Aktum 2008, nr 4

8/3/2019 Aktum 2008, nr 4

1/24

AktumNy ledning p plats

Universitetets nya ledning

presenterar sig.

Sid 9

Facebook p jobbet?

Kan man logga in under

arbetstid?

Sid 16

Aktuellt vidUme universiteOktober4/2010

En kreativ arbetsplats

Aktum besker Unimeg

hr konstrueras det mesta.

Sid 6

UmU-datorn

en standardiserad

datorarbetsplats.

Sid 15

Peter Skld

orskar omdet samiskaSid 12

8/3/2019 Aktum 2008, nr 4

2/24

2 Aktum Oktober 4/2010

Ny i det kreativa rummet

Som nygammal vikarierande redaktr fr Aktum och webbredaktr fr anstlldawebben r jag

glad ver att ter ha min arbetsplats p universitetet. Att ha inspirerande och meningsfulla ar-

betsuppgifter, skojiga och ambitisa arbetskamrater och att benna sig i det kreativa rummet

Ume universitets campus r en otrolig frmn.

Efter mnader av grvande och planerande str campus nu kanske vackrare n ngonsin och

mnga sker sig till det centrala campusrummet vid dammen (sid. 3) en plats som ftt ett rejlt

lyft med trbroar, bryggor, bnkar och nyplanterade vxter och trd. I r har septembersolen

vrmt lite extra och vlkomnat studenter frn nr och fjrran. Just mottagande och introduktion

r viktigt. Det pongterar ocks universitetets nya personalchef Yvonne Andersson (sid. 18). Hur

du blir mottagen p din nya arbetsplats avgr hur du kommer att trivas och hur snabbt du kan

gra ett bra arbete. Vi har alla ett ansvar att gra en bra introduktion fr vra nya arbetskamra-

ter, sger hon.

Ocks Lena Gustafsson r ny i sin roll som Ume universitets rektor. I sin krnika (sid. 17)

berttar hon om vilken riktning hennes ledarskap kommer att ha och om hur kreativa miljer

skapas genom att olika frmgor vrdestts och fr utvecklas i strsta mjliga harmoni.

I brjan av september beskte jag Kultur p campus. (sid. 20). Tv charmiga och skickliga

cirkusartister roade vid lunchtid mitt p campus och pltsligt formerades en glad och verraskad

samling studenter och anstllda. Hr hrdes skratt och utrop nr artisterna gjorde halsbrytande

saltomortaler. Ja vi blev alla upprymda och hr uppstod mten, fr vi hade en stark gemensam

upplevelse, och jag tnker att det r en frmn att ha en arbetsplats dr det nns s mnga mj-

ligheter till kulturmten och fr all del kulturkrockar ocks. Dr ett hgt tak gr mnga uppfatt-

ningar mjliga, vilket kan vara bde irriterande och besvrligt men som p sikt nog ger bde insiktoch kunskap.

Det r klart att det kr ihop sig ibland ocks hr; med krnglande inloggningar och datasys-

tem, med verfyllda mteskalendrar, mlsttningar som inte alltid kan uppfyllas eller en tuff

ekonomi. nd nns hr s mnga mjligheter att ta vara p.

Hstens frsta Aktum r hr och vi i redaktionen hoppas att du som r medarbetare vid Ume

universitet ska nna era intressanta texter som ger dig information, frdjupning, nytta, under-

hllning och kanske inspiration. I hst samlar vi Aktums nya redaktionsrd med representanter

frn hela universitetet fr att gra en nnu bttre tidning. Mer om det i ett senare nummer.

Ha en hrlig hst!Anette Olofsson, vik. redaktr

Ansvarig utgivareUlrika Bergors Kristrm

Adress

Inormationsenheten

Ume universitet

901 87 Ume

Tel 090-786 50 00 (vx)

Texttel 090-786 59 00

Fax 090-789 99 95

www.umu.se

Redaktr Anette Olosson

Tel 070-309 58 54

[email protected]

Redaktion

Carina DahlbergMichael Nordvall

Anette Olosson

Layout/produktion/repro

Print & Media, Ume universitet

Tryck

Taberg Media Group AB

Upplaga

4 836 ex.

Professor Peter Skld. Foto: Johan Gunsus

Aktuellt vid Ume universitetOktober 4/2010

Ledaren

8/3/2019 Aktum 2008, nr 4

3/24

Aktum Oktober 4/2010 3

Omrdet kring dammen hade sttt orrt

sedan den anlades i mitten av 1960-talet,

det har helt enkelt inte hngt med i de

rndringar som skett p universitetet.

Men lagom till terminsstart stod det nya

centrala parkrummet klart.

Fr ngra r sedan genomfrde Ume universitet och Akademiska Hus

en skisstvling fr centrala parkrummet. Sweco Arkitekter vann med det

frslag som nu blivit verklighet.

Ombyggnationen av Lindellhallen gjorde det mjligt att skapa ett

riktigt nav p campus och sedan dess har processen pgtt, sger Peder

Granstrm, projektledare p Akademiska hus.

Sittplatser nra vattnet

I maj 2009 startade projektet. Sedan dess har ett stort dck med sitt-

platser byggts utanfr Lindellhallens glasfasad och dammen har muddrats

p slam. Cykel- och gngvgar har anlagts runt dammen. Gngstrken

Campus parkrum klartsom lper nrmast vattnet binds samman av en bro ver till den lilla n.

Det har ocks byggts vackra trbryggor med sittplatser vid dammkanten.

Vi ville ha bryggorna s nra vattnet som mjligt fr att ge knslan

av att man kan sitta och dingla med benen i vattnet, sger Peder Gran-

strm.

Under slutspurten har belysning placerats ut. Dessutom har trd,

buskar och blommor planterats och grs har stts allt med eftertanke.

Under hela vxtperioden ska det nnas ngot som blommar och

doftar, det ska alltid hnda ngot, frklarar Peder Granstrm.

Spnnande projekt

Svensk Markservice har utfrt arbetet. Som mest har 25 man som ar-

betat hr samtidigt.

Det har varit ett spnnande projekt. Vi har gradvis arbetat oss fram

till detaljlsningar i de olika etapperna, sger Markus Stenman, lagbas

p Svensk Markservice.

Byggarbetsplatsen r nu borta och studenter och personal kan mtas

i det frbttrade hjrtat av campus.

Text: Anja Hansen och Michael Nordvall

Foto: Andreas Nilsson

8/3/2019 Aktum 2008, nr 4

4/24


Hrt talas om Nilssons smpalpbagge? Inte? I vras var den

dragplster p en irlndsk konerens. Fr 25 r sedan upptckte Ume-

ekologen Anders Nilsson baggen i en vsterbottnisk sj. D var den

vrldsunik. Nu har det visat sig att den ocks nns p Irland.

Nilssons bagge ett irlndskt dragplster

av baggen som ck det latinska namnet Och

thebius nilssoni, namngiven efter Anders. P

svenska ck den heta Nilssons smpalpbagge.Ordet palp syftar p sm ledade utskott kring

munnen, som hos de hr djuren r ovanligt

lnga. Baggen lever hela sitt nere p sjbotten

genom att utnyttja syre frn alger. Detta utgr

ett undantag mot regeln som sger att vatten-

skalbaggar gr upp p land och grver ned sig

infr frpuppningen.

En millimeter stor

Anders Nilsson tar fram en liten burk och i den

skymtar en smpalpbagge, som inte r mer n

en dryg millimeter stor. Han berttar att han

tillsammans med de internationella forskarkol-

legorna vadade ut i en irlndsk sj med stv-

larna p. Dr plockade de upp algklumpar som

innehll tusentals smpalpbaggar av detta slag.

De tre irlndska sjarna dr baggen nns

ser absolut inte ut som den nringsfattiga sjn

Vstra Skrtrsket mitt ute p tallheden, sna-

rare liknar de Alvaret p land. Sjarna p

Irland ligger i ett kalkomrde och deras botten

tcks av s kallad kalkbleke. Men tv saker r

gemensamma fr sjarna i Sverige och p Irland

p botten nns en alglt och de har extremt

klart vatten, berttar Anders.

Irlndarna var oerhrt glada ver att ntli-gen f hysa en vattenbagge som inte engelsmn-

nen har, eftersom den i vrigt grna ns fauna

bst kan karakteriseras som en betydligt mag-

rare variant av den brittiska.

Ny motivation

Forskarna uppskattar att de irlndska och

svenska baggarna har varit skilda t i minst

12000 r och att deras livsmilj numera har

blivit vldigt ovanlig.

Jag har skt efter baggen p era andra

stllen, men utan resultat. n s lnge har jag

bara upptckt den p en 20 meter lng strand-

remsa i Vstra Skrtrsket. Konferensen gav

mig motivation att bege mig ut p en ny jakttur.

Faktum r att han knner till ngra jmt-

lndska sjar som liknar de irlndska. Det r

mycket troligt att han beger sig dit p upptckts-

frd nsta sommar.

Text: Karin Wikman

Foto: Karin Wikman och Garth Foster

Illustration: Franz Hebauer

Sommaren 1985 arbetade Anders Nilsson med

sin avhandling. I ladugrden vid hans hus nns

inga hungriga kor som rmar efter h, dremotvattenbaggar. De behver ocks mat. Anders

begav sig till Vstra Skrtrsket, en sj mellan

Vindeln och Lycksele, fr att samla in levande

larver av sm fjdermyggor till baggarna. Med

en liten nmaskig hv fngar han upp sm

klumpar av gegga frn sjns botten. Frutom

mygglarver fastnar ocks ngra sm baggar i

hven.

De esta skulle vl inte reektera ver vad

det var fr ngot, men jag hade som ambition

att kartlgga alla vattenlevande insekter, bert-

tar han.

Oupptckt art

Vl hemma tar han titt p dem i mikroskopet.

Han knner inte igen dem och skickar dem

drfr till en expert i Tyskland. Det visar sig att

det r en oupptckt art, med sin nrmaste slk-

ting i bergsbckar i Alperna.

Sverige har i princip inga egna arter. Det

hr var extremt frvnande, sger han.

Den tyska forskaren publicerade en artikel

i en vetenskaplig tidskrift med en beskrivning

8/3/2019 Aktum 2008, nr 4

5/24


Ume universitet ska tillsammans med tv universitet i

Holland och Belgien samordna inormation rn historiska

databaser i hela Europa. Det kommer att innebra helt nya

mjligheter r orskare att rst och jmra beolknings-

utveckling i lnder i Europa.

Genom att vi kommer att kunna jmfra data

frn databaser i olika lnder kan vi se hur det

har gtt fr personer som har migrerat, hur gick

det fr dem i det nya landet? berttar Annika

Westberg.

Mjlighet till nya orskningssamarbeten

Projektet kommer att skapa en webbportal dr

forskare kan f tillgng till data frn de databa-

ser som r samordnade via IDS. Dr kommer

forskare att dela med sig av dataprogram som

konstruerats fr att analysera informationen.

Vi bygger allts inte en helt ny databas,

utan vi ordnar ett verktyg som strukturerar allt

material som redan nns i databaser runt om i

Europa p ett enhetligt stt, sger Annika.

Det nns era historiska och demograskadatabaser med mycket detaljerade uppgifter som

r intresserade av att vara med i IDS.

Vi hoppas att webbportalen, och hela pro-

jektet i sig, ska bli en mtesplats fr forskare dr

de kommer att kunna utveckla nya forsknings-

projekt. Webbportalen ger ocks forskarna mj-

ligheter att utbyta information och erfarenheter

de har ftt av att jobba med materialet frn de

olika databaserna, sger Annika.Text: Elin Andersson

Foto: Mattias Pettersson

Historia rn helaEuropa kopplas samman

Runt om i Europa nns mnga historiska och

befolkningsdemograska databaser fyllda med

information om Europas befolkning frn med-

eltid till nutid. Det kan handla om allt frn hur

mycket skatt som har betalats in till vilka sjuk-

domar som har drabbat mnniskor och hur

mnga barn som har ftts.

Vid Ume universitet nns Demograskadatabasen, vrldens fjrde strsta demograska

databas, som innehller uppgifter frn de kyrk-

bcker som prsten i varje frsamling frde.

Data frn DDB har lnge genererat intressanta

forskningsreslutat, men hittills har man inte

kunnat jmfra resultaten med andra europe-

iska lnder eftersom de r strukturerade p

olika stt.

Forskning ver landsgrnser

Nu har Demograska databasen tillsammans med

tv liknande databaser i Holland och Belgien ftt

nstan 6,5 miljoner kronor frn European ScienceFoundation fr att under tre r skapa ett nytt stt

att strukturera databaser. Det skulle gra det

mjligt att jmfra information frn databaser

runt om i Europa, och i vrlden. Annika Westberg

r projektledare fr Ume-delen av The Euro-

pean Historical Population Samples Network och

r ven den som arbetat med anskan till ESF.

Jag r otroligt glad ver att vi nu kan brja

jobba med att utveckla vrt nya format, som kall-

las Intermediate Data Structure (IDS). Vi har

arbetat hrt med den hr idn om att gra en ge-

mensam struktur fr Europeiska databaser. Umeuniversitet r en ledande part i projektet och kom-

mer att ha stort inytande ver resultatet. Sats-

ningen kommer att ge forskare tillgng till upp-

gifter om personer, hushll, fertilitet, mortalitet,

migration, arbete och mycket annat, berttar hon.

Man kommer bland annat att kunna gra

jmfrande forskning p fdsel- och ddstalen i

Vsteuropa, ngot som p ett genomgripande stt

har pverkat frutsttningarna fr hushlls- och

familjestrukturer. Ett annat flt som kan utnytt-

ja det nya systemet r migrationsforskning.

Lrardag omatt undervisap engelska

Undervisning och lrande p ett annat sprk

n modersmlet stller nya krav p studen-

ter och lrare. Hur behller man kvalitetennr undervisningen sker p engelska? Vad

hnder med studenternas frstelse och

hur blir lrarnas arbetsvillkor?

Den 4 november arrangerar Universi-

tetspedagogiskt centrum (UPC) och insti-

tutionen fr sprkstudier en lrardag

(kl. 13.0016.15) om att undervisa p eng-

elska. Under dagen medverkar bland andra

Philip Shaw, Stockholms universitet, John

Airey, Stockholms universitet, Karyn Sand-

strm och Van Leavenworth, bda Ume

universitet, samt studentorganisationerna.

Lrardagen hlls i Humanisthuset, hrsal F.

Att delta r kostnadsfritt.

Mer inormation och anmlan p

www.upc.umu.se/larardag

Skrivtiden rprojekt Story-

telling rlngdtill 25 oktober

Du som r forskare och kvinna vid Ume

universitet har mjlighet att bertta din

berttelse om akademien i projekt Storytel-

ling. Skrivtiden inom projektet r frlngd

till 25 oktober. Har du ont om tid kan du

anmla dig till en tv timmars skrivwork-

shop den 18 oktober kl. 13.0015.00.

Anmlan sker till projektledare

Hanna Lnnerskog [email protected]

senast dagen innan.

Mer inormation p www.anstalld.umu.se/

inkluderande-universitet/projekt/storytelling/

8/3/2019 Aktum 2008, nr 4

6/24


ver Unimeg vilaren kreativ andaEtt svagt brusande ljud och en ltt oljedot mter i de

ljusa lokalerna hos Unimeg Universitetets mekaniska,

elektroniska och glasblseriverkstad. Ngra glas blser

man inte lngre hr men det mesta av mekanisk ochelektisk art konstrueras och tillverkas.

I verkstaden nns mngder av verktyg i pryd-

liga rader p vggtavlor och arbetsbnkar.

Toppmoderna och ldre maskiner samsas i

lokalen och har alla sin speciella funktion. P

Unimeg arbetar sex personer som tillsammans

besitter mngder av yrkeserfarenhet och kun-

nande och utstrlar en mrkbar yrkesstolthet.

Man frstr till exempel att den service

Unimegs uppdrag kommer frmst frn univer-

sitetets egna forskare men till en mindre del

ocks frn externa forskningsuppdrag frn in-

dustrin.

Vrt uppdrag r att frse forskarna med den

forskningsapparatur som de behver och att

serva och reparera alla typer av utrustning, be-

rttar Bjrn Sandstrm, arbetsledare p Unimeg.

p alla mrken och modeller av pipetter som

grs hr inte nns att f ngon annanstans i

landet.

400 projekt per r

Hgt uppe p en stege balanserar Thomas

Andersson. Med skruvdragaren i nven mon-

terar han en detalj p en mtkammare, som

8/3/2019 Aktum 2008, nr 4

7/24


buller hrs under besket men hrselkpor

verkar nd hra till arbetskldseln. De esta

tunga lyften r borta tack vare olika lyftar och

traverser.

De enda tunga lyft som vi gr idag r nr

vi ska bra in material i lokalen. Vi har blivit av

med vr lastkaj vilket gr att vi fr slita ondigt

mycket, beskriver Bjrn.

Sekretessen r viktig

Sekretess r en viktig ingrediens i arbetet hr.

Det r mycket som r hemligt nr det gl-

ler forskning som ligger i framkant i Sverige

eller kanske i vrlden och forskarna mstekunna knna tillit och frtroende till oss.

Bestllningarna kan skifta enormt och vid

ett tillflle tillverkades tre vningssatelliter som

anvnds vid utbildning i Nordnorge.

Hr kan vi tillverka det mesta, sger Bjrn

och skrattar.Text: Anette Olofsson

Foto: Mikael Lundgren

han konstruerar med en stomme av samman-

svetsade rostfria fyrkantrr. Kammaren har

stora fnsterglas. I den kommer personer som

deltar i forskning vid ngon av universitetets

enheter att placeras. Uppnningsrikedom r

det ingen brist p hr och tack vare medarbe-

tarnas skiftande bakgrund och forskarnas egna

ider hittar man ofta goda lsningar.

Varje r bedrivs omkring 400 projekt i skif-

tande storlek inom Unimeg. Var och en av med-

arbetarna driver sjlva projekten frn frsta

kundkontakten via konstruktion, produktion

och hela vgen fram till fakturering.

Arbetssttet innebr stora frdelar frkunden som hela tiden har kontakt med samma

person och fr oss som d fr mjlighet att ta

mer ansvar och ett mer omvxlande arbete,

frskrar Peter Wikstrm.

Omvxlande jobb

Han har jobbat p Unimeg sedan 1997. Just nu

tillverkar han delar till en klimatkammare i en

av verkstadens eroperationsmaskiner. Peter

trivs nt med sitt jobb.

Det r omvxlande och handlar mycket om

att lsa problem och det passar mig, sger han.

I avancerade datoriserade CAD-ritningsprogram

modelleras detaljer fram i 3D. Ingende detal-

jer i en konstruktion kan sedan sttas samman

i programmet. Det gr att man redan i kon-

struktionsstadiet ser om och hur detaljer fung-

erar ihop. Frn programmet fr man ett digitalt

underlag som sedan anvnds fr att program-

mera och styra de avancerade maskinerna i till

exempel svarvning, frsning och gngning. Frr

gjordes det arbetet i manuella maskiner.

Det r mnga frdelar med de nya maski-

nerna de r tidsbesparande och har extremt

hg precision, vilket gr att alla detaljer som vi

tillverkar blir exakt lika p ngon hundradelsmillimeter, beskriver Daniel Granstrm.

Han r yngst i verkstaden och kommer frn

Vindeln.

Arbetet r en mix av teori och praktik och

det passar nog mig som r lite klurig, sger

Daniel.

God arbetsmilj

Giftiga mnen str det att lsa p en skylt p

vggen, men Bjrn frskrar att arbetsmiljn

r god hr. Han visar p det ltt sviktande gol-

vet som ska spara p ryggarna. Inget strre

Till vnster: Peter Wikstrm vid en eroperationsmaskin. Mitten ovan: Bjrn Sandstrm r arbetsledare. Hger ovan: Thomas Andersson tillverkar en mtkammare.

Till hger: Unimegs yngsta medarbetare r Daniel Granstrm.

8/3/2019 Aktum 2008, nr 4

8/24


Ume universitet bjuder in till vetenskapsluncher i hst igen. Luncherna hlls p Ka Sta-

tion varje torsdag kl. 12.15. Fredragen tar 20 minuter och etert nns tid r rgor. Det

r ocks mjligt att kpa lunch eller ka. Fri entr.

Forskningsarkivet vid Ume universitet bjuder under hsten in till relsningar i orsk-

ningsarkivet p Ume universitetsbibliotek. Forskare och andra arkivanvndare berttar

om sin orskning och sina orskningsresultat. Onsdagar kl. 19.0021.00.

Mtesplats Arkivet relsningsserie

Proessorn villdriva dagis pcampus

Personalkooperativa rskolan

Proessorn vill driva rskola p

Ume universitets campus. Universi-tetsledningen har tillstyrkt att Proes-

sorn r rvrva en tomt r ett r-

skolebygge och rgan ska nu

utredas vidare.

Personalkooperativet Professorn har stllt en

frfrgan till Ume universitet och Akade-

miska hus om att bygga en frskola p campus.

Janne Lindgren r rektor och administra-

tivt ansvarig p Professorn. Han har stora

frvntningar p att f starta en frskola p

campus.

Vrt ml r att kunna driva en frskola

med tio avdelningar och vi hoppas att den ska

starta 2011 eller 2012, sger han.

Utredas vidare

Universitetets ledning r positiv till en fr-

skola p campus.

Anskan om att f bygga en frskola till-

styrktes p ett rektorsmte i juni, frklarar

universitetsdirektr Lars Lustig.

Marken p campus gs av Akademiska hus

och fretagets regiondirektr Matias Lindberg

frklarar att det inte r aktuellt att Akade-miska hus ska bygga frskolan och att bygg-

och markfrgan mste utredas ytterligare.

Vi mste ocks underska hur det hr

skulle kunna utvecklas p lng sikt, sger Ma-

tias Lindberg.

En frskola p campus fr inte prioritera

studenters eller universitetsanstlldas barn,

utan skulle vara ppet fr kommunens alla

barn.Text: Anette Olofsson

7/10 Panikbehandling via Internet.

Per Carlbring, psykologi.

14/10 Hormoner och humr. Marie Bixo,

obstetrik och gynekologi.

21.10 Maria Eleonora drottningen som

sa nej. Moa Matthis, rattare och

litteraturvetare.

28/10 Banalisering och rnekelse

om skolledare och mobbning.

Bjrn Ahlstrm, sociologi.

4/11 Frn skorsten till sk en milj-

rorenings resa. Sarah Josesson,

miljkemi.

11/11 IT som motivation inom sport.

Charlotte Wiberg, interaktiv media.

18/11 Diabetes i 3D. Ul Ahlgren, moleky-

lr utvecklingsbiologi.

25/11 Nr ingenting srskilt hnder.

Billy Ehn, etnologi.

2/12 Han r 113 % svensk kn och

etnicitet p naturprogrammet.

Eva Silver, naturvetenskapernas

didaktik.

6/10 De norrlndska svltsnrena.

Cykelstigarnas historia i vre

Norrland. Anna-Maria Rautio,

doktorand SLU.

13/10 Gustav Vasas dttrar. Fem kvinno-

den i en hndelserik tid. Karin

Tegenborg-Falkdalen, arkivche

och FD i idhistoria.

20/10 Kola Sami i Stalins Stora terror:

ur ett mikrohistoriskt perspektiv.

Andrej Kotliartchouk, postdoktor i

historia.

Musikarrangemangi samarbete medVISUMForskningsarkivet onsdagar

kl. 19.0021.00.

17/11 Water Shapes. Ange Turell

spelar egen gitarrmusik.

24/11 Klassiska pianostycken ramrs

av David Sdermark.

27/10 Alma Braathen luare, krigskorres-

pondent och vildmarksreporter.

Birgit Petersson, docent i historia.

3/11 Tillbaka till ramtidslandet. Svensk-

amerikanska ingenjrer i Norrland

re 1940. Per-Olo Grnberg, FD

i historia

10/11 Att bertta med otogra

Sebastians sista tid i livet.

Anna von Brmssen, otogra.

Vetenskapsluncher i hst

8/3/2019 Aktum 2008, nr 4

9/24


Hstterminen har brjat och samtidigt som tusentals nya

studenter hller p att gra sig hemmastadda installerar

sig den nya universitetsledningen.

En ny ledningpresenterar sig

Varje mndag trffas ledningen fr att g ige-

nom sina almanackor och diskutera aktuella

frgor. Mtet kallas ledningstrojka, namnet

hrstammar frn den tid d ledningen bara

bestod av tre personer. Nrvarande vid troj-

korna r ven presschefen Carina Dahlberg. En

gng i mnaden hlls ett lngre mte. Led-

ningen trffar ven dekanerna regelbundet.

Vi kommer att frdjupa samarbetet med

dekanerna i form av ett s kallat ledningsrd.

Under ledningsrdet r ocks tanken att vi ska

placera tre strategiska grupper fr utbildning,

forskning respektive innovation som leds avansvarig vicerektor.

Rektor Lena Gustasson,

proessor i bioteknologiSom rektor r Lena Gustasson universite-

tets myndighetsche och universitetets

rmsta retrdare.

Jag knner redan en otrolig stolthet

ver vrt universitet och en stor dmjukhet

ver att som rektor ansvara r ledningen.

Jag kommer att ortstta i den riktning

som Gran Sandberg stakade ut med sats-

ningar p miljer och individer. Ett led i

detta r att skapa en tjnstesituation som

r attraktiv bde r bentliga och nya uni-

versitetsmedarbetare och som ocks attra-

herar internationella medarbetare.

Mngald och utbyten r utmrkande

r kreativa miljer. Jag kommer drr att

verka r integrerade orsknings-, utbild-

nings- och innovationsmiljer, vilket gynnar

svl kvalitet som samarbeten internt och

externt.

Ngra renden som ligger hgst p agen-

dan som autonomireormen, hur rekryte-

ringen av utlndska studenter ska ske, ort-

satt utveckling av kvalitetsrgor och

utvecklingen av lrarutbildningen.

Bde utmaningar och mjligheter gr

att vi just nu har utrymme r vergripan-

de rndringar, en chans som vi mste ta

om vi ska klara oss i den internationella

konkurrensen och som drmed gynnar en

regional och nationell utveckling.

Kort om Lena Gustasson:

Sitter med i:ledamot i IVA:s avd X, styrelseledamot i

Rymdstyrelsen, Nordiskt Innovationscenter (NICe),

Swedish Standards Institute (SIS) styrelse, ESS AB,

president och styrelseordrande r Ambient

Assisted Living Association, AALA, Europa.

ter helst: Fisk och skaldjur.

Lyssnar p:Det mesta i musikvg och nyheter.

Favoritplats p campus:Campusdammen; allt!

Frutom att vi har delat upp arbetsuppgifter

sinsemellan och diskuterat visioner och ml-

sttningar har vi jobbat med att hitta former

fr vra mten bde inom ledningen och med

dekaner och externa parter, berttar rektor

Lena Gustafsson.

Universitetsledningen bestr frutom av

rektor av Kjell Jonsson, prorektor, Anders Fll-

strm, vicerektor fr utbildning, Marianne

Sommarin, vicerektor fr forskning, Ulf Edlund,

seniorrdgivare fr samverkan, Staffan Uvell,

rektors rd, och Lars Lustig, universitetsdirek-

tr. I ledningen ingr ocks frvaltningschefSiv Olofsson.

Ett mte med alla prefekter och enhetschefer

hlls den 6 oktober. I samma veva inleds uni-

versitetsledningens institutionsbesk.

Vi planerar att beska alla institutioner

och ngra centrumbildningar fre nsta som-

mar. Jag hoppas att s mnga av institutioner-

nas medarbetare som mjligt r med under

besken eftersom det r bra tillfllen fr dialog,

sger Lena Gustafsson.

Text: Carina Dahlberg

Foto: Robert Blombck

8/3/2019 Aktum 2008, nr 4

10/24


Vicerektor r orskningsrgorMarianne Sommarin, proessor i vxtbiokemiMarianne Sommarin utsgs som vicerektor av

Gran Sandberg. Hon har tt rnyat rtroende

av Lena Gustasson. Hon jobbar 85 procent som

vicerektor, vrig tid verkar hon vid teknisk-natur-

vetenskaplig akultet och UPSC. Frn 1 juli 2011

kommer hon att vara vice rektor p heltid.

En viktig rga under hsten r konsekven-

serna av autonomireormen och vad den innebr

r orskarutbildningen. Vi mste ta ram ett re-

gelverk. En viktig uppgit r att i nra kontakt

med akulteterna utveckla orskningsservice,

Grants Oce. Karrirvgar inom akademin och

inrastruktur r orskningen r mycket aktuellaoch viktiga rgor, rklarar hon.

Vicerektor r utbildning

Anders Fllstrm, docent i matematikAnders Fllstrm r vicerektor r utbildning p

60 procent, den resterande tiden gnar han t

matematisk grundorskning, komplex analys, och

handledning av doktorander.

Jag ser det som viktigt att vi jobbar r att

orskning och utbildning nrmar sig varandra

bde innehlls- och klimatmssigt. Det ungerar

redan mycket bra p vissa hll men inte alls p

andra. Vi mste ocks arbeta mer r att hitta

akultets- och mnesvergripande inslag i utbild-

ningarna och utnyttja den stora kompetens som

nns vid universitetet.

Han ramhller att han vill jobba nra akulte-

terna i alla utbildningsrgor och vikten av att

koncentrera strategiska rgor till ett utbildnings-

rd.

P kort sikt r det viktigt att vi gr en priori-

tering av utbildningsutbudet. Kvalitetsarbetet in-

riktas inledningsvis p HSV:s kommande utvr-

deringar, men ocks diskussioner kring goda

undervisningsmiljer. Internationalisering r en

annan viktig rga som har stor betydelse rn

kvalitetssynpunkt.

Anders Fllstrm sger ocks att det i ort-

sttningen kanske inte r viktigast att universite-

tet r fer studenter, utan att en hgre utbild-

ningskvalitet med ngot rre studenter mycket

vl kan bli ett nytt ml.

Vi mste ocks vidareutveckla nya undervis-

ningsormer, inte minst nr det gller den ntba-

serade undervisningen bde p och utanr

campus.

Kort om Anders Fllstrm

Sitter med i:Strategiska utbildningsrdet, kursklassice-

ringskommittn, Umevatoriets styrelse, Arkitekthgskolans

styrelse, ett antal vriga grupper.

ter grna: blodbrd med fsk.

Lser: rysk litteratur, bde klassisk och modern.

Lyssnar p: Sllyssnar p allt, djuplyssnar p klassisk

1900-talsmusik: Prokoev och Sjostakovitj m.f.

Favoritplats p campus: Lindellhallen och Humket.

Prorektor och stllretrdande rektor

Kjell Jonsson, proessor i idhistoriaSom prorektor r Kjell Jonsson ocks stllretr-

dande rektor, vilket innebr att han r den vid si-

dan av rektor som kan atta beslut och represen-

tera universitetet i rektors rnvaro.

Arbetsrdelningen i universitetsledningen r

nnu inte helt klar. Som prorektor kommer jag att

vara inblandad i de festa rgor etersom jag kan

vara den som ska atta besluten. Men rmodligenkommer jag att ha ett srskilt ansvar r Konst-

nrligt campus, inrastruktur och studiemilj.

Den sociala och kulturella studiemiljn, bde

p campus och p ntet, tror Kjell kommer att bli

allt viktigare konkurrensaktorer.

Det handlar om allt rn teknik till service.

Det r mycket viktigt att utveckla studiemiljer

och studentservice bde r campus- och ntstu-

denter. Vi mste ocks bygga upp en inrastruktur

r IT, utbildningsteknik, bibliotek med mera, som

r optimal r vra anstllda och studenter.

Forskningskommunikation och allmnna, ge-

neriska, kompetenser r universitetets studenter

r exempel p andra rgor som Kjell Jonsson

kommer att engagera sig i.

Etersom universitetsledningen r dominerad

av naturvetare kommer jag ocks att ha ett extra

ga p utvecklingen inom hum/sam-omrdet.

Kort om Kjell:

Sitter med i: Nationella reerensgruppen vid Kungliga

biblioteket, Styrgruppen r nationella licenser r

e-resurser, Kungliga Vetenskapsakademiens Rdgivande

nmnd r centrum r vetenskapshistoria, ordrande i

styrgruppen r orskningsprojekt vid Konstnrligt campus

(Balticdonationen).

Lser grna: Alltare, r med i en bokcirkel som just lst Kall

eber av Jerker Virdborg.

ter grna: Lamm vindaloo.

Favoritplats p campus: Tidskritsrummet p UB.

Marianne Sommarin har ansvarat r processernakring att utse starka orskningsmiljer och karri-

rbidrag till ramstende yngre orskare.

Arbetet med orskningsmiljerna r i stort

sett klart, och en ny omgng karrirbidrag, om-

kring 30 stycken, hller vi p med.

Kort om Marianne Sommarin:

Sitter med i:Ordrande i Forskningsstrategiska rdet,

Universitetsbibliotekets styrelse, ledamot i UCMM/MIMS/

LCBU styrelse, ordrande i det strategiska orskningsomr-

det havsmilj, Ecochange, ordrande r det virtuella

EU-kontoret, ledamot i Trees and other plants samt Berzelii

Centre or Forest Biotechnology i Ume.

ter grna: Varmrkt rding.

Lyssnar p: Tystnaden.

Favoritplats p campus:De stora grnomrdena.

Foto: Andreas Nilsson

Foto: Samuel Bengtsson


8/3/2019 Aktum 2008, nr 4

11/24


Rektors rd, Staan Uvell, lektor i

matematisk statistikStaan Uvell jobbar p rektors uppdrag med oli-

ka rgor. Han utsgs som rektors rd av tidigare

rektor Gran Sandberg och kommer att arbeta

ett r till p Lena Gustassons uppdrag.

Jag kan ses som en lnk mellan universitets-

ledning, akulteter och rvaltningsenheter. Nr

det gller rvaltningen handlar det speciellt om

rgor som r kopplade till personalenheten. Be-

manningsplaneringssystemet, anstllningsord-

ning, handlggningsordning, kompetensrsrj-

ning och autonomirgor jobbar jag ramrallt

med.

Staan r ocks en viktig part i utvecklingen

av Konstnrligt campus som ordrande i sam-

ordningsgruppen, han r medlem i KVUL-grup-

pen som jobbar med kvalitetsutveckling av ut-

bildningar.

Universitetsdirektr Lars LustigSom universitetsdirektr har Lars Lustig det

vergripande ansvaret r myndighetsrgor,

kontakter med departementet och myndigheter

samt ett vergripande planerings- och samord-

ningsansvar.

De rgor som r mest aktuella just nu r

autonomireormen och arbetsmiljarbetet. Nr

det gller autonomireormen r organisations-

och beattningsrgor centrala. Arbetsmiljr-gorna ligger ocks p mitt bord, och ven om

arbetsmiljn i stort r bra kan vi sannolikt arbeta

nnu bttre med rgorna.

Den kommande budgetpropositionen r en

annan aktuell rga.

I r r det speciellt etersom det r valr. Blir

det regeringsskite kommer propositionen en

dryg mnad senare n vanligt, viket ocks pver-

kar universitetets arbete. Det mnga lrosten

Frvaltningsche Siv OlossonSom rvaltningsche ansvarar Siv Olosson r

nrmare 600 anstllda. Hennes huvuduppgit r

att leda och vidareutveckla den administrativa

verksamheten inom hela universitet.

Jag arbetar vidare med att rbttra de ad-

ministrativa fdena s att de blir s bra som

mjligt r universitetet. Mitt ml r att verksam-

heten ska knna att det r det std de behver.

Jag siktar p att Ume universitets rvaltning

ska bli bst i Sverige. I okus str kvalitetsarbetet.

Mitt rsta ml var att ihop chesgruppen

inom rvaltningen. Riva revir, skapa en samsyn s

att hela rvaltningen jobbar med universitets bs-

ta r gonen. Fr mig r en gemensam vrde-grund och kvalitetsarbetet grunden till ramgng.

undrar ver r hur den kommande regeringen

ska reagera p att vissa lrosten utbildar fer

studenter n de r betalt r medan andra inte

nr upp till det studentantal de har ersttning

r. Vi utbildar till exempel i r cirka 1 000 fer n

vi r betalt r.

Kort om Lars Lustig

Sitter med i: Ordrande r centrala samverkansgruppen,

CSG, och arbetsmiljkommittn, leder krisledningsgruppen,

ordrande i HPC2N, ledamot i Balticonden och Mng-

bergsstitelsen samt stitelsen Lars Frgares grd.

ter helst: Indisk mat.

Lser grna: Dagstidningar och PO Enqvist.

Lyssnar p: Tnk London 1973; David Bowie, Mott the

Hoople, Dave Edmunds.

Tillsammans med medarbetare och retrdarer akulteterna har yra ml r rvaltningen

tagits ram: ett kundorienterat arbetsstt, en e-

ektiv organisation, ett tydligt tjnste- och pro-

duktutbud samt tydliga resultat.

Kort om Siv Olosson

Sitter med i: Gruppen r Linkpingssamarbetet, r en

eterrgad relsare bland myndigheter och andra

lrosten.

ter helst: Choklad och husmanskost.

Lser grna: Ledarskaps- och utvecklingslitteratur, ljer

orskningen inom omrdet.

Kort om Stafan Uvell

Sitter med i: Ordrande UMIT:s styrelse, styrgruppen r

omkostnadsavgiter (nya redovisningssystemet), ordrande

i samordningsgruppen r Konstnrligt campus, ledamot i

gruppen r kreativitetsinkubatorn och i kursklassicerings-

kommittn, ansvarig r ett av samarbetsprojekten i

Linkpingssamarbetet, suppleant i HPC2N:s styrelse.

Lyssnar p: P1.

Lser: Deckare; Jo Nesb.

Favoritplats p campus: Centrala parkrummet

det ombyggda omrdet runt campusdammen.


Foto: Samuel Bengtsson

8/3/2019 Aktum 2008, nr 4

12/24


Peter Skld lyssnar grna p sin digra samling vinylsinglar.

8/3/2019 Aktum 2008, nr 4

13/24


Namn: Peter Skld

Aktuell: Frestndare r Vaartoe

Centrum r Samisk orskning

Fdd: 1961

Familj: Sambo och tv vuxna dttrar

Samlar: Vinylsinglar och otbolls-

upplevelser

Mnadens profiL

Man mste ha kul!

De r ju uppvuxna i Obbola, men pratade

tidigt om att de ville prova att bo Skne, och

dr har jag ju bde mamma och pappa kvar.

Lrarutbildningen ppnade

den samiska drren

Det var inte bara Ume som fngade Peter Skld

under de dr ren p lrarutbildningen. Det

var ocks d som han frst kom i kontakt med

samisk forskning. ven det ngot av ett banan-

Att han skulle gna sitt liv t medicinhistoria och samer

var verkligen inte givet rn brjan, n mindre att han

skulle gra det i Ume. Men nr man pratar med Peter

Skld proessor i historia och restndare r Vaartoe,

Centrum r Samisk orskning (CeSam) r det ett ord

som dyker upp lite d och d, nmligen bananskal.Som skning, uppvuxen i ngelholm, hade han

bara tnkt stanna i Ume frsta terminen av l-

rarutbildningen, som han brjade hsten 1983.

Sedan, lovade han slktingarna, skulle han byta

till ett mer nrbelget universitet.

27 r senare undrar de vl fortfarande vart

jag tog vgen, skrattar han, och berttar att

slkten nu istllet har chansen att umgs med

nsta generation Skld. Peters bda dttrar

lser nmligen i Lund.

skal, i form av en anslagstavla med frslag p

uppsatsmnen.

Jag valde att skriva om Samerna och al-

koholen och p den vgen r det, sger han och

berttar att uppsatsen till stor del kom att gra

upp med mytbildningar om att samerna, precis

som indianer i Nordamerika, utnyttjats och gtt

ned sig p grund av utbredd alkoholism.

S var det ju inte! Visst fanns det exem-

pel p att man festade till vintermarknaderna,

8/3/2019 Aktum 2008, nr 4

14/24


Mnadens profiL

men det var ju bara en gng per r, frklarar

han.

I sjlva verket var det svrt att f tag p al-

kohol i regionen, och i dombcker och liknan-

de fanns inte mnga spr av samisk alkoholre-

laterad brottslighet. Det visade sig att rykten

spritts av svenskar som sttt p samer ngon

enstaka gng p en vintermarknad, och inte

hade en aning om deras vriga liv.

Men den som varit ute p fjllet inser att

det inte skulle funka; r du inte skrpt nr n-

got hnder i 20 graders kyla, s verlever du

inte!

Smittkoppor och vaccinering

Efter lrarutbildningen tackade Peter Skld

nej till en doktorandtjnst fr att istllet gna

sig t det lraryrke han utbildat sig fr. Meninte s lnge.

Efter trefyra r kndes det rtt att brja

forska, men d fanns inte pengar till just sa-

misk forskning, s jag erbjds skriva om

Smittkoppornas och vaccinationens historia

i Sverige.

Det r bara att lsa p, tnkte Peter, och

fyra r senare fanns en avhandling p 750

sidor. Men han hade inte helt lyckats slppa

det samiska. Under doktorandtiden hann han

ge ut en bok om samiska bosttningar i Gl-

livare, och fick ocks ta ver en del uppgifter

frn en kollega

Och pltsligt levde jag ett slags dubbel-

liv, med bde medicinhistorisk och samisk

forskning, minns Peter Skld.

Lite till min egen frvning valde jag d

att g ver till samisk forskning, och det pas-

sade ju bra. Nr universitetet 2003 inrttade

CeSam utsgs jag till frestndare en fan-

tastiskt privilegierad uppgift, som vcker stort

intresse i vrlden och gr att jag fr komma

ut och trffa spnnande mnniskor.

Resor och terbetalning

Peter Skld berttar om ett par mrkliga epi-

soder, som den gng han skulle frelsa fr

ryska Vetenskapsakademien i Moskva och detinte dk upp ngon tolk.

Innan frelsningen hade jag smpratat

med ngra ldre ryska kolleger, som inte

kunde engelska men vl lite tyska och jag

lt mig vertalas att frska hlla frels-

ningen p tyska, s skulle en av dem tolka till

ryska.

Det tog inte lng tid innan jag insg hur

lite tyska jag faktiskt kan, men jag chansade

p att sga de svenska orden med frtyskat

uttal. Det blev mnga hjda gonbryn...

Peter Skld gillar att framtrda fr publik,

vilket hundratals publika frelsningar, mng-

der av tidningsintervjuer och tskilliga radio-

och tv-framtrdanden vittnar om. Men det

finns ocks ett annat perspektiv.

Har man ett sdant hr jobb, r offent-

ligt frsrjd, tycker jag ocks att man r skyl-

dig att betala tillbaka genom att bertta vad

vi kommit fram till!

Liknande motiv att inte isolera sig i n-

got elfenbenstorn och att bidra till samhlls-

nyttan lg bakom att han redan efter dis-

putationen bestmde sig fr att ta sig tid att

ocks arbeta ideellt. En bekant fick honomintresserad av Bris, och det ledde till tolv r

av samtal med barn p Bris hjlptelefon.

Intresse bde p hemmaplan

och i vrlden

Men de senaste ren har CeSam ftt allt mer av

Peter Sklds tid. Till stor del fr det grundpro-

jekt som frenar Peters forskningsgrenar

analys av det unika demograska material Ume

universitet har, fr studier av hlsofrgor.

Vi knner ju till att samerna fr cirka 100

r sedan hade en bedrvlig hlsa, med mycket

hgre ddlighet n vriga befolkningen men

att det nu inte lngre r ngon skillnad alls.

Denna positiva utveckling har inte intrffat fr

ngot annat urfolk i vrlden. Kan vi frst vad

som hnt i Sverige skulle man kunna pskynda

en sdan utveckling ven i andra lnder!

Vilket frklarar en del av det stora intresse

CeSam vckt i resten av vrlden.

Det r frsts kul, men tar mycket kraft

ocks, frklarar Peter.

CeSam r en mycket liten organisation. Lt

vara att det inklusive doktorander, postdoktorer

och gstforskare r ett dussintal personer invol-

verade; krnan bestr av frestndaren, samten lektor och en administratr, p varsin halvtid.

Som tur r har vi ett fantastiskt std frn

universitetet. Vi har ftt karrirbidrag till tv

forskare, vi har postdoktorer, vi har ftt stort

utrymme vid presentationer fr EU-folk och

andra utlndska beskare. Och nu har univer-

sitet lmnat in ett frslag om att inrtta ett na-

tionellt centrum fr samisk forskning hr, vilket

skulle ge oss strre basresurser.

CeSam mot tiorsjubileum

Det skulle skert sitta nt infr 30 november i

r, d CeSam ska ra tiorsjubileum. D grna

med Sven-Gsta Jonsson, en gng knd som

Den rockande samen, som dragplster, sger

Peter Skld och berttar att han i sin enorma

samling vinylsinglar har den rockandes alla

skivor.

Det visar sig att Peter Skld d och d bru-

kar anordna utstllningar med skivspelare,

singlar och kringmaterial i karummet p plan

4 i Norra beteendevetarhuset. Just Den rock-

ande samen var i fokus fr den allra frsta,

sedan fljde sjungande idrottsstjrnor, och nu

i hst planerar han en utstllning om denSvenska Popfabriken i Klippan dr legenda-

riska proggbandet Torssons, punkband som

Kriminella gitarrer och Peters eget band RH-

negativ spelade in sina frsta skivor.

Det r lite av en livslso man mste f

ha kul!

Text: Michael Nordvall

Foto: Johan Gunsus

8/3/2019 Aktum 2008, nr 4

15/24


Fljder avautonomiutredningenDet har beslutats om genomgripande

rndringar i Hgskolelag (HL) och

Hgskolerordning (HF). Delar av det

regelverk som vi knner till och har arbe-

tat eter upphr att glla. Statliga univer-

sitet r ortarande myndigheter, men

med strre mjligheter att sjlva beslutaom organisation, anstllningsordning

och om vilka lrarbeattningar man vill

ha. Inom mnga omrden upphr regle-

ringarna att glla rn 1 januari 2011, vil-

ket innebr att Ume universitet under

hsten mste besluta om vilka rhllan-

den man vill reglera lokalt. Vissa omr-

den r man tvungen att reglera lokalt

ett sdant r den interna organisationen.

Saco/SulfEndast styrelse och rektor nns reglera-

de i den ndrade rordningstexten.

Hgskolelagens bestmmelser om akul-

tetsnmnd och srskilda organ rsvin-

ner men Ume universitets ledning avser

inte att avskafa akultetsnmnderna.

Riktlinjer r beslut om sammansttning

och hur ledamter ska utses om ett lro-

ste, som Ume, vljer att behlla ngonorm av akultetsnmnd bestms av uni-

versitetsstyrelsen.

Anstllningsprocessen r lrare av-

regleras helt. Varje lroste beslutar hu-

ruvida sakkunniggranskning och anstll-

ningskommitter ska ortstta att nnas.

Rtten r adjunkter, bitrdande lek-

torer och lektorer att prvas r beord-

ran rsvinner. Om Ume universitet

Umdac har tagit fram en standardiserad datorarbetsplats fr anstl l-

da vid Ume universitet. UmU-datorn ska vara snabb, sker och kost-

nadseffektiv.

Om mnga medarbetare inom universitetet har en likartad da-

torutrustning underlttar det arbetet med support och service, vilket

i sin tur gr att vi kan hlla nere kostnaderna, sger universitetets

IT-chef Sren Berglund.

UmU-datorn r ett koncept dr institutioner eller enheter hyr en

dator av Umdac i tre r till en fast mnadskostnad (fr nrvarande

frn cirka 300 kr/mnad exkl. moms). Dator med installerad stan-

dardprogramvara ingr i baspaketet. Fr nrvarande kan man vlja

mellan tre olika varianter av brbara datorer. Som tillval finns ett

skerhetspaket som innebr att man fr en centralt skerhetskopierad

filyta samt tillgng till en lnedator med basfunktionalitet om oturen

r framme och datorn behver repareras. Dessutom kan man lgga

till ett supportpaket bestende av installations- och extra support-

tjnster.

UmU-datorn en standardiseraddatorarbetsplats

Mer inormation nns p

www.umdac.umu.se underVra tjnsteroch UmU-dator.Du

kan ocks kontakta Umdac/RDS via tel. 090-786 69 00 eller

via ett ormulr p ovan angivna webbsida, om du har rgor

kring UmU-datorn.

Idag finns avtal om UmU-datorn inom polisutbildningen, institutio-

nen fr kostvetenskap och universitetsfrvaltningen. I ett frsta steg

finns UmU-datorn enbart som PC men Sren Berglund sger att det

p sikt ven kommer att finnas en Mac UmU-dator.

Det hr r ett koncept som vi hoppas mycket p. Nsta steg r

ett liknande upplgg fr telefoni, UmU-telefonen, sger han.Text: Anette Olofsson

vljer att ha kvar ngon orm av beord-

ransmjlighet mste ett regelverk utor-

mas lokalt.

Frordningstexten nmner endast

proessorer och lektorer som lrarkate-

gorier drutver kan man lokalt besluta

om andra lraranstllningar. En ny an-

stllningsordning r Ume universitet

mste drr utormas och i det arbetetblir det viktigt r Saco-S/SULF att delta.

Vr uppgit som organisation blir att vr-

na rttsskerheten r vra medlemmar

s lngt det r mjligt.Ingmarie Mellenius

Saco-S-rdet och SULF

8/3/2019 Aktum 2008, nr 4

16/24


Mnga rdelar med sociala medier

ocks p jobbet

Sociala medierp jobbet?Anvndningen av sociala medier kar stort. Bara p Face-

book har idag omkring yra miljoner svenskar ett konto.

Men hur ska man rhlla sig till sociala medier under

arbetstid r man uppdatera sin status p jobbet?

Det hr handlar mest om sunt frnuft och

kan vl jmfras med hur man telefonerar un-

der arbetstid. Man kan ringa och boka ett l-

karbesk men man underhller inte alla sina

slktkontakter, sger universitetsdirektr LarsLustig.

Han menar att universitetsledningen frlitar

sig till varje medarbetares egen ansvarsknsla

och knner inte att det nns ngot behov av att

Frdelarna med att nnas p sociala

medier r mnga och jag tror att varje

medarbetare kan avgra hur det r

lmpligt att anvnda dem p arbetstid,

sger Elza Dunkels, orskare och lektor

vid institutionen r tillmpad utbild-

ningsvetenskap vid Ume universitet.

Att just Facebook har blivit s stort menar Elza

Dunkels dels beror p att blogg, chatt, mejlmj-

ligheter och annat nns samlat i en ntgemen-

skap, och dels att vuxna nu anammat sociala

medier p ett annat stt n tidigare.

Mnga har upptckt vilket fantastiskt

verktyg det kan vara fr att deniera sig sjlv

och fr att bli synlig genom bilder, uttalanden

och grupptillhrigheter, sger hon.

P sociala media mts ocks era genera-tioner.

Det knns nytt och kanske hade det skett

ngon annanstans i samhllet om inte sociala

medier dykt upp, men nu har till exempel

Facebook blivit en arena dr tre generationer

gillar att benna sig samtidigt, ppekar Elza

Dunkels.

Vnja oss vid strre ppenhet

Hon ser visst risker med sociala media som

att enskilda personer viker ut sig mer n de kan

hantera eller att grupper byter namn och visar

sig vara ngot helt annat.

Det r trist men vi kan inte skydda oss helt

och hllet mot sdant och jag r vertygad om

att vi lr oss hantera sdana problem.

Hon pongterar alla frdelar som hon sjlv

upplever med sociala medier, som att mta kol-

legor ver hela vrlden och utbyta tankar och

ider. Hr nns kanske en rdsla fr att hon

och andra forskare skulle avslja pgendeforskning fr konkurrenter.

Vi fr vnja oss vid en strre ppenhet och

vid att skillnaden mellan det privata och ar-

bete fr mnga av oss suddas ut i viss mn.

Policydokument som talar om fr anstllda vad

de fr gra och inte fr gra p sociala medier

under arbetstid tror jag inte r rtt vg att g.

Jag tror att de esta sjlva kan avgra vad som

r lmpligt. Dremot kan ett pgende samtal

om hur vi kan och br anvnda sociala medier

p vra arbetsplatser vara bra.Text och foto: Anette Olofsson

P era hll hrs en livlig debatt om huruvida

anstllda fr anvnda sig av sociala medier p

arbetstid. Hr nns arbetsgivare som frbjuder

sina medarbetare att logga in p jobbet och

andra som tvrtom uppmanar till anvndandeav till exempel Facebook.

Vid Ume universitet har ingen srskild po-

licy tagits fram fr hur medarbetare ska fr-

hlla sig till sociala medier under arbetstid.

styra upp anvndandet av sociala medier som

privatperson i dagens lge.

Vrna yttranderiheten

Lars Lustig ppekar ocks att man alltid mste

vrna yttrandefriheten och att man drfr ald-

rig som arbetsgivare fr frska pverka vad

medarbetarna uttrycker. Dremot pongterar

han att man mste vara uppmrksam p omman uttalar sig som representant fr Ume

universitet eller som privatperson.

Det kan man vl snarast likna vid insndare

i tidning. Vi som har ledande befattningar kan

frsts aldrig separera vra privata roller och

vra roller som fretrdare fr Ume universi-

tet och det r ju viktigt att tnka p.

Lars Lustig erknner att han och mnga

andra inte hngt med i den snabba utveckling-

en av sociala medier.

Fr ngra r sedan var begreppet nrmast

oknt fr mig. Mycket hnder hela tiden p om-rdet och det kan upptrda nya etiska frgor att

ta stllning till. Drfr tycker jag att det r viktigt

att vi fr etiska diskussioner om de hr frgorna

ute p vra arbetsplatser, menar Lars Lustig.Text: Anette Olofsson

8/3/2019 Aktum 2008, nr 4

17/24


rektorns ruta

Jag vill brja med att tacka r det an-

tastiska mottagandet jag har tt, det

vrmer och inspirerar. Det nns en dyna-

mik och en krat bland universitetetsmedarbetare och studenter som jag ser

som avgrande nu nr vi tillsammans ska

ytta ram universitets position ytterliga-

re ett steg, ngot som r ndvndigt i

den globala konkurrenssituation vi ben-

ner oss i.

Inledningen av min rektorsperiod har

som sig br varit allt annat n lugn. Jag

har hat mnga intressanta och viktiga

mten inom och utanr universitetet.

Jag ser nu ram emot att tillsammans

med den vriga universitetsledningen

pbrja en besksrunda p institutioner-

na. Mlsttningen r att vi re nsta

sommar ska ha beskt och hat dialogmed samtliga institutioner.

Den rga som mnga stller r i vil-

ken riktning jag vill leda Ume universi-

tet. I mina gon, och andras, har Gran

Sandberg gjort ett antastiskt arbete.

Jag kommer att verka r att satsningar

som han, tillsammans med medarbetare,

har inlett ullljs. Inrandet av karrirbi-

drag och satsningar p starka miljer r

instrument r att den utveckling som

jag anser r ndvndig.

Av avgrande betydelse r universi-

tetets ortsatta utveckling r att vi kan

erbjuda vra medarbetare goda rut-sttningar i den knivskarpa internationel-

la konkurrensen. Vi mste skapa en

tjnstesituation som gr att vra orska-

re, lrare och andra medarbetare vill

stanna kvar men som ocks gr universi-

tetet till en attraktiv arbetsplats lngt

utanr landets grnser. Den svenska

tjnstemodellen skapar ondiga mot-

sttningar mellan vra huvuduppdrag,

utbildning och orskning, och den allt

viktigare uppgiten: nyttiggrandet av

orskningsrn och innovationsutveckling.

Alla och envar kan rsts inte samti-

digt rvntas vara den mest ramsten-

de orskaren, den mest engagerade lra-ren, den mest ramgngsrike

entreprenren, och tillika en god kom-

munikatr och administratr. Men kreati-

va miljer skapas genom att olika rm-

gor vrdestts och r utvecklas i strsta

mjliga harmoni. Alla parter gynnas av

att vi vidareutvecklar vra utbildnings-,

orsknings- och innovationsmiljer till

kreativa miljer. Sdana miljer utvecklar

oss till en attraktiv samarbetspartner s-

vl regionalt som internationellt och ger

ven studenterna en mjl ighet att ut-

veckla sina ntverk, ngot som leder

dem snabbare in p arbetsmarknaden.Fr att vi ska lyckas r jag vertygad

om att helheten mste utvecklas till

romma r delarna. Detta inbegriper

ocks styrkan av att ha, och nyttja, den

breda kompetens som spnner ver

bde akultets- och mnesgrnser. Fr

att uppn detta kommer svl priorite-

ringar som risktagande att krvas men

ocks ambitioner, mod och ett klokt le-

darskap p alla niver.Lena Gustafsson, rektor

Det rekommer att personer missbrukar sociala mediers

tjnster och anvnder dem r bedrgliga ndaml. Enoknd person anvnde sig av universitetsdirektr Lars Lustigs

namn p Facebook och agerade under alsk identitet.

Jag blev kontaktad av medarbetare p uni-

versitetet som informerade mig om att det fanns

en prol i mitt namn p Facebook som inte

verkade korrekt. Jag har ingen prol p Face-

book s ngon annan mste ha anvnt mitt

namn och upptrtt som mig, sger Lars Lustig.

Andra exempel p missbruk r falska grupper

p Facebook dr man lockar till sig medlemmar

till gruppen som pltsligt byter namn till ngot

helt annat. Att mnniskor agerar p det hr

sttet r svrt att frhindra, men vad gr man

om man drabbas?

Vr skerhetsorganisation p universitetet

hjlpte mig att ta bort den falska prolen frn

Facebook och informerade de personer som

trodde att jag var Lars Lustig p Facebook.

Om du drabbas av missbruk, kontakta de

ansvariga fr tjnsten och be dem vidta nd-

vndiga tgrder.

Mer inormation p:www.anstalld.umu.se/sociala-medier och p

www.datainspektionen.se/ragor-och-svar/

sociala-natverk-pa-webben/.

Text: Anette Olofsson

r din vn p ntetverkligen en vn?

8/3/2019 Aktum 2008, nr 4

18/24


Den 2 augusti var rsta arbetsdagenp mitt nya jobb som personalche vid

Ume universitet. Att vara ny p ett

jobb r en resa bde i att rst vilka

rutiner och system som gller, men lika

viktigt en resa i att lra knna arbets-

kamrater och kultur. Varje stund r ylld

av stora rgetecken och hjrnan arbe-

tar ebrilt med att ta in och sortera alla

intryck.

Hur du blir mottagen p din nya ar-

betsplats avgr hur du kommer att tri-

vas och hur snabbt du kan gra ett bra

arbete. Vi har alla ett ansvar att gra

en bra introduktion r vra nya arbets-kamrater. Det behvs bra rutiner,

checklistor och ramr allt ett varmt

hjrta r att stdja den nyanstllde.

Jag har hat turen att ett bra std i

min introduktion. Under oktober m-

nad kallas alla vi nyanstllda till ge-

mensam introduktion om Ume Univer-

sitets verksamhet och organisation.

Den r ett komplement till arbetsplat-

sens introduktion och ska ge en kad

rstelse r i vilket sammanhang vi

Pou

arbetar och r hur den egna arbets-platsen r en del av helheten Ume

universitet.

En stor rga i hst r arbetet utirn

riksdagens beslut i juni propositionen

En akademi i tiden som bygger p

Autonomiutredningen och Beattnings-

utredningen. En arbetsgrupp arbetar

med att ta ram rslag r hur vi i

Ume vill anvnda de nya mjligheter-

na att organisera verksamheten och

ormerna r att anstlla lrare. Nr

det gller lraranstllningar kan det

ven bli nationella verenskommelser

och centrala kollektivavtal r att skapaen likhet mellan lrostena. Ngra av

de viktiga rgorna blir: Vilka katego-

rier av lrare ska vi anstlla och p vil-

ka bedmningsgrunder och behrig-

hetsgrunder? Hur skapar vi

karrirmjligheter som r attraktiva

och bra r verksamheten? Nr vi vet

mer kommer inormation att lggas ut

p webben.Yvonne Andersson,

personalchef

ENS

Samverkansca 27 okto-ber r dig som r uppsats-eller programansvarigDen 27 oktober kl. 14.3016.30

genomr ENS ett samver-

kansca med tema: Studenters

arbetslivskontakter under utbild-

ningen vad ENS kan bidra med

genom sina retagsbesk.

I november lanserar ENS en

ny webbsida r kontakter mel-

lan studenter och arbetsgivare.

P webbsidan kommer studen-

ter och lrare att kunna hitta oli-

ka typer av uppdrag, och vi vill

trfa dig som r intresserad av

samverkansrgor, r uppsats-

eller programansvarig r att

prata om:

Vilka typer av uppdrag/projekt

r lmpliga r dina studenter?

Vilka branscher kan vi bli btt-

re p att knyta nrmare kontakt

med?

Ls mer p www.ens.umu.se

I hst har rndringar gjorts av webbsidorna

Fr studenter och av tjnsterna i Portalen. Vi vill att det hr ska ge en mer samordnad och

tydlig studentinormation, rklarar Annica Hglund,

portalredaktr och ansvarig r studentwebben.

Allt du behverp en adresswww.student.umu.se

Fr studenter

En nyhet r ocks att man kan f all informa-

tion i Portalen p engelska genom att byta sprk

i webblsaren, frklarar Annica.

Under hsten genomfrs tredje och sista

etappen av portalprojektet. Det innebr att er

frndringar i Portalen kommer att ske fram

till rsskiftet. Cambro r ven fortsttningsvis

Ume universitets gemensamma lrplattform. Under vren har ett omfattande arbete

genomfrts fr att rtta till brister i Cambro

och mlet r att lrplattformen ska vara an-

vndbar fr alla universitetets kurser.Text: Anette Olofsson


Studentwebben ochportalen rndras

Fr studenter, www.student.umu.se, har ftt

nytt innehll i samband med terminsstarten.

Sidorna innehller nu generell information fr

studenter om studievgledning, karrirvg-

ledning, passerkort, utlandsstudier med mera.

I Portalen nns som tidigare studenternas

personliga tjnster som e-post, mjligheten att

boka grupprum, anska om examen och ta utstudieintyg. Helt nytt r att studenterna, fr att

f tillgng till studentrabatter, nu sjlva kan ge

medgivande till att fretag kontrollerar att de

r studenter. En ny tjnst r ocks att dokto-

rander p ett bttre stt n tidigare kan ver-

blicka sina studier.Annica Hglund, portalredaktr

8/3/2019 Aktum 2008, nr 4

19/24


Om tljer,tejp och juiceNr vi vertar produkter och

reteelser rn ett annat sprk-

omrde ljer beteckningen r

dem grna med inledningsvis

anvnda som s kallade citat-

ord. S lnge man inte behver

bja orden ungerar det ganska

bra, men har man behov av att

bilda exempelvis plural av ett

substantiv blir det s mycket

enklare iall orden r en stav-

ning och ett bjningsmnster

som r mer anpassat till

svenskan. I dag har ju det ur-

sprungligen ranska ftljen

helt svensk orm och vi tnker

nog sllan p dess ursprung.

Numera kommer rmman-

de ord ota rn engelskan. De

mste ocks anpassas p olika

stt r att ungera bra i

svenskan. Ett aktuellt exempel

r det engelska verbet mail

som tt en svensk ndelse i

maila, en svensk stavning i mej-

la eller versatts medskicka

e-post.

Som alltid nr det gller

ordormer r Svenska Akade-

miens Ordlista rttesnret. Dr

nns inte maila med. Dremot

anges date och tape som vari-anter till dejtoch tejp. Den an-

passade stavningenjosnns

dock inte kvar.

Ord som i engelskan slutar

med konsonant mste i svensk-

an en dubbeltecknad konso-

nant r att ge upplysning om

vokalljudets lngd:stopp,

snobb, labb och webb. I sam-

mansttningar knns det ota

srskilt viktigt r att undvika

stopskyltaroch labrttor.

Ytterligare ett exempel p

rsvenskning r substantivn-delsen -ningi mobbningoch

rankning. Varianter r hr kam-

ratfrtryckrespektive rangord-

ning.

Ls mer iSvenska skrivreg-

lerochSAOL som r oumbr-

liga hjlpmedel r den som

skriver texter p svenska. Ls

mer om sprkrgor p:

www.anstalld.umu.se/skrivandeText: Ingela Valfridsson

SPrkSPaltEN

Gammlia, Ume Fri entr 090-786 52 27

[email protected] www.bildmuseet.umu.se

aktuellt i bildmuseet

ZINEBSEDIRA

19.9 - 31.10 2010

Under the Sky and Over the Sea

Zineb Sedira, Floating Cofns, 2009

8/3/2019 Aktum 2008, nr 4

20/24


Kultur p campus bde hr och jrranUme universitets unika kultursatsning Kultur p campus

gr mot en ny hst som blir en riktig hjdare, lovar

projektledare Jonas Ericson.

Hansson och Hkan Nesser. Hsten avslutas

med Lucia p campus med Ume studentkr

den 13 december.

Ett spnnande besk blir jazzmusikern

Georg Riedel och hans dotter Sarah med pro-

grammet Hemligheter p vgen, frskrar

Jonas Ericson.

Kultur p fer campus

Kultur p campus har brjat sprida ringar p

vattnet runt om i vrlden. Via Culture Trade

en liten avknoppning till Kultur p campus

Internationaliserade lrare?

Denna hst har Ume universitet er in-ternationella studenter n ngonsin och

er kurser och program erbjuds p eng-

elska. Bde spnnande och utmanande

r lrostet! En konkret efekt r att allt

er lrare mste anvnda engelska som

undervisningssprk. Om du knner dig

osker p engelska eller vill ha ngra tips

om hur du kan utveckla sprket vidare s

nns mjlighet r lrare att individu-

ellt sprkligt std i engelska, bde skri-

ven och talad. Under hsten har UPC

uPc

kpt 40 timmar av institutionen rsprkstudier, vilket innebr att lrare kan

boka tid r sprkkonsultation hos John

Baker, gymnasielrare i engelska och ad-

junkt vid institutionen. Etersom tiden r

begrnsad r det rst till kvarn som gl-

ler! Fr att boka tid skicka ett mejl till

[email protected].

Ett nytt sprk kan pverka lrarens

undervisning och studenternas lrande

p era stt. P etermiddagen den 4

november anordnas en Lrardag om att

undervisa p engelska. Se notis p annanplats i denna tidning.

Slutligen vill vi agga r Ume uni-

versitets 10:e universitetspedagogiska

konerens som gr av stapeln 12 mars

2011. Brja grna undera p vad du vill

presentera, temat r Reformation, revo-

lution, evolution. Universitetslrandet ur

ett tidsperspektiv. Mer inormation och

mjlighet att anmla bidrag kommer

inom kort p vr hemsida!Katarina Winka

Kultur p campus r

ett unikt projekt som

levererar gratis kultur

till studenter och per-

sonal vid Ume univer-

sitet varje vecka.

G in p www.umu.se/

kulturpacampus r

att se hela hst-

programmet och

r att prenumerera

p nyhetsbrevet.

kommer kulturutbyten att ske med andra

platser. Det r frmst Umes partneruniversi-

tet som r aktuella och i hst ker Jonas till

University of Manitoba i Winnipeg tillsammans

med sngerskan Anna Hamilton fr att hlla

workshops och konserter.

Drefter blir det utbyte med Riga kultur-

huvudstad samtidigt som Ume 2014 och i

mitten av oktober kommer Jonas att bertta

om Ume universitets kultursatsningar vid en

konferens i Ungern. Hr samlas fretrdare fr

ett ntverk av universitet frn tidigare och bli-vande kulturhuvudstder i Europa.

Det blir en spnnande hst och det knns

fantastiskt att era andra lnder och universi-

tet r intresserade av Ume universitets sats-

ning, pongterar Jonas.Text: Anette Olofsson

Under hsten bjuder Kultur p campus varje

vecka p vl tillagad lunchkultur. Hstens fr-

sta programpunkt var Norrbottniska Vrt och

akt nummer tv var cirkusgruppen Magmanus

som i strlande hstsol i brjan av september

bjd studenter och personal p en hgt ygan -

de show med mycket humor.Men n nns mycket Kultur p campus kvar

att njuta: etablerade frfattare som Torgny

Lindgren, Hkan Nesser och Maria Sveland

matchas med unga musiker som Carolina Wal-

lin Prez och dessutom erfarna rvar som Bob

8/3/2019 Aktum 2008, nr 4

21/24


[email protected]

Fler notiser och lngre versioner nns p .

frn Ledningen

Ume universitets delrsrapportDelrsrapporten visar att det ekonomiska

resultatet r hgre jmrt med motsva-

rande period 2009. Intkterna har kat

med 4 % rsta halvret 2010 jmrt med

i jol medan kostnaderna endast kat med

1 %. Det prognostiserade ekonomiska re-sultatet r r 2010 r +147 miljoner kronor,

vilket ska jmras med 2009 rs ekono-

miska resultat som var ett verskott med

55 miljoner kronor. Antalet helrsstudenter

(HST) berknas vara 17 466 r 2010, vilket

r en kning med 763 HST (+4,6 %) jm-

rt med r 2009. Enligt prognosen be-

rknas universitet hamna 52 miljoner kro-

nor ver takbeloppet r 2010.

(Takbelopp = den hgsta ersttning r

hgskoleutbildning ett lroste sammanta-

get kan under ett budgetr)

frn oMvrLden

20 rslag rn orskningsberedningenI rapporten Forskning ormar ramtiden

presenterade orskningsberedningen i juli

en rad slutsatser om hur svensk orsk-

ningspolitik br utvecklas. Rapporten ska

ses som ett inspel till arbetet med nsta

orskningsproposition som ska lggas

2012. I beredningen ingr bland andra

Ume universitet tidigare rektor Gran

Sandberg.

20 rslag r att strka Sverige

som orskningsnation: Bygg ut orskningen i Sverige

Skapa tydliga drivkrater r kvalitet

Strk innovationskraten i svensk

orskning

Strk institutsektorn

Utarbeta en strategi r investeringar

i orskningens inrastruktur

Vidareutveckla systemet med

innovationsupphandling

ka satsningarna p wild-cards inom

orskningen

Strk orskarutbildningen rbttra doktorandernas villkor

Skapa rutsgbara karrirvgar r

yngre orskare

Inrtta ett nationellt elitprogram r

yngre begvade orskare

Spets rutstter bredd rusta upp

utbildningsvsendet rn rskola till

orskning

Skapa rutsttningar r fer post doc-

vistelser p retag och r fer adjung-

erande orskare i akademin

Genomr en srskild satsning p att

locka internationella topporskare till

Sverige

Frenkla expertskatten

Inr avdragsrtt r donationer till

orskning

Inr en skatterabatt r orskning ochutveckling

Inr ett riskkapitalavdrag

Intensiera anstrngningarna att

fer att ska sig till naturvetenskap och

teknik

Satsa p det livslnga lrandet

inr individuella kompetenskonton

ka autonomin r universitet och

hgskolor

Ume universitet klttrar i Times rankingTimes Higher Education rankar Ume uni-

versitet som 297 i vrlden, vilket r en liten

rbttring jmrt med i jol d universitet

kom p plats 318. Om man ser till enskilda

vetenskapsomrden s landar Lie Scienc-

es & Medicine p plats 127 i vrlden.

Uppsala universitet placerar sig p plats

62, Lund 72, KTH 150, Stockholms universi-

tet 168 och Gteborg p plats 183.

Lars Haikola ny universitetskanslerDen 1 juli utsg regeringen Lars Haikola till

ny universitetskansler. Han tillrdde tjns-

ten den 16 augusti. Lars Haikola har bred

erarenhet rn hgskolesektorn och kom-

mer nrmast rn tjnsten som rektor rCampus Helsingborg vid Lunds universitet.

Klla: HSV

Ny direktr r VHSCaroline Sjberg r ny myndighetsche r

VHS. Hon har arbetat vid SLU i sex r, och

sedan 2007, som vice universitetsdirektr

med ansvar r bland annat inormation,

juridik, ekonomi och personal samt stu-

dent- och utbildningsservice.

Klla: VHS

USA:s dominans minskar i

rets Shanghai-rankningI rets upplaga av ranking rn Shanghai

Jiao Tong University har den amerikanska

dominansen minskat ngot. Fortarande r

Harvard nummer ett, men University o Ca-

liornia, Berkeley, r ny tva och MIT r ny

yra. Totalt har USA 54 lrosten bland de

100 bsta, mot 67 rra ret. Att vstvrl-

den inte r ohotad mrks genom att Kina

nu har 20 lrosten bland de 500 bsta,

Sydkorea 10 och Brasilien 6. Utvecklingen i

Indien och Ryssland verkar dremot ha

stagnerat. Sverige har tre universitet bland

de 100 bsta. Karolinska institutet ranka-

des hgre i r och steg rn plats 50 till 42,

Uppsala steg rn 76 till 66 och Stock-

holms universitet steg rn 88 till 79.

Klla: HSV:s internationella nyhetsbrev

170 000 studenter utan plats

p universiteten i StorbritannienMnga brittiska universitet har yllt alla sina

platser och rekordmnga av de mest kvali-

cerade skande kommer inte in vid lan-

dets ledande lrosten. Orsaken r den

svra ekonomiska situationen men ocks

regeringens nedskrning av platser vid l-

rostena. Antagningsmyndigheten Ucas

rknar med att totalt ca 170 000 skande

kommer att bli utan plats i den hgre ut-

bildningen, jmrt med 130 000 rra

ret.

Klla: HSV:s internationella nyhetsbrev

Flest nya utlndska doktorander

vid KTH och BTHAv de nrmare 3 400 som pbrjade en

orskarutbildning r 2009 var drygt 1 000

utlndska doktorander. Hlten av dessa

kom rn Asien, varav cirka 40 procent

rn Kina. P KTH och Blekinge tekniska

hgskola var andelen utlndska nybrjare

p orskarniv nrmare 60 procent.

Klla: HSV

Studenternas prestationer sjunker distansutbildningarna trolig orsakUnder den senaste emrsperioden har

prestationsgraden, det vill sga antalet av-

klarade pong, minskat rn 83 till 79 pro-

cent. Den kade mngden distansutbild-

ning r en sannolik rklaring.

Klla: HSV

8/3/2019 Aktum 2008, nr 4

22/24


Become a Fan o Ume University on Facebook:

engLish page

Social media while at work?The use o social media is

growing rapidly. An esti-

mated our million people

in Sweden have a Facebook

account alone. But how

should one engage in social

media during work hours

can one update their

status on the job?

There is a hot topic of debate in many circlesabout whether or not employees can use social

media during work time. There are employers

that prohibit its staff members from logging on

while at work and others that actually encou-

rages activity on sites such as Facebook. Ume

University has no policy on how employees

should interact in social media platforms duringwork hours.

This is mainly a common sense issue, and

can be compared with telephone usage during

work time. You can call and make a doctors

appointment, but you dont keep in touch with

all of your family and friends, says University

Director Lars Lustig.

He implies that the university management

trusts each employees own responsibility and

does not feel need to restrict the use of social

media in the current situation.

Upholding reedom

o speech and expression

Lars Lustig also points out that one should al-

ways safeguard freedom of speech and may

never, as an employer, attempt to inuence

what employees express. However, he notes

that one needs to be mindful of whether theyspeak as a representative of Ume University

or as a private person.

It can be somewhat similar to newspaper

letters to the editor, continues Lars Lustig.

We in positions of leadership can never sepa-

rate our private roles and our public roles as

representatives of Ume University, and thats

important to consider.

He also acknowledges that he and many

others have not kept pace with the rapid devel-

opment of social media.

It was almost an unknown concept for mea few years ago. Things are constantly evolving

in this area and new ethical issues to consider

may arise. Therefore, I think its important to

have ethical discussions about these issues out

in our workplaces, adds Lars Lustig.Text: Anette Olofsson/David Meyers

Words froM

the vice-chanceLLor

task: the utilisation o research ndings and

innovation development.

Naturally, each and every one o us can-

not be expected to be the most prominentresearcher, the most committed teacher,

the most successul entrepreneur, or a

good communicator and administrator. But

creative environments are produced when

diferent abilities are recognised and al-

lowed to develop in the best possible har-

mony. All parties benet when we urther

develop our education, research and inno-

vation environments into creative environ-

ments. Such environments develop us to

become an attractive partner, both region-

ally and internationally, and also give stu-

dents an opportunity to expand their net-

works, something that leads them asterinto the job market.

In order or us to succeed, I am con-

vinced that the university as a whole must

be developed or the benet o the individ-

ual parts. This also includes the power o

having, and using, the broad expertise that

spans both aculty and disciplinary boun-

daries. To achieve this, priorities and risk-

taking will be required, but also ambition,

courage and a wise leadership at all levels.Lena Gustafsson, Vice-Chancellor

look orward to begin visiting the depart-

ments along with the other members o the

university management. The goal is that we

will have visited and had a dialogue with allthe departments beore the summer.

The question that many ask is in which

direction I intend to lead Ume University.

In my opinion, and others, Gran Sandberg

has done a antastic job. I will work to en-

sure that the investments he has initiated

together with contributors are carried

through. The introduction o career grants

or young researchers and undertaking o

areas o excellence in research are instru-

ments needed to achieve the development

that I believe is so essential.

It is o oremost importance or the con-

tinued development o the university thatwe can provide our employees with good

conditions in this highly competitive inter-

national market. We need to establish a

service ramework so that our researchers,

teachers and other staf members want to

stay here, but that also makes the universi-

ty an attractive place to work, ar beyond

the countrys borders. The Swedish service

model creates unnecessary tension be-

tween our primary mission, education and

research, and the increasingly important

I would like to begin by thanking

you or the wonderul reception I

have received it both warms and

inspires. There is a dynamic and en-

ergy among the universitys stafand students that I consider essen-

tial now, as we move orward to-

gether to advance the universitys

position one step urther, which is

imperative in todays global compe-

titive market.

The introduction o my period as

vice-chancellor has been anything

but calm. I have had many interes-

ting and important meetings within

and outside the university. I now

8/3/2019 Aktum 2008, nr 4

23/24


HF -10

F

RSNILLA

T KORA MNFAS YTENHET

NIGER

P.G.

A.

AT

T

TORGSKU

LPT

R

LANDTUNGA

F

RS

KRANSTYP

BETONING

BL

SINSTR

.

M

RKESMARK

R

F

VETA

FRAMFR

VNSTERVN

IH

LI

GT

ENBRSSPRIT

KAN BRDA PARORD

VERFALL

US

UNCLE

REJL KRAM

ORIGINA

L

VERKSCHEF

ST

ADK

OMMA

KV

LLSANDAKT

MARKERADE

HUNDKLANDER

INNEHA

V

GRUNDLAG

KPMAN MYGGAFRMGA

LUTMARK

SCHATTERINGAR

KORTA DAGAR SLJDVIRKE

S KALLAT

AKTAVSNITT GJUTMETALL

VERGREPP

KUNGSFISKB

LTE

GNIDIG NIGERIA "VATTENHL" TOM P FOLK

INT. TVLING

SKEPPSFOG

KOST

SAMMA

VIMMELKANTIG

TILL FLERA DU FILMSTAD SMSMILADE

TILLR

CKLIGT

TMMA

SLUTORD

UTL

OPP VERIFIERBAR

SVRSPIKAT RUNDHULT

ADRESSTILL

GG

F

RST

&

SIS

T

S

RR

ES

T

Vinnare i Aktum 4 blev Anders Lindgren, Medicinska akultetens kansli. Grattis! Ett presentkort r p vg.

Skicka din lsning till Aktum, inormationsenheten, Ume universitet, 901 87 Ume senast 20 oktober 2010.

Den som skickat in den rst ppnade rtta lsningen vinner ett presentkort p 250 kr p Akademibokhandeln.

Namn __________________________________________ Arbetsplats ______________________________________

nst sist

8/3/2019 Aktum 2008, nr 4

24/24

Avsndare:Ume universitet901 87 Ume B

Mnadens kseri

Posttidning

Lrdag den 28 augusti kl. 12.14 rullar det frsta ofciella tget in p Re-

secentrums perrong i rnskldsvik. Jag och mina tv barn trngs i enfolkmassa som bara kan jmfras med den dag i maj 2007 d Modo

Hockey kom hem med ett brgat SM-guld. Men nu har vi allts ftt n-

got som ter fr folk i rnskldsvik att g man ur huse. Jag knner mig

stolt och upprymd. Jag svvar bort i tanken och ser framfr mig hur en

strm av mnniskor smspringer till stationen p morgonen. Mnniskor

som trampar upp nya stigar i en helt ny stadsbild. Mina tankar avbryts

av min dotters klagan Jag vill se kungen! Jag har tur och hittar tv

stolar som mina barn kan st p. En samling framtrdande personer

avlser varandra med tal om samarbete, uthllighet och tg mot fram-

tiden. Och jod, kungen uppenbarar sig och min dotter granskar honom

och konstaterar att tivoliomrdet i hamnen r mycket mer intressant

och drar med mig dit.Medan barnen studsar i hoppborgen, helt obrydda av infrastruktur-

satsningar, politik och samhllsutveckling, funderar jag p om och hur

Botniabanan kommer att pverka eller till och med frndra min och

andra kommunmedborgares syn p resande, region, grnser och tillh-

righet. Efter att ha bott i Stockholm i ngra r, dr mitt viktigaste trans-

portmedel var tg, lngtar jag att f stta mig p tget och prata om hur

mnga minuter jag har till jobbet. Det knns modernt, miljvnligt och

kontinentalt och jag vill vara en del av det samhllet. Men hur villiga

r gemene man att arbetspendla, kpa hus ver lnsgrnserna och luck-

ra upp sin syn p var som r hemma och vem som r min granne? Det

terstr att se men enligt Transportforskningsenheten vid vrt univer-

sitet, som nyligen genomfrt en underskning hos boende vid Norrlands-

kusten, r mnniskor generellt sett positiva till Botniabanan och att bytaresor med bil till tg.

Vad kommer Botniabanan att ha fr betydelse fr Ume universitet?

Ja, som ENS-anstlld och placerad vid Campus rnskldsvik ser jag

fram emot ett n nrmare samarbete mellan Campus Ume och Campus

rnskldsvik. Redan nu mter vi undervisande lrare i korridoren som

utvilade och glada slr sig ner i vrt gemensamma personalrum efter en

Anette Eikelboom, projektsamordnare

Spr motramtiden

snabb tur med tget. Drmmen vore att p resor till eller frn Ume,

liksom IKEA-anstllda, sl sig ner i en Ume universitetsvagn, och trf-

fa kollegor och studenter och kanske avhandla ett mte. Jag ser ocks

fram emot att p en gemensam frd med fretrdare fr rnsklds-

viksortens fretag och organisationer ta campustget till Ume fr att

visa upp vr framstende studie- och forskningsmilj, liksom att visamina universitetskollegor vad rnskldsvik med omnejd kan erbjuda i

form av samarbeten mellan universitetet och omgivande samhlle. Det

mentala avstndet minskar fr bde fretag och boende lngs Norrlands-

kusten nr campustget knyter oss nrmare varandra.

Anette Eikelboom, projektsamordnare

ENS/Ume universitet Campus rnskldsvik

Documents

Aktum 2008, nr 4