort frtroende. De har bara velat att vi

Fyra studenter p civilingenjrsutbildningen i teknisk fysik har lst en annorlunda kurs under vren. De har kombineratteoretiska studier med verklig problemlsning.

skulle lsa problemet och inte styrt hur vi skul-le g tillvga. Nr vi behvt olika komponenterhar vi bara lmnat en lista s har vi ftt de-larna.

En frutsttning fr det lyckade samarbetetr att universitetets programledning varit en-gagerad i projektet. De har bisttt med hand-ledning, utrustning och gett studenterna ett

projektrum dr de kunnat sitta nr de inte varp plats i rnskldsvik.

Min viktigaste erfarenhet frn projektetr att utbildningen har utrustat oss med denkompetens som krvs fr att vi ska kunna ut-rtta ngonting p ett fretag. Det har verkligenstrkt mitt sjlvfrtroende. Det talas ibland omatt civilingenjrsutbildningen leder till att man blir en problemlsare. Det stmmer verkligen,

Text: Evelina FredrikssonBild: Mattias Pettersson

8/3/2019 Aktum 2009, nr 5

18/24

18

--

lnge haft sina lokaler i Aula Nordica och ridag den strsta arrangren av vetenskapligamten i Ume. Nr det var dags att trappa ned -

rad av att ta ver. Jag ger sedan tidigare Nordic Incoming-

nat anordnar konferenser, fretagsresor ochkick off-aktiviteter. Vi har har stor erfarenhetav att anordna allt frn stora kongresser till

Inga strre frndringar

och han pongterar att kunderna kan knna siglika trygga som tidigare.

Ume Congress r ett vlfungerande fre-tag och vi kommer inte att gra ngra radikala

Ume Congressbyter gare

frndringar i verksamheten. Fr att allt ska

jobba inom fretaget fram till jul. Lgkonjunk-

Nej, mnniskor kommer alltid att ha behov av att mtas, oavsett det ekonomiska lget. S jag ser framt med stor tillfrsikt, och med en

modernare it-struktur hoppas jag att fretagetska vxa s att vi kan nyanstlla i framtiden.

Bttre konferensupplevelserUme Congress har specialiserat sig p veten-skapliga mten. Genom att tillfra sina erfa-

nnu bttre konferensupplevelser. Vi anordnar mycket sociala aktiviteter

inom Nordic gsterna kan bde f ka skoter

ge det bsta av tv vrldar fr vra kunder!Text: Elin Andersson

Bild: Mattias Pettersson

Jag mnar inte diskutera sam-verkan i dess formella grunderutan den bristande frstelsenav meningen med samverkan;dess betydelse fr den konkre-

ta verksamheten, dess fljderfr medarbetarnas arbete ochderas vlbennande samt dessvikt fr en hllbar utvecklingoch framtidsplanering. I uni-versitetsvrlden r samver-kansprincipen godtagen sommycket vsentlig. Det handlarom i vilken utstrckning lrare,forskare och andra anstlldareellt kan pverka planeringoch utformning av sitt arbete.Det r ett ansvar som allamedarbetare mste ta. Emel-lertid krver en lyckad samver-kan i frsta hand arbetsgiva-rens tilltro till principen. Dettar en ndvndighet som ar-betsgivare inte har rd attslarva med. En vlfungerandesamverkan innebr blandannat en berikad, frankradoch hllbar planering, menr ocks en garanti fr ett vlfungerande genomfrande.

En personal som knner delak-tighet, knner tillfredsstllelsemed sin arbetsplats och sittarbete. I vardagen nns dock synliga och osynliga, avseddaoch oavsedda, organisatoriskaoch individuella hinder. Ettexempel r informationsdetom planerade frndringarfrn ledningen i olika niver tillpersonalen. Relevant, rtt ochfullstndig information i rtttid, samt interaktionens meka-nismer, kan ha en avgrandebetydelse fr personalens mj-lighet till och knsla av pver-kan. Tyvrr sker detta inte all-tid. Det krvs mod, dmjukhetoch ppenhet, och framfr alltkrvs en djupare frstelse frmeningen med samverkan.

Abdul KadhimFackfrbundet ST

ST

Frn 1 augusti r Krister Andersson gare tillUme Congress, som arrangerar vetenskapligamten och konferenser vid Ume universitet.

8/3/2019 Aktum 2009, nr 5

19/24

19

Svenska Institutet ger350 000 kronor till LennartSpolander vid institutionen

fr svenska och samhlls-vetenskapliga mnen.

- betsprojekt mellan institutionen fr svenskaoch samhllsvetenskapliga mnen, polisutbild-

-

Projektpengartill Lennart Spolander

Uppsala universitetsUmefonds pris till Peter Skldfr sin forskning om nordliga och samiska befolkningsfrhllanden, kultur och historia.

SACO/SULF

Vid det hr laget har kanske de estaav er hunnit bli varma i klderna igenefter sommaren. Drfr vill vi passa patt uppdatera er om ngra av frgornaSacordet str infr under hsten.

Vi kommer att fortstta bist vramedlemmar som behver rd, hjlpoch std. Arbetsmiljfrgor kommeratt sttas i fokus, srskilt med tanke pden kade studenttillstrmningen ochde konsekvenser fr arbetsbrdansom detta fr med sig. De lokala lne-frhandlingarna (RALS) infr revisionen1 januari 2010, innebr ocks ett omfat-tande arbete fr oss.

Ytterligare en frga som vi fortstteratt arbeta med under hsten r imple-

Stroke-pris tillPer Wester

-

delas ut vid Ume universitets rshgtid den

frelsning om sin forskning.Bild: Elin Berge

menteringen av det lokala kollektivavta-let om samverkan som brjade glla1 januari i r. Samverkan ska nu ske plokal niv, d.v.s. p de esta institutio-ner/enheter, och inte bara p fakultets-niv och central niv. Intentionerna medavtalet r att ge medarbetare kat in-ytande nr det gller verksamhetenoch arbetsfrhllanden p den egna ar-betsplatsen, och d r det viktigt attmedarbetarna r aktiva och deltar. V-ren var en inkrningsperiod d institu-tioner ck testa sig fram till en funge-rande modell. Mnga har lyckatskomma igng bra. Fr att lokal samver-kan ska fungera r det dock viktigt attdet nns fackliga arbetsplatsombud p

alla institutioner/enheter. Medarbetarehar sjlva bst knnedom om verksam-heten och drfr r det viktigt att desom fretrder sina arbetskamrater i lo-kal samverkan har insyn i den egnaverksamheten. Drfr behver vi erhjlp att rekrytera er arbetsplatsom-bud. kat inytande p arbetsplatsenbygger p att man engagerar sig i detsom hnder p den egna arbetsplatsen.Ju er medlemmar desto strre r Sa-cos inytande i dessa viktiga frgor.

Charlott Nyman ochHkan Bohman,

Sacordet vidUme universitet

Vad gr Sacordet vid Ume universitet i hst?

sommaruniversitetskurser med teman som-

vil Society, Media, Democracy, and Educationoch Human Rights in Higher Education. ver

-kum, Vitryssland och Ukraina har deltagit.

De tv senaste ren har Lennart Spolander

nrmare kontakter med polisutbildningen,Ume universitet.

8/3/2019 Aktum 2009, nr 5

20/24

20

Universitetets personalchef Johnny Karlsson har gtt i pension och en rekryte-ringsprocess fr att hitta hans eftertrdare pgr. Den processen har blivitmer lngvarig n vi frn brjan planerade. Till dess en ny personalchef nns pplats lser vi chefsfrgan med interna resurser. Frvaltningschef Siv Olofssonkommer att fungera som enhetschef med Ingrid Undn Lindehell som bitrdan-de. Arbetsfrdelningen kommer i huvudsak att vara upplagd s att Siv repre-senterar personalenheten gentemot ledningen medan Ingrid r ansvarig fr detinterna arbetet p personalenheten. Universitetsdirektr Lars Lustig ansvararfr de universitetsvergripande personalpolitiska frgorna.

Ngra exempel p sdana frgor r den stundande lnerevisionen (RALS:en)som Lars kommer att leda tillsammans med Anders Sjstrm, den fortsattaimplementeringen av samverkansavtalet (tillsammans med Ebba Moritz) ocharbetet med det nya arbetstidsavtalet (tillsammans med Anders Sjstrm). Larsfattar ocks tills vidare beslut om dispenser nr det gller att anstlla adjunkter.

Aprop samverkansavtalet vill vi sl ett slag fr seminarierna den 21 oktobermed Partsrdet (rdet fr partsgemensamt std inom det statliga avtalsom-rdet) som kommer att behandla just frgor om samverkan inom Ume univer-sitet. Seminariet vnder sig till dekaner, prefekter, enhetschefer och fackligafretrdare.

Lars Lustig, Siv Olofsson, Ingrid Undn-Lindehell

POU

Ett nytt lokalt kollektivavtal har tecknats mel-lan Ume universitet och de lokala fackligaorganisationerna. Avtalet gller frldraln istllet fr frldrapenningtillgg vid frldra-ledighet. Avtalet gller frn 1 juli i r och ska

tillmpas fr de arbetstagare som har barnfdda frn och med detta datum och senare.Har man barn som r fdda tidigare gller detidigare bestmmelserna om frldrapenning-tillgg.

Det nya lokala avtalet innebr att frldraln

ledighet enligt frldraledighetslagen (inga er-sttningsbesked frn frskringskassan behver lmnas in till arbetsgivaren).

aktuella daglnen p lnedelar upp till basbe---

lnen. -

tuellt/Foraldralon.pdf Ume universitets medarbetare kan vid pla-

nering av frldraledighet kontakta sin lne-administratr fr mera information och hjlp.

Nya regler fr delpensionNya regler fr delpension gller frn och med1 juli i r. Det som i huvudsak frndrats r att

-

-

loneadm/umu_internt/pensionsinformation/

ENSKompetensportfljoch arbetslivskontakterunder studietiden ENS har under mnga r arbe-

tat med anstllningsbarhet rik-tat till studenter, allt frn kurseri karrirplanering till att hittaexamensarbeten vid fretag tillstudenter.

Under hsten 2008 startadevi ett pilotprojekt med fyra ut-bildningsprogram vars studen-ter under hela utbildningstidenfr dokumentera sin kompetensoch koppla den till arbets-marknaden. Metoden byggerp att under studietiden ge stu-denter frstelse fr och insiktom sin kompetens och hur denkan anvndas inom en bred ar-betsmarknad. Kompetensport-fljen innehller dokumentationav kompetens, utbildning frlrare och studenter samt ar-betslivskontakter.

Studenterna kompetens do-kumenteras i en kompeten-sportflj som bygger pBlooms taxonomi, att omstta

kunskaper till frdigheter. Vi ut-bildar lrare fr att de ska fr-st metoden samt kunna hand-leda studenterna. Vi hllerocks utbildning fr lrare ochstudenter om hur arbets-marknaden fungerar, vi gerverktyg fr omvrldsbevakningsamt skapar frutsttningarnafr att karrirplanering ska gsom en rd trd genom helastudietiden. Det ingr ocks ar-betslivskontakter under helastudietiden genom studiebe-sk, mentorskap och mjlighettill praktik, case och examens-arbete vid ett fretag.

Under hsten 2009 har viutkat till elva utbildningspro-gram som arbetar med kompe-tensportflj under studietiden.

Cecilia Stenberg

Nytt frldraledighetsavtal

8/3/2019 Aktum 2009, nr 5

21/24

21

--

-

frsta gngen och kommer att delas ut vartannat r.

Bild: Mattias Pettersson

Baltics samverkans-pris med entreprenr-skapsinriktningtill Tor Ny

Slink-in p UPCFredag 6 november r det premir fr Slink-in p UPC. Kom och pra-ta universitetspedagogik med oss och andra kollegor! Ta med dina pe-dagogiska tankar, funderingar och frgor. Hr kan du ocks bolla ider,f handledning och std i till exempel kursutveckling, Cambro och pe-

dagogisk meritportflj. Efter verenskommelse med kursansvarig kandu ven komplettera restuppgifter frn vra kurser och verkstder. Vihller till i vr kurslokal MC 343 (MIT-huset) mellan kl. 13 och 15 alla fre-dagar framver. Vlkomna!PS. Sjlvklart bjuder vi p ka e!

Slink In at the Centre of Teaching and Learning (UPC)Friday the 6th of November is the date for the grand opening of UPCsSlink In. Bring along your pedagogical thoughts, questions and ideas.We can o er support and help in areas such as Cambro, Teaching port-folios, Course design, etc. It will also be possible for you to completetasks from previous courses and workshops, ask questions, share ideasor discuss problems. You will nd us in room MC 343 in the MIT Buil-

ding every Friday 1 pm to 3 pm. Welcome!P.S. The co ee is on the house!

UPC

8/3/2019 Aktum 2009, nr 5

22/24

22

Call for contributors! Are you a faculty or sta member with an international perspective? We welcome you to share yourthoughts in an upcoming Aktum English Page. Please send an e-mail to the editor: .

WORDS FROMTHE VICE-CHANCELLOR

ENGLISH PAGE

that are not as positive, such as the alcoholculture that is associated with some of thewelcome events, especially with new students(nollningar). This year, it has gone beyond thelimits in certain instances. It is completely un-acceptable that some of our students haveended up in the hospital emergency roomwith acute alcohol poisoning as a result of

these orientation week activities. It is a giventhat we should provide care for our new stu-dents. The e orts of the student unions andsections are invaluable in creating a good re-ception. However, it must be done with greatresponsibility; otherwise we will have to takeaction as a government authority.

Gran Sandberg Vice-Chancellor

A new academic term with new students.A term in which Ume University will beapproaching the maximum in regards to edu-cational volume, and we are likely to reach32,000 students by year end. We are one of the nations largest and leading universities of education, which is not only reected in stu-dent totals but also because we often receive

high assessment marks from the NationalAgency for Higher Education. So what has itbeen like to arrive as a new student at UmeUniversity in autumn 2009? Hopefully, it hasbeen quite good. Even if the housing marketmay be tight at the start of the term, the ef-forts of the municipality and its housing cor-poration Bostaden with student accommoda-tions and welcoming are a great example inthe country. Unfortunately, there are things

Christer Fuglesang does it again!In mid-September Space ShuttleDiscovery landed at the Edwards AirForce base in California bringingSwedens astronaut Christer Fugle-sang back to Earth after his secondspace mission to the InternationalSpace Station. While there heperformed two space walks, whichtogether with the three that heperformed on his previous spacemission in 2006 make him theEuropean with the most experienceof space walks.

-tribute to the completion of the InternationalSpace Station, the largest man-made structure

of the station is a high priority. Once completed,the only way to get there will be on board theRussian Soyuz spacecraft, which is launchedthe old-fashioned way atop a rocket. Mean- while a new rocket Ares is being developedin the United States that will be topped by theOrion crew vehicle. It is planned that the new system will not only take astronauts to thespace station, but will even be used for missions

is returning to a focus on launching astronauts

with rockets. Meanwhile there are pioneeringcompanies around the world trying to commer-cialize space travel for private individuals with vehicles of various designs. Spaceport Sweden

-den the prime European launch site for space

back to the time of Apollo and a well-developedtourist industry the chances of success arehigh.

However, the local space environment aroundthe Earth is a hazardous place. Radiation levelsare higher than on the Earths surface andChrister Fuglesang has been illustrating that

-monstrator that measures cosmic rays, which

is a form of radiation originating in outer spa-ce. Cosmic rays are dangerous but have low intensity. Another source of radiation in space

intense radiation without warning the level of which can be potentially life-threatening forastronauts, especially if they are making a spa-ce walk, since a space suit does not give as muchprotection from radiation as the walls of a spa-cecraft. In fact there was such an outburst from

last missions to the Moon, and there has beenmuch discussion of what might have happenedif there had been Apollo astronauts on the Moon when that event happened. Since a mission to

Mars can take up to three years new and inge-nious methods of protecting astronauts fromspace radiation must be developed.

In addition space is becoming more andmore polluted with rubbish that the human race

is leaving there, especially around the Earth. A large piece of a European rocket launched in

one of Christers space walks in September.Earlier this year two satellites crashed whileorbiting Earth spreading hundreds of pieces of debris into Earth orbit. Despite the hazards of space travel Christer is now safely back on the

Swedish astronaut book and pay for his or her

aboard a space plane owned by a private com-

Text: Dr. Carol Norberg, September 2009

I m a g e : E S A / NA S A

8/3/2019 Aktum 2009, nr 5

23/24

23

Skicka din korsordslsning till Aktumredaktionen senast torsdag den 5 november 2009.Den frst ppnade rtta lsningen vinner ett presentkort p 250 kronor frn Akademibokhandeln.

Namn __________________________________________ Arbetsplats ______________________________________

NST SIST

8/3/2019 Aktum 2009, nr 5

24/24

Avsndare:Ume universitet901 87 Ume B

MNADENS KSERI

Posttidning

-digare tnkt p och som har potential att bli en storsljare. Vr utmaning

ligger i att se igenom problemen, att se problemen som en frkldd mj-lighet och att gra ngot av den mjligheten.

en ny marknad med oanade mjligheter att utveckla nya tjnster och

r olagligt, men hll med om att det medfrt mjligheter fr den somhakat p trenden att tillhandahlla musik p ett nytt och innovativt stt. r det ngon som tror att vi har sett den sista innovationen nr det gl-

fall.Nordic walking, stavgng, r ett exempel p en produkt som vl f

kunde frutse framgngen fr. Och vem kunde i slutet av 1992, nr detfrsta sms:et skickades, tro att vi i Sverige 15 r senare skulle skicka

ett samarbete med blandade kompetenser fr att n ut med innovatio-nen. Och begreppet innovation kan beskrivas som en verraskandelsning med betalande kunder.

En innovatr r inte ndvndigtvis en distr medellders man i vit

Innovatren, det r du och jag.Den eftergymnasiala utbildningsnivn bland Vsterbottens invnare

r landets tredje hgsta och Ume kommun lanserar sig under varumr-ket Vill mer och hyllar ledord som nytnkande, ppenhet och mjlig-

heter. Drfr ska vi vara p trna och utmana vra kollegor och ut-

-mulerar vi nytnkande och d r vi redan en bra bit p vg.

sttta just i r. Antar du utmaningen?

Barbro Renkel, affrscoachUminova Innovation AB

Utmana dig sjlvBi l dM a t t i a sP e t t er s s on

Documents

Aktum 2009, nr 5