Aktum 2008, nr 5

AktumDynamisk duo tar överMöt Lars Lustig och Siv Olofsson sid 5

Vindeln och LyckseleAktum har besökt Västerbottens inland sid 8 och sid 10

Profilen Marcus SamuelssonPassion för mat, smak och mångfald sid 12

Glad sommar!

Aktuellt vid Umeå universitet Juni 5/2008

Jan-Erik Ögren slutarsom universitetsdirektör och blir pensionär på halvtid sid 4

2 Aktum • Juni 5/2008

Aktum

Nu är den här: den minst sagt efterlängtade sommaren. Och i din hand har du

nu terminens sista nummer av Aktum.

Som du kommer att se, har vi besökt Västerbottens inland. Artiklar om Vin-

deln och Lycksele finns i detta nummer.

Umeå universitet har fått två nya, höga chefer: Lars Lustig blir universitets-

direktör, Universitetsservice prisbelönade chef Siv Olofsson tillträder som för-

valtningschef. Förhoppningsvis en dynamisk duo. Jan- Erik Ögren, som inne-

haft båda posterna, avgår och intervjuas på sidan fyra. Vi har också fått nya

dekaner och prodekaner. Möt dem här. Du kan även läsa några rader om våra

senaste pedagogiska pristagare.

Den kände kocken Marcus Samuelsson arbetar som bekant vid vår restau-

ranghögskola. Nu har han gjort ett uppmärksammat besök här i Umeå och han

är vår profil på sidorna 12 till 14.

Synpunkten handlar om de förslag som finns för utveckling av campus och

framförallt dammen i dess mitt. Den är skriven av förre stadsarkitekten och

flitige UB-besökaren Hans Åkerlind. Hans ord leder minst sagt till eftertanke.

Dammen är, enligt debattör Åkerlind, en arkitektonisk pärla som vi måste lära

oss att uppskatta efter förtjänst. Läs Synpunkten på sidan 22. Avslutningsvis,

som sig bör, en sommardikt:

”Denna sommar övergår

forna somrar i sin prakt.

Se på grönskan, hur den står

yppigt frisk i varje trakt!

Fåglarna i skogen sjunga,

Ljuvligt kvittra, ljuvligt sjunga.”

Detta är en anonym dikt från ”Carmina Burana” (latin för sånger från Beuern

(Bayern)). Carmina Burana är en samling på mer än 240 profana dikter och

sånger i en medeltida handskrift . Kallas även Codex Buranus. Carmina Bura-

na innehåller en lång rad latinska kärleksdikter och lyriska naturskildringar.

De flesta av dem är författade av så kallade vaganter, det vill säga kringströ-

vande studenter (tyvärr dock ej från vårt lärosäte) och tillhör alltså kategorin

vagantpoesi. Även om denna poesi är av rent världslig karaktär, finner man

nästa ordagranna lån från Höga visan i Bibelns Gamla testamente.

Trevlig sommar. Råd från en terapeutisk lekman och kollega: Koppla av!

Ledaren

ansvarig utgivare Åsa Rudehäll

adress InformationsenhetenUmeå universitet901 87 UmeåTel 090-786 50 00 (vx) Fax 090-789 99 95www.umu.se

redaktör Stefan Lybeck Tel 090-786 78 [email protected] [email protected]

redaktion Carina Dahlberg, Stefan Lybeck

redaktionsråd Kristina Sjögren, Barbro Renkel, Gunnel Grelsson, Dan Frost, Kjell Grankvist, Jan Mannberg

Omslagsbild Gösta Wendelius

Stefan Lybeck, redaktör

[email protected]

Layout/produktion/repro Print & Media, Umeå universitet

Tryck Taberg Media Group AB

Upplaga 5 200

Aktuellt vid Umeå universitetNummer 5 Juni 2008

Aktum • Juni 5/2008 3

[email protected]

Fler notiser och längre versioner finns på <www.anstalld.umu.se>.

Vandringshistoria om våldtäktsdrog tar ny fartDet cirkulerar just nu ett kedje-mejl som handlar om att våldtäktsmän använder Rohypnol och ”Progesterex” för att droga sina offer.

En person som felaktigt påstås vara doktorand vid Umeå universitet nämns i texten. Referensen till forskning-en används för att förstärka meddelandets trovärdighet. Progesterex ska enligt kedjebrevet vara ett läkemedel för sterilisering av hästar.

Läkemedelsverket uppger i en dementi att något så-dant läkemedel inte finns godkänt, vare sig för sterilisering av djur eller människa”.

Meddelandet har enligt uppgifter cirkulerat sedan 1999, men referensen till forskning har tillkommit nyligen. Ingen anställd vid Umeå universitet har någon koppling till de uppgivna uppgifterna.

Varning för annonsskojareVid den här tiden på året brukar telefonkatalogskojarna vara i farten. Om du får ett samtal från någon som vill pra-ta om ett införande, en annons, eller som helt enkelt vill att du bekräftar att de uppgifter som de har i sitt register stämmer, gör ingenting. Hänvisa till universitetets medie-konsult: Getupdated, Robert Perrakoski. Tel: 08-410 962 18.

Yngve Gustafson tilldelas Sohlbergs Nordiska pris Som andre svensk har Yngve Gustafson, professor i geriat-rik vid inst. för samhällsmedicin och rehabilitering, Umeå universitet, tilldelats Sohlbergs Nordiska pris i Gerontologi.

Priset går till aktiva forskare som på ett väsentligt sätt bidragit till ökade kunskaper inom åldersforskning och är på 10 000 euro. Priskommittén består av representanter från alla äldreforskningsorganisationer i de nordiska län-derna.

Typiske rektorn är... naturvetareEn forskarutbildning i naturvetenskap eller teknik är det säkraste valet för den som vill bli rektor för ett svenskt universitet.

Två av tre rektorer har den bakgrunden. Nästan lika stor andel är män — men kvinnorna tjänar mest.

Man, född 1952 och med en doktorsexamen i natur- el-ler teknikvetenskap. Det är den typiske rektorn vid ett svenskt universitet.

Källa: Vetenskapsrådet

Forskarutbildningen måste tas på allvarEn ny undersökning från Högskoleverket visar att forskar-utbildningen fungerar bra men de brister som uppmärk-sammades redan för fem år sedan finns fortfarande kvar, framför allt när det gäller handledningen. Var tredje dok-torand oroar sig dessutom för att bli arbetslös.

Forskarutbildningen omfattar drygt 17 000 aktiva dok-torander.

Källa: Högskoleverket

Danmark satsar på rekrytering av studenter från Tysk-landCirius som är den danska motsvarigheten till Internationel-la programkontoret har tagit fram en rapport om mark-nadsföring av dansk högre utbildning i Tyskland. Det sker i ljuset av att fler och fler studenter från Tyskland söker sig till andra länder för att studera.


Från Ledningen

Från OmvärLden

USA intresserar sig för BolognaprocessenUSA måste börja bry sig om Bolognaprocessen. Det häv-das i en ny rapport från Institute for Higher Education Po-licy (IHEP). Författaren, Clifford Adelman, har nyligen rest runt i Europa och i Sverige.

Hans budskap är att USA på allvar måste sätta sig in i Bolognaprocessen och ta till sig en del av dess innehåll. Orsaken är att examensdefinitionen börjar få genomslag även utanför Europa. Artikeln avslutas så här: “For ex-ample, he noted a special category of student in Sweden, in which only one course at a time is taken. It takes longer the graduate, but students learn and complete the pro-gram.” “It´s about student learning,” Adelman said. “If all we focus on is how long it takes someone to do so-mething, you will get shallow learning out of it.”


Fundraising allt viktigareBidrag från alumner och donationer från företag blir en allt viktigare källa till finansiering i Storbritannien. En nyli-gen gjord undersökning visar att ca 50 lärosäten arbetar aktivt med insamling och att de tar emot mer än 200 mil-joner pund (motsv. ca 2,3 miljarder kronor) per år. Förra året lovade regeringen att skjuta till lika mycket som sam-lades in under perioden 2008 – 2011. Ett ökat fokus på in-samlingar medför dock problem, bl.a. i form av ökade lö-neskillnader mellan akademi och administration.



Jan-Erik Ögren slutar som universitets-direktör och blir pensionär på deltid I nästan tio år, nio år och fem månader för att vara exakt, har Jan-Erik Ögren varit universitets-direktör vid Umeå universitet. Den 11 juni fyllde han 65 år och med anledning av det, packade han i slutet av maj ihop sitt arbetsrum på universitetsledningens våningsplan i Samverkanshuset för att flytta till ett arbetsrum i ”källaren” i samma hus.

Det är tufft att gå från 100 till 0. Har man jobbat omkring 60

timmar i veckan och varit van att fatta beslut om stort och smått,

att svinga sig från det ena ämnet till det andra, kan det vara

svårt att finna sig till rätta i en stilla pensionärstillvaro. Det är

därför inte konstigt att Jan-Erik valde att ta rektors erbjudande

om att få jobba vidare vid universitetet på 40 procent efter 65-

årsdagen.

– Jag ska jobba med tre saker, jag ska vara ansvarig för den

tilltänkta fundraising-kampanjen, jag ska leda en nationell grupp

som ska ta fram underlag för lokala förhandlingar om lärarnas

arbetstidsavtal och jag ska jobba med uppbyggnaden av univer-

sitetets bioteknikfond, berättar han.

Att få koncentrera sig på några få frågor ser han som en stor

fördel.

– Jag har haft förmånen av att ha ett fantastiskt jobb. Det är

väldigt stimulerande att jobba med många olika saker men

samtidigt blir det väldigt ytligt. Jag har alltid varit lite avundsjuk

på dem som fått ägna flera dagar åt bara en enda fråga.

Någon risk för att han ska bli sysslolös den övriga tiden finns

nog inte heller. Han gillar att snickra och musicera. Överhuvud-

taget har han svårt att sitta still.

– Jag har en stor familj, fyra barn och åtta barnbarn ut-

spridda i Stockholm, Uppsala och Danmark. Jag ska hjälpa ena

sonen att bygga en bastu, sedan har jag ett fritidshus på Höga

kusten som jag håller på att renovera. Dessutom kommer det

nog att bli en hel del barnpassning. Jag hoppas också få mer tid

att spela orgel.

Det han kommer att sakna mest, tror han, är att inte längre

ha tillgång till all information.

– Jag är ju van att vara i händelsernas centrum och veta det

mesta som händer. Det kommer att ändras ganska drastiskt nu

och det tror jag nästan blir det svåraste att vänja sig vid.

Att hans jobb kommer att delas av två personer tycker han är

bra men han tror ändå att de kommer att få svårt att få tiden att

räcka.

Han tror att både Lars Lustig men framför allt Siv Olofsson

kommer att märka det.

– Hon kommer att ansvara för både förvaltningens utveckling

och de administrativa stödprocesserna över hela universitetet

men utöver det kommer också en rad nationella uppdrag som

krymper tiden. De sista åren hade jag Siv och Birgitta Nyström,

chef för den ekonomiadministrativa enheten, som stöd för arbe-

tet med förvaltningen och det behövdes.

Sedan har ju också Lars Lustigt fungerat som biträdande uni-

versitetsdirektör.

En viktig arbetsuppgift tycker han att han fått försaka.

– Jag önskar att jag skulle ha haft mer tid att vara ute i verk-

samheten och pratat med medarbetarna, både i förvaltningen och

på institutionerna. Jag har inte hunnit med det, men det är för-

stås också en prioriteringsfråga.

Samverkanshuset, omstruktureringen av förvaltningen, samver-

kansfunktionen och Uminovasfären tycker han är exempel på

lyckade förändringar, däremot är han inte lika nöjd med det ad-

ministrativa projektet.

– Att effektivisera administrationen på hela universitetet är

betydligt svårare än bara på förvaltningen. Det finns många viljor

och jag rår inte över fakulteterna och institutionerna som förvalt-

ningen. Det finns dessutom en inbyggd motsättning mellan cen-

trum och periferi. Det är synd eftersom det finns en stor poten-

tial att skapa större resurser för kärnverksamheten. Om den

akademiska friheten även ska råda på administrativ nivå måste

man vara medveten om att det också leder till högre kostnader.

Ett råd som han vill ge sina efterträdare är att ha tålamod.

– Det är viktigt att arbeta med förändringar och tänka nytt

men man måste vara medveten om att det tar tid att genomföra

förändringar på ett universitet.Text Carina Dahlberg

Bild Mattias Pettersson


Dynamisk duo tar över efter Jan-Erik ÖgrenLars Lustig är ny universitetsdirektör och Siv Olofsson ny förvaltningschef. Båda är kända som energiska personer som får mycket uträttat, men inom olika intresseområden. Därför tror de heller inte att det ska bli några större problem att dela på arbetsuppgifterna.

– Vi är intresserade av och duktiga på olika

saker. Jag vill jobba med människor inom

organisationen och med utveckling av både

organisationen och människorna, säger Siv

Olofsson som går från chefstjänsten på Univer-

sitetsservice till förvaltningschefsjobbet.

Lars Lustig menar att olikheten gör att de

kompletterar varandra så bra.

– Vi kommer inte att trampa varandra på

tårna. De strategiska och politiska frågorna är

de som intresserar mig mest. Vi är inte en-

samma om att dela på rollerna, Linköpings

universitet har exempelvis samma uppdelning,

berättar han.

Båda kan man säga har tjuvtränat lite på

sina roller. Siv har tillsammans med Birgitta

Nyström, chef för ekonomiadministrativa en-

heten, arbetat med Jan-Erik Ögren när det

gäller förvaltningschefsjobbet sedan 2005 och

Lars har varit biträdande universitetsdirektör

i drygt ett och ett halvt år.

– Jag går inte till en helt ny roll, många ti-

digare arbetsuppgifter följer med, men jag får

framför allt en tydligare roll, menar Lustig.

Siv Olofssons roll förändras lite mer, nu får

hon ansvar för hela förvaltningen och de ad-

ministrativa processerna som ska genomsyra

universitetet i sin helhet.

– Det känns väldigt stimulerande och spän-

nande. Universitetsservice är en stor enhet, den

motsvarar halva förvaltningen och består av 25

resultatenheter. Jag tycker om att jobba med

mål. Kundfokus och kvalitet är andra viktiga

begrepp för mig. Jag tror också att det måste

finnas en drivkraft för att nå ett bra resultat och

därför skulle jag tycka att det vore väldigt häftigt

att få göra utvärderingen Svensk Kvalitet, som

vi tilldelades ett erkännande av när Universi-

tetsservice utvärderades. Förvaltningen är till

för att ge institutioner och fakulteter service och

stöd. Det är en stor utmaning. Vi är bra men

kan bli bättre. Vi måste sätta fokus på kunden,

de vi är till för, poängterar Siv.

Att ständigt, systematiskt och strukturerat

jobba med förbättringar är hennes mål.

– När man jobbar med kvalitetsutvärde-

kreativ universitetsledning och det ska vi vara

glada för, men myndighetsutövning kräver

ibland ett långsamt tempo.

Siv Olofsson har tilldelats utmärkelsen årets

chef och gjort sig känd inom organisationsut-

veckling och ledarskapsutbildning. Trots att

hon har mött många som öppet uttalat sitt stöd,

men framför allt talat om vilka stora förvänt-

ningar som de har på henne, så skrämmer det

henne inte.

– Jag oroar mig mest för hur tiden ska räcka

för alla samtal och dialoger som jag vill ha och

som andra vill ha med mig. Den första tiden

kommer jag att ägna mig åt att lyssna. Jag tror

på en bra kontakt med kanslierna och administ-

ratörerna på institutionerna. Jag kommer

också att lägga en hel del tid på utvecklingstid

tillsammans med enhetscheferna, jag vill ska-

pa ett lag som jobbar för Umeå universitets

bästa.

Text Carina Dahlberg


ringen gör man just det. Det är hur man arbe-

tar som står i fokus.

Lars Lustig pratar också om utmaningar, fram-

för allt om de som kommer utifrån.

– Jag har goda kunskaper om sektorn, sys-

temet och det politiska landskapet och det blir

allt viktigare eftersom det händer mycket nytt,

och vi ligger långt från Stockholm.

Någon sammanslagning med något av de

övriga universiteten i Norrland tror han inte

är aktuellt så långt han kan överblicka.

– Däremot är det viktigt att finna, och ar-

beta med strategiska partner och då behöver

inte geografin vara styrande utan delade visio-

ner och syn på utveckling kan få stå i fokus.

Lars Lustig ser det som en framgångsfaktor

att alla på universitetet ser på universitetet och

agerar som om det är ett universitet, att delarna

gör helheten.

Han ser sig också som något av en ordnings-

man i universitetsledningen.

– Min roll och även Sivs, blir att viska i örat

om det går för fort. Vi har en oerhört aktiv och

Förvaltningschef Siv Olofsson och universitetsdirektör Lars Lustig.

6 Aktum •Juni 5/2008

Hur ser du på ditt uppdrag som dekan? Vad vill du åstadkomma?– Fakulteten är välskött och det känns som en

stor utmaning att leda den och försöka göra

den till en ännu bättre arbetsplats och studie-

plattform. Vår största utmaning är att student-

tillströmningen är ojämn och i vissa fall allde-

les för låg. Rekrytering är därför något vi

ständigt måste arbeta med.

– Vi kommer att stärka vår teknikveten-

skapliga forskning så att de tekniska utbild-

ningarna får en bättre forskningsanknytning

men samtidigt fortsätta satsa på naturveten-

skap och design. Ur ett långsiktigt perspektiv

är det dessutom viktigt att vi på bästa sätt in-

lemmar lärarutbildningen i fakultetens arbete.

Jag säger helst vi, för allt detta arbete är ett

teamwork, jag är inte ensam om att driva fa-

kulteten.

Vilka frågor tycker du är viktigast för din fakultet? – Dels att studenterna blir anställningsbara,

men också att de förbereds att i framtiden

själva kunna skapa arbetstillfällen. De nya pro-

fessorsrekryteringarna till kemi ser vi som en

bra möjlighet att utveckla samarbetet med in-

dustrin. Vi vill också samarbeta med andra

företag och offentlig förvaltning i närområdet

och regionen, för att skapa praktikplatser och

projekt utanför akademin.

stor del kommer jag att ha hand om grundut-

bildningsfrågor. Rekrytering och höjd kvalitet

ser jag som de kanske viktigaste frågorna inom

det området. Införlivandet av delar av lärarut-

bildningen står för dörren. Det är en av de vik-

tigaste utbildningarna och rätt behandlat tror

jag det kan bli någonting mycket positivt för

fakulteten och, på mycket lång sikt, för rekry-

teringen till de teknik- och naturvetenskapliga

utbildningarna. Jag skulle också vilja jobba

mycket för ett ökat samarbete med andra fakul-

teter, och att ha goda kontakter med studen-

terna och kårerna är ju såklart en självklarhet.

Humanistisk fakultet

Hur ser du på ditt fortsatta uppdrag som prodekan? Vad vill du åstadkomma?– Det är spännande, viktigt och oftast roligt.

Två saker är viktigast att arbeta med. För det

första att våra forskare drar in mer externa

medel. Fakulteten kan jobba med coachning,

skapa möten och lyfta fram olika områden som

kan bli framgångsrika på sikt. För det andra

att ta vara på unga forskares kompetens. I dag

är utsikterna mörka för en nydisputerad hu-

manist, det finns få tjänster att söka och det är

tufft att få medel från råden. Jag tror det är

avgörande för humanioras framtid att ta till-

vara kreativa och innovativa forskningsidéer i

denna grupp. Således bör vi arbeta för fler me-

riteringstjänster och nya utrymmen för att

bevara kompetens, och samtidigt skapa möj-

ligheter för utveckling av humaniora.

Medicinsk fakultet

Dekaner och prodekanerTeknisk-naturvetenskaplig fakultet

Hur ser du på ditt fortsatta uppdrag som dekan? Vad vill du åstadkomma?– Tillsammans med fakultetens forskare, lä-

rare och studenter vill jag skapa en livskraftig

humanistisk fakultet med ett gott arbetsklimat.

Jag vill synliggöra värdet av humanistiska

kompetenser och föra fram våra kunskaper -

att använda inom forskning, utbildning, ar-

betsliv, samhällsdebatt och personlig utveckling.

Det handlar om en fortsatt humanistisk offen-

siv på många olika områden.

Vilka frågor tycker du är viktigast för din fakultet?– För grundutbildningen är det naturligtvis att

vi kan skapa attraktiva utbildningar som lock-

ar studenter till oss. Flera av våra kärnämnen

lever med inga eller alltför knappa marginaler.

För en ökad framtidstro behövs en tillström-

ning av studenter. För forskningen är det ab-

solut nödvändigt att öka de externa anslagen.

För fakulteten i stort krävs ökad internationa-

lisering och bättre samverkan med arbets- och

näringsliv. Att tillsammans med andra fakul-

teter verka för att vi ytterligare kan utveckla

lärarutbildningen i Umeå är naturligtvis också

en högprioriterad fråga.

Dekanus Åsa Rasmuson Lestander

Hur ser du på ditt uppdrag som pro-dekan? Vad vill du åstadkomma?– Jag ser fram emot mitt uppdrag och möjlig-

heten att få påverka fakultetens framtid. Till

Prodekanus Anders Fällström

Dekanus Britta Lundgren

Prodekanus Jonas Carlquist

Dekanus Bengt Järvholm

Hur ser du på ditt fortsatta uppdrag som dekan? Vad vill du åstadkomma?– Jag ser det som ett stort förtroende som jag

ska försöka förvalta väl. Jag vill att vi ska be-

traktas som en framstående miljö för forskning

och utbildning både av utomstående och av oss

själva. Det ska dessutom vara roligt att jobba

här vilket jag tror är en förutsättning för att nå

målet!

Vilka frågor tycker du är viktigast för din fakultet?– Att nyttja hela fakultetens – och universite-

tets – resurser inom utbildning och forskning

med målet att bli/förbli framstående inom

olika områden. För individerna gäller det att

skapa sådana arbetsförhållanden så att de kan


områden vi bedriver utbildning. Medicinska

fakulteten ska vara en fakultet man väljer till.

Samhällsvetenskaplig fakultet

skild utmaning när det gäller att utveckla ut-

bildning på avancerad nivå och uppåt, och att

koppla utbildning till forskning på ett ännu

bättre sätt än vad vi gör redan idag.

Fakulteten för lärarutbildning

ha en hög produktivitet och nå framgång men

ändå leva ett bra liv inklusive familj och fritid.

Inom undervisningen handlar det om att ar-

beta med nya metoder för lärande vilket bland

annat är nödvändigt när vi regionaliserar ut-

bildning och får elever som vuxit upp med in-

ternet och IT.

Hur ser du på ditt uppdrag som pro-dekan? Vad vill du åstadkomma?– Det är en utmaning som jag ser fram emot.

Jag tror på den nya organisationen med en

dekan och två prodekaner i samverkan, där vi

prodekaner ägnar oss åt grundutbildningsfrå-

gor respektive forsknings- och forskarutbild-

ningsfrågor. Detta gör att man kan fokusera

sitt arbete som i mitt fall blir forsknings- och

forskarutbildningsfrågor. Jag vill arbeta för att

vår fakultet stärker sin position på forsknings-

kartan nationellt och internationellt, bra kan

alltid bli bättre och en långsiktig strategi är

viktigt. Jag kommer att arbeta för att stimu-

lera kreativa forskningsmiljöer och utveckla

infrastrukturer för fakultetens forskare och

doktorander. En annan viktig uppgift blir att

jobba för att säkra återväxten.

Hur ser du på ditt uppdrag som dekan? Vad vill du åstadkomma?– Att få förtroendet att vara dekan för en av

Sveriges främsta samhällsvetenskapliga fakul-

teter är en stor utmaning och ett uppdrag som

jag med glädje tar på mig. Jag ser fram emot

att arbeta tillsammans med våra forskare, lä-

rare och studenter för att ytterligare höja vår

nationella och internationella kompetens och

lyskraft. En stark drivkraft är att få möjligheten

att vara med och utveckla framtidens akade-

miska ledarskap vilket är en nyckelfråga för att

verksamheten ska vidareutvecklas i en ständigt

föränderlig omvärld.

Vilka frågor tycker du är viktigast för din fakultet? – På kort sikt är det att ta emot och integrera

personalen från de lärarutbildningsinstitutio-

ner som kommer till fakulteten. Tillsammans

kan vi utveckla och genomföra nya spännande

utbildnings- och forskningsprojekt. Samarbe-

tet inom fakulteten och universitetet i övrigt

kring våra utbildningsprogram är viktigt. Vi

arbetar för att ”klustra” olika verksamheter på

nya sätt för att bättre länka forskning och ut-

bildning från grundnivå till forskarutbildning.

På detta vis kan vi skapa en långsiktig kompe-

tensuppbyggnad. Av största vikt är också att

stärka de satsningar vi gör på forskning och

forskare inom centrala områden.

Prodekanus Maria Fällman

Vice dekanus Katrine Åhlström Riklund

Hur ser du på ditt uppdrag som vice-dekan? Vad vill du åstadkomma?– Det är ett förtroendefullt och viktigt uppdrag.

Konstruktionen med dekan, pro- och vicedekan

i samverkan är ju en nyhet på medicinska fa-

kulteten och jag förväntar mig att den ger mer

tid att fördjupa sig i vissa områden. Mitt hu-

vuduppdrag kommer att vara grundutbild-

ningsfrågor och jag kommer att verka för att

alla våra utbildningar fortsätter att utvecklas

tillsammans med de medarbetare vi har inom

fakulteten. Jag ser det som viktigt med en stark

grundutbildning dels för att utbilda blivande

forskare men också naturligtvis för att utbilda

anställningsbara nya kollegor inom alla de

Dekanus Lena Andersson Skog

Prodekanus Lennart Nygren

Hur ser du på ditt fortsatta uppdrag som dekan? – Universitetsstyrelsen har beslutat att av-

veckla nämnden från årsskiftet. Fram till dess

kvarstår jag som dekanus. Under hösten ska

jag försöka bidra till utvecklingen på bästa sätt

samtidigt som vi ska måste garantera att både

undervisningen och forskningen kan fortgå.

Vilka frågor tycker du är viktigast för din fakultet? – Nu är det viktigt att den nya organisationen

av området utvecklas på ett sådant sätt att

medarbetare känner att deras kompetens tas

tillvara och att bra utvecklingsmöjligheter ges.

En förutsättning för framgång är att hela uni-

versitetet nu engagerar sig för utvecklingsar-

betet.

Dekanus Björn Åstrand

Hur ser du på ditt uppdrag som pro-dekan? Vad vill du åstadkomma?– Jag vill slå ett slag för ett både lustfyllt och

effektivt samarbete inom fakulteten när det

gäller forskning och utbildning. Vi har en sär-

Hur ser du på ditt fortsatta uppdrag som prodekan? – Under det kommande året kommer vi att ha

ett omfattande arbete med att utveckla den

nya lärarutbildningen. Lärarutbildningsutred-

ningen kommer att vara klar under senare

delen av höstterminen.


Bild Samuel Bengtsson, Mattias Pettersson,

Ove Schedin

Prodekanus Christina Ottander


Forskare besöker företag i VindelnÅtta forskare och lärare från Umeå universitet har besökt tre företag i Vindeln: Indexator, Cranab och Vimek.

Aktum ställde tre frågor om besöket:1. Vad gav studiebesöket dig?2. På vilket sätt kan du använda detta studiebesök i din undervisning eller forskning?3. Vilken betydelse ger du kontakter med olika företag?

Ronny Östin, universitetslektor, institutionen för tillämpad fysik och elektronik, TFE

1. Jag tyckte att besöken på Indexator, Cranab och Vimek var

mycket intressanta. Jag hade inte en aning om att vi har företag

med så imponerande maskinteknisk verksamhet 40 minuter

från Umeå. Även mycket trevligt att vi mottogs av VD:ar, som

både informerade och guidade oss runt i fabrikerna. Detta visar

att företagen verkligen tog vårt besök på fullaste allvar.

Jag vill även berömma ENS (Benkt W) för den goda fram-

förhållningen så att man kunde planera sitt deltagande i stu-

diebesöket, och som sagt fortsätt att anordna denna typen av

studiebesök, mycket bra.

2. Tagna kontakter utgör direkt god grund för gästföreläsning-

ar och att åstadkomma examensarbeten.

3. Eftersom vi bedriver ingenjörsutbildningar är det en själv-

klarhet att vi skall ha goda och givande kontakter med presum-

tiva mottagare av våra studenter. Som sagt: ENS fortsätt med

denna aktivitet.

Johan Hansson, doktorand, institutionen för Idé- och samhällsstudier

1. Mig personligen gav det inte mycket annat än att få en inblick

i hur man presenterar ett företag, en idé, eller vad det nu än är

på kort tid. Vi hann se och höra mycket och blev lite klokare

men inte mycket. Sedan är det ju svårt att undgå att bli fascine-

rad av Vimeks maskiner.

2. Inte alls. Inte om du menar direkt. Däremot ser jag att våra

studenter i historia, religion, filosofi o.s.v. tillägnar sig kunska-

per och färdigheter som kan vara användbara i företag och or-

ganisationer av den typ som vi fick studera.

Det gäller bara att studenterna (och företagarna) kan se det,

vilket kan vara en del av lärarens uppgifter. Ett norskt storfö-

retag, jag tror att det var Statoil, har en anställd idéhistoriker

så det är inte omöjligt.

3. Det har stor betydelse för oss alla. Företag, kommuner och

vi på Umeå universitet tjänar på att göra oss tillgängliga och

kommunicera med varandra. Våra studenter behöver vidga vy-

erna bortom Umeå, akademien, de mer kända företagen och

storstäderna. Vi som arbetar på universitetet behöver få se andra

verksamheter där forskningsresultat och utbildning av studen-

ter kan/ska komma till nytta. Med ”mottagarna” av det vi syss-

lar med i baktanke kan det hända att vi gör delvis andra saker

och på andra sätt.

Företagen och kommunerna behöver få kontakt med oss dels

för det uppenbara, kompetensförsörjning och forskningsresultat,

och dels för det mindre uppenbara, att få andra sätt att tänka och

se på sig själva, det man producerar och har tänkt sälja. Det är

givet att de som sysslar med industridesign eller maskinteknik

har större utbyte av företagsbesök av denna sort och företagen

torde ha det också men det finns andra värden som kan komma

att bli viktigare i takt med att andelen utländska handelskontak-

ter ökar och att delar av arbetsstyrkan kommer från andra kul-

turer. Kunskaper både om och i språk, historia, politik, religion

o.s.v. kan vara nog så betydelsefulla som det mer uppenbara.

Anders Lundquist, universitetsadjunkt, statistiska institutionen

1. Det som framför allt slog mig var hur positivt inställda till

samverkan alla VD:ar var. Visserligen har de ju gått med på att

ta emot oss och det signalerar väl ett visst intresse, men mot-

tagandet och inställningen till universitetet var ändå klart över

min förväntan.

2. Just dessa besök har på kort sikt genererat ett par exempel

att ta upp i undervisningen, och en trevlig detalj är att exemplen

kommer från företag i regionen som de flesta studenter förmod-

ligen är ovetande om att de ens finns. På lång sikt vet vi nu att

ömsesidigt intresse för samverkan finns.

3. Generellt tillmäter jag företagskontakter stor betydelse. Det

finns flera skäl, de tre viktigaste för mig är (utan rangordning):

a) Exempel till undervisningen. b) Potentiella uppsatsämnen.


c) Möjlighet till samarbete/konsultuppdrag.

Birgitta Nordholm, koordinator för Designhögskolans masterprogram:

1. En inblick i otroliga företag som är världsledande i sin produk-

tion! Att det går att driva företag med världen som kund i en

mindre norrlandsort! Att Vindeln har ”Gnosjöanda”. Att avknopp-

ningar från företag generar ytterligare arbetstillfällen för en bygd.

Att samarbete är oerhört viktigt, Skogskluster. Att duktiga inno-

vatörer ser till att få sina innovationer i produktion och dessutom

bli ledande nationellt och internationellt.

3. En möjlighet att finna samarbetspartner i olika sammanhang

och även att visa att Designhögskolan är intresserat av närom-

rådet.

Catharina Åhgren, studievägledare, tillämpad fysik och elektronik, TFE

1. Det var intressanta besök. Jag får som studievägledare inblick

i företagen och hur det fungerar. Viktig kunskap när jag möter

studenter som vill veta mer om målet före vägen dit.

Lärare och forskare från Umeå universtitet togs emot av Indexators vd Per Lärkeryd, trea från höger, och Maria Hedblom, näringslivschef i Vindeln, etta från vänster.

2. Som studievägledare är det viktigt att inte bara ha kunskap

om utbildningsområdet utan även om yrket utanför universi-

tetet. Det ökar min kompetens i min yrkesroll.

3. I min position och även andra yrkesgrupper inom universi-

tetet är det viktigt att möta ”verkligheten” Det är lätt att fastna

i teorier mm men det är ändå verkligheten därute som räknas

eftersom det är dit vi vill fösa våra färdiga studenter.

Benkt Wiklund, projektledare från ENS, har varit drivande för

detta studiebesök.

Fler besök planeras. vill du också få inbjudningar till studie-

besök? Anmäl dig på <www.ens.umu.se/aktuellt/studiebe-

sok/>.

Text Stefan Lybeck

Bild Benkt Wiklund


Umeå universitet i Lycksele

GIS – en bransch utan gränser

Sofia Gideonsson, lärare, och Linda Algotsson, statsvetare, arbetar med GIS och geografiska innovationssystem i Lycksele. Båda är övertygade om att detta är något för framtiden.

Rena kartor är dock bara toppen på isberget av det man ägnar

sig åt i Lycksele.

Aktum träffar Linda Algotsson, processledare på IGIS, Inno-

vativa geografiska informationssystem, och Sofia Gideonsson,

projektledare på KCGEO, Kompetenscentrum för geografisk

informationteknik i Umeå universitets lokaler i Lycksele.

Linda Algotsson förklarar att IGIS startats för att utveckla

tjänster och produkter inom GIS. Man har medlemsföretag i

hela Sverige, och faktiskt även kontakter så långt bort som

Kina.

Det handlar om marknadsföring och möjligheter att utveck-

la nya produkter, fyller Sofia Gideonsson i.

– Företag fastnar gärna i sitt specialområde. IGIS ordnar

seminarier, för att visa vad man kan göra med tekniken.

Eller som Linda Algotsson uttrycker det:

– Har man ingen aning om vad GIS är, har man ingen aning

om vad man kan göra med det. Men idag har vi två nystartade

GIS-företag i vår inkubator och fler kommer det att bli.

Det är breda användningsområden man ser för GIS. Allt från

digitala turistguider och hur hemtjänsten ska planera sina rut-

ter, till hur tredimensionella, animerade scenarier för miljöför-

ändringar ska skötas genom GIS.

Anna Norberg, samordnare och ansvarig för Umeå univer-

sitet i Lycksele, säger att det handlar just om att kommersiali-

sera tekniken. Varken Linda Algotsson eller Sofia Gideonsson

är ingenjörer själva, utan är statsvetare respektive lärare. Deras

uppgift är alltså att sprida tekniken till företag och organisatio-

ner, inte att utveckla den.

För en del av landet som ofta i nyheter nämns som avfolk-

ningsbygd är GIS ett viktigt verktyg.

– IGIS är ett konkret exempel på att samverkansuppdraget

genom Triple Helix – det vill säga samarbetet mellan akademi,

samhälle och näringsliv – leder till tillväxt och nyföretagande,

förklarar Anna Norberg. Hon påpekar dessutom att 45 procent

av alla som läst vid Umeå universitet i Lycksele hittills fått jobb

i Lycksele och ytterliga lika många i Norrlands inland.

– Just nu är GIS-marknaden väldigt het. Efterfrågan är stor

på både befintliga och nya tjänster, avslutar Anders Kyrk, som

arbetar med försäljning och marknadsföring vid GIS-företaget

Cartesia i Lycksele. Anders var för övrigt med i den första kul-

len GIS-ingenjörer som utexaminerades år 2003.

Text Daniel Holmberg


GIS, geografiska informationssystem, säger kanske inte så mycket för gemene man, men säger man Hitta.se, Eniro, eller Google Earth förstår nog de flesta vad det handlar om på ett ungefär.


Joakim Jonsson, nyutexaminerad GIS-ingenjör:

Nu blir det hårdsatsning på skidåkningen!Joakim Jonsson har levt ett dubbelliv: studier på heltid och skidåkning på heltid.

– Mitt mål just nu är att komma med till OS i Vancouver år 2010. Konkurrens är stenhård, men nu satsar jag hundra procent på skidåkningen, säger Joakim Jonsson, nyutexaminerad GIS-ingenjör i Lycksele.

Nu satsar 24-årige Joakim Jonsson från

Lavsjö utanför Dorotea helt på skid-

åkningen. Detta direkt efter han tagit sin

examen vid GIS-ingenjörsprogrammet

(180 hp) vid Umeå universitet i Lyck-

sele.

– I tre års tid har jag kombinerat stu-

dier på heltid med skidåkningens tävling

och träning. Nu ska jag ge skidåkningen

en rejäl chans i ett par år. Mitt största mål

är att komma med till Olympiska Spelen

i Vancouver 2010, inleder Joakim Jons-

son.

Aktum träffar honom i ett sagolikt

sommarvarmt Lycksele i samband med

GIS-studenternas redovisning av sina

examensarbeten. Joakim har, föga förvå-

nande, skrivit om skidåkning. ”Behandling

av kartor från alpina skidorter” är rubri-

ken på hans examensarbete.

– Målet med mitt examensarbete är

att göra en översyn av kartor från utförs-

åkningsorterna i Alperna.

Men nu är det skidåkning som gäller.

Sprint har blivit Joakims specialitet, trots

att det inte var hans starka sida som ju-

nior. Konkurrensen inom svensk sprint

är minst sagt stenhård. Här behöver vi

bara nämna namn som Björn Lind, Tho-

bias Fredriksson, Petter Myhlback, Mats

Larsson och Emil Jönsson – idel ädel

sprintadel – så förstår vi vad det handlar

om.

– Dessutom finns det en rad andra

duktiga, mindre namnkunniga, sprint-

åkare i landet. Men jag närmar mig Sve-

rige-eliten och fick åka i världscupen i

sprint vid loppet runt Slottet i Stockholm

i vintras. Vidare var jag med i Tour in

China, som innehåller tre sprint och ett

kinesiskt vasalopp på fyra mil. Tyvärr blev

jag sjuk och kunde bara köra ett lopp.

Skidåkningen har alltid funnits i Joa-

kims liv, pappa var skidåkare. I byn Lav-

sjö fanns det heller inte tillräckligt med

kompisar för lagsport. Skidgymnasiet vid

Tannbergsskolan i Lycksele var ett natur-

ligt val. Joakim gick naturvetenskapligt-

tekniskt program och funderade ett tag

på att studera till jägmästare. Men det

slutgiltiga valet föll på Skidakademin i

Lycksele och GIS-ingenjörsprogrammet.

(För att bli antagen vid Skidakademin i

Lycksele krävs för övrigt att man studerar

på minst halvtid på högskolenivå och att

man är skriven i Lycksele kommun.)

Norrmännen Thomas Alsgaard och Odd-

Björn Hjelmeset, båda med tunga meriter

som OS- och VM-guld, är Joakims före-

dömen i skidspåret. Motivet till detta är

deras avspända förehållningssätt till både

liv och skidåkning.

I sommar ska Joakim arbetamed GIS

åt Boliden, fältstudier i Tåsjö, nära Hoting

i Jämtland. Dessutom ska han sommar-

träna. Aktum önskar Joakim lycka till och

ska med spänning följa honom i skidspå-

ret.

Text Stefan Lybeck


Umeå universitet i Lycksele


månadens prOFiL Namn: Marcus SamuelssonAktuell: undervisar på Restau-ranghögskolanÅlder: 38 år i årÄter: allt, street food kan vara lika gott som en 3-stjärnig middag

Passion för mat, smak och mångfald – Marcus SamuelssonUppväxten bland Smögenräkor, hummer och hemgjord plommonsylt vässade hans sinnen. En tuff utbildning i de främsta europeiska köken la grunden. Sedan kryddade han själv med hårt arbete och personlig stil – nu är han Sveriges mest internationellt kände kock.

Marcus Samuelsson är på Restauranghögskolan för att under-

visa gastronomistudenterna. Det är tredje gången som han gör

det sedan han blev adjungerad professor i internationell mål-

tidsvetenskap.

– Det är väldigt roligt, studenterna är nyfikna och positiva.

Jag är i mitten av min karriär och de är i början, men det som

är väsentligt är att vi möts och delar något.

Att det är passionen för mat som han syftar på råder det

ingen tvekan om. Han har själv utstått mycket för att komma

dit han är i dag. Han har fått mat kastad över sig och fått stryk

under sin lärotid. Men det har inte stoppat honom från att göra

en framgångsrik karriär.

– Jag var 16 år när jag började jobba. Det var bara att ac-

ceptera eller försvinna. Jag tycker att det var rätt. Kommer man

till exempel inte i tid så har man inget att göra i mina kök.

Det låter hårt när han säger det, och man förstår att han verk-

ligen menar det, de redan väldigt mörkbruna ögonen mörknar,

men samtidigt ger han ett sympatiskt och ödmjukt intryck i

övrigt. Och han försäkrar genast att det inte har varit några

problem med de nio gastronomistudenter som praktiserat hos

honom på Aquavit.

– Det viktiga är inte att hålla på som jag gör, att ständigt

driva sig själv framåt. Det viktiga är att hitta sin stil även om

det som för mig, kan ta ett tag. Att vara kock och restauratör är

en härlig blandning av kreativitet och personlighet, det är lite

som att vara musiker eller art director, men det handlar också

om att skapa en laganda och att driva en affärsrörelse, förklarar

Marcus.

Som barn hade han en naturlig närhet till råvaror. Han minns

särskilt plommonsylten han gjorde i mormors kök. Och hos


månadens prOFiL

farmor, i den lilla fiskebyn utanför Smö-

gen, fanns havets läckerheter.

– Är man uppvuxen på Västkusten så

hade man nästan alltid någon form av

jobb som handlade om mat som att ren-

sa fisk eller röka fisk och räkor. Man åt

lyxmat, som färsk makrill, hummer och

krabba, utan att tänka på det som lyxmat.

Jag har nog alltid varit intresserad av mat.

Fast när jag började så var kockyrket inte

så populärt.

Marcus är uppvuxen i Sävedalen i Par-

tille. Han började sin karriär som kock

på Park Avenue i Göteborg.

– Jag har alltid fått positiva knuffar fram-

åt av någon äldre som jag jobbat med, det

var bland annat så jag hamnade på Park.

Jag trodde att jag skulle få börja vid kött-

eller fiskspisen men jag fick börja i fisk-

renseriet och sedan blev det styckboden.

På rasterna lyssnade jag till de äldre kock-

arnas berättelser om deras resor.

Vid sidan av matupplevelser så är det

nämligen resor som är Marcus passion.

Efter ett och ett halvt år på Park fick han

chansen att åka som kockelev till

Schweiz.

– Det var hårda och långa arbetsdagar.

Eleverna kom från hela världen. På våra

lediga dagar lagade vi mat till varandra,

vi bjöds på allt från misosoppa till indisk

curry.

Och det var då kärleken till utomeuro-

piska smaker uppstod.

– Då var allt styrt från Frankrike och

drömmen var att få jobba där. Det franska

köket är väldigt teknikdrivet. Man lär sig

att laga god mat men det handlar mycket

om att följa recept, nästan slaviskt. Jag

gillade det franska köket men det var inte

de smaker jag brann för.

Som 19-åring skrev han till restauranger

i Asien för att få jobb för att lära sig mer

om det asiatiska köket, men han fick ald-

rig något svar. Istället åkte han till Öster-

rike.

Det slutade med att han fick arbete

som chefskock på flera ansedda restau-

ranger i Schweiz, Frankrike och Öster-

rike.

– Det bästa jag gjort var nog när jag

tog jobb på ett kryssningsfartyg. Det gav

mig en chans att se världen, äta lokal mat

och gå på matmarknader. Jag upptäckte

att det fanns fin mat och passionerade

matgäster över hela världen. Det var vik-

tigt för mig att uppleva mångfalden i

matkulturen.

Han konstaterar att han har haft tur.

– Jag är tillräckligt gammal för att ha

jobbat i det franska köket och tillräckligt

ung för att få jobba med det globala kö-

ket.

Efter kryssningsäventyret stannade han

i New York.

– Där finns en otrolig mångfald av

restauranger. Maten ändras vart tionde

kvarter och det finns ett 50-tal grönsaks-

marknader, säger han med uppenbar

förtjusning i rösten. Många unga ameri-

kanska kockar stod med ena benet i den

franska traditionen men de vågade också

lägga in sin egen passion i maten. Ska

man jobba med mat så måste man hitta

sina egna smaker. Utvecklingen i USA

hade gått från det teknikdrivna till det

personliga köket, vilket jag gillade, för-

klarar han.

Det var mot den fonden som han öpp-

nade den svenska restaurangen Aquavit.

Sedan dess har ett flertal restauranger,

både i Sverige och USA, tillkommit. Det

senaste tillskottet är den afrikanska res-

taurangen Merkato.

– Jag tror att afrikansk mat kommer

även om det dröjer innan den slår igenom.

I åtta år har jag jobbat med en afrikansk

kokbok, Africa on my Mind, den kom ut

i USA för två år sedan, i höst kommer den

på svenska. Jag kunde själv inget om afri-

kansk mat innan jag började med bo-

ken.

Gamla mattraditioner översatta till ett

nytt modernt och personligt utförande,

är något av Marcus Samuelssons sig-

num.

– Jag vill vara med och vidga folks

smak- och kulturupplevelser, bidra till

mångfald, det gör livet rikare.


Foto Samuel Bengtson


Sommaren är här. Aldrig tidigare har det varit så varmt så tidigt i Umeå och aldrig tidigare har så många studenter suttit i slänterna runt universitets-dammen. Vi har i samarbete med Akademiska Hus haft tre olika ar-kitektbyråer, som skissat på hur dammen och dess omgivningar kan utvecklas. De tre förslagen har ställts ut på UB och vi har via en webbsida inbjudit till kom-mentarer. Tyvärr har intresset för att utrycka en åsikt varit svagt. Av de som svarat på webben eller hört av sig direkt till mig så har lika många varit för en större om-byggnation som de som sagt: rör inte dammen, det är bra som det är. Förmodligen hamnar vi någon-stans mitt emellan dessa åsikter. Vi vill utveckla dammen men vi vill inte förstöra dess karaktär, dessutom kommer förmodligen ekonomin att avgöra vad och hur mycket vi kan göra. Mycket hän-der vid Umeå universitet, excel-lenssatsningar, utveckling av School of Education, konstnärligt campus och mycket annat. Nu tar vi paus, nu tar vi sommarledigt för att förhoppningsvis utvilade fortsätta att utveckla Umeå uni-versitet i höst.

Jag önskar alla en skön och vil-sam sommar.

Göran Sandberg, Rektor

rekTOrns rUTa

Jean-François Boclé

Nomad by Heart

8.6 - 21.9 2008

Jean-François Boclé, Tout doit disparaître!

Urban Concerns

8.6 - 24.8 2008

Contemporary Art from Mongolia and Sweden

Jewyo Rhii

8.6 - 31.8 2008

I Did Not Discover America

aktuellt i bildmuseet

Besöksadress: Gammlia • Sommmaröppet: ons–sön 12–17,

mån-tis stängt. Fri entré, tel 090-786 52 27 • www.bildmuseet.umu.se


Den tusende polisen– bra grund för ny polisutbildningDet började 1999 med en förfrågan från Rikspolisstyrelsen. Nu har den tusende studenten fått sin polisexamen i Umeå.

Det mesta talar för att det kommer att bli fler.

Även om slutbetänkandet i utredningen om

”Framtidens polisutbildning” föreslår avgö-

rande förändringar av utbildningen. Men de

stora dragen – att göra utbildningen treårig,

akademisk och att överföra huvudmannaskapet

från Rikspolisstyrelsen till Utbildningsdepar-

tementet – är knappast något som ligger Umeå

universitet i fatet.

– Vi har nog jobbat med den idén sedan

starten, konstaterar föreståndaren Bertil Ham-

marberg, som varit med ända sedan planering-

en av denna uppdragsutbildning började.

Även den gången handlade det om en helt ny

utbildningsplan, som kom efter flera år av noll-

intag till den då enda polisutbildningen, Polis-

högskolan i Solna.

Ett syfte med att ge andra lärosäten upp-

draget att utbilda poliser var att fylla de vakan-

ser som väntade, inte minst i glesbygd. Umeå

blev först ut år 2000 och året därpå startade

polisutbildning även i Växjö.

– Egentligen var utbildningsplanen väldigt

lik vilken utbildning som helst. Praktiken att

starta program fanns ju redan här, och vi hade

en organisation som var beredd att utveckla

detta, säger Bertil Hammarberg, vars egna

kontaktnät som kulturgeograf – både inom

samhällsvetenskaplig fakultet och ut mot kom-

muner och statlig förvaltning – underlättade

den lokala förankringen.

Från första början har man också haft helhets-

ansvar för utbildningen; personalansvar, följt

högskolans övergripande regler och tillsam-

mans med de andra utbildningsorterna jobbat

för att Bolognaanpassa kursplanerna. Och byggt

upp den fysiska miljö som krävs för en polis-

utbildning, ordnat lokaler och all den utrust-

ning som krävs, från vapen och bilar till radio-

och datorsystem.

– Vidareutbildningen är den stora utmaning-

en, säger Bertil Hammarberg och syftar på

utredningens förslag att införa en påbyggnads-

utbildning som är öppen även för andra yrkes-

grupper som jurister, kriminologer och socio-

nomer.

Påbyggnadsutbildningen leder till en spe-

cialisering för arbete med till exempel ekobrott

eller miljöbrott – delvis efter förebild från

Norge, där man sedan några år har högskole-

utbildad polis och vidareutbildningar. Och här

ligger Umeå redan långt framme. Under de år

man haft grundutbildningsuppdraget har man

hunnit utveckla en vidareutbildning som haft

uppdrag från bland andra tullen och lands-

tinget, men också utbildat civila utredare inom

polisväsendet.

– Vidareutbildningen har kunnat erbjudas

mycket tack vare att våra lärarlag har både

poliserfarenhet och ämnesspecifik grundkom-

petens inom områden som trafik, självskydd,

konflikthantering, förhörsteknik, juridik,

pedagogik, psykologi i ett brett perspektiv,

förklarar Bertil Hammarberg och fortsätter:

– Om det blir en akademisk polisutbildning

är nästa självklara steg en forskningsanknyt-

ning. Ämnet polisiärt arbete är till stora delar

ett ”vitt område” som behöver beforskas. Det

skulle öppnas om förslaget går igenom – och

det är det stora målet att få vara delaktiga i

detta!Text Michael Nordvall


Den tusende studenten har nu fått sin polisexamen i Umeå.

Föreståndare Bertil Hammarberg har varit med sedan starten av polisutbildningen i Umeå. Nu går han i pension efter väl förrättat värv.


Sommaren har anmält sig. Det är 25 grader varmt. Vi ser väl alla fram emot avkoppling, umgänge med släkt och vänner, bokläsning och typiska sommaraktiviteter som fritidshuspro-jekt av allehanda slag. Grillaftnar inte att förglömma. Men sommaren markerar också slutet på ett långt arbetsliv för många. Siv på UB, Göran på sociologen, Gerd och Bojan på löneadministrationen och Sture på pedagogen är några av våra medarbetare som slutar sin anställning och ansluter sig till den växande gruppen av pensionärer. Dessa och alla andra i samma situation är viktiga för Umeå universitet även när de lämnat sin anställning. De kommer att representera varumär-ket Umeå universitet förhoppningsvis i många år framåt. Men för att utveckla den möjlighet till goodwill i dessa samman-hang måste vi hjälpas åt så att alla som slutar känner att de har haft ett gott arbetsliv, att de varit uppskattade och att de

kan känna glädje när de går vidare trots att det ofta finns ett visst vemod vid separationer. Den personalpolitiska ambitio-nen är att när vi alla en gång lämnar våra jobb vid universite-tet ska vi känna stolthet över att ha fått arbeta i den unika mil-jö som vårt universitet erbjuder. Den känslan ska vi ha rätt till oavsett om det handlar om att vi slutar på grund av att vi går till andra arbetsgivare eller för att vi blir pensionärer. Eller vi kanske väljer att blir egna företagare av något slag. Vi behö-ver ambassadörer som berättar om vårt universitet utifrån oli-ka erfarenheter. Vi lägger med rätta stor vikt vid våra studen-ters och alumners upplevelser och erfarenheter för rekrytering av nya studenter. Alla som arbetar och arbetat hos oss kan spela samma viktiga roll för vår kompetensförsörjning. Ansva-ret för att det skall fungera vilar på oss alla, chefer såväl som medarbetare.

Johnny Karlsson, personalchef

POU

Pedagogiska pristagare Duktiga lärare är viktiga för ett uni-versitet. Goda pedagoger med hög kompetens har stor betydelse för en högkvalitativ utbildning.

– Årets pedagogiska pristagare vid Umeå universitet har i moti-

veringarna till sina priser erhållit omdömen som – erkänt skick-

lig pedagog, genomtänkt pedagogisk grundsyn, vetenskaplig

bredd med pedagogisk spets, internationellt erkännande, genu-

int intresse för undervisning, säger Åsa Bergenheim, prorektor.

Pristagarna år 2008 är universitetslektor Anna Sofia Lund-

gren, institutionen för kultur- och medievetenskaper, universi-

tetslektor Niklas Eklund, institutionen för statsvetenskap, uni-

versitetslektor Mehdi Ghazinour, institutionen för socialt

arbete, universitetslektor Jan Ahlqvist, institutionen för odon-

tologi, universitetslektor Örjan Pettersson, kulturgeografiska

institutionen, universitetsadjunkt Per Holmfeldt, institutionen

för molekylärbiologi, universitetslektor Krister Wiklund, insti-

tutionen för fysik, och universitetslektor Anders Behndig, in-

stitutionen för klinisk vetenskap.

Vaartoe/Cesams vetenskapliga pris 2008 till en yngre akade-

miker som gjort betydande insatser inom humanistisk och sam-

hällsvetenskaplig forskning med samisk tematik utdelas till

universitetslektor Per Lantto, centrum för samisk forskning.

Brottsoffermyndighetens nationella pedagogiska pris 2008

till en framstående lärare eller forskare med ett brottsofferper-

spektiv går till professor Gun Heimer, nationellt centrum för

kvinnofrid, Uppsala universitet.Text Stefan Lybeck

Vrakpris till Gunvor Larsson

Manskören Vrakets första pris går till Gunvor Larsson.

Manskören Vraket hyllar Gunvor Larsson med sång.

Den välkända och lätt mystiska manskören Vraket, berömda inte minst för

sina hemliga och suspekta uppträdanden på offentliga toaletter i samband

med diverse akademiska högtider, har för första gången i världshistorien

delat ut sitt Vrakpris. Förste pristagare är Gunvor Larsson, Umeå, Sverige.

Motivering enligt följande:”Gunvor är en kulturarbetare med stilkänsla och humor, som på ett moget och nyanserat sätt ser storheten i musik skriven för manskör. En värdig mottagare av Vrakpriset 2007.”

Text Stefan Lybeck

Bild Samuel Bengtson


Genusperspektivet beror på personligt intresseGenusperspektiv i undervisningen på Umeå universitet är ett personligt projekt för intresserade lärare, och det saknas tid och resurser samt kunnande bland de lärare som inte redan är intresserade. Detta trots att det är universitetets ansvar enligt både lagar och regleringsbrev.

Det är några av de slutsatser man kan dra av

”Genusperspektiv och kursspecifikt jämställd-

hetsarbete – En kartläggning”, en rapport pub-

licerad av Jämställdhetsrådet vid Umeå uni-

versitet och sammanställd av Jessika Wide,

forskare på statsvetenskapliga institutionen.

Rapporten behandlar en enkätundersökning

som gjordes med alla studierektorer, jämställd-

hetsföreträdare och programansvariga på uni-

versitetet under våren 2007, på uppdrag av

universitetsledningen. I enkäten ställdes frågor

om hur genusperspektivet tillämpas i kursin-

nehållet, och om hur den könsmedvetna peda-

gogiken tillämpas i undervisningen.

Enkätundersökningen är en del av Umeå

universitets handlingsplan 2007–2009.

Arbete med genusperspektiv har starkt stöd

i styrdokumenten. Regleringsbrevet för uni-

versitet och högskolor har i många år betonat

att genusperspektivet ska få ökat genomslag i

utbildningarna, likabehandlingslagen säger att

högskolor ska ”…bedriva ett målinriktat arbete

för att aktivt främja studenters lika rättigheter

oavsett könstillhörighet…” och högskolelagen

slår fast att ”I högskolornas verksamhet skall

jämställdhet mellan kvinnor och män alltid

iakttas och främjas”.

Enkätsvaren visar dock att endast 29 procent

av de svarande anser att arbetet med könsmed-

veten pedagogik och genusperspektiv i under-

visningen är mycket väl eller ganska väl för-

ankrat vid den egna institutionen eller det egna

programmet. Ytterligare 34 procent svarar att

det är delvis förankrat, och hela 37 procent

anser att det är mycket lite eller inte alls för-

ankrat. Enkätsvaren visar också att det är

stora skillnader såväl mellan fakulteter som

mellan institutioner.

– När det gäller de stora skillnaderna är en

förklaring vi mött att man ibland har missat

att det går att skilja på genusperspektiv gäl-

lande utbildningens form och dess innehåll.

Det innebär att även i de ämnen där det kan

tyckas omöjligt att anlägga ett genusperspektiv

på ämnets innehåll går det att använda sig av

könsmedveten pedagogik, men det har inte alla

haft kunskap om, säger Jessika Wide.

Karin Ågren, jämställdhetsrådets ordförande,

påpekar apropå skillnaderna mellan fakulte-

terna, att man inte kan kräva att det ska se exakt

likadant ut överallt. Det är viktigt att jobba med

de förutsättningar och villkor man har.

– Gräv där du står, brukar vi säga.

I rapporten framkommer det att arbetet med

genusperspektiv i utbildningen ofta är ett per-

sonligt projekt. De lärare som själva är intres-

serade integrerar det i sin undervisning, och

endast en tredjedel av respondenterna svarar

att lärarlagen eller alla lärare gemensamt ut-

arbetar strategier för genusperspektivet och

den könsmedvetna pedagogiken.

– Det kan bli problematiskt på flera sätt,

säger Jessika Wide. Dels är det svårt att få till

en progression mellan kurserna om lärarna

inte utarbetar gemensamma strategier för

detta, och dels blir genusfrågornas genomslag

personberoende trots att detta är ett ansvar

som åligger hela universitetet enligt styrdoku-

menten.

Dessutom anger en övervägande majoritet

av de svarande att det inte finns, eller att de

inte vet om det finns några gemensamma de-

finitioner av begreppen på institutionerna. Det

som gör arbetet desto svårare, eftersom lä-

rarna inte kan diskutera sina erfarenheter och

ansträngningar med varandra om de inte har

gemensamma definitioner på begreppen.

Näst efter ”kunskapsbrist bland lärarna”

anses ”brist på tid eller andra resurser” vara

det främsta problemet i arbetet med de här

frågorna. En av respondenterna uttryckte det

så här:

”Jag anser att bristen på intresse för dessa

frågor framför allt kommer från kunskapsbrist.

Man förstår inte hur viktigt det är. Vi har lite

resurser för vår undervisning och därför ’går

man den kortaste vägen’ som lärare.”

Karin Ågren betonar dock att resursfrågan

inte är något som ska vara de enskilda lärarnas

ansvar. Strävan efter jämställdhet i undervis-

ningen är förankrad ända upp på regerings-

nivå, och resurser för det ska rymmas i den

ordinarie budgeten.

– Det är ett ansvar för hela universitetet,

och i förlängningen nödvändigt om vi vill få ett

jämställt samhälle.

Text Daniel Holmberg



Nätverk för uppdragsutbildningFör att öka fokus på Umeå universitets samlade utbud av uppdragsutbildning bygger vi nu upp ett nätverk med kontaktpersoner på alla institutioner. Vi har idag fått kontakt-personer på en tredjedel av institutionerna och söker fler.

Nätverket ska fungera som ett informativt och inspirerande forum med stor potenti-al att arbeta för metodutveckling och ökad kvalitet i frågor som rör uppdragsutbild-ning. Vår ambition är att hålla regelbundna tematräffar två till tre gånger per termin och då kommer även externa medverkande att bjudas in.

Uppdragsutbildning är ett intressant komplement för många institutioner. Den stora vinsten är att universitetets kunskap når ut i samhället och för lärare och institutioner blir vinsten i form av kontakter och input till yrkesverksamma. Dessutom gynnar upp-dragsutbildning forskningen och utvecklar grundutbildningen.

Alla institutioner som utsett en kontaktperson för uppdragsutbildning kommer att få en inbjudan till första nätverksträffen som planeras efter sommaren. Anmäl därför kon-taktperson för att inte missa denna möjlighet.

För den som vill fördjupa sig ytterligare i ämnet uppdragsutbildning och aktuella riktlinjer för uppdragsutbildning vid Umeå universitets finns det mycket att läsa på <www.uppdragsutbildning.umu.se>.

Kontaktperson för nätverket är Kerstin Reinholdsson,

enheten för näringsliv och samhälle

ENS

Uminova Innovation ABTel 090-15 48 40

[email protected]

Idédrop-in Börja ett nytt liv på torsdag kl 15

Har du en affärsidé som vuxit fram ur universi-tetsstudier eller forskning? Kom till Idédrop-in på Uminova Innovation och testa idén under full sekretess. Vi vet att visioner kan bli verklighet. Hos oss händer det dagligen. Vi vet också att du och din drivkraft är minst lika viktiga som din affärsidé. Därför har vi skapat en inspirerande innova-tionsmiljö, där du kan utveckla din idé med stöd av våra affärscoacher. Vi ger dig förutsättningar för att nå rätt nätverk, skaffa kompetens och skapa affärer.

Välkommen till Idédrop-in torsdagar kl 15-17 på Uminova Innovation, Tvistevägen 47

Medel till lärarmobilitet läsåret 2008Under innevarande läsår intro-ducerade Umeå universitets internationaliseringskommitté ett särskilt resestöd till lärare. Syftet med stödet är att upp-muntra lärare till internationel-la erfarenheter.

Läsåret 2007/08 har 18 lä-rare beretts möjlighet att resa till ett utländskt lärosäte. Ef-tersom stödet mottagits mycket positivt prolongeras detta till att även gälla för läs-året 2008/09. Se mer infor-mation på följande länk<www.info.umu.se/NYHETER/InternNyhet.aspx?id=3181>.


WOrds FrOm The vice-chanceLLOr

Summer has arrived. It’s never been so warm in Umeå and there have never been so many students reclining around the campus pond this early in the year. In col-laboration with Akademiska Hus, three ar-chitecture firms have presented designs for how the pond and its surroundings can evolve. The three proposals have been on display at the university library and we have a website open for com-ments. Unfortunately, we have not recei-ved much feedback to date. Of those that have responded via the web or have con-tacted me directly, just as many have been supportive of a greater construction and design than those who have stated: don’t touch the pond, it’s fine as it is. We will most likely reach a middle path bet-

engLish page

ween these positions. We want to deve-lop the campus but we don’t intend to ruin its character. Furthermore, finances will unquestionably affect how much we can do. So much is happening at Umeå University, investments in excellence, de-velopment of the School of Education, the campus of arts and design, and much more. Now we take a summer break to hopefully rest and continue the progress of Umeå University this autumn.

I wish everyone an enjoyable and relaxing summer.

Göran Sandberg

Vice-Chancellor

News for faculty and staff is available in English online at: <www.umu.se/umu/eng/staff/news>.

In Their Own WordsWhat international students have to say about their experience at Umeå University

“It’s great to study one subject at a time, so that

I can focus on one subject and really pay close

attention to it.”Podjman Panbunyuen, Thailand, master’s

programme in accounting

“Freedom of thought and expression is what

you acquire even more while studying in

Umeå.”Raman Preet, India, master of public health

programme

“The university campus has excellent facilities

for study and recreation. In general, the level

of education had exceeded my expectations.”Dzmitry Piachko, Belarus, master’s programme in

finance

“The instructors have different backgrounds

and experiences and they make students com-

fortable in many aspects.”Yard Habtewold, Ethiopia, master of public health

programme

“This is the best way to study in the best

atmosphere.”Young-jin Lee, South Korea, master’s programme in

transportation design

“Everyone in Umeå is friendly and are willing

to help international students in any way they

can.”Joanne Wallace, Northern Ireland, exchange student

“You can easily get the resources you need from

the professors, they are always willing to help

and very friendly.”Yeh Szu-Chen, Taiwan, exchange student

“Students have access to so many things and

this makes this university quite unique.”Szymon Sniegula, Poland, masters’ programme in

biology

“The mixture of cultures was one of the best

things I experienced in Umeå.”Magdalena Blank, Germany, exchange student

“The contact with the teachers is easy and sim-

ply. Moreover, they are available and open to

ideas.” Alexandra Rouillard, Canada, exchange student

“It’s a great frame to study with new buildings

and facilities, a very complete English-speaking

library, a skilful team of teachers and a cool

atmosphere.”Alexia Samuel, France, exchange student

“Umeå University provides you everything you

can think of as either a student or a research-

er.”Yuan Yi, China, master’s programme in tourism

“It has been an experience I would not swap

for anything.”Rochelle Thiele, Australia, exchange student

Congratulations to all on another successful term. I wish everyone an enjoyable summer! David Meyers, editor


UPCNätverk för ”IKT-coacher”UPC (Universitetspedagogiskt centrum) driver ett projekt runt kompetensutveckling kring pe-dagogiska möjligheter med IKT i utbildningen, även benämnt projekt 17.

UPC håller nu på att bygga upp ett nätverk av IKT-coacher som har erfarenhet och intres-se av att arbeta med IKT i sin undervisning. Syftet med IKT-coacherna är att de ska stötta utvecklingen inom sina respek-tive fakulteter och institutioner genom att vara en disciplinför-ankrad kontakt och inspira-tionskälla.

En av fördelarna med detta nätverk är att IKT-coacher på olika nivåer alltid har någon att vända sig till när problem upp-står. UPC:s roll blir att knyta samman de olika nivåerna, ska-pa en fungerande kommunika-tionsplattform och erbjuda kompetensutveckling.

UPC har under april skickat ut intresseförfrågningar till samtliga institutioner och fått in dryg 40-talet svar. UPC har genomfört två informations-träffar för att presentera upp-lägget lite närmare och disku-tera ett tänkbart innehåll för detta nätverk med ”IKT-coacher”. Gensvaret har varit positivt och det finns idag drygt 40 personer som visat intresse att delta i nätverket.

UPC har även satt upp en wiki, blogg och virtuellt mötes-rum för IKT-coacherna på adressen <http://mobil.upc.umu.se/groups/itcoacher/>.

UPC hoppas nu kunna kom-ma igång med verksamheten i nätverket med flera möten och seminarier, både fysiska och via nätet.

Finns det intresse att delta i nätverket för IKT-coacher är det bara att kontakta Per An-dersson eller Claire Englund på UPC.

[email protected]

[email protected]

SACO/SULFInför stundande semesterSacorådet önskar er alla en riktigt trevlig sommar och vill samtidigt påminna er om att inte arbeta under semestern.

Observera att under semester eller kompensationsledighet gäller ej personskadeavtalet eller arbetsskadeförsäkringen. Detta innebär att om en olycka drabbar en anställd med semester som ändå befin-ner sig på arbetsplatsen så räknas inte detta som en arbetsskada. En privat olycksfallsförsäkring är då nödvändig. Behöver du jobba under den period du tagit ut semester se då till att komma överens med din arbetsgivare om att ”bryta” semestern.

Vi vill även tipsa er om intressant läsning för hängmattan. Hög-skoleverkets studie av de akademiska lärarnas och institutionsledar-nas arbetssituation, med titeln ”Frihetens pris – ett gränslöst arbete” finns att läsa på högskoleverkets hemsida <www.hsv.se>. I studien framgår att kvälls- och helgarbete är något de flesta lärare ägnar sig åt efter ordinarie arbetstid. I genomsnitt arbetar de cirka 54 timmar, vilket motsvarar en sjudagarsvecka. Slarv, kompromisser och stress är konsekvenser av den trängda arbetssituationen.

Sacorådet vid Umeå universitet och SULF/Umeå har sommar-semester från 30 juni.

Vid akuta frågor som rör din anställning vid Umeå universitet kon-taktar du Sacorådets ordförande Håkan Lindkvist 070-569 83 86. Med övriga frågor vänder du dig till ditt centrala Sacoförbund, adres-ser hittar du på <www.saco.se>. Vid frågor angående medlemskap i SULF – kontakta SULFs centrala kansli tel 08-505 836 00 eller <[email protected]>.

Berit Bergström

Sacorådet och SULF/Umeå

Ikea-prisPriset på 10 000 kr till Gösta Skoglunds minne för bästa C/D-uppsats 2008 i nationalekonomi har tilldelats: Anna-Karin Lundström, institutio-nen för nationalekonomi: ”Detaljhandelns ut-veckling i Haparanda kommun”.

Motivering:”För en ambitiöst upplagd studie där vikten av IKEAs etablering samt dess effekt på övrig handel studerats. Studien bidrar med värdefull kunskap kring vikten av lokala lokomotivföretag i förhållande till gränshandel. Lund-ström visar på goda teoretiska och empiriska ambitioner och gör en rele-vant koppling mellan detaljhandelns utveckling och dess regionala dyna-mik”.


synpUnkTen

Den skålformade dammen är, förutom några

innergårdar i Humanisthuset, det sista som

finns kvar av Walter Bauers en gång omfat-

tande trädgårdsanläggningar på Umeå univer-

sitets område. Bara för den skull bör den be-

varas oförändrad i sina grunddrag. Även

1960-talet har nämligen pärlor att spara för

framtiden och den här är en av de allra finaste.

På landskapsarkitekturens område i vårt land

är den fullt i klass med vad Lage Lindells ut-

smyckning av hörsalsrundan är på måleriets.

Och den senare har ju både fått ge namn åt den

pampiga nybyggnaden och resulterat i en för-

nämlig bok, bekostad av Akademiska Hus.

Walter Bauer var en av de ytterst få svens-

ka landskapsarkitekter, som under lång tid

följde de berömda föreläsningar som G.N.

Brandt höll på Kunstakademiet i Köpenhamn

mellan åren 1924 och 1940. Brandt föreläste

där som trädgårdsmästare, konstnär och filo-

sof om trädgårdskonstens väsen och dess so-

ciala betydelse. Han gav de blivande arkitek-

terna insikt i relationen mellan byggnad och

friyta. Således står nu på campus i Umeå de

mjuka formerna i damm och skålade slänter

på ett sällsynt väl studerat sätt mot de omgi-

vande husens strama kantighet. Förstör därför

inte detta spänningsfyllda förhållande genom

att göra även damm och slänter kantiga!

Koncentrera i stället arbetsinsatsen till de

yttre delarna. Hörnet mellan UB och Lindell-

hallen, till exempel, måste åtgärdas. Gör café-

terrasser där. På andra sidan dammen är an-

slutningen av de två gång- och cykelvägarna

till torget mellan bron och Universum inte bra.

Behöver förändras. Landskapsrummet kring

dammen skulle även må bra av en distinkt rad

av träd mellan förvaltningsbyggnaderna och

Universum, som ett av förslagen visar.

Frågan om var cyklarna ska få plats återstår.

Dubbelsidig parkering längs alla entrévägar

verkar vara en ofrånkomlig lösning, antingen

man vill det eller inte – för det är så studen-

terna parkerar sina cyklar. Då gäller det att göra

det så estetiskt tilltalande som möjligt. LTH i

Lund har många fina exempel på cykelparke-

ringar med både murar och häckar. Något att

ta efter. Däremot är den nya lösningen längs

Johan Bures väg inte att föredra.

Följande kan framföras kring de enskilda

förslagen.

• Ramböll/White: Rätvinkligheten i vägdrag-

ningen runt dammen och i den sneda bron

över vattenytan är vida värre än den gamla

rätlinjigheten i hela Umeå universitet. Bron

skulle dessutom bli föga utnyttjad, eftersom

ytterst få anländer från det hållet, även ef-

ter tillkomsten av Botniabanan. Det bor ju

inga studenter i den riktningen. Vem skul-

le förresten ha glädje att gå på en halkig,

svårplogad träbro när isen ligger större de-

len av läsåret?

• NOD: Alltför känsliga ingrepp i en redan

inbodd miljö.

• Sweco: Terrasseringen av slänten är olyck-

lig, även om den är försiktigare än NOD:s.

Drumlinerna (landformer, ofta av morän-

Parkförslagen kring dammen på campusavlagringar) omkring Umeå går i nord-

sydlig riktning och är långsträckta, inte

korta kullar som i förslaget. Gångstigen runt

damm är onödig. Studenterna ligger stilla

på slänten de få dagar under terminerna

värmen tillåter det.

Slutsats: Som parallella uppdrag kan bestäl-

laren plocka idéer och delar från alla förslagen

till en ny helhet. Gör det! Akademiska Hus

kopplar på ett berömvärt sätt in i och för sig

skickliga konsulter på den ena deluppgiften

efter den andra. Problemet är emellertid att

man inte har någon sammanhållande kraft,

som sedan kan samordna delarna till en helhet,

som är något mer än bara summan av delarna.

Det syns på flera ställen inom universitetsom-

rådet, men kanske tydligast omkring Univer-

sum. Där möts cykelvägar och plattlagda ytor

på ett ofärdigt sätt. En skicklig medarbetare

behövs således, antingen landskapsarkitekt

eller husbyggare, helst boende på orten, så

vederbörande kan följa hur universitetet fung-

erar under olika tider på dygnet och året. En

person som kan se kvaliteter och svagheter

bakom förföriska perspektiv eller skickligt

gjorde planritningar, som framställts med hjälp

av avancerade CAD-program.

Dammen är en arkitektonisk pärla som vi

måste lära oss uppskatta efter förtjänst.

Hans Åkerlind

Före detta stadsarkitekt

och daglig gäst hos UB sedan 17 år

Invigning av UB:s nya entréUniversitetsbiblioteket, Umeå universitets hjärta och hjärna, växer ständigt. Nyligen invigde, inför storpublik, rektor Göran Sandberg UB:s nya, luftiga och välkomnande entré. Entrén innehåller också datalabb, lånehall och tidskriftsrum. På bilden syns Lennart Arnesson, lokalför-sörjningsenheten, och överbibliotekarie Kjell Jonsson, UB. Sångkraft framförde, till allmän glädje, Den blomstertid nu kommer och Uti vår hage.

Text Stefan Lybeck

Bild Staffan Sandberg

BiLdrUTan


Vinnare i korsordstävlingen i Aktum 4 blev Barbro Forsgren, kemiska institutionen.Ditt presentkort från Akademibokhandeln är på väg.

Skicka din korsordslösning till Aktumredaktionen senast fredagen den 12 september.Den först öppnade rätta lösningen vinner ett presentkort på 250 kronor från Akademibokhandeln.

Namn __________________________________________ Arbetsplats ______________________________________

näsT sisT

HF -08HF -08

UMEÅLAGUMEÅLAG

HHÖÖGGHHEELLIIGGAA EEXXEELLEEVV

MMAATTSSEEDDEELL

VVÄÄDDEERRSSOOLL

VVÄÄXXTTSSAAFFTT

RREEVVYYIINNSSLLAAGG

DDAALLKKAARRLL

PÅ ATENBILPÅ ATENBIL MMIITTTTPPUUNNKKTT

"SILVER GHOST""SILVER GHOST" FFÖÖRRSSTTPPRREEFFIIXX

KKRREETTAABBEERRGG

IINNTTIILLLL MOSATULSATULS

MOSGADHCOTTAN

TTANHCO

GAD

GGRRÖÖNNLLAANNDD

TTRRÅÅCCKKLLAA

ÖKSNADKSNADÖ

GGNNIIDDEERRII

SSKKAALLDDEELL ÅÅSSKKLLJJUUDD

SSÖÖDDEERRSSPPEELL

KKOOFFÖÖDDAA

NERG-SONERG-SO

NMAN-S/SRAH RAHNMAN-S/S

SMALBITENSMALBITEN FFÖÖRREEBBUUDD BBLLOODDVVÄÄTTSSKKOORR MMOOTTPPRREEFFIIXX NNEEOONNAATTAALL TTVVAAGGFFOORRMM FFIISSKKEESSTTRRUUTT

""SSÄÄNNKKAA""

TERPPUTATATERPPU

FODLÄVTTFODLÄV

TTRRYYCCKKEENNHHEETT

FFIILLMMPPAACCIINNOO MEJDONETMEJDONET

VSTKMTGA

TKMTGAVS

MMEEDDVVEETTSSLLÖÖSSHHEETTOORRDDKKLLAASSSS ER I USAER I USA RRAADDIIOOBBOOLLAAGG VATTENKLEVVATTENKLEV IISSAAKKSSOONN

PPOOPPSSTTIILL

XIFERPTSRÖFXIFERPTSRÖF

""EEGGEENN"" TÄTAR BÅTTÄTAR BÅT

LLAAOOSSMMYYNNTT

MMAAKKTTSSÄÄTTEE

RUNT VASARUNT VASA ARÅVETNIETNI

ARÅV

SNÄRGERVÖERVÖ

SNÄRG

MMAANNSSRRÖÖSSTT LASTBÅTLASTBÅT

SSKKÄÄLLLLNNIINNGG

REDEREBREDEREBSSCC

EENNOORRGG..

TIVAVKANENETIVAVKA

VVÄÄLLTTEESSTTAADD

KKLLÄÄTTTTEERRÖÖRRTT

SSLLÄÄDDDDEELL


Avsändare:Umeå universitet901 87 Umeå B

Vill du också kåsera i Aktum? Kontakta redaktionen på telefon 786 78 90 eller via e-post <[email protected]>.

månadens kåseri

Daniel Holmberg, blivande kulturjournalist, jämför studentstäderna Umeå och Upp-sala. Den senare tillika hans födelsestad.

Umeå vs. UppsalaUniversitetet här är ungefär fem hundra år yngre än det i Upp-

sala. När man i Uppsala lockar studenter med ord som tradition

och historia, skryter Umeå tvärtom med att man är ett ungt och

modernt universitet. Och något Jericho kapitel, eller Ålidhems-

vrål har jag inte sett röken av.

Ändock är det som slagit mig som inflyttad här, hur lika uni-

versitetsfolk ändå är. Våra lärare på journalistprogrammet är

visserligen praktiskt inriktade, tidigare yrkesverksamma, men

de lärare vi har som kommer från till exempel litteraturveten-

skap eller idéhistoria är precis lika underbart insnöade, avslapp-

nade, och flummiga i omvärldens ögon, som de överliggande

lektorer, forskare och adjunkter jag träffat på i Uppsala.

Likadant är det med studenterna. De bor i korridorer, städar

illa, lagar mat ännu värre, och är inte de som spottar i glaset när

det bjuds, eller när de själva står för fiolerna. De har mängder av

olika skilda intressen, och de är liksom jag, på väg ut i det verk-

liga livet, vi låtsas bara inte om det än. Ännu några månader kan

vi drömma, och föreställa oss att verkligheten kommer att ta emot

oss med öppna armar och säga ”här, forma mig!” Och inget av

det verkar förändras, vart än vi flyttar våra studievrår.

Text Daniel S. Holmberg


Min studietid började i en verkligt anrik studentstad, Uppsala.

Efter ett par halvt bortkastade år på lärarprogrammet började

jag läsa litteraturvetenskap som fristående kurser, och käm-

pade mig genom tre terminer. Min C-uppsats var kanske inte

det mest banbrytande vetenskapliga arbete världen skådat, men

gott nog för att förära mig ett godkänt betyg.

Uppsala som universitetsstad är något av urtypen för en

studentstad med massor av konstiga gamla traditioner. Som

Jericho kapitel, där medlemmar i Uplands nation en gång om

året tågar runt kvarteret där deras och V-dala nationshus ligger

och för massor av oväsen med kastruller och andra köksattiral-

jer, i ett bibliskt försök att få V-dala nationshus att störta sam-

man. Eller det mytomspunna Flogstavrålet. Varje dag, klockan

tio på kvällen, öppnar studenterna i Flogsta sina fönster och

balkongdörrar och skriker ut sin pluggångest.

För ett drygt år sedan sökte jag så in till en utbildning på en

ort där jag aldrig varit förut. Orten var Umeå, utbildningen var

”Påbyggnadsutbildning i kulturjournalistik, 120 hp”. Det vill

säga två års studier för att kunna säga ”den här boken är bättre

än den här därför att bla bla...”, lite krasst uttryckt. Så iväg bar

det. Jag packade allt jag fick plats med i faderns bil (inklusive

fadern som chaufför), och flyttade till Umeå.

Posttidning

Documents

Aktum 2008, nr 5